Win Win Ekonomi Förändringsvilja Personlig tränare

I KARRIÄREN / I LIVET | NR 8 | OKTOBER 2015 | UTGIVEN AV FAR | ÅRGÅNG 41 | PRIS 65 KRONOR
Missa inte Debatt och Fördjupning på
tidningenbalans.se
LORTSVERIGE
Varje år tvättas miljarder. Men nu skärps reglerna.
s. 16
PROFILEN
NYHETER
VÅR BYRÅ
Förändringsvilja
Personlig tränare
Win Win Ekonomi
Per Hanstad leder revisorerna
i Norge.
Coacha din kund
till framgång.
Digitaliseringen frigör
tid för kunderna.
s. 10
s. 38
s. 22
Ledare | Balans
”Självklart är ”Nordisk
standard för revision i mindre
företag” högt på agendan.”
En ovanligt vanlig vecka
i branschens tjänst
D
Träffa oss på SRF Kongressdagar
och Ekonomi & Företag!
Kvalitet, effektivitet och mer frihet
Hogia Point är det nya navet som ger dig en tydlig
översikt över vad du behöver göra. Utifrån byråns alla
kunder, uppdrag och tjänster hjälper Point dig att fördela
och dokumentera arbetet, hålla koll på avtal och följa
upp i tydliga rapporter.
Möjligheten att kombinera Hogia Point med övriga
produkter i Hogias sortiment ger dig det bästa av
två världar. Smarta kopplingar ger dig gemensamma
kundregister och arbetsgångar med t ex Hogia Audit,
Hogia Bokslut och Hogia Skatt.
All information finns lagrad på ett och samma ställe. Du
når den dygnet runt, från vilken dator eller surfplatta
som helst. Bekymra dig inte om drift, säkerhet, backup
och uppdateringar, det sköter vi.
Genom att koppla på Hogias driftlösning för alla
produkter får du och din byrå en heltäckande driftoch IT-lösning.
Smarta kopplingar ger det bästa av två världar
Kontroll på kunder, uppdrag och tjänster
Modernt och roligt att arbeta i
Boka en kostnadsfri webbvisning på www.hogia.se/ror!
Hogia Redovisning & Revision AB
0303-667 80 | [email protected] | www.hogia.se/ror
et är måndag
morgon. Jag
anar det redan
när jag dirigeras
till Explosive
Trace Detection-personalen
vid säkerhetskontrollen på Landvetter
flygplats. Vecka  blir spännande.
Planet lyfter mot Köpenhamn och
Revisordøgnet i danska systerorganisationen FSR:s regi. Temat kretsar
kring digitaliseringen och hur den
förväntas påverka näringsliv och samhälle, men också branschen förstås.
Jag tar med mig kommentaren att ”allt
som går att digitalisera kommer att
digitaliseras, men det som inte går att
digitalisera blir särskilt värdefullt”.
Jag flyger tillbaka till Göteborg
samma dag och beger mig till
Ackordscentralen för att debattera revisorsansvar med Prosolvias konkursförvaltare Lars Zetterberg. Auditoriet
består av unga obeståndsjurister från
advokatbyråer i Göteborg som haft
modet att bjuda in Lars och mig som
gäster till deras första erfarenhetsutbyte. Diskussionen är spänstig, men
vi är i alla fall överens om en sak; i
tider med minusränta är det orimligt
att beräkna dröjsmålsränta med en
delkomponent om åtta procent.
Vid den efterföljande måltiden
läser Lars hälsningen i sin lyckokaka:
”Dina argument övertygar och du får
framgång” och tar det som intäkt för
att han har rätt. Lätt snopen läser jag
mitt eget meddelande: ”Harmoni och
balans väntar dig” men ställer mig
sedan frågan: Vad är viktigast – framgång eller harmoni och balans?
TISDAG FÖRMIDDAG PRÄGLAS av uppmärksamheten kring debattartikeln
”Problemen med EU:s nya revisionspaket” i Dagens Industri, signerad
FAR:s ordförande Jonas Svensson och
undertecknad. Och jag bloggar om de
personliga sanktionsavgifterna som
kan skrämma bort alla från revisorsyrket. Slutorden i inlägget känns givna:
Det finns en smärtgräns som inte får
passeras.
På eftermiddagen reser jag mot
Halmstad och Tylösand. FAR-kollegan Sofia Wallebom och jag får där
möjlighet att diskutera aktuella frågor
med  auktoriserade redovisningskonsulter inom EY. Sofia fokuserar på
Reko och bokslutsrapporten medan
jag belyser FAR:s framtidsarbete
och ambitioner för medlemsnyttan.
Jag berättar om att vi nu sätter upp
utbildningar av redovisningskonsulter till personliga tränare (PT) för
företagare. Att tillsammans med så
många FAR-medlemmar dessutom få
se Malmö FF spela mot Zlatans Paris
Saint-Germain i Champions League
senare på kvällen är bonus för en
generalsekreterare.
DET BLIR ETT (alldeles för) tidigt
morgonflyg till Stockholm på onsdag
för möte med projektgruppen för
Branschdagarna . Projektledaren Anna Nord följer upp att alla
förberedelser är på plats, och vi gläds
över deltagarantalet som innebär all
time high. Huset måste vara fullt när
branschen tar ut färdriktningen!
Så blir det dags för ett telefonmöte
med FEE, branschens europeiska
samarbetsorgan. I konferensrummet
på FAR sitter även Göran Krafft från
Kairos Future. På linjen är också två
tyska professorer som tagit fram en
framtidsrapport. För veckan därpå
ska både tyskarna och vi presentera
våra respektive framtidsstudier under
en FEE-konferens i Amsterdam med
branschföreträdare från hela Europa.
Stormen Petra gör vad hon kan för
att jag inte ska nå Oslo på torsdagen.
Men det blir ändå ett heldagsmöte
hos Den norske Revisorforening med
kollegorna från hela Norden. Vi lägger
fast hur vi ska positionera oss i det
internationella påverkansarbetet under
hösten. Självklart är även ”Nordisk
standard för revision i mindre företag”
högt på agendan. Vi är överens om att
pusha för att få in så många synpunkter som möjligt före deadline 
oktober, allt för att underlätta den
fortsatta processen.
på
Lidingö. Riksrevisionen har
samlat sina medarbetare till
konferens, och jag talar på
temat "Revision i snabb förändring". Det är både enkelt och
svårt. Enkelt för att det händer
så mycket – EU:s revisionspaket, ny revisionsberättelse
och Nordiska standarden.
Svårt för att vi kan förvänta
oss oväntade och omvälvande
förändringar till följd av digitaliseringen.
Men först är det dags att
ta helg. Jag pustar ut på tåget
hem till Göteborg och skriver
en ledare till Balans … Det är
fredag kväll.
”Jag bloggar om de
personliga
sanktionsavgifterna som
kan skrämma bort alla
från revisorsyrket.”
FREDAGEN INLEDS UTE
Dan Brännström
är FAR:s generalsekreterare.
Läs mer | Följ Dan på
twitter.com/DanBrannstrom
och på www.danbrannstrom.se
Balans
# 8 / 2015
|3
FÅ FULL ÖVERBLICK
I MOLNET
Innehåll
SI DA 9
9
Balans
# 8 / 2015
SI DA 16
Regler för krav på
vd ifrågasätts
Baker Tilly Helsingborg tvingas
avregistrera sin vd.
e-conomic är ett väl beprövat webbaserat
ekonomisystem för konsulter och revisorer.
10 Coacha din kund till framgång
PT-utbildning ska stärka redovisningskonsulterna.
12 Världen: Hjälp till flyktingar
Med e-conomics webbaserade ekonomisystem
kan du erbjuda dina kunder flexibla och
kundanpassade lösningar.
Oavsett om en kund vill sköta delar av
bokföringen själv, medan en annan enbart har
behov att då och då ta ut rapporter, så finns det
en lösning med e-conomic.
SI DA 23
Kom och möt oss
på Ekonomi och
Företagsmässan
den 7-8 oktober
i monter D:56
”Standardtexter
i all ära, men de
är ett hjälpmedel,
inte ett facit.”
Caisa Drefeldt
SI DA 29
Flyktinghjälp del i företagens
hållbarhetsarbete.
15 Krönika: Caisa Drefeldt
Hur har det gått med K-regelverken?
16 Fokus: Penningtvätt
Skärpta regler ställer högre krav på
FAR:s medlemmar.
21 Krönika: Peter Malmqvist
”100 000 000 000
kronor.”
Hoten mot kvartalsrapporterna.
PÅ O M SL AG E T
22 Profilen: Förändringsvilja så in
i Norden
Per Hanstad är vd för Den norske
Revisorsforening.
Läs mer på e-conomic.se
eller ring 08-562 766 90
I KARRIÄREN / I LIVET | NR 8 | OKTOBER 2015 | UTGIVEN AV FAR | ÅRGÅNG 41 | PRIS 65 KRONOR
Missa inte Debatt och Fördjupning på
tidningenbalans.se
32 Debatt:
– Är K3 mer principbaserat än K2?
– En seger för revisorskåren.
38 Vår byrå
Win Win Ekonomi digitaliserar och
frigör tid för dialog med kunden.
LORTSVERIGE
Varje år tvättas miljarder. Men nu skärps reglerna.
PROFILEN
NYHETER
VÅR BYRÅ
Förändringsvilja
Personlig tränare
Win Win Ekonomi
Per Hanstad leder revisorerna
i Norge.
Coacha din kund
till framgång.
Digitaliseringen frigör
tid för kunderna.
s. 10
s. 38
s. 22
Experten: Therese Walerholt.
s. 16
Illustration: Martin Knutsson
Återkommande i Balans:
e-conomic är Nordens ledande online bokföringsprogram. Programmet används av fler
än 90 000 företag och 3000 byråer.
Ledare 3 | Chefredaktören 7 | Nyheter 8 | Experten 28 | Debatt 32 | Vår byrå 38
Balans
# 8 / 2015
We simplify accounting
|5
JESSICA THÖRN, VISMA SPCS
Balans
Chefredaktören | Balans
Nummer 8/2015
Chefredaktör och
ansvarig utgivare
Pernilla Halling
08-506 112 41
Boka en kostnadsfri
demo på 0470-70 61 60
eller vismaspcs.se/byra
Redaktion
Lisa Bergman
08-402 75 19
Charlotta Marténg
08-506 112 49
Rakel Lennartsson
08-506 112 42
Grafisk form
Oh My!
Omslagsbild
Martin Knutsson
Annonser
Alex Simonsson,
Swartling & Bergström Media AB
08-545 160 63, 070-798 84 23
[email protected]
Tryck
Exakta
ISSN 0346-8208
Prenumerationsärenden
08-506 112 00, [email protected]
FAR-medlem: [email protected]
Balans ges ut av FAR med
tio utgåvor per år.
Tidningen kommer ut första
måndagen i varje månad, med
undantag för juli och augusti.
Webb
tidningenbalans.se
Nu vill dina kunder
fakturera i appen.
Visma eEkonomi.
Medlem av Sveriges Tidskrifter.
TS-kontrollerad fackpressupplaga
14 900 (2014)
Adress
Box 6417
113 82 Stockholm
Ta kunden i handen
må kännas som ett uttjatat
begrepp, och de flesta av oss är nog inte riktigt där ännu. Men
även om vi fortfarande skriver ut en hel del, så har digitaliseringen tågat in i vår vardag och påverkar nu alla, oavsett vad
man arbetar med. Man kan tycka att det är bra eller dåligt, men
som med så mycket annat blir det vad man gör det till. Det finns
risker, men också möjligheter. Win Win Ekonomi ser en risk att
verksamheten blir opersonlig, och har därför valt att lägga en
del av den tid som frigörs tack vare digitaliseringen på kundkontakter. Det handlar om att stärka relationen, säger bolagets
vd Ludvig Grimlund.
DET PAPPERSLÖSA KONTORET
DIGITALISERING OCH AUTOMATISERING hänger ihop. Och det är
en stor omställning som väntar branschen, inte minst redovisningskonsulterna. Om det tidigare till stor del har handlat om
att leverera standardiserade produkter som löpande bokföring,
deklarationer, bokslut och årsredovisningar, gäller det nu att gå
ett steg längre och leverera rådgivning som hjälper kunderna att
bli framgångsrika i sin verksamhet. Nästa höst drar FAR:s PTutbildning igång. Tanken är att hjälpa redovisningskonsulterna
att särskilja sig på marknaden, så att de kan ge kunderna mesta
möjliga nytta och också ta bättre betalt. Helt enkelt ta kunden i
handen och våga gå bredvid – som en personlig tränare.
”Det är en
stor omställning som
väntar branschen, inte
minst redovisningskonsulterna.”
E-post
[email protected].
Pernilla Halling
[email protected]
5406
I den nya tidens redovisningsbyrå går både arbetet och samarbetet mycket smidigare. Dina kunder
kan fakturera när och var de vill från mobilen om de laddar ner vår app. De kan fotografera kvitton och
underlag som de sen mejlar direkt till dig. Och de kan ta emot och skicka e-fakturor direkt i programmet.
Allt sker i realtid, med aktuella siffror. Visa dina kunder att du tillhör den nya tidens redovisningsbyrå.
Boka en kostnadsfri demo av Visma eEkonomi på 0470-70 61 60 eller vismaspcs.se/byra.
Många affärssystem är byggda
för att passa de flesta. Rexor
är byggt för att passa konsulter.
Rexor är skapat i Sverige med spetsteknik. Bakom systemet står samma
grupp eldsjälar som tog fram XOR Compact och XOR Control. Välkommen
till affärssystemet för konsulter. Besök oss gärna på www.rexor.se.
Häng med dit kunderna vill. Byt tips och tankar på #nyatidensbyrå
AFFÄRSSYSTEMET FÖR KONSULTER
Vi tar ditt företagande personligt
Balans
# 8 / 2015
|7
Nyheter | Balans
Balans | Nyheter
”Det kommer att drabba de
seriösa företagen, de som vill
göra rätt.”
Källa: The Accountant och
International Accounting
Bulletin.
Almegas näringspolitiske chef Ulf Lindberg kommenterar
Kvalitetskontroll
av skatterådgivare
FAR FORTSÄTTER KVALITETSARBETET.
Vid FAR:s stämma utsågs en kvalitetsnämnd för skatterådgivning.
Nämnden ska under hösten arbeta
fram riktlinjer och checklistor för
kvalitetskontroll av skatterådgivare
samt utse kvalitetskontrollanter
som ska utföra kontroller.
Kontrollerna beräknas komma
igång under 2016. Kvalitetsnämnden för skatterådgivning består
av: Karin Holmgren, Deloitte,
(ordförande), Stefan B Carlsson,
PwC, (vice ordförande), Jessica
Otterstål, BDO, Johan Rasin, Grant
Thornton, Per Snellman, Manta
Tax, och Rikard Ström, EY.
Syftet med kvalitetskontrollen
är att näringslivet och samhället
i övrigt med stort förtroende ska
kunna förlita sig på medlemmarnas
arbete samtidigt som kontrollen är
ett stöd för medlemmarna i deras
eget kvalitetsarbete.
1,8 %
Strikta vd-krav ifrågasätts
Så mycket minskade
nyföretagandet i augusti.
Noterat
FÖRÄNDRINGAR I REDOVISNINGSKONSULTEXAMEN
Kortad tentamenstid från
sju till sex timmar och ett
prov bestående av två delar
i stället för tre. Det är några
av förändringarna i redovisningskonsultexamen.
– Vi har lyssnat på dem som
tentat tidigare och meningen
är att vi ska testa kunskap, inte
hur man hanterar tidspress,
säger Anna Nord på FAR.
Tanken med det nya provet
är att testa så verklighetsnära
konsultens vardag som möjligt.
Förändringarna införs från
och med nästa tentamenstillfälle som är 17 november och
mer information om förändringarna finns på www.far.se.
FINANSINSPEKTIONEN KRÄVER XBRL-RAPPORTERING
XBRL har slutligen slagit sig
in på den svenska marknaden. Dels som en svensk
SIS-standard, dels genom
Finansinspektionens krav på
XBRL-rapportering. Det är nu
enbart möjligt att rapportera
Corep och Finrep i XBRLformat till Finansinspektionen.
