Radiotidningen 2, 2015
Utveckling: SLAGET OM DEN NYA PUBLIKEN Värdegrunden: DÄRFÖR BEHÖVS DEN Radiokören: SKÖNSJUNGANDE 90-ÅRING Mentorn: VÅGA TA PLATS PÅ SCENEN! 22 tidningen Nr 2 2o15 För oss som jobbar på Sveriges Radio augusti inspiration & fest Robert Jacobsson, Ligga med P3: ”Mer sex i etern!” 2 #2/2015 Avgörande ögonblick 1925-2015 FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Varför smakar det salt fastän jag har haft i lime? 8-åriga Maria Sylvén lagar mat med sin morbror stjärnkocken Mathias Dahlgren i P1 i sommar. Tre tips om salt, sött och surt hittar du på sidan 25. Guldägg för Debattle! Möt Sveriges Radios korister, sid 8-11. Ur innehållet: Sommaren står för dörren! 06 CILLAS SIDA: Just nu-rapportering mer regel än undantag. 07 SÅ GJORDE VI: Christer Blomgren och Bo Andersin på P4 Västerbotten om Elektra. Poddtips, sid 5. 07 ENKÄT: Hur förbereder du din gäst? 08 REPORTAGET: Radiokören sjunger ut. Följ med en 90-åring med världens bästa röst(er). 12 DET NYA UNGA: Radio för tonåringar. 13 FORSKNING OCH FRAMSTEG: Tomas Granryd leder nya innovationsteamet. 14 PORTRÄTTET: Robert Jacobsson om sex i public service. 16 TRÄNING PÅ JOBBET: DC laddar inför Blodomloppet. V isste du att Sveriges Radios egen kör räknas till världens främsta och dessutom fyller 90 i år? Vi följde de 32 sångarna. Och som ni vet vid det här laget, är det inte bara kören som fyller jämnt. Ett avgörande datum är 22 augusti. Då blir det fest för alla oss som jobbar här! Sveriges Radios värdegrund handlar om hur vi möter publiken och hur vi är mot varandra internt. Vad gör vi för att det inte ska stanna vid tomma ord? I vårt porträtt möter du Robert Jacobsson som vill sprida kunskap om sex och människors livsvillkor. Vi mötte honom i hemma i hans kök i Malmö. Sommaren står för dörren och det innebär utesändningar för många på radion. Men att sända för flera publiker är en svår konst. Tony Irving och Martina Thun ger sina tips. 18 VÄRDEGRUNDEN: Tomma ord eller krav- ställare? Läs och begrunda – Skön sommar! 20 SPRÅK: Engelska is not a piece of cake. 21 DALET: Sameradion har testat det nya textsystemet. 22 AVGÖRANDE ÖGONBLICK: Det här händer under jubileumsåret. 23 MENTORN: Så sänder du för flera publiker. Ulrica Bengtsdotter Maria magdansar på fritiden, sid 28. 24 KOLLEGOR EMELLAN: Behrendtz lista, rapport från Cannes och matlagningstips. 26 EN DAG PÅ JOBBET: Catherine Finér är upphandlaren som tar trapporna. 28 EFTER JOBBET: Maria Maunsbach dansar magdans när hon inte programleder i P3. tidningen FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO chefredaktör Ulrica Bengtsdotter skribenter Ulrica Bengtsdotter, Cilla Benkö, Lisa Bergström, Erica Dahlgren, Carin Hedström, Charlotte Schröder, AnnaLena Walmsley chefredaktör ulrica.bengtsdotter @sverigesradio.se Mattias Ahlm, Micke Grönberg, Julia Lindemalm (omslagsfoto) illustratör Christina Andersson layout Anna-Lena Walmsley ansvarig utgivare Helen Hellströmer fotografer tryck Tryckservice AB Radiotidningen är Sveriges Radios interna tidning som produceras på Kommunikationsavdelningen. Mejla oss gärna! [email protected] #2/2015 3 Daniela Marquardt blir ny korrespondent i Berlin och Hanna Sahlberg återvänder till Kina. – Det ska bli fantastiskt kul att få bevaka Tyskland, inte minst den livliga samhällsdebatten är väldigt inspirerande, säger Daniela Marquardt som är född i Tyskland men uppvuxen i Sverige. Daniela och Hanna börjar sina tjänster den 1 september. ■ Katja Magnusson får det första Nils Horner-priset, instiftat av Borås Tidning. Priset går till en utrikesjournalist som arbetar i Nils Horners anda. Motivering: ”För att hon med personlig röst och gedigen kunskap ger oss de stora bilderna genom de vardagsnära berättelserna”. ■ 4 #2/2015 VÅGAT VÄRRE! ✦Fartfylld flottfärd. I hemmabyggd Sveriges Radio-pimpad flotte i frigolit kastade sig fyra orädda programledare nerför Fyrisån häromsistens. P4 Upplands Christer Engqvist, Mona Wahlund, Bosse Pettersson och Nils Engwall genomförde den fartfyllda direktsändningen i specialbeställda puffskyddshjälmar, flytvästar och våtdräkter med mikrofonen i kondom och sändaren i sportarmband på armen. Vilka hjältar! ■ FOTO: MICKE GRÖNBERG Helena Sträng ny kanalchef i Örebro. Hon tillträder den 1 juni. – I den tid vi lever i nu där alla kan vara sina egna nyhetsförmedlare behövs seriösa aktörer som hjälper medborgarna att sovra och sätta in saker i sitt sammanhang. Här spelar den lokala radion stor roll, säger Helena Sträng. ■ Puffskydd på. Inget lämnades åt slumpen när P4 Uppland deltog i flottränningen i Fyrisån. Guldägg till Sveriges Radio Motivering: ”Genom att sätta de gamla vanliga argumenten i ett helt nytt sammanhang öppnas en väldigt rolig dörr till en seriös och viktig värld. Utan käbbel går årets guldägg till Sveriges Radio och Debattle.” Fjolårets programledare blickar längtansfullt mot Linköping. Vilka som leder årets Musikhjälpen avslöjas i höst. LINKÖPING NÄSTA P4 plockar fram personligheten ✦ Programledare i fokus. Kodjo Akolor kickstartade Område Syds satsning på personligare programledare. – Det är viktigare att stämningen är bra när sändningslampan är släckt än när den är tänd, sa Kodjo, som ändå menade att ett visst mått av osäkerhet höjer skärpan. 47 programledare i Område Syd deltar i programledarsatsningen, som ska genomföras i hela landet. Profilerat programledarskap är en del i den nya P4-modellen. ■ Musikhjälpen. På återträffen i Uppsala avslöjades årets Musikhjälpen-stad: Linköping. Här kommer lite bra-att-ha-fakta om Östergötlands residensstad. Slogan: Där idéer blir verklighet. Invånare: 104 232 (2010). Sveriges sjunde största tätort med ett eget universitet som har cirka 27 000 studenter. Linköping har även några kändisar: Lars Winnerbäck, Louise Hoffsten och Anders ”Ankan” Johansson. Linköping är lätt att förväxla med Lidköping, som är en tätort i Västergötland. ■ Kodjo Akolor P3 ÄLSKAR-PREMIÄREN I UMEÅ ”HELT JÄVLA FANTASTISKT” FOTO: MICKE GRÖNBERG Bo Albertsson tillförordnad kommunikationsdirektör. Han blir chef för kommunikationsavdelningen i sex månader tills ny direktör är på plats. Bo är senior advisor och kommunikationsrådgivare med lång erfarenhet. ■ FOTO: MICKE GRÖNBERG FOLK: FOTO: SVERIGES RADIO Välkommen in! P3:s Christer Lundberg kramar om ett fan i kön till P3 Älskar i Umeå. ✦ Kärleksfullt möte. Årets premiär av P3 Älskar hölls i Umeå häromsistens. Christer & Morganredaktionen hälsade alla välkomna och fick besökarna i kön på gott humör och satte ribban för kvällen. De som var först på plats var Elin och hennes vänner som via Morgonpasset i P3 fick veta att P3 Älskar skulle komma till Umeå. – Jag har alltid velat gå på P3 Älskar, då jag lyssnar på P3 dagarna i ända, säger Elin. De tycker att evenemang där P3 kommer ut för att möta publiken är briljant och ”helt jävla fantastiskt”. ■ FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO - så funkar det! Välkommen hit. Marika Pietilä är d en Sverigeguide som alla nyinflyttade behöver. Med podden ”Sverige – så funkar det” hoppas hon kunna hitta svaren på några av alla de frågor man har som ny i landet. Hur får man tag på en bostad i Sverige? Hur deklarerar man? Hur skaffar man vänner? Vilka svenska sociala spelregler är det bra att ha koll på? – Jag hoppas att podden kan bli ett roligt sätt att lära känna Sverige. Jag vill samtidigt visa att alla gör bort sig i början och att det inte är så farligt! ■ Vad är viktigast för en riktigt lyckad jobb-fest? – Superbra mat, superbra underhållning och glada människor. Det är tusen saker att hålla reda på när man ska planera en sådan här fest, men det är ändå lättjobbat för folk är så positiva. Det är roligt att bygga upp förväntningar. Avdelning Älgen på Kalvhagens förskola uttrycker sin kärlek till P2 Världen i superfint mejl till producenten Per Gulbrandsen. 34 kommentarer fick hyllningen på intranätet. Läs och njut! Public service när det är som bäst. ☛ Gå till: intranet.sr.se och sök på Älgen tackar P2 Världen Välkommen till DDR! Hemligheter. Som ett led i 90-årsfirandet erbjuder fastighetsavdelningen guidade turer i Radiohuset i Stockholm. Flerar turer har redan hållits – det är en strykande åtgång på platserna. Håll utkik på intranätet när nästa omgång hålls och anmäl dig bums! ■ Lars Norén i Döddämpade rummet, även kallat DDR, i Radiohuset i Stockholm, en av de hemliga platser som den guidade turen tar dig med till. 65 är det nya 25. På fem år har mer än halva P4 Halland bytts ut. Tio personer har slutat. Åtta av dem för att de gått i pension. När den ”nya” redaktionen ägnade sig åt teambuilding på Hallandsåsens sluttningar nyligen, kom veteranerna tillbaka. Till stort nöje för lyssnarna. Kanalchefen Tomas Gustafsson var mycket nöjd. – Det är en ynnest att kunna ha kompetenta pensionärer som springvikarier. En fördel är att de bor på orten och inte är lika benägna att flytta härifrån som yngre talanger. Nackdelen är att de har så himla mycket för sig som pensionärer att det sällan går att ringa in dem med kort varsel, säger Tomas Gustafsson. ■ FOTO: SUSANNE NILSSON VETERANPOOLEN FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Solveig Kjellgren är en av festfixarna bakom årets SRfest. Vad kan vi vänta oss? – En trädgårdsfest med mycket happenings! Jag vill inte säga för mycket – men jag tror att det kommer att bli magiskt. Radiohuset kommer att framstå i en helt ny skepnad. Men framförallt ska vi umgås, underhållas och överraskas. Marika Rennerfeldt är en av de pensionärer som ryckte in på P4 Halland nyligen. Här i en yngre version, när hon sände Frukostbrickan med Mats Grimberg 1991. Vilket är ditt roligaste festminne från de tidigare festerna? – Det är väldigt kul att vi har lyckats få så bra artister. Veronica Maggio fick ju sitt genombrott i samma veva som hon uppträdde för oss och Petra Marklund drog igång sin turnépremiär på en båtfest. Och The Ark höll på att dansa sönder Silja-båten. Kaptenen var faktiskt lite orolig. Berätta nåt hemligt. – Det var lite synd att inte direktionen uppträdde för några år sedan… Vi blev blåsta på ett roligt och annorlunda framträdande i nästan toppklass! ■ Solveig Kjellgren FOTO: MICKE GRÖNBERG SVERIGE DEN 22 AUGUSTI BLIR DET FEST I RADIOHUSPARKEN. FOTO: MICKE GRÖNBERG FOTO: IRMA-LIISA PYÖKKIMIES Marika Pietilä Hallå där Solveig! ”Den livfullhet och frihet