Jobbpress bland sjuksköterskor & patientsäkerhet En
Professionshøjskolen Metropol Sygeplejerskeuddannelsen, København. Bachelorprojekt: 02.06.2015 Emma Maria Borch Rindorf Hold: F2012H Studienummer: 675134 Vägledare: Lis Suhr Språk: Svenska Antal anslag inklusive mellanrum: 70.836 Jobbpress bland sjuksköterskor & patientsäkerhet En kvalitativ studie med utgångspunkt i en semistrukturerad intervju Prøven må gerne anvendes internt i uddannelsen I henhold til "Bekendtgørelse om prøver og eksamen i erhvervsrettede vidaregående uddannelser" nr. 714 af 27. juni 2012 - § 18, stk. 6, bekræfter undertegnede eksaminand med min underskrift, at opgaven er udfærdiget uden uretmæssig hjælp. ____________________________________ Emma Maria Borch Rindorf Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Resume Meningen med detta Bachelor projekt är att klarlägga vilka upplevelser sjuksköterskor har i förbindelse med att begå fel, travlhed, kommunikation och vilken betydelse det kan ha för patientsäkerheten. Bakgrunden för projektet är baserat på vetenskapliga artiklar som belyser att där finns en risk för patientsäkerheten om sjuksköterskan är stressad eller har för mycket att göra på jobb. Projektet tar utgångspunkt i den kvalitativa metoden. Empirin är insamlat genom två semistrukturerade intervjuer, utfört genom att använda Kvale’s intervjuguide. Projektet handlar om sjuksköterskans subjektiva upplevelser, därför har projektet en fenomenologisk och hermeneutisk tillgång. Analysen tar utgångspunkt i en hermeneutisk analys av empirin ifrån intervjuerna. I projektet har tre olika teman kommit fram som blev nämnt återkommande gånger i empirin, temana är travlhed och stress/press, medicinering och fel och till sist kommunikation. Vård skador orsakar lidande för patienter och ökar kostnaden för sjukvården i Danmark. I Danmark är det just nu ett stort fokus på patientsäkerhet och att vården man ger på dem olika avdelningarna håller en hög kvalitet. Det som verkar ha glömts bort är sjuksköterskornas välmående. Om inte sjuksköterskan mår bra så blir patienten den som blir lidande. Projektet tar utgångspunkt i Aron Antonovskys teori om upplevelse av sammanhang och Kari Martinsens Omsorgsteori. Projektets resultat påpekar att där finns risk att fel, travlhed och försämrad kommunikation med patienten händer på avdelningen. Sida 2 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Abstract The purpose of this Bachelor project is to clarify the experiences nurses have in connection with committing errors, busy environment, communications and what impact it may have on patient safety. The background for the project is based on scientific articles that illustrate that there is a risk to patient safety for nurses are stressed or have too much to do on the job. The project is based on the qualitative method. The empirical data is collected through two semi-structured interviews, performed using Kvale's interview guide. The project involves the nurse's subjective experiences, because the project has a phenomenological and hermeneutical access. The analysis, based on a hermeneutic analysis of empirical data from interviews. The project has three distinct themes emerged that were mentioned recurring times of empirical data, the themes are travlhed and stress / pressure, medication and errors and finally communication. Nursing injuries cause suffering for patients and increasing costs for health care in Denmark. In Denmark, it is now a major focus on patient safety and the care you give them various departments is of high quality. It seems to have been forgotten is the nurses' well-being. If the nurse does not feel good then the patient is the one who suffers. The project is based on Aaron Antonovsky's theory about the experience of context and Kari Martin's Caring Theory. The project's results point out that there is a risk that errors, busy environment and impaired communication with the patient is happening at the ward. Sida 3 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Innehållsförteckning 1.0 Inledning .......................................................................................................................... 5 1.1 Bakgrund .................................................................................................................... 6 2.0 Klinisk problemställning ............................................................................................ 7 2.1 Patientperspektiv ........................................................................................................ 7 2.2 Samhällsekonomisk vinkel ......................................................................................... 9 2.3 Stressbeskrivelse sjuksköterskeperspektiv ............................................................... 10 3.0 Datainsamling ........................................................................................................... 13 3.1 Inklusionskriterier .......................................................................................................... 13 3.2 Exklusionskriterier ................................................................................................... 13 4.0 Avgränsning ............................................................................................................. 14 5.0 Problemformulering ................................................................................................. 14 6.0 Metod ........................................................................................................................ 14 6.1 Vetenskapsteoretisk tillgång .......................................................................................... 15 6.1.1 Fenomenologi ............................................................................................................. 15 6.1.2 Hermeneutik ............................................................................................................... 16 6.2 Metodologisk tillgång .................................................................................................... 16 6.2.1 Datainsamlings metod ................................................................................................ 17 6.2.2 Design ......................................................................................................................... 17 6.2.3 Val och presentation av informanter .......................................................................... 18 6.2.4 Etiska och juridiska tankar ......................................................................................... 18 6.2.5 Intervjuerna................................................................................................................. 19 6.3 Analysstrategi ................................................................................................................ 20 6.4 Teori ......................................................................................................................... 21 6.4.1 Stressteori ................................................................................................................... 21 6.4.2 Omsorgsteori .............................................................................................................. 22 7.0 Analys ............................................................................................................................ 23 7.1 Travelhet & press/stress på arbetsplatsen ...................................................................... 23 7.2 Medicinering & fel ................................................................................................... 25 7.3 Kommunikation ........................................................................................................ 27 8.0 Diskussion ................................................................................................................ 30 8.1 Diskussion av metoden .................................................................................................. 30 8.2 Diskussion av teorival .............................................................................................. 32 9.0 Konklusion ............................................................................................................... 32 10.0 Perspektivering ............................................................................................................ 33 Sida 4 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf 11.0 Litteraturlista ............................................................................................................... 36 12.0 Bilaga ........................................................................................................................... 40 Sida 5 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf 1.0 Inledning Vård innebär ständiga risker för patienten. Dem löper en stor risk för att komma till skada, uppleva fel, svikt och säkerhetsbrister när dem är i kontakt med sjukhussystemet. Det är omöjligt att undvika att fel och skador som uppkommer i vården. Och för varje år som går så kommer fler och fler anmälningar. Det börjar bli vanligare att patienter och familjemedlemmar anmäler fel i sundhetssystemet, men fortfarande är där ett stort mörkertal av händelser som inte blir rapporterade. Nuförtiden rapporterar patienten inte bara misstag som är instrumentella utan också om hur dem blir bemötta av personalen på avdelningarna. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för patienter och styrs av många lagar, retningslinjer och jobbpress i sin yrkesutövning. Sjuksköterskan är skolad att arbeta på etiskt korrekt sätt och att vårda patienten med en mänsklig kärlek. Brister sjuksköterskan i sitt vårdande kan en vård lidelse uppstå och patienten blir den som är drabbad (Søndergård Kristensen 2013). Låg normering, hög arbetspress, skuldkänslor, travelhed och olika krav kan vara anledningar till att sjuksköterskor inte känner att dem kan ge den vården patienterna ska ha och patientsäkerheten kan bli lidande. 1.1 Bakgrund Under mina år som studerande till sjuksköterska har jag mött många sjuksköterskor ute i mina klinikperioder. Sjuksköterskor som har känt att dem inte har ordentlig tid till patienter, att dem inte hinner läsa igenom retningslinjer för olika procedurer och att dem inte kan ge den vården patienten behöver på grund av låg normering av sjuksköterskor eller för många inlagda. Bakgrunden till min problemställning i detta Bachelorprojekt är att jag i mina klinik i modul 11 och 12 och på mitt extra jobb som vikarie på ett sjukhus i Köpenhamn, har upplevt att sjuksköterskorna är stressade och missnöjda med sin arbetsmiljö. I modul 11-12 hade jag klinik på ett sjukhus i Köpenhamn. Patienterna som kom till avdelningen var patienter som varit till operation. Dem flesta patienterna var vårdkrävande eftersom dem kunde ha kraftiga smärtor, känna illamående, ha ångest, lida av hypotermi och mycket annat. Som sjuksköterska skulle man snabbt kunna bilda en relation till patienten för att förstå hans behov och samtidigt vara instrumentellt duktig. Utöver det hade avdelningen ett högt patient flow och sjuksköterskorna skulle vara omställningsparata till att ta emot patienter, så som att assistera läkaren vid olika procedurer. På avdelningen prioriterades det Sida 6 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf att man skulle ha hög kvalitet på vården som gavs och på patientsäkerhet, och ha kunskap om dem olika retningslinjerna som var aktuella för avdelningen. Som studerande på avdelningen upplevde jag ofta att sjuksköterskorna var pressade och stressade. Jag upplevde att personalen gjorde utilsigtede händelser, och det var där jag började tänka om dem utillsigtede händelser kunde hänga ihop med att sjuksköterskorna kände sig stressade. Dem vanligaste felen sjuksköterskorna gjorde var medicineringsfel, på avdelningen ger man höga doser av analgetika och antiemetika. Där fanns både ett medicinrum utanför avdelningen och två medicinvagnar som stod inne på avdelningen. Vagnarna skulle vara låsta men var oftast inte det. Jag upplevde att personalen gjorde fel i förhållande till medicinvagn och medicinrum, när medicin kom ut från medicinrummet fick man inte lägga tillbaka det igen i medicinrummet men det fanns dagar när detta ändå hände. 