Första matåret
Första matåret Arbetsgrupp: Tuija Pusa, legitimerad näringsterapeut, HvM, Finlands Hjärtförbund Anna Kara, LVK Kirsi Pietiläinen, docent, LVM Redaktion: YTM, redaktör Virve Järvinen Sakkunniga: Arja Lyytikäinen, näringsterapeut Sanna Talvia, näringsterapeut Helinä Keskinen, tandläkare Finlands Tandläkarförbundet Ett varmt tack till studerandena i restaurangskolan Perho Sanna Uusiportimo, Jari Tikkanen och Ella Virta för tillredningen av matportionerna och arrangemangen kring fotograferingen av portionerna. Mannerheims Barnskyddsförbund Andra linjen 17 00530 Helsingfors tel. 075 324 51 [email protected] www.mll.fi Beställningar: [email protected] tel. 075 324 5480 beställningsnumret: 30153 Finlands Hjärtförbund Oltermansvägen 8 00620 Helsingfors [email protected] www.sydanliitto.fi Layout: Hahmo Dtp arbete: Virpi Liinoja Foton: Leena Louhivaara, Antero Aaltonen Wellprint 08.2014 (2008) Babyn behöver kärleksfull omsorg Babyn får också annat än bara mjölk vid bröstet. Amningen är basen för en trygg människorelation, grunden för tillgivenheten mellan mamman och barnet. Under amningstiden producerar mammans kropp hormoner som gör henne känslig för att ta emot babyns signaler. Men amningen lyckas inte alltid. Fast maten skulle komma från nappflaskan kan babyn ändå njuta av mammans närhet och kärlek precis som vid amningen, i famnen, hud mot hud. När barnet äter ur flaska, kan barnet och pappan på ett nytt sätt njuta av varandra. Den här broschyrens anvisningar och råd baserar sig på den allra nyaste informationen om spädbarnens näring. Anvisningarna kanske känns schablonmässiga men i vissa fall är det ytterst viktigt att följa rekommendationerna. Varje baby är en individ och varje baby berättar om sina behov på sitt eget sätt – det gäller bara för föräldern att ställa in sig på samma våglängd med barnet och svara på barnets behov med kärleksfull omsorg. Förälderns glada ansikte, milda röst och varma och trygga famn berättar för babyn att den är älskad. Mannerheims Barnskyddsförbund Finlands Hjärtförbund Första matåret 3 Modersmjölk – spädbarnets styrkemat Modersmjölken är den bästa maten för ett spädbarn. Rekommendationen är att spädbarn ända upp till sex månaders ålder endast äter modersmjölk med D-vitamin- 4 Första matåret tillskott och om det är möjligt fortsätter att dricka det som mjölk ända upp till första födelsedagen. Amningen kan fortsätta ännu efter att barnet fyllt ett år. Modersmjölken • innehåller i rätt proportion och lämp. lig upptagningsform alla näringsämnen som barnet behöver förutom D-vitamin. • skyddar barnet mot infektioner • skapar en bra bakteriestam i tarmen • är hygieniskt ”förpackad”, alltid färsk och förmånlig • sammansättningen ändras enligt spädbarnets behov • är delvis mammans näringsprodukt eftersom hon med sitt eget ätande kan inverka på halten av vattenlösliga vitaminer och på fettkvaliteten i mjölken. Därför lönar det sig för mamman att äta mångsidigt, äta mycket färska grönsaker och frukter, fullkornsprodukter och fettsnåla mjölk- och köttprodukter. När mamman äter fisk ett par gånger i veckan och använder vegetabilisk margarin och olja vid matlagning får både mamman och barnet fettsyror som är nödvändiga för kroppen. När spädbarnet suger på bröstet njuter det samtidigt av mammans varma famn och trygghet. Amningen stärker relationen mellan mamman och barnet. Barn som ammas har ofta mindre matsmältningsproblem än barn som matas med nappflaska. Eftersom barnet som äter vid bröstet får äta efter sin egen matlust samlar barnet i regel inte på sig bestående övervikt. Vilostund för mamman, mjölk till babyn Det produceras tämligen lite modersmjölk under dagarna genast efter förlossningen. Även en liten mängd av den här första mjölken är viktig för spädbarnet eftersom