som musiken från P2 Världen inspirerar till är en enorm kraft och har varit en otrolig tillgång i vårt pedagogiska arbete på Älgen.” #2/2015 5 Cillas sida TID FÖR UTVECKLING: HOPPFULLT ✦ Riksdagens kulturutskott har nu enats kring att Radio- och TV-avgiften ska finnas kvar under hela denna tillståndsperiod och att den utredning som sedan ska göras inför framtiden blir parlamentarisk. ✦ Att avgiften nu också höjs med 144 kr per år gör att det blir balans på kontot. Därmed har vi den oberoende och stabila finansiering som är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att utvecklas. HÖRVÄRT ✦ P4 Stockholms intervjuserie med demonproducenten Max Martin – en av musikhistoriens största och hemligaste svensk samt podden Spotlight gjord av Kerstin Berggren. Det är underbart när vi har långa och bra intervjuer med spännande människor som verkligen har något att berätta! Hemlig kille. Alla idéer är tillåtna VI HAR BLIVIT så mycket bättre på att verkligen sända där det händer när det händer – både lokalt, nationellt och internationellt. Det är toppen. Publiken måste vara säker på att när det händer stora grejer är vi där och inte bara rapporterar utan också analyserar och sätter in nyheterna i sitt sammanhang. Aldrig tidigare har vi kunnat erbjuda så många extra och fullmatade Studio Ett-sändningar i samband med oväntade nyheter som under våren. Och på webben är ”just nu-rapportering” numera snarare en regel än ett undantag. Korrarna har snabbt förflyttat sig till händelsernas centrum, P4 Västerbotten är nyhetsledande även utanför den normala lokala tiden, till exempel när folk försvunnit på fjället och i sociala medier härskar P3 Nyheter med helt nya grepp på såväl Instagram som Youtube. Detta är bara några exempel och allt är lika viktigt. Under våren är det också många, långa utvecklingsprojekt som kommer att bli verklighet för publiken och det tack vare otroligt bra samarbeten och insatser från många av er i de olika enheterna. Tonårspubliken kommer att få ett utvecklat utbud och stockholmarna möter två lokala kanaler med ett lite annorlunda fokus, tilltal och ämnesval än de hittills varit vana vid. Samtidigt pågår ett arbete på samtliga kanaler med att förverkliga det vi kallar för ”det nya lokala”. Det är alltid både spännande och lite pirrigt när något vi talat om länge äntligen ska bli skarpt läge. Samtidigt gäller det att komma ihåg Kom och luncha med mig! Håll koll efter nya datum på intranätet. 6 #2/2015 att det tar tid innan förändringar sätter sig och publiken förstår vad vi nu har att erbjuda. Självklart ska vi satsa på att sälja in dessa förändringar så bra vi bara kan men att få genomslag för till exempel en omgjord kanal kan ta flera år. Nu kör vi och jag är helt övertygad om att det kommer att bli bra. Nu skapar vi också en ny yta för att bli snabbare och djärvare i vår utveckling. Innovationsteam håller på att bildas med fokus på publiken i mobilen. Dessa team ska jobba frikopplade från linjen för att de ostört ska kunna tänka helt fritt. Det ska bli kul att följa det nya sättet att arbeta där vissa idéer kommer att leva vidare och då tas om hand i vårt vardagliga arbete, medan andra idéer hamnar i papperskorgen vilket är helt okej. En tanke som testats och förkastats är också en viktig del i vår utveckling. Glöm inte heller att det nu röstas för fullt på de ”avgörande ögonblicken” och efter sommaren ses vi alla för seminarier och fest. Jag hoppas verkligen att så många som möjligt av er kan komma. Välkomna! / Cilla Benkö här når ni mig : cilla.benko@ sverigesradio.se Stockholm har fått två nya kanaler! FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Så gjorde vi: Blodbad och hundra pers på scenen Röster inifrån: Hur förbereder du din intervjuperson? – inget får stoppa det perfekta ljudet Bo Andersin och Christer Blomgren spelade in Elerktra förra sommaren. text: Christer Blomgren foto : Micke Grönberg Bo Andersin 300 000 LITER BLOD. Kung Agamemnons 50 meter långa grav blir en grå ö i ett rött hav. Tio meter höga dockor svänger i lyftkranar över publiken. Teknikerna Christer Blomgren och Bo Andersin på P4 Västerbotten berättar om hur operan Elektra blev både radio-och TV-program: ”Produktio- nen gjordes i samarbete med SVT. Inspelningen skulle göras både för P2 i stereo och med 5.1-ljud för TV-produktionen. Vi hade tidigt kontakt med operaföreställningens egen ljudtekniker, Lars Wern. Med en scen som var 50 meter bred och 200 meter djup, ett hundratal medverkande,13 sångsolister, stor symfoniorkester, statister och till och med en häst, krävdes en noggrann planering både för publikljud och för radio-och TV-inspelningen. Föreställningen spelades utomhus så symfoniorkestern placerades av praktiska skäl i en närliggande gymnastiksal. Salen anpassades akustiskt och orkestern mikades upp som en traditionell symfoniorkester. Orkestern förstärktes ut till publiken via ett högtalarsystem, likaså sångsolisterna som hade trådlösa mikrofoner. Allt detta för att den 2 000 personer stora publiken skulle få en perfekt ljudupplevelse. Vid inspelningen användes Sveriges Radios inspelningsbuss OB401. Med hjälp av teknikerna Johan Hyttnäs och Jan Flodby riggades 82 ljudkanaler, som sedan spelades in med ljudprogrammet Sequoia. Tillsammans med musikproducenten Pär Freij spelades tre av föreställningarna in varav den första betraktades som ett ljudprov. De två övriga användes sedan för att sammanställa produktionen både för SVT och SR. Det var en spektakulär utomhusföreställning på regementet I20:s nerlagda kaserngård.” ■ Yrkeshemligheter: AGERA SNABBT och skäll snällt T uva klinthäll , idag producent på Klassisk morgon, tidigare dialogredaktör på Karlavagnen och Ring P1, vet hur man modererar. Här är hennes tips. ✦ Agera snabbt. Har du en diskussion i gång som börjar hetta till: agera direkt. Skaffa dig en snabb överblick och börja med att ta bort det som direkt bryter mot våra regler. Sedan får du metodiskt svara. ✦ Var transparent. Berätta tydligt varför du har valt att ta bort en kommentar. Var också tydlig med om och varför du FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO väljer att stänga ett kommentarsfält. ✦ Skäll snällt. Märker du att ett kommentarsfält börjar spåra ur, säg ifrån. Var tydlig med att det är du som är moderator. Men tänk på att göra det snällt och med stil. ✦ Ta inte saker så allvarligt. Självklart ska kommentarsfälten inte bryta mot lagen men det är väldigt sällan saker är så allvarliga som vi tror först. Med lite sunt förnuft, tålamod, envishet och lugn kan du vända det mest infekterade kommentarsfälten till en blomstrande diskussion. Tuva Klinthäll ✦ Använd humor. Om moderatorn kan vara personlig och hitta rätt ton kan man omvända den mest högljudde debattör genom väl avvägda skämt och glimten i ögat. ■ Ewa Olsson, P4 Skaraborg: – Det här känner jag är en av mina huvuduppgifter vid varje tillfälle när jag ska intervjua någon. Att få gästen att slappna av och hitta kemin mellan oss är en spännande resa och en otroligt rolig utmaning – särskilt när jag lyckas. Är personen gäst i studion tar jag in hen lite tidigare och pratar om allt annat än det vi ska prata om, väder och vind, mat eller något som jag pratat om i radion tidigare och naturligtvis erbjuder jag kaffe eller ett glas vatten. Mathias Holm, P4 Örebro: – Jag försöker snabbt hitta något att prata om, om de ser nervösa ut. Barnen kanske eller något fritidsintresse. Under intervjun försöker jag ge trygga ögon och visa att jag verkligen lyssnar. Märet Öhman, P4 Västerbotten, Jazzradion i P2: – Genom att gå igenom vad som ska hända och vilka frågor som gästen ska svara på. Men prata inte sönder ämnet så att det är uttömt när sändningen börjar! Se till att gästen är på plats i god tid så den hinner på toa och hinner få en kopp kaffe. Är gästen jättenervös och ovan kan man banda i förväg, om möjligt. Försök avdramatisera det hela. Är du själv lugn och glad så brukar det smitta av sig. #2/2015 7 Radiokören i Reaktorhallen I våras inledde kören 90-årsfirandet med en experimentell konsert i en gammal reaktorhall på KTH i Stockholm. 8 #2/2015 FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Radiokören Röster i världsklass De har som många andra på radion rösten som arbetsredskap, men de måste regelbundet provsjunga för att behålla jobbet. Röster förändras och varje stämma måste vara i topptrim i en kör som tillhör världens främsta. Radiokören är Sveriges Radios egen kör – jämngammal med företaget. text : Ulrica Bengtsdotter foto : Micke Grönberg D ET ÄR FREDAG kväll och en timme kvar till konsert. En publikvärd tar med mig in i en hiss som för oss rakt ner i underjorden. Därnere öppnar sig ett väldigt bergrum med strålkastare riktade mot den tillfälligt uppbyggda scenen. Ett hundratal stolar är framställda och i mitten av allt ett tomt schakt, en djup avgrund. Radiokörens konsert hålls denna kväll i den gamla reaktorhallen vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Där fanns Sveriges första kärnreaktor som stängdes 1970 och som nu har blivit scen för experimentell konst. Och avantgardistisk ljudkonst blir det när Radiokören firar sin 90-årsdag tillsammans med tonsättaren och performanceartisten Rolf Enström (för övrigt pappa till Love Enström, tenor i kören) − en konsert som dagarna efter får strålande recensioner. TIMMEN FÖRE KONSERTEN trängs sångarna i en smal korridor och vid hissarna. Någon går med sträckt hals och sjunger upp sig, en av tjejerna lägger mascara på fransarna framför en oljetunna som får tjäna som sminkbord. Andra står i smågrupper, skrattar, dricker kaffe, knappar på mobiler och äter smörgås, troligen kvällens middag för de flesta. Intensiteten stiger FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO efterhand. Men ändå är det en avspänd atmosfär. Inga premiärnerver? − Njae, skrattar Rickard Collin som varit med i kören i många år. Han bjuder på lite morotskaka i en folieform som är framställd till sångarna på ett bord. Han småpratar glatt innan han avbryter sig själv. − Oj, ursäkta, nu måste jag gå och leta efter min fluga. Jag trodde tills igår att vi skulle ha polotröja eller något annat. Det brukar inte vara frack när det är experimentellt som det här. I omklädningsrummet står en ställning med frackar prydligt upphängda i väntan på de 16 männen i kören. Kvinnorna, som är lika