2.0 Klinisk problemställning Nedanför vill jag precisera mötet mellan den stressade sjuksköterskan och patienten litar på sjukvårdssystemet, och som behöver hjälp och vård. Detta vill jag göra på bakgrund av litteratur på området. I detta projekt vill jag fokusera på om sjuksköterskan känner stress på jobb, om patientsäkerheten försämras när hon är stressad på jobb, och om sjuksköterskan gör utillsightede händelser på grund av stress. 2.1 Patientperspektiv Patienterna blir utsatta för fel när dem är inlagda på sjukhuset. Det har visat sig att patienterna upplever utilsigtede händelser allvarligare än vad sjuksköterskorna gör och att dem upplever andra fel än vad sjuksköterskan gör. Där är händelser som blir upplevda som fel för patienten men som inte blir rapporterade av sjuksköterskan (Hjøllund Christiansen och Lipczak 2014) En patient säger följande efter att varit inlagd på Rigshospitalet och fått utslag och kramper av antibiotika. ”Hon (sjuksköterskan) tog mig inte allvarlig – såg mig inte. Det tycker jag inte är okej. Det är slarv och ett fel.” Patienter upplever är att när dem varit utsatta för en utilsigted händelse har personalen hanterat det dåligt, eller verkligen dåligt. Det patienterna vill ha är information över vad som hänt och en ursäkt av den inblandande personalen. En patient säger ” Om folk klagar, så be om ursäkt och var nyfiken på vad det är dem klagar över. Undersök det!” (Gut et al. 2006) Sida 7 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf När patienter blir inlagda på sjukhuset så löper dem en stor risk för att bli drabbade av ett fel. Även om patienterna upplever fel så visar det att 96 % av sjuksköterskorna registrerar UTH och att bara 1 % av patienterna rapporterar om UTH och 3 % av patientens familj anmäler fel. Att det inte kommer in flera anmälningar från patienten och dennas familj betyder att ett stort antal fel aldrig upptäcks och att patientsäkerheten försämras (Hjøllund Christiansen och Lipczak 2014) Analysen er baseret I den Landsdækkende Undersøgelse af Patientoplevelser (LUP) 2011 svarade 13% av de inlagda patienterna att dem hade upplevt fel under inläggelsen. 39% av deltagarna ansåg att personalen var dålig eller mycket dåliga till att hantera fel. Patienter känner att dem inte blir tagna på allvar eller att dem blev glömda på grund av travelhed och detta kände patienterna var ett fel. Andra patienter tyckte oöverensstämmande i information ifrån olika personal var ett fel och administrativt och organisatorisk oreda upplevdes också som ett fel. Patienter kunde bli ordinerad medicin som dem sagt att dem var allergiska mot och skador vid operation ansågs också som fel (Vang Christensen et al. 2014) För inlagda patienten kan konsekvenserna bli höga om dem blir drabbade av en UTH. Patienten är den som blir lidande om sjuksköterskan inte mår bra. Patienter löper en större risk för att få infektioner så som urinvägsinfektion, pneumoni och olika hospitalsinfektioner om sjuksköterskan har en stressande arbetsplats (Andersen och Wiegman 2008) I artikeln patient safety and job-related stress: a focus group study uttalar sjuksköterskorna att dem känner att patientsäkerheten blir drabbad när dem inte har kontroll eller makt över olika situationer på jobb (Berland et al. 2007) En sjuksköterska säger ” sanningen är att vi ska behandla patienten så snabbt som möjligt och jag känner att där inte är tillräckligt med tid för att göra det, och det kan ha konsekvenser för patientsäkerheten”. En arbetsmiljö som full av krav kombinerad med en känsla av kontroll ger sjuksköterskan stress och det kan påverka patientsäkerheten (ibid). Aktuell forskning visar att dödligheten bland patienter ökar vid hög arbetsbelastning för sjuksköterskan, detta innebär försämrad patientsäkerhet. (Andersen och Wiegman 2008) När man gör en UTH så ger man patienten lidelse, en vårdlidelse Begreppet vårdlidande skapades av Katie Eriksson, vårdlidande är det som är förorsakat av vården (Eriksson 1995) Detta lidande beskrivs så som att patienten får kränkt sin värdighet och en Sida 8 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf upplevelse av att man inte får vara människa fullt ut. Det finns fyra olika former för vårdlidelse: • Kränkning av patientens värdighet • Fördömelse och straff • Maktutövning • Avsaknad av vård Kränkning av patientens värdighet är den som förekommer mest och alla dem andra formerna för lidelse kan ledas tillbaka till den. När sjuksköterskan är stressad kan vården brista så patienten får en känsla av att han inte får någon vård och att det kränker hans värdighet. När sjuksköteskan är stressad och ska prioritera uppgifter efter det som är mest nödvändigt kan det lätt bli att hon blir instrumentell/naturvetenskaplig eftersom hon vet att hon ska ge medicin, tvätta patienten och dokumentera. Här blir patienten lidande eftersom han inte får vård utifrån ett holistiskt perspektiv, patientens psykiska välbefinnande väljs från på grund av sjuksköterskans pressande jobb (ibid). 2.2 Samhällsekonomisk vinkel Sjuksköterskor är mer stressade än genomsnittsdansken, 17 % av alla sjuksköterskor anser sig vara stressade nästan hela tiden, eller hela tiden (Söndergaard 2008) I en rapport av det nationale forskningscenter for arbejdsmiljö från 2005 så känner 12 % av den danska befolkningen, sig stressade på jobb (Wethje och Borg, 2008). Rapporter visar att stress ger flera sjukdagar varje år, stressade sjuksköterskor har tolv sjukdagar per år medan dem som inte känner sig stressade är sjuka åtta dagar per år (Söndergaard, 2008). Fenomenet stress är dyrt för samhället, på grund av sjukdom, allvarliga lidelser för dem som lider av stress, nersatt arbetskraft och produktivitet, förtids pension eller för tidig död kostar stress cirka 10 miljarder kronor varje år (Levi 2005). Utilsigtede händelser (UTH) har inför de senaste åren blivit ett ämne som man har stort fokus på inom sundhetssektorn i takt med önskemål om bättre kvalitets säkring och patientsäkerhet. Undersökningar visar att ungefär var tionde patient blir utsatt för en utilsigtet skadad i mötet med det danska sundhetssystemet. Och ett okänt antal patienter blir påförda större skador som är allvarliga i förhållande till patienternas fortsatta behandling (Dansk selskab for patientsikkerhed 2008). I 2014 blev där rapporterat sammanlagt 182 643 utilsigtede händelser, vilken var en ökning på 2248 händelser sedan 2013 (Patientombuddet 2014). Sida 9 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Utilsigtede händelser och fel i sundhetssystemet kostar samhället dyrt varje år på grund av geninläggelser, re-operationer, supplerande behandlingar och så vidare (Dansk sygeplejeråd, 2014). Danska patientsäkerhets undersökningar visar att personalen förbinder risken att utilsigtede händelser uppstår när en avdelning har mycket arbetspress, avbrott och olika störningsmoment (Sundhedsstyrelsen 2009) Rothberg har undersökt vilken bemanning som var den mest ekonomiska i förhållande till patientdödligheten- Konklusionen var att det är billigare för sjuksköterskan att ha många patienter. Men när sjuksköterskan hade många patienter steg dödligheten bland patienterna (Andersen och Wiegman 2008). 2.3 Stressbeskrivelse sjuksköterskeperspektiv Att tillgodose patienters behov av trygghet, under omvårdnad och medicinsk behandling hör till sjuksköterskans huvudsakliga ansvarsområde. Men om sjuksköterskan inte mår bra så har hon också svårt för att ge patienten den vården han/hon behöver. Enligt sundhetslagen, § 1 har sundhedsvæsenet til formål at fremme befolkningens sundhed samt at forebygge og behandle sygdom, lidelse og funktionsbegrænsning for den enkelte. I § 2, punkt två ska man som sjuksköterska ge behandling av hög kvalitet (Sundhedsloven 2014) För att sjuksköterskorna ska kunna uppfylla dessa kriterier, ska dem ha en känsla av välmående. Sjuksköterskor som jobbar på sjukhus i Danmark upplever att dem är stressade. Artiklar har visat att om sjuksköterskorna känner sig stressade, kan kvaliteten av vård till patienterna försämras. Att vården ska ha en hög kvalitet är aktuellt eftersom sjukhusen i Danmark har börjat använda sig av den danska kvalitets modell (Andersen och Wiegman 2008). Sundhedsstyrelsen gav i 2009 ut en temarapport ”arbejdsmiljö og utilsigtede händelser i sygehusväsendet” (Sundhedsstyrelsen 2009). I rapporten ses bland annat ett sammanhang mellan en låg normering av sjuksköterskor, en ökad dödlighet bland patienterna, flera komplikationer, större otillfredshet med arbetsförhållandena och en ökad grad av stress och utbrändhet bland sjuksköterskorna (ibid). Dansk Sygeplejeråd har sedan 2002 med fem års mellanrum genomfört stora rikstäckande undersökningar av sjuksköterskans psykiska arbetsmiljö (Søndergård Kristensen 2013). I undersökningen kommer man fram till tre kategorier som framkallar stress på Sida 10 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf arbetsplatsen. Brister i organisationen, brist på stöd och konflikter med kollegor, hög arbetsbelastning och känslomässiga faktorer till exempel att arbeta med döende patienter eller att man går runt med en känsla av att inte leva upp till sina egna eller andras förväntning (ibid). Några av sjuksköterskorna i de analyserade studierna upplevde att de fick prioritera bort omvårdnad av patienter vilket skapade samvetes stress. Nuförtiden går många sjuksköterskor hem med känslan av att dem inte hunnit det dem ska på jobb på grund av arbetspress, låg normering, många patienter och för att arbetstempot är högt. Sjuksköterskans hälsa är inte bara en privat angelägenhet, utan berör även dem sjuksköterskan vårdar. När sjuksköterskan upplever stress finns risk för brister i bemötandet och omvårdnaden av de patienter hon är ansvarig för (ibid). I artikeln, nurses’ work environment and nursing outcomes: A survey study among Finnish university hospital registered nurses undersöker man hur relationerna är mellan sjuksköterskorna och vad dem tycker om deras arbetsmiljö och hur det påverkar sjuksköterskornas jobb i förhållande till patientsäkerheten och utilsigtede händelser. Enligt artikeln så har sjuksköterskornas relationer med varandra stort inflytande på hur sjuksköterskorna upplever jobb relaterad stress och graden av utilsigtede händelser. I undersökningen hade 77 % av sjuksköterskorna inför tre månader, avgivit rapport om en utillsigtede händelse (Tervo-Heikkinen et al. 2008). Dem flesta av sjuksköterskorna upplevde att dem var stressade och 21 % svarade att dem kände sig väldigt stressade på grund av deras jobb. Sjukhusen i Danmark har handlingsplikt, vilket betyder att dem ska ta emot, registrera och analysera händelserna och sen skicka dem anonymt till sundhedsstyrelsen. Sen utreder sundhedsstyrelsen de utilsigtede händelserna, gör retningslinjer och ger kritik tillbaka till avdelningarna med tanken om att det ska öka kvaliteten och patientsäkerheten på avdelningarna (Årsberetning 2014). Enligt sundhedsloven kapitel 61 § 199 stk. 2 är definitionen på en utilsigtet händelse: ”Ved en utilsigtet hændelse forstås en begivenhed, der forekommer i forbindelse med sundhedsfaglig virksomhed, herunder præhospital indsats, eller i forbindelse med forsyning af og information om lægemidler. Utilsigtede hændelser omfatter på forhånd kendte og ukendte hændelser og fejl, som ikke skyldes patientens sygdom, og som enten er skadevoldende eller kunne have været skadevoldende, men forinden blev afværget eller i øvrigt ikke indtraf på grund af andre omstændigheder” Sida 11 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf UTH blir klassificerat efter den skadan den har orsakat, ingen skada, mild, moderat, allvarlig och dödlig. Mild är en lätt skada som inte kräver ökad behandling eller ökad