De bolagskategorier som
berörs av detta är banker,
sparbanker, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag,
fondbolag, svenska förvaltare
av alternativa investeringsfonder, betalningsinstitut, utländska bankfilialer i Sverige, institut för elektroniska pengar,
Skeppshypotek och finansiella
företagsgrupper.
De som ska rapportera är
själva ansvariga för att skapa
XBRL-instansfiler som kan tas
emot av Finansinspektionen.
SVERIGES BÄSTA SKATTERÅDGIVARE
Skatterådgivarna på revisions- och redovisningsbyråerna rankas högt när
International Tax Review
tankar Sveriges bästa skattekonsulter. På listan Indirect
Tax Leader´s guide 2015
placerar sig flera skatterådgivare. Joachim Agrell och
Ylva Hestreus från Deloitte,
Lars Henckel, PwC, Susann
Lundström, KPMG, samt
Tomas Karlsson och Royne
Schiess från EY. På global nivå
har Deloitte flest antal rådgivare på topplistan jämfört
med andra skatterådgivare.
WINT FÅR NY STYRELSEORDFÖRANDE
– Själv är inte alltid bäste
dräng, därför är det extra skoj
valde att
ha en extern vd. Men det är att
gå längre än vad regelverket
tillåter, och nu har Baker Tilly
Helsingborg tvingats avregistrera
sin vd.
BAKER TILLY HELSINGBORG
Källa: Bolagsverket
att den biten som handlade
om styrelsens ordförande
fallit på plats, kommenterar
Björn Elfgren, vd för Wint
valet av styrelseordförande.
Wint har valt att ha en
styrelse som inte bara består
av verksamma personer på
Wint, och ordförandeposten
innehas nu av Bengt Nilsson,
vd för Pagero, ett bolag som
fokuserar på e-order, e-fakturor och betaltjänster. Övriga
ledamöter i styrelsen är Jan
Hedbern, Björn Elfgren samt
Johan Thorsson och Anders
Josefsson som suppleanter.
FOTO: WINT
KVALITETSKONTROLL
utredningsförslaget om krav på villkor enligt kollektivavtal
i kommande upphandlingslagstiftning.
FOTO: ISTOCK
71%
Så stor del av intäkterna för Deloitte i USA
kommer från annat än
rena revisionstjänster.
Bengt Nilsson, vd Pagero
K10 REDOVISNING IN I
RESURSGRUPPEN
1 september tog K10 Redovisning HB klivet in i Resursgruppen Ekonomi och Revision, som därmed etablerar
sig även i Stockholm. I ett
pressmeddelande skriver
Resursgruppen att ta byrån
till Stockholm är ett mål man
länge strävat efter. Tidigare
i år öppnade Resursgruppen
kontor i Göteborg och nu finns
byrån i fem städer i Sverige.
I BALANS NR 4/2015 berättade Baker Tilly
Helsingborg om sin syn på ledarskap och
hur de valt att göra för att möta förändringarna i branschen. Delägarna tänkte nytt,
tänkte annorlunda och valde att tillsätta
Johan Henriksson som vd för det aktiebolag
där personalen finns. Revisionen ligger i ett
separat kommanditbolag.
Bakgrunden var att Baker Tilly Helsingborg ville frigöra tid för delägarna att ägna sig
åt större och mer strategiska frågor, medan
vd:n skötte det löpande dagliga frågorna som
rörde personalen.
– Vi ville också få ett helikopterperspektiv
på verksamheten, med ett mer gemensamt
synsätt mellan oss och våra kunder samt
när det gäller vårt gemensamma ansvar och
därmed undvika att revisorn bara kramar
sitt skrivbord, säger Jan Kjäll.
Men reportaget i Balans fick Revisorsnämnden, RN, att reagera. Enligt de regler
som finns i Sverige får vd:n för ett revisionsföretag, eller företag som äger detta (så kalllat ägarbolag), inte vara annat än revisor.
Efter kontakter med RN omorganiserar
nu Baker Tilly Helsingborg. Johan Henriksson behåller dock sina arbetsuppgifter men
med annan titel.
– Vi väljer att inte tillsätta någon vd alls,
säger Jan Kjäll.
Han sticker inte under stol med att han
tycker att kravet på att vd:n måste vara
revisor är otidsenligt.
– Vår uppfattning är att reglerna är
särsvenska och att lagstiftningen inte hängt
med i utvecklingen, säger Jan Kjäll.
REGLERNA HAR IFRÅGASATTS tidigare och
bland annat efterfrågas en harmonisering av
reglerna i Norden.
– Min personliga syn är att det finns fördelar med att ha en auktoriserad revisor som
vd, då vår verksamhet omgärdas av lagar och
regler som är direkt kopplade till revisorsutövningen. Samtidigt innebär nuvarande
lagstiftning i Sverige att valfriheten och
flexibiliteten begränsas, vilket accentueras
i takt med att våra övriga verksamheter
utvecklas. Det är också olyckligt att vi har
8 | Balans
# 8 / 2015
olika lagstiftning i olika länder, och att en
harmoniserad lagstiftning i de nordiska
länderna vore att föredra, säger Hamish
Mabon, vd EY.
MELLAN JULI 2009 och november 
kunde RN ge dispens från kravet att vd ska
vara kvalificerad revisor.  november 
ändrades lagen och denna möjlighet togs
bort. I ett remissvar inför lagändringen
framförde FAR sina synpunkter och konstaterade att även om vd:n inte är revisor skulle
RN kunna utöva tillsyn genom det disciplinära ansvar som vilar på det registrerade
revisionsbolaget.
– I samband med förslaget till lagändringen talade vi tydligt om vad FAR tycker.
Det är inte självklart att den duktigaste
revisorn per automatik är den duktigaste
ledaren. Det blir dessutom en fråga om hur
man som vd måste fördela sin tid. Kombinationen av att vd:n måste vara revisor
och dessutom utöva revision med ett visst
antal timmar per femårsperiod är onödigt
sträng. Vid en jämförelse med andra länder
och med tanke på den regelbörda som EUlagstiftningen i övrigt lägger på branschen
finns det därför skäl att återigen se över det
svenska regelverket, säger Helene Agélii,
chefsjurist på FAR.
Auktoriserade revisorn Ingrid Svedin var
fram tills i juni i år vd för Hummelkläppen,
en fullservicebyrå i Stockholm. Men nu har
byrån ingen vd.
– Vi valde att avstå från att ha en vd. Då
vår verksamhet har växt kände jag att det inte
längre var möjligt att ha två arbetsuppgifter,
dels som vd och dels som auktoriserad revisor.
Ska man vara bra på sitt jobb bör man kunna
jobba heltid som revisor, inte göra det samtidigt som man är ansvarig vd för både verksamhet och medarbetare, säger Ingrid Svedin.
Hon anser att reglerna är stelbenta och
menar att när det handlar om kvalitetskontrollen och tillsynen borde det gå att lösa
även om vd:n inte är kvalificerad revisor.
– De här kraven känns orealistiska nu när
det är . Självklart har vi stor förståelse för
att branschen måste ha en bra kvalitetskontroll. Det ansvaret ska inte vila på en vd om
han eller hon inte är revisor, men då får man
hitta lösningar där den ansvarige revisorn för
kvalitetsfrågor sitter med i styrelsen. Det kan
inte vara en omöjlig uppgift att ha en extern vd
och samtidigt lösa tillsynsfrågan, säger hon.
– Jag hoppas att något positivt kommer ut
ur det här. Kanske kan vi få till en diskussion om ett förändrat synsätt i vd-frågan,
säger Jan Kjäll. ○
CHARLOTTA MARTÉNG
FOTO: ERIK MÅRTENSSON
Jan Kjäll och Johan Henriksson vill se en förändring av reglerna.
Balans
# 8 / 2015
|9
Nyheter | Balans
Balans | Nyheter
För att stötta konsulterna i
utmaningen lanserar FAR nästa höst den första PT-utbildningen.
– På sikt handlar det om redovisningskonsulternas överlevnad,
säger Robert Wennberg på FAR.
Revisorsnämnden
”Man måste våga utmana
sina kunder, och vi hoppas
att utbildningen ska bidra
till att man kan ändra sin
mentala inställning till
arbetets uppgifter.”
kunden – som en personlig tränare – för
att hjälpa kunden till framgång. Behovet av
rådgivningstjänster och behovet av kommunikation mellan redovisningskonsult
och kund kommer att öka.
utveckla PT-utbildningen
pågår för fullt men upplägget är i stora drag
klart. Kursen, som ska pågå under hela hösten, kommer att inledas med en tvådagarsutbildning. Tanken är att gruppen ska lära
känna varandra och att skapa förtroende.
– Teori kommer att varvas med praktik
och deltagarna kommer även att få jobba
med hemuppgifter. Utöver att man får följa
ett fiktivt företag och arbeta med det, bland
annat genom rollspel, kommer de även att få
arbeta med sina kunder. Avstämning kommer att ske både genom tillfällen då kursdeltagarna träffas men även via webbinarier.
Deltagarna kommer att arbeta i mindre
grupper och varje grupp kommer att ha sin
egen coach som stöttar dem under utbildningens gång, säger Robert Wennberg.
Målet är att ge redovisningskonsulterna
de rätta verktygen för att på bästa sätt klara
av att möta förändringarna på marknaden.
– Lärarna på PT-utbildningen kommer att
vara personer som är experter inom coaching, kommunikation och affärsutveckling.
Även tekniska experter med erfarenhet från
det lilla företaget kommer att medverka,
säger Robert Wennberg.
ARBETET MED ATT
ILLUSTRATION : SHUTTERSTOCK
A
10 | Balans
# 8 / 2015
säger Robert Wennberg, projektledare
för PT-utbildningen
som startar hösten
.
EFTERFRÅGAN PÅ
FOTO: LISELOTTE VAN DER MEIJS
Coacha din kund
till framgång
utomatiseringen innebär stora
omställningar för många yrkesgrupper. Inte minst för redovisningskonsulterna. I stället för att
till stor del leverera standardiserade produkter
som löpande bokföring, bokslut, årsredovisningar och deklarationer måste redovisningskonsulten ta rådgivningen ett steg längre, och
agera proaktivt gentemot kunderna.
– Verkligheten förändras. FAR vill stötta
redovisningskonsulterna i det och hjälpa
dem att bli så framgångsrika som möjligt.
Redovisningskonsulterna ska genom PTutbildningen ges verktyg som hjälper dem
att ta en djupare dialog med kunden så att
de kan hjälpa kunden att utveckla sin affär,
i
NY T T FR ÅN
REDOVISNINGSKONSULTENS ROLL FÖRÄNDRAS .
MANUELLA tjänster
kommer att minska
Robert Wennberg
i takt med att automatiseringen ökar
och behovet av mänsklig handpåläggning
blir mindre. I stället efterfrågar fler och fler
rådgivning i realtid i en mer komplex och
föränderlig omvärld. Redovisningskonsulten förväntas ha ett coachande förhåll-
ningssätt, och våga utmana kunden genom
nya sätt att tänka.
– Det är ofta lite jobbigt med förändringar
men det är nu man behöver agera. För redovisningskonsulterna är det viktigt att ändra
sitt beteende och lära sig att göra annorlunda.
Man måste våga utmana sina kunder, och vi
hoppas att utbildningen ska bidra till att man
kan ändra sin mentala inställning till arbetets
uppgifter, säger Robert Wennberg.
Utmaningarna är stora. För många har
det fungerat fint att jobba ”som man alltid
har gjort”, och kunderna har ramlat in utan
större ansträngning. I framtiden handlar
det dock i större utsträckning om att förstå
sin kunds verksamhet, och våga gå bredvid
FÖRUTOM ATT FÅ verktyg för hur man utmanar
sina kunder och dessutom tar betalt för det
kommer utbildningen att ägnas åt vikten av att
redovisningskonsulten lär sig förstå sin kunds
verksamhet och situation ur flera perspektiv.
Genom att kunna dra slutsatser av till exempel
likviditet, skattesituation och lönsamhet kan
konsulten coacha kunden till bra affärer och
därmed övertyga kunden om nyttan med att
anlita en auktoriserad redovisningskonsult.
– Många upplever att de redan i dag har
en rådgivande roll gentemot sina kunder,
men för en framtida PT kommer ännu mer
fokus att ligga på analys och kommunikation.
Under PT-utbildningen får konsulterna träna
sitt förhållningssätt mot kunden och tips på
hur man kommunicerar på bästa sätt, säger
Robert Wennberg.
Men för att bli framgångsrik gäller det
också att få kommunikationen med kunden
att resultera ut i en affär. Utan affär, inga
pengar. Och att våga ta betalt för sina tjänster är också något som kommer att beröras
under PT-utbildningen.
– Vi hoppas att PT-utbildningen ska
hjälpa redovisningskonsulterna att särskilja
sig på marknaden, att de ska kunna ge sina
kunder något mer än de förväntar sig och att
de dessutom får bättre betalt för detta. Vi
kommer att fokusera på affärsmöjligheterna
eftersom det är viktigt att hitta vägar att
kunna ta betalt för sina tjänster och visa på
värdet av det man erbjuder kunden för att
kunna lyckas framåt, säger Robert Wennberg.
referensgrupp som
varit med i arbetet runt PT-utbildningen har
varit positiv och Robert Wennberg ser med
tillförsikt på höstens kurs.
– Eftersom det i grund och botten handlar
om att hjälpa till med en beteendeförändring
har vi valt att inte genomföra PT-utbildningen
innan den är väl genomarbetad och ger konsulten de bästa förutsättningarna. Det innebär
att vi kommer att köra igång nästa höst. Då
hinner man fundera igenom sin situation och
vad PT-utbildningen innebär och vi tror att
det kommer att finnas ett stort intresse av att
gå den, säger Robert Wennberg. ○
RESPONSEN FRÅN DEN
CHARLOTTA MARTÉNG
I denna spalt tar jag upp två
beslut från Revisorsnämnden
som inte innehåller något nytt
i sak, men kan fungera som en
påminnelse om vad som gäller.
Därefter en kort information
när det gäller övergångsregler
i samband med att EU:s revisionspaket snart träder i kraft.
Antagande om fortsatt drift
Vid tillsynsnämndens sammanträde 17 juni 2015 ansågs i ett beslut att
frånvaron av skriftlig utfästelse från ägaren
i ett fall där bolaget i flera år hade visat
förlust – och även haft en negativ utveckling i tiden före revisionsberättelsens
avgivande – innebar att revisorn inte hade
godtagbara revisionsbevis för att bolaget
kunde använda antagandet om fortsatt
drift. Revisorn borde därför ha begärt en
skriftlig utfästelse för den fortsatta driften
och vid avsaknad av sådan uttalat sig om
årsredovisningen med avvikande mening
(dnr 2013-1440).
Varulager
Vid tillsynsnämndens sammanträde
8 maj 2015 ansågs i ett beslut att revisorn
inte på ett tillfredsställande sätt förklarat
hur inventeringslistor som revisionsklienten tog fram under sin inventering var de
listor som årsredovisningen sedermera
kom att baseras på. Revisorn måste vid en
inventering inhämta sådan information att
han eller hon sedermera kan kontrollera att
inventeringslistorna inte har manipulerats
efter inventeringen. Enligt beslutet är
det i ett litet företag lämpligt att revisorn
skaffar sig den vissheten genom att revisorn tar med sig kopior av inventeringslistorna, medan revisorn i ett större företag
kan skaffa sig samma visshet bland annat
genom att försäkra sig om att det finns en
godtagbar intern kontroll som förhindrar
manipulation (dnr 2014-187).
Byrårotation enligt EU:s revisionsreform
FAR har sänt ut ett brev till vd:ar och
ordförande i revisionsutskott i börsbolag
om byrårotation enligt de nya EU-reglerna.
Med anledning av brevet kan
framhållas att RN ännu inte tagit
ställning till hur övergångsreglerna ska tolkas.
Anita Wickström
Revisorsnämndens chef skriver om
aktuella frågor och beslut i Balans.
Läs mer | www.revisorsnamnden.se
Balans
# 8 / 2015
| 11
Nyheter: Världen | Balans
Balans | Nyheter: Världen
Stort gensvar
på Nordiska
standarden
Hjälp till flyktingar
sju största byråerna
hade vid den här tidningens
pressläggning redan bestämt
sig för att svara – 19 oktober
går remisstiden ut för den som
vill tycka till om den nordiska
standarden för mindre företag,
även kallad Standard for Audits
of Small Entities (SASE).