många, har gråa långklänningar, nydesignade speciellt för Radiokören. I MYLLRET AV folk jobbar också fotograf, filmare, musiktekniker och inspicienten Pernilla Wilhelmsdotter. Hon har själv musikhögskolebakgrund och är allt i allo bakom kulisserna. Ser till att allt fungerar in i minsta detalj hela vägen fram till slutapplåderna. − Min huvuduppgift är bemanningen, att ansvara för att de är just 32, med åtta i varje stämma. Men jag är också en länk mellan scentekniker, dirigent och kören. Jag bokar flyg till Peter Dijkstra, bokar lokaler, ordnar #2/2015 9 Strax konsert i Engelbrektskyrkan, Stockholm. Christiane Höjlund sminkar sig hastigt i församlingshemmets kapprum efter förmiddagens genrep. Radiokören har 32 sångare, åtta i varje stämma: sopran, alt, tenor och bas. transporter och ser till att det finns kaffe och mackor. − Förut var jag med på turnéerna. Där är det alltid mycket runt omkring med flygbiljetter, hotell och nya scenlokaler. Publiken börjar droppa in och sångarna tar plats i räta rader framför chefsdirigenten Peter Dijkstra. Det finns en scenmästare, som ser till att alla går in från rätt håll vid konserterna. En av sångarna har också titeln ”notfiskal” och ansvarar för att alla har rätt noter. Snart ekar rösterna mellan de råa betongväggarna i Reaktorhallen och konserten är igång. NÅGON VECKA EFTER är frack och blanka läderskor utbytta mot sneakers, jeans och t-shirt. Kören är samlad i Studio 2 i Radiohuset i Stockholm, hemmastudion, där repetitionerna hålls enligt ett strikt schema på förmiddagar eller eftermiddagar, tisdag till fredag. Alla är halvtidsanställda och de flesta har olika jobb vid sidan av – är sångpedagoger, frilansar som solister eller gör något helt annat. En av 10 #2/2015 Mia Lundell är sopran. Här under ett solo i Engelbrektskyrkan i Stockholm. Radiokören turnerar i Sverige, Italien och Japan i år. koristerna är till exempel begravningsentreprenör. Vart tredje år måste alla provsjunga, varje år efter att en sångare fyllt 50. Rösten förändras med åldern och stämbandens elasticitet minskar. Därmed inte sagt att man inte kan vara en god sångare vid 60. I PAUSEN SOM är exakt 20 minuter fångar jag sopranen Sofia Niklasson mellan mobilsamtal, kaffe och några tuggor i ett äpple. Hon är inne på sitt andra treårskontrakt i kören. − Provsjungningen var mycket jobbigare än jag trodde. Inte så att jag var orolig för att bli av med jobbet, men det är en speciell situation att sjunga för chefsdirigenten och cheferna och sedan ha utvecklingssamtal. Rösten är verkligen en del av en själv och det är svårt skilja på det vokala, själva rösten och ens person. Att ha rösten som instrument har sina sidor och inte minst i förkylningstider kan det bli nervöst. − Det är det verkligen, särskilt om man som jag har tre små barn. Men det går inte att skydda sig Sofia Nicklasson i den exakt 20 minuter långa pausen under repetitionerna i Studio 2. mot allt. Jag tänkte på det igår, att den här vintern funkat bra, men det är inte alltid det är så. Flera av sångarna berättar om välfyllda apoteksskåp och huskurer mot förkylningar. Att man försöker vila rösten, dricka mycket vatten och sova bra, inte minst på turnéerna. Men de får också bidrag till sånglektioner, för att vårda och utveckla rösten. SOFIA ÄR OCKSÅ flitigt anlitad solist och har gått Musikhögskolan. − Där var jag inriktad på piano, så det här var ett sidospår. Men jag har alltid varit i körvärlden, sjungit i kör och ensembler och mina föräldrar är körledare. Det verkade häftigt med Radiokören. Jag tycker mycket om att musicera med andra, lyssna in, känna in. Den här tisdagen i Studio 2 börjar repetitionerna inför nästa programpunkt i kalendern. En konsert för klimatet, där också en renässansensemble, en poet och meteorologen Per Holmgren är inblandade. – Jag tror att man måste sätta konserterna i ett sammanhang, ha ett tema med en kommentar FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Det finns en stark gemenskap i kören, säger flera av sångarna. Inte minst kommer man varandra nära under turnéerna. Här strax före ”Konsert för klimatet” i Engelbrektskyrkan i Stockholm. till nutid och dåtid. Jag tror fler blir berörda då och det är intressantare för sångarna. Om vi ska locka yngre tror jag på något som sticker ut, kanske smala teman, säger Arne Lundmark, programchef. TVÅ VECKOR ÄR produktionstiden, vilket är standard. I detta fall med två olika dirigenter. En för instuderingen med en så kallad repetitör. Sedan kommer dirigenten Olof Boman från Tyskland några dagar före konserten och sätter sin prägel på verket. − I början sitter vi och läser noter, lär oss tonerna och texten, men ska samtidigt hålla öronen öppna mot kollegor, både de som sjunger i samma stämma som man själv och de andra, berättar Sofia. I mitten sitter Mia Lundell, första alt i Radiokören. En utsatt position när det gäller volymen. − Jag har tenorerna bakom mig, det är det kraftigaste ljudet du kan ha, hela ljudmassan. Ibland växlar vi så att damerna sitter längst bak FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO och herrarna fram. Öronen tar en del stryk, jag tror att tinnitus ingår i jobbet. DET SOM OCKSÅ är en del av jobbet är turnéer. Tidigare i år var kören i Italien och i höst väntar Japan. − Jag tycker det är jättekul att turnera och det är väldigt bra stämning på resorna, säger Mia. Men jag ska inte följa med till Japan. Numera är jag ensamstående förälder till två katter. Jag får inte vakt till dem i två veckor och det är för lång tid att vara ifrån dem så jag ber om tjänstledigt för att stanna hemma. Också alten Christiane Höjlund, uppskattar det sociala under turnéerna. I pausen i Studio 2 är hon lite krasslig i halsen och vill helst inte prata eftersom hon måste spara rösten till repetitionerna. Men någon vecka senare, precis före en konsert i Engelbrektskyrkan, är rösten i god kondition igen. − Man lär känna de andra i ensemblen väldigt väl under turnéerna och många blir ens nära vänner. När man sjunger har man antennerna utåt, känner in sin grupp, alla är som en stor kropp med olika delar. Känslan för gruppen är väldigt stark i vår kör. Det är en trygghet både när allt fungerar bra som det gör just nu, men också om det skulle vara något problem. Det blir som en identitet att man är radiokorist. Radiokören är en institution i Sverige och med internationellt rykte, det är stort att få vara med, vara en del av en tradition, säger Christiane Höjlund. ■ Radiokören firar 90 år Radiokören bildades 1925 under ledning av Gustaf Malm. Kören fick ett uppsving när legendariske körledaren Eric Ericson blev dirigent på 50-talet. 32 sångare är halvtidsanställda på treårskontrakt. Efter 50 år på ettårskontrakt. Chefsdirigent: Peter Dijkstra. #2/2015 11 Det nya unga App, hejarklack och vässat innehåll Dagens tonåringar lyssnar inte på radio som tidigare generationer. Därför startades projektet ”Det nya unga”, som möter den yngre publiken på deras villkor. text : Ulrica Bengtsdotter foto : Micke Grönberg Enkelheten och musiken står i centrum i appen P3 Radio. – SÄTTET ATT LYSSNA på radio har ändrats och vi kan inte räkna med att tonåringarna ska komma till oss. Vi måste finnas på fler plattformar och anpassa innehållet till nya digitala format. Först gäller det att få den unga publiken medveten om att vi finns och därefter kan vi börja bygga på en god relation, säger Cajsa Lindberg, kanalansvarig, P3. Det är mot den bakgrunden ”Det nya unga” startade 2011 och de insatser som P3 nu gör kan sammanfattas i tre rubriker: 1. Mobil plattform – appen. 2. Utveckla ett riktigt bra utbud, anpassat för tonåringar. 3. Bygga en relation till publiken genom att träffa dem där de är. Appen P3 Radio bygger på redan befintligt innehåll: P3, P3 Din gata, P3 Star och ett on demand-flöde. Musiken är aldrig mer än ett klick bort i appen och den är väldigt visuell. Cajsa Lindberg visar hur man kan skicka ”kärleksbom- 12 #2/2015 ber” till kompisar med en låt, en selfie, en text eller till exempel rita ett hjärta. Om mottagaren inte har appen får man istället ett sms där man kan ladda ner den. − Sveriges Radio Play är en jättebra app, men kan du inga kanaler eller programnamn kan det vara lite svårt att hitta för en otålig 17-åring. P3 Radio är visuellt anpassad för tonåringar och enkelheten och musiken står i centrum. Men självklart räcker det inte att göra en mobil plattform om vi inte har ett innehåll som duger, poängterar Cajsa Lindberg. − En hel del av vårt befintliga utbud i P3 funkar bra även för tonåringar, men vi har gjort undersökningar som visar att de ibland tycker att vi pratar för mycket och har för gamla personer. Därför har vi senaste halvåret uppgraderat P3 Stars innehåll. Här har vi ingen tablå och inga nyheter på helslag, utan korta nyhetsflashar direkt när något händer. Varför skulle en 17-åring vilja vänta till klockan två om något inträffar kvart över ett? De fyra flödena i appen P3 Radio: 1. P3 – som gör den unga samhällsjournalistiken, humorn och guidar till den nya musiken. 