vårdinsats. Moderat skada kräver inläggning eller behandling, men är förbigående. Allvarlig betyder att man har orsakat patienten permanent skada som kräver behandling, inläggning eller annan skada som kräver akut livräddande behandling. Dödlig är när en patient dör på grund av sjukhuspersonalen fel (Årsberetning 2014) Region Hovedstaden foretog i 2006 en frågeformulär undersökning af medarbejdernes vurdering af patientsikkerhedskulturen, 10.000 besvarade frågeformulären. På frågan – när en UTH händer är det för det är, 72 % för mycket att göra, 69 % för många avbrytningar, 63 % för lite personal på jobb, 25 % oerfarna sjuksköterskor, 21 % på grund av att upplärning av nya sjuksköterskor inte hade varit prioriterat. På frågan om personalen uppfattade press och stress på avdelningen som ett hot mot patientsäkerheten svarade halvdelen ja (Enhed for Patientsikkerhed, region hovedstaden 2008) Meningen med att rapportera utilsigtede händelser är att man ska understötta patientsäkerheten. Patientsäkerhet handlar om att man ska göra sundhetssystemet säkert för patienten genom at beskydda dem med risker och skador som till exempel sjuksköterskor kan orsaka om hon är stressad vid till exempel medicinering och komminikation. Enligt sundhedsloven har sundhetspersoner rapporterings plikt om utilsigtede händelser, som dem själva är involverade i, som dem observerar hos andra och som dem får reda på av andra. I sundhetslagen kapitel 1 § 6. står där: ”Ved sundhedspersoner forstås personer, der er autoriserede i henhold til særlig lovgivning til at varetage sundhedsfaglige opgaver, og personer, der handler på disses ansvar.” Om sjuksköterskan är pressad kan enkla medel så som kommunikationen med patienten brista. Sjuksköterskan kommunicerar om patientens liv, sjukdom och sundhet (Jensen 2009) Kommunikation är en stor del i vården. Kommunikationen utgörs av både ord, kroppsspråk och handling. Kroppsspråket är en stor del i kommunikationen, ögonkontakt och bekräftande beröring kan vara lika viktigt som att prata med patienten (ibid). Kommunikationen i vården kan vara både bekräftande och utestängande. När kommunikation är bekräftande kan vårdpersonal upplevas som energisk, avspänd, förstående, empatisk och entusiastisk. Vårdpersonalen ger patient och anhöriga en känsla av att bli sedda, hörda och bekräftade i alla avseenden. När kommunikation är utestängande kan vårdpersonal upplevas stressad och kall (ibid). Sida 12 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf 3.0 Datainsamling Datainsamlingen ägde rum mellan 2015-03-28 och 2015-03-31. Sökorden användes i olika kombinationer och resulterade i ett flertal träffar. Litteratursökningen ägde rum i databaserna Cinahl och PsycINFO. Valet av Cinahl grundar sig på att databasen behandlar ämnen så som, vård inför sjuksköterskeyrket, omsorg och kommunikation, många av artiklarna är gjorda med en kvalitativ forskningsmetod. PsycINFO blev valt på grund av att den databasen har artiklar omkring psykologi, vilket är relevant i förhållanden till fenomenet stress. Jag använde boolske operatörer i form av AND. I psycINFO använde jag nyckelorden, work environment AND stress AND nurse och fick totalt 77 hits, en italiensk artikel vald, Work engagement and occupational stress in nurses and other healthcare workers: the role of organisational and personal factors. I Cinahl sökte jag, Adverse event AND stress AND nurse och fick fyra hits, jag utvalde den finska artikeln,Nurses' work environment and nursing outcomes: a survey study among Finnish university hospital registered nurses. Dem andra tre artiklarna blev exkluderade på grund av att dem inte matchade mina inklusionskriterier. I den andra sökningen i Cinahl med sökorden, Job related stress AND nurse, fick jag 56 hits och artikeln Patient safety and job-related stress: a focus group study, blev vald. Artiklarna användes bara i problemställningsdelen. 3.1 Inklusionskriterier Geografisk begränsning gjordes initialt till Europa men fick under litteratursökningens gång utökas till att omfatta även USA och Australien. De inkluderade artiklarna fick inte vara äldre än från 2005. Artiklarna skulle handla om sjuksköterskor, stress, arbetsmiljö, utilsigtede händelser eller patientsäkerhet. Artiklarna skulle vara peer-reviewed och i full text. Sjuksköterskornai artiklarna skulle vara mellan 18-65 år 3.2 Exklusionskriterier Artiklar från Asien, Afrika och Sydamerika. Artiklar på andra språk än svenska, engelska, norska och danska. Artiklar som enbart behandlade andra yrkesgrupper och berörde annan vårdmiljö. Sjuksköterskor som arbetar i hemtjänsten, vårdboende, med barn eller på dagsmottagningar. Sida 13 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf I sökningen användes orden: stress, workload, nurse, stressed nurse, phychosocial work environment, adverse event, bad work environment, high work pressure, work environment, jobsatisfaction, i olika kombinationer. 4.0 Avgränsning På bakgrund av ovanstående vill jag avgränsa mig till en slutlig problemformulering som blir mitt fokus i resten av projektet. I detta Bachelor projekt har jag valt att ta utgångspunkt i sjuksköterskan och deras upplevelse, så sjuksköterskeperspektivet om travelhed, blir det centrala i projektet. Det är intressant att undersöka sjuksköterskans perspektiv så jag möjligtvis kan utveckla sjuksköterskeyrket till fördel för patienten. Det är tidigare belyst att sjuksköterskor känner sig stressade på jobb. Där har dock inte gjorts mycket forskning omkring om patienten tar skada av att sjuksköterskorna är stressade. Jag intervjuar sjuksköterskorna samtidigt som jag är medveten om patientens upplevelse och lidelse av att sjuksköterskan har det travelt på jobb. Jag är medveten om att jag fokuserar på sjuksköterskan men att jag också tänker in patiens perspektiv i projektet. Jag vill fokusera på sjuksköterskor på en sjukhusavdelning och undersöka om dem känner att dem kan känna sig stressade/ha travelt på jobb och i vilka situationer det kan vara. Om sjuksköterskan inte har det bra så kan det vara en risk för att patientsäkerheten försämras. För att minska bias vill jag välja informanter av samma kön. Jag har valt att det ska vara kvinnor i åldern 25-65 med dag, kväll och natt jobb. Jag vill inte fokusera på sjuksköterskor som har haft stress eftersom att tidigare erfarenheter av stress kan ha inflytelse på hur sjuksköterskan upplever och mästrar olika situationer. 5.0 Problemformulering Hur upplever sjuksköterskan sin arbetssituation i förhållande till samarbete med patienten och vilken betydning tillägger sjuksköterskan deras arbetssituation i förhållande till patientsäkerhet? 6.0 Metod I denna del vil den vetenskapliga teoretiska tillgången beskrivas, tillsammans med datainsamlingsmetod och design. Sen vill jag presentera min analyserings strategi och beskriva min teoretiska referens ram, för att till sist komma in på litteratursökning. Sida 14 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf 6.1 Vetenskapsteoretisk tillgång Vetenskap inför sjuksköterskeämnen har rötter i human, samhälles och naturvetenskapen, på senare tid har sundhetsvetenskapen varit relevant. Jag har valt den humanvetenskapliga tillgången i förhållande till hermeneutik och fenomenologi för att belysa min problemformulering (Birkler 2011). 6.1.1 Fenomenologi Edmund Husserl (1859-1938) är fenomenologins grundläggare (Birkler 2011). Fenomenologin betyder kunskap om fenomenet och med fenomenologin vill man beskriva den mänskliga medvetenheten och erfarenheten man har Enligt Birkler tar fenomenologins undersökningar utgångspunkt i det man medvetet förstår i förhållande till sina erfarenheter. Det erfarenhetsfält en människa har, bildar människans livsverden (ibid). Livsverden är det som man skapar i förstapersons perspektiv. Det är den erfarenhets värld man inte tänker över eller ställer frågor till. Livsverden är inte konstant, tvärtom så är den i konstant förändring. Som människa är man alltid medveten om något och människan vill alltid erkänna ett fenomen. Detta begrepp kallar Husserl för intentionalitet (ibid). Man kan inte vara medveten om ingenting, man har alltid sin medvetenhet rättat mot något. Med en fenomenologisk tillgång vill man undersöka hur människan upplever fenomen utifrån sin livsverden. Det finns bara subjektiva sannheter och det är den enskilda subjektiva upplevelser av fenomenet som är det gällande. Enligt fenomenologin kan man aldrig ta det för givet att man vet, vad en annan människa tänker eller känner. Men man ska försöka beskriva fenomenen så precist som möjligt. Detta kan bara göras om man sätter sin egna förförståelse i parantes genom att man sätter sina fördomar och antagningar till sidan och vår teoretiska och vetenskapliga förståelse för att kunna se fenomenen som dem är. På det sättet ges det en neutral beskrivelse av fenomenet. Alltså sjuksköterskans subjektiva upplevelse utifrån dennas livsverden (ibid). Jag vill arbeta utifrån det fenomenologiska idealet om att sätta min förförståelse i parentes. Detta vill jag göra i mötet med informanterna. Jag önskar att få en större förståelse av informanternas upplevelse av fenomenet stress och patientsökerhet på uppvakningsavdelning. Jag ska som forskare vara öppen och försöka att leva mig in i sjuksköterskans livsverden, vilket kräver att jag ska arbeta med att erkänna mina egna fördomar (Kristensen 2011) Jag önskar att undersöka sjuksköterskans upplevdhet av fenomenet stress och patientsäkerhet. Sida 15 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf 6.1.2 Hermeneutik Enligt filosofen Hans Georg Gadamer (1900-2002), handlar hermeneutiken om att man alltid har en förförståelse/fördom med sig (Birkler 2011) Förförståelsen finns till i alla möjliga situationer och den är nödvändig för att kunna bilda sig en ny förståelse av ett nytt ämne. Gadamar menar att att förförståelsen är en sätt för människan att existera på. Man kan bara förstå genom att ha en förförståelse. Den hermeneutiske cirkeln beskriver att man bara kan förstå delarna utifrån helheten och omvänt (ibid). Det betyder att förförståelse är en cirkulär process, som alltid är i rörelse. Därför är det möjligt att vår förförståelse alltid kan ändra sig. När en delförståelse kan revidera helhetsförståelsen uppnår man en horisontsammansmältning. Horisonsammansmältning händer när man uppnår en ny förståelse tillsammans med en annan. Man har förstått detsamma utifrån varsin förståelses horisont, vilket betyder att ens förförståelse utvidgas och därmed uppstår ny kunskap. Man kan aldrig ta bort sin förförståelse men man kan sätta den i parantes för att uppnå ny kunskap (ibid). Man vill alltid ha sin förförståelse med sig när man möter en annan människa. Som sjuksköterska har man en teoretisk kunskap och erfarenheter från tidigare, var gång man ska förstå patienter i olika situationer. I motsättning till fenomenologin är det inte möjligt i hermeneutiken att frigöra sig helt från sin förförståelse. För att kunna förstå informanten ska man försöka att vara ovetande över för det informanten förstår. Man ska inte lägga över sina egna tankar och känslor till informanten (ibid). Jag erkänner att jag med min förförståelse har valt ämnet stress och patientsäkerhet. Jag hade på förhand en förförståelse om den valda problemställningen innan mina intervjuer. Jag har med min förförståelse valt min problemställning eftersom att jag i min klinik upplevt stressade sjuksköterskor. Jag har fått en förförståelse genom att prata med sjuksköterskorna som arbetade på avdelningen. Jag har en förväntning om att ämnet är relevant för att uppnå ny kunskap för sjuksköterskan i praktiken. Jag ska acceptera min förförståelse och sträva efter att sätta den i parantes i mötet med informanterna. För att sätta min förståelses horisont i rörelse har jag sökt litteratur och intervjuat informanterna, på det sättet skapas en ny förståelse. Genom vår förförståelse skapas där i analysen en horisontsammansmältning. 