MILJONTALS MÄNNISKOR ÄR
de sju största
revisionsbyråerna i Sverige visar att de
allra flesta har en positiv attityd till det
nordiska initiativet.
– Det är uppenbart att det finns ett
upplevt problem med att tillämpa ISA
på mindre företag och då är det positivt
att man försöker lösa det. Vi tar det här
på största allvar och involverar många i
processen, säger Johan Rippe, vice vd för
PwC Sverige.
Han berättar om interna workshops och
PwC:s strukturerade analys av förslaget.
Däremot vill han inte föregripa resultatet
och detsamma gäller kollegorna på andra
byråer. KPMG och Deloitte hade vid den
här tidningens pressläggning precis påbörjat sitt arbete med remissvaret.
– Deloitte är positiva till förslag som
förbättrar förutsättningar för svenskt näringsliv men samtidigt är vi måna om att
nya standarder alltid svarar upp mot den
kvalitet i våra tjänster som intressenter i
vår omvärld förväntar sig, säger Birgitta
Lööf, revisor och delägare, Deloitte.
EN RUNDRINGNING BLAND
att man kommer att lämna
ett svar på nordisk nivå då remissförfrågan gått ut till alla de nordiska länderna.
Även på BDO överväger man ett gemensamt svar.
– Det finns utmaningar med att ha två
standarder, men vi är övervägande positiva till förslaget som flera av våra medarbetare har varit med och utformat. För att
säkerställa att vår uppfattning kommer
fram i remissprocessen överväger vi ett
gemensamt svar för BDO i Skandinavien,
säger BDO:s vd Carl-Johan Kjellman.
På Mazars ser man också mer möjligheter än hinder med förslaget.
– Det här stämmer bra med vart vi
tycker att branschen ska gå, säger Lars
Högvik, försäljnings- och affärsutvecklingschef på Mazars.
Grant Thornton hade som enda byrå
inom Big7 vid den här tidningens presläggning inga planer att svara på remissen.
EY HAR AVISERAT
RAKEL LENNARTSSON
12 | Balans
# 8 / 2015
Många byråer arbetar långsiktigt och strategiskt med hållbarhetsarbete och som en del
i det väljer man att agera för att hjälpa till i den
flyktingkatastrof som nu pågår.
på flykt
från krig och våld i Syrien och
Irak. Flyktingkatastrofen är den
värsta sedan andra världskriget.
För många av Sveriges revisionsoch redovisningsbyråer står hållbarhetsfrågor högt på agendan,
och flera har valt att agera.
FOTO: ISTOCK
FEM AV DE
– del i hållbarhetsarbetet
'
Baker Tilly Stockholm
M
växer
at, vatten, filt, handduk, torra
kläder och skor. Det är vad ett
nödpaket från FN:s flyktingorgan UNHCR innehåller.
Saker som kan hjälpa människor på flykt i
desperata försök att komma till Europa. I
takt med att omvärlden fått upp ögonen för
vad som pågår strömmar gåvorna in till bland
andra UNHCR. Inte bara privatpersoner
väljer att skänka pengar utan även företag
och organisationer.
– Det är en enorm flyktingström som kommer nu och alla måste hjälpas åt. I samband
med att vi, tillsammans med våra norska
kollegor, hade kick-off i Malmö kom flera ur
personalen och bland delägarna med önskemål om att vi skulle samla in pengar, berättar
Marianne Sandén-Ljungberg, delägare och
vd för Mazars.
SAMMANLAGT SAMLADES DRYGT  
kronor in under kick-offen, pengar som
kommer att gå till UNHCR.
För de allra flesta företag, inte bara i
revisions- och rådgivningsbranschen, är
hållbarhets- och CSR-frågor viktiga. I
det tänket ryms även frågor som hjälp till
människor på flykt.
Balans har varit i kontakt med byråer över
hela landet, stora som små. Många vill helst
verka i det tysta och inte uppmärksammas för
att de agerar, andra beskriver på sina hemsidor eller i sociala medier vad de gör.
– Vi jobbar långsiktigt och strategiskt med
hållbarhetsfrågorna inom PwC, vilket bland
annat inkluderar att vi ska ta ett samhällsansvar utöver vår egen verksamhet. De områden
vi valt att engagera oss i är lärande, mångfald
och entreprenörskap och samarbetar bland annat med ideella organisationer som Mattecentrum, Mitt Liv och Business Challenge. Vi har
ju dock alla blivit djupt berörda av flyktingkrisen i Syrien, varför vi ville göra en extra insats,
Vi söker kvalificerade revisorer och erfarna
redovisningskonsulter, gärna med egna kunder.
Vill du bli partner hos oss?
Vi ger dig möjlighet att utöka din verksamhet
tillsammans med oss. Vi sätter kunden i fokus
genom ett personligt engagemang, tillgänglighet och
proaktivitet. Som partner kommer du vara delaktig i
att utveckla och driva vår byrå.
Baker Tilly är en annorlunda och roligare revisionsbyrå
i en bransch under snabb förändring. Vi tror att våra
kunder vill ha en revisor som brinner för företagande.
En revisor som är trygg, enkel, positiv, ser
möjligheter och pratar så att folk förstår.
Börjar det bli dags att växla upp?
Våra Molnet-tjänster är mycket populära och vi får
allt fler kunder. Vi behöver därför flera drivna
redovisningskonsulter.
säger Peter Nyllinge, vd för PwC i Sverige.
PwC har beslutat att skänka  nödpaket
via UNHCR. Även Deloitte väljer UNHCR
och Christer Ahlgren, pressansvarig på
Deloitte, berättar att företaget skänkt  
kronor.
– Situationen är extraordinär så det är självklart att göra något, säger han.
KPMG tar ytterligare ett steg, och utöver att
skänka pengar till Röda korset, tipsar man på
sin hemsida om vad privatpersoner kan göra.
Bland annat länkar man till initiativet Vi gör
vad vi kan, som är ett ideellt, politiskt obundet
initiativ av privatpersoner vars syfte är att hjälpa
flyktingar på den grekiska ön Lesbos. KPMG
uppmanar också andra att skänka pengar
genom någon av hjälporganisationerna Läkare
utan gränser, Röda korset, Rädda barnen, Unicef eller UNHCR.
PÅ EY HAR MAN gett alla medarbetare möjlighet att skänka  kronor via lönen till en
ideell organisation, för varje krona medarbetarna skänker lägger EY till en.
– Sedan  har EY även ett program för
samhällsengagemang som vi kallar ”Volunteering at work”. Här har våra medarbetare
möjlighet att avsätta upp till  timmar av sin
arbetstid per år på en volontärinsats inom en
ideell organisation. Sedan starten har EY donerat nära  timmar och cirka  medarbetare har genomfört en insats, berättar Katarina
Roslund, kommunikationsansvarig på EY.
I direkt koppling till flyktingkatastrofen
arbetar EY och ”Volunteering at work” just
nu tillsammans med framför allt Individuell
människohjälp och Röda korset. Genom Röda
korset bidrar byrån med språkträning och
läxhjälp. ○
CHARLOTTA MARTÉNG
”Situationen
är extraordinär så det är
självklart att
göra något.”
Börjar det bli dags att trappa ner?
Hos oss finns det yngre revisorer och redovisningskonsulter med möjligheter att ta över en befintlig
kundstock på bästa sätt med kunden i fokus. Vi ser till
att du kan avsluta din karriär på ett för alla parter smidigt sätt. Vi sitter i en trevlig lokal, centralt belägen
med parkeringsmöjligheter i huset.
Intresserad? Kontakta oss!
Mikael Jennel
Luntmakargatan 46
Box 1303
111 83 Stockholm
Tel. 08-787 62 00
www.bakertilly.se
Balans
# 8 / 2015
| 13
F
örsta säsongen med K-regelverken är
över och jag har ägnat en hel del tid åt
att läsa årsredovisningar upprättade enligt både K och K. Jag kan konstatera
att det inte är enkelt att byta regelverk
och att det nog måste få ta sin tid.
Beskrivningar av redovisningsprinciper är ett kärt ämne och i K-årsredovisningar har dessa
ökat. Varje gång det finns möjlighet att göra ett val inom
K eller även för den delen i ÅRL ska upplysning lämnas.
Redovisningsprinciper om ersättning till anställda är en
sådan princip. Där ska upplysning om bland annat det val
företaget gjort avseende redovisning av förmånsbestämda
planer lämnas. Antingen väljer företaget att följa de delar
av IAS  som tillåts enligt K eller de förenklingsregler
som finns. I vissa fall uppfattar jag det som att företagen
inte har tagit reda på om de pensionsplaner som finns är
förmånsbestämda eller inte. Väljer ett företag förenklingsreglerna blir effekten i resultaträkningen densamma
som tidigare. Men en redogörelse måste lämnas. Ibland
har företaget inte redogjort för några pensionsplaner
över huvud taget och då ställer sig vän av ordning frågan:
Finns det inga?
som är ny i K är den om uppskattningar och bedömningar som gjorts i samband med
upprättandet av årsredovisningen. Det är inte upplysningar av allmänt slag som avses utan om företaget
under räkenskapsåret har haft en transaktion eller annan
händelse där redovisningen av denna har betydande effekt på de belopp som redovisas i årsredovisningen. Det
kan exempelvis vara en unik försäljning med en återköpsklausul, där företagsledningen bedömt att risken för att
återköp ska ske är ytterst liten och därför har intäktsredovisat försäljningen i sin helhet.
Redovisningsprinciper och de val som redogörs för ska
naturligtvis överensstämma med hur företagen faktiskt
redovisar. Men även K-årsredovisningar brister i detta avseende. Standardtexter i all ära, men de är ett hjälpmedel, inte
ett facit. Redovisning av pågående arbeten är en princip där
standardtexternas förbannelse ibland gör att det blir fel.
Vad gör då Bokföringsnämnden? K-årsbokslut har
varit på remiss och remissynpunkterna ska behandlas och
EN ANNAN UPPLYSNING
14|
”Standardtexter i all
ära, men de är ett
hjälpmedel, inte ett
facit.”
K-årsbokslut ska färdigställas. Men K-årsredovisning,
det vill säga BFNAR : och :, samt K måste
uppdateras med de ändringar som kommer i årsredovisningslagen och som gäller från och med  januari
. Värt att notera är att tilläggsinformation som K i
dag kräver av alla företag, exempelvis upplysningar om
förvaltningsfastigheter, inte kan krävas av mindre företag
som följer K, då detta upplysningskrav går utöver vad
EU-direktivet säger. Det är ett stort arbete BFN har
framför sig.
EN INTRESSANT FRÅGA är redovisning av tillkommande
utgifter avseende i synnerhet byggnader i K. Förarbeten till ÅRL beskriver att värdehöjande förbättringar
inte omfattar utgifter som endast syftar till att bibehålla
ursprungsvärdet. Dessa utgifter ska kostnadsföras. Jag
anser att denna skrivning går igen i RR , avseende just
dessa utgifter. Men RR  samt även BFNAR :
innehåller en annan särregel och den träffar egentligen
enbart de fall då ett företag förvärvar ett objekt och
beslutat att inom en snar framtid ta på sig utgifter
för att objektet ska kunna nyttjas för sitt ändamål.
Dessutom ställs krav på att detta ska ha påverkat
köpeskillingen. Först kan man ställa sig frågan: Vad
är en snar framtid? Den förekommande hanteringen
tycks dock ha glidit mot en mer tillåtande syn än
vad jag anser att årsredovisningslagen och tidigare
normgivning gett uttryck för. Varför? Misstanken
att överväganden som om företaget har råd att kostnadsföra eller inte har påverkat smyger sig på.
Här borde nog vår bransch varit betydligt mer
Caisa Drefeldt
är auktoriserad revisor och redovisningsstringent. Det är värt att notera att denna regel
specialist på KPMG i Göteborg. Hon
inte finns kvar. Alltså går det inte att ursäkta sig
skriver i vartannat nummer av Balans.
med att ”så har vi alltid gjort”. Nya regler gäller
E-post | [email protected]
– inte gammal praxis! ○
Annons
# 8 / 2015
November–januari
35 kurstillfällen
26 platser
Vad händer med socialavgifterna 2016?
Kommer fastighetsbeskattningen
att ändras?
Införs särskild löneskatt
för pensionärer?
ROT och RUT förändras. Vilka regler
kommer att beslutas för 2016?
Vad är på gång för 3:12-företagen?
Lågt pris: 2.800 kr plus moms
”Du blir ordentligt uppdaterad
om allt väsentligt. Både om företagsskatten och din privata skatt.
Att vara med på Skatteträff kostar bara
2.800 kronor plus moms. I priset ingår
allt kursmaterial, lunch och kaffe.
Riktigt bra och lättanvänd
dokumentation.
Den har du god nytta av
även efter kursen.”
50 % RABATT
Borås 27 november
Eskilstuna 10 december
Falun 4 december
Gävle 3 december
Göteborg 27 november
Göteborg 7 december
Göteborg 16 december
Göteborg 12 januari
Halmstad 26 november
Helsingborg 25 november
Helsingborg 14 januari
Jönköping 4 december
Kalmar 25 november
Karlskrona 24 november
Karlstad 9 december
Kristianstad 23 november
Linköping 3 december
Luleå 30 november
Malmö 24 november
Malmö 15 december
Malmö 15 januari
Norrköping 2 december
Stockholm 1 december
Stockholm 15 december
Stockholm 16 december
Stockholm 13 januari
Sundsvall 2 december
från tredje deltagaren
Mer info: www.tholin.se
Bra kursmaterial – även på nätet
Anmäl på www.tholin.se, skicka e-post till [email protected] eller ring 031-84 01 80
Särskild skattedag för revisorer m fl
Balans
ÖVER HELA LANDET
Trollhättan 10 december
Umeå 1 december
Uppsala 8 december
Visby 14 december
Västerås 9 december
Växjö 26 november
Örebro 8 december
Östersund 7 december
Tillsammans med FAR Akademi arrangerar vi även en skattedag för revisorer, redovisningskonsulter m fl.
Stockholm, Göteborg och Malmö i december. Mer information: ring Far Akademi 08-506 112 00.
Genomarbetad kursdokumentation
som du även kan läsa på nätet,
kompletterad med senaste nytt
varje vecka.
Kurstid
Kl 9.30–15.30. Samling kl 9.15.
Morgonkaffe från kl 8.45.
Tel: 031-84 01 80 · Fax: 031-21 53 10
[email protected] · www.tholin.se
r
Skatteträff
2015/2016
ÅRETS VIKTIGASTE UPPDATERINGSDAG
ÖVER HELA LANDET · 35 KURSTILLFÄLLEN · 26 ORTER
ALLT VIKTIGT OM SKATTERNA 2015/2016
Hur har det gått med
K-regelverken?
o
nt
ko
TnT
a
m
A
m
re
sa
B
ga
ån
A
lta
fr
de
R
ra
je
fle
ed
å
G
tr
%
ån
50 fr
Balans | Caisa Drefeldt
Fokus: Penningtvätt | Balans
Balans | Fokus: Penningtvätt
100 000 000 000
tvättas i Sverige varje år
DE FLESTA AV FAR:S MEDLEMMAR
arbetar
inom verksamheter som enligt penningtvättslagen har ett ansvar att se till att
reglerna följs.
I augusti skärptes reglerna ytterligare. Nu ställs ännu högre krav på
bland annat riskbedömningen.
Text: Charlotta Marténg Illustration: Martin Knutsson
D
en huvudsakliga drivkraften bakom organiserad brottslighet är
att tjäna pengar, och
för att kunna använda
kriminella brottsvinster
i den lagliga ekonomin
krävs att pengarna tvättas rena. Runt 
miljarder kronor uppskattas tvättas i Sverige
varje år.  trädde en ny lag om penningtvätt och finansiering
av terrorism i kraft. Sedan
1 augusti 2015
dess har lagstiftningen utträdde flera
vecklats och skärpts. I juli
ändringar i kraft
 blev penningtvätt ett
i lagen om åtgärder
mot penningtvätt och
självständigt brott, vilket
finansiering av terrorism
innebar bättre möjligheter
(penningtvättslagen). Lagför polis och åklagare att
ändringarna har medfört
bekämpa penningtvätt.
en uttrycklig skyldighet
i
för verksamhetsutövare
att kartlägga och bedöma
riskerna för penningtvätt
och finansiering av terrorism. Bedömningen ska
dokumenteras och hållas
uppdaterad.