2. P3 Din Gata – den urbana storstadskanalen spelar mer hipohop och RnB. 3. P3 Star – din bästa kompis dygnet runt. 4. On demandflöde – unika poddar, där P3 har jobbat tillsammans med tonåringar för att ta fram utbudet. I on demandflödet kommer olika specialpoddar finnas framöver. − Vi har tagit fram utbudet tillsammans med ungdomarna och det är till exempel väldigt stort med spel. Därför gör vi gör nischade, nördiga poddar, tio episoder om ett enda spel. En annan podd är ”Känd från Internet” där vi möter unga människor som har slagit igenom via nätet. Det handlar också mycket om att hitta till platser där tonåringar är. − Vi har idag ingen upparbetad relation där vi träffar tonåringar regelbundet – men det ska vi ändra på nu! Otroligt många tonåringar ägnar sig åt sport på veckobasis och därför bestämde vi oss för att starta P3 Star-klacken. Man anmäler sitt lag på P3 Star-sajten och det lag med flest röster får besök av P3 Star-klacken till sin match. − Då invaderar folk från P3 Star gympasalen där till exempel flickor på 15 år spelar sin basketmatch. Tillsammans med dem som bor i stan ställer vi till med ett riktigt röj, spelar den bästa musiken och ger all pepp vi har. ■ Cajsa Lindberg FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Utveckling Blicka framåt & tänka fritt Under våren har Sveriges Radios första innovationsteam startat. Tanken är att flytta fram positionerna i den allt tuffare globala konkurrensen. text: Charlotte Schröder foto: iStock I SLUTET AV APRIL flyttade Tomas Granryd och ett par medarbetare in i sitt nya ”labb” i Radiohuset där de ska ägna sig åt att tänka nya tankar – helst långt utanför boxen. Innovationsteamet har initierats av Cilla Benkö och Martin Jönsson och kan i många stycken jämföras med de FoU-avdelningar (Forskning och utveckling) som man finner i stora företag i rörliga branscher. Enligt Tomas Granryd finns det många avdelningar på Sveriges Radio som redan arbetar aktivt och framgångsrikt med utveckling men där alla tampas med en och samma utmaning: kampen mot klockan. – Det mesta som utvecklas på Sveriges Radio måste snabbt kunna sjösättas för att vi inte ska förlora lyssnare och besökare. Konkurrensen är benhård. Det vi vill uppnå med innovationsteamet är att ta sikte längre fram. Men också att få börja från scratch i vårt ”tänk”. FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Tomas Granryd liknar det hela vid att börja med ett vitt papper. Hur skulle det vara i den mest optimala av situationer? Målet med att skissa på scenarier som dessa är att inget ska kunna begränsa kreativiteten och att prototyper av helt nya format och tjänster ska kunna tas fram. ”Det räcker inte med att ta ett steg framåt, vi måste försöka ta flera steg på en gång.” Sveriges Radio befinner sig idag i ett helt annat landskap än för tio år sedan. Idag är det inte enbart andra svenska aktörer som är våra konkurrenter. Stora internationella medieplattormar som Spotify, Youtube och Podcaster gör anspråk på de svenska mediakonsumenterna. Men också andra företag som tar vår tid och koncentration i anspråk i mobilen, såsom sociala medier eller rena nyhetstjänster. – Det är svårt att lyssna på talad radio och samtidigt fixa med Facebook, mejl eller annat som kräver vår koncentration. När våra tjänster befinner sig i mobilen står vi inför en helt ny utmaning. Till detta ska läggas att hastigheten för innovation hos de internationella aktörerna har vridits upp betänkligt. – Vi måste helt enkelt öka tempot i vårt utvecklingsarbete för att kunna vara konkurrenskraftiga. Det räcker inte med att ta ett steg framåt, vi måste försöka ta flera steg på en gång. Det är mediekonsumenternas nya beteenden som visar vägen mot vilka frågeställningar som är att betrakta som mest akuta. Och det finns strukturella utmaningar vad gäller Sveriges Radios produkter och tjänster, menar Tomas Granryd. – Ett exempel är att allt fler väljer on demandmaterial i mobilen samtidigt som vi lever med en spelare som är gjord efter FM-logik. Personalisering är något annat vi måste närma oss. Hur kan Sveriges Radio skapa tjänster som är skräddarsydda efter lyssnarens behov? Innovationsteamets bemanningsmodell bygger på en blandning av interna medarbetare och externa konsulter och sakkunniga som tas in i workshops och andra tidsbegränsade projekt. ■ #2/2015 13 Porträtt robert jacobsson : En sexuell revo Vi hör honom i Ligga med P3 där han balanserar mellan trams och bråddjup. Och flera av oss har mött honom i workshops om sociala medier. Han kallar sig själv för knullreporter. Men Robert Jacobsson är också sexolog med en masterexamen och en påbörjad forskarkarriär i bagaget. Han brinner för HBTQ-frågor och sexuella rättigheter. text : Ulrica Bengtsdotter foto : Julia Lindemalm S EXUALITETEN ÄR EN av de viktigaste aspekterna i ens liv, hur det påverkar relationer och njutning. Därför är Ligga med P3 verkligen public service, enligt Robert Jacobsson. − Vi djupdyker, ger kunskap och förståelse om människors livsvillkor. Jag tror faktiskt att det kan göra människor mer empatiska. Sedan ger det förstås kunskap om hur man har göttigare sex och vad man gör om det är problem och så. Jag tycker vi ska köra ut mer om sex i etern, alla behöver mer kunskap, mer sex åt alla! Det sista säger han med ett hjärtligt skratt hemma i köket vid Karlskronaplan, för den som känner Malmö och området runt Möllevången. Här gör han gärna smarriga bakelser eller läser massvis med böcker. Det är också här han ofta gör sina intervjuer, i en röd kanapé, intill köksfönstret, med gröna plantor och bordet med blommig vaxduk. För att de han pratar med ska känna sig mer avslappnade. Och det kan behövas när ens specialområde är ett så privat ämne som sexualitet. I det här sammanhanget har han glädje av sin utbildning i samtalsmetodik. Just den här eftermiddagen är han väldigt glad över att ett långt reportage med en transkille äntligen är färdigredigerat. Robert frågar om det är okej att han tar en cigg på balkongen när fotograferingen är klar. Sedan lutar han sig tillbaka i soffan, tar eftertänksamt på och av sin läderkeps. På många bilder har Robert fantasifulla sminkningar, men idag kör han en mer vardaglig look. − Jag sminkar mig gärna när det är fest. Det är spännande att leka med sitt eget könsuttryck. Att börja med vad som är en klassisk kille och 14 #2/2015 skruva till och queera till det lite. Jag tänker ganska mycket på det. Jag kan se väldigt straight ut, men det vill jag ju inte att folk ska tolka mig som, jag är bög. Det är också en viktig del i arbetet på P3. Men jag tänker att man använder alla sina erfarenheter i sin journalistik och att det handlar om sexuell läggning också, säger han. Men Robert lägger in mycket mer än sexualitet i begreppet mångfald. – När vi väljer ämnen försöker vi tänka på till exempel klassbakgrund, storstad, landsbygd, vaniljsex, hardcore. Det som många kallar mångfaldskompetens, att jobba med olika perspektiv, det är jag ganska medveten om. Robert är uppvuxen i det lilla samhället Valboryr på gränsen mellan Dalsland och Bohuslän. I högstadiet var han ”pluggnördig”. Men han var också tävlingsdansare − det var bugg, lindyhopp och boogiewoogie. Sommaren 2010 var Robert i Berlin för att forska på universitetet. När han kom hem fick han ett Facebook-meddelande från P3 som skulle starta en ny sajt kring sex och samlevnad för ungdomar. Robert åkte till Malmö på intervju. − Det fanns inte i min värld att jobba med media. Jag var socionom, hade praktiserat som kurator och var inne på forskning. Jag hade varit med som moderator i många sexualpolitiska sammanhang, men inte inom media. Nu har han ”levt Ligga med P3 i fem år”. − Jag läser, går på konferenser och föreläsningar utanför min arbetstid, det är mitt intresse. Jag tror att när det gäller vissa av de nischade programmen vi har på Sveriges Radio måste vi tillåta oss själva att gå upp helt i det för att det ska bli bra. Men den första augusti lämnar han P3 och blir tillsvidareanställd på Digitala medier som utvecklingsredaktör. − Det ska bli skitkul och det är väldigt skönt med en trygghet som jag inte känt tidigare i arbetslivet. Under årens lopp har han byggt upp en stor kompetens inom sociala medier och har ett omfattande kontaktnät. Det går en röd tråd i allt Robert har gjort ända sedan han gjorde projektarbeten i gymnasiet. En tråd som säkert löper vidare in i det nya jobbet. − Det som har hängt med hela tiden är att jag brinner väldigt mycket för HBTQ-frågor, sexuella rättigheter. Det ingår i allt jag gör på olika sätt, även om en del är mer tramsigt. Men i grund och botten handlar det om normkritiska frågor fast jag paketerar det på olika sätt. Det är för att enklare nå en publik. Som när vi gör en kuksugarskola i programmet. Sådär rakt på sak, eller grovt som en del upplever det, är språket i Ligga med P3. Men Robert ger inget intryck av att vilja provocera för provocerandets skull. − Om vi säger vulva är det ingen 16-åring som förstår. Vi sätter ord på det som många saknar ord för. I min frågespalt använder jag samma benämning på könsorgan som den jag pratar med. Men jag försöker att absolut inte tabubelägga några ord. Allt jag gör handlar om att inte dela upp i fint och fult. ■ Tore Bo Jacobsson. ålder 28 år. Malmö. gör Reporter, sexualrådgivare, sexolog i Ligga med P3. Från 1 augusti tillsvidareanställd som utvecklingsredaktör på Digitala medier. intressen Karaoke varje fredag, jobbet, sexualpolitik, böcker, film, konst. Tidigare tävlingsdansare. namn bor FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO olutionär – i allmänhetens tjänst FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO #2/2015 15 På jobbet Att ha ett gemensamt mål med träningen har varit en sporre för medarbetarna på DC. Örjan Rosén, Pernilla Palm och Lars Rehn. Motion som svettsar samman Pernilla Palm och Lars Rehn har siktet inställt på den 3 juni. Då är det dags för Blodomloppet, ett evenemang som lockar över 100 000 deltagare landet runt. På Teknik IT DC tränar kollegorna inför ett gemensamt mål. text : Carin Hedström foto : Mattias Ahlm D ET ÄR AVDELNINGEN Teknik IT DC som för andra året i rad uppmuntrar medarbetare att anmäla sig till Blomloppet, där deltagarna kan gå, lunka eller springa fem eller tio kilometer. Genom att ha ett gemensamt mål på avdelningen är förhoppningen att fler ska komma igång med träning eller annan fysisk aktivitet. Loppet genomförs på flera olika platser i landet och hittills har 62 av 150 medarbetare på avdelningen anmält sig, 60 i Stockholm, en i Örebro och en i Umeå. Örjan Rosén är chef för Driftcentralen, DC, och den som i år håller i trådarna från avdelningens sida. Han deltar själv i loppet. – Syftet är att få medarbetarna att ta hand om sig. Men det är ingen tävling, understryker han. För två år sedan återupptog han själv träningen, efter att den legat på hyllan i många år. – Det har gett mig bättre livskvalitet. Jag 16 #2/2015 känner mig piggare, gladare, sover bättre och har fått bättre matvanor. Jag äter mindre socker och fett och mer frukt och grönsaker. Och jag är mer koncentrerad på jobbet och orkar mer. Det låter som floskler, men så är det faktiskt. Örjan Rosén menar att mentalt och fysiskt välmående inte kan överskattas, och som chef gäller det att föregå med gott exempel och hitta sätt att motivera medarbetare så att de mår bra. Vardagen på avdelningen kan vara stressig och många medarbetare jobbar dessutom skift. För dem måste träning på arbetstid planeras in. Lars Rehn är en av dem som jobbar skift, och som också anmält sig till Blodomloppet. – Jag försöker sluta röka och komma igång med löpningen, eftersom jag aldrig varit så otränad