6.2 Metodologisk tillgång Eftersom jag arbetar utifrån en humanvetenskaplig vinkel är det upplagt att jag använder en kvalitativ metod till att samla empiri. Jag får min empiri genom att göra Sida 16 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf semistrukturerad intervju. Efter det begrundar jag mitt val av informanter och utformningen av min intervjuguide. Utöver detta kommer jag att komma in på de etiska och juridiska reflektioner jag har gjort mig i förbindelse med insamling och bearbetning av data. 6.2.1 Datainsamlings metod Som datainsamlingsmetod har jag valt att göra en semistrukturerad intervju, eftersom den intervju formen tillåter att man ställer konkreta, förbestämda frågor men också har möjlighet att ställa uppföljande frågor (Kvale och Brinkmann 2008). 6.2.2 Design Jag har valt Kvale och Brinkmann’s sju intervju faser som består av: Tematisering, design, intervju, transskription, analys, verifikation och rapportering (Kvale och Brinkmann 2008). Nedanför beskriver jag mina reflektioner i förbindelse med tillrättaläggning och genomförsel av min intervju. Jag har använt Kvale och Brinkmann’s första två intervju faser, tematisering och design (ibid). I tematiseringsfasen utarbetade jag den inledande delen i detta Bachelor projekt. Här formulerade jag meningen med undersökningen och försökte att bli medveten om min förförståelse i förhållande till det utvalda ämnet. Jag bestämde mig för vad jag önskade att ta reda på, innan jag tog reda på hur jag skulle göra det. I designfasen utarbetade jag en intervju guide, på bakgrund av min litteratursökning och erfarenheter. Jag formulerade öppna frågor och avklarande frågor i förhållande till informantens bakgrund och biografiska upplysningar. I min intervju guide har jag 3 teman. Mina tema är sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress, utilsigtede händelser på grund av stress, patientsäkerhet på grund av sjuksköterskans stress. Dessa teman hade jag en förhoppning om att informanterna ville belysa, vid hjälp av några frågor som jag hade förberett på förhand, under varje tema (Se bilaga intervjuguide) I genomförseln av intervjun går man in i Kvale och Brinkmann’s tredje fas, intervju (Kvale och Brinkmann 2008). Här genomförde jag mina två intervjuer på bakgrund av mina utarbetade intervju guides. Jag försökte att skapa en god och tillitsfull kontakt till informanterna, eftersom detta enligt Kvale och Brinkmann gör informanten mer trygg vid att kommunicera om sin kunskap, tankar, meningar och hållningar (ibid). Sida 17 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Under intervjun lyssnade jag aktivt, och ställde fördjupande och uppföljande frågor som inte var ledande för att kunna få informantens perspektiv. Samt att jag fortsatte på historier som informanten berättade om, som verkade relevant i förhållande till problemformuleringen. Understöttande frågor så som: Kan du ge ett exempel på det? Kan du fördjupa det närmre? Vad tänkte du om det? I förbindelse med mina intervjuer, var jag medveten om min egen förförståelse och betydningen det kunde ha för resultaten. Därför såg jag till att jag så bra som möjligt satte min egen förförståelse i parantes. Genom att göra det såg jag till så att min förförståelse inte påverkade resultaten. På det sättet var jag mer öppen för nya vinklar i mötet med informanten (Birkler 2011). 6.2.3 Val och presentation av informanter Jag kontaktade min kliniska vägledare från modul 11-12 och avdelningssjuksköterskan på avdelningen angående att jag gärna ville komma ut och intervjua två sjuksköterskor på avdelningen. Det ville min vägledare gärna hjälpa mig med. Jag beskrev mitt projekt för henne och bad henne om att utvälja två informanter som jag kunde intervjua. En av informanterna skulle vara en ny sjuksköterska på avdelningen och den andra en erfaren sjuksköterska för att få maximal variation. Min vägledare bestämde även plats och tidpunkt så det kunde passa in i avdelningens vardag. På intervjudagen fick jag underskrift av avdelningssjuksköterskan att det var okej att jag intervjuade två sjuksköterskor och hon såg till att jag kunde sitta i ett privat rum med informanterna. Mina informanter skulle vara kvinnor, kunna prata och förstå dansk, vara psykiskt stabila, skulle inte ha haft stress eller burnout förr, och arbeta på den avdelningen som jag hade klinik på i modul 11 och 12. Jag har fått kontakt till informant A och B. Informant A – Sjuksköterska, ålder 27 jobbat på avdelningen 4 månader Informant B - Sjuksköterska, ålder 47 jobbat på avdelningen 9 år 6.2.4 Etiska och juridiska tankar I undersökningen inkluderas de grundläggande etiska retningslinjer och de sjuksköterskeetiske retningslinjer för sjuksköterskeforskning i Norden. Enligt retningslinjerna är det plikt att ha tillit, respekt och förståelse för alla människor när man forskar. Det är i mötet med andra människor som etik får en betydning. Jag ska i Sida 18 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf utarbetandet av mitt projekt och intervjuer ta ett etiskt ansvar och respektera informanternas autonomi (Sykepleiernes Samarbeid i Norden 2003). Jag har huvudsakligen fokus på min tystnadsplikt och informanternas anonymitet. Detta är beskrivet i Helsinki-deklarationen (Verdenslägeforeningen 2000) Jag har haft fokus på tre viktiga etiska principer eftersom jag gjort en humanistisk forskning, informerat samtycke, konfidentialitet och konsekvenser (ibid). Informanterna har blivit informerade skriftligt om vad meningen med intervjun är och att dem när som helst kan dra sig ur forskningsprojektet eller undvika att svara på frågor dem inte kände sig bekväma med. Jag har inhämtat skriftligt informerat samtycke från mina informanter och jag har varit uppmärksam på, at det insamlade data ska bevaras försvarligt. Efter att modul 14 är avslutat kommer jag att radera all data. (Se bilag 1: Tillåtelse från klinisk uddannelsessted; bilag 2: Informationsmaterial; bilag 3: Informerat samtycke). 6.2.5 Intervjuerna Ingen av mina informanter hade blivit intervjuade förr så båda var nyfikna och spända på vad jag skulle fråga om. Jag började båda mina intervjuer med att vi satte oss ner tillsammans och så informerade jag informanterna om vad projektet handlade om och lite kort om vad för typ av teman vi skulle komma in på och om frågorna jag ställde blev för privata skulle hon säga ifrån. Jag berättade att jag spelade in intervjun, att jag lovade att förvara den försvarligt samt att så snart jag transkriberat materialet så skulle jag radera materialet. Avslutningsvis så skrev informanten under det informerade samtycket. Jag började med att intervjua informant A, som var den oerfarna sjuksköterskan. Vi blev tilldelade ett rum av avdelningssjuksköterskan. Denna intervju varade i 35.35 minuter. Samtalet var bra, men i efterhand när jag transkriberade intervjun kunde jag höra att jag många gånger avbröt min informant. Med informant B, den erfarna sjuksköterskan, blev jag tilldelad ett annat rum i en annan byggnad där vi också kunde sitta och prata ostört. Denna intervju varade i 50.49 minuter. Jag upplevde att jag fick mer ut av denna intervju, kanske för att informanten varit längre på avdelningen och hade flera upplevelser och åsikter om hur tingen fungerade på avdelningen. Här var jag varm i kläderna och avbröt inte på samma sätt, vilket gav informanten mer frihet till att prata fritt. Under intervjuerna försökte jag att använda dem kommunikationsredskapen som jag lärt mig under min sjuksköterskeutbildning så som aktiv lytning både verbal och non-verbal. Sida 19 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Jag använde mig av parafrasering och nyckelord när jag ville få informanten att ut djupa sina svar eller fortsätta med ett ämne som jag tyckte var givande för projektet. Jag avbröt ofta genom uppmuntrande ord som ja, okej och mmm. Jag ville att informanterna skulle uppfatta mig som intresserad och använde mig av ögonkontakt, kroppsspråk och ansiktsuttryck (Eide & Eide 2002) Innan analysen, använde jag Kvale og Brinkmann’s färde fas, transskription. Detta innebar att jag var tvungen att göra om intervju materialet från talspråk till skrift. (Kvale och Brinkmann 2008). Jag lyssnade igenom intervju materialet mening för mening och skrev det ner samtidigt. Efter det så printade jag ut det transkriberade material som var på 23 sidor. Jag hade köpt färgpennor i tre olika färger så jag kunde understryka ord som kom tillbaka flera gånger. Jag hittade 9 olika teman som ofta var återkommande. Till analysen kommer jag ta upp 3 av dem temana jag hittade. Jag har under analysen av min empiri strävat efter att ha en induktiv tillgång, där jag tagit utgångspunkt i empirin från intervjuerna (Birkler 2011). Jag hade sedan innan tre olika teman i min intervjuguide som jag hade bestämt på förhand. Mina teman hjälpte mig att få intervjuerna i en riktning som kunde besvara min problemformulering. Det är inte säkert att temana från intervjuguiden är de samma som de temana jag hittat under transskriberingen och som jag strukturerar mina kategorier under (Dahlager och Fredslund 2012). 6.3 Analysstrategi Analysen hör till den femte fasen (Kvale och Brinkmann 2008). Till att strukturera och analysera empirin har jag använt Kvale och Brinkmann’s tre delar av förtolkningskontext. Kontext ett är självförståelse, där jag försöker att belysa informantens upplevelse och förståelse av situationen vid att låta citat framstå precis som dem är. Kontext två är kritisk commonsense förståelse där jag tolkade citat med min kunskap som sjuksköterska. Kontext tre är teoretisk förståelse och där analyserade jag citat med hjälp av relevant teori (ibid). Jag har också inspirerats av Kvale och Brinkmann’s teori om meningskondensering, som består av 5 steg, där jag strävar efter att ha en fenomenologisk tillgång till materialet (Ibid). Därmed fokuserar jag på det som har blivit sagt och sätter min egen förförståelse i parantes. På det sättet är det informanternas livsverden som blir det som framträder och inte mina egna tankar och åsikter (ibid). Sida 20 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf I det första steget i min analys bildar jag ett helhetsintryck vid att läsa min igenom min transkriberade intervju. Efter det meningskondenserade jag empirin, så dem meningarna som informanten gav utryck för i intervjun har blivit omformulerade i en kortare text. Meningskondenseringen gör texten lättare att läsa igenom (ibid). I den meningskondenserade texten hittade jag naturliga meningsenheter, på det sättet kunde jag se vilka uttalande som kom om och om igen. De meningar som kom igen kan tolkas som det informanterna tyckte var det viktigaste att prata om. Efter det har jag satt in dem olika meningsenheterna under huvudteman (ibid). Huvudtemana, blir använt som överskrift i min analys av empirin, temana jag valt ut är: Travelhet & press/stress på arbetsplatsen Medicinering & fel Kommunikation I förhållande till det mina informanter har berättat i intervjuerna, har jag via analysen kommit fram till tema 1, som koncentrerar sig om travelhed & press/stress på arbetsplatsen, detta tema blev nämnt 35 gånger, 15 gånger av informant A och 20 gånger av informant B. Tema 2 är medicinering & fel, det blev nämnt sammanlagt 45 gånger, 25 gånger av informant A och 20 gånger av informant B. Sist är tema 3 som är kommunikation, detta blev sagt 22 gånger, 8 gånger av informant A och 14 gånger av informant B. När jag började analysera intervjuerna så blev jag informerad om att artikeln – farlig travlhed i sygeplejersken var relevant i förhållande till mitt projekt, denna artikel användes i analysen. Jag har valt att inte använda artiklarna från problemställningen på grund av att projektet har utvecklat sig i en annan rättning än vad jag trodde den skulle. Därför indrar jag artikeln, farlig travlhed, som är mer relevant för mitt projekt nu. . 6.4 Teori I det följande presenteras de teorier som jag på bakgrund av min problemställning har valt till att analysera min insamlade empiri. 