16| Balans
# 8 / 2015
i
Vad är en PEP?
Begreppet PEP
person i politiskt
utsatt ställning – har utvidgats och avser en fysisk
person som har eller har
haft en viktig offentlig funktion i stat eller fysisk person
som har eller har haft en
funktion i ledningen i en
internationell organisation.
När en PEP har slutat att
utöva sina funktioner ska
bestämmelserna om skärpta åtgärder för kundkännedom tillämpas i minst
18 månader.
– Man måste veta om
– Enligt penningtvättslagen måste verknågon av ens kunder är
samhetsutövare uppnå god kundkännedom
en PEP, det vill säga en
vilket bland annat innebär att kontrollera
person som har eller har
kundens identitet innan man börjar göra
haft viktiga offentliga
affärer. Man är också skyldig att kontrollera
funktioner i en stat eller i en
den verkliga huvudmannens identitet och
internationell organisation.
vidta lämpliga åtgärder för att utreda kunEn PEP ska alltid anses ha
dens ägarförhållanden och kontrollstruktur,
en ställning som utgör en
säger Ulf Sandlund, executive director på
särskild risk eller är sårbar för att utnyttjas
PwC Forensic Services i Sverige och en av
för ekonomiska brott, till exempel mutbrott,
ämnesexperterna i FAR:s e-learningkurs om
säger Ulf Sandlund.
penningtvätt.
En PEP kan bland andra
I augusti i år skärptes
§§
innefatta statschefen, riksreglerna i penningtvättslaPenningtvättsdagsledamöter, statsminisgen ytterligare. Bland annat
lagen ålägger
verksamhetsutövare att
tern samt övriga ministrar
ändrades definitionen av
granska transaktioner för
i regeringskansliet, domare
begreppet PEP, det vill säga
att upptäcka sådana som
i Högsta domstolen och
politisk person i särskilt
kan misstänkas utgöra ett
Högsta förvaltningsdomstoutsatt ställning.
i
led i penningtvätt eller
finansiering av terrorism.
En ny regel har införts som
föreskriver att uppgifter
om sådan granskning och
analys av transaktioner ska
bevaras i fem år. För FAR:s
medlemmar medför detta
ingen ändring då dokumentation och bevarande
av sådan redan föreskrivs i
revisorslagen och i Reko.
len, riksrevisorerna, vd eller
styrelseledamot i statsägda
företag.
Men kan en ledamot i
exempelvis kommunfullmäktige vara en PEP?
– De kan i de rollerna i
sig knappast kopplas till
viktiga funktioner i en stat
eller internationell organisation, även om det
självklart är personer med stort inflytande.
Till dess att mer vägledning levereras om vad
som ska räknas som en PEP får man fundera
på detta i gränsdragningen vad som är bra
att göra och vad man måste göra, säger Ulf
Sandlund.
Men det är inte bara PEPsen själva som
omfattas av en särskild riskbedömning utan
även familjemedlemmar och kända medar-
Balans
# 8 / 2015
| 17
Balans | Fokus: Penningtvätt
i
Verksamhetsutövare
Både finansiella
sig på rätt sätt så att det
betare vilket gör kretsen av PEPsar vid.
NÄR DET TREDJE penningföretag och vissa ickeinte upplevs som besvärligt,
– När det gäller PEPsar måste man vidta
tvättsdirektivet infördes
finansiella verksamhetssäger Ulf Sandlund.
åtgärder som går utöver de vanliga riskbei penningtvättslagen 
utövare omfattas av lagen
En del i penningdömningarna. Man måste kartlägga och
upplevde vissa verksamhetsom åtgärder mot penningtvätt och finansiering
tvättslagen som skärptes
göra en riskbedömning som är utvidgad
utövare att det var besväav terrorism, exempelvis
nu i augusti var den om
och den måste dokumenteras och ständigt
rande att behöva be en kund
revisorer, advokater och
möjligheten att förlita sig
hållas uppdaterad, säger Ulf Sandlund.
man haft sedan länge om
bankanställda. Revisorspå åtgärder utförda av en
Han upplever att det i Sverige finns god
legitimation. Svenska Banknämnden har tillsyn över
utomstående för att få
kännedom om reglerna i penningtvättslaföreningen tog fram en brogodkända och auktokundkännedom. Tidigare
gen, men att det kan vara svårt att hitta ro- schyr till sina medlemmar
riserade revisorer och
har det räckt att man på
busta processer för att leva
där man på
revisionsbolag.
förfrågan kunnat få del
upp till dem. Ulf Sandlund
ett enkelt sätt
Förelägganden
av uppgifterna som den utomstående har
menar att det som krävs är
beskriver varför vissa frågor
Länsstyrelsen får
inhämtat. Nu måste uppgifterna utan dröjsatt bra ramverk, och en bra
behöver ställas till kunden.
utökade befogenmål överlämnas.
process, för att göra riskbeEtt bra exempel på hur man
heter att förelägga de
När riskbedömningen görs måste också
dömningarna, och att det
kan bygga och utveckla en
verksamhetsutövare som
ligger under deras tillsyn
hänsyn tas till om ny teknik eller nya affärsfinns gott om goda exempel
bra dialog, menar
att vidta åtgärder i enligmetoder börjat användas.
att hämta inspiration från.
Ulf Sandlund.
het med lagen. Om före– Och när man talar om ny teknik menar
– Det riskbaserade
– Reglerna är som de är
läggandena inte efterföljs
man
ny teknik för verksamheten, såsom
förhållningssättet är det
och
det
finns
inte
så
mycket
får länsstyrelserna numera
elektronisk
fakturahantering och betalning,
fundamentala i penningatt
säga
om
dem,
men
vi
kan
möjlighet att förelägga
vilket räknas som ny teknik även om själva
tvättslagen och där kan
bli bättre på att lära oss vad
verksamhetsutövaren att
upphöra med verksamtekniken i sig kan ha funnits dessförinnan.
många bli bättre. Min
de innebär i praktiken och
heten. Detta berör de
Anledningen till detta är att den mycket
känsla är att Sverige ligger
hur man hanterar dem till
FAR-medlemmar, som är
snabba tekniska utvecklingen kontinuerligt
lite i utkanten, och att vi
exempel i en liten verksamskyldiga att anmäla sin
genererar nya och ibland icke transparenta
tror att det inte är ett stort
het. Det är också viktigt
verksamhet till Bolagsversätt att flytta och disponera tillgångar. Då
problem här. Om man inte
att
som
medarbetare
få
kets penningtvättsregister,
måste revisorn eller redovisningskonsulhar agerat tillräckligt är det
rätt redskap för att kunna
det vill säga de konsulter
ten vara särskilt uppmärksam, säger Ulf
hög tid att göra detta nu,
interagera med sina kunder
som inte är verksamma på
ett revisionsföretag.
säger Ulf Sandlund.
och att få hjälp att formulera Sandlund. ○
i
Finns Snabbavveckling med ”Insättningsgaranti”?
Svaret är nej. När någon säljer sitt bolag med dess tillgångar till ett företag för snabbavveckling finns ingen statlig insättningsgaranti motsvarande den som finns när pengar sätts in på bank. Det är leverantörens förmåga att fullgöra bolagets förpliktelser
säljaren förlitar sig på. Uppkommer brister avseende skattebetalningar hamnar ansvaret hos säljaren.
Svenska Standardbolag har varit i näringslivets tjänst sedan 1954 och handlagt mer än 200 000 bolagsärenden varav 20 000
bolagsavvecklingar. Vi kan inte ge statlig insättningsgaranti men vi kan garantera erfarenhet, kompetens, service, ekonomisk
stabilitet och ett konkurrenskraftigt pris.
FALUN 023-79 23 00
MALMÖ 040-720 20
STOCKHOLM 08-23 41 15
GÖTEBORG 031-17 12 25
E-POST:
[email protected]
HEMSIDA: www.standardbolag.se
LEDANDE INOM BOLAGSFRÅGOR OCH LAGERBOLAG SEDAN 1954
och
QSFTFOUFSBS
REDOVISNINGSDAGEN 2015
*'34PLUPCFSPDIOPWFNCFS
'/PLUPCFSPDIOPWFNCFS
Årets tema: modern finansiell rapportering
t &6GÚSTUÊSLFSTJONBLUÚWFSSFEPWJTOJOHFOoIVSQÌWFSLBS
EFUEJH
t 5SFOEFSJGÚSFEÚNMJHNPEFSOGJOBOTJFMMJOGPSNBUJPOTHJWOJOH
t 1SBLUJLGBMM$MPFUUBoFOGSBNHÌOHTTBHBJGJOBOTJFMM
SBQQPSUFSJOH
t 'ÚSFEÚNMJHBMÚTOJOHBSQÌBGGÊSTNÊTTJHIÌMMCBSIFU
JOUFHSFSBEJÌSTSFEPWJTOJOHFO
t -BHGÚSTMBHUJMMÌUFSCZUFBWUSZHHBOEFGPSNGSÌOTUJGUFMTF
UJMMLPOUPGÚSQFOTJPOTÌUBHBOEFOoLBOEFUIJOESB
LWJUUOJOHBWTUJGUFMTFUJMMHÌOHBSNPUQFOTJPOTTLVME
Årets tema: K i praktiken och nya årsredovisningslagen
t &SGBSFOIFUFSGSÌOQSBLUJTLUJMMÊNQOJOHBW,ë
t 1SBLUJTLWÊHMFEOJOHPNTÊLSJOHTSFEPWJTOJOHJ,ë
t /ZIFUFSJ¯3-7BEJOOFCÊSEFOOZBVUWFDLMJOHTGPOEFO 7JMLBFGGFLUFSGÌSGVMMIBSNPOJTFSJOH 7JMLBGÚSFOLMJOHBS
JOGÚSTJSFEPWJTOJOHFO
t 1SBLUJTLBGSÌHPSPNTZTUFNEPLVNFOUBUJPO7JMLBÊSEF
WBOMJHBTUFCSJTUFSOBJGÚSFUBHTTZTUFNEPLVNFOUBUJPO
'ÚSTMBHQÌQSBLUJTLBMÚTOJOHBS
t "LUVFMMBTLBUUFPDINPNTGSÌHPSUJMMÊNQOJOHTGSÌHPS
PDIQSBLUJLGBMM
7­-+.&--"/ë'½3%+61/*/(4.0%6-&3
" 0NTUSVLUVSFSJOHBSPDIDPNNPODPOUSPMUSBOTBLUJPOFS
# *OUÊLUTSFEPWJTOJOHFOMJHU*'34éí
$ *'34ñGJOBOTJFMMBJOTUSVNFOU
5"%&-"713",5*,'"--'3¯/
.6/,4+½$-0&55"70-700$)4$"/*"1¯*'34%"(&/
"/.­-%*(1¯8883&%07*4/*/(4%"(&/4&t5'/
18| Balans
# 8 / 2015
Peter Malmqvist | Balans
Hur mycket tid bjuder du på varje år?
Testa bjudomaten.se
bjudomaten.se
På bjudomaten.se kan du räkna ut hur mycket tid (och därmed också pengar)
du bjuder dina klienter på genom att inte ha full koll. Och hur du blir lite mindre
generös framöver. Testa själv!
V
Lagerbolag
LADDA FÖR RÅDGIVNINGSUPPDRAG!
Företag i kris
• 12 november, Göteborg • 26 november, Stockholm
Ägarskifte i praktiken
• 19-20 november, Stockholm
Affärsrådgivning för redovisningskonsulter
SRF Utbildning
– Kunskap i praktiken
Hoten mot kvartalsrapporterna
• 3 november, Stockholm • 12 november, Göteborg
• 16 november, Malmö • 5 april, Stockholm
NYHET! Att överklaga Skatteverkets beslut
• 24 november, Stockholm
Ekonomisk Familjerätt
• 25-26 november, Stockholm
Fusion och Fission
samspelet civilrätt, beskattning och redovisning
• 13 november, Stockholm
Hitta din kurs på srfutbildning.se
em älskar kvartalsrapporter? I stort
sett alla placerare. På Stockholmsbörsen fick vi obligatoriska kvartalsrapporter . Då hade redan 
procent av bolagen, på frivillig väg
infört dem. Vid EU-inträdet 
blev nämligen halvårsrapporter
obligatoriska och då övergick allt fler till kvartal direkt.
Obligatoriet medförde emellertid att en resultat- och
balansräkning, samt kassaflödesanalys skulle inkluderas.
Tidigare var innehållet mer resultatorienterat. När IFRS
infördes  blev skillnaden marginell.
Kvartalsrapporten har dock hamnat i blåsväder. Särskilt i
politiska kretsar och särskilt i Kontinentaleuropa har dessa
fått skulden för den utbredda kortsiktighet, som politiker
anser företagen gör sig skyldiga till. Finanskrisen  används ofta som slagträ. Ett tag fanns det faktiskt idéer om
att förbjuda kvartalsrapportering inom EU. Det gick dock i
byrålådan och kvartalsrapporter är tillåtna, men det är bara
halvårsrapporten enligt IAS  som är obligatorisk.
För ett par år sedan tillsatte Stockholmsbörsen en grupp
som skulle utreda den då sinande strömmen av börsnoteringar. Gruppen kom fram till att det vore bättre för
företagen om de slapp bördan av obligatoriska kvartalsrapporter. Halvårsrapporten var visserligen lagstadgad och
bokslutskommunikén gjorde Börsen obligatorisk, men det
första och tredje kvartalets rapporter blev frivilliga. Vad
hände? Ingenting. Fyra bolag följde börsens egen standard,
men eftersom den var i stort sett identisk med IAS , var
effekten noll. I år har även Nordea sagt att de följer börsens
standard, men jag påstår att de fortfarande följer IAS .
kvartalsrapporten igen. EU-reglerna
har ändrats ytterligare, men NASDAQ Stockholm har
gjort ett berömvärt jobb och intervjuat rader av intressenter
på kapitalmarknaden, allt i syfte att ta reda hur de vill ha
det. I stort sett samtliga har ansett att kvartalsrapporter är
utmärkt. Därför har NASDAQ föreslagit till motparten
Aktiemarknadsbolagens förening, att ungefär samma bestämmelser som gäller i dag ska gälla framöver. Det innebär fortsatt obligatorisk halvårs- och helårsrapport, samt
kvartalsrapporter för första och tredje kvartalet enligt IAS
, alternativt börsens egen standard. Bolagen kan avvika
för det första och tredje kvartalet, men då måste de tydligt
förklara varför. Förhoppningsvis tycker även Aktiemarknadsbolagens förening att det här är bra och godkänner att
det tas in i börsens regelverk.
Då dyker ett nytt hot upp. I vissa redovisningskretsar
NU HOTAS DESSVÄRRE
påstås nämligen att den teknik som svenska företag använder i kvartalsrapporterna stoppas av IASB från januari
. Svenska kvartalsrapporters textdel följer ganska väl
den lagstadgade förvaltningsberättelsen. Det är utmärkt. På
vanlig svenska förklarar företagen hur utvecklingen varit,
inordnat under vissa tydliga rubriker, exempelvis försäljning, resultat och finansiell ställning. Stämmer det med
IAS ? Absolut, för IAS  har inte några tydliga formkrav
på texten. IASB:s arbete är fokuserat på siffrorna, alltså på
de finansiella rapporterna, med resultat- och balansräkning,
kassaflödesanalys och notapparat. Det finns ingen standard
motsvarande den svenska förvaltningsberättelsen.
’’Nu påstår vissa
att IASB
släppt en
bomb.’’
att IASB släppt en bomb. I en årligt återkommande skrift från IASB, vilken behandlar
förändringar det kommande året (Annual Improvements
to IFRSs, – cycle) har man kommenterat
utformningen av IAS . IASB har fått en fråga från en
part som undrar vad som i standarden avses med (min
översättning) ”information på annat ställe i den finansiella rapporten”, alltså den förklarande text som i svenska
rapporter liknar förvaltningsberättelsen. I svaret anger
IASB att även denna text omfattas av IAS . Den är en
integrerad del av rapporten, även om texten presenteras
i ett separat dokument (se exempelvis ABB, som lämnar
text i en PDF och siffror i en annan). Texten måste därför
lämnas samtidigt med siffermaterialet. Det är denna tidsaspekt som är huvudpunkten i uttalandet, inte utformningen av rapporten.