den innehåller närings- och skyddsämnen som spädbarnet behöver. Man borde lägga babyn till bröstet genast när babyn verkar hungrig. De första veckorna kan spädbarnet äta 10–12 gånger om dygnet och med mellanrum på en timme till fyra timmar. En tät amningsrytm och barnets sugande stimulerar för sin del mjölkproduktionen. För att det ska komma tillräckligt med mjölk borde man inte genast efter födelseln ge barnet en napp utan låta barnet stilla sitt sugbehov vid bröstet. Barnet suger inte bara för att det är hungrigt utan för att det söker värme och trygghet. Amningsrytmen är bra när både mamman och barnet är nöjda. För det mesta blir barnet mätt på en halv timme, men ibland tar amningen en kortare eller längre tid. Om måltiden endast tar en liten stund kan barnet bli utan de sista fettrika mjölkdropparna. Ett mätt barn är lugnt. Barnet somnar lätt och är belåtet efter måltiden. Fem till sju blöta blöjor om dygnet och senapsgul, ärtsoppsaktig avföring berättar att barnet har fått tillräckligt med vätska. Då mamma har god kondition, äter månsidigt och vilar tillräckligt stimuleras mjölkproduktionen, så man borde inte alltför lätt övergå till flaskmatning. Om mamman är stressad, bekymrad och överansträngd kan det fördröja mjölkproduktionen. Amning och vård av ett litet barn tar på krafterna och lyckas inte om mamman inte får vila och koppla av ibland. Hjälp och stöd av partnern, vänner och mor- och farföräldrarna välkomnas ofta. Första matåret 5 En tillåten bastuöl? Föräldern till ett spädbarn är hela tiden ansvarigt för sitt barn. 6 Första matåret Ett glas vin vid måltiden eller en bastuöl hindrar inte amningen bara du dricker drycken ett par timmar före du matar babyn. Större mängder än de här borde undvikas eftersom alkoholen som mamman dricker överförs till modersmjölken och det finns då lika mycket alkohol i modersmjölken som i mammans blod. Föräldern till ett spädbarn är hela tiden ansvarigt för sitt barn. Alkoholbruket kan även störa förälderns förmåga att ta hand om barnet. Det lönar sig också att fimpa cigaretten helt, eftersom alla dess skadliga ämnen överförs via bröstmjölken till barnet. Upprepade inflammationer i luftvägarna och astma hotar ett barn som blir utsatt för cigarettrök och nikotin kan skada barnets utveckling. Om du ändå röker undvik att röka några timmar före amningen. Samma tidbegränsning gäller även om du ger ditt barn modersmjölksersättning. Det tar tid innan cigarettröken försvinner från din hud, ditt hår och dina kläder. Bekväm och trevlig amning Se till att du har tillräckligt med tid för amningen så att du kan vila och ta det lugnt själv. Sätt dig bekvämt eller lägg dig på sidan i sängen. Om brösten känns spända eller överfulla kan du först mjölka ur brösten lite. Då får barnet ett bättre grepp om bröstet och mjölken rinner inte för snabbt in i barnets mun. 1. Lägg barnet i din famn så att ansiktet och kroppen är mot din kropp och benen är under det andra bröstet. 2. För barnet nära bröstet och låt det själv hitta bröstvårtan och börja suga. Barnet borde få ett så stadigt grepp som möjligt om vårtgården som omger bröstvårtan. Om barnets grepp om bröstvårtan gör ont är bröstvårtan fel i munnen. Försök då att byta ställning annars kan huden kring bröstet gå sönder. 3. För barnet närmare din kropp så att bröstet inte tänjs ut. Tryck på bröstet vid barnets näsa om barnet verkar ha svårt att andas och äta samtidigt. 4. Låt barnet varje gång suga bröstet tomt så att barnet även får den fettrika mjölken som produceras i slutet. 5. Lossa barnets grepp genom att trycka på bröstet bredvid barnets mun; då slutar barnet suga och luft strömmar in i munnen. Barnet slutar suga även om du rör vid barnets mungipa. 6. Du kan låta barnet amma på båda brösten varje gång. Byt bröstet du börjar med vid varje amning. 