Säsongsprogrammet 2015/2016
SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER RADIOKÖREN SÄSONGSPROGRAM 2015/2016 INNEHÅLL 4 Vi ska vara ett konserthus för nyfikna – intervju med konserthuschef Helena Wessman 6 Berwaldhallen med Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören 7 Stolt körtradition med blicken framåt 11 Viljan att skapa det bästa – Radiokören och Peter Dijkstra 14 Ren spelglädje 6 Chefsdirigent med världen som arbetsfält 1 – intervju med Daniel Harding 19 Du vet väl att... 20Interplay 22 Ensembler och administration 24 Avgörande ögonblick – texter av musiker och korister 42 Konsertkalender 4 6 Östersjöfestivalen 47 Svenska stjärnor 4 8 Välkomna alla barn 9 Chamber Unplugged 4 Med hjärtat för boken Berwaldbonus Score – Världens bästa spelmusik fyller Berwaldhallen 50 Öppet Hus i Berwaldhallen El Sistema Lucia- och julkonserter 52 Abonnemang i Berwaldhallen 54 Bra att veta Att köpa abonnemang och biljetter 55 Salongsplan Med reservation för ändringar 4 5 Vi ska vara ett konserthus för nyfikna En orkester och en kör som platsar i världseliten med ett internationellt konserthus, som också är svensk public service-radio, triggar nya konserthuschefen Helena Wessman. Ödmjuk inför den höga nivån och de stora utmaningarna som klassisk musik står inför, tror hon benhårt på Berwaldhallens framtid. på jobbet är när sista tonen klingat ut, applåderna brakar lös, och hon får smita ut bakom scenen och möta kören och orkestern när de ramlar ut från scenen med håret på ända, svettiga och lyckliga, ångande av eufori: Vi överlevde. Och dessutom gjorde vi det bra! – Det slår allt, säger Helena Wessman, konserthuschef i Berwaldhallen. Vi möts i Berwaldhallens förmiddagstomma foajé och den före detta trombonisten strålar när hon beskriver sina kollegors glädje och publikens värme. – Men det finns heller inget argare än en arg symfoniorkester, säger hon med ett stort skratt och beskriver hur otillfredsställelse och irritation snabbt sprider sig, som i ett gemensamt blodomlopp, i det starka kollektiv som en orkester och kör är. – Det finns inte så stort utrymme att vara individualist och strular det till sig rejält drabbas ju alla. Helena Wessman har varit konserthuschef för Berwaldhallen, Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören, sedan augusti 2014. Närmast kommer hon från Göteborgs Symfoniker och har, sedan hon slutade som musiker på 90-talet, haft flera olika roller som administratör och chef. Frågorna kring en orkester är ganska lika, konstaterar hon. Men att också ha en professionell kör i huset, och att arbeta inom Sveriges Radio, med public service, är nytt för henne. – Det triggar mig verkligen att tänka hur vi kan bli den bästa stunden Helena Wessman Foto: Horacio Villalobos/TT ännu mera radio. Jag vill att man ska känna att man kliver in i ett radiohus, att man som publik verkligen upplever att man är med och gör radio. Kärnan i verksamheten är förstås orkestern och kören, men hon vill utveckla samarbetet med redaktionerna, mer korsbefruktning. Även rent fysiskt. – Varför inte ha sändningsbås här, säger hon och pekar ut i foajén. Självklart ska man kunna lyssna på en konsert "som vanligt", men också kunna fördjupa sig genom presentationer och kunskapsutbyte. – Och den som verkligen vill rådbråka sig och se musiken i ett större sammanhang ska också få sitt. Berwaldhallens projekt Interplay är en del i detta, där musik och föreläsningar kombineras på överraskande och ovanliga sätt. – Men ibland tycker folk att vi stökar lite för mycket med dem, att det inte är vad man vill ha när man vill slappna av en fredagskväll. Men Berwaldhallen är public service och med det följer ett ansvar, slår hon fast, kunskapsfördjupning och folkbildning. Ansvar att utmana och bryta ny mark, liksom att vårda de traditionella värdena. – Vi har musik som har stått sig i 250 år, så den behöver vi inte skämmas för. Jag tror också att människors behov av ritualer, av ceremonier kring musik, är oerhört stort. När det gäller ny musik och gubbdominansen bland tonsättarnamnen, så vill hon inte tala siffror, men konstaterar att hon själv gärna skulle öppna med nyskrivet varje vecka. Men att det gäller att inte skrämma publiken. Och inte heller de stora internationella dirigenterna, som inte alltid vill studera in nya verk för att kanske uppföra enbart i Stockholm. – Men det är ingen tvekan att här krävs ett målinriktat arbete. De nyskrivna riktigt stora verken exempelvis, kräver så pass mycket mer repetitionstid att vi måste arbeta på lång sikt. Exempelvis att vi inom fem år ska ha uppfört ett visst antal stora nya verk. Mycket av det som Helena Wessman vill fokusera på är sådant Berwaldhallen redan är bra på och som är viktigt att fortsätta att driva med hög svansföring. Som Berwaldhallens viktiga roll i presentationen av svensk musik och svenska artister och samtidigt vara ett internationellt konserthus, bland annat genom en framgångsrik turnéverksamhet. Ett annat hjärteområde är barn- och ungdomsverksamheten. En del i den är El Sistema, ett projekt som vi, liksom många andra aktörer i Sverige och världen, är djupt involverade i. Det startade i Venezuela och är i dag en världsrörelse för att nå barn som inte självklart annars skulle komma i kontakt med musik och eget utövande. Den bärs av idén om musik som medel för social och kulturell utveckling hos unga. – Det handlar bland annat om att lära sig fokus och disciplin. Det är ju ingenting man är född med, utan får träna på. Att det är roligt upptäcker barnen snart, eftersom fokus ger resultat – man lär sig helt enkelt att bli bra på något. – Men jag är bekymrad över att man i skolan inte lyssnat på forskningen. Vi vet ju i dag vilken nytta musiken gör. Du lär dig matematik och allt annat bättre med musik. Genom att träna musik lär man sig att angripa problem från flera håll, vilket är ovärderligt för inlärning. Och även något som Helena Wessman har användning för som chef. – Bilateral problemlösning går folk på kurs för att lära sig och det är precis det musikträning går ut på. Går det inte på ett sätt, så pröva ett annat, bryt ner frasen, vänd på problemet. Som musiker måste du ju lösa problemet, det är inget att be för, säger hon och berättar att hon på nytt tagit upp musicerandet. Inte trombon den här gången, utan dragspel, och hur hon märker att nya fåror plöjs i hjärnan, hur koordination och minne förbättras. Det oroar henne att så många unga inte får de verktyg som musicerande ger. Inte minst förmågan att lyssna. Där har förstås Berwaldhallen och andra kulturinstitutioner en viktig roll. – Barn måste få träna att gå på teater, sitta i en konsertsal, lyssna på högläsning. Barnens eget skapande är jätteviktigt. Men förmågan att lyssna, den är fundamental, att sitta still och ta in, utan ”multitasking”. – Ska vi komma på de stora lösningarna i världen, så måste vi kunna koncentrera oss. Nu har Helena Wessman kommit igång ordentligt och resonerar kring begreppet ”högkultur”. – Fast det är ju nästan ett fult ord, säger hon med ett stort skratt, och tillägger att hon inte har formulerat sig färdigt kring detta, men att hon ändå måste börja tala om det högt. Hon tar symfonin som exempel, denna kolossalt komplicerade konstruktion, som ett katedralbygge. Människans förmåga att bygga katedraler – konstnärliga, intellektuella, fysiska – måste vi slå vakt kring, anser hon, den behövs för vår kunskapsutveckling, för att bära vår civilisation framåt. – Det är viktigt att odla förståelsen också för musikens komplexitet, för kompetensen att utföra och framföra den. Men frågan är om det är okej att prata om högkvalificerad musik, som lika mycket en intellektuell upplevelse som en känslomässig, på det sätt som man exempelvis gör inom litteraturen. – Trevlighetskulturen kring musiken behöver utmanas. Det är inget fel att njuta och slappna av till musik, men det är inte dess enda roll. Den ska också utmana, vara taggig, stökig, göra ont, hjälpa oss att bearbeta det svåra i livet. Utmaningarna för ett konserthus med klassisk musik, konstmusik, som huvuduppdrag är många. Den grånande publiken talas det ofta om. Men, konstaterar Helena Wessman, det fylls ständigt på med nya gråhåriga. Hon gillar inte att man klankar ner på den äldre publiken. – Många gånger är det först lite senare i livet man har tid och råd att gå mer på teater och konserter. Det är en publik vi sedan har kvar väldigt länge, så det är klart att den då hinner bli till åren. Men att nå yngre brottas förstås även Berwaldhallen med, och Helena Wessman hoppas på den yngre konstintresserade publiken. Potentialen finns, menar hon, och det gäller att testa nya konsertformer och programsättningar, skapa nya möten med ensemblerna. – De måste känna att hit kan du komma – det här är ett konserthus för nyfikna. Det gäller att sänka trösklarna till den klassiska musikscenen så att folk vågar sig hit en gång. Då kommer de tillbaka. Jenny Leonardz 6 7 Sveriges Radios Symfoniorkester Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio AB Berwaldhallen med Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören berwaldhallen invigdes hösten 1979 och är Sveriges Radios och hela Sveriges konserthus. Berwaldhallen är framförallt hemvist för två ensembler i världsklass: Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester. Som publik möter du dem tillsammans med chefsdirigenterna