Information till den nya familjen
Information till den nya familjen INNEHÅLL Grattis, du har blivit förälder! ............................................. 3 EFTER FÖRLOSSNINGEN Eftervärkar .......................................................................... 4 Avslag .................................................................................. 4 Bristningar och klipp ........................................................... 4 Operationssåret vid kejsarsnitt ............................................ 5 Urin och tarm ...................................................................... 5 Hemorrojder ........................................................................ 5 Bäckenbottenträning ........................................................... 6 Sex och samliv .................................................................... 6 Att känna sig ledsen ............................................................ 6 Pappa/partner ...................................................................... 6 Allmänna råd till föräldrar från barnläkaren ...................... 7 BARNET Hudkontakt med barnet ...................................................... 8 En människa med behov ..................................................... 8 Sömn och vakenhet ............................................................. 9 Hudfett ................................................................................ 9 Kroppstemperatur ............................................................... 9 Tvätt .................................................................................... 9 Navel .................................................................................. 10 Naglar ................................................................................. 10 Ögon ................................................................................... 10 Urin och avföring ............................................................... 10 Flytning .............................................................................. 11 Rapning, hickning, nysning och kräkning ..........................11 Hudutslag ........................................................................... 11 Barnet blir gult ................................................................... 11 Svullna bröstkörtlar ................................................................ 11 Vikt ......................................................................................... 12 Skrik ....................................................................................... 12 Undersökningar ...................................................................... 12 Till dig som matar ditt barn med nappflaska .......................... 13 AMNING Amningsstatus ........................................................................ 14 Frågor om amning ..............................................................17-20 Att handmjölka brösten .......................................................... 19 Checklista inför hemgång ...................................................... 21 Efter hemgång......................................................................... 22 Häftet är framtaget år 2015 av en intern arbetsgrupp. Ansvarig:vårdchef för obstetrik. Grattis, du har blivit förälder! Det här häftet är tänkt som hjälp och stöd för den första tiden. Här finns information om egenvård: hur du sköter dig själv och barnet efter förlossningen. Den första tiden med barnet är den tid då du och barnet lär känna varandra. När allt är nytt är det lätt att känna sig lite omtumlad. Du behöver få pröva dig fram för att lära dig förstå vad barnet menar. Ju mer ni lär känna varandra desto lättare kommer allt att gå. Barnet behöver vara nära dig och din värme. Ha därför hud mot hudkontakt (se sidan 8 och 14) med barnet så ofta som möjligt när du är vaken och har uppsikt över barnet. Närheten med din hud gör att barnet blir lugnare, gråter mindre och blir varmt. Som förälder blir man också lugnare av hudkontakten och lär sig känna igen och förstå barnets kroppsspråk. Har du frågor som du inte får svar på i häftet? Tveka inte att fråga på BB eller på Barnavårdscentralen (BVC) när du har kommit hem. Vi önskar dig en fin första tid! Och tänk på att behålla detta häfte så att du kan titta i det vid behov! Med vänliga hälsningar Personalen Med ”du” riktar vi oss ibland till mamma eller pappa/partner/närstående/beroende på sammanhanget. 