6.4.1 Stressteori Jag har använt mig av den amerikansk-israeliska professorn i medicinsk sociologi Aron Antonovsky’s teori om upplevelsen av sammanhang (OAS). OAS handlar om, hur stress hanteras. (Antonovsky 2000). Hans teori är relevant eftersom han har fokus på hur folk blir Sida 21 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf sunda istället för att ha fokus på sjukdomar, detta kallas för salutogenetisk tankegång. Antonovsky vill med det salutogenetiska perspektivet sätta fokus på, hur människor behåller deras sundhet eller går mot det mera sunda till motsats från den patologiska perspektiv, som har fokus på sjukdom och hälsa. Teorin förklarar anledningen till att några människor har lättare än andra att hantera svåra livssituationer. Resurser till att hantera motgång kommer an på tre komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (ibid). Begriplighet definieras så som att människan ska uppleva stimuli som sammanhängande, strukturerat och förståeligt. Hanterbarhet handlar om hur man känner och om man har resurser till att möta krav som blir ställda på till exempel arbetsplatsen. Resurser kan vara något man själv eller från andra människor i ens närhet, så som familj eller arbetskollegor. Meningsfullhet handlar om hur man ser på olika problem, ser man problem som en börda eller något som kan lösas till exempel. Antonovsky menar att mental sundhet beror på i vilken grad dem tre faktorerna finns till hos olika människor. OAS är enligt Antonovsky människans grundinställning till livet. Argumentationen för att jag väljer denna teori är på grund av att om man inte har OAS som sjuksköterska, så är man i förvägen sårbar för olika situationer man kan råka ut för under en arbetsdag. Om sjuksköterskan inte känner att hon kan begripa, hantera eller se en mening med sitt jobb så kan hon lättare känna stress och patienten kan få lida för det. Antonovsky menar, att mental sundhet beror på om man har OAS (ibid). 6.4.2 Omsorgsteori Kari Martinsen är en norsk omsorgsfilosof och sjuksköterskeforskare som är inspirerad av den danske teologen Knud Eljer Lögstrup. Martinsens filosofi innehåller begrepp och värdier om vad bra vård och en duktig sjuksköterska är. Hennes filosofi tar utgångspunkt i den fenomenologiska tankegången. Enligt Martinsen är omsorg tre olika aspekter, moralisk, relationell och praktisk. De handlar om interaktionen mellan det sociala, gemenskapen och ömsesidig förståelse. Moralen visar sig över hur arbetet blir hanterat och har sitt ursprung i sjuksköterskans erfarenheter. I sjuksköterskans möte med patienten ställs hon hela tiden inför moraliska utmaningar eftersom hon hela tiden lär och bedömer olika etiska livsyringar (Martinsen 2010) ”Vort liv er moralsk. Moral er at ville den andens vel, ud fra den appel om at blive taget imod som udgår fra den der tränger til hjälp. Når vi er optaget af den andes ve og vel, glemmer vi os selv – uden at tänke over det. Etik er selvforglemmende optagethed af den anden” (ibid). Sida 22 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Den relationella människosyn, betyder att vi existerar i kraft av varandra och är beroende av varandra. Som sjuksköterska ingår man alltid i olika relationer. Martinsen vill att man som sjuksköterska ska agera utifrån patientens bästa på grund av att man visar omsorg på det sättet. Jag tycker Martinsens sjukskötersketeori är relevant i förhållande till min problemformulering, eftersom hon förklarar vilka element som ska ingå i en vällyckad relation mellan sjuksköterskan och patienten. Sjuksköterskan ska inte bara fokusera på patientens fysiska välmående utan också dem psykiska, sociala och kulturella. Den praktiska delen av omsorgs begrepp betyder att man ska kunna förstå den aktuella situation för att kunna veta vad som är bäst att göra i situationen (ibid). 7.0 Analys I detta avsnitt analyserar jag min insamlade empiri. På bakgrund av dem semistrukturerade intervjuer jag gjort har jag analyserat mig fram till tre teman som belyser huvudpunkterna av den information jag fick av mina två informanten. Efter at ha meningskondenseret mina två intervjuer tycker jag att det är relevant, i analysen, att använda Antonovsky’s teori om OAS och Kari Martinsens teori om omsorg och relationell sjuksköterska. OAS Antonovsky har beskrivit en människas resurser till att hantera olika situationer beror på tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Han menar att mental sundhet beror på om de tre komponenterna finns i en människas liv. Mitt material kommer att bli analyserat utifrån dessa tre begrepp och Kari Martinsens omsorgsfilosofi. 7.1 Travelhet & press/stress på arbetsplatsen I det senaste numret av sygeplejersken är artikel – farlig travelhed med. Den handlar om att travelhed på sjukhusen förminskar kvaliteten i vården och att varannan sjuksköterska upplever att patientsäkerheten är i fara (Kjeldsen et al. 2015) Så det är ett tema som inte bara är aktuellt hos mina informanter men också i allmänhet på sjukhusen. Ordet ”travlhed” framgår hela 6425 gånger i utilsigtede hændelser, som är rapporterade till Patientombuddet från 2010 till 2015 (ibid). Den erfarna sjuksköterskan säger att det ofta är travlt på avdelningen, speciellt på eftermiddagen när operationerna är färdiga. Hon säger detta: ”Man er jo ligesom en del af et stort maskineri som bare skal køre, operationsprogrammet skal bare køre igennem. De skal af med Sida 23 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf patienterne nede på operationsgangen, ellers kan de ikke komme til at operere næste. Men hvis der ikke er plads på opvågningen, så kan man godt blive lidt presset..... Jeg synes ikke man kan være bekendt at operere en patient, og så ikke give dem den pleje de skal have og kræver bagefter.” Informant B Sjuksköterskan tycker att det är travlt och hon får känslan av att hon är som en maskin som ska fungera för att operations program ska fungera optimalt. Hon kan känna sig pressad när operationsgången kommer med för många patienter på samma gång, men hon hanterar det genom att säga ifrån att dem inte kan ha fler patienter på uppvakningen. Hon är också medveten om patientens bästa och att dem ska få den vård dem behöver efter en operation. Begreppet hanterbarhet handlar enligt Antonovsky om vilka resurser man har för att klara olika krav och utmaningar som man möter i livet (Antonovsky 2000). För att man ska ha en hög upplevelse av hanterbarhet ska man ha en upplevelse av begriplighet på jobb. Om man upplever sin arbetsplats som kaotisk är det svårt att känna att man har en möjlighet för att klara sig bra (ibid). Den erfarna sjuksköterskan kan känna sig stressad men hanterar det genom att säga: ”Der kan jeg godt føle mig lidt stresset. Jeg prøver at sige, at jeg gør det så godt jeg kan. Jeg synes jeg giver patienterne den pleje de skal have, og så prøver jeg at lade være med at lade mig påvirke af, at operationsgangen faktisk gerne vil af med nogle flere patienter. Man kan godt blive lidt stresset.” Informant B Den oerfarna sjuksköterskan kan hantera att ta hand om två patienter men skulle hon ha tre patienter så mister hon överblicken: ”Indtil videre så kan jeg have to patienter på én gang. Jeg kan ikke modtage en tredje, så bliver det for stressende og jeg mister overblikket.” Jag frågade båda informanterna om deras arbetsmiljö för jag ville ta reda på hur dem uppfattade den, ordet travl framkom en gång. Jag citerar den unga sjuksköterskan: ”Jeg har mange gode ting at sige om opvågningen, når jeg har prøvet en rigtigt travl hverdag på et sengeafsnit. Jeg synes arbejdsmiljøet er fint.” Informant A Sida 24 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Informanten säger att arbetsmiljön är bra och när sjuksköterskan är nöjd med sin arbetsplats så ger det en känsla av meningsfullhet. Är sjuksköterskan tillpass ger det också en säkrare miljö för patienten att vistas i. Informanten säger också att hon är van vid en travl arbetsplats när hon jobbade på en sängavdelning men att det är mycket bättre nu när hon är på uppvakningen. Båda informanterna har uttalat sig om att när dem jobbade på sängavdelning var det mer travlt och stressande eftersom dem aldrig blev färdiga med deras uppgifter, patienter som ringde på klockorna, mediciner som skulle ges och så vidare. Båda informanterna är nöjda med sin arbetsplats vilket enligt Antonovsky ger en känsla av meningsfullhet. Meningsfullhet är en motivationsfaktor och handlar om i vilken grad människan tycker att livet med alla dess krav och problem är värd att engagera sig i. Hos dem med en stark upplevelse av meningsfullhet uppfattas krav som positiva utmaningar. En människa som tycker utmaningarna är meningsfulla investerar flera krafter i dem och uppfattar inte dem som bördor. Kan sjuksköterskorna finna mening på jobb genom att hitta eller använda dem resurser som finns på avdelningen (Antonovsky 2000). Uppsamling Informanterna upplever olika grader av travelhed på jobb. Den erfarna sjuksköterskan upplever mer stress och press från operationsgången, patienter & ledningen. Den oerfarna sjuksköterskan upplever mer travelhed när hon har för många patienter åt gången, då mister hon överblicken över det hon ska göra. 7.2 Medicinering & fel I artikeln farlig travelhed från sygeplejersken visar det sig att stress och travlhed bidragande till fel. Enligt Grete Christensen, Dansk Sygeplejeråd, har effektiviseringarna i sundhetssektorn nått ett stadie, där det slutat vara effektivt och en stigande mängd fel, klagomål och onödiga inläggningar händer och det går utöver både patienter och personal (Kjeldsen et al. 2015). Har du gjort ett fel på jobb någon gång: ”Jeg kom engang til at give for meget morfin. Det betød ikke noget, hun kunne godt tåle det. Hun skulle måske have haft 2,5 eller 5, men hun fik 10 mg og blev bare træt. Der skete ikke noget.” Informant B Begreppet begriplighet refererar till i vilken grad människor uppfattar olika upplevelser som kommer inifrån och utifrån. Dem olika upplevelserna ska kunna passa in i olika Sida 25 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf sammanhang och de ska kunna förklaras så att man får en förståelse (Antonovsky 2000). En person som har en hög upplevelse av begriplighet, uppfattar svåra upplevelser i livet som utmaningar som kan klaras. Personer med låg grad av begriplighet uppfattar istället svårt livsupplevelser som kaotiska, oordnade, tillfällige och oförklarliga. Att göra fel på arbetsplatsen kan för många ses som en jobbig händelse i livet. Men med en hög grad av begriplighet så kan man göra en negativ upplevelse som fel på jobb till något som är förståeligt och begripligt (ibid). Informanterna förklarar att dem har stor stöttning från avdelningsledningen om någon gör fel och man talar inte dåligt om den som gjort fel. Definition av fel/UTH: ”Det er især ved medicinen at der er meget fokus på det. Når der er mange faggrupper omkring patienten kan der hurtigt ske fejl med medicinering.” Informant A UTH handlar om medicineringsfel och: ”At man ikke opdager at en patient er dårlig respiratorisk, og som kommer op og er meget træt, så kommer man måske lidt sent igang med CPAP. Eller også opdager man lidt for sent, at patienten faktiskt er mere træt end hvad man troede..... Det betyder jo noget for patienten, at patienten måske får pneunomi ved indlæggelsen, som man kunne have undgået.” Informant B Informant A säger att det är svårt med alla program man ska dokumentera i, på uppvakningen är man dels i kontakt med många faggrupper och patienten får medicin på många olika avdelningar i ett operationsförlopp, så det gäller att alla faggrupper gör det dem ska annars blir det lätt fel. Informant A får frågan om vad patientsäkerhet betyder för henne: ”Dét at vi bruger de her programmer hvor vi skriver hvilken medicin vi giver. Og det bliver dokumenteret hver gang, både ved dispensering og administrering, som det står i EPM.” Informant A Och informant B tycker: ”Det er, at patienterne får den pleje de skal have efter de givne retningslinjer og standarder. At de får den rigtige medicin på det rigtige Sida 26 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf tidspunkt, og at deres ophold ikke bliver forlænget af den ene eller den anden årsag.” Informant B Uppsamling På avdelningen har informanterna hand om stora doser av antiemetika och analgetika, trots detta händer det inte ofta, att fel görs i förhållande till medicinering. Informanterna definierar patientsäkerhet som bland annat har något med medicin att göra. Dem har begriplighet eftersom dem känner trygghet från ledningen och personalen på avdelningen i förhållande om dem skulle göra fel. Har man stöttning från andra så kan svåra upplevelser som till exempel felmedicinering klaras. 