Daniel Harding (Radiosymfonikerna) och Peter Dijkstra (Radiokören), men också med andra välrenommerade gäster. De flesta konserter innehåller musik med solister från hela världen. All musik som skapas här kan upplevas både direkt och i våra radiosändningar. Tack vare Radiokören och Radiosymfonikerna kan Sveriges Radio erbjuda ett kvalitativt musikutbud för lyssnare över hela landet. Konserter av mycket hög kvalitet och unika musikupplevelser, som annars skulle vara svåra att få. Kärnan i Berwaldhallens utbud är västerländsk konstmusik framförd av Radiokören och Sveriges Radios Symfoniorkester. Våra ensembler håller en hög nivå som attraherar både det nationella och det internationella musiklivet. Berwaldhallen erbjuder dessutom konserter för alla åldrar med andra framstående artister ur Sveriges Radios övriga musikutbud. Ensemblerna i Berwaldhallen värnar och utvecklar musik. I programsättningen strävar vi efter att sätta in musiken i nya sammanhang. Vissa kvällar lyssnar inte bara svenskar på våra konserter, utan även stora delar av Europa via Europeiska Radiounionen, EBU. Radiokören 1965 Foto: SVT Bild Stolt körtradition med blicken framåt är lika gamla. Nästan. Sveriges Radio, eller Radiotjänst som det hette då, började sina sändningar den 1 januari 1925 med en högmässa från Jakobs kyrka i Stockholm påannonserad av Sven Jerring. Redan i april samma år samlade man några sångare till ett första möte på Radiotjänst för att lägga grunden till en Radiokör. Tydligen gick diskussionerna bra, för redan den 1 maj 1925 gav Radiokören sin första konsert. Kören är därmed en av de allra äldsta radiokörerna i Europa (BBC Singers startade året innan). radiokören och sveriges radio Vad var då anledningen till att Sveriges Radio så tidigt började med en egen kör? För att förstå det kan man se på statens avtal med Radiotjänst där det stod att ”Rundradioprogrammen, vilka skola vara av växlande art och skänka god förströelse ---skola hållas på en hög ideell, kulturell och konstnärlig nivå.” Med Radiokören skulle hela Sverige få tillgång till en elitensemble som inspiration och förmedlare av körmusik och öppna nya områden för den varje dag allt större lyssnarskaran. Aldrig tidigare hade man direkt hemma i stugan kunnat lyssna till så mycket musik, föredrag och underhållning 8 9 Dittills hade Radiokören gett konserter främst genom radion och på konsertscener och kyrkor i Stockholm. Europa hade på grund av kriget varit stängt, men nu öppnades gränserna till ett sönderbombat Europa. En av de tidiga resenärerna som tog sig ut ur Sverige var Eric Ericson som träffade musiker, tonsättare och som nu. När radiomediet slog igenom, och därmed Radiokören, var det en revolution som vida översteg den påverkan som senare skulle komma när TV:n gjorde entré. För många blev det ett avgörande ögonblick när de skaffade sin första radio. Sveriges Radio fortsatte att regelbundet sända ut Radiokörens uppskattade konserter, oftast a cappella, ibland orkesterverk och även radiooperor i en tid då körrörelsen var mycket livaktig och körförbund etablerades runt om i landet. I denna tid blev Radiokören en stilbildare och inspirerade det mycket aktiva körsverige och gav sina lyssnare musikupplevelser som många aldrig tidigare haft tillgång till. Under sina 90 år har Radiokören haft nio chefsdirigenter (se lista) som alla varit mycket framstående kördirigenter och många gånger haft stort inflytande på musiklivet i hela Sverige. Inte minst gällde det Einar Ralf som undervisade i kördirigering vid musikkonservatoriet, var direktör för Musikhögskolan, förbundsdirigent för svenska sångarförbundet, ordförande för Svenska tonkonstnärsförbundet, ledamot i 1947 års musikutredning och musikkonsulent på Skolöverstyrelsen. Gustaf Sjökvist Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio AB RADIOKÖRENS CHEFSDIRIGENTER: GUSTAF MALM 1925 AXEL NYLANDER 1925–1939 EINAR RALF 1939–1952 ERIC ERICSON 1952–1982 ANDERS ÖHRWALL 1982–1985 GUSTAF SJÖKVIST 1986–1994 TÕNU KALJUSTE 1994–2000 STEFAN PARKMAN 2002–2005 PETER DIJKSTRA 2007– Radiokörens utveckling efter Ericsons långa ledarskap har fortsatt under andra framstående dirigenter som både förvaltat traditionen men också tillfört en ny och breddad repertoar. Kören har befäst sin roll som kulturbärare och elitensemble genom otaliga radiokonserter, och internationellt står sig kören fortfarande som en av världens bästa. När kören tilldelades ett pris i Cannes för inspelningen av Alfred Schnittkes Bussverse under ledning av Tõnu Kaljuste var motiveringen: ”världens främsta ensemble för nutida musik”. Vad är det då som gör Radiokören så speciell? Naturligtvis är kopplingen till Sveriges Radio avgörande som bas för verksamheten och att man då liksom nu når en stor publik över hela landet och sedan 60-talet även i Europa genom EBU (Europeiska Radiounionen). Men också traditionen ända från 1925. Avgörande har alltid varit att ha mycket goda sångare i ensemblen. Som Eric Ericson uttryckte det: ”En medlem i Radiokören är i första hand en bra musiker, naturligtvis med en tekniskt sett välskolad röst, som ägnar sig åt alla musikaliska stilarter, men för mig är det frågan om inte bara musikalitet Eric Ericson Foto: Jarl Ekenryd som är viktigt utan också, ska vi säga, musikalisk bildning. Att konstnärer i Europa. Där fann han också en stor kunna gå från Bach till Schönberg och kunna komma in körrepertoar som antingen var bortglömd eller sällan i de olika partituren, det går åt ganska mycket musikerframförd och han fick ta del av nyskriven körmusik skap till det.” och nya musikaliska ideal. Allt detta tog han hem till När vi nu firar Sveriges Radio och Radiokören 90 Sverige och fick dessutom sina goda vänner att skriva år så är det med en stolt tradition i ryggen men med musik för kör i en ny tid, såsom bland andra Sven-Erik blicken framåt. Allt för att ge lyssnarna nya avgörande Bäck, Ingvar Lidholm och Lars Edlund. Ny tid och ny ögonblick, nya musikaliska upptäckter, nya tolkningar repertoar blev grunden för den Radiokör som Ericson av äldre musik, ny körmusik och vi uppfyller kravet från tog över när han blev dess dirigent, efter att ha gästat 1925 att innehållet ska ”hållas på en hög ideell, kören vid flera tillfällen under Ralfs tid. Med hjälp av kulturell och konstnärlig nivå”. Och det kravet kan man sina sångare från sin egen kammarkör som han, enligt utan att tveka säga att Radiokören har uppfyllt med Eric Ericson själv, ”smusslade in i Radiokören”, skapade råge under 90 år. han delvis en ny kör och med nya ideal. Framgångarna lät inte vänta på sig och Europa och världen fick snart Bengt Arwén upp ögonen för den svenska Radiokören. Radiokören FOTO: Kristian Pohl Tõnu Kaljuste Foto: Micke Grönberg/Sveriges Radio AB 10 11 Viljan att skapa det bästa – Radiokören och Peter Dijkstra Radiokören är en av världens främsta körer. Och den blir bara bättre och bättre. Bakom de stora framgångarna står Peter Dijkstra, körens chefsdirigent sedan åtta år. Jag träffade honom i Stockholm en vacker vårdag över en kaffe för att prata om hans nära relation till kören och den musikaliska magi som uppstått i deras täta och mångåriga samarbete. unikt mänskligt instrument för musik. Men hur ska man egentligen beskriva den? De flesta vet att en blandad kör består av fyra stämmor, sopran, alt, tenor och bas. Men samtidigt som kören är en ensemble, ett kollektiv, handlar det om en skara individer med sina olika musikuppfattningar, personligheter och bakgrund. Sedan 2007 är det den holländske dirigenten Peter Dijkstra som leder kören och han pratar gärna om hur den med åren fördjupade relationen, har påverkat kören positivt. – Som i andra relationer mellan människor handlar det om att ge varandra trygghet och visa ömsesidig respekt, men också att det händer något. Utan överraskningar stagnerar det och relationen går på rutin, säger Peter Dijkstra och skjuter undan bordet en bit för att få plats med de långa benen. När han berättar framstår det som självklart, men det är samtidigt inte så enkelt att åstadkomma. Att Peter Dijkstra har lyckats med Radiokören behöver däremot ingen tvivla på. Deras gemensamma resa började 2003 när han vann Eric Ericson-tävlingen och dirigerade kören i finalen. – Det var ett kort möte, men för mig en fantastisk upplevelse. Jag blev sedan inbjuden att komma tillbaka, först som gästdirigent och snart även som förste gästdirigent. Det funkade verkligen jättebra mellan mig och kören och jag utsågs till chefsdirigent. Sedan dess har vi lärt känna varandra väldigt väl och har kommit till en punkt där jag vet precis både vad jag kan förvänta mig och vad jag kan kräva av dem. Och de vet också precis vad de får med mig, säger Peter Dijkstra. Skulle man våga sig på att göra en schematisk bild över Radiokören skulle det bli en komplicerad radiokören är ett Radiokören Foto: Kristian Pohl • Radiokören bildades 1925 • Radiokören är en av världens mest framstående a cappella-ensembler •E ric Ericson utvecklade kören från 1952 • Sedan hösten 2007 är Peter Dijkstra chefsdirigent för Radiokören • Radiokören består av 32 professionella sångare skiss med mängder av olika återkopplingar mellan hela ensemblen, de olika personerna, mellan stämmorna och Peter Dijkstra. Enskilda individer som agerar tillsammans och ger sitt yttersta för det gemensamma målet – att skapa körmusik på högsta internationella nivå. – Det är viktigt att poängtera att musiken alltid står i centrum! Det är den vi tillsammans måste nå fram till på något sätt. Som dirigent är man ju musikens advokat och även om det finns personliga intressen, kanske från mig eller medlemmar i kören, är det underordnat uppdraget att föra kören fram till en viss kärna, och den finns i musiken. Musik är ett känslans språk. Men att arbeta med musik är inte samma sak som att bara gå på feeling. Bakom varje lyckad konsert med Radiokören ligger ett minutiöst arbete med varje fras och varje skiftning i körklangen. När jag pratar med några av koristerna framhåller de gärna att Dijkstra alltid är oerhört väl förberedd inför varje repetition. Det tycker han själv är en förutsättning. 