3 Efter förlossningen Eftervärkar Efter förlossningen börjar livmodern dra ihop sig. Det kallas eftervärkar. Eftervärkar kan göra ont, speciellt hos omföderskor. Du kan ibland behöva smärtstillande läkemedel. Det är viktigt att du talar om när du har ont. Avslag (som blödningen kallas) När livmodern drar ihop sig töms avslaget från sårytan där moderkakan har suttit. Först är avslaget rikligt för att efter några dagar bli mindre. Så småningom blir avslaget brunaktigt innan det till slut blir ljust och upphör. En del kvinnor har avslag några veckor medan andra kan ha avslag upp till ett par månader. Du kan själv minska risken för infektion genom att duscha dagligen och byta binda ofta. Symtom (varningssignaler) du bör vara uppmärksam på efter hemgång och söka vård för direkt: • Om avslaget börjar lukta illa och om du får feber samt ont över livmodern. • Om blödningen ökar i mängd. På sidan 22 kan du läsa var du kan få hjälp. Bristningar och klipp Läkningsförmågan i underlivet är mycket god. Att vara uppe och röra sig gör att blodcirkulationen blir bättre och läkningen underlättas. Använd helst bara vatten när du duschar, tänk på att tvål är uttorkande. 4 Operationssåret vid kejsarsnitt Såret behöver inte någon speciell skötsel om såret läker bra. Du kan duscha som vanligt. Barnmorskan kontrollerar såret innan din hemgång. Titta därefter själv på såret en gång per dag de första veckorna. Om såret visar rodnad, värmeökning eller vätskar sig rekommenderar vi att du kontaktar din vårdcentral. Detta kan vara tecken på infektion som kräver behandling. De kroppsliga förändringar som du kan läsa om i häftet är samma för dig som fått barn med kejsarsnitt. Urin och tarm Stora urinmängder är normalt. Om det svider kan du ha fått små sprickor/ bristningar i närheten av urinröret. Det kan kännas bättre om du duschar underlivet samtidigt som du kissar. Ibland är det svårt att hålla urinen, det kommer att bli bättre när svullnaden efter förlossningen försvunnit. Täta urinträngningar kan bero på infektion, tala då med barnmorskan. Är du hemma rekommenderar vi att du kontaktar din vårdcentral. Drick rikligt med vatten och ät fiberrik kost för att undvika förstoppning. Hemorrojder Hemorrojder är vidgade blodkärl utanför eller innanför ändtarmsöppningen. Hormonpåverkan under graviditeten och krystning under förlossningen kan orsaka hemorrojder. De kan ibland kännas smärtsamma. För att lindra smärtan kan man smörja med bedövningssalva. De flesta hemorrojder brukar försvinna. För att undvika förstoppning som kan förvärra så ät fiberrik kost och drick vatten. 5 Bäckenbottenträning Efter graviditet och förlossning är musklerna runt slidan (kallas bäckenbotten) uttänjda. När du inte har ont börja med försiktiga ”knipövningar” för att träna dessa muskler. Det motverkar till exempel urinläckage och livmoderframfall. Läs hur du gör på Vårdguiden www.1177.se Ett bra mål är att vara fysiskt aktiv minst 30 minuter varje dag. Till en början i form av raska promenader. Efter ungefär två månader kan du börja med lättare träning. Sex och samliv Hormonomställningen efter förlossningen och smärta från en bristning kan påverka lusten för sex. Det är viktigt att ta sig tid och visa ömhet för varandra. För många kan det bli så att sex inte förekommer lika ofta som innan barnet föddes. Detta är helt normalt. Vid amning kan slemhinnorna bli torrare än normalt. Glidmedel, som kan köpas receptfritt på apoteket, kan hjälpa. För att förhindra ny graviditet kan MVC-barnmorskan skriva ut recept på preventivmedel. Amning kan vara ett säkert preventivmedel under vissa villkor. Läs om dem på Riksförbundet för Sexuell Upplysning http://www.rfsu.se Att känna