som nu. Det här är första året jag är med och jag kommer inte att springa, jag kommer lunka och gå eftersom jag inte hunnit träna så mycket. Det känns väldigt skönt att vara igång och om inte den här möjligheten hade funnits hade jag nog blivit en soffpotatis, men det här ger en gemenskap, man peppar varandra och det stärker sammanhållningen. Pernilla Palm jobbar på supporten, och hon är med på Blodomloppet för andra året. Hon ska försöka springa fem kilometer för första gången sedan ett korsband i knäet gick av. – Det här är en bra morot som belyser att det är bra att röra på sig, i olika former. Själv tycker jag om att gå och träna på lunchen. Att komma iväg och röra sig lite känns jättebra eftersom jag har ett ganska stillasittande jobb, och ju äldre jag blir desto mer kan jag känna hur det tär på kroppen att bara sitta still. Och att ha en chef som själv är aktiv spelar definitivt roll, säger hon. ■ FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO På jobbet Experten dissar träningshetsen ENKÄTEN: HUR ANVÄNDER DU FRISKVÅRDSPENGEN? Maria Andersson, trafikreporter, Malmö: – Jag använder den till massage och simning, utöver det har jag gymkort som jag betalar själv. Jag blir trött av att inte träna. Det är jättemotiverande med friskvårdspeng, fler borde använda det, men jag tror inte alla informeras ordentligt. Att röra på sig 30 minuter om dagen är bäst för hälsan, enligt forskaren Niklas Psilander. Högintensiva, explosiva träningspass kan faktiskt göra mer skada än nytta, i alla fall för den otränade. Det menar Niklas Psilander, forskare på GIH i Stockholm. text : Carin Hedström foto : Privat TIDEN ÄR EN bristvara för många. Så när nya forskningsrön visade att några korta cykelspurter i veckan hade lika stor effekt på kondisen som sega joggingpass, då fick den nya trenden med snabb, högintensiv träning fart. – Men studierna som den högintensiva träningen bygger på har nästan alltid utförts på cykel, ett mycket skonsamt träningsredskap. Gör samma ruscher, fast som en sprinter, så är skadan inte långt borta på en otränad kropp. Svensson vill träna som eliten, men glömmer att eliten har tränat länge och inte började med de tuffaste intervallerna. Slarvar du dessutom med tekniken är det jättestor risk att skada sig, säger Niklas Psilander, forskare på GIH. Ur ett hälsoperspektiv är vinnaren snarare den som kan minska sitt stillasittande och röra på sig minst 30 minuter dagligen – kombinerat med regelbundna pulshöjande träningspass och styrketräning. – Forskningen visar att det är bättre att vara fysiskt aktiv under hela sin dag än att träna stenhårt korta stunder, och det optimala är en kombination. Blodsockernivåerna och blodfetterna höjs ganska snabbt när vi sitter stilla, men ju mer tränad du är desto längre tid tar det. Därför är det också en stor hälsovinst att stå och jobba. Arbetsgivare gör klokt i att informera personalen om hälsovinsterna med träning, menar Niklas Psilander. FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Göran Frost, nyhetspresentatör, Halland: – Jag har inte använt den alls än. Jag tyckte det verkade krångligt först, men nu vet jag att det inte är så svårt, så jag ska göra det. Jag spelar innebandy, cyklar till jobbet, träningscyklar och joggar lite med hustrun. – Det handlar inte om tvång utan om att underlätta och stimulera så mycket som möjligt. Kanske ha ett gym, eller något bra avtal med en friskvårdsleverantör, eller fria träningstimmar. ■ ”Fysisk aktivitet är inte bara träning” För att visa att hälsa är viktigt har alla medarbetare ett årligt friskvårdsbidrag på 1500 kronor genom Wellnet. – Fysisk aktivitet minskar stress och ökar välbefinnandet, både Carola Rosendahl hemma och på jobbet. Men fysisk aktivitet är inte bara träning och friskvård är inte bara fysisk aktivitet, säger Carola Rosendahl, personalstrateg på Sveriges Radio. Därför kan friskvårdsbidraget även användas till annat, som till exempel yoga och massage. Att SR valt ett friskvårdsbidrag istället för en betald friskvårdstimme beror på att personal som går på schema inte har samma möjlighet att utnyttja timmen som andra anställda. – Främjande arbete är jätteviktigt, men individen har alltid själv ansvaret för sin hälsa. Som arbetsgivare kan vi inte tvinga någon att röra på sig, vi kan bara ge förutsättningar. ■ Malin Flodén, digital- och pubikredaktör, Kalmar: – Helt och hållet till massage, eftersom jag tränar nästan varje dag själv. Jag tar gärna en snabb löptur på lunchen, då blir jag pigg. Friskvårdspengen visar att det är viktigt att ta hand om sig. Gör man det gör man ett bättre jobb. Emma Isaksson, SRassistent, Eskilstuna: – Till ett årskort på Friskis. Jag tränar cirka fem pass veckan. Jag är med i en löpgrupp, cyklar, lyfter skivstång och går på intervallpass. Det blir nog mellan fem och tio timmar i veckan, jag har alltid tränat mycket, all fritid går till det. #2/2015 17 Värdegrunden VISAR Omvärlden ser annorlunda ut idag och det ställer nya krav på oss som medarbetare. Hur ska vi bete oss i exempelvis sociala medier? Eller mot varandra för den delen? Värdegrunden kan vara en hjälp på vägen, en karta att navigera efter. text : Anna-Lena Walmsley foto : Alexander Donka SVERIGES RADIO SKA vara oberoende, trovärdig, öppen och nyskapande. Fyra ord som gemensamt utgör kärnan i hur vi ska vara som företag och medarbetare. Utåt mot publiken men även inåt – hur vi är mot varandra som kollegor. – Vår värdegrund kommer ur sändningstillståndet. Det är den grunden som företaget står på, säger Kjerstin Oscarson på Personalenheten. Kjerstin har lång erfarenhet från Sveriges Radio – både som journalist och som chef. De senaste åren har hon ägnat sig åt frågor kring ledarskap och medarbetarskap. Och det är bland annat det arbetet som ligger till grund för det Kjerstin Oscarson värdegrundsarbete som nu pågår. Under året ska hela företaget jobba med värdegrunden. Alla chefer har fått eller ska få genomgå en workshop om vad en värdegrund är och hur de sedan kan jobba med införandet på sina respektive avdelningar. Det handlar bland annat om att förstå kopplingen mellan värdeorden och sig själv som medarbetare på Sveriges Radio. – Var och en av oss möter människor ute i samhället. När de träffar oss så är det Sveriges Radio de träffar. Och då är det viktigt att vi har tänkt över vad det innebär, säger Kjerstin Oscarson. Hon ger en bild för att illustrera hur rollen som 18 #2/2015 Sveriges Radio-medarbetare har förändrats. I alla fall om vi talar om journalisterna, som i dag ägnar sig mer åt dialog än monolog. – Förr i tiden broadcastade journalisterna. De hade med andra ord tolkningsföreträde. SRmedarbetarna betraktade omvärlden och talade om för sina lyssnare hur saker och ting förhöll sig. Idag är situationen en annan. Journalisterna befinner sig i ständig dialog med omvärlden. I många sammanhang. Det handlar inte längre om att enbart sända radio, lyssnarna är inbjudna att delta på ett helt annat sätt, så väl i radiosändningarna som i publiknätverk, men också på webben och i sociala medier. SVERIGES RADIO ÄR långt ifrån ensamma om att jobba med sin värdegrund. Många företag och myndigheter plöjer ner miljoner kronor i värdegrundsprojekt som resulterar i fina rapporter som riskerar att hamna olästa i någon bokhylla och inte nämnvärt förändrar beteenden på företagen. – Oberoende, trovärdig, öppen och nyskapande är värderingar som de flesta som jobbar här bottnar i, säger Kjerstin Oscarson med stor övertygelse. Hon menar att på ett företag som Sveriges Radio, där merparten av medarbetarna dagligen förhåller sig till de journalistiska etiska reglerna och public service-reglerna, borde inte värdegrunden vara någon big deal. Men om något är självklart, behöver man då påpeka det? – Värdeorden är ett sätt att tydliggöra vad Sveriges Radio står för. Och det är faktiskt först när vi pratar om dem som vi blir medvetna om hur värderingarna fungerar i vardagen. Värdegrundsarbetet handlar inte bara om hur vi är mot publiken, det handlar minst lika mycket om hur vi är mot varandra. – Det ingår i journalistens yrkesroll att vara ifrågasättande och kritisk, men det blir ett dilemma när vi börjar ifrågasätta varandra på arbetsplatsen. För hur skapar vi ett bra samarbetsklimat? Inte genom att reflexmässig ifrågasätta allt utan genom att lyssna på och prata med varandra. LIV HEIDBUCHEL PÅ Radio Swedens tyska redaktion känner sig tveksam till om värdegrundsarbetet behövs. – Det tar tid från arbetet att prata om hur vi ska vara. Jag tror inte lyssnarna bryr sig om hur jag är mot mina kollegor, de vill bara att jag ska göra bra radio. Jakob Sillén, f d chef för Radiosporten, idag områdeschef för Mälardalen, känner igen tankegångarna. – Det är klart att det finns en poäng i att värdegrundsarbete tar tid, och tid är en bristvara för de flesta idag. Känslan av att allt det vi gör, gör vi ju för våra lyssnare känner jag också igen. Och det är klart, man kan göra bra radio även om FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO VÄGEN det inte fungerar optimalt bakom kulisserna. Jakob Sillén har egna erfarenheter av ett omfattande värdegrundsarbete som genomfördes på Radiosporten för några år sedan. Han menar att det arbetet gav tydliga resultat. – Arbetsmiljön var inte jättekonstruktiv, samarbetet fungerade inte och vi hade dåliga resultat i medarbetarundersökningarna. När vi väl började jobba med det här märkte vi att det fanns en stor kraft i att prata om våra utmaningar. Även om vi inte använde begrepp som värdegrund utan mer diskuterade hur vi var mot varandra på arbetsplatsen. Men också om vad det var vi ville förbättra och hur vi skulle göra för att ta oss dit. FÖR ATT EN arbetsplats ska fungera optimalt måste man försöka skapa ett inkluderande klimat som inte stänger ute någon, vare sig de närmaste kollegerna eller personer på andra redaktioner och avdelningar. Först då kan man vara öppen för nya tankar, influenser och perspektiv, menar Jakob Sillén. – Alla vill ha ett arbete som är trevligt att gå till, där man har känslan av att göra ett bra FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO jobb. En plats där kolleger stärker varandra och resultatet av det man gör tillsammans blir en bra slutprodukt. Efter värdegrundsarbetet visade mätningar från Retriever, lyssnarsiffor och attitydundersökningar att Radiosporten