12 13 – När man startar ett projekt måste man redan innan den första repetitionen börjar veta vad man vill med musiken. Och hur man ska nå dit! Vi känner ju varandra så väl nu att jag som dirigent kan använda körens alla starka sidor för att nå de musikaliska målen på ett effektivt sätt. Men det måste det finnas en plan för, om man vill bli tagen på allvar och lyssnad på. Det gäller i synnerhet avancerad repertoar, poängterar han. Vid en repetition i Radiohusets Studio 2 får jag det bekräftat. Stämningen är avspänd men koncentrerad. Dijkstra börjar med att gå igenom uttalet på några ställen i den engelska texten i Arvo Pärts I Am the True Vine. Dynamiken är viktig liksom relationen mellan ord och ton. Det blir några omtagningar för att få ett crescendo helt rätt. Mellan varven kommer också frågor från olika körmedlemmar om hur de ska hantera vissa passager. Det pratas växelvis engelska och svenska. Över hela repetitionen vilar en prestigelöshet som inte ska förväxlas med lågt ställda ambitioner, utan tvärtom som en gemensam vilja att skapa det bästa med utgångspunkt från en ömsesidig trygghet. På ett befriande sätt finns också skrattet hela tiden nära till hands. När kören tar plats på sina respektive platser sker också uppdelningen i de olika stämmorna. Sopranerna längst fram till vänster. Bakom dem basarna. På andra sidan altar och tenorer. Går det att urskilja några särdrag i de olika stämmorna, undrar jag. Peter Dijkstra uttrycker sig försiktigt. – Jag vill inte gärna generalisera för mycket, men visst finns det vissa gemensamma drag i de olika röstlägena. Och det är något som är viktigt att ha koll på. Ibland kan någon stämma behöva lyftas fram och en annan hållas tillbaka. Allt handlar ju om att nå fram till ett musikaliskt bra resultat och helheten bygger på att alla fyra pelarna, de olika stämmorna i kören, fungerar tillsammans. För att få en uppfattning om hur det upplevs inifrån kören vände jag mig till några av koristerna. Vad är det som utmärker sopranerna, frågade jag utan omsvep Jenny Ohlson Akre. – Det ändrar sig en del över tid eftersom sångare ibland slutar och nya kommer till, men just nu har vi ett väldigt fint sätt att arbeta ihop. Alla är vi olika personligheter med individuella sångsätt men vi är också ett bra gäng som stöttar varandra. Många i vår stämma är också solister och det är inte ovanligt att någon eller några sticker ut, men i kören är det samarbetet som gäller, säger hon. Att som körmedlem kunna balansera eget initiativtagande med förmågan att smälta in i en enhetlighet är oerhört viktigt. Det handlar om att ge publiken en samlad upplevelse kring förmedlandet av det musikaliska och även textliga budskapet, utan att för den skull tappa nerven och det direkta tilltalet i framförandet. Radiokören består av en samling unika individer med en särskilt utvecklad förmåga att få rösten att smälta in i den gemensamma klangbilden, det menar också Joakim Schuster i basstämman. – Vi turas om att dra och driva på. Jag tror att basarna i stor utsträckning uppfattar sig själva som ankare i kören. I vår stämma finns dessutom både humorister och trygghetsskapare, säger han. Under repetitionen delas noterna till Arvo Pärts Te Deum ut. Det är körens första möte med den här musiken och körmedlemmarna möbleras om till en dubbelkör. Alten Tove Nilsson byter tillsammans med hälften av sina kolleger i altstämman plats och flyttar till andra sidan lokalen. Efteråt träffar jag henne och frågar vad som är speciellt med just altstämman. – Många gånger handlar det om att sjunga understämmor och ligga mitt i eller långt ner i klangen. Det gör att man kanske blir lite extra bra på att lyssna in de andra eftersom deras stämmor finns både över och under din egen. Och jag älskar att sjunga alt! Ofta får man använda hela röstomfånget, samtidigt som vi sällan ligger i extrema lägen som i de högre stämmorna, säger Tove Nilsson. Vid den här repetitionen står Arvo Pärts musik i centrum. Repertoaren är också nyckeln till väldigt mycket, menar Peter Dijkstra som tycker det är viktigt med sångligt flödande musik med vokala linjer som han anser är bra både för rösterna och för samsjungningen. – Oavsett om det är romantisk musik eller musik av renässanstonsättare återvänder vi med jämna mellanrum alltid till den typen av repertoar. Vi har « Utan överraskningar stagnerar det och relationen går på rutin. » Peter Dijkstra Peter Dijkstra Foto: Astrid Ackermann också skapat en mycket stabil och bra grund som lett oss fram till en punkt där vi kan lyfta fram en svårare och ännu mer avancerad repertoar. Tenoren Gunnar Sundberg har varit med på hela resan tillsammans med Peter Dijkstra och sjöng vid konserten där de möttes allra första gången. Samarbetet har med åren utvecklats till något riktigt bra, säger han. Visst har det kärvat ibland, men det handlar ju om kreativa processer och sång är speciellt, eftersom man använder sin egen kropp som instrument, vilket gör den väldigt personlig. Och Peter Dijkstra håller med. – Det är inte enkelt alla gånger! Ibland uppstår det svåra situationer, men genom friktion uppstår också värme! Och ur den kommer energi! Just i tenorstämman finns också väldigt mycket energi, intygar Gunnar Sundberg. – Ja, om det är några som drar iväg och sjunger för starkt är det oftast i tenorstämman. Vi får ibland försöka tygla oss lite grand. Peter Dijkstra berättar med stor värme och innerlighet om kören och hur de tillsammans utvecklats under åren. Han säger att just i en kör är harmonin kanske särskilt viktig och då menar han inte samklangen utan harmonin i ensemblen. – Man kan höra om en kör har det kul eller inte. Att folk trivs är jätteviktigt för det musikaliska resultatet. Alla sångarna är på mycket hög nivå, fortsätter Peter Dijkstra. Alla är på något sätt solister med den där unika förmågan att också vara lagspelare och ta ansvar för helheten, precis som koristerna själva insiktsfullt beskriver sig. Men den redan höga nivån betyder inte att de slår sig till ro. – Att känna att nu är allt klart är farligt! Vi måste alltid fortsätta utvecklas! Radiokören ska vara en kör som banar vägen. Man kan jämföra med bergsbestigning! Vi tillhör gruppen som lämnar baslägret och går före alla andra och tar ut riktningen för de andra att följa. I den ambitionen ligger inte bara att framföra musik på högsta internationella nivå utan också försöka få möjlighet att göra fler uruppföranden. Kören är alltid på väg mot högre mål – ”The Sky is the limit”! säger Peter Dijkstra med eftertryck och lämnar kaféet med ett leende på läpparna. Göran Persson Peter Dijkstras kontrakt som chefsdirigent för Radiokören har nyligen förlängts till 2018. 14 15 Sveriges Radios Symfoniorkester och Daniel Harding Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio AB Ren spelglädje Vad är det som gör att Sveriges Radios Symfoniorkester låter så bra? Svaret är naturligtvis mycket mer komplext än att det handlar om en grupp musiker i världsklass. För det är den rena spelglädjen, törsten efter fördjupning och en gemensam strävan efter lyhördhet i spelet som får kritiker och publik världen över att lovprisa den unika, kammarmusikaliska klangen. – det är ren glädje att spela med orkestern, säger 1:e konsertmästaren Tomo Keller. Helt ljuvligt! Den österrikiske violinisten har likt många av sina kollegor en hel del att jämföra med: han har tjänstgjort i tjugotalet topporkestrar runt om i världen, blivit desillusionerad – och återfått sina drömmar. – Den positiva andan, drivkraften att bli bättre – det är mycket sällsynt i stora symfoniorkestrar. Jag har oftast upplevt något liknande i mindre orkestrar. Han menar att Sveriges Radios Symfoniorkester gör kammarmusik i stort format – inte i den bemärkelsen att man spelar klent eller kraftlöst, utan snarare genom besjälat, lyhört musicerande. Tomo Keller är inte ensam om sina iakttagelser. • Sveriges Radios Symfoniorkester bildades 1965 genom en sammanslagning av Radioorkestern och Underhållningsorkestern • Sveriges Radios Symfoniorkester består av ett drygt hundratal förstklassiga musiker • Sedan 2007 är Daniel Harding chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester • Symfoniorkesterns hemvist är Berwaldhallen • Idag räknas Sveriges Radios Symfoniorkester till en av Europas främsta orkestrar De senaste årens triumfatoriska turnéer har byggt spelet. Interplay har förstärkt lyhördheten inom gruppen, upp orkesterns självförtroende och dessutom svetsat en lyhördhet som är både intuitiv och intellektuell. samman ensemblen. Kritikerna har kommenterat ett För publikens del har Interplay också skakat sound som är varken