7. Pressa till slut ut ett par droppar mjölk för att skydda bröstvårtorna. 8. Lyft upp barnet mot din axel för att rapa efter måltiden eller vid behov under måltiden. 9. Ta hand om den dagliga brösthygienen, men undvik att tvätta med tvål som torkar huden. Byt till ren bh varje dag. 10. Om det gör ont i bröstvårtorna eller om brösten är såriga kan det vara skönt att låta brösten luftbada. Se till att såren läker och blir bra. 11. Även om du lider av bröstkörtelinflammation och äter medicin mot det, kan du oftast ändå amma ditt barn – kontrollera detta på rådgivningen. Du blir snabbare frisk och värken lättar om du mjölkar ur brösten med en bröstpump. 12. Du behöver inte gå och grubbla på eventuella amningsproblem ensam. Ta kontakt med din rådgivningsbyrå. Du hittar också råd och tips på internet och i amningsstödgrupper som samlas på många orter. Första matåret 7 Mjölk i flaska Modersmjölksersättning behövs tills barnet fyller ett år om bröstmjölken inte räcker till eller om mamman av något skäl inte kan amma. Diskutera gärna om flaskmatning på rådgivningsbyrån. Oavsett om mjölken kommer från bröst eller flaska så är matstunden också en stund för närhet, ömhet och smek. Barnet vet när det har ätit tillräckligt – flaskan behöver inte ätas tom. Modersmjölksersättningarna som efterliknar modersmjölken är tillverkade av komjölk och anpassade för barn. Soja-, frö- och spannmålsdrycker lämpar sig inte för spädbarn. För barn som följer en speci- 8 Första matåret alkost finns egen modersmjölksersättning som används enligt läkarens instruktioner. En lugn matstund 1. Tillred modersmjölksersättningen alltid i en vältvättad och avsköljd nappflaska. Om barnet är under sex månader ska flaskan kokas i cirka fem minuter – även om flaskan har tvättats i diskmaskin. Napparna kokas eller doppas i varmt vatten till dagens slut. När barnet börjar äta tilläggsmat behöver flaskorna och napparna inte längre kokas. 2. Om du använder pulveraktig ersättning mät pulvermängden noggrant. Blanda pulvret i det kokta och nerkylda vattnet som du har tagit från kallvattenkranen. Varmt kranvatten kan innehålla mikrober och upplösta metaller som är skadliga för spädbarn. När barnet äter fast föda behöver vattnet inte längre kokas. 3. Om du använder ersättning i vätskeform värm den fingervarm antingen på spisen i vattenbad i sin egen förpackning eller i nappflaskan eller i mikrovågsugnen i nappflaskan. Mikrovågsugnen kan värma mjölken ojämnt och därför måste mjölken skakas om före matandet. Kom ihåg att kontrollera att mjölken är lagom varm och inte smakar konstigt innan du ger den till barnet. Släng bort mjölken som blir över. När barnet dricker överförs det bakterier från barnets mun in i mjölken och bakterierna börjar förökas i mjölken som redan en gång har värmts upp. Mjölken behöver inte längre värmas upp när barnet klarar av att dricka ur mugg. 4. Flaskans napphål är lagom stort när mjölken eller vattnet droppar ut, vätskan ska alltså inte spruta ut. 5. Underlätta barnets ätande och håll barnet i famnen i halvt upprätt ställning eller bredvid dig på sängen med upphöjt huvud. En bra amningsställning minskar på barnets gasbesvär och hindrar mjölken från att rinna in i öronen. 6. Påskynda inte barnet att dricka flaskan till slut. Mattiden är en lugn gemensam stund. När barnet slutar suga är måltiden slut för den gången. 