hade flyttat fram sina positioner på alla områden. Värdegrundsarbetet hade med andra ord haft effekt både internt och externt. Så på vilket sätt kan fyra värdeord vara ett verktyg? – Det är svårt att prata om värdeord, för de blir så svävande på något vis. Det är alltid enklare när man tar ner dem till en konkret nivå. Det viktiga är ju inte att lära sig att rabbla orden utan att förstå den grundläggande innebörden. ”Det här är vad värdeorden innebär för mig personligen men också för min redaktion eller avdelning”. Först då har man kommit någon vart. JAKOB SILLÉN MENAR att en värdegrund är någonting som ställer krav på medarbetarna. Finns det en uttalad värdegrund i företaget man arbetar i så har man helt enkelt att rätta sig efter den. Riktigt så ser inte Liv Heidbüchel på saken. För henne är värdeorden självklarheter som inte behöver behandlas ytterligare. – Jag är Sveriges Radio-medarbetare, då har jag den här kostymen på mig. Svårare än så behöver det inte vara, enligt Liv Heidbüchel. Kjerstin Oscarson hävdar ändå att värdeordsarbetet är något som måste göras ordentligt. Det är ett riktigt ”pratprojekt” som hon säger. Hon hävdar nämligen att hur vi är mot varandra inom Sveriges Radio påverkar företagets möjligheter till utveckling, vilket är en förutsättning för överlevnad. Om företagsklimatet är öppet och tillåtande och medarbetare behandlar varandra med respekt och empati skapas en miljö där nya idéer kan tänkas. – Om Sveriges Radio ska överleva måste vi som arbetar i företaget vara trovärdiga, oberoende men också öppna och nyskapande, annars hänger vi inte med i samhällsutvecklingen. På så sätt har värdegrundsarbetet också konsekvenser långt utanför radiohusens väggar. ■ Tanken är att alla avdelningar ska jobba med värdegrunden i anslutning till verksamhetsplaneringen och medarbetarundersökningen. #2/2015 19 Språk Prins med litet p KUNGLIGHETER I sommar stundar ju svenskt prinsbröllop och många titlar kommer att förekomma i våra texter. Grundregeln är att titlar i löpande text skrivs med liten begynnelsebokstav, vare sig det gäller yrkes-, examens- eller adelstitlar. Skriv alltså murare, professor och hertig. Även kungen och drottningen skrivs med liten bokstav. Samma sak gäller när titeln kommer efter namnet som i Birger jarl eller Djingis khan. 10 Engelska is a piece of cake -dagar PAPPADAGAR IS NO MORE I Sverige har ju som bekant den så kallade andra föräldern, alltså den som inte fött barnet, rätt till ersättning för 10 dagars utebliven inkomst i samband med ett barns födelse. Sedan en tid tillbaka kallar Försäkringskassan dessa dagar för 10-dagar. Begreppet pappadagar ska alltså inte användas längre. DÖ är inte att rekommendera DECEMBERÖVERENSKOMMELSEN Benämning på den blocköverskridande uppgörelsen om hur en minoritetsregering ska kunna regera, gjord i december 2014. Skrivs med liten bokstav. Undvik förkortningen DÖ. DÖ är inte en etablerad förkortning och därför inte omedelbart begriplig. Den är också olämplig eftersom man lätt uppfattar bokstavskombinationen som ordet dö. FOTO: MICKE GRÖNBERG Nya språkvårdar-trion Lotta Ederth, Eva Göransson och Lena Cousins. RÄDDARE I NÖDEN Behöver du hjälp i språkfrågor är det numera Lotta Ederth, Eva Göransson och Lena Cousins som hjälper dig. För språkhjälp dygnet runt – besök http://dixi.sr.se. 20 #2/2015 Numera tillåts en större språklig variation i etern, även om anglicismer fortfarande får lyssnarna att snörpa på munnen. Nya språkvårdaren Lena Cousins vet vilka språkfrågor engelsmännen har att tampas med. text : Lena Cousins ill : Christina Andersson HAR NI TÄNKT på hur omöjligt det är att räkna ut hur ett engelskt ord eller namn ska uttalas? Bokstäver tycks sammanslängda lite hur som helst, med helt godtyckliga uttal. Ordet fish skulle lika gärna skulle kunna stavas ghoti, brukar man säga – med f-ljudet i tough, i-ljudet i women, och sh-ljudet i nation. Det finns många andra praktexempel. Kanske har ni bänkat er framför tv-serien Ett fall för Dalziel & Pascoe och undrat vem tusan Di-ell är. Och varför envisas han med att han heter Rejf Fiennes, den där Ralph? De stackars britterna har verkligen inte haft det lätt! Uttalets oförutsägbarhet i kombination med klassrelaterade attityder kring språk skapar ett lingvistiskt minfält som man får tassa fram försiktigt på. Författaren George Bernard Shaw uttryckte det hela så här: “It is impossible for an Englishman to open his mouth without making some other Englishman hate or despise him.” Det här ledde till att en språkvård ganska snart inrättades när BBC bildades 1922. I vad som så fint kallades The Advisory Committee on Spoken Language satt bland annat just George Bernard Shaw. Kommittén samlades regelbundet och grunnade på livets stora frågor: Bör man uttala ord som which och whale med hörbart h eller inte? Hur ska man egentligen uttala ski – med k-ljud eller ett mer skandinaviskt sh-ljud? Man kom så småningom fram till att det nog fick heta ski med k på engelska, men med facit i hand kan man fnissa lite åt några av dessa tidiga språkliga påbud. Stop-and-goes tyckte man till exempel var att föredra i stället för traffic lights när man debatterade vad trafikljus skulle heta. Den rekommendationen gick uppenbarligen inte hem, men (som tur är) gick det bättre för förslaget att rondeller skulle heta roundabouts i stället för gyratory circuses! Språkvårdsarbetet på BBC sköts numera av tre heltidslingvister, och under sex års tid var jag en av dem. Precis som här på Sveriges Radio tillåts mycket mer språklig variation i det talade eterspråket nu för tiden, men svåruttalade namn finns det fortfarande gott om, och amerikanismer gnisslar lika mycket i de brittiska radiolyssnarnas öron som alltför många anglicismer gör hemma hos oss. Den som ändå tycker att engelskt uttal är en så kallad piece of cake och vill ha en ny utmaning, behöver bara vända blicken västerut från England mot Wales. Jag föreslår att ni börjar med ortnamnet Llanfairpwllgwyngyllgogerychwyrndrobwllllantysiliogogogoch… ■ FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Teknik SATELLITBILARNA PÅ PLATS FOTO: MATTIAS AHLM Det har inte varit någon spikrak väg men nu är satellitbilsprojektet i hamn. 31 bilar är levererade och klara och finns nu på alla kanaler från norr till söder. Kathrin Nutti, Olle Arvidson och Jörgen Heikki är Sameradions Dalet-handledare. Mer tid för journalistik Sameradions handledartrio är först ut med Dalet. Med det nya textsystemet införs nya arbetssätt som frigör tid. Det är också lättare att se vad andra jobbar med. text : Anna-Lena Walmsley foto : Lars Nilsfors UNDER ÅRET SKA ENPS ersättas av Dalet och det nya textsystemet testas nu av olika redaktioner. Men det är inte bara ett system som ska ersättas av ett annat, det är ett nytt tänk som ska läras ut. Handledare ur den ordinarie personalen får en tredagarskurs för att sedan i sin tur lära ut arbetssättet till kollegorna på hemmaredaktionen. Sameradions handledare har varit testpiloter. – Dalet är väldigt transparent och det är enkelt att se vad andra redaktioner gör. Fördelarna är att man inte springer på samma bollar, det öppnar upp för mer samarbete, eller förenklar i alla fall, säger Jörgen Heikki, en av handledarna på Sameradion. Han upplever att det finns en stor nyfikenhet på det nya systemet på redaktionen. Det finns många bra funktioner, även om justeringar fortfarande pågår. – I planeringen är det lättare att dra in andra dokument, som till exempel pdf:er och bilder. Och vi som använder samiska tecken när vi skriver ser att det funkar mycket bättre i Dalet. Var det svårt att sätta sig in i det nya textsystemet? – Nej, verkligen inte. Det är logiskt och enkelt, men alla funktioner är på engelska så det kräver en extra tankevända. FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Inför bytet av textsystem har Sveriges Radios produktionsutvecklare sett över hur man jobbar med programproduktion i företaget – väldigt olika har det visat sig. Den genomgången har landat i att man har tagit fram fem arbetssätt som ska användas framöver, beroende på vilken typ av redaktion man jobbar på: nyheter, flödesradio, live/event, förproducerat och direktsänt. Är det stora skillnader mellan era tidigare arbetssätt och de nya? – Man är ju så inpräntad på ett sätt att jobba, så det tar lite tid att ställa om sig, säger Jörgen Heikki. Enligt Dalets projektledare Anders Hallqvist är en av vinsterna med de gemensamma arbetssätten ett ökat utbyte, inte bara redaktionellt. – Människor ska kunna byta arbetsplats och känna igen sig. Genom att arbeta med arbetssätten vill vi även frigöra tid från administrativa sysslor. Tid som istället kan användas till att producera ännu mer kvalitetsjournalistik, säger Anders Hallqvist. Varje medarbetare kommer att få en dags träning av handledaren i ”så här jobbar vi nu”. Dagen därpå är det Dalet som gäller. – Det känns som att det räcker, säger Jörgen Heikki. Cirka 100 personer ska utbildas till handledare. I december ska Dalet ha ersatt ENPS. ■ Eleonor Sjödin Turah och Björn Westerberg. Sveriges Radio har tagit fram satellitbilar tillsammans med det statliga rymdbolaget Swedish Space Corporation, SSC – ett nytt samarbete och ett pilotprojekt för alla inblandade. Det har varit en resa, inte helt utan hinder på vägen. Projektledaren Eleonor Sjödin Turah är hur cool som helst när hon redogör för turerna. Hon visar inga nerver – en bra egenskap i det här projektet, skulle det visa sig. För trots en lyckad pilot gick det inte riktigt som det var tänkt sig. – Vi hade planerat och avtalat att ha satellitkapacitet och rulla ut 16 bilar i början av 2014. Vi fick fyra. Det visade sig att SSC inte kunde garantera avbrottsfria sändningar, något som ju är helt nödvändigt för vår verksamhet. Det kravet har de inte haft från sina andra kunder som till exempel banker, där man bara skickar om datan en gång till om det blir avbrott. Det funkar ju inte med ljud! En enorm insats krävdes för att göra om och göra rätt. Rymdbolaget fick gå igenom all sin hårdvara, de lyfte varenda kabel och flyttade på antennerna. Så efter sommaren var det dags för nästa leverans. – Men ju fler bilar vi färdigställde, desto sämre blev det. Vi fick stoppa alla sändningar med satellitbilarna under ett par veckor i höstas, berättar Eleonor Sjödin Turah. Det var en skumpig resa, men lagom till