tyskt, engelskt eller ryskt, utan om, och ställt förväntningarna på ända – något som snarare nordiskt, färgat av flexibilitet och kammarprogramchefen Hanns Rodell observerat. Må vara att musikalisk skirhet och en enorm expansionskraft. en och annan åhörare inte riktigt känt igen sig, men – De har utvecklat ett samspel som är hisnande! det ligger något positivt i att inte vara förutsägbar. säger konserthuschef Helena Wessman. Ett sömlöst – Det känns som ett modernt sätt att angripa spel, följsamt och elastiskt – utan kanter, fortsätter konsertformen, menar Rodell. hon. Utomlands hålls Sveriges Radios Symfoniorkester Helena Wessman ser fram emot att förlänga det fram som en av Europas allra främsta orkestrar. lyckade Interplay-projektet under sin första "egna" Det är stort. säsong 2015/2016. Förklaringen bakom lyhördheten inom orkestern – Vi vill stå upp för komplexiteten, ge publiken en är sammansatt. Delvis handlar det om ett intensivt möjlighet att utveckla sitt intellektuella mottagande. arbete inom stämmorna, och satsningar på dirigentHon är mån om att påpeka att Interplay-projektet lösa konserter som istället leds av konsertmästarna eller stämledarna. Sådant utvecklar lyssnandet. Men det handlar också om kontinuiteten i samarbetet med chefsdirigenten Daniel Harding, som tack vare Interplay under säsongen 2014/2015, kunnat arbeta med orkestern under hela 24 veckor. Om inte alltför länge firar Harding 10-årsjubileum som chefsdirigent, och parterna ser ingen anledning att förändra villkoren för ett lyckligt musikaliskt äktenskap. Flera skivinspelningar under året med skivbolaget Harmonia Mundi ger dessutom orkestern möjlighet att lysa i egen kraft – inte bara som ”kompband” till världsbekanta solister. Sveriges Radios Symfoniorkester och Daniel Harding Foto: Julian Hargreaves Med Harding på pulten har en ny generation musiker anslutit sig till orkestern. Deras stora internationella erfarenhet och i grunden är besjälat av public service-tankens vision. repertoarkunskap, kombinerat med egna erfarenheter Att kunna erbjuda radiolyssnarna det allra yppersta, av olika dirigenter och solister, gör det möjligt för både konstnärligt och intellektuellt, och att fortsätta orkestern att bygga projekt som verkligen får vingar, att utmana publiken, oavsett om den sitter i konsertoch att vidga perspektiven. salen eller lyssnar på en radiosändning. – De är väldigt engagerade, passionerade och Vilka är säsongens highlights? Vare sig Helena seriösa i sin ansats, fortsätter Wessman, och dessutom Wessman eller Tomo Keller tvekar en sekund när de en väldigt öppen orkester. identifierar turnéerna: på hösten en turné med det Just Interplay har haft oanade följder också första Interplay-programmet, som efter konserter i för orkesterns utveckling. Till en början tycktes Berwaldhallen färdas vidare till Berlin. På våren följer det kanske inte helt självklart hur det intellektuella, en vända till Spanien och ltalien med pianisten Maria tvärvetenskapliga greppet skulle kunna lyfta João Pires och violinisten Veronika Eberle. Men det är konsertupplevelsen. också en säsong som bjuder på många spänstiga nya – Vi tänkte – vad har det här med oss att göra?, verk av svenska signaturer. Utblickar som fortsätter reflekterar Tomo Keller. Men under säsongens lopp att vidga perspektiven och underhåller spelglädjen. anslöt sig allt fler musiker till samtalen, och märkte hur reflektionerna kring musiken också påverkade Sofia Nyblom 16 17 upptäcka det han själv vetat om ett tag, hur bra Sveriges Radios Symfoniorkester egentligen är. Vilken utveckling orkestern genomgått de senaste åren. Daniel Harding har just avslutat ännu en eftermiddag tillsammans med orkestern i Berwaldhallen. Tillsammans har de gnuggat War Requiem fram och tillbaka. Om ett dygn ska de ge Benjamin Brittens pacifistiska statement som uruppfördes i den efter kriget återuppbyggda katedralen i Coventry tidigt 60-tal. Då satt Daniel Hardings mamma i publiken och fick en av sitt livs största musikupplevelser. Daniel Harding talar om musik som undersöker historien, hur en kompositör förvandlas till en historiker och vilket ansvar det innebär. Han konstaterar att de historier som en kompositör eller för all del en författare väljer att skildra utgör ett litet utsnitt ur en verklighet som tolkas långt efteråt. – Det är intressant att fundera över hur dessa berättelser färgar vårt intryck av det förflutna. Är det ens möjligt att vara objektiv som historiker? Det är i vart fall inte möjligt att göra ett objektivt konstverk. Även om en del av konsten har som mål att enbart erbjuda njutning så skulle jag nog vilja hävda att det politiska alltid varit en del av konsten. Bara detaljer återstår innan Sveriges Radios Symfoniorkesters chefsdirigent sedan åtta år är nöjd med tolkningen av Britten. Så brukar det vara numera under konsertveckorna i Stockholm. Det går lite snabbare med Sveriges Radios Symfoniorkester än med andra orkestrar att få det musikaliska bygget att hålla ihop. Den långvariga relationen gör att kommunikationen är både rak och enkel. – Jag är hemma här, musikerna känner mig och vet att jag är en i grunden hygglig prick. Jag behöver inte oroa mig för att jag inte ska bli inbjuden igen, de har sett både mina goda och dåliga sidor. Med många andra orkestrar måste jag planera när jag ska plantera en idé för att kunna nå resultat senare. Här kan jag bara säga "det där gillar jag inte". Allt har sina för- och nackdelar, men det är rätt skönt att faktiskt känna människor man jobbar med. Daniel Harding lutar sig tillbaka i stolen, berättar om sina år tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkester. En relation som gradvis utvecklats. Han pekar på viljan att ta större risker, om förmågan att dela erfarenheter och hjälpa fram kollegor som han ser har accentuerats. Han minns den första tiden tillsammans, fram till dess hade han i huvudsak arbetat med kammarorkestrar på olika platser. Han konstaterar att det alltid finns ett visst mått av risktagande när ett samarbete fördjupas, det är inte förrän efter ett tag det verkligen visar sig om relationen kommer att bära frukt. Så varför har det då blivit en så lyckosam förening? Delvis beroende på tur, slår Daniel Harding fast. Personkemin mellan honom och orkestern stämde och det har funnits en vilja att gradvis utveckla relationen. – Just nu är det ett viktigt läge, för att orkestern ska fortsätta att utvecklas är det väsentligt att möta en ny publik, att stå på andra scener. Det är väsentligt med den typ av utmaningar som andra omgivningar innebär. Vi var i London för ett tag sedan, responsen från publiken var enastående. Orkestrar är alltid bättre när de återvänder från turnéer än innan de åkte. Daniel Harding uppehåller sig en stund vid just detta. Vikten av att kunna ta nästa steg, att lämna det trygga invanda och utsätta sig för större press och möta ny publik, nya omgivningar. I risktagandet finns också potentialen att utvecklas. – En dirigents utmaning är att kunna balansera gruppens stora personligheter, det finns alltid stora personligheter i en symfoniorkester. När jag hörde Sveriges Radios Symfoniorkester första gången var det tydligt att det fanns något som höll dem tillbaka, det var som att det fanns osynliga kedjor som gjorde att de inte vågade släppa loss och spela ut sitt hela register. Och Daniel Harding berättar om de attityder som brukar möta svenska orkestrar utomlands, om vad han brukar få höra när han talar om svenska orkestrar. – Det finns en förutfattad bild utanför Sverige att de svenska symfoniorkestrarna låter korrekt men lite väl… civiliserat. Därför är det tvunget att gå ganska långt åt andra hållet eftersom många har en tendens att höra precis det de förväntar sig. För mig är det viktigt att utmana de här uppfattningarna. Daniel Hardings cv är av det mer imponerande slaget. Han är i grunden trumpetare. Som 13-åring spelade han i den brittiska nationella ungdomsorkestern. Ganska snart kom han i kontakt med dirigenten Simon Rattle och fick som 16-åring jobb som assistent åt « Det är viktigt att lämna det trygga och möta en ny publik. » Daniel Harding Chefsdirigent med världen som arbetsfält I åtta år har Daniel Harding arbetat som chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester. Nu vill den brittiske stjärndirigenten få resten av världen att upptäcka hur bra orkestern verkligen är. glatt, slår sig ner, drar handen genom sitt bruna hår, rättar till sina glasögon och lutar sig bakåt i sin stol i ett konferensrum på sitt favorithotell i Stockholm. Mycket lite skvallrar om att den brittiske stjärndirigenten på andra sidan bordet som just fått in en kopp eftermiddagste i silverkanna bara några månader efter att vi ses ska passera 40-strecket. Sneakers, jeans och en enkel hoodie är möjligen inte den självklara vardagsuniformen för en maestro med världen som arbetsfält och några av daniel harding hälsar världens bästa musiker som arbetskamrater. Wienerfilharmonikerna ena veckan, Londonsymfonikerna nästa, Sveriges Radios Symfoniorkester en tredje. Det handlar om kommunikation. Om förmågan att förmedla musik, om att fånga essensen, om att få ett hundratal professionella musiker att både förstå och dela en vision. Daniel Harding gör det bättre än de flesta. Under hans ledning har Sveriges Radios Symfoniorkester tagit många steg. Nu återstår ett viktigt