Dessvärre använder IASB begreppet ”crossreference” (korsreferenser) när de diskuterar
frågan. Det är olyckligt, eftersom många
automatiskt gör en koppling till ett krav på notapparat och då skulle vår svenska modell behöva
kompletteras. Om IASB verkligen hade haft
detta krav, eller ett krav på en fotnot efter varje
siffra i den löpande texten, skulle förändringen
vara en av de största i delårsrapporteringens historia, alltså oerhört betungande. Dessutom helt
överflödig, eftersom det är lätt att koppla ihop
resonemangen i den löpande texten med siffrorna
i räkningarna. Om IASB dessutom haft syftet att
revolutionera delårsrapporterna, skulle de knappast
presenterat förändringen på två sidor i ett årligt
ändringsmeddelande. Min bedömning är därför
Peter Malmqvist
är finansanalytiker och skriver i
att vi lugnt kan jobba vidare med den utmärkta
vartannat nummer av Balans.
struktur svenska kvartalsrapporter har i dag.
E-post | [email protected]
Den fyller kraven i IAS . ○
NU PÅSTÅR VISSA
Balans
# 8 / 2015
| 21
Profilen | Balans i karriären
Balans i karriären | Profilen
Per Hanstad har lett de norska revisorerna
sedan 2001. Det har varit en tid av prövningar, men
också möjligheter. 15 år av förändringsarbete har
gjort honom till en av de ivrigaste förespråkarna för
Nordisk standard för revision i mindre företag
– och han saknar inte självförtroende.
Text: Rakel Lennartsson
Foto: Karin Björk
S
Förändringsvilja
så in i Norden
22 | Balans
# 8 / 2015
pårvägsområdet vid Oslo Centralstation
har genomgått en förvandling liknande
den i Stockholm – fast större. Det som
nyligen var ett centralt beläget ingenmansland bereder nu plats åt huvudstadens flottaste kontorsfastigheter.
Moderna, geometriska, assymmetriska
och mestadels spegelblanka huskroppar reser sig högt
mot den för dagen grådisiga himlen. Många välbekanta
loggor pryder fasaderna.
– Tre av de fem största revisionsbyråerna har sina
huvudkontor här, bekräftar Per Hanstad, verkställande
direktör för Den norske Revisorsforening.
Den norske Revisorsforenings kontor ligger en bit
västerut, invid Slottsparken, i en byggnad av närmast
sovjetiska proportioner. Men väl uppe på våningsplanet
möter ljusa lokaler och skandinaviskt formspråk. Som
framgår av namnet organiserar DNR enbart revisorer,
de är cirka  till antalet inklusive  studerandemedlemmar. Frågan om att öppna för fler typer av medlemskap har varit uppe ett antal gånger de senaste åren,
som en följd av avskaffad revisionsplikt och allt vad det
innebär för företagens efterfrågan på olika tjänster. Men
två gånger har föreningen fattat beslut om att fortsätta
vara en förening uteslutande för revisorer.
– Vi tänker att det är viktigt att ha en egenart och en
identitet som gör att det blir lätt att samla gruppen. Och
vi har faktiskt haft en liten ökning av antalet medlemmar. Vi hade länge en ökning på - medlemmar
om året. Nu är det mer i storleksordningen - per år,
men det är ändå en ökning, säger Per Hanstad.
ANTALET REDOVISNINGSKONSULTER VÄXER däremot
kraftigt och uppgår i dag till omkring  . I Norge
har redovisningskonsulterna, precis som revisorerna,
en statsauktorisation och tillsynen över båda grupperna
utövas av den norska finansinspektionen. En revisor
som ansöker om att bli auktoriserad redovisningskon-
sult får i princip titeln automatiskt, så dubbelauktoriserade revisorer står för en del av tillväxten på redovisningssidan.
– Vi försöker se till att ha ett tjänsteutbud som passar
även dessa, så att en revisor som även arbetar som redovisningskonsult inte ska behöva vara med i båda föreningarna, säger Per Hanstad.
Vi sitter i det stora konferensrummet där porträtt
av samtliga tidigare ordföranden fyller ena kortväggen.
Historiens närvaro är påtaglig, men i dag handlar det
mesta om att överleva in i framtiden. Förändring har
varit temat alltsedan Per Hanstad tillträdde sin tjänst
för snart  år sedan.
– Jag började här  och det blev väldigt annorlunda
än jag hade trott.  kom Enron och Worldcom och
efter det var det mycket förändringar.
De har varit såväl påtvingade som frivilliga, kommit
såväl utifrån som inifrån. Politiska beslut har utmanat
revisorernas ställning, men teknikutvecklingen och
förändringar av ekonomiska och sociala strukturer spelar
förmodligen en ännu större roll för förändringsbehovet i
branschen. Per Hanstad är stolt över att ligga i framkant
och verkar inte vara särskilt ledsen över att han och hans
medlemmar – ja hela den statliga utredningen – blev
överkörd av politikerna i frågan om revisionsplikten.
– Vi kämpade emot. Jag var inte alltid säker på att det
var smart, men mitt mandat från medlemmarna var att
kämpa emot. Föreningen skulle göra vad den kunde för
att stoppa detta.
Han satt själv med i utredningen som kom fram till
att Norge borde behålla revisionsplikten. Men politikerna
valde att gå emot den samlade expertisen och det norska
stortinget röstade enhälligt för en reform som sades
kunna spara en till två miljarder för företagen.
– Det är ju en svår uppgift för politiker att hitta bra
möjligheter och förslag på hur man kan spara pengar för
näringslivet, och då leder det till att de tar till dessa lite
lätta lösningar, säger Per Hanstad.
!
Balans
# 8 / 2015
| 23
Profilen | Balans i karriären
Balans i karriären | Profilen
Ombyggnation pågår.
Oslo växer snabbt och
även hos revisorerna
byggs det om.
Möter framtiden med gott humör.
NY UPPLAGA
ATT LEVERERA VÄRDE.
Så lyder ledmotivet för branschen
sedan revisionspliktens avskaffande.
– När man har fokus på värdet för företagets ägare i
förhållande till revision kommer tjänsten i ett annat ljus.
Historiskt sett har man varit väldigt fixerad vid det
externa behovet, det vill säga vad banker, långivare och den
typen av intressenter har behov av. Men vi har sett att så
fort komplexiteten ökar i en verksamhet och så fort det
blir fler aktieägare så väljer man ofta att ha revision och
det är helt naturligt för då finns det ett behov.
Enligt Per Hanstad är det inte banker och kreditinstitut
som driver efterfrågan på revison i Norge – de har redan
sina vägar att kolla upp företagen. I stället är det aktieägarna som behöver tjänsten, för att kunna lita på varandra.
– Ta till exempel det lilla företaget som jag träffade,
med åtta aktieägare. Två av dem skulle vara involverade
i den dagliga driften, de andra var passiva ägare och de
tyckte ju att om de skulle kunna lita på varandra så var
det viktigt att ha revision.
Per Hanstads filosofi är att branschen måste skapa en
tjänst som företagen (inte bara intressenterna) ser värdet
i. Annars kommer revisionen att på sikt helt försvinna
från segmentet mindre företag. Cirka  procent av de
nystartade företagen väljer bort revision och av dem som
hade revisor innan det blev frivilligt har snart hälften
valt bort revisorn. Det är här den nordiska standarden för
revison i mindre företag kommer in i bilden.
Bokföringslagen, 2 u
– Peter Nilsson, Eva Törning
En kommentar | 320 s. 2015. Boken kommenterar
bokföringslagen paragraf för paragraf, förarbeten och
Bokföringsnämndens normgivning. Allt på ett enkelt
sätt så att läsaren får en bild av olika frågeställningar.
Oklarheter behandlas särskilt och för att öka förståelsen
innehåller boken ett stort antal praktiska exempel.
457 kr exkl moms
nr 978-913901947-3
Andra intressanta böcker:
Beskattningsland
Ann Linders
kattelagenmstskattelagen
Inkomsts
Inko
tar. Del I
ANN LINDERS
skattelagen
Beskattningsland
En kommen
skattelagen
ridande
Om var en gränsöverskeskattas
transaktion ska mervärdesb
1–28 kap.
Mari Andersson
Enérus
Anita Saldén
A. Saldén Enérus
Ulf Tivéus
A. Saldén Enérus
2015

2015
2015
 

En kommentar. Del
II
29–67 kap.
Mari Andersson
Anita Saldén Enérus
Ulf Tivéus
2015 

 
  
2015-03-24 20:54:08
2015-03-24 20:53:48
Beskattningsland
Inkomstskattelagen, 15 u
Ann Linders
2015. 499 kr exkl moms
nr 978-913901761-5
M Andersson, A Saldén Enérus,
U Tivéus
2015. 2229 kr exkl moms
nr 978-913901825-4
51:a
uppla
gan
G U N N A R
R A B E
AT TE
SK
LAGSTIFTNING
!
Christian Carneborn
FÖRFATTNINGAR
LAGAR OCH ANDRA
I 2015
DEN 1 AUGUST
SOM DE LYDER
yktslagen
Tolkning och
tillämpning av
skatteflyktslagen
| Carl-Magnus Uggla
Det var ”mycket bekymrat” i professionen när revisionsplikten avskaffades , speciellt bland dem som
driver väldigt små firmor med små klienter.
– Men i efterhand kan vi konstatera att det varit en
tillväxt i branschens omsättning på mellan tre till fyra
procent om året, säger Per Hanstad.
Förvisso är det en minskning med cirka en procentenhet mot tidigare, men en ambitiös utvärdering som nyligen gjorts på Handelshögskolan BI i Oslo bekräftar Per
Hanstads bild av att revisionspliktens avskaffande haft
marginell effekt på omsättningen i branschen. Däremot,
enligt samma utvärdering, tycks revisionspliktens avskaffande ha haft vissa omfördelningseffekter. Exempelvis
ser det ut som att revisionsarvodena för dem som måste
ha revision har gått upp i genomsnitt mer, jämfört med
arvodena för dem som har frivillig revision.
– Väldigt många revisorer har tagit tillfället att se över sin
portfölj. Många av de minsta kunderna var inte lönsamma eller speciellt intressanta att arbeta med. När du blir av
med några av de olönsamma kunderna får du mer tid över
till de större, mer intressanta klienterna och därmed tjänar
du mer pengar, säger Per Hanstad och avfärdar tesen att
revisorerna skulle ha passat på att ta mer betalt av dem
som inte har något val.
– Det råder alltför hård konkurrens på markanden för
att kunna höja priserna om du inte kunnat leverera något
som uppfattas som värdefullt.
I styrelserummet.
15:2
FAKTA:
Per Hanstad
ÅLDER:
UTBILDNING:
KARRIÄR:
15:2
Skattelagstiftning 15:2
Gunnar Rabe
2015. 580 kr exkl moms
nr 978-913901855-1
58 år.
Handelshögskolan i Bergen.
Tolkning och tillämpning
av skatteflyktslagen
C-M Uggla, C Carneborn
Utk okt 2015.
600 kr (prel pris) exkl moms
nr 978-913901774-5
PwC 1982–2001 – delägare från 1988 och vd från 1991.
Revisorforeningen vd 2001–
FAMILJ:
INTRESSEN:
Fru och två barn.
Friluftsliv vid havet och på fjället och lite golf.
Fler titlar hittar du på
wolterskluwer.se
24 | Balans
# 8 / 2015
Balans
# 8 / 2015
| 25
Balans i karriären | Profilen
– Vi har i hög grad varit pådrivande för att den nya standarden ska komma till. Jag vill inte acceptera att revision på
sikt försvinner från segmentet mindre företag. Revision är
en värdefull tjänst, även för dessa, men då måste man kunna
leverera revision på en nivå som de behöver, säger han.
OSLO ÄR EN av de huvudstäder i Europa som växer
snabbast just nu. Den ekonomiska tillväxten med
många nystartade företag och stor arbetskraftsinvandring har bidragit till att dämpa konsekvenserna av
avskaffad revisionsplikt för de mindre företagen.
– Kanske missade vi lite det momentum vi hade,
eftersom det är alltid mycket svårare att driva förändringsarbete när allt går bra, än när man har en
burning platform.
Men även utan eld i baken har de norska revisorerna
tagit stora kliv mot framtiden. Bland annat har DNR
som enda branschförening i världen utvecklat ett eget internetbaserat datorprogram för revision – Descartes som
nu går på export till ett antal länder och Världsbanken
har visat intresse (mer om Descartes i Balans nr /).
DNR uppmuntrar även sina medlemmar att arbeta med
bokföring och löpande redovisning i molntjänster. Sedan
 har DNR självt lagt ut sin redovisning på entreprenad – hos ett företag som arbetar ”i molnet”.
– Andelen företag som har outsourcat bokföringen
och redovisningen är enormt hög i Norge. Det innebär
att nästan inga små eller mellanstora företag gör det
själva. Dessutom använder sig en stor andel norska
företag av internetbaserad redovisning och det förenklar
ju outsourcingen, säger Per Hanstad.
Genom ett samarbete mellan DNR och en av de tre
största leverantörerna av internetbaserad redovisning
i Norge, erbjuds alla medlemmar förmånliga priser på
programvaran i utbyte mot att de uppmanar sina kunder
att använda samma system.
det viktigt att vi är pådrivande i den
här utvecklingen, för ytterst handlar det om värdet på
våra tjänster, menar Per Hanstad.
– Tänk vad mycket mer relevanta våra tjänster blir
för kunden när de får del av dem i realtid och inte
som historiska data efteråt. Även för revisorerna är det
en fördel att ha tillgång till räkenskapen i realtid och
kunna gå in och få alla detaljer. Om du exempelvis ser
att här är en utveckling på likviditeten som inte är bra,
så kan du ta en telefonkontakt med entereprenören
och uppmana honom eller henne att fakturera tidigare
för att förbättra sin likviditet. Då plötsligt blir du en
intressant person för klienten. ○
SOM BRANSCH ÄR
”Vi har i hög grad
varit pådrivande
för att den nya
standarden ska
komma till.”
) Per Hanstad tror stenhårt på den nordiska standarden, som en nödvändighet
för att inte förlora revisionen i segmentet
mindre företag.
FAKTA:
Revisionsplikten
Gränsvärden revisionsplikt i Norge:
5 miljoner i omsättning, 20 miljoner i
balansomslutning och
10 anställda.
Bättre service för
dina kunder
Gränsvärden revisionsplikt i Sverige:
3 miljoner i omsättning, 1,5 miljoner i
balansomslutning,
3 anställda.
Med Bolagsverkets e-tjänst Företagsärenden för ombud kan du starta och
ombilda lagerbolag, starta privata
aktiebolag, ändra styrelse och mycket
mer. Det är billigare, det blir rätt från
början och dessutom sparar du tid. En
styrelseändring går upp till en vecka
snabbare.
– Med Företagsärenden för ombud kan
jag snabbt göra ändringar åt mina kunder.
Tjänsten gör arbetet enkelt och minskar
risken för felaktigheter.
Cirka 70 procent av de
nystartade företagen
i Norge väljer att
inte ha revisor (81
procent i Sverige).
Cirka 45 procent av
samtliga företag under
gränsvärdena har valt
att inte ha revisor, det
vill säga 55 procent
har frivillig revision (40
procent i Sverige). 80
procent av dem som
har valt bort revision
har mindre än 2 miljoner i omsättning.
Kjell Wengbrand
Redovisningskonsult, Ulricehamn
www.bolagsverket.se/ffo
Företagande
i Norge
" 212 börsbolag.
" 260 000 aktiebolag.
" Nya lägre krav på
aktiekapital (sänkning
från 100 000 till
30 000) har bidragit till
att antalet nystartade
företag ökat.