jul godkändes tjänsten av Sveriges Radio och nu är alla bilar på plats. Den sista levererades i förra månaden och står nu på plats färdig att användas på P4 Västerbottens lokalredaktion i Skellefteå. ■ Text: Anna-Lena Walmsley #2/2015 21 Inspiration, kunskap & fest FOTO: MICKE GRÖNBERG Berätta lite kort om vad som är på gång under jubileumsåret. – Vi har tagit fram sajten Avgörande ögonblick. Här samlas allt som sänds som har med 90-årsfirandet att göra. Här finns många radiofynd, poddar, klipp och program. Utvalda ögonblick – omröstning och utställning, vad är det? – Utvalda ögonblick är vår omröstningssajt där vi uppmanar våra lyssnare att gå in och rösta bland de cirka 500 klippen på sin favorit. De tio mest populära klippen blir en ljud-och bildutställning som får sin invigning i Stockholm den 21 augusti. Samma kväll blir det en jubileumsföreställning för externt inbjudna gäster i Berwaldhallen. Där visar vi upp Sveriges Radios breda utbud både i musik och tal. Konserten sänds i radio och tv. Medarbetarna bjuds in till genrepet på fredagen. Och hur ser hösten ut? – Då fortsätter vi att fira med många lokala initiativ kring utställningen, fler poddar, fler radioprogram och i november firar vi Radiokören som är vår äldsta ”redaktion” innan vi avslutar jubileumsåret. ■ Bengt Arwén 22 AUGUSTI Lördagen den 22 augusti är det dags för den stora jubileumsfesten. – Vi har festen i vår egen trädgård, i Radiohusparken, det tycker jag känns extra roligt, säger festgeneralen Leif Eriksson. Han utlovar en fest utöver det vanliga. Dagen börjar redan 12.30 med inspirerande seminarier i Berwaldhallen och slutar frampå småtimmarna i svartklubben på hemlig plats ”där du aldrig dansat förr”. På parkeringen bakom parken byggs en restaurang som tar alla 1500 gäster i en gemensam sittning. Trerätters-menyn är komponerad av stjärnkocken Stefan Karlsson. Visuella upplevelser, karaoke och hemlig artist är något av det som står på programmet. Och de obligatoriska korvgubbarna och -gummorna med korvar för alla smaker. – Men det roligaste är ändå att vi alla får träffas och fira tillsammans! ■ #2/2015 Lustfyllt! Godbitar och pinsamma felsägningar Henrik Olsson håller i de tre jubileumsprogrammen som sänds under året. Han har dykt ner i arkiven och hittat godbitar, pinsamma felsägningar och känslosamma nyhetssändningar. Henrik Olsson har även rotat fram den allra första inspelningen som finns bevarad i radions arkiv. Och ett av programmen är helt och hållet tillägnat humor i Sveriges Radio. Missa inte! ■ Henrik Olsson On ni alit ut ea quiassi beaquo ssit, ut mil militatiis aut ali quiam quia volo rpo ressum iur . På bilden tittar P4 Sörmlands Pia Lindhe Rudolf ut från tidsmaskinen på stadsbiblioteket i Eskilstuna. 22 Rigmor Ohlsson FOTO: MATTIAS AHLM BENGT ARWÉN, PROJEKTLEDARE FÖR SVERIGES RADIOS 90-ÅRSFIRANDE. FOTO: CARITA LORENZONI Hallå där! FOTO: STINA GULLANDER Avgörande ögonblick Rigmor Ohlsson producerar tolv unika poddradioprogram som sänds under hela 2015 där Sveriges Radios historia, nutid och framtid skildras och diskuteras. Några av poddarna sänds i sommar. Ett av programmen handlar om sport. – Sport har väl aldrig riktigt varit min grej men efter det här programmet är jag övertygad om att sportradio är det roligaste som finns och sportreportrar det trevligaste folket alla kategorier, säger Rigmor Ohlsson. ■ Smittande seminarier Festdagen den 22 augusti börjar med seminarier i Berwaldhallen kl. 12.30. Temat för dagen är öppenhet, nyskapande och förändring. – Det blir en rejäl påfyllning av skratt, igenkänning, nya insikter och kunskap, berättar Camilla Alfredsson på Kompetensavdelningen. ■ 26 TIDSMASKINER Sedan i mars har 26 så kallade tidsmaskiner blivit utplacerade runt om i landet. Där kan man lyssna till olika klipp från våra 90 år men också en spaning om radio i framtiden. – När du blundar, går in i tidsmaskinen och trycker på knappen så kan du färdas tillbaka i tiden till Colorado Springs 1962 när pucken gliiider in i mååål, du är med igen när HV71 tar sitt första SM-guld, hör stormen Gudrun vina i öronen och klockringningen första maj ge eko över världen. Det är en ovärderlig skatt helt enkelt, säger P4 Jönköpings tf kanalchef Peter Olsson. ■ FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Mentorn TONY TIPSAR INFÖR UTESÄNDNINGEN: 1. Du som programledare är ditt eget varumärke och ska se till att det blir en show på scenen. Anpassa scenen efter syfte och målgrupp. 2. Möblera om på scenen så att det blir kontakt mellan publik och programledare/gäster. Ha inte scenen upphöjd! 3. Skapa kontakt med publiken före showen på olika sätt. Din energi smittar! 4. Ditt möte med varje människa i publiken skapar kontakt även med lyssnarna. Kontakt hörs i radion! 5. Välj dina kläder med omsorg. 6. Glöm ej bort att du har en kropp och att dina rörelser på scenen är viktiga. Du är mer än din röst! Tony Irving och Anna Ivemark. ”Glöm inte bort kroppen” Vad ska man ha på sig? Hur hanterar man publiken på plats och hur inkluderar man dem som lyssnar via radio? Det ställer stora krav på programledaren att sända för flera publiker. text : Ulrica Bengtsdotter foto : Micke Grönberg ”ATT SÄNDA FÖR flera publiker” är också namnet på en kurs som Anna Ivemark på kompetensavdelningen håller i tillsammans med Tony Irving, danspedagog och programledare och Martina Thun, programledare i Morgonpasset i P3. – Att sända i studio och live är samma jobb med research och noggranna förberedelser, men skillnaden är logistiken runtomkring och hur du beter dig utanför din trygghetszon, säger Tony Irving. När Tony kommer in till kursdeltagarna i Studio 4 börjar han möblera om och flytta fram publiken mot scenen så att alla är med i showen och det visuella på scen är i ordning. Sedan byter han kläder. Rosarutig kavaj eller hemstickad tröja – vad passar för just det här tillfället? – Påfågelkavajen är när jag har show på casino. Den rosarutiga är min Viking Cinderella-kavaj. Den hemmastickade är när jag myser hemma med min partner. Tony Irving lägger stor vikt vid inramningen, både på scen och hur man ”paketerar” sig själv. FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Han har själv gått utifrån och in. Alltså från stora scener in i radiostudion. – Producenten Anna (Ivemark) skrattade åt mig när jag kom till P4 och inledde med ”mina damer och herrar” och rörde mig i studion som om folk såg mig. Jag har svårt att inte använda min kropp och det hörs faktiskt i radio hur man rör sig. Programledaren måste ta kontroll över ljud och ljus och vad som behövs på plats. – Inta scenen och bestäm, det är din show. Det handlar om vilka känslor jag vill förmedla i mitt program. De andra i teamet ska försörja dig med det du behöver. Tony Irving lägger all sin energi på dem framför scenen. Den upplevelsen publiken får, den får också lyssnarna därhemma, resonerar han. För Morgonpassets Martina Thun är det däremot alltid radiolyssnaren som är i fokus. I alla fall om det är ett regelrätt radioprogram. – Sänder man från Liseberg och man hör vrålet från publiken är det andra premisser, men annars tänker jag alltid mest på dem som lyssnar via radio. Jag sitter där och gör mitt jobb även om det är ute. Vi bjuder dem som kommit dit att kika in bakom kulisserna och det älskar folk. Vad gör man när det är musik? – Vi kollar mejl och hämtar kaffe. Vi kör vårt program som vanligt och eftersom vi är flera på scen blir det som ett skådespel. Men jag tror det funkar också om man är nyhetssändare i Almedalen till exempel, säger Martina. Att ta vara på allt som Martina Thun händer på plats ger krydda och gör folk delaktiga. – Berätta vad som händer, flirta med publiken. Jag är väldigt transparent med vad jag gör på scen. Om jag gör något pinsamt så använder jag det, då kan det bli en rolig grej. Vi blir mänskliga och det är guld, särskilt när vi sänder ute. Det räcker med att säga ”Där sprack mina brallor”. Vad gör du för att radiolyssnaren inte ska bli exkluderad? – Man kan inte tänka att publiken på plats och radiolyssnarna får samma sak för det får de inte. Allt behöver inte gå ut till båda publiker, man behöver inte kommentera allt som händer. Använd webben och sociala medier och visa i bild. ■ #2/2015 23 Kollegor emellan MUSIKREDAKTÖREN KERSTIN BEHRENDTZ 5 BÄSTA Do You Remember – Jarryd James. Han har tidigare spelat keyboard tillsammans med singer-songwritern Matt Corby. Det var efter att Jarryd James började skriva låtar med Joel Little (producent till Lorde och Sam Smith) som han insåg att det var dags att satsa på en egen artistkarriär. Jag gillar atmosfären i den här låten. 27kvm – Viktor Olsson. Han är bara 22 år gammal, född och uppvuxen i Stenungsund. Låten doftar sextiotal. Dear Future Husband – Meghan Trainor. Amerikansk singer-songwriter, musiker och producent. Hon fick stora framgångar när hon släppte sin första singel ”All about the bass” förra året och singeln nådde förstaplatsen på Billboard Hot 100. Want To Want Me – Jason Derulo. Låten är den förstasingeln från den kommande plattan som beräknas släppas i början av juni. Den här tränar jag gärna till, även nästa. I’ll Be There – Chic & Nile Rodgers. Nile har sålt över 200 miljoner album och 50 miljoner singlar världen över med CHIC och gjort produktioner för artister som David Bowie, Madonna och Daft Punk. Vill ni ha fler förslag? Kolla in Spotify-listan ”P4 Kerstin Tipsar”. ■ Filmfestivalsöverlevnadsguide: *Drick mycket vatten. *Ha foträta skor. *Bli inte stressad av att se dina kollegor längst fram i kön (Gunnar Rehlin), de har ett annat uppdrag. *Sitt långt ut på stolsraden så du kan ställa dig upp om du blir lite sömnig (händer den bäste). * Ta med en tröja in i salongen, det blir alltid kallt. *Ta med en näsduk. Tårar fäller även den bittraste kritiker. 