sig ledsen Hormonomställningen efter förlossningen kan påverka hur du mår. Hälften av alla mammor drabbas av ledsenhet några dagar efter förlossningen. Det är normalt och varar vanligtvis i ett par dagar. Om du upplever en längre period av nedstämdhet prata med din barnmorska på mödravårdscentralen (MVC) eller sjuksköterskan på barnavårdscentralen (BVC). Pappa/partner I början har man olika roller som båda är viktiga för barnet. För partnern är det en viktig uppgift att vara ett stöd för mamma och barn. Under den första tiden är många kvinnor både trötta och känsliga. Om partnern eller annan närstående tar hand om det praktiska vardagsarbetet får mamman vila och lära sig att amma i lugn och ro. Partnerns stöd gör att mammas möjlighet att amma underlättas. 6 Allmänna råd till föräldrar från barnläkaren 1. Under de första dygnen behöver barnet närhet/kontinuerlig hud kontakt med mamman eller pappan/partnern och tät tillsyn. Barnet bör ammas så ofta det visar tecken på att vilja suga. 2. Kontrollera att barnet kissar och bajsar inom de första två dygnen. 3. Titta på barnets hudfärg en till två gånger om dagen – helst i klart dagsljus. En lätt gulfärgning av hud och ögonvitor är normalt. Om barnet är tydligt gult på kroppen kan det behöva hjälp. Rådfråga barnmorska, BVC eller läkare. Gulhet som kvarstår längre än 3 veckor tillsammans med vit eller grå avföring tyder på lever- eller gallvägssjukdom – kontakta läkare. 4. Lämna inte spädbarn ensamma under längre perioder. 5. Lågviktiga barn (< 2,5 kg i födelsevikt) kan lätt bli nedkylda och bör inte vara utomhus vid kylig väderlek (minusgrader). 6. I förkylningstider: Undvik täta folksamlingar. Snuviga och infekterade syskon bör inte ha närkontakt (t.ex. pussas) med det nyfödda barnet. Tänk på att tvätta händerna innan du sköter ditt barn. 7. Symtom (varningssignaler) du bör vara uppmärksam på efter hemgång: Blekgrå hudfärg, att barnet inte vaknar efter sömn och ovilja att suga kan vara tecken på sjukdom. Kontakta läkare. Gallfärgade (gröna) kräkningar – särskilt om barnet verkar ha ont i magen och inte haft avföring kan bero på stopp i tarmen. Tarmstopp kräver snabba åtgärder – kontakta läkare. 8. Minska risken för plötslig spädbarnsdöd – råd till dig som förälder: Ur broschyren ”Minska risken för plötslig spädbarnsdöd”på www.socialstyrelsen.se • Låta spädbarnet sova på rygg. • Avstå från nikotin. • Se till att barnets ansikte är fritt, att barnet är lagom varmt och kan röra sig. • Spädbarn under tre månader sover säkrast i egen säng. • Amma om det är möjligt. • Napp kan användas när spädbarnet ska sova. /Mikael Norman, professor, barnläkare 7 Barnet Hud mot hudkontakt med barnet Det betyder att barnet får ligga naket (med endast blöja på) mot din nakna hud med en filt över sig – men med ansiktet fritt. Ha hudkontakt med barnet så ofta som möjligt när du är vaken – och har uppsikt över barnet. Hudkontakt med barnet utsöndrar vårt lugn och ro- hormon, oxytocin, som också kallas vårt kärlekshormon. Att få ligga tätt intill sin mamma, pappa eller annan anhörigs varma nakna hud långa stunder varje dygn gör övergången till livet utanför livmodern mjuk och naturlig. De första dygnen är det bra om barnet är största delen av tiden hos sin mamma för att underlätta amningen. Det är också lättare att uppfatta om barnet vill amma när det ligger hud mot hud. Fördelar med nära hudkontakt: • Den vuxna blir avslappnad och lugn, får minskad smärtkänslighet och en ökad känsla för att förstå vad barnet menar. • Barnet får hjälp att hålla temperaturen, får ett jämnare blodsocker, blir lugnt och kan slappna av. Det gör att barnet skriker mindre. Dessa fördelar för mamma och barn gäller i alla sammanhang oavsett om man ska amma eller inte. Om mamman av något skäl inte finns tillgänglig för barnet kan en annan nära person ha hudkontakt med barnet. En människa med egna behov Många föräldrar blir överrumplade av barnets behov av att vara nära och förvånade över hur lugna barnen blir när de har hudkontakt med sin förälder. De första dygnen innebär också en stor omställning för barnet. Försök förstå och upptäck hur just ditt barn beter sig och reagerar. Det är lätt hänt att försöka forma barnet efter egna förväntningar. Barnet är en liten människa som redan kan mycket och som har en egen personlighet. 