7. Lyft upp barnet mot din axel för att rapa efter måltiden eller vid behov under måltiden. Vägledande ersättnings mängder för barn i olika åldrar Ålder Modersmjölkersättning ml/dygn 0–1 mån 1–2 mån 2–3 mån 3–5 mån 5–6 mån 6–8 mån 8–12 mån 500–600 600–800 700–1000 700–1200 700–1000 600–800 600 Det viktiga D-vitaminet För att skelettet och tänderna ska utvecklas behöver barnet kalcium och D-vitamin. Spädbarnet får tillräckligt med kalcium från modersmjölken och/eller modersmjölksersättningen och ett barn som är över ett år gammalt får tillräckligt med kalcium från komjölken. Från och med två veckors ålder behöver barn D-vitamintillskott året om. På rådgivningen får du mer information om D-vitaminpreparat och doseringen. På vissa orter finns det inte tillräckligt med tandstärkande fluor i dricksvattnet och då ger man barnet fluorpreparat enligt rådgivningsbyråns anvisningar. Matstunden är också en stund för närhet, ömhet och smek. Första matåret 9 Smakvärlden växer Modersmjölken rekommenderas som barnets enda mat de första sex månaderna. När barnet är från fyra till sex månader gammalt kan barnet börja vänja sig vid nya smaker och nya munrörelser med små portioner av grönsaks-, frukt- och bärpuréer (se tabellen i mittuppslaget). Det är bäst att låta barnet smaka på vällingar först vid sex månaders ålder eftersom välling kan störa amningen. Gröt passar bättre än välling när barnet lär sig äta. Diskutera på rådgivningsbyrån om barnets tilläggsmat. 10 Första matåret Fast barnet får lite fast föda nu är det bra att fortsätta amma tills barnet är ett år gammalt. En tesked åt gången Att bli van vid nya smaker börjar med små smakportioner – en tesked åt gången. Man låter barnet smaka på smaken många dagar i rad och förstorar portionen med små steg. Barnet behöver smaka 15–20 gånger för att vänja sig vid smaken. På en vecka ryms det högst två nya smaker. Om barnet vägrar att smaka på en ny mat flera dagar i sträck är det bäst att låta den maten vara och smaka på den på nytt senare. Som första smakupplevelser passar potatis, grönsaker, bär och frukter som finfördelade och lösa puréer bra. Puréerna är i början tillagade av kokta grönsaker och efter några veckor kan man bjuda på finriven råkost. Fast maten skulle vara färdigmat på burk serveras den på tallrik. Samtidigt lär sig barnet matvanor. När barnet börjar äta fast föda är det dags att övergå till en regelbunden måltidsrytm. Potatis är basmat Potatispuré är babyns basmat. Koka potatisarna med skalen på i en liten mängd vatten eller ånga dem. På så sätt bevaras näringsämnena bäst. Du kan också sticka några hål på en potatis och grädda den färdig på några minuter i mikrovågsugnen. Skala och skiva potatisen och mosa ner den i kokvattnet. Du kan göra purén lös genom att tillägga bröstmjölk eller modersmjölksersättning. Mosa potatisen snabbt så att purén inte blir klistrig. Tillsätt inte salt i babyns grönsakspuréer. Du kan smaksätta potatispurén med morot, blomkål, broccoli, majs, zucchini, batat och palsternacka. De här grönsakerna kan man även servera som egna puréer. Färsk morot, gurka, zucchini och tomat passar som finhackad råkost. Under vintertiden kan grönsakssortimentet utvidgas med saltfria djupfrysta grönsaker. Tillsätt inte salt i babyns grönsakspuréer. Första matåret 11 Rekommendationer för barnets kost under det första levnadsåret Måltid 0 – 4 mån. > 4 mån. > 6 mån. Full amning – spädbarnsvård 1. Mm (matande enligt barnets egen takt) 2. Vid behov kan barnet bekanta sig med mat i puréform, vissa bassmaker från tallriken, skeden och pipmuggen Barnet kan smaka på fast föda, äta puré, lära sig att dricka ur pipmugg och att hålla skeden i egen hand Mm (matande enligt barnets egen takt) + barnet vänjer sig i individuell takt vid purémat i smakportioner en smak åt gången, start med potatis-, grönsaks-, bär- och fruktpuréer > 5 mån. kött eller gröt Mm varierar med — kött — fisk — ägg + potatis- eller grönsakspuré 3. Mm 4. Mm bär- eller fruktpuré 5. Mm + gröt 6. Mm vid behov D-vitaminpreparat i alla åldersgrupper från 2 veckors ålder Mm = modersmjölk, modersmjölksersättning enligt barnets individuella behov om ej tillgång till modersmjölk eller om modersmjölken tar slut. Modersmjölksmåltider vid behov oftare, även på natten. Amning om möjligt bra att fortsätta ända upp till 12 månaders ålder. Tabellen är vägledande. I praktiken matas barnet enligt barnets egna behov. 