uppdrag. Daniel Harding vill få omvärlden att Daniel Harding Foto: Julian Hargreaves 18 19 honom. Efter studier vid Cambridge öppnades en möjlighet att jobba nära Claudio Abbado som då verkade som chefsdirigent för Berlinfilharmonikerna. Abbado erbjöd Harding ett assistentjobb, han flyttade till Berlin och lärde sig massor på kort tid och bara några år senare stod den unge engelsmannen och dirigerade en orkester i Covent Garden. Harding öppnade La Scala-säsongen 2005 några månader innan han fyllde 30. Det var första gången i historien en brittisk dirigent anförtroddes det prestigeuppdraget. Efter det har karriären fortsatt uppåt. Finns det en risk med detta? Att ha uppnått allt alldeles för tidigt? Är det lockande att tänka sig ett dirigentliv även om 40 år? Daniel Harding nickar entusiastiskt. – Om någon sa till mig att jag fortfarande kommer att dirigera om 40 år skulle jag vara en lycklig man. Det spelar ingen roll var jag skulle jobba eller med vilka, bara vetskapen att jag fick ägna mig åt musik hade varit nog. Jag är extremt lyckligt lottad att varje vecka få arbeta med det jag tycker allra bäst om. Mitt jobb handlar om att lösa problem, om något inte låter bra måste jag hitta ett sätt att få det att låta bättre. Du får dessutom en omedelbar bekräftelse på om det du tänkt fungerar. Jag kan ha hundra wow-upplevelser på en dag. Det är osannolikt hälsosamt med den direkta feedbacken från orkester och publik. Samtidigt påpekar han att han är tilltalad över att faktiskt inte ha en aning om framtiden vilket då kanske är en sanning med modifikation för är det något världsdirigenter vet så är det hur de kommande åren disponeras. Kalendern är fulltecknad lång tid framöver. – För mig skulle livet vara outhärdligt utan osäkerhet. Något jag lärt mig om min utveckling – jag vill inte använda ordet karriär – är att du inte har en aning om vad som kommer att ske. Jag vet inte vad jag gör om fem år, däremot vet jag att vi ägnar lite för mycket tid åt att försöka bli säkra på hur saker ska gestalta sig framöver. Daniel Harding stannar till en stund. Säger att han inte är säker på att han verkligen har uppnått så mycket hittills. Han konstaterar att han fortfarande bara är i början av sin yrkesbana. – Om du vill ha en lång karriär i det här yrket är det viktigt att ha en avspänd attityd till den kritik som kommer att drabba dig, du måste också vara trygg i vetskapen att det finns åtskilligt du inte är bra på. Det är som att ha en biljett till den gyllene chokladfabriken, det är först genom att veta vad du måste utveckla som du kan bli bättre. Det fanns en tid när Daniel Harding hade det tufft. Åren mellan 22 och 26 var besvärliga, Harding var inte särskilt lycklig trots de snabba framgångarna. Han vände sig till sin mentor Simon Rattle som bekräftade att dirigentyrket också innehöll de svåra, utsatta delarna. Pressen, det ständigt kringflackande livet, att oavbrutet bli bedömd. Rattle poängterade att det som väntade Daniel Harding inte med självklarhet var ett lyckligt liv. – Jag lärde mig mycket av det. Simon konstaterade hur bra det var att jag gick igenom den där fasen, att det förr eller senare nog skulle bli bra men att erfarenheten det gav är viktig för resten av livet. Att gå igenom svårare perioder handlar om att inse att det här är på allvar. Jag älskar det här livet och är samtidigt helt övertygad om att den känslan skulle upphöra omedelbart om jag inte fortsatte att försöka förbättra mig. Varje dag erbjuder en ny möjlighet att utforska något nytt och se om det fungerar. Relationen till Stockholm då? Hur ser den ut efter så många år som chefsdirigent? Daniel Harding säger inte helt överraskande att han trivs med allt utom det ”fasansfulla vädret”. – Bortsett från det är Stockholm en fantastisk stad även om jag måste erkänna att jag utforskat den lite för dåligt. Jag går till samma restauranger, vandrar samma gator. Det finns vissa delar här som jag kan bättre än min hemstad. Jag mår bra här. Daniel Harding har kontrakt med Sveriges Radios Symfoniorkester till 2018. Samtidigt säger han att han ”satt lite press” på ledningen att börja fundera över framtiden. Inte för att han har någon brådska att lämna, det har han inte, är han noga med att poängtera. Däremot är det en lång process att hitta en ny chefsdirigent. – Och jag kan absolut inte sluta utan att veta att orkestern är i goda händer. Han ler och knäpper sina händer. Reser sig strax upp, säger hej och vandrar iväg ut i Stockholmskvällen. Några dagar senare får tolkningen av War requiem fina recensioner. Så dags har Daniel Harding redan lämnat landet för en ny orkestervecka. Gabriel Byström Daniel Hardings kontrakt som chefsdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester är löpande och han har i nuläget inbokade konserter med orkestern till 2020. Foto: Micke Grönberg/Sveriges Radio AB DU VET VÄL ATT... Podiepresentation …vi har återinfört podiepresentationerna. Inför nästan alla konserter har vi en erfaren presentatör som berättar om musiken du ska få höra, allt för att ge dig en så total musikupplevelse som möjligt. Interplay …detta är ett samspel mellan musik, konst och vetenskap. Interplay-evenemangen äger rum i anslutning till en konsert och det är fri entré till dessa, dock behövs separat biljett. Dagens program …från och med denna säsong erbjuder vi ett enkelt, men innehållsrikt programblad för varje konsert. Du köper det i Berwaldhallen på konsertdagen för 20 kronor. Vill du läsa på inför konserten hittar du även programmet på berwaldhallen.se under respektive konsert. Moment 23 …du som är 23 år eller yngre kan gå på konsert helt gratis! För biljetter skickar du ett mejl till [email protected] tidigast månaden före konserten. Antalet platser är begränsat. Konsertintroduktion …du har möjlighet att lära dig mer om tonsättarna och deras verk. Konsertintroduktionerna börjar Konserten timme före konsert och vid intro uruppföranden är det inte ovanligt att tonsättaren själv är på plats för att svara på frågor om sitt nya verk. KonsertFörfattarintro träff Slå på radion …du kan lyssna på nästan alla konserter i P2. Om du missar sändningen kan du lyssna på den i efterhand via sverigesradio.se. Alla program ligger kvar på webbradion i 30 dagar efter sändning. En del konserter sänds även i P4. Club Berwald …om du är mellan 18 och 35 år kan PreFörfattardu gå på utvalda fredagskonserter Concert PreClub Konserttill specialpris. Dessa ärträff konserter Concert Talk Berwald intro märkta Talk”Club Berwald” och då är baren öppen efter konserten. Här kan du ta ett glas, lyssna till skön musik och mingla med andra musikälskare, orkestermusiker och ibland även dirigenten. Du anmäler dig genom att skicka ett mejl till [email protected]. Medlemskap är gratis och baren är självklart öppen för alla! Club Berwald-datum hösten 2015: 25 september, 23 oktober och 27 november. Mer information om allt ovan hittar du på berwaldhallen.se Konse intro 21 Samspel mellan musik, konst och vetenskap Musik är ett av mänsklighetens mest fascinerande och komplexa påfund. En viktig och vital del av mångas liv som ger både energi och intellektuell stimulans. Precis som konst, filosofi och vetenskap. Disciplinerna överlappar varandra på många sätt och det är i gränslandet vi hittar det oväntade och överraskande. Vi kallar det Interplay. det subtila med det storslagna, det svårbegripliga med det enkelt vackra kan vi skapa bilder, sätta ord på eller klä i toner, det som vi egentligen inte kan se eller höra. Det är då vi kan få en större förståelse för sammanhangen och samtidigt utvecklas som människor. Sedan hösten 2014 har chefsdirigent Daniel Harding och Sveriges Radios Symfoniorkester bjudit in framstående konstnärer, filosofer, författare och andra tänkare till Berwaldhallen för att dela med sig av en unik upplevelse med musiken som en samlande kraft. Kopplingarna är alltid naturliga och aktuella även om de kanske inte verkar självklara vid första anblicken. Det finns många beröringspunkter mellan stora tankar och stor musik. Föreläsarna verkar inom olika fält men de har en sak gemensamt: de är alla radikala genom att blanda nytänkare och deras tankebyggen sträcker sig långt utanför gränserna för det som allmänt betraktas som vedertagen kunskap. Alla kloka beslut börjar som bekant med en idé. Ofta en visionär, till synes omöjlig idé. Något utöver det vanliga. Det här är en sådan vision. – Vi vill att Berwaldhallen ska vara en plats där man kan få intellektuell stimulans på alla möjliga sätt. Och vi vill att Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören ska vara centrala i den verksamheten, säger orkesterns chefsdirigent, Daniel Harding. Interplay bjuder på cirka åtta evenemang under kommande spelår och lika många konserter. Ibland är de sammanvävda och ibland står de var för sig. Det är fri entré till våra Interplay-evenemang som är i anslutning till konsert. Brian Cox, Jack Liebeck, Simon Schama, Clemency Burton-Hill, Daniel Harding, Andrew Staples Foto: Arne Hyckenberg 22 23 ENSEMBLERNA 2015/2016 SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER VIOLIN I Malin Broman 1:e KM Tomo Keller 1:e KM Julia Kretz-Larsson alternerande 1:e KM Ulrika Jansson 2:e KM Christian Bergqvist Torbjörn Bernhardsson Gunnar Eklund Ulf Forsberg Hanna Göran Åsa Hallerbäck Thedéen Per Hammarström Iskandar Komilov Olle Markström Svein Martinsen