7.3 Kommunikation I artikeln farlig travlhed i det senaste numret av sygeplejersken säger Grete Christensen att tid till kommunikation med patienter och dennas familj är ett område som ska förbättras i sundhetsväsendet på grund av att patienter och deras familjemedlemmar är missnöjda med hur lite kontakt dem har med sjuksköterskan, under en inläggning (Kjeldsen et al. 2015) Vad är en bra kommunikation mellan dig och patienten? ”Det er dér, hvor man fornemmer, hvordan man bedst taler med patienten. Nogle patienter er slet ikke til og lave sjov med, og nogle tager alting meget bogstaveligt. Når man hurtigt finder ud af det, så bliver kommunikationen også god.” Informant B Enligt Martinsen finns där olika suveräna livsytringar, som är: tillit, barmhjärtighet, välgörenhet och öppet tal. Livsytringerna ska sjuksköterskan visa i relationen med patienten, det gör att man öppnar upp för en gemensam förståelse för bådas situation. När de suveräna livsytringar inte finns, kan konflikter uppstå i relationen mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskan ska enligt Martinsen vara uppmärksamma på att tilliten i relationen bara händer i en vis grad när man möts för första gången (Martinsen 2010). Därför är det extra viktigt att sjuksköterskorna på uppvakningen visar öppenhet och är i möte kommande så att man uppbygger en form för tillit direkt. Man ska också ha i tankarna att patienterna kan ha negativa upplevelser av sundhedssektorn där patienten blivit mött med likgiltighet eller inte blivit tagen på allvar. Vilket har gett patienten en känsla av misstillit och vård av patienten därefter blir svårare. Vad gör du för att ha en bra kommunikation med patienten? Sida 27 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf ”Jeg spørger ind til hvordan patienten har det. Og tit må man gentage tingene fordi de ikke er helt vågne. De kan også spørge om de samme ting flere gange. Har man den viden om, at de ikke helt er ved sig selv endnu, synes jeg ikke kommunikation er et problem.” Informant A Här använder informanten sin professionella erfarenhet genom att hon vet att många av patienterna behöver höra samma information flera gånger, när hon vet det så blir kommunikationen också lättare Hur fungerar kommunikationen mellan dig och patienten på avdelingen? ”De er formentlig meget trætte når de kommer op. Så meget kommunikation er der heller ikke..... Jeg synes det er vigtigt at man fortæller hvad man gør, og spørger ind til kvalme og smerter, som oftest er det vi ser.” Informant A Informanten säger också att där inte är tid till at bilda sig en relation till patienten på grund av att dem inte är inlagda i så lång tid, när dem vaknat ordentligt upp och mår bra är det dags för patienterna att utskrivas, så det är korta förlopp på avdelningen. Enligt Kari Martinsen ger sjuksköterskan ger först och främst omsorg genom att ingå i en relation med patienterna. Den unga sjuksköterskan säger att det är svårt att ingå i en relation med patienten på grund av att dem inte är inlagda så länge. Men hon frågar in till hur patienten har det och frågar in till patientens välbefinnande. I mötet med patienten tyder hon situationen vid hjälp av sina sinnen. Hon ser och hör vad patienten har behov för, när patienten kommer i det hon frågar in till illamående och smärtor. Informanten tolkar patientens situation genom sin professionella bedömning och genom det vet hon hur hon ska hjälpa patienten (Martinsen 2010). Den erfarna sjuksköterskan säger att det finns dagar när kommunikationen med patienten får väljas från på grund av andra saker som är viktigare. ”Nogle gange tænker jeg, at jeg godt kunne snakke lidt mere med patienten. Men nogle ved man også bare, at hvis først man begynder, kan det være rigtigt svært at få det stoppet igen.” I problemformuleringen så kan det finnas en risk om sjuksköterskan har mycket att göra på jobb att patienten inte får den omsorg som behövs. Om patienten inte får omsorg kan denna Sida 28 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf känna sig glömd, mindre viktigt, man får inte reda på patientens upplevelser och tankar i deras sjukdomssituation och fel kan missas när man inte skapar en relation till patienten. Genom att med tänka patienternas åsikter kan det få patienten att känna sig respekterad, bli tagen på allvar, likvärdig och hörd eftersom olika handlingar rättas efter patientens behov. På det sättet förbättras tilliten (Martinsen 2010) Den erfarna sjuksköterskan fick frågan, hur tycker du kommunikation mellan dig och patienterna fungerar? ”Dem jeg har sværest ved at passe, er de helt unge piger som har fået lavet en lille operation. De synes de har det så dårligt, og de har så ondt, der er bare ikke noget der er godt nok og der er ikke nogen der vil hjælpe her. Dem kan jeg godt blive en smule irriteret på..... Det sker nogen gang at jeg taler grimt til patienterne.” Informant B Martinsen säger, att sjuksköterskans professionella kunskap gör att hon kommer i en maktposition som ger henne autoritet, patienten däremot befinner sig i en sårbar situation. (Martinsen 2010). Enligt Martinsen, utövar sjuksköterskan makt genom att se patienten som ett objekt fram för att se hela människan som den är. Är sjuksköterskan sluten verbalt eller nonverbalt i den mellanmänskliga relationen så utövar hon makt. Den erfarna sjuksköterskan utövar en slags makt när hon kommunicerar på ett dåligt sätt. För att kunna veta vilka praktiska handlingar som är viktiga att göra för att ge omsorg till patienten förutsätter det en professionell kunskap och förståelse för patienten som är inlagd på uppvakningsavdelningen och hur patienten har det med att vara inlagd. Rent praktisk kan sjuksköterskan genom sin professionella kunskap använda sina kommunikativa förmågor och gå i dialog med patienterna för att kunna identifiera hur hon på bästa sätt kan ge omsorg. Känsla, förståelse, erfarenhet och kunskap är det Martinsen kallar för den professionella bedömningen. Martinsen hävdar att med den professionella bedömningen ska sjuksköterskan vara villig att möta, bekräfta, förstå, vara uppmärksam på och kommunicera med patienten på ett förståeligt sätt. Sjuksköterskan kan komma i situationer där hon kan fram stå paternalistisk när hon övertar situationer och ansvar för patienten eftersom hon vet vad som är professionellt bäst. En sjuksköterska ska använda sig av svag paternalism, man ska behandla patienten som likvärdig. Skillnaden mellan patient och sjuksköterska är att sjuksköterskan har kunskap som patienten inte har (Martinsen 2010). Sida 29 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Den unga sjuksköterskan svarar på samma fråga om hon talar till patienten på ett dåligt sätt: ”Jeg synes jeg behersker mig. Jeg prøver at være rolig og imødekommende hele tiden..... Det starter meget fra patienten. Hvis de taler grimt, hunser eller råber, så bliver man nødt til at være lidt bestemt i sin tone. Jeg vil ikke sige man skal hæve stemmen for meget eller tale grimt, det synes jeg ikke, men så bliver man mere bestemt.” Informant A Ska omsorgen vara äkta och moralisk så ska sjuksköterskan förhålla sig till den andra genom en hållning som bekräftar patienten från dennas perspektiv. Man hjälper patienten utan att man förväntar något tillbaka. För att tillit kan uppnås kräver det att sjuksköterskan i relationen utvisar bra sjuksköterska hållningar, hon ska vara öppen, barmhärtig, tillitsfull, kärleksfull, tala öppet, ge patienten hopp och ha medkänsla. I en dialog med patienten ska sjuksköterskan visa att hon är öppen och intresserad i relationen genom att ta sig tid till att lyssna på patienten och dennas problem och ta patientens upplevelser på största allvar. (Alvsvåg 2011). Uppsamling Den unga sjuksköterskan vill gärna ingå i en dialog med patienten, hon agerar alltså moraliskt rätt enligt Martinsen. Hon missbrukar inte heller sin makt när hon talar med patienten eftersom hon säger att hon inte talar på ett dåligt sätt till dem hon vårdar. Den erfarna sjuksköterskan kan ha en lite hårdare ton mot patienterna, kanske beror det på att hon lättare blir påverkad av travelheden, eller har jobbat med människor i många år så hon har många fördomar eller saknar kommunikativa redskap, som den unga sjuksköterskan lärt sig i sin utbildning. 8.0 Diskussion Här vill jag diskutera min metod och teorival och vad jag kommit fram till i analysen med utgångspunkt i min problemformulering. 8.1 Diskussion av metoden Som jag skrivit tidigare var det upplagt att belysa min problemformulering utifrån en humanvetenskaplig tillgång med hjälp av hermeneutiken och fenomenologin där jag tagit utgångspunkt i informanterna och deras upplevelse av dem olika intervjuområdena. Sida 30 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Metodernas svaghet och styrka i förhållande till min problemställning blir belyst i detta avsnitt. Sjuksköterskeperspektivet har varit det centrala i mitt projekt. Istället för att intervjua sjuksköterskorna så hade jag kunnat intervjua patient eller familjemedlemmar för att få ett annat perspektiv av min problemformulering. För att inhämta empiri till projektet har jag gjort två intervjuer. Innan intervjuerna utformade jag en intervjuguide, jag valde att göra en semistrukturerad intervju för att öka möjligheten till att få en inblick i informanternas subjektiva upplevelser av deras livsverden. Att jag har valt en kvalitativ metod har gjort att mina resultat inte är generaliserbara. Mina resultat är begränsade till att bara handla om två informanter. Därför kan det vara områden av min problemformulering som inte kommit fram i detta projekt. Vid att ha gjort fler intervjuer hade kunnat få uppnå något som Kvale kallar för data mätning (Kvale och Brinkmann 2008). Enligt Kvale är validiteten av intervjuer beroende av om man får svar på det man önskar att undersöka. Eftersom intervjuerna var semistrukturerade hade jag möjligheten för att ställa fördjupande frågor och få bekräftat om jag förstod det rätta med informanternas olika uttalande. Detta ökar validiteten. En annan sak som ökar validiteten är att man får svar på sin problemformulering med hjälp av sin empiri, det tycker jag inte jag uppnått i mitt projekt. Kanske beror det på att där inte är så stor arbetspress och travelhed på avdelningen. I förvägen försökte jag ha en fenemenologisk tillgång när jag insamlade empiri genom att jag skulle sätta min förförståelse i parantes och att jag inte skulle styra intervjun för mycket. När jag transkriberade min empiri så upptäckte jag att jag inte hade lycktas med att sätta min förförståelse i parantes och jag ställde ofta ledande frågor till informanterna, antagligen för jag ville få besvarat min problemformulering. Anledningen till att jag inte är helt nöjd med resultatet av intervjuerna kan vara att jag är en otränad forskare, när man har mer erfarenhet kan det vara lättare att veta hur man ska ställa frågor under en intervju. Hade tiden funnits hade jag önskat att göra en with-in metodtriangulering, det betyder att jag använder två olika kvalitativa metoder för att få sjuksköterskans och patientens perspektiv (Laursen 2004). När man använder två olika kvalitativa metoder så kan de komplettera varandra och ge ett kongruent resultat så det förstärker resultatet av forskningen eller så kan det vara inkongruent och nya ämnen kan uppkomma. Det kan diskuteras, om resultaten i projektet är valida, och om det kan användas för vidare forskning inom ämnet. Eftersom jag bara har intervjuat två informanter så har jag inte uppnår maximal variation. Jag har bara intervjuat kvinnor, vilket gör mig medveten om att män hade kunnat ha en helt annan hållning till min problemformulering. Sida 31 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf 8.2 Diskussion av teorival Mitt projekt har som ändamål att svara på hur sjuksköterskan upplever sin arbetssituation och hur samarbetet med patienten fungerar och vilken betydning sjuksköterskans arbetssituation har i förhållande till patientsäkerhet? I analysen kom jag fram till tre olika teman som handlar om sjuksköterskans arbetssituation. I förhållande till om sjuksköterskan har ett meningsfullt, begripligt och hanterbart jobb använde jag Antonovskys teori om OAS. Med hjälp av den teorin har jag fått en bild av mina informanters OAS och en bild av deras jobbsituation. Både informant A och B upplever en stor grad av OAS eftersom att dem känner begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, vilket betyder att dem utifrån Antonovskys teori är tillfredsställda med deras jobb. Kari Martinsen har genom sin omsorgsteori gjort det lättare för mig att förstå vad sjuksköterskorna tänker om omsorg, kommunikation och relation mellan dem och patienterna. Enligt Martinsen är tillit grundläggande mellan alla människor, på grund av det har sjuksköterskan alltid en möjlighet att skapa en relation mellan henne och patienten. Även om informant A är relativt ny som sjuksköterska så visar hon omsorg genom att hon skapar en relation med patienten även om det är svårt och hon informerar dem grundligt om saker som händer under tiden patienten är inlagd. Detta kan skapa trygghet och tillit för patienten. Informant B visar också omsorg men hon har fördomar om unga tjejer som kan vara irriterande för att dem bland annat kräver mycket, i dem relationerna är det svårt för henne att lägga dem negativa känslorna vid sidan och det kan hända att hon inte pratar ordentligt med patienterna. Enligt Martinsen ska man behandla alla patienter på samma sätt och informant B visar därför inte lika stor omsorg som informant A. I projektet har jag haft ett sjuksköterskeperspektiv, hade jag haft ett patientperspektiv så hade kunnat använda Lazarus teori om mestring för att se hur patienten mestrar sin situation på avdelningen när sjuksköterskan är stressad. Genom att ha ett patientperspektiv hade jag fått ett helt annat resultat i projektet än vad jag fått nu eftersom patienterna har en annan upplevelse av deras inläggning än vad sjuksköterskan har. 9.0 Konklusion Meningen med projektet var att belysa problemformuleringen: Hur upplever sjuksköterskan sin arbetssituation i förhållande till samarbete med patienten och vilken betydning tillägger sjuksköterskan deras arbetssituation i förhållande till patientsäkerhet? Sida 32 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Jag har genom analysen kommit fram till att sjuksköterskorna inte har det så travelt på jobbet men att båda tror att om det varit travelt på jobb så hade det kunnat vara en risk för patientsäkerheten. Igenom intervjuerna upptäckte jag att båda informanterna har olika uppfattningar om både travlhed och kommunikation. En av grunderna till det kan vara att den ena informanten var ny på avdelningen och den andra erfaren. Dem var båda relativt eniga om vad ett fel på avdelningen var och vad patientsäkerhet är. Eftersom båda informanterna upplever sin arbetsmiljö som bra, blir det lättare att ta hand om patienterna på avdelningen. Det ser ut som att den nya sjuksköterskan på avdelningen har lättare för kommunikation med patienterna än vad den erfarna sjuksköterskan har. Det kan bero på att det var längesen den erfarna sjuksköterskan lärde sig något fagligt om kommunikation. Den unga sjuksköterskans kommunikations kunskap är däremot mer ny. Jag kan konkludera att enligt informanterna, är patienterna utsatt för mindre risk för UTH och dem har en god patientsäkerhet på uppvakningen, jämfört med en sängavdelning. I det stora hela är avdelningen en bra och säker avdelning för både personal och patient. I förhållande till upplevelse av sammanhang upplever informanterna att dem har en meningsfull, hanterbar och begriplig arbetsplats, vilket betyder att dem dels är bra rustade mot stress och att dem inte har stressiga omgivningar på jobb. 10.0 Perspektivering I detta avsnitt kommer projektets resultat perspektiveras i förhållande till sjuksköterskan och patienten. Sjuksköterskan ska arbeta sundhetsfrämmande, sundhetsbevarande, förebyggande, behandlande, rehabiliterande och lindrande, på grund av travlhed och press på sjukhusavdelningarna är det inte alltid möjligt att erbjuda patienterna den vården dem ska ha. Projektets resultat är relevanta i förhållande till sjuksköterskans arbetsdag. Resultaten kan vara med till att belysa att där finns saker i sjuksköterskans vardag som kan vara en risk för patientsäkerheten och en optimal kommunikation. Resultaten kan användas i sjuksköterska-patient-relationer eftersom den uppmärksammar att sjuksköterskan inte alltid har tid eller energi till en ordentlig kommunikation med patienten. I projektet visar det sig att informanterna tycker att kommunikation kan vara något av en utmaning på uppvakningsavdelningen, på grund av korta inläggningar, travlhed i form av många patienter och stigmatisering av olika patientgrupper. Sjuksköterskorna på avdelningen har behov för att få flera kommunikationsverktyg över hur dem kan bilda sig en relation till patienten och hur man hanterar ”svåra patienter” så att kommunikationen Sida 33 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf inte leder till vård fel. Jag menar att det är avdelningens ledning som har ansvar att försäkra sig om att medarbetarna har tillräckligt med kunskap om till exempel kommunikation. En kommunikationskurs hade varit relevant att erbjuda sjuksköterskorna på avdelningen, så dem blir mer säkra i att kommunicera. Man kan också hålla temadagar där kommunikationsspecialister bjuds in där man kan öva på dialogen mellan patient – sjuksköterska, med ett mål att förbättra kunskapen inom ämnet. Det framgår av empirin att båda informanterna har det väsentligt bättre på uppvakningsavdelningen än vad dem har haft när dem arbetat på en sängavdelning. ”Med hensyn til sån et emne kan jeg ikke lade være med at samligne med et sengeafsnit hvor jeg også har været hvor jeg har oplevet væsentlig mer travelhed og ja der vil jeg sige at det var støre risiko for at der kunde ske nogen medicineringsfejl end der er på opvågningen Fordi på opvågningen asså nu i den tid jeg været der, der har jeg ju oftest bare haft en enkelt patient hvor jeg har sån har kundet gå grundligt til værks.” Informant A Det hade varit intressant att intervjua sjuksköterskor på en sängavdelning, jag tror resultaten hade varit annorlunda eftersom att båda mina informanter uttalade sig om att det var mer travlt och stressande på sängavdelningen. Enligt de sygeplejeetiska retningslinjerne ska en sjuksköterska kunna leda, förmedla, utöva och utveckla sjuksköterska professionen. Under punkterna utöva och förmedla förklaras det att sjuksköterskan har ansvaret för patientens välbefinnande, sjuksköterskan ska ge individuell vård till patienten så man kan bedöma deras fysiska och psykiska tillstånd (De sygeplejeetiske retningslinjer 2004). För att kunna utöva bra etisk vård enligt sygeplejetiske retningslinjer ska sjuksköterskan i punkt 4.1 - medvirke til at beskytte og bevare liv og medvirke til at lindre lidelse. (Sygeplejeetisk Råd 2014). Sjuksköterskor på avdelningar med en stressande arbetsmiljö utgör en risk för att påföra patienten lidelse. Enligt den sygeplejeetiske retningslinje ska sjuksköterskan lindra lidelse, inte förvärra den. Ett nytt perspektiv i projektet hade kunnat vara hur patienten uppfattar tillvaron som inlagd på sjukhuset, lider patienten? Får patienten en bra vård? Har patienten blivit utsatt för fel på avdelningen, och vad upplever patienten som fel? Enligt artikeln - Der er forskel på patienters og personales oplevelse af fejl under indlæggelse, ser patienterna fel eller UTH som något annat än vad sjuksköterskan gör (Vang Christensen et al. 2014). Fel för patienten kan vara: Sida 34 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Kommunikationsfel – dålig information om behandling, dålig information om planer och undersökningar, avsaknad av information om medicin och biverkningar, försämrad tilltalsform, likgiltighet och avsaknad av omsorg från personalen. Medicinfel – Fel läkemedel, försenad medicin administration, fel dosett och fel medicinlista Fej i behandling/vård – utskrivning trots obehandlad smärta, liggsår inte blev upptäckt, intravenös väska blev uppsatt utan behov för det, för mycket laksantia Infektionsfel – pneunomi, PVK som inte blivit borttaget efter tre dagar, sutur som inte blivit borttaget Administrationsfel - saknade blodprovsvar och fel information till fel patienter Väntetid – Väntan på sjuksköterskorna, väntan på inläggning och förseningar i behandling Fel som dessa kan bero på en dålig arbetsmiljö för sjuksköterskan, där enkla fel som till exempel kommunikationsbrist inte ska få hända. Projektet visar viktigheten av att man som sjuksköterska har tid till patienten, både för ens egna välmående men också för patientens. Sida 35 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf 11.0 Litteraturlista Alvsvåg H, 2011. Omsorg – med udgangspunkt i Kari Martinsens omsorgstänkning. I: Kamp Nielsen B. Sygeplejebogen 3 teori og metode. Gads forlag. 3. udgave, 2. oplag. s. 33-66 Antonovsky A. 2000. Helbredets mysterium. At tåle stress og forblive rask. Hans Reitzels Forlag. København. s. 9-18 og 33-50. DPSD Dansk Patientsikkerhedsdatabase 2009. Arbejdsmiljø og utilsigtede hændelser i sygehusvæsenet. Sundhedsstyrelsen Islands Brygge 67 2300 København S. Lokaliserat den 05.04.15. http://www.sst.dk Berland A, Natvig GK och Gundersen D, 2007. Patient safety and job-related stress: A focus group study. s. 90-97 Birkler, J. 2011. Videnskabsteori. En grundbog. Munksgaard Danmark. København. 1. udgave, 8. oplag, s. 33-49 og 93-116. Bloch Kjeldsen S, Sommer H och Yang Søgaard V, 2015. Farlig travlhed. Sygeplejersken nr. 6. s. 24-31 http://www.dsr.dk/sygeplejersken/sider/forside.aspx Christensen U., Nielsen A. och Schmidt L., 2012. I: Vallgårda S. og Koch L. (red.) Kap. 3: Det kvalitative forskningsinterview. Forskningsmetoder i folkesundhedsvidenskab. Munksgaard. København. 4. Udgave, 2. Oplag. S. 61-89 Dahlager L. og Fredslund H. 2013. I: Vallgårda S. og Koch L. (red.) Kap. 7. Hermeneutisk analyse – forståelse og forforståelse. Forskningsmetoder i folkesundhedsvidenskab. Munksgaard Danmark. 4. Udgave, 3. Oplag S. 157-181 DPSD årsberetning, 2014. Patientobuddet, mars 2015. s. 1-29. Lokaliserat den 04.04.2015 www.patientombuddet.dk Eide H och Eide T. 2002. Kap. 5. Aktiv lyttning. Kommunikasjon i relasjoner – samhandling, konflikslösning, etikk. s. 137-176 Enhed for Patientsikkerhed, region hovedstaden 2008-2010. s. 4-55. Lokaliserat den 05.04.15. https://www.regionh.dk/Sundhed/Politikker-PlanerStrategier/PublishingImages/Sider/Patientsikkerhedhandlingsplan/Patientsikkerhed%20handlingsplan%202008-2010.pdf Gut R, Østerbye T, Freil M och Schulze S, 2006. To sider – samme sag Patienters oplevelser af fejl under indlæggelse og patientjournalers oplysninger om utilsigtede hændelser - Udarbejdet af enheden for brUgerUndersøgelser på vegne Sida 36 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf af rigshospitalets direktion. s. 1-37. Lokaliserat den 08.05.15. http://patientoplevelser.dk/undersoegelser/to-sider-samme-sag Hjøllund Christiansen A och Lipczak H, 2014. Kræftpatienters sikkerhed i sundhedsvæsenet efter kræftbehandling En analyse af rapporter fra Dansk Patientsikkerhedsdatabase. s. 2-85. Lokaliserat den 08.05.15. http://pdf.cancer.dk/DokumentationogKvalitet/kraeftpatienterssikkerhedisundhedsv aesenetefterkraeftbehandling/ Hørmann E. 2013. I: Glasdam S. (red.). Kap. 3.1 Litteratursøgning. Bachelorprojekter inden for det sundhedsfaglige område – indblik i videnskabelige metoder. Dansk Sygeplejeråd, Nyt Forlag Arnold Busck. 1. udgave, 3. oplag. S. 3583. Kristensen, D. B. 2012. Fænomenologi. Filosofi, metode, og analytisk værktøj. I: Vallgårda, S. & Koch, L. Forskningsmetoder i folkesundhedsvidenskab. Munksgaard. København. 4. udgave, 2. oplag, s. 182-204. Kristensen, D.B. 2011 Fenomenologi. Filosofi, metode och analytisk verktöj. I: Vallgårda, L. Koch red. 2011. Forksningsmetoder i folkesundhedsvidenskab. 4 udgave. Köbenhavn: Munksgaard Danmark s. 90-118 Kvale, K. och Brinkmann, S. 2008. Interview. Introduktion til et håndværk. Hans Reitzels Forlag. 2. udgave, 1. oplag, s. 119-142, 148-159, 186-196, 199-206 og 223-242 LBK nr 1202 af 14/11/2014 (Gældende) Udskriftsdato: 10. april 2015 Ministerium: Ministeriet for Sundhed og Forebyggelse Journalnummer: Ministeriet for Sundhed og Forebyggelse, j.nr. 1302222 Senere ændringer til forskriften LOV nr 1536 af 27/12/2014 LOV nr 1537 af 27/12/2014, Nick Hækkerup. Lokaliserat den 07.04.15. https://www.retsinformation.dk/Forms/r0710.aspx?id=152710 Laursen B.S. 2004. Smerte og seksualitet – en undersägelse af hvordan det påvirker kvindens seksualitet at have kroniske non-maligne smerter. Aalborg universitet. s. 10-14, 29-32 Levi L, 2005. Stress – en oversigt. Internationale og folkesundhedsperspektiver. I: Ekman R, Arnetz B, 2005. STRESS – individet – samfundet – organisationen – molekylerne. FADL’s forlag. 2. udgave. s. 57-73 Martinsen, K. 2010. Omsorg i sygeplejen – en moralsk udfordring. I: Samtalen, skønnet og evidensen, Gads Forlag s. 143-176. 33 sider. Sida 37 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Martinsen, K. 2005. Tydning I sygeplejen. I: Fra Marx til Løgstrup. Om etik og sanselighed i sygeplejen, Munksgaard Danmark, København 1994 s. 143-166. 23 sider. Martinsen, K. 1989. Omsorg i sykepleien. I: Omsorg, sykepleie og medisin Universitetsforlaget 2003 s. 67-100. 33 sider. Rye Andersen T och Wiegman I-M, 2008. Kvalitet af sygeplejen og arbejdsmiljø i sundhedssektoren - en dokumentationsrapport. Teamarvejdsliv. s. 2-81. Lokaliserat den 04.04.15. http://teamarbejdsliv.dk/wpcontent/uploads/DSR_Dokumentationsrapport_140408.pdf Sundhedsloven - Ministeriet for Sundhed og Forebyggelse, den 14. november 2014. Lokaliserat den 02.04.15. https://www.retsinformation.dk/Forms/r0710.aspx?id=152710 Sygeplejeetisk Råd. 2014. De sygeplejeetiske retningslinjer. Lokaliserat 20.05.15 på: http://www.dsr.dk/ser/SygeplejeetiskeRetningslinjer/Sider/SygeplejeetiskeRetnings linier.aspx Sykepleiernes Samarbeid i Norden. 2003. Etiske retningslinjer for sykepleieforskning i Norden. s. 1-20. Lokaliserat 18.04.2015 på: http://www2.dsr.dk/dsr/upload/3/0/813/SSN_etiske_retningslinjer.pdf Söndergaard B, 2008. Hver sjette sygeplejerske föler sig stresset. Sygeplejersken nr 19. s. 15-18. http://www.dsr.dk/sygeplejersken/sider/forside.aspx Søndergård Kristensen T, 2014. Dansk sygeplejeråd. Godt arbejdsmiljø – til gavn for patienter og borgere Opfølgning på rapporten ”Psykisk arbejdsmiljø blandt sygeplejersker” set i Dansk Sygeplejeråds perspektiv. Lokaliserat 15.04.15. s. 2-16. http://www.dsr.dk/AMiR%20kompasset/viden-ogv%C3%A6rkt%C3%B8jer/Documents/Godt%20arbejdsmilj%C3%B8_til%20gavn %20for%20patienter%20og%20borgere.pdf Søndergård Kristensen T, 2013. Psykisk arbejdsmiljø blandt sygeplejersker – Arbejdsmiljøundersøgelse. Lokaliserat 15.04.15. s. 1-147 http://www.dsr.dk/sygeplejersken/sider/forside.aspx Tervo-Heikkinen T, Partanen P, Aalto P & Vehviläinen-Julkunen K, 2008. Nurses’ work environment and nursing outcomes: A survey study among Finnish university hospital registered nurses. s. 357-365 Sida 38 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Vang Christensen L, Holm C & Enevoldsen A, 2014. Der er forskel på patienters og personales oplevelse af fejl under indlæggelse. s. 743-745 Wethje A, Borg V, 2008. Sygeplejerskens arbejdsmiljö, trivsel og helbred (SATH – 2007) – stress blandt sygepejersker. s. 60 Sida 39 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf 12.0 Bilaga Bilaga 1: Tilladelse fra klinisk uddannelsessted Sida 40 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Sida 41 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Sida 42 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Bilaga 2: Informationsmaterial Sida 43 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Sida 44 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Sida 45 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Bilaga 3: Samtykkeerklæring Sida 46 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Sida 47 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Bilaga 4: Sökstrategi Det fokuserede spørgsmål: Søgeord Population Recovery room OR recovery ward OR Intensive care unit Hur upplever sjuksköterskan sin arbetssituation i förhållande till samarbete med patienten och vilken betydning tillägger sjuksköterskan deras arbetssituation i förhållande till patientsäkerhet? Søgeord Intervention Work related stress OR Workload OR Søgeord Context Medical wards OR Intensive care units Postoperative wards Work pressure OR Nurses AND Stress OR Time pressure OR Disruption AND Intensive care OR Overcrowded ward OR Recovery room OR Postoperative unit OR Critical care Work environment AND stress AND nurse Adverse event AND stress AND nurse Job related stress AND nurse Inklusions – og eksklusionskriterier Database Cinahl & PsycINFO Publikations år 2005-2015 Sida 48 av 54 Bachelorprojekt Sprog Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Engelsk Svensk Dansk Norsk Geografi Hele verden Undersøgelsesdesign Kvalitative artikler. Peer-reviewed Full text Andet All adult Database: Begrundelse for valg af database: Cinahl Da det er en database med sygeplejefagligt indhold der giver adgang til artikler, der fortrinsvist er med evidensbaseret sundhedsfaglig information. Indeholder ca. 20% af den sygeplejefaglige forskning. PsychINFO Er en database med litteratur, med mestedels psykologi, men den indeholder også referencer fra bl.a. psykiatri, medicin og sygepleje Sida 49 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Bilaga 5: Sökprotokoll Database og dato for søgning PsycINFO Från 201503-28 till 2015-03-31 Søgeord Inklusions - og eksklusio nskriterier Work environ ment AND stress AND nurse Udgivet 77 efter 2005 Peerreview All adult Kvalitativ a artiklar Engelska, svenska, danska och norskt språk Ambulato rier, plejehjem, barn avdelning ar, medicinsk a avdelning ar och hemtjänst en Antal fund (hits) Fravalg med begrundelser Valgt efter gennemlæsning af abstract 76 Fravalgt da der 1 enten ikke var adgang til fuld tekst eller de ikke beskrev mit fokuserede spørgsmål. Artiklerne har omhandlet andre ting end medicineringsfel, patientsikkerhed og stress for sygeplejersken. Nogen af artiklerne jeg valgte fra var artikler om ambulatorie og hjemmepleje. Valgt til at indgå i review efter læsning af fuld tekst Work engagement and occupational stress in nurses and other healthcare workers: the role of organisational and personal factors Sida 50 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Database og dato for søgning Søgeord Inklusion Antal s- og fund eksklusio (hits) ns kriterier Fravalg med begrundelser Valgt efter Valgt til gennemlæsn at indgå i review ing af efter læsning af fuld tekst abstract Cinahl Adverse event AND stress AND nurse Udgivet efter 2005 Peerreview All adult Kvalitati va artiklar Engelska , svenska, danska och norskt språk 3 Fravalgt på grund af at det ikke var relevant i forhold til min problemformulering. Jeg fravalgte artikler fordi det omhandlade sygeplejersker som kom på hjemme besök hos patienterne, plejehjem, barnmorskor og arbejdsmiljö. 1 Från 201503-28 till 2015-03-31 4 Nurses' work environment and nursing outcomes: a survey study among Finnish university hospital registered nurses. Ambulat orier, plejehje m, barn avdelnin gar, medicins ka avdelnin gar och hemtjäns ten Sida 51 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Database og dato for søgning Søgeord Inklusion s- og eksklusio ns kriterier Cinahl Job related stress AND nurse Udgivet 56 efter 2005 Peerreview All adult Kvalitati va artiklar Engelska, svenska, danska och norskt språk Från 201503-28 till 2015-03-31 Antal fund (hits) Emma Rindorf Fravalg med begrundelser Valgt efter Valgt til at indgå i review efter gennemlæ læsning af fuld tekst sning af abstract 55 Frånvalda artiklar eftersom det inte var full tillgång till text och för att artiklarna inte vara relevanta I förhållande till min problemformulering 1 Patient safety and job-related stress: a focus group study Ambulat orier, plejehje m, barn avdelnin gar, medicins ka avdelnin gar och hemtjänst en Sida 52 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Bilaga 6: Intervjuguide Intervjuguide Problemformulering Hur upplever sjuksköterskan sin arbetssituation i förhållande till samarbete med patienten och vilken betydning tillägger sjuksköterskan deras arbetssituation i förhållande till patientsäkerhet? Innan intervju: Ska jag hämta skriftligt tillåtelse från min vägledare och den ledande avdelningssjuksköterskan om att jag kan gå ut och intervjua. Områden: Jag kommer vilja prata om tre olika områden, jag kommer vara uppmärksam på hur intervjun påverkar informanten. Jag kommer se till att det hålls pauser eller stoppa intervjun om informanten verbalt eller non-verbalt inte vill vara med längre. Jag har förberett frågor hemifrån men kan komma till att ställa uppföljande/avklarande frågor under intervjun. Kommer informanten in på ett spännande ämne vill jag försöka motivera henne till att fortsätta. Sätt på ljudupptagaren, beskriv datum, tid och personer som är i rummet. Vem är du? Kan du berätta lite om dig själv? Ålder Arbete Civil status? Hur länge har ni varit ihop? Barn? Hur många? Hur länge har du varit utbildad sjuksköterska? Vad har du för professionell erfarenhet? Hur länge har du jobbat på avdelningen? Varför valde du att arbeta på en uppvakningsavdelning? Har arbetsförhållandena förändrat sig sedan du började arbeta här? Sjuksköterskans upplevelse av en arbetsdag Beskriv en arbetsdag för dig Kan du känna dig pressad/ha travelt på jobb? Varför och när? Tar du någon gång med arbetet hem? Känner du att du är färdig med jobb när du går hem? Kan du ringa in till avdelningen för att berätta saker som du glömt under dagen? Kan du overskue ditt privatliv där hemma? Kan du känna dåligt samvete när du går hem efter en vagt? Hur stöttar ni varandra på avdelningen dagligen? Är ni tillräckligt många sjuksköterskor på avdelningen enligt dig? Blir du avbruten under en arbetsdag? När? Varför? Hur? Har du en bra arbetsmiljö? Sida 53 av 54 Bachelorprojekt Professionshöjskolen Metropol Emma Rindorf Är ditt jobb meningsfullt? Kan du känna att du kan hantera ditt jobb? Har ditt jobb begriplighet? Har du tid att läsa retningslinjer? Upplever du att du kan utföra den gode sygeplejen? Hur många patienter är du i kontakt med varje dag? Hur är samarbetet och kommunikation på avdelningen Hur upplever du en god kommunikation? Hur fungerar kommunikation mellan dig och patient? Kan det hända att du talar fult till en patient? När? Har du upplevt missförstånd när du ska kommunicera med patienter? När? Varför? Hur? Fungerar kommunikationen bra med kollegorna enligt dig? Är där tid för kommunikation med patienten och familjemedlemmar till patienten? Finns det tillfällen när kommunikationen får bortväljas för annat är viktigare? Hur känns det då? Vad gör du för att ha en bra kommunikation med patienten? Fel hos patienten Vad är ett fel/utilsigted händelse för dig? Har du någon gång gjort fel på jobb? Varför? Vad var grunden till det? Tror du att travelhed kan vara en grund till fel? Varför? Samtalar ni omkring fel när det händer på avdelningen? Hur upplever du att göra fel? Kan patienter säga ifrån om fel händer? Vad klagar patienter generellt över? Vad är patientsäkerhet för dig? Har ni fokus på det på avdelningen? Hur? Vad tror du kan vara negativt för en bra patienstäkerhet? Sida 54 av 54
© Copyright 2024