12 Första matåret > 8 mån. > 10 mån. Delvis amning upp till 12 månaders ålder Måltider: fast föda, fingermat och pincettgrepp, sitter vid bordet, tuggövningar genom att suga och gnaga på brödbitar, gurka eller morot Lite grövre mat, aktiva övningar med sked, dricker ur pipmugg, nya smaker och samma mat tillsammans med familjen gröt Mm gröt Mm varierar med: — kötträtter — fiskrätter — äggrätter — grönsaksrätter + potatis, grönsaker finfördelad, råriven vatten eller Mm varierar med: — kötträtter — fiskrätter — äggrätter — grönsaksrätter + potatis, grönsaker finfördelad, råriven vatten eller Mm Mm vid behov frukter eller bär frukter eller bär, saltfattigt bröd, yoghurt eller fil, Mm som 2. måltid vatten eller Mm som 2. måltid vatten eller Mm gröt + Mm som 3. måltid eller gröt Första matåret 13 Färdigmaten serveras också på tallrik, inte ur förpackningen. Frukt är gott En cirka halvåring smakar på gröt, först i små portioner och senare en eller två gånger om dagen som en daglig grötmåltid. Gröten kan vara av olika sädesslag och den kokas på vatten. Salt tillsätts inte i babyns gröt. En liten färgklick i gröten får man med bär- och fruktpuréer. En halvåring behöver en liten mängd kött, fisk, kyckling eller ägg på måltiden, det räcker med en tesked i början. Portionsstorleken blir gradvis större så att portionen det första året är en till en och en halv tesked per måltid. Kött kan vara turvis kyckling, kalkon, griskött eller nötkött. För omväxlingens skull kan man också välja ren, lamm och vilt. Det vore bra 14 Första matåret att äta olika slags fisk ett par gånger i veckan. Gröt dagligen, kött som tillägg I den här åldern lär sig barnet att så småningom äta grövre mat. Tuggandet, tungans rörelser och sväljandet utvecklas när barnet måste mala maten i munnen. Barnet kan med egna händer äta fingermat, till exempel skalad gurka eller saltfattigt bröd. En del av maten måste man dock ännu mosa färdigt så att barnet kan äta den. All mat behöver man inte göra själv. Industriellt tillverkad barnmat underlättar i vardagen och är praktiskt på resor och när man går på besök. Det står på förpack- ningen för vilken ålder produkten passar. Färdigmaten serveras också på tallrik, inte ur förpackningen. Använd inte samma sked att portionera färdigmaten med som barnet äter med eftersom det med skeden överförs barnets saliv in i maten, vilket gör att maten inte håller så länge. Komjölk och vatten När den första födelsedagen närmar sig kan barnet gradvis börja använda fettfria och fettsnåla mjölkprodukter, till en början vid sidan av modersmjölken eller modersmjölksersättningen. Man kan börja med fil, kvarg, surmjölk, icke smaksatt yoghurt eller grynost, antigen som sådan eller med bär och frukter. Man kan börja använda fettfri mjölk i matlagningen, i gröt och till slut som dryck till maten. Man ökar så småningom den totala mängden av mjölkprodukter till fem till sex deciliter per dag. En under tvååring som dricker fettfri mjölk behöver två till tre teskedar matolja eller bordsmargarin så att barnet får tillräckligt med fettsyror som säkrar uppväxten. Oljan kan man tillägga i gröten eller i grönsakspuréerna. Glass, ost, smaksatt yoghurt och fil får vänta till senare. Modersmjölken och modersmjölksersättningen tillfredställer vanligtvis en under halvårings vätskebehov. Barnet bekantar sig med pipmugg ungefär samtidigt som med fast föda. Barnet kan dricka såväl modersmjölksersättning som vatten ur muggen. En ettåring kan dricka fettfri mjölk eller surmjölk till maten och vatten till törst. Saft skadar barnets