Veronika Novotna Stanka Simeonova Lena Sintring Per Sporrong Vakans VIOLIN II Per Öman* Malin William-Olsson** Thomas Andersson Mira Fridholm Frida Hallén Blixt Jan Isaksson Eva Jonsson Renate Klavina Roland Kress Ann-Marie Lysell Geneviève Martineau Saara Nisonen Öman Anders Nyman Martin Stensson Bo Söderström Veneta Zaharieva Blendulf Astrid Lindell Peter Molander Helena Nilsson Johanna Sjunnesson Erik Williams KLARINETT TROMBON Niklas Andersson* Andreas Sundén* Dag Henriksson, även essklarinett Mats Wallin, KONTRABAS även basklarinett Håkan Björkman* Michael Oskarsson* Göran Brink BASTROMBON John Lingesjö Rick Stotijn* FAGOTT Ingalill Hillerud** TUBA Berwaldhallen Foto: Micke Grönberg/Sveriges Radio AB VIOLA Jan Dahlkvist Henrik Blixt* Lennart Nord* Eriikka Nylund* Walter McTigert Fredrik Ekdahl* Vakans* Emma Nyberg Katarina Agnas, PUKOR Riikka Repo** Robert Röjder även kontrafagott Elisabeth Arnberg Carina Sporrong Maj Widding Tomas Nilsson* Tony Bauer Vakans Jan Huss** Diana Crafoord HORN Åsa Karlsson FLÖJT SLAGVERK Hans Larsson* Ingegerd Kierkegaard Anders Jonhäll* Chris Parkes* Karl Thorsson* Kristina Lignell Vakans* Bengt Ny KONSERTHUSLEDNING Mats Nilsson** Linnéa Nyman Julia Crowell Rolf Nyquist Junping Qian Helena Wessman Konserthuschef* Linda Taube, även piccola Juan Pavia Font HARPA Ann Christin Ward Susan Sabin Hans Åkeson ADMINISTRATION OCH EKONOMI Lisa Viguier Vallgårda* OBOE ADMINISTRATION Emmanuel Laville* CELLO Bengt Rosengren* Jan-Erik Gustafsson* Sofi Berner, Ola Karlsson* även engelskt horn Ulrika Edström** Ulf Bjurenhed Staffan Bergström Jana Boutani Magnus Lanning TRUMPET * = Stämledare Tarjei Hannevold* ** = Alt. stämledare Vakans* KM= Konsertmästare Torben Rehnberg Mats-Olov Svantesson RADIOKÖREN Helena Bjarnle Annika Hudak Christiane Höjlund Inger Kindlund Stark Ulrika Kyhle Hägg Maria Lundell Tove Nilsson Anna Zander Sand Administrativ chef* Ekonom KÖR OCH ORKESTER Birgit Lundmark Kör- och orkesterchef* Dace Vinklere Produktionsledare och inspicient Sveriges Radios Symfoniorkester Frans Wallenberg Vaktmästare Berwaldhallen Pernilla Wilhelmsdotter Produktionsledare och inspicient Radiokören MARKNAD OCH FÖRSÄLJNING SOPRAN ALT TENOR BAS Marie Alexis Jessica Bäcklund Lisa Carlioth Jennie Eriksson Sofia Niklasson Jenny Ohlson Akre Marika Scheele Ulla Sjöblom Katarina Netsman Maria Karakitsos Per Björsund Mats Carlsson Niklas Engquist Love Enström Thomas Köll Fredrik Mattsson Gunnar Sundberg Magnus Wennerberg Staffan Alveteg Lars Johansson Brissman Mathias Brorson Rickard Collin Bengt Eklund Stefan Nymark Johan Pejler Joakim Schuster Karin Adolfsson Katarina Huss Kristina Högberg Maryam Madaresi Douglas Netzel Peter Smith Ulrica Stjernqvist Ulrika Öhrner Marknads- och försäljningschef* Säljare Säljare Säljledare/Key Account Manager Säljare Pressansvarig Webbredaktör Marknadskoordinator NOTBIBLIOTEKET Margareta Holdar Davidsson Pär Ohlsson Fredrik Råström Evabritt Selén Musik- och orkesterbibliotekarie Orkesterbibliotekarie Orkesterbibliotekarie Musikbibliotekarie PROGRAM OCH PLANERING Gerd Björnung Program- och planeringschef Evenemang* Arne Lundmark Program- och planeringschef Radiokören* Hanns RodellProgram- och planeringschef Sveriges Radios Symfoniorkester* Carrie Budelman Producent Eva Ericsson Rydberg Produktionsledare och uthyrningskoordinator Kajsa Hallhagen Produktionsledare och projektledare Östersjöfestivalen Jan B Larsson Producent Karin Lewinson Planeringsassistent Pär Ohlsson Produktionsledare Michael Tydén General Manager Östersjöfestivalen Kristina Westman Produktions- och turnéledare TEKNIK Elias Bredefeldt Jessica Carlsson Mats Ferner Johan Hertzberg Alexander Högberg Edgar Lips Rolf Ohlsson Jan-Erik Olsson Karl Rudqvist Lia Westerberg * Ledningsgrupp Scentekniker Scenmästare Instrumenttekniker Scentekniker Scentekniker Instrumenttekniker Instrumenttekniker Scentekniker Scentekniker Scentekniker 24 25 Avgörande ögonblick I Berwaldhallens ensembler, Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören, musicerar musiker och sångare från Sveriges olika hörn med musiker från hela världen. Tillsammans är de bland världens främsta musiker och sångare. Alla har en egen anledning till hur de har hittat till musiken och varför de brinner för sitt arbete. Vi har bett några av dem berätta om detta och om vad de gör på sin fritid. Dessutom får vi får ta del av ett antal avgörande musikaliska ögonblick. SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER Niklas Andersson, stämledare klarinett Jag kommer från Göteborg och bor nu på Kungsholmen. Jag är oerhört bra på att få tiden att gå utan att göra någonting… Jag tycker om att cykla, helst i skogen, att laga mat och att umgås med familjen. Musiken var alltid närvarande i föräldrahemmet. Min pappa spelade mycket piano – mest jazz – men det var först när jag själv började spela piano i sjuårsåldern, som intresset för musik väcktes. Klarinetten började jag med när jag var elva. Ett betydelsefullt ögonblick för mig var när jag för första gången spelade med Sveriges Radios Symfoniorkester våren 1992. Jag hade jobbat i fem år som soloklarinettist, i Trondheim och sedan i Helsingborg och satt nu på prov i Berwaldhallen. Jag var fortfarande osäker på om jag ville flytta till Stockholm. När Esa-Pekka slog igång orkestern i Stravinskys Symfoni i tre satser, visste jag att det inte fanns någon återvändo. Tony Bauer, viola Jag är från Västerås och bor i Stockholm. På fritiden blir det familjehäng! Och båtliv i skärgården. Vid tidig ålder var min bästa leksak en bärbar grammofon. Mor och far hade en skivsamling med en härlig blandning av klassisk, jazz och rock. Jag började spela violin och senare viola i tonåren. Inom musiken är det flera upplevelser som har betytt mycket för mig. Beethovens sjua med Sixten Ehrling – när jag spelade i Danska Radioorkestern till exempel. Numera är nästan alla konserter med Harding en upplevelse. Torbjörn Bernhardsson, violin I Jag kommer från Påryd utanför Kalmar och bor i Stockholm. Mitt fritidsintresse är antikviteter och jag har en antikaffär. Jag tycker det är roligt att renovera hus också. Jag började spela piano när jag var sju år och fiol när jag var elva. Fiol valde jag själv då den kommunala musikskolan var väldigt framåt och där fanns en orkester som jag ville vara med i. Inledningskören i Bachs Johannespassion är det absolut bästa jag vet. Ulf Bjurenhed, oboe Jag kommer från Hällefors i Örebro län och bor på Lidingö. Jag lyssnar på jazz och är vinintresserad. Jag reser gärna till Japan. Musik blev jag intresserad av när Hep Stars slog igenom. Jag började spela blockflöjt i kommunala musikskolan när jag gick i tredje klass, sedan klarinett för att min far ville det, därefter oboe eftersom det behövdes i orkesterföreningen. En betydelsefull händelse var när jag kom in på Kungliga Musikhögskolan. Året innan hade jag”provsökt” och tackat nej till en plats. Jag fick höra att jag borde ha tackat ja för nu fanns det ingen och jag hade just börjat fundera på alternativa utbildningar. Håkan Björkman, stämledare trombon Jag kommer ursprungligen från Arboga och bor sedan 1994 i Tyresö. Mitt intresse förutom musiken är löpning och jag springer minst tre mil i veckan. Annars tar mina döttrars simning rätt mycket tid i anspråk med funktionärsjobb. Jag spelar rätt mycket utomlands i The Chamber Orchestra of Europe som jag varit med i sedan 1998. Jag har även lite solistjobb och undervisar dessutom. Jag började spela trombon, eller snarare ventilbasun eftersom armarna var för korta. Anledningen till att det blev trombon var att det fattades någon som spelade det i blåsorkestern. Jag fick testa på öppet hus på kommunala musikskolan. Jag älskade känslan i läpparna och ljudet från första stund. Några avgörande ögonblick var när jag fick jeton på solistdiplom på Musikhögskolan, när jag fick jobbet som stämledare i Kungliga Hovkapellet, när jag vann Solistpriset, när jag vann Christian Lindberg International Solo Competition och när jag vann provspelningen till stämledarplatsen i Sveriges Radios Symfoniorkester. Frida Hallén Blixt, violin II Jag kommer från Uppsala och bor på Östermalm, fem minuters promenad från Berwaldhallen. Jag har tre döttrar som jag umgås med när jag är ledig. Vi åker skridskor och cyklar mycket. På sommaren åker vi till vårt sommarhus på Gotland. Jag började spela fiol när jag var fem år. Mamma är fiollärare och hon gav mig en fiol. När jag var ung spelade jag i SUSO, Stockholms Ungdomssymfoniorkester under Wille Sundlings ledning. Det var så fantastiskt roligt! Det påverkade mitt yrkesval mycket. Jag kunde inte tänka mig ett bättre yrke än violinist – och så blev det. Jag älskar att spela i den här fantastiska orkestern. Henrik Blixt, stämledare fagott Jag kommer från Visby och bor på Östermalm – ett varpkast från Berwaldhallen. När jag växte upp på Gotland hade den kommunala musikskolan en väldigt stark ställning. Frågan var inte om man skulle spela ett instrument utan vilket. Jag hade sett Prokofjevs Peter och vargen som sagoprogram på teve med musiker i tevestudion som visade upp de olika sagokaraktärernas instrument. Jag fastnade för den knarrande farfar fagott. Dessutom hade min blivande lärare Ray Naessén varit på min lågstadieskola med en blåsarkvintett och spelat och demonstrerat sina instrument. Vid det tillfället passade jag på att gå fram till honom och tala om att jag ville börja spela fagott. Han frågade mig om jag var riktigt säker på det och det var jag! Malin Broman, konsertmästare Jag kommer från Kungsbacka och är bosatt i Enskede. Det mesta av min lediga tid går åt till att vara mamma till Maya nio och Fabian fyra. Sedan har jag alltid något projekt på gång: Just nu lär jag mig tyska, motionerar på diverse vis (har jag tur med tiden hänger jag väldigt gärna med på innebandyplanen!) och har inhandlat en yogamatta Jag började spela fiol när jag var fem år. Jag hade ingen aning om vad en fiol var, men min mammas arbetskamrats man skulle börja undervisa och behövde några elever. Intresset för och förälskelsen i musiken växte fram allt eftersom. Jag är väldigt glad över att ha fått studera i olika länder. Jag flyttade till Köpenhamn när jag var sexton år, Oberlin i USA då jag var arton och i London bodde jag i tretton år innan flyttlasset gick till Enskede. 