Eva Törning,
redovisningsspecialist,
Grant Thornton
Redovisningsdagen 2015
Finforum
Redovisningsdagen är för dig som vill få det
senaste nytt inom redovisningsområdet serverat
under en heldag.
den 25 november
Läs mer på farakademi.se/finforum
Kom och lyssna till de främsta experterna inom
redovisning som berättar om väsentliga nyheter
som skett under året, och redogör för framtida
förändringar.
2015
Finforum är ett samarrangemang melllan:
26| Balans
# 8 / 2015
Caisa Drefeldt,
redovisningsspecialist och
auktoriserad
revisor, KPMG
*även livestreaming. Vi sänder direkt och det enda du
behöver är uppkoppling mot internet och en dator eller
surfplatta.
Var och när?
Malmö 17 november
Göteborg 18 november
Stockholm 19 november*
Pris
4 900 kr exkl. moms
3 900 kr exkl. moms för streamad kurs
Läs mer och anmäl dig på
farakademi.se/
redovisningsdagen
Sven-Inge Danielsson,
redovisningsspecialist
och auktoriserad
redovisningskonsult,
Tirfing Education
Balans i karriären | Experten
THERESE WALERHOLT.
Momsspecialist och rådgivare på EY, med en bakgrund
som entreprenör i kultursektorn. Nu arbetar hon för de många tryckerikunder som kommit i kläm på grund av Sveriges felaktiga implementering av
EU:s momsdirektiv.
Skatterådgivaren Therese Walerholt har
själv en bakgrund som entreprenör.
Text: Rakel Lennartsson Foto: Kristofer Hedlund
Vad händer i tryckerimomsfrågan?
De senaste åren har du arbetat en hel del med
tryckerimomsen, varför?
– Mitt engagemang för frågan väcktes redan
då jag arbetade med tryckerimomsen på
Skatteverket. Vi var många bland handläggarna som ifrågasatte om det var lagenligt
att betala ut momsen till tryckerierna och om
det därefter var skäligt att följdändra köparna.
2010 kom en EU-dom som innebar att trycksaker betraktades som varor snarare än tjänster.
Vilka blev effekterna?
– Domen fick till följd att momsen på vissa
tryckeriprodukter sänktes från  till  procent.
Effekten blev att tryckerierna kunde begära
tillbaka mellanskillnaden. Skatteverket betalade ut den felaktigt inbetalda momsen till
tryckerierna och tog samtidigt ett följändringsbeslut som innebar att myndigheten
hämtade tillbaka momsen från tryckeriernas
kunder. Det rörde sig om stora belopp som
tryckerierna tillgodogjorde sig och följaktligen
om stora belopp som kunderna blev skyldiga
staten.
Många av dessa är nu dina klienter, vad säger de?
– Tryckerikunderna anser att de haft en berättigad förväntan att få behålla den avdragna
momsen eftersom det klart framgått av
Skatteverkets egen handledning och av praxis
att momssatsen vid tidpunkten var  procent.
Vidare har det gått lång tid innan följdändringsbesluten skickas ut – upp till sju år senare
- varför kunderna har förbrukat pengarna i
den övriga verksamheten. Kraven från Skatteverket har i flera fall också äventyrat kundernas fortlevnad och känns därför oskäliga och
orättvisa.
Flera tryckerier har gått i konkurs. Får alla ut
sina pengar ur konkursen?
– Vi ser flera varianter, i vissa fall får kunderna
28| Balans
# 8 / 2015
ut pengarna i konkursen, i vissa fall får de
inte det. Regelverken samspelar inte varför
utgången i konkursen och utgången i förvaltningsdomstolarna är beroende av varandra.
Kunden hamnar även här i ett moment .
Argumentet att tryckeriet har gått i konkurs
är inte heller något som Högsta Förvaltningsdomstolen har ansett vara tillräckligt för att
bevilja prövningstillstånd.
Hur kunde det gå så fel och vilket skydd har
företagen?
– Den regel i momslagen som saknades är
regeln om kreditfaktura. Avsaknaden av regler
kring kreditfaktura gjorde det möjligt för
tryckerier att begära tillbaka moms genom
omprövning utan att ställa ut kreditnota.
Regler om kreditnota infördes i momslagen
 och därför kan en liknande situation
inte uppstå igen. Det är dock inte ovanligt att
Skatteverket tolkar lagregler annorlunda än
vad EU-domstolen gör, varför det kommer att
finnas tvister om moms som kan vara svåra att
förutse.
När lagen brister, betyder det automatiskt att
man har rätt att utnyttja luckorna som uppstår?
– I det här fallet var det Skatteverkets tolkning av lagen som inte stämde överens med
EU-domstolens. Vidare saknade momslagen
regler om kreditnota vilket den borde haft
enligt momsdirektivet. Tryckerierna utnyttjade
luckorna som uppstod vilket visar hur viktigt
det är att lagstiftaren korrigerar momslagen så
att den stämmer överens med momsdirektivet
och att Skatteverket tolkar lagen så som EUpraxis påbjuder.
Vad händer nu?
– Vi avvaktar med spänning på att HD ska
avgöra två tvister om tryckerimoms mellan
tryckerierna och deras kunder. Om tryckeri-
erna vinner kan det innebära att processer på
nytt startas upp i förvaltningsdomstolarna i
form av exempelvis resningsansökningar och
ansökningar om återbetalning hos regeringen.
Rätt hanterat ska den som slutligen bär skatten som en kostnad kompenseras både för
momsen och för de skador och rättegångskostnader som orsakats.
Hur kunde man ha förebyggt problemet?
– Genom att göra en genomarbetning av
momslagen så att den överensstämmer med
direktivet och tolka momslagen enligt EUpraxis. Enligt EU-praxis kan man redan nu
vägra återbetalning av felaktigt inbetald moms
om det framgår att den skattskyldige har
övervältrat momsen på någon annan. I detta
fall har momsen övervältrats på tryckeriernas
kunder och det fanns därför möjlighet att
vägra återbetalningen. Vidare kunde man gjort
bedömningen att det var uppenbart oskäligt
att följdändra tryckeriköparna då det brast
både i lagstiftning och i tolkning av lagen,
vilket tryckeriköparna inte har någon som
helst del i.
Hur ser du på rättssäkerheten för småföretagare?
– Det är enligt min mening inte rättssäkert
att småföretagare får betala för att momslagen inte överensstämmer med direktivet
och tolkas felaktigt av myndigheter. Syftet
med avdragssystemet är att den moms som
småföretagaren har betalat inom ramen för
sin ekonomiska verksamhet inte till någon
del ska belasta honom själv. Flera småföretagare tvingas stå för tryckerimomsnotan
vilket dessutom strider mot egendomsskyddet i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Möjligheten att stämma
staten för brott mot egendomsskyddet i
Europadomstolen kvarstår och kan bli den
slutliga lösningen för tryckerimomsen. ○
FAKTA:
Tryckerimomsen
2010 kom en EU-dom som innebar att
momsen på vissa tryckeriprodukter
sänktes från 25 till 6 procent. Det har
lett till återkrav i flera led. Tryckerierna
har begärt pengar tillbaka från Skatteverket som i sin tur har begärt pengar
tillbaka från tryckeriernas kunder.
Therese Walerholt, skattejurist på EY,
jobbar framför allt med skatteprocesser
gällande tryckeriernas kunder, som i
många fall fått betala ett högt pris för
felaktig implementering av EU-rätt. Nu
väntar hon med spänning på att HD ska
avgöra två tvister mellan tryckerierna
och deras kunder. Om tryckerierna
vinner kan det innebära att processer
på nytt startas upp i förvaltningsdomstolarna i form av exempelvis
resningsansökningar och ansökningar
om återbetalning hos regeringen.
Balans i livet
FOTO: PRIVAT
After work | Balans i livet
Å-loppet har blivit en succé.
2 av 3
Chefer som mediterar fastnar inte lika
lätt i automatiserade handlingsmönster
utan får ett bredare perspektiv.
BILD: DREAMSTIME
Aktuellt | After work
Mediterande chefer
fattar bättre beslut
Amanda vinnare i
Instagramtävlingen
GRATTIS AMANDA KARLSSON, revisorsassistent
på Famrev, Familjeföretagens Revisionsbyrå som tog hem segern i FAR Onlines
Instagramtävling. Tävlingen har pågått
under sommaren och flera bidrag kom in.
Nu har fyra segrare utsetts, varav två fick
dela på tredjeplatsen. Amanda Karlsson
vann med sin sommarbild biljetter till
årets Branschdagar. Andra och tredjepris
bestod av en utbildning samt litteratur.
För att titta på övriga vinnarbidrag gå
in på @farbransch på Instagram.
23
MINUTER
SÅ LÅNG TID behöver hjärnan för att återfå
full koncentration efter att ha blivit störd.
Den som jobbar i öppet kontorslandskap
blir i snitt störd var elfte minut och många
är alltså sällan fullt koncentrerade på
jobbet visar en undersökning gjord av
företaget Steelcase.
30 | Balans
# 8 / 2015
MEDITERA MERA!
Är det lösningen
för att bli en bra chef? Forskaren Lasse Lychnell menar att
chefer som har ett meditativt
förhållningssätt till arbetet fattar
bättre beslut.
har Lasse Lychnell, forskare
på institutionen för företagande och ledning
vid Handelshögskolan i Stockholm, följt sju
vd:ar och ägare av små- och medelstora företag som under flera år har mediterat.
– Många studier visar att meditation påverkar individers hälsa positivt men ingen
hade tittat på hur man integrerar insikter från
meditation med arbetslivet för att nå effekter
i verksamheten, säger Lasse Lychnell.
Utmärkande för chefer som mediterar
är att när de möter utmanande situationer
i arbetet använder de sig av ett meditativt
förhållningssätt vilket gör att de kan ta in ett
bredare perspektiv. I stället för att upprepa
automatiserade handlingsmönster eller fatta
förhastade beslut påverkade av starka känslor.
– Genom att stanna upp och betrakta sina
egna tankar, känslor och förnimmelser får
UNDER TVÅ ÅR
cheferna tillgång till
mer och rikare information om situationen
samtidigt som de också
tydligare ser sin egen
roll i sammanhanget,
säger Lasse Lychnell.
Lasse Lychnell
FOTO: HANDELSHÖGSKOLAN
I STOCKHOLM
Vinnarbilden.
Skapade folkfest för hälsan
har
följt cheferna har han
också kunnat se förändringar på lång sikt.
Som att cheferna ägnar mer tid åt strategiskt arbete och har en större benägenhet
att fokusera på grundorsaker i stället för
symptom i bolagen.
UNDER TIDEN HAN
Innebär detta att fler chefer borde börja meditera?
– Om de är nyfikna. Det viktiga är att
hitta sitt sätt att få ett litet glapp i arbetsvardagen. Meditation passar inte alla, för
någon är yoga bra och för andra handlar
det om att vara i naturen. Man får börja där
man är. Men meditation är ett spännande
alternativ eftersom man verkligen får möta
sig själv, säger Lasse Lychnell. ○
CHARLOTTA MARTÉNG
STEFAN BENGTSSON, kontorschef
på Grant Thornton i Eskilstuna,
saknade en folkfest för hälsan i
Eskilstuna. Han tog initiativet till
Å-loppet som genom åren blivit
en succé.
Vad är Å-loppet?
FOTO: PRIVAT
BILD: AMANDA KARLSSON
KAN TÄNKA SIG att engagera sig frivilligt
för att hjälpa andra. Men bara var tionde
uppger att de faktiskt är engagerade
frivilligt någon gång i veckan. Det visar
en undersökning genomförd på uppdrag
av Röda Korset.
– Det är ett stadslopp
som genomförs varje år
i Eskilstuna och som
lockar tusentals deltagare. Enligt min åsikt
är det Sveriges vackraste Stefan Bengtsson
kvartsmaraton.
Hur långt springer man?
– Om man vill springa eller gå är valfritt, det
viktigaste är att man deltar, inte att man kommer snabbast i mål. Men loppet är en kvartsmara, det vill säga   meter, och banan går
längs med Eskilstunaån, genom Munktellstaden, Stadsparken samt Vilstad friluftsområde med start och stopp på Strömsholmen.
Varifrån fick du idén?
– Jag har sprungit Göteborgsvarvet i stort sett
vartannat år sedan början av -talet, totalt
 gånger. När jag kom tillbaka
till min hemstad Eskilstuna efter
att ha jobbat i Göteborg kände
jag att jag saknade ett lopp som
det var folkfest kring. Jag och
min sambo pratade om att ordna
något och jag tog kontakt med
Eskilstuna GUIF, handbollsklubben, samt centrumbolaget
Eskilstuna Innerstad och frågade
om de ville starta en folkfest.
Och de nappade på idén?
– Ja, det här var  i augusti,
och i juni  drog vi igång första loppet. Huvudarrangörer är
Eskilstuna GUIF och Eskilstuna
Friidrott och utöver det finns det
fler medarrangörer, partners och
sponsorer varav Grant Thornton
är en. Personligen är jag med i
styrgruppen för Å-loppet.
Men syftet med loppet är inte
bara en folkfest?
– Nej, utöver att vi vill göra
centrum attraktivare och göra
reklam för vilken fin stad
FAKTA:
Stefan
Bengtsson
TITEL:
Auktoriserad
revisor och kontorschef
på Grant Thornton
i Eskilstuna.
ÅLDER:
49.
BOR:
Villa i Eskilstuna.
INTRESSEN:
Familjen, resor
och GUIF.
INSPIRERAS AV:
Richard Branson.
DRÖMMER OM:
Att Å-loppet om
några år har 10 000
deltagare och att
KENT uppträder i
målområdet.
Eskilstuna är vill vi även bidra
till folkhälsan och göra staden
aktivare. Dessutom är tanken att
loppet ska generera inkomster
till föreningarna som är med
och hittills har Å-loppet dragit
in cirka , miljoner kronor till
idrotten i Eskilstuna. Utöver det
kan varje deltagare skänka 
kronor till valfri förening/organisation godkända av Å-loppet.
Mellan   och   kronor
fördelas årligen.
Brukar loppet locka stor
publik?
– Å-loppet har blivit en riktig
folkfest. Kommunen stänger av
trafiken i delar av staden och
det brukar vara runt   i
publiken. Sedan har vi runt 
företagare som är med och medverkar på olika sätt. Reaktionerna
har varit positiva. Förra året blev
jag utsedd till årets ambassadör
av Eskilstuna Innerstad och även
kommunledningen är mycket
positiv till Å-loppet.
Balans
# 8 / 2015
| 31
Balans | Debatt
Debatt | Balans
Debatt
Tabell 1. Mått på nivå av princip- respektive regelbaserade normer i K3 och K2. En högre siffra innebär en mer principbaserad norm.
K-regelverken | Revision i mindre företag
Lagar, standarder och allmänna råd. Revisions- och rådgivningsbranschen är genomreglerad. Men regler är inte bara till för att följas. Först
ska de utformas och sedan ska de utmanas. I den processen finns
stora möjligheter att påverka, genom att delta i remissrundor eller
ge publicitet åt sina åsikter. Balans debattsidor är en möjlighet att ta
aktiv del i professionens utveckling.
Rakel Lennartsson,
debattredaktör
Mejla dina åsikter till mig
på [email protected]
K-regelverken
Är K3 verkligen mer
principbaserat än K2?
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KATEGORISERING
av K3- och K2-regelverken som
principbaserat respektive regelbaserat är godtycklig. Det framkommer i en studie genomförd
på Handels i Göteborg. Studenterna Anna Dirhammar och
Linnéa Karlsson tillsammans
med docent Jan Marton menar
att detta kan leda till felaktig
tolkning av regelverken.
(BFN) HAR under
flera år hävdat att K är ett principbaserat regelverk, medan K är regelbaserat. I
inledningen till BFNAR : (K) anger
BFN att K är principbaserat. I exempelvis
en information om skillnader mellan K
och K från  anger BFN att K är mer
regelbaserat. Denna distinktion har plockats
upp och sprids av revisionsbyråer när de
presenterar införandet av K och K i svensk
redovisning. Detta verkar följaktligen vara
en etablerad sanning i Sverige, vilket i sin tur
påverkar tolkningen av de olika regelverken.
BOKFÖRINGSNÄMNDEN
32 | Balans
# 8 / 2015
Den framhållna skillnaden mellan K
och K kan ses som relevant. Principbaserad redovisning är svårare för redovisande
företag, eftersom den kräver mer bedömningar. Å andra sidan kan den ge bättre
beslutsunderlag för ekonomiskt inriktade
beslut. Följaktligen kan den ses som relevant för exempelvis bankers kreditbeslut,
och kan tillämpas av större företag med
resurser att producera redovisning. Regelbaserad redovisning kan å andra sidan
göras enklare, och är särskilt lämplig som
underlag för beskattning. Den är därför
lämplig för mindre företag med mindre
resurser och färre intressenter.
är dock om det verkligen stämmer att K är principbaserad och
K är regelbaserad. För att avgöra detta
är det nödvändigt att först utveckla en
stringent definition för att sedan systematiskt undersöka de båda allmänna råden
och vägledningarna. I forskningen anges
att principbaserad redovisning i jämförelse
med regelbaserad redovisning utmärks av:
I en studie genomförd på Handelshögskolan
DEN STORA FRÅGAN
a. Fler valmöjligheter av hur en transaktion ska avspeglas i de finansiella
rapporterna.
b. Färre undantag från huvudregeln.
Eftersom principer per definition ger
möjlighet till anpassning till en unik ekonomisk situation är behovet av explicita
undantag mindre.
Dimension
a. Val
b. Undant.
c. Spec.
d. Princip
e. Exempel
Σ Index
f. Generell
g. Bedömn.
K3
21
10
8
12
25
76
30%
56%
K2
20
6
14
8
10
58
34%
19%
vid Göteborgs universitet applicerades
dessa sju dimensioner på delar av K och
K (studien i sin helhet finns tillgänglig på
https://gupea.ub.gu.se/handle//).
Dimension a – e mäts via ett index, dimension f mäts via procentandel av texten som
klassificeras som generell kontra strikt,
medan dimension g mäts via procentandel
av normerna som hänvisar till bedömning.
Mätningen utfördes på de delar av K och
K som behandlar materiella och immateriella anläggningstillgångar, finansiella
tillgångar och skulder, varulager samt avsättningar. Resultaten presenteras i tabell .
särskilt intressant att notera är
att det överlag är liten skillnad mellan K
och K med avseende på de dimensioner
som anger substansen i normerna (dimension a – d och f). K är mer principbaserad
än K i två avseenden. För det första har K
färre exempel. För det andra innehåller K
mer användning av ordet ”bedömning” (och
liknande ord). Det är dock tveksamt om
det finns någon grund för att säga att K är
signifikant mer principbaserat än K med
avseende på substansen i normerna.
En annan intressant aspekt är att titta
på hur K och K står sig i jämförelse med
vad som potentiellt skulle vara maximalt
princip- och regelbaserat. Maximalt index
för dimensionerna a-e är , vilket innebär
att den nivån skulle vara maximalt principbaserad redovisning. Maximalt regelbaserad
redovisning skulle då vara indexnivå . Som
framgår av figur  hamnar både K och K
ganska nära varandra. Om vi tar index utan
dimension e är de båda normerna i princip
likvärdiga. Med avseende på dimensionerna
f och g är det potentiella spannet  (helt
DET SOM ÄR
c. Fler specificeringar av begrepp, som
ett sätt att förmedla förståelse av tänkta
principer.
d. Fler referenser till underliggande
principer, exempelvis som de uttrycks i en
föreställningsram.
e. Färre exempel med specifika fallbeskrivningar.
f. Mer generellt och mindre strikt uttryckta normer.
g. Mer hänvisning till att den som
upprättar finansiella rapporter ska göra
bedömningar.
Figur 1. Relation mellan K3 och K2 i förhållande till möjliga extremvärden.
Regelbaserad
Principbaserad
Dimension a-d
K2 K3
0
104
52
Dimension a-e
K2
K3
0
130
65
Dimension f
K3 K2
0
100%
50%
Dimension g
K2
K3
0
100%
50%
regelbaserat) till  (helt principbaserat).
För dimension f ligger K och K nära varandra, medan det är betydande skillnad med
avseende på dimension g.
då dras av detta?
BFN:s kategorisering av K som principbaserat (jämfört med K som regelbaserat) är
tveksam. Vi finner det anmärkningsvärt att
en statlig myndighet kategoriserar sina normer på detta sätt, utan någon annan grund
än att de själva påstår det. Som påpekats ovan
har den statliga myndighetens kategorisering påverkat hur normerna kategoriseras av
revisionsbyråer. Kategoriseringen får därmed
en inverkan på hur revisorer och redovisare
förstår normerna och hur de tolkas.
Till BFN:s försvar kan sägas att begreppen princip- och regelbaserad är svårdefinierade, och inte alls självklara. Detta leder
dock vidare till nästa fråga. Varför lägger en
statlig myndighet in den typen av begrepp
i sina allmänna råd? Varför innehåller K
begreppet ”principbaserad” om det inte
är definierat och dess betydelse är oklar?
I inledningen till K anger BFN att K är
VILKEN SLUTSATS KAN
principbaserat, och att detta främst framkommer i kapitel . I det kapitlet återges ett
antal principer. Det är oklart hur det gör K
principbaserat. All redovisning bygger på
principer. Att dessa uttrycks explicit gör i sig
inte att redovisningen blir principbaserad.
Forskningen hävdar snarare att eftersom begreppet är svårdefinierat är det rimligare att
undersöka faktiska krav i normerna, så som
gjorts i den här refererade studien. ○
Anna Dirhammar
arbetar på Moore Stephens, Göteborg.
Linnéa Karlsson
studerande vid Handelshögskolan vid
Göteborgs universitet.
Jan Marton
docent vid Handelshögskolan vid
Göteborgs universitet.
Fler debattartiklar
Senaste artiklarna på webben
Läs mer på tidningenbalans.se/debatt
SOFIA GERSTENFELD
Snart 2016 – dags att få kasta kvittot!
Tekniken går snabbt framåt och varje dag skapas nya innovationer
som syftar till att förenkla vårt arbetsliv och vår vardag. Tyvärr
agerar svensk lagstiftning alltför ofta bromskloss i vår implementering av den nya tekniken. Det skriver Sofia Gerstenfeld, vd för
Visma Agda. ○
NILS WEIDSTAM, THOR JOHNSSON
Slopa kravet på samlad personalliggare
Personalliggare inom byggbranschen är en välkommen åtgärd som
motverkar svartarbete. Men föreskrifterna får inte vara så komplicerade att de inte följs. Det skriver Nils Weidstam, näringspolitisk
expert på IT & Telekomföretagen och Thor Johnsson, affärsutvecklare på Hogia. ○
Balans
# 8 / 2015
| 33
Balans | Debatt
Korta text, får inte heller plats med
webblänkaren
Den nordiska standarden
En seger för revisorskåren
DEN NORDISKA STANDARDEN för revision i mindre företag utgår från
att vi är så kloka och omdömesgilla som vi faktiskt är och är en
välkommen seger för revisorskåren. Det skriver auktoriserade revisorn Erik Emilsson i ett brandtal
för sitt önskeförslag.
i uppfyllelse. I
Balans nr / skrev jag om behovet av
att anpassa International Standards on
Auditing (ISA) och revisionsberättelsen till
mindre, ägarledda bolag. Och går allt som
många nu hoppas, så är vi snart där. En sista
insats från oss alla, bara. Häng på och gör
vår produkt mer säljbar. Nu har vi chansen!
Förslaget till ny nordisk standard för revision i mindre företag är just nu ute på remiss
och finns tillgängligt på far.se. Läs det!
Standarden ryms på  sidor, den är lättläst
och lättförståelig. FAR har, tillsammans
med sina motsvarigheter i Norden, gjort ett
imponerande arbete, som visar på en stor
förståelse för vad revision av mindre, ägarledda bolag innebär. Jag upprepar: Om du
är revisor i mindre, ägarledda bolag; läs det
genast! Ge sedan FAR feedback på förslaget
före  oktober, då remisstiden går ut. Kommer du inte på något att skriva, skriv bara
att det är ett utmärkt förslag, som du vill se
genomfört så snart som möjligt. Det kan
vara det viktigaste du gör för att förbättra
din arbetssituation de närmaste tio åren.
För det är ett alldeles utmärkt förslag. Det
är till och med bättre än jag vågade hoppas
på när jag skrev mitt förra debattinlägg
(Balans nrx/x). Första gången jag läste
förslaget spred sig en varm känsla av glädje i
mig, och den har stannat kvar efter det. Det
gick! Omöjlighetstänkarna hade fel!
Min önskelista i den förra artikeln såg
ordagrant ut så här:
”Behåll ISA som utgångspunkt för all
revision. Lägg dock till en svensk ”generalklausul” som gör ”ska” till ”bör”, det vill säga
tillåter revisorn att avvika från ISA med
det professionella omdömet som grund. Låt
även de obligatoriska dokumenten (exempelvis företagsledarintyget) vara behovsstyrda.
Skapa en ny revisionsberättelse för mindre
bolag. En som både revisorer och kunder
förstår.
Låt denna modifierade ISA ligga till
IBLAND GÅR ÖNSKNINGAR
34| Balans
# 8 / 2015
grund för all svensk revision under EUs
gränsvärden.
Denna svenska modell kunde vi sedan exportera så att man även i andra länder skapar
goda förutsättningar för ett innovativt och
seriöst småföretagande!”
förslaget för handen är
det bara att bocka av mina önskemål punkt
för punkt:
ISA är utgångspunkten. Med andra ord,
den revisionsmetodik som vi lärt oss att
använda kommer vi att fortsätta använda.
Inget behov av att utbilda sig själv och alla
anställda i något helt nytt. Hade något helt
nytt skapats, så hade förslaget sannolikt
blivit alldeles för dyrt att genomföra. Nu
är det i stället praktiskt och relativt enkelt
genomförbart.
Och om du glömt bort ett av de viktigaste
orden i revisorslexikonet - professionellt
omdöme - så kommer du att bli påmind när
du läser den nordiska standarden. Det professionella omdömet finns med överallt, som
ett slags övergripande generalklausul för alla
beslut som du ska fatta vid revisionen. Med
något enstaka undantag är också de enligt
ISA obligatoriska dokumenten underställda
det professionella omdömet - en seger för
den kloka och omdömesgilla revisorskåren.
Ny, enklare revisionsberättelse? Check!
Tydliga slutsatser på en halv A-sida. Plötsligt kommer alla mina kunder återigen att
förstå den!
Man skulle sedan kunna kritisera mig för
att inte ha vågat tänka helt nytt i min förra
artikel. Jag såg då bara det svenska perspektivet. FAR har lierat sig med sina nordiska
kollegor genom Nordiska Revisorsföreningen NRF, och lagt ännu mer tyngd bakom
förslaget. Ett mycket bra initiativ!
”Det kan vara det viktigaste du gör för att
förbättra din arbetssituation de närmaste tio
åren.”
MED DET AKTUELLA
JAG VET INTE om jag borde pröva lyckan genom att komma med ett ytterligare ett litet
förslag? Men, jo, jag tar risken. (Det gick ju
så bra förra gången.) Jag anser att modifieringarna (avvikelserna) i revisionsberättelsen
borde standardiseras. Jag är medveten om
att detta möjligen gör innehållet något fattigare, men fördelarna överväger. I dag tar
det orimligt lång tid att skriva en modifierad revisionsberättelse (det vi förut kallade
”oren”). En lite mer komplicerad modifierad
revisionsberättelse kan i dag ta en till tre
Vi växer inom revision!
NY
UTMANING
timmar att formulera, kontrollera, och
stämma av med en annan revisor. I en liten,
enkel revision, som kanske tar åtta till tio
timmar att genomföra är det orimligt. Priset
för den något mer precisa informationen är
helt enkelt alldeles för högt i proportion till
nyttan. Det kommer också att leda till att de
som verkligen behöver revision av sitt bolag
riskerar avstå på grund av priset. Och då har
vi förlorat all nytta i dessa bolag. En annan
fördel med standardiserade modifieringar
är att dessa skulle gå lätt att digitalisera. Då
ökar vi snabbheten och användbarheten av
vårt arbete, och det blir mer värt!
detta debattinlägg på
samma sätt som förra gången. Observera
dock ändringarna!
”Jag brinner för revision av mindre,
ägarledda bolag, enligt den ”svenska nordiska modellen” – en modell där revisorn
samtidigt kan leverera praktisk kundnytta
och en kvalitetsstämpel för externt bruk.
Där självklart kunden vågar ha en öppen
dialog med revisorn, och där revisorn kan
hjälpa kunden med hur hans verksamhet ska
fungera bättre. Där revisorn uppfyller högt
ställda krav, både tekniskt och etiskt, och
naturligtvis kontrolleras regelbundet. För en
sådan revision finns en efterfrågan, alldeles
oavsett lagkrav. Hjälp oss att Tack för att vi
nu verkar få de rätta verktygen för att kunna
genomföra detta viktiga arbete.
Bli regionchef
i Stockholm
Eller revisor
i Stockholm,
Malmö eller
Sundsvall
All info på www.borevision.se/ny utmaning
JAG VILL AVSLUTA
Ps. Nu återstår bara en sak för dig. Gå in på
www.far.se/Press-och-opinion/Remissvar/
Revision/Nordiska-standarden/, och skicka ditt
positiva gensvar till Janet, på janet.temple@far.
se. Gör det nu! Ds.
Erik Emilsson
auktoriserad revisor och vd på Revideco AB.
Reko i praktiken
Hur Reko kan tillämpas och dokumenteras i ett redovisningsuppdrag
Reko i praktiken är handboken för dig som vill följa
uppdragsprocessen för ett externt redovisningsuppdrag. Du blir lotsad genom antagande/omprövning,
planering och utförande till rapportering och avslut av
uppdrag. Boken innehåller även värdefulla mallar och
checklistor.
Pris: 295 kr exkl. moms.
Beställ på farakademi.se/forlag
Beställ idag!
Balans | Aktuellt från FAR Akademi
Balans | Debattpanelen
Debattpanelen
tycker till om FN:s nya hållbarhetsmål
från
Månadens utbildning: Revision av varulager | Kommande kurser
HÄNDER I OKT/NOV
K3 – erfarenheter och lärdomar
Göteborg 13 oktober
Stockholm 24 november
Ny kurs!
Fredrik Franke,
Markus Håkansson,
ansvarig hållbarhetsrådgivning,
PwC, Stockholm
Företagsanalys och värderingsmodeller
Stockholm 15–16 oktober
K3 – komponentredovisning fastigheter
Göteborg 15 oktober
Outi Alestalo,
ansvarig hållbarhetsrådgivning,
Grant Thornton, Stockholm
rådgivare hållbarhetstjänster,
EY, Stockholm
Fastighetsmoms
Stockholm 15 oktober
Omvandling till aktiebolag – enskild
näringsverksamhet
Stockholm 15 oktober
1. VAD VET DU OM FN:S NYA HÅLLBARHETSMÅL?
– FN:s nya utvecklingsmål (SDGs) ersätter Milleniemålen och är ett resultat
av diskussionerna under Rio +20-konferensen. Beslut om målen kommer att
fattas i slutet av september och målen
träder sedan i kraft efter årsskiftet.
Det kommer med all sannolikhet att
landa på 17 mål inom olika utvecklingsområden – allt från att utrota fattigdom till att uppnå jämställdhet mellan
kvinnor och män.
– FN:s hållbarhetsmål relaterar till
– Jag vet att de är en fortsättning på Milden processen som startade på Rio
leniemålen och gäller allt ifrån mänskliga
+20-konferensen 2012. Målen knyter an
rättigheter till miljömål och ekonomiska
till frågor som fattigdom, kvinnors roll,
mål som alla kan sorteras in under
hållbara städer, klimatförändring och
hållbarhetsbegreppet. Jag har
styrning. Det krävs dock att dessa
följt FN:s arbete på hållbarövergripande mål översätts till nahetssidan med stort intresse
”Det är en
handlingsplaner och priodå jag ser organisationen
fortsättning tionella
riteringar för att kunna engagera
som en viktig nyckelspelare
på millenie- samhällets olika aktörer, bland
inom hållbar utveckling.
annat den privata sektorn.
målen.”
K3 – koncernredovisning
Göteborg 16 oktober
Stockholm 23 oktober
Avvikande revisionsberättelser
Malmö 12 oktober
Aktuella momsfrågor
Göteborg 19 oktober
FARs Skatteträff (afterwork)
Stockholm 19 oktober
2. HUR KAN DU OCH DINA KUNDER ARBETA MED DEM?
– Vi stöttar våra kunder inom både
– I alla företags hållbarhetsarbete är den
privat och offentlig sektor i hur de kan
allra viktigaste delen att sätta upp bra
samverka för att hitta lösningar på
mål och sedan forma en strategi för att
globala utmaningar. Vilka risker och
nå dem. FN:s hållbarhetsmål utgör
möjligheter för dessa mål med
ett perfekt underlag för inspiration och som benchmark för det
sig? Och vilka investeringar behövs för att uppnå de hållbara
enskilda företaget när det sätter
”Vi stöttar
utvecklingsmålen? Vi kommer
sina mål – alla kan göra detta.
våra kunder.” Jag kan använda målen som
också hjälpa våra kunder att
förstå vilka av dessa mål som
ett verktyg när jag hjälper mina
är mest relevanta för just deras
konsultkunder att utveckla sitt
verksamhet.
hållbarhetsarbete.
– FN:s hållbarhetsmål ger företagen
en central roll. Ekonomisk tillväxt,
investeringar och jobbskapande är
viktiga delar, liksom mångfald och
innovation. Enskilda företag kan
på revisorn ienligt
ISA för att granska lager.
integrera hållbarhet
sin verksamhet,
minimera sin negativa påverkan och
öka sin positiva påverkan. Transparens kring styrning och riskhantering
är också viktigt och här kommer vi in
som revisorer och rådgivare.
3. HUR SER DU PÅ FÖRETAGENS ANSVAR I SAMHÄLLET?
– Företag påverkar samhället både positivt och negativt – finansiellt, socialt och
miljömässigt. Det blir allt viktigare för företag att förstå hur denna påverkan ser
ut. De som vill upprätthålla en långsiktig
och god relation till de samhällen där de
verkar, drar fördel av att denna påverkan är så positiv som möjligt. Det blir
därmed företagets största ansvar inför
både ägare och samhälle.
– Jag är övertygad om att näringslivet är
den institution som enskilt
kommer att betyda
mest när det gäller
”Entrepreatt göra samhället
nörernas
anmer hållbart. Därför
tror jag också att
svarstagande
företagens och
är en nyckelentreprenörernas
faktor.”
ansvarstagande är
en nyckelfaktor i hållbar utveckling.
– Det finns i dag en samsyn om att företagen ska ta ansvar för den påverkan
som deras verksamhet har på omvärlden. Det diskuteras mycket kring hur
långt de bör gå i sitt ansvarstagande,
till exempel i värdekedjan och i leverantörsfrågor. Denna typ av arbete kan
vara mycket resursintensivt och här
har företagen mycket att vinna på att
samarbeta, bland annat via branschorganisationer.
tidningenbalans.se | Fortsätt debatten på webben eller mejla dina åsikter till: [email protected]
36| Balans
# 8 / 2015
Aktualitetsdagar på Villa Fridhem
Åby 20–21 oktober
Aktualitetsdagar på Margretetorp
Ängelholm 22–23 oktober
Revision av varulager
Praxis inom lagergranskning har förändrats
genom Revisorsnämndens avgöranden och
lager har på nytt blivit ett aktuellt ämne
med fokus på närvaro vid inventering och
stickprov.
FAR Akademi har tagit fram en ny utbildning i revision av lager som riktar sig mot
kvalificerade revisorer.
Kursen är en fördjupning för de revisorer
som har kunder med varulager och ger en
förståelse för vad som förväntas vid granskning av lager och vad det finns för fällor och
fel i revisionen. Efter kursen har deltagarna
uppdaterade kunskaper och kan planera och
genomföra granskning av hög kvalitet enligt
ISA och den senaste praxisen.
Kursen berör bl.a. utveckling av god
revisionssed i lagergranskning, förståelse för
rutiner och kontroller i lager, ISA 530 kring
stickprov samt olika granskningsmetoder.
Lärare
Björn Bäckvall, auktoriserad revisor, EY
Tid och plats
26 november Stockholm
Pris
5 900 kr exkl. moms.
I priset ingår kursdokumentation, förmiddags- och eftermiddagskaffe samt lunch.
Vidareutbildningstimmar
7 timmar
Ägarledda företags skatter och
skattemässiga strategier
Stockholm 2–5 november
Särskilda skatteregler i fastighetsföretag
Stockholm 3 november
Aktualitetsdagar på Bjertorp Slott
Kvänum 4–5 november
Aktualitetsdagar för redovisningskonsulter på Loka Brunn
Grythyttan 4–5 november
Fastighetsvärdering för finansiell
rapportering
Göteborg 5 november
K3 – frivillig tillämpning för mindre
företag
Stockholm 5 november
Läs mer och anmäl dig på
farakademi.se○
För fler kurser och
anmälan, besök
www.farakademi.se
Balans | Vår byrå
Vår byrå | Balans
Digitalisering
Redovisningskonsultens roll
förändras snabbt och handlar allt
mer om rådgivning, något Joakim
Kryssbo och Emma Astrik ser
fördelar med.
frigör tid för kunderna
DIGITALISERING I ALLA ÄRA,
men en risk är att verksamheten blir opersonlig. Ludvig Grimlund, vd och
delägare i redovisningsbyrån Win Win Ekonomi, är
noga med att sätta relationen med kunderna främst.
– Vi sparar mycket tid på digitalisering, men satsar
på att lägga mer tid på dialog med kunderna för att
stärka relationen, säger han.
Text: Charlotta Marteng
Foto: Sigrid Malmgren
!
38 | Balans
# 8 / 2015
Balans
# 8 / 2015
| 39
Balans | Vår byrå
Vår byrå | Balans
) För Win Win
Ekonomis vd Ludvig
Grimlund är det viktigt att personalen
känner sig delaktig.
U
ngefär hundra år efter
att Slakthusområdet
i Stockholm invigdes finns inte många
verksamheter relaterade
till slakt kvar i området.
Arkitekter, advokater,
reklambyråer och en och annan livsmedelsverksamhet finns i fastigheterna. Och i ett
kontor i ett av de gamla grindhusen ligger
Win Win Ekonomi som startade .
– Vi var tre konsulter som hade arbetat
tillsammans på en byrå, men känt lite grann
att vi slog i taket där så vi valde att starta
eget, berättar Ludvig Grimlund.
Från början räckte ett rum i kontorslokalen, men när verksamheten växte fick
företaget möjlighet att ta över hela lokalen.
Dessutom har man sedan ett år tillbaka även
ett kontor i Upplands Väsby, i Infra City.
– När vi startade byrån hade vi förstås en
tillväxtambition, och det har gått bra. De
två första åren växte vi  procent per år,
och senast växte vi  procent. I dag är vi 
heltidsanställda och två som arbetar extra,
säger Ludvig Grimlund.
Ett av ledorden för företaget är närhet.
Både när det gäller kunderna och personalen. Tanken är att vara en lokal aktör i
Storstockholm. På kontoret i Väsby i norra
delen av Stockholm arbetar de som bor i
den delen av staden, och samma princip
gäller kontoret söder om Stockholm city, i
Slakthusområdet inte många hundra meter
från Globen.
– För oss är det viktigt att våra anställda
har nära till jobbet och att våra kunder har
Beatriz Malmqvist arbetar på Win Win Ekonomis kontor i Slakthusområdet i Stockholm.
nära till oss. I stället för att ha ett stort
kontor inne i city tycker vi det är bättre att
ha två mindre kontor lokalt, säger Ludvig
Grimlund.
På Win Win Ekonomi arbetar redovisningskonsulter och lönekonsulter, inga revisorer eller specialister. Fyra av redovisningskonsulterna är auktoriserade genom FAR
och Win Win Ekonomi samarbetar med
revisionsbyråer när det behövs en revisor.
– Våra redovisningskonsulter klarar själva
det mesta som våra kunder efterfrågar. Blir
frågorna mer komplexa har vi specialiserad
expertis inom vårt nätverk som vi gärna tar
hjälp av, säger Ludvig Grimlund.
snabbt som Win Win
Ekonomi har gjort innebär utmaningar.
Eftersom branschen bygger på förtroende
ATT EXPANDERA SÅ
krävs en hel del arbete när man öppnar ett
nytt kontor på en ny ort.
– Vi har varit aktiva och bland annat jobbat med Väsby Promotion och deras nätverk
och vi har satsat på att marknadsföra oss på
olika sätt. Efter tolv månader på orten känner vi att det börjar ge resultat, säger Ludvig
Grimlund.
Viktigt är också att få med sig personalen
åt samma håll, och att skapa en gemensam
företagskultur, trots att företaget rent fysiskt
är fördelat på två kontor. Ludvig Grimlund
talar mycket om vikten av delaktighet, en
fråga företaget jobbar aktivt med.
– Personalen är våra bästa marknadsförare. Men för att de ska trivas måste de
känna sig delaktiga i verksamheten. Som
jag ser det är det de som berörs av besluten
som ska vara med och fatta dem. Det finns
Koncernredovisning & verksamhetsuppföljning
en fara med att fastna i det gamla tänkandet
att chefen alltid vet bäst och de anställda
ska göra som han eller hon säger, då riskerar
man att tappa glöden.
Ludvig Grimlund tar en kommande konferensresa som ett konkret exempel. I stället
för att han som vd satte sig ner på kontoret
och funderade på vad konferensen skulle
innehålla lät han personalen på de båda
kontoren ha var sitt möte för att fundera på
vilka frågor de tyckte vara viktiga att lyfta.
Sedan valde medarbetarna en representant
från respektive kontor och tillsammans
planerade dessa hela konferensen, utifrån en
given budget. På så sätt blev personalen både
delaktig och fick jobba tillsammans över
kontorsgränserna.
– Personalen vet minst lika väl som jag
vad som behövs här och nu så varför skulle
”I stället
för att ha ett
stort kontor
inne i city
tycker vi det
är bättre att
ha två mindre kontor
lokalt.”
bara jag bestämma, säger Ludvig Grimlund.
Redovisningsbranschen är en bransch i
förändring, och det går snabbt. Bokföringsprogram, som blir allt enklare för kunderna
att hantera, gör att efterfrågan på rena
bokföringstjänster minskar och i stället blir
redovisningskonsultens roll allt mer rådgivande. En spännande utveckling som inte
går att stoppa, konstaterar Ludvig Grimlund
och tillägger att det i ett sådant här skede är
viktigt att ha rätt personer anställda för att
möta utvecklingen.
– När vi rekryterar ser vi mer till vilka
egenskaper och vilken potential någon har
än det faktiska cv:t. I framtiden kommer det
bli ännu viktigare att vara vass inom ett visst
område och ta eget ansvar. Det kommer inte
att räcka att bara ”gilla ordning och reda”
och ha erfarenhet inom området.
FAKTA:
Win Win
Ekonomi
GRUNDADES:
2011 av Ulla Cederlund, Ludvig Grimlund
och Jhonny Sotil.
LEDORD:
Hög kvalitet och
effektiva processer kombinerat med
närhet och personligt
engagemang.
!
DU
www.aaro.se | 08-50 59 30 00
40 | Balans
# 8 / 2015
Balans
# 8 / 2015
| 41
Balans | Vår byrå
För redovisningsbyråer med
sikte på framtiden
MyNumbers är en webbaserad rapport- och analystjänst
som hjälper byråer att eliminera tidskrävande arbete vad
gäller sammanställning och rapportering. Tjänsten kopplas
automatiskt mot Visma, Fortnox och SIE4.
Win Win Ekonomi ser affärsmöjligheter i digitaliseringen i stället för att oroas över utvecklingen.
Framför allt har Win Win Ekonomi
märkt av en förändring det senaste året.
Över femtio procent av kundernas förfrågningar om att få hjälp handlar nu om enskilda delar som bokslut eller årsredovisningar.
Inte om löpande bokföring. Det hanterar
många själva med hjälp av program.
– Vi leder inte den digitala utvecklingen
men vi sätter stor stolthet i att vara programoberoende och kan arbeta i vilket
program som helst. Bland annat är vi störst
i Stockholm på antal certifierade konsulter i
Speedledger, säger Ludvig Grimlund.
I stället för att oroas över att papperskvitton är på väg att försvinna ser Win Win
Ekonomi affärsmöjligheter. Digitaliseringen
frigör tid till mer kommunikation, och
kanske framför allt mer väsentlig kommunikation med kunden.
– Digitaliseringen gör dock att branschen riskerar att bli opersonlig och det
tror jag är en fara. Vi är noga med att sätta
relationen främst. Vi tror på närheten till
kunden och att man utan starka relationer lätt tappar sina kunder, säger Ludvig
Grimlund.
rätt plats, och en möjlighet för kunden att få prata med den som
faktiskt utför arbetet är en av faktorerna
bakom framgångarna. Kunderna består, som
för många byråer i Stockholm, till stor del
av tjänsteföretag. Men unikt för Win Win
Ekonomi är att de även har en stor internationell prägel. Framför allt har redovisningsbyrån inriktat sig mot Finland, där de
RÄTT PERSON PÅ
42| Balans
# 8 / 2015
”Vi tror på
närheten till
kunden och
att man utan
starka relationer lätt
tappar sina
kunder.”
byggt upp en stor kundkrets. På företagets
hemsida finns även möjlighet att läsa texten
på finska.
– Det är lite annorlunda för en byrå i
vår storlek att ha en stor del av kunderna i
andra länder. Vi har ett bra samarbete med
svensk-finska handelskammaren och med
Rantalainen, en redovisningsbyrå i Finland
med över  anställda. Det har gjort att vi
har fått många kunder, framför allt svenska
dotterbolag till finländska moderbolag som
har velat satsa mot Sverige, säger Ludvig
Grimlund.
Att Sverige i större utsträckning blivit mer
attraktivt för finländska företag beror bland
annat på situationen i Ryssland. En osäker
rysk marknad och skakig valuta gör Sverige
till ett bra land att investera i.
– En av våra delägare, Ulla Cederlund,
är finska och tack vare henne har vi också
kunnat bygga upp den här marknaden. Vi
skulle kunna och vill satsa ännu mer, men
det är svårt att hitta redovisningskonsulter
som pratar finska, så det är något som vi
söker efter med ljus och lykta, säger Ludvig
Grimlund.
Någon bortre gräns för hur mycket Win
Win Ekonomi kan växa vill Ludvig Grimlund inte sätta. Och han konstaterar att det
finns plats för ytterligare anställda, framför
allt i lokalerna i Väsby. Men det är viktigt
att hitta balansen där byrån fortfarande
inte upplevs som större än att både kunder
och anställda upplever att de blir sedda.
Återigen, närheten och relationerna är det
viktigaste för Win Win Ekonomi. ○
FAKTA
ANTAL ANSTÄLLDA:
2011: 3
2013: 10
2015: 15
149 kr
/månad*
OMSÄTTNING:
2011/2012: 3 Mkr
2012/2013: 5 Mkr
2014/2015: 12 Mkr
TIPS!
ATT TÄNKA PÅ VID
REKRYTERING:
Prioritera att hitta
medarbetare med rätt
egenskaper – ta hjälp
av rekryteringsfirma
för åtminstone en del
av processen.
*Pris per organisationsnummer. Max 5 användare.
TIPS TILL ANDRA
SOM VILL ARBETA MED
INTERNATIONELLA KUNDER:
Ta vara på de styrkor
ni har, till exempel
nätverk eller kompetens inom specifikt
språk eller kultur.
Prova i 30 dagar!
www.mynumbers.nu
[email protected]
POSTTIDNING B
FAR Akademi AB, Kundservice
Box 6417, 113 82 Stockholm
Precis
just nu.
Från och med 2015 heter Norstedts Juridik
Wolters Kluwer.
Din framgång inom juridik, skatt och ekonomi bygger till stor del på att du, i varje
enskilt ögonblick, måste kunna fatta trygga beslut i krävande situationer.
Redan för över 20 år sedan tog vi därför beslutet att gå upp i ett av världens största
och mest offensiva informations- och programvaruföretag, Wolters Kluwer.
Skillnaden mot förr är att mer än 19 000 målmedvetna, lyhörda och engagerade
medarbetare över hela världen jobbar för dig.
Precis just nu, faktiskt.
wolterskluwer.se