tänder och kan få aptiten att försvinna. Hjärtmärket hjälper till att välja matprodukter som är bra med tanke på deras salt- och fetthalt. www.sydan.fi/ruokaohjeet Första matåret 15 Undvik tillsvidare • Alla grönsaker passar inte. Grönsaker och rotfrukter med nitrathalt passar inte för barn under ett år eftersom nitrat kan störa syretillförseln i den lilla kroppen. Ge inte barnet kålrot, rova, spenat, rödbeta, nässla, rädisa, kinakål, liten nypotatis, olika blad- och trädgårdssallader eller rotsaft. Ärter, bönor och kål kan orsaka gasbesvär. Dem kan man pröva på först när barnet är sju månader. Koka dem och börja med väldigt små portioner. Torkade ärter och bönor smälter dåligt, så de får ännu vänta. • Inget socker, tack! Tandtrollet spanar efter tänder som håller på att bryta fram. Dessutom tar den sockriga maten plats från den ordentliga maten i den lilla magen. Barn under tolv månader ska inte äta honung. • Inget salt, tack! Ett under ettårigt barns njurar klarar inte av att behandla salt ordentligt och därför är babyns mat saltfritt och -snålt. Bjud inte babyn på korv, kallskuret och marinerat kött, färdigmat för barn går bra att bjuda på. Glöm buljonger och andra saltrika smaksättare. Saltsnålt bröd med under 0,7 % salt passar en baby. • Lämna bort helt. Groddar, svampar, rabarber, fruktkonserver, produkter av havstång, kakao, örtte, nötter, mandlar och olika slags frön är inte mat för spädbarn, inte heller starka kryddor. Levermat innehåller för mycket A-vitamin för barnet. 16 Första matåret Farväl till modersmjölken Barn bestämmer ofta själv när modersmjölken inte smakar mer. Samtidigt när amningsgångerna minskar produceras det allt mindre mjölk. Det vore bra att sluta amningen gradvis om det är möjligt. Fast mjölken från bröstet eller flaskan tar slut, finns närheten och tryggheten i famnen kvar. Det vore bra om barnet inte utsätts för andra stora förändringar under avvänjningen, t.ex. dagvårdstart. Matdags för hela familjen Vid ettårsålder börjar barnet äta samma mat som den övriga familjen. Senast då är det dags att kontrollera hela familjens matvanor och fundera över om man äter mångsidigt. Föräldrarnas exempel är viktigt för barnet – det lilla barnet härmar de stora i allt. Det är bra att fästa uppmärksamhet vid fettkvaliteten från första början. Ett barn behöver omättade fettsyror och fettlösliga vitaminer för att växa. De finns i mjuk vegetabilisk fett, olja och bordsmargariner samt fisk. Fettfri mjölk eller surmjölk, mjuka fetter, fettsnåla mjölk- och köttprodukter, fisk, fiberrika spannmålsprodukter och grönsaker passar för hela familjen. Ett småbarn behöver inte heller tillsatt salt. Det gäller att vara noggrann med dold salt och därför undvika färdigmat, buljonger och salta kryddmix. Man kan smaksätta maten med grönsaker och örter. Bjud inte babyn på korv, kallskuret och marinerat kött, färdigmat för barn går bra att bjuda på. En liten mage behöver påfyllning ofta. Om det till dagen ingår förutom frukost och två måltider även ett par näringsrika mellan- och kvällsmål, orkar barnet leka och stoja. Klara och tydliga mellanmål hindrar småätandet. Vid åtta månaders ålder har barnet samma måltidsrytm som den övriga familjen. Fast mjölken från bröstet eller flaskan tar slut, finns närheten och tryggheten i famnen kvar. Första matåret 17 Hemlagat mat Det är lätt att tillverka puréer till babyn. Man kan göra puréer med gaffel, vitlökspress och stavmixer. Den färdiga purén håller ett par dagar i kylskåp. Det lönar sig att mosa en större mängd grönsaker och frukt och frysa in purén i engångsportioner i t.ex. små fryspåsar, plastfolie, barnmatsburkar av glas eller i en iskubslåda. 18 Första matåret Grönsaker 1. Tvätta, skala och skär grönsakerna i lika stora bitar. 2. Låt vattnet koka och sätt grönsakerna i vattnet. Om du använder olika grönsaker sätt de i vattnet enligt deras kokningstid. Potatis kokar på en kvart, mjuka grönsaker, såsom blomkål och djupfrysta grönsaker som tillsätts i vattnet frysta, kokar snabbare. Grönsakerna är färdiga när de går att mosa med gaffel. 3. Mosa de mjuka grönsakerna i kokvattnet. Du kan tillägga modersmjölk eller modersmjölksersättning i purén. Grönsakernas koktid 1/2 l grönsaker i bitar, t ex: 4 medelstora potatisar eller 4 morötter eller 1/2 blomkål eller 1 broccoli eller 1/2 zucchini eller 2 potatisar och 2 morötter Sätt bara så mycket vatten att grönsakerna täcks. Koktid 15–30 min. 20–30 min. 15–20 min. 10–20 min. 10–15 min. 20–30 min. Puré från kött till fisk Fisk Man kan också göra puréer av kött och ägg. Ett kokat ägg är lätt att mosa med gaffel, tillagad kött med kniv eller mixer. Det lönar sig även att köpa en större mängd kött, kyckling eller ägg och koka eller grädda dem i ugnen eller mikrovågsugnen. Benfria och skinnfria köttbitar och fisk kan man mosa i en liten mängd vatten och frysa in i portionsbitar. När du har både grönsaks- och köttpuréer i frysen är det lätt att laga mat till babyn. Köttet och grönsakerna kan du koka samtidigt innan infrysningen. Fettsnål stek och filéer är bäst för det lilla barnet. Styckat kött kokar lika snabbt i vatten som grönsaker. Köttbitar som innehåller mycket bindväv kokar långsammare och kyckling kokar snabbare än gris- eller nötkött. En kycklingbröstfilé gräddas i ugnen i 175 grader i 30–40 minuter. Kycklingen är färdig när vätskan som sipprar ut är klar och köttet ljust. Färdigkokat gris- eller nötkött kan man mosa med gaffel. Fisk lagar du lätt genom att koka. Låt vattnet sjuda och lägg fiskbitarna eller -filéerna i vattnet. Det ska vara så mycket spad att fisken täcks. Se till att spadet inte kokar utan sjuder och håller sig vid kokpunkten. Fisken är färdig på 15 minuter. Benfri fisk går att koka samtidigt med grönsakerna. Koka då först de hårda grönsakerna och tillägg fisken när de har mjuknat lite. Fisken blir färdig i ugnen på cirka 20 minuter i 175 graders värme. Avlägsna fiskbenen och mosa fisken med en gaffel eller mixer. Köttet och grönsakerna kan du koka samtidigt innan infrysningen. Första matåret 19 Recept på kräm 2 dl kallt vatten En rejäl msk potatismjöl Cirka 2 dl bär- eller fruktpuré 1. Värm upp blandningen av vatten och potatismjöl och rör om hela tiden tills ytan börjar bubbla lite. 2.Ta kastrullen från plattan. 3.Tillägg bär- och fruktpurén. Sötsätt vid behov med lite socker eller fruktsocker. Purén kan du tillverka av bär och frukter så att du låter dem koka i en liten mängd vatten och mosar dem när de har mjuknat. Djupfrysta bär som du köpt i affären måste kokas minst två minuter. 20 Första matåret Smaksätt gröten med bär- och fruktpuréer. Grötrecept Mannagrynsgröt Gröt, en portion: 2 dl vatten/fettfri mjölk 1 dl ris-, havre-, korn-, råg- eller vetegryn eller fyrkornsflingor En portion: 2 dl fettfri mjölk 2 msk mörka mannagryn På spisen i kastrull: Låt vätskan koka upp. Blanda grynen i vätskan. Koka ungefär 5–10 minuter, rör om då och då. I mikrovågsugnen: Mät upp vätskan och grynen i en tillräckligt stor skål som tål mikrovågsugn. Värm på full effekt i cirka två minuter och rör om emellanåt. På spisen i kastrull: Värm upp mjölken, tillsätt mannagrynen i den varma mjölken. Låt sjuda cirka tio minuter, rör om ordenligt hela tiden. I mikrovågsugnen: Värm upp mjölken en minut på full effekt. Tillsätt mannagrynen och låt koka en minut på full effekt. Rör om gröten, sänk effekten och värm ännu tre minuter och rör om då och då. Första matåret 21 Hjälp i vardagens problem Små uppkastningar Om barnet har ätit för mycket åt gången kan barnet kasta upp det överflödiga. Det är vanligt att spädbarn som glufsar i sig mjölken eller får mjölk i rask takt får små uppkastningar. Man kan minska på uppkastningarna genom att mata och hålla barnet även efter matandet i upprätt position. Kortare måltidsmellanrum och mindre portioner minskar också på uppkastningarna. Kontakta rådgivningen om barnet kastar upp mycket eller om den överflödiga mjölken sprutar ut ur munnen som när man kräks. Dålig aptit Dålig aptit behöver inte betyda att barnet är sjukt. När tänderna bryter fram kan det göra ont i munnen. När uppväxtfasen står stilla kan aptiten saknas, likaså kan aptiten vara dålig när fasen är i full fart och på gång igen. Maten smakar inte om barnet är törstigt och inte hungrigt, vilket fallet kan var t.ex. när barnet har feber. Om barnet upprepade gånger vägrar att äta en viss mat, kan det bero på att just den maten inte passar barnet. 22 Första matåret På rådgivningsbyrån får du mer information om hur man tar hand om ett sjukt barn. Diarré Ett litet barn som har diarré behöver alltid vård. En plötslig, svår diarré kan torka ut kroppen, speciellt om barnet har feber och kräks. Vätskan som kommer ut med avföringen måste ersättas med t.ex. drycker för diarré. Sådana drycker finns att köpa på apotek. Kontakta rådgivningen och fråga om vätskeersättning. Förstoppning Förstoppning talar man om när avföringen är hård, barnet har svårt att bajsa och bajsar mer sällan än vanligt. På apoteket kan man köpa maltextrakt som kan underlätta tillståndet och det kan man blanda i modersmjölkersättning eller vatten och ge även till ett litet barn. Morot, zucchini, äpple, plommon och nypon håller avföringen mjuk, vitt spannmål och socker gör magen hård. En hård mage kan man sköta med gröt på fullkornsspannmål med lite kli i. Regelbundna måltider, rikligt med vatten och motion, t.ex. babygympa, får magen att fungera igen. Om förstoppningen inte går över eller om det verkar göra ont när barnet bajsar kontakta rådgivningen. Matallergier Matallergier uppstår vanligtvis när barnet är under ett år och lättar vid treårsålder. För det mesta är allergierna ett minne blott i skolåldern. Allergi orsakar t.ex. eksem, klåda, snuva, små uppkastningar, kräkning, diarré och förstoppning. Symtomen börjar vanligtvis några dagar eller veckor efter att barnet första gången smakat på födoämnet som orsakar allergin – ibland kommer symtomen redan efter första gången. Barnet kan få allergisymtom av att bara äta modersmjölk. Amningen kan dock skjuta upp allergireaktionen. Man behöver inte undvika någon mat för att förebygga allergier. Barnet vänjer sig vid nya födoämnen ett ämne åt gången och i små portioner. Då är det lättare att upptäcka allergisymtom som har med födoämnen att göra. Man bör inte själv utelämna någon mat som man tror orsakar symtom, utan prata med en läkare om saken först. En professionell person som är insatt i saken kan berätta om det utelämnade födoämnet behöver ersättas eller om barnet behöver vitamineller mineralämnestillskott. Läkarens eller näringsterapeutens anvisningar om utelämningar i kosten gäller för en viss tid. Vanligtvis prövar man på födoämnet på nytt om ett halvt år eller ett år och senare med två års mellanrum. Man prövar alltid på maten på nytt enligt läkarens anvisningar. Ibland avslöjas en matallergi så att barnet vägrar att äta en viss mat. Symtomen kanske är över men barnet minns de tråkiga symtomen från tidigare och vägrar att äta. Barnet får bekanta sig med födoämnet precis som med nya smaker: i små portioner flera gånger utan tvång. Allergi kräver alltid läkarvård. Om du misstänker att ditt barn har allergi kontakta rådgivningen. Första matåret 23 Barnets kost under det första levnadsåret, amning och flaskmatning, att pröva på nya maträtter, matvanor, vitaminer och mineralämnen, matallergier.
© Copyright 2024