26 27 Julia Crowell, flöjt Jag kommer från södra England och bor på Kungsholmen nu. Jag tränar löpning, simmar och cyklar – tränar för triathlon och andra tävlingar. Jag trivs med att läsa och gillar att baka kakor. Jag började spela flöjt när jag var sju år. Jag hade ingen särskild önskan att spela flöjt, men ville väldigt gärna lära mig att spela ett instrument. Min granne spelade flöjt och det var lätt för oss att dela flöjtlärare. Jag trivs med att spela flöjt, men om jag fick välja nu, skulle det bli valthorn eller engelskt horn. Jag älskar att spela Promskonserter i London. Min första Prom var väldigt speciellt liksom Promkonserten med Daniel Harding och Sverige Radios Symfoniorkester förra året. Reaktionen från publiken på Mahlers Symfoni nr 2 var så spännande. Jag har spelat många Promskonserter, men det här var på en annan nivå! Ulrika Edström, alternerande stämledare cello Jag är född i Härnösand och har vuxit upp i Addis Abeba, Quincy Illinois och Uppsala. Efter nitton år i Stockholmsområdet bor jag numera åter i Uppsala. Den största delen av min tid utanför podiet ägnar jag åt mina elever på Lilla Akademien. Mötet och arbetet med ungdomarna ger mig otroligt mycket glädje och energi. Annars kopplar jag gärna av med en bok, matlagning eller i skidspåret. Jag har sjungit och spelat så länge jag minns. Piano började jag spela när jag var riktigt liten och cello från nio års ålder. Jag gillade att det var ett ganska stort instrument och ”svårt” att spela (det hade jag hört att det var) och lockades av utmaningen. Min första riktigt storslagna musikupplevelse var när Chicago Symphony Orchestra kom till Quincy och spelade Mahlers Symfoni nr 5. Då hade jag just börjat spela cello och hade aldrig hört något liknande. Det grep mig så starkt att jag minns det än idag – hur det klingade i salen, hur det kändes i hela kroppen. Gunnar Eklund, violin I Jag är född och uppvuxen på Gotland och flyttade från Visby när jag var sexton. Nu bor jag i Uppsala. Mina intressen utöver musiken är matlagning, böcker och film. Jag började lyssna på musik i elva- tolvårsåldern. Jag fick en grammofon och några skivor när jag var tolv, det var då jag började öva fiol. Vad som är viktigt för mig? Lovisa, Joakim och Maria, våra tre underbara barn, min hustru Lena, att jag lyckades komma in på Musikhögskolan direkt efter grundskolan och att jag vid tjugotvå års ålder vann en provspelning till orkestern. Ulf Forsberg, violin I Jag kommer från Vännäs i Västerbotten och bor i Vasastan. Jag gillar bland annat film och resor och går gärna på teater och utställningar om det finns något intressant. Jag blev nog intresserad av musik i fem-sexårsåldern och började spela fiol när jag var nio. Violin passade ”instrumentfördelningen” bland mina syskon kan man säga. När jag var tolv år kom min systers pojkvän hem med en skiva av Jimmy Hendrix. Den slog fullständigt knockout på mig och har verkligen vidgat mina musikaliska vyer. Jag kopplar gärna av med någon jazz-, pop-, souleller ”brasse”-skiva – jag älskar brasiliansk musik. Jag måste också säga att höra Henryk Szeryng på konsert när jag var fjorton år, påverkade mig ganska mycket. Per Hammarström, violin I Jag är född i Göteborg och bor i Hägersten. Jag är mycket konstintresserad och går gärna på museer, läser konstbiografier och springer på loppisar. Jag har varit intresserad av musik så länge jag minns och började spela när jag var tre och ett halvt år. Det är svårt att nämna ett enskilt betydelsefullt tillfälle, men att spela Schuberts stråkkvartett tillsammans med mina kollegor på vänföreningens Concerto grotto, gav mig mycket. Det är ett fantastiskt verk och där var en så intresserad och uppskattande publik. Jan Huss, alternerande stämledare puka Jag är från Stockholm och bor i Stockholm. På fritiden umgås jag med familjen, och jag är intresserad av konst. Jag blev intresserad av musik i tolvårsåldern och började spela trummor när jag var sexton. Min största musikupplevelse var en konsert i Konserthuset i slutet av sextiotalet med gruppen Chicago Transit Authority (som de hette då) med Steve Cats och Peter Cetera. De började göra sig ett namn i USA vid den tiden och detta var deras första konsert i Sverige. Det blev en fullständig chock, en höjdarupplevelse att bära med sig hela livet. De största musikaliska upplevelserna av det jag spelat själv, är svårare att välja. Jag tycker om att spela det mesta. Mycket jazz gäller också för mig, förutom det klassiska. Ulrika Jansson, 2:e konsertmästare Jag är uppvuxen i Västervik och har bott i Enskede i många år, men nu flyttar jag till Kungsholmen. På fritiden gillar jag att läsa, lyssna på radio och gå i skogarna kring sommarstället i Småland. Jag är ett barn av kommunala musikskolan. Utan den och en lärare som insisterade på att jag skulle spela fiol hade jag inte blivit musiker. När jag var fjorton år hörde jag för första gången en symfoniorkester live! Det var Radiosymfonikerna på gästspel i Kalmar och vi – Västerviks orkesterförening – hade åkt dit för att lyssna. Det var en oförglömlig upplevelse. Aldrig hade jag då kunnat ana att jag själv skulle få en plats och ett ”musikliv” i den orkestern! Anders Jonhäll, stämledare flöjt Jag är född i Kristianstad och bor i Göteborg. Jag har snöat in på tennis, så det ägnar jag min lediga tid åt. Jag har alltid varit intresserad av musik och började spela flöjt när jag var fjorton år. Jag hade lust att spela klassisk musik och det fanns en flöjt hemma. Dessutom visste jag att jag skulle få en bra lärare. När jag var sjutton år träffade jag Manuela Wiesler som blev min lärare och mentor. En ovärderlig hjälp och inspiration. Tomo Keller, konsertmästare Jag är född i Stuttgart, växte upp i Lübeck och Wien. Min mamma är från Japan. Numera bor jag i Stockholm och London. Jag är intresserad av hälsa, det som är matnyttigt både för kroppen och själen. Jag har lyssnat på musik från det att jag föddes, kanske ännu tidigare?! Mest pianomusik som mina föräldrar spelade. Jag började spela fiol när jag var nästan sju, helt enkelt för att min bror hade spelat i två år och jag gick i hans fotspår. Min familj är betydelsefull för mig. Min fru och mina barn har format mitt liv och burit mig i medoch motgångar. Ingegerd Kierkegaard, viola Jag är född i Skåne men uppvuxen i Stockholm. Nu bor jag på Lidingö med min man och två barn. Fritiden ägnar jag åt familjen. Jag läser böcker och tillbringar ledig tid på lantstället på Österlen. Jag började spela piano som sexåring och fiol när jag var nio. Jag bytte till viola när jag var sjutton år, tack vare att det fanns ett instrument i släkten. Jag tyckte klangen var varm och vacker. Min stråkkvartett som jag spelade i under många år, har varit viktig för mig – och mina barn förstås! 28 29 Renate Klavina, violin II Jag kommer från Lettlands huvudstad Riga, där jag studerade och inledde mitt yrkesliv. Nu bor jag med min familj i Hägersten. Jag gillar att vara ute i naturen och i trädgården. Vi har en stor ek med en gunga där jag gärna sitter med mina barn och läser böcker. Jag gillar att laga mat, särskilt efterrätter som klappgröt, saftsoppa eller kvargdesserter. Min farmor var musiklärare och min farfar, vars instrument jag har ärvt, spelade fiol. Min pappa kan spela piano, fast han är ingenjör. När mina äldre systrar började öva piano blev jag väldigt sugen på att spela fiol. Det var den vackra klangen som lockade. Jag har haft flera fantastiska lärare som varit förebilder för mig. pianist. När jag var åtta år hörde jag cello på nära håll och visste att det var det jag skulle spela. Det sångbara och kraftfulla ljudet gick rätt in i hjärtat. När jag var tolv år såg jag Rostropovitj spela Haydns Cellokonsert på teve. Det var som ett slag i magen. Det gjorde mig stolt att det fanns en sådan musiker som spelade mitt instrument. Iskandar Komilov, violin I Jag kommer från Uzbekistan och bor numera i Vallentuna. Jag blev intresserad av musik väldigt tidigt, eftersom det alltid fanns musik i mitt hem. Jag började spela fiol när jag var sex år. Det var faktiskt min kära mor som uppmuntrade mig att välja just fiol. När jag kom till USA för att studera musik var jag en sjuttonårig kille med ett dåligt instrument. Då anförtrodde mig försteviolinisten i den berömda Pacifica String Quartet, Simin Ganatra, en fantastisk italiensk fiol från 1600-talet. Det var första gången i mitt liv jag fick spela på ett så värdefullt