24 #2/2015 Det kommer att bli armbågsfighter, himlastormande filmupplevelser och tårar.” FOTO: MATTIAS AHLM Vad lyssnar du på just nu? Foträta skor och en extra tröja är Lisa Bergströms tips för att överleva filmfestivalen i Cannes. Svettig jakt på glamour i Cannes Vår kulturkorrespontent Lisa Bergström rapporterar från filmfestivalen i Cannes, innan den ens har börjat. text : Lisa Bergström I DEN BLÅ lilla portföljliknande plastväskan med den silverfärgade knäppen ligger programmet. Alla journalister på Cannes filmfestival går runt med den 68:e festivalens plastväska hängandes över axeln. Vi läser programmet noga, funderar över det, diskuterar det och önskar att vi ska lyckas planera de närmaste dagarna eller kanske – med en skön blandning av tur, erfarenhet med lite Saidakompetens – lyckas knäcka koden och se framtiden. Kanske något unikt, den senaste trenden, eller rent av vinnaren. För vad finns det att rapportera om innan en festival börjar? Med mörka ringar under armarna, kaffefläckar på tröjan och ett evigt trassel av micksladdar och hörlurar står vi i pressrummet och svarar på frågor om glamouren. Det vackra folket. Cannes filmfestival är så skicklig på att visa ruggigt hemska filmer om pedofili, våld och elakingar och samtidigt låta röda mattan glöda i solen och filmstjärnor glittra i fotografernas blixtar. Det är min 6:e festival i år. Och det är lika kittlande varje gång som signaturen till festivalen ljuder i salongen. Nerverna är på helspänn, hos både kritiker och filmskapare, ska det bli succé eller flopp? Men så här en dag innan öppnandet, så vet vi ju nästan ingenting om filmerna som ska ha världspremiär under de kommande dagarna. Men det jag faktiskt vet om festivalen än så länge är: Att det blir köer. Att det blir armbågsfighter. Att det kommer bli himlastormande filmupplevelser. Att jag kommer bränna min näsa i solen i kön, att tårar kommer rinna i salongens mörker. Att jag kommer längta tillbaka. Och att jag precis som mina kära kollegor, varje dag, fram till dess att festivalens jury utsett en guldpalmsvinnare, kommer hänga pressbrickan om halsen och slänga upp den blå plastportföljen med sina silverfärgade spännen över axeln och ge mig ut på gatorna i Cannes på jakt efter glamouren. ■ FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO Folke Olhagen och Tore Wretman i radioprogrammet Matbiten från 1957. FOTO: MICKE GRÖNBERG FOTO: SVT BILD Kollegor emellan FOTO: HELENA ANDERSSON ERICA DAHLGREN ÄR INTE BARA PROGRAMLEDARE PÅ P4 VÄSTERBOTTEN, HON ÄR OCKSÅ SYSTER TILL STJÄRNKOCKEN MATHIAS DAHLGREN. I SOMMAR GÖR DE MATLAGNINGSPROGRAM IHOP. Tänk efter före SÅ LYCKAS DU MED BYGGET Lars Norén är mannen bakom de fina renoveringarna på plan 5 och 6 i Radiohuset i Stockholm. Här ger han oss sina bästa tips inför hemma-bygget. Vad ska man tänka på när man ska starta ett bygge? Maria Sylvén 8 år testar grundsmaker med världsmästarkocken morbror Mathias Dahlgren i P1 i sommar. I mitten producent Erica Dahlgren. – Att man planerar ordentligt INNAN man börjar. Vad är de vanligaste nybörjarmisstagen? – Man missbedömer tidsåtgången och förstår inte alltid konsekvenserna när man till exempel river en vägg (Oj, var det en vattenledning i väggen…). Rör aldrig el och vatten själv, viktigt med behörig fackman. MAT MED MORBROR MATHIAS Erica Dahlgren 1997 BLIR MIN bror Mathias Dahlgren världsmästare i matlagning, han vinner tävlingen Bocuse d’Or i Frankrike. Sedan dess har jag hört: Varför gör ni inte ett matprogram ihop? I femton år saknade jag en idé. Vad skulle vi göra för program som tillförde något eget bland alla andra matprogram? Så en helg får jag öroninflammation. Mathias tar hand om barnen och de friterar broccoli tillsammans. ”Mathias, varför smakar det salt fast jag haft i lime?”, ”Blir det mindre salt med socker?” Matprat utan recept! Här fick basen i matlagningen ta plats, om hur grundsmakerna funkar 3 snabba tips om salt, sött och surt: SALT TIPS Använd vanligt salt i matlagningen. Det löser sig snabbast. Flingsalt passar bäst på bordet. SÖTT TIPS Kålsorter som broccoli har en naturlig sötma. Genom att till exempel bryna kålen kommer sötman fram och blir lättare att få barn att tycka om. SURT TIPS Syrligaste snabbmaten är fil/yoghurt. Bryt din favorit av hårdbröd över. I Västerbotten kallar vi rätten kort och gott ”bryta”. FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO tillsammans. Det blev idén till programmet Morbror Mathias mat som ska sändas nu i sommar i P1. När vi spelat in är det tydligt att råvaror, ingredienser och presentation – inget funkar utan en idé. Mat och radio är lika. ■ FOTO: SVT BILD text : Vad ska man tänka på när man anlitar någon för ett bygge? – Ta in offerter från flera, kolla upp ekonomi och recensioner av offererande bolag, köp inte bara på pris, se till att allt är med och slutligen: Se till att skriva ett avtal som reglerar pris och innehåll, muntliga uppgörelser är aldrig bra. Du planerar stora ombyggnader på Sveriges Radio, har du något på gång själv inför semestern? – Inget stort men vi ska ta bort ett inbyggt sop-skåp i vårt uteförråd och göra ytan tillgänglig inne i förrådet. ■ text : Ulrica Bengtsdotter #2/2015 25 En dag på jobbet CATHERINE FINÉR, SR UPPHANDLING I huvudet på en upphandlare 0 7 :3 0 07:30 Jag bor praktiskt nära Luma station i Hammarby sjöstad så jag tittar ut genom fönstret och ser att det är två minuter till att nästa tvärbana ska gå. Kastar på mig ytterkläderna, orkar inte vänta på den tröga hissen utan springer ner för de fem trapporna. Hinner med tåget. Funderar en kort stund, som varje morgon, på att jag borde cykla istället. 08:30 Dricker den obligatoriska köplatten och äter macka framför datorn. Kollar mejlen och dagens möten. Funderar lite på om jag borde förbereda mig mer än jag redan gjort. Bestämmer mig för att jag har koll på läget. 09:10 Går upp på med några avtalsförlängningar till direktörskorridoren. Det känns lite som att jag inte har gjort annat den senaste tiden. Therese som ser till att få två direktörers underskrift på varje förlängning i två ex, är en riktig klippa. Går ner till vår fina och ombyggda korridor i 6A med tacksamma steg. 09:30 Vi har inköpsfunktionsmöte. Alla delar med sig av vad de håller på med just nu. Jag berättar kort om de sju upphandlingar som jag i olika grad är inblandad i. På mötet pratar vi bland annat om att utvärdera alla upphandlingar efter att de är avslutade och vi pratar om att byta namn på vår funktion, från inköp till upphandling. Knaprar lite saltlakrits. 0 9 :3 0 1 2 :0 0 11:00 Dags för nästa möte där vi ska gå igenom ett upphandlingsdirektiv för upphandling av en internkommunikationslösning. Vad är det vi ska upphandla egentligen? Vad är behovet? Jag kommer som vanligt på mig själv med att prata lite för fort och avbryter den som talar. Dålig ovana. Ber om ursäkt. De säger att det inte gör något. Jag väljer att tro på dem. 12:00 Äter som vanligt lunch på restaurangen K-märkt. Efter att jag börjat äta där är det svårt att gå någon annanstans för att 26 #2/2015 maten är så god. Man betalar dessutom efter hur mycket maten man själv lagt för sig väger. Mina luncher brukar sällan kosta mer än 6070 kr, inte den här gången heller. Jag känner besparingslycka. 13:30 Förbereder mig inför nästa vecka då vi ska utvärdera de anbud som inkommit i upphandlingen av nytt ekonomisystem. Är i spänd förväntan. Vilka kommer att lämna anbud? Har vårt underlag hållit hela vägen? 14:45 Försöker att boka möten i Outlook med en arbetsgrupp i en upphandling jag ska starta. Att hitta tider där alla är tillgängliga visar sig vara i det närmaste omöjligt. Hittar till sist en sen eftermiddagstid som ser nästan onaturligt tom ut. Inser efter att jag skickat ut bokningen att det var på Valborgsmässoafton. Fortsätter leta. 17:00 Tar datorn under armen och går hem. 18:00 Dags för dagens största utmaning – att försöka hitta inspiration till middagsmat. Det går så där. Har en mycket smal tonåring hemma som tycker att det mesta i matväg är oätbart. 20:00 Sätter mig i soffan med min iPad och ritar mig igenom kvällen. 2 2 :0 0 22:00 Postar till sist en teckning på Instagram. ■ Hur ser en dag på jobbet ut för dig? Mejla oss gärna om du har lust att vara med, [email protected]. FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO 1925 2015 AVGÖRANDE ÖGONBLICK 22 AUGUSTI 2015 KOM SÅ FIRAR VI! För första gången någonsin är alla Sveriges Radios medarbetare samlade till en heldag fylld av inspiration, gemenskap och festligheter. Vi börjar i Berwaldhallen och slutar i Radiohusparken. Det blir helt enkelt den avgörande 90-årsfesten! 12.30–15.30 Inspirations- och kunskapsseminarier i Berwaldhallen Gäster som kommer med tåg och flyg hämtas av buss på Centralen 15.30–18.00 Paus och partypiff Buss transporterar hotellgäster 18.00 Välkomstdrink i Radiohusparken 19.00 Trerättersmiddag signerad stjärnkocken Stefan Karlsson 23.00 Hemlig artist 00.00–03.00 Party, party, party! FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO #2/2015 27 Efter jobbet ”Efter ett magdanspass är jag lugn, glad och tillfreds.” Osbygatan, Malmö: DET ÄR MORGON och Maria ska snart gå till jobbet på P3 i Malmö. Ett intensivt solljus tränger in i lägenheten. Skuggorna dansar över den gröna sammetssoffan, datorn med den blivande romanen i, porslinsfigurerna, novellprisdiplomet på väggen, och landar på Marias koboltblå klänning som hon tagit på för fotograferingen. När Maria Maunsbach var 18 år åkte hon till Kairo för att läsa arabiska och drömde om att bli magdansstjärna. Hon tog lektioner i lägenheter runt om i den bullrande staden och köpte klänningar i skimrande färger, med broderier, bjällror och fransar. Då hade hon dansat hemma i skånska Höör sedan hon var 28 #2/2015 28 14 år, influerad av en magdansvåg som svepte över Europa. Magdans är en så självklar del i Marias liv att hon inte ens tänker på det som ett fritidsintresse. Det är en värld i ständig utveckling, med populärkulturella referenser i musiken, nya kostymer och festivaler. – Det som lockade när jag var 14 var roliga kläder, att det var sexigt och att man fick röra på sig. Men ju längre jag har hållit på desto mer betyder gemenskapen. Sedan är det ju ganska kul att göra något som nästan bara brudar håller på med. Maria undervisar sedan flera år en grupp kvinnor i en ”sunkig gymnastiksal i Höör”. – Efter ett magdanspass är jag lugn, glad och tillfreds. Det är prestationslöst. Jobbet på P3 är väldigt kreativt, men det blir mycket tid vid datorn så dansen är en kontrast till det. ■ Maria Maunsbach. Programledare på sex- och samlevnadsprogrammet Ligga med P3, headhuntad från socionomprogrammet. bor Malmö. vem gör text: Ulrica Bengtsdotter foto: Julia Lindemalm Vad gör du efter jobbet? Har du en hobby som gör sig bra på bild? Hör av dig till oss: [email protected] FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SVERIGES RADIO
© Copyright 2024