8 Sömn och vakenhet Efter födseln har barnet ofta en vaken period under några timmar för att därefter sova i flera timmar, ibland upp till ett dygn. Många barn är pigga på kvällen och natten för att därefter sova längre perioder framåt morgontimmarna. En del mammor känner igen mönstret från tiden när barnet låg i livmodern. Ibland sover barnet bara korta stunder och ibland längre som flera timmar. Om man som förälder känner sig trött första tiden så kan det vara bra att passa på att vila när barnet sover. Hudfett Efter födelsen kan barnet ha kvar hudfett på huden. Om hudfettet ligger kvar i tjocka lager i ljumskar, halsveck och armhålor kan det orsaka hudirritationer och bör därför smörjas ut. Det är vanligt med torr och sprucken hud hos det nyfödda barnet till exempel på fötter. Huden självläker inom några dagar då barnet får i sig mera vätska. Vid behov kan hudsprickorna smörjas med bröstmjölk. Bröstmjölken är ren, fet och har även en bakteriedödande och läkande effekt. Om du handmjölkar brösten (sidan 19) för att smörja barnets hud är det viktigt att tvätta händerna innan du börjar. Kroppstemperatur Barnets kroppstemperatur skall vara mellan 36,5°C–37,5°C. Genom att känna mellan skulderbladen kan du bedöma om barnet känns lagom varmt. Händer och fötter kan kännas kalla under de första levnadsveckorna. Tvätt och bad Kontrollera om det finns hudirritationer speciellt i hudvecken. Endast vatten rekommenderas, tvål torkar ut huden. Att bada går bra även om navelstumpen är kvar. Badvattnet bör vara runt +37ºC. Torka alltid torrt i hudvecken för fukt kan ge hudirritationer. 9 Navel Navelstumpen torkar gradvis, svartnar och faller av. Det kan ta några dagar upp till ett par veckor. Naveln behöver inte tvättas utom om det kommit urin eller avföring på den, om den är kladdig eller blöder. Tvätta då med ljummet vatten och torka torrt. Barnet har ingen känsel i navelstumpen så det gör inte ont. Ibland kan naveln blöda lite och lukta illa då den håller på att falla av, detta är helt normalt. Kontakta BVC-sjuksköterskan om hudområdet kring naveln blir rött för det kan vara tecken på infektion. Naglar Du bör inte klippa naglarna för det finns infektionsrisk den första tiden då hud och nagel sitter ihop på fingertoppen. När du kommit hem och om det behövs, riv försiktigt av den vita ytterdelen av nageln eller fila försiktigt med en nagelfil. Ögon Kladdiga ögon beror ofta på att barnets tårkanaler är trånga. Om barnet har kladdiga ögon så tvätta med ljummet vatten utifrån ögonvrån och inåt mot näsbenet. Sker ingen förbättring efter ett par dagar eller om ögonlock och ögonvitor är svullna och kraftigt rodnade, kontakta BVC-sjuksköterskan. Barnet kan ibland ha blödningar i ett eller båda ögonen. Det beror på att ögat utsatts för ett ökat tryck i samband med förlossningen. Det är ofarligt. Urin och avföring Var uppmärksam på att barnet kissar och bajsar inom de två första dygnen. Skulle barnet inte ha kissat eller bajsat så rådgör med BB-avdelningen. Ibland kan salter från urinen visa sig som en orangerödfärgad fläck i blöjan. Det är ofarligt men kan misstolkas som blod. Avföringen har i början grön eller svart färg och är seg. När amningen börjar komma igång blir avföringen gul i färgen och luktar syrligt. Bröstmjölken är milt laxerande vilket gör att barn som ammas inte blir förstoppade. Barnet kan bajsa flera gånger per dag, men barn kan efter de första veckorna också bajsa en gång per vecka, variationen är stor. Barn som inte ammas och får modersmjölksersättning får oftast lite fastare avföring. Läs även barnläkarens råd på sidan 7 punkt 7! 10 Flytning Ibland kan flickor ha en vit ganska riklig flytning med inslag av blod. Det är normalt och beror på hormoner från mamman. Man behöver inte torka mellan blygdläpparna. Torka bara bort det som man lätt kommer åt. Rapning, hickning, nysning och kräkning Du kommer att upptäcka om barnet behöver rapa efter att det sugit på bröstet eller fått modersmjölksersättning. Variationen är stor: en del barn rapar aldrig medan vissa alltid vill rapa. Hicka är vanligt och genom att låta barnet suga så går hickan ofta över. Barnet nyser för att rensa näsan. Det händer att barnet kräks upp fostervatten under det första dygnet. Ofta kan barnet också kräkas i samband med rapning. Blodig kräkning under första dygnet hos ett friskt barn beror oftast på att barnet svalt blod under förlossningen eller att mamman har en spricka/ett sår på bröstvårtan som blöder. Vanliga hudutslag är • Rodnande blemmor med vita prickar. • Förstorade talgkörtlar som ser ut som knappnålsstora vita prickar och ses oftast på näsan, hos pojkar ibland på penis. • Storkbett är små röda kärl i huden och ses ofta på ögonlocken, pannan, nacken och näsan. • Mongolfläckar som är mörkare områden oftast över ländryggen. De är vanligt förekommande hos barn med afrikanskt och asiatiskt ursprung. Barnet blir gult (kallas nyföddhetsgulsot) Att amma barnet ofta är en förebyggande åtgärd då utsöndringen av gulfärgämnet sker via barnets urin och avföring. Läs även barnläkarens råd om gulhet på sidan 7 punkt 3! Kraftig gulhet kan tyda på sjukdom och vara skadlig. Behöver barnet behandling för gulheten så får barnet ligga under ljuslampor enligt ett behandlingsschema. Svullna bröstkörtlar Hos en del barn kan man se att bröstkörtlarna är svullna och ibland kan det komma lite vätska. Det är ofarligt. 11 Vikt Alla barn går ned i vikt i början och vikten brukar öka då amningen eller matningen kommit igång. Det kan ta upp till 14 dagar innan barnet nått sin födelsevikt. Skrik Barn är olika, vissa skriker mycket och andra mindre. En del gallskriker genast de är hungriga eller behöver en ny blöja. Andra barn är nästan alltid tysta. När barn skriker under de första levnadsdygnen beror det oftast på hunger eller att de vill vara nära. Hur man får sitt barn lugnt är väldigt individuellt. Ibland räcker det med att bara hålla om barnet. Det är aldrig fel att prova att amma. Att använda en bärsele är ett bra alternativ då barnet har stort behov av närhet. Det kan finnas tillfällen när man som förälder känner sig helt maktlös och blir frustrerad när barnet skriker. Det är därför viktigt att ha en strategi för hur du gör om barnet skriker och om du som förälder skulle känna att du inte klarar av den situationen. Om ditt barn är mycket skrikigt – diskutera med BVC- sjuksköterskan. En sak är alltid viktig att komma ihåg: skaka aldrig barnet. Undersökningar: • Barnläkaren undersöker barnet innan hemgång. • Kontroll av gulhet på huden och kontroll av syresättning (heter POX) som görs i hand och fot för att upptäcka och behandla de svåraste hjärtfelen. Undersökningarna är smärtfria. • Blodprov (heter PKU) erbjuds alla barn, efter 48 timmars ålder, för att utesluta flera genetiska och behandlingsbara sjukdomar. Information finns på www.karolinska.se/PKU • Hörseltest erbjuds alla barn för att tidigt upptäcka och behandla hörselskador. Testet kan göras efter hemgång. Information finns på olika språk om ”Hörseltest för nyfödda” på www.karolinska.se 12 Till dig som matar ditt barn med nappflaska Den nära kroppskontakten (sidan 8) är viktig för både dig och barnet oavsett matningssätt. Personalen kan ge tips och råd om matningen av barnet och hur du kan göra för att bröstmjölksproduktionen inte kommer i gång. Man måste inte amma för att vara en bra mamma. Det viktigaste är att se sitt barn, att vara nära barnet och att må bra tillsammans. Det finns informationsblad om flaskmatning som du kan be att få av personalen. Du kan också läsa om att mata med flaska på www.1177.se Barnet börjar suga på bröstet mer rytmiskt med korta pauser. 13 Amningsstatus Detta handlar om fem punkter som underlättar amningen och minskar amningsproblem. Personalen tittar gärna på detta tillsammans med dig, det finns då möjlighet att ställa frågor Barnets amningsbeteenden vid hud mot hudkontakt Hud mot hudkontakt stimulerar amningsbeteenden som underlättar för barnet vid amning. • Barnet är vaket och börjar göra slick- och munrörelser samtidigt som sökrörelsena med munnen ökar. • Barnet gör kryp- eller glidrörelser (om barnet ligger på mammas mage)- barnet försöker närma sig mammas bröst med korta kryprörelser eller gör glidande rörelser, ofta baklänges. • Barnet kan ofta vila mellan perioder av rörelser med munnen eller kroppen. • Barnet gör sig bekant med bröstet genom att slicka på bröstvårtan och röra vid bröstet med händerna. Det är först när barnets tunga börjar synas och sticker ut ur munnen som barnet börjar förbereda sig att ta tag om bröstet. Detta tycker man ofta tar lång tid. • Barnet börjar suga på bröstet mer rytmiskt med korta pauser. 14 Fem punkter som underlättar amningen och minskar amningsproblem. 1) Barnets tag om bröstet – barnet gapar stort när barnet tar tag om bröstet (som att ”bita” i ett äpple). Vanliga orsaker om barnet har för litet tag om bröstet: barnet är för långt ifrån bröstet. Barnets haka har ingen kontakt med mammas bröst. Barnets tag om bröstet har skett för tidigt innan barnet har gjort tillräckliga slick- och sökrörelser med munnen. Förslag till åtgärder Ha hud mot hudkontakt som stimulerar amningsbeteenden. Låt barnet göra slick- och sökrörelser med munnen tills barnet gapar riktigt stort (så att tungan syns på läppen) för att kunna ta nytt tag om bröstet. Det är viktigt att barnets haka är mycket tätt intill mammas bröst. Undvik att försöka peta in bröstet i barnets mun. 2) Smärta vid amning – ev. smärtsamt i början och smärtan släpper efter en kort stund. Vanligaste orsaken om det gör ont hela tiden: barnet har för litet tag om bröstet så att bröstvårtan kläms. Förslag till åtgärder Se förslag under punkt 1. Om det gör ont kan du bedöma din smärta med hjälp av en tiogradig smärtskala som kallas VAS. Bedöm i början, efter några minuter och mot slutet av amningen. 1 är ingen smärta och 10 är värsta tänkbara smärta. Om smärtan inte minskar kan du behöva smärtlindring. Du kan också pröva andra amningsställningar. 3) Barnets sugkraft – barnet suger kraftfullt. 15 3) Barnets sugkraft – barnet suger kraftfullt. Vanliga orsaker om barnet inte suger kraftfullt: barnet kan ha för litet tag om bröstet. Barnets haka har ingen kontakt med mammas bröst när barnet tar tag. Mammans utdrivningsreflex av bröstmjölken har inte kommit igång. Smärta i bröstet som gör att bröstmjölken inte kommer ut. Barnet är inte hungrigt. Barnet har fått tillmatning med modersmjölksersättning. Förslag till åtgärder Se förslag under punkt 1. Om det gör ont se förslag i punkt 2. Om barnet får modersmjölksersättning överväg med personalen om mängden går att minska. 4) Barnets sugmönster – ett rytmiskt sugmönster med korta pauser där sugandet bör bli större och djupare efter någon minut. Vanligaste orsaken om barnet inte suger rytmiskt: utdrivningsreflexen av bröstmjölken har inte kommit igång. Ibland kan detta ta olika lång tid. Det kan ibland vara så att barnet suger utan pauser eller tar tag om och släpper bröstet upprepade gånger, skriker eller somnar. Förslag till åtgärder Här finns några förslag: bekvämare amningsställning, att tänka på något avslappnande, be partnern massera axlar/fötter, något att dricka/äta, smärtstillande läkemedel kan behövas om du har ont. 5) Bröstvårtans form efter amning – bröstvårtan ser opåverkad ut eller är möjligen något utdragen. Vanligaste orsaken om bröstvårtan ser ihopklämd ut: barnet har för litet tag om bröstet så att bröstvårtan kläms. Detta gör ont och ökar risken för sår på bröstvårtan. Utdrivningen av bröstmjölken kan påverkas och bröstmjölken kommer inte ut. Ibland kan detta ta olika lång tid. Förslag till åtgärder: se förslag under punkt 1. 16 Frågor om amning som föräldrar brukar ha Hur ofta vill barnet suga på bröstet i början? Efter den första vakenhetsperioden i samband med förlossningen brukar många barn somna och sova nästan ett helt dygn. Det är bra om barnet får vara mycket hud mot hud detta dygn (se sidan 8 och14). Dels för de positiva effekterna av hud mot hud men också för att inte missa när barnet vill komma till bröstet. Att ligga hud mot hud underlättar också för barnet att ta tag om bröstet. Sedan brukar några dygn följa då det är vanligt att barnet vill suga på bröstet nästan hela tiden. Kan jag påverka bröstmjölksmängderna själv? När barnet suger tätt och ofta ökar bröstmjölksmängden för att motsvara barnets behov. Är det ditt första barn är det lätt att bli förvånad över hur mycket ett nyfött barn vill suga på bröstet. Underlätta genom att låta barnet hitta sin egen rytm. Det är bra om barnet självt får bestämma när det ska suga. Antal gånger barnet suger kan variera alltifrån 8-20 per dygn. Bra att komma ihåg är att barn också suger för att de vill vara nära och ha tröst. En del nyfödda barn mår illa och kräks fostervatten det första dygnet. När illamåendet har lagt sig brukar barnet vilja suga på bröstet. För att din bröstmjölk inte ska bli fördröjd kan du handmjölka (se sidan 19) för att få i gång bröstmjölken. Ett eller båda brösten vid varje amningstillfälle? Om barnet bör suga på ett eller båda brösten per tillfälle kan variera. Om barnet har ett stort tag och det känns bra för dig så låt barnet suga färdigt på det första bröstet utan att avbryta dvs. tills barnet somnar eller släpper taget. Om barnet fortfarande är hungrigt, pröva då att ge barnet det andra bröstet. Om barnet inte vill suga – underlätta mjölkproduktionen med att stimulera brösten med handmjölkning (se sidan 19). Det kan också ske med elektrisk pump. 17 Tillbakalutad amningsställning Att sitta tillbakalutad brukar vara vilsamt för både rygg, axlar och armar. Lägg barnet som en groda ovanpå din mage, placera barnets huvud mellan dina bröst eller på ett bröst och låt barnet söka sig till bröstet själv. Barnet kan nu använda sina armar och ben och med din hjälp brukar det kunna ta sig fram för att få ett stort tag om bröstet. Fördelen är att du utnyttjar tyngdlagen så att barnet ligger tätt mot dig utan att du själv behöver flytta barnet så mycket. Däremot om brösten faller ner mot sidorna kan du behöva stötta dem för att de kommer mer rakt upp/fram så att barnet kan ta tag om bröstet lättare. Hur vet jag att barnet får i sig tillräckligt med bröstmjölk? Det viktigaste måttet på att barnet får i sig bröstmjölk är att barnet verkar piggt, sover, vaknar och vill suga ofta på bröstet. Barnet kissar ljust färgad urin flera gånger per dygn. På andra dygnet börjar avföringen ändra färg för att bli mer gul och grynig. De första dagarna efter förlossningen minskar alla barn i vikt men går sedan upp när de får mer bröstmjölk. Kan bröstmjölken vara fördröjd? Om barnet inte suger på bröstet kan bröstmjölken fördröjas. Det händer ibland att barnet inte vill suga efter förlossningen, sugstarten kan då bli försenad. Trötthet och sömnbrist efter graviditet och förlossning kan göra att det tar tid att komma i gång med amningen. Det behöver inte alltid vara så men om du känner att din bröstmjölk inte riktigt rinner till som du önskar så är det helt naturligt. Bröstmjölken kommer i gång så snart du har hämtat nya krafter. Det kan ta olika tid för olika mammor. Vila gärna då barnet sover. Räcker alltid bröstmjölken? Barn som t.ex. har fötts för tidigt eller haft en ansträngande förlossning kan behöva extra vätska under de första dagarna. Då ges modersmjölksersättning tillfälligt och ordineras av barnläkare. Önskar du fortsätta amma är det viktigt att amningstillfällena ökar och att modersmjölksersättningen minskas. 18 Att handmjölka brösten – om barnet inte suger på bröstet Genom att försiktigt börja handmjölka brösten börjar bröstmjölken komma droppvis. I början kan du halvligga i sängen och ha hudkontakt med barnet. Det hjälper att få igång hormonet oxytocin som får bröstmjölken att rinna ur brösten. Så här går handmjölkning till: 1. Tvätta händerna med tvål och vatten. 2. Stryk först lätt med handen över bröstet några gånger. 3. Fatta tag om bröstet som på bilden. 4. För fingrarna rakt bakåt, in mot kroppen för att komma åt bröstmjölken. 5. Tryck ihop fingrarna och för fingrarna rakt framåt (bröstmjölken börjar komma). Gör det ont trycker du för hårt. 6. Slappna av i handen och börja om från punkt 4. 7. Försök få rytm i handmjölkningen. Att upprepa en ramsa kan hjälpa: bak, ihop, fram – bak, ihop, fram osv. 19 Antal gånger du handmjölkar är viktigare än antal minuter du gör det. Precis som när barnet suger på bröstet flera gånger innan bröstmjölken kommer kan du behöva handmjölka flera gånger. Tiden det tar för mjölken att komma är olika för mammor. Kommer ingen bröstmjölk så fortsätt cirka fem minuter på varje bröst, upprepa en gång till. Slutar bröstmjölken komma, byt bröst. Genom att flytta fingrarna och handmjölka på olika ställen på brösten, så kommer du åt bröstmjölken i alla mjölkgångar. Hantering av bröstmjölken: • Använd rena uppsamlingskärl för bröstmjölken vid handmjölkning. • Om bröstmjölken ges till barnet inom en timme kan den stå i rumstemperatur på sjukhuset, annars lägg den i kylskåpet. Märk uppsamlingskärlet med ditt namn, datum och tid. Hemma klarar bröstmjölken att stå upp till sex timmar i rumstemperatur, men mjölken bör alltid ställas i kylskåp så snart som möjligt. • Kylskåpskall eller frusen bröstmjölk värms upp i varmvattenbad • Om bröstmjölken ska frysas bör det ske snarast efter urmjölkning, dock max efter ett dygn i kylskåp. Nyurmjölkad bröstmjölk skall inte blandas med kylskåpskall. Hur påverkas amningen när barnet får modersmjölksersättning? Barnet blir ofta mätt av modersmjölksersättningen och orkar inte alltid suga på brösten. Det gör att bröstmjölksproduktionen kan bli fördröjd. Handmjölkning (sidan 19) eller pumpning av brösten med bröstpump gör att bröstmjölken börjar komma. Handmjölka/pumpa gärna brösten om barnet får modersmjölksersättning och inte orkar suga på bröstet. Bröstmjölken som du mjölkar ur kan du ge till barnet och på så sätt kan du minska modersmjölksersättningen gradvis. Var kan jag få stöd med amning efter hemgång? Du kan få stöd på din BVC, sjukhusets amningsmottagning eller via den ideella organisationen Amningshjälpen www.amningshjalpen.se 20 Checklista inför hemgång EFTER FÖRLOSSNINGEN (sida 4-6) Samtal om din förlossningsupplevelse Blödning (4) Hygien och infektionstecken (4) Bristning/operationssår (4) Bäckenbottenträning (5) • • • • • BARNET (7-13) Gulhet, infektion (7,11) Torka bort hudfett (9) Färgen på bajset/kisset förändras (10) Navelvård (10) Barnets sovläge (7) Barnet skriker (12) och risker med att skaka barn • • • • • • AMNING/MATNING (14-19) Barnet behöver suga ofta på bröstet (17) Sömn och vakenhet (9, 17) Bröstvårtans utseende efter amning (16) Handmjölkning (19-20) Amningsstatus (14-16) • • • • • VAD SOM HÄNDER INNAN HEMGÅNG Hemgångsinformation Barnläkarundersökning (12) Kontroll av gulhet och POX-screening (12) PKU-blodprov och hörselscreening – kan ske efter hemgång (12) Vid behov tid för återbesök • • • • • KOM IHÅG ATT GÖRA SJÄLV! Boka omgående besök på barnavårdscentralen (BVC) Boka besök på mödravårdscentralen (MVC) • • 21 Efter hemgång Har du frågor om dig själv eller barnet under första veckan? DU SOM FICK BARN I HUDDINGE 08 – 585 802 77 Ring till BB Karolinska: K77 eller till BB Karolinska: K86/88 08 – 585 802 76 Om mamma blir sjuk, ring: 08 – 585 809 90 till den gynekologiska akutmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Öppet dygnet runt. DU SOM FICK BARN I SOLNA Ring till BB-avdelningen: 08 – 517 742 01 Om mamma blir sjuk, ring: 08 – 517 742 17 till förlossningsavdelningen i Solna under första veckan. Efter första veckan ring: 08 – 585 809 90 till den gynekologiska akutmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Öppet dygnet runt. Har du frågor om dig själv eller barnet efter första veckan – oavsett var du födde barn? Ring barnavårdscentralen eller Vårdguiden på telefonnummer 1177 (dygnet runt) eller läs på www.1177.se Vid behov av allmän sjukvårdsrådgivning: Ring Vårdguiden på telefonnummer 1177 (dygnet runt). VID AKUT SJUKDOM – ring nödnumret 112 22 LAYOUT: AF ©MEDICINSK BILD BB Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Telefon vx 08-585 800 00, 08-517 700 00 www.karolinska.se
© Copyright 2024