instrument. Jag fick låna det under en tid och det betydde väldigt mycket för mig! Emmanuel Laville, stämledare oboe Jag kommer från Frankrike och bor i Hägersten. Jag lyssnar mycket på P2 och är alltid på jakt efter ny repertoar. Jag måste förstås tillverka mina egna oboerör också, vilket tar mycket tid! Utöver musiken cyklar jag gärna och spelar lite tennis ibland. Jag tycker om att umgås med min fru och våra två söner. Jag blev intresserad av musik ganska tidigt i livet, eftersom min mamma brukade lyssna på klassisk musik och sjöng i en kör. Vi hade ett piano hemma som jag fick lära mig att spela på som sjuåring. Oboen upptäckte jag när jag var tolv år på en konsert där min första oboelärare spelade. Han undervisade bara saxofon på musikskolan, men blev nyfiken på att ge mig oboelektion när jag vågade fråga om han skulle ha lust att ha en oboeelev. När jag deltog i en sommarkurs med en ungdomsorkester i Tyskland år 2004 öppnades en spännande musikvärld utanför mitt hemland! Då bestämde jag mig för att studera och jobba utomlands! Jag träffade min kanadensiska fru på en sådan sommarkurs i Schweiz och vi bor nu i Sverige efter att ha arbetat tre år i Skottland. Magnus Lanning, cello Jag kommer från Stockholm och bor i Älvsjö. På fritiden umgås jag med familjen, vi gillar att resa. I övrigt läser jag faktaböcker om historia. Jag hörde klassisk musik i mitt barndomshem och min mormor var Hans Larsson, stämledare horn Jag kommer från Stockholm och bor i Solna. På fritiden cyklar jag, framförallt enhjuling! Jag såg när Celibidache dirigerade Radioorkestern på teve, det kan väl ha varit i början på sjuttiotalet. Jag minns att det var just horn jag fastnade för då. Kristina Lignell, viola Jag är uppvuxen i Roslagen och har tillbringat långa somrar i mina föräldrars Norrbotten. Nu bor jag i Vällingby. På fritiden umgås jag med mina döttrar förstås. Därutöver är jag antagligen en riktig kulturtant. Jag läser, samlar på böcker och går gärna på teater. Jag strövar i skog och mark och älskar att laga mat från grunden. Jag blev aldrig ”intresserad” av musik – den bara fanns där. Vi sjöng jämt i familjen. Mamma var sångerska och pappa kantor. Jag började spela instrument i kommunala musikskolan och det blev fiol av en slump. Långt senare, på Musikhögskolan, ingick en termins violaspel i fiolutbildningen. Jag blev kär i violans klang och omfång som var som min egen röst, så jag bytte helt enkelt. När jag var ungefär elva år råkade jag hamna på en repetition i Konserthuset. Orkestern repeterade tillsammans med en gammal pianist. Så liksom avstannade musiken och plötsligt: några prövande toner blev inledningen på en dansant och jublande ny sats – det var oerhört. Jag reste mig från stolen och nästan ropade rätt ut, det var så obegripligt fantastiskt. Senare fick jag veta att det var övergången från andra till tredje satsen i Beethovens femte pianokonsert, den så kallade Kejsarkonserten och att den gamle farbrorn var Artur Rubinstein. Astrid Lindell, cello Jag kommer från Göteborg och bor i Stockholm. På fritiden leker jag med mina barn och umgås med familj och vänner. Jag gillar att springa och styrketräna. Och jag tycker om att sticka, sy och baka också. Musik har alltid funnits i mitt hem så det var naturligt för mig att börja spela ett instrument. Det var mina föräldrar som valde cello. Efter solistdiplom på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm flyttade jag till USA och bodde där i fyra år. Där lärde jag känna musiker från hela världen som jag spelade med. Detta influerade mig mycket och jag har stor glädje av den erfarenhet som jag fick där. Jag har haft fantastiska lärare i mitt liv. Min första cellopedagog Maja Vogl, gav mig den bästa tänkbara musikaliska grunden. Det bästa med att vara musiker är att man får utvecklas hela livet. De senaste åren har jag fått ta del av den enorma kunskap och inspiration som vår chefsdirigent Daniel Harding ger. Geneviève Martineau, violin II Jag kommer från Kanada och bor nu i Hägersten. Jag tycker om att umgås med familj och vänner, speciellt under en härlig middag eller en dag utomhus. Jag gillar att cykla, åka längdskidor och gå på snöskor samt promenera. Jag tycker också om att läsa böcker och gå på konsert, men nuförtiden är det att vara mamma till två små barn som tar det mesta av min tid. Jag var fyra år gammal när jag började spela violin. Min storasyster hade börjat skolan och jag var uttråkad hemma, så min mor tänkte att musiken skulle vara en utvecklande aktivitet. Jag var så liten att jag bara kunde välja mellan violin och piano. Vi tänkte att violin var roligare eftersom jag skulle kunna spela med andra barn senare. Jag blev medlem i en ungdomsorkester, Verbier Festival Orchestra, 2007. Där upplevde jag hur spännande det var att spela med häftiga dirigenter och kollegor. Jag träffade min man, Emmanuel Laville, och beslutade mig för att lämna mitt land för att vara med honom och jobba som musiker, trots att jag hade utbildat mig till läkare i Kanada. Nu har vi landat båda två som medlemmar i Sveriges Radios Symfoniorkester. Vilken tur! 30 31 Svein Martinsen, violin I Jag kommer från Halden i Norge och bor i Birkastan. Är flyginstruktör och flyger cirka 300 timmar om året. Musik fanns i hemmet så långt tillbaka jag kommer ihåg: Tjajkovskijs Violinkonsert med Heifetz och pianomusik av Chopin och Beethoven minns jag från första början. 1968 öppnade kommunala musikskolan i Halden och som lärarbarn skulle jag och min syster börja spela. Först spelade jag blockföljt i ett år och sen fiol. När jag var sexton år åkte jag på en veckas kurs i Lillehammer och spelade Mahlers Symfoni nr 2. Det blev en brutal upplevelse. Det var då jag förstod att jag skulle kunna livnära mig på att vara musiker och att det var det jag ville hålla på med. Efter det började jag öva… Walter McTigert, kontrabas Jag kommer från San Francisco och bor på Södermalm. Jag är mycket intresserad av mat, vin, språk (italienska) och fotografi. Som fem-sexåring började jag lyssna på klassisk musik på LPskivor. När jag var sex år lyssnade jag på Beethovens Symfoni nr 6 varje dag efter skolan. Samma år spelade San Francisco Symphony Beethovens sexa under ledning av Herbert Blomstedt och min familj tog med mig på konserten. Det var första gången jag var på en livekonsert. Då tänkte jag att jag ville bli musiker. När jag var elva år började jag spela kontrabas efter två år som violinist. Vår stråkorkester hade ingen basist och då jag var den enda killen i orkestern, så blev jag basist. Peter Molander, cello Jag kommer från Falun och bor i Hässelby. På fritiden fixar jag med huset och så gillar jag amerikanska bilar från tidigt sextiotal. Jag kommer från ett hem där det alltid funnits musik så det blev naturligt för mig att börja spela. Jag tyckte om cellons stora klangomfång från början. Jag var ganska nyanställd i orkestern när vi spelade Prokofjevs Skytisk svit med Rostropovitj som dirigent. Det var en oförglömlig upplevelse. Helena Nilsson, cello Jag är uppvuxen i Västerås med en bra musikskola och många fina körer. Där började jag spela cello som elvaåring, jag spelade fiol först, men cellon vann mitt hjärta. En stor inspirationskälla har varit arbetet med stråkkvartetten Talekvartetten. På fritiden plockar jag svamp och lagar god mat. Och så cyklar och springer jag. Mats Nilsson, alternerande stämledare slagverk Jag kommer från Landskrona, och bor på Kungsholmen. På fritiden umgås jag med familjen, spelar tennis och joggar. Jag började spela i tioårsåldern. Det som lockade med slagverk var att där inte fanns några begränsningar. En musikalisk händelse som betytt mycket för mig var när vi uppförde Mahlers Symfoni nr 2 med Otmar Suitner och Våroffer med Rafael Frübeck de Burgos. Tomas Nilsson, stämledare puka Jag är född i Södertälje, uppvuxen i Västerås och bor i Björkhagen söder om Stockholm. På fritiden ägnar jag mig åt fysisk aktivitet såsom långlöpning, cykling och simning. Allt som rör mat och matlagning är också ett stort intresse. Jag började spela trummor i fjärde klass då man skulle välja ett huvudinstrument i Fryxellska skolans musikklasser i Västerås. Trummorna lockade nog för att det är ett fysiskt instrument där många delar av kroppen är involverade när man spelar. När jag gick i åttan i högstadiet lyssnade jag på Sveriges Radios Symfoniorkester i Berwaldhallen: Stravinskys Våroffer och Psalmsymfoni stod på programmet. Då bestämde jag mig för att bli pukspelare. Lennart Nord, stämledare tuba Jag kommer från Gävle och bor i Rönninge. Jag tycker att matlagning och fiske är kul – gymmet borde jag gå till oftare. Jag började spela trumpet i kommunala musikskolan när jag var nio år och blev övertalad att spela tuba när jag var tolv. Under åren har jag samlat på mig många fina musikupplevelser och minnen, bland annat från konserter och turnéer med Stockholm Chamber Brass, där jag varit medlem under många år. Bengt Ny, horn Jag är född i Stockholm, men bor i Uppsala. På fritiden är det golf som gäller för det mesta. Att utöva den sporten parallellt med musicerandet är väldigt bra eftersom den mentala delen i båda aktiviteterna är väldigt lika. Jag började spela trumpet i årskurs tre – jag gillade Louis Armstrong – men sen blev det horn för det behövdes i blåsorkestern. Det fanns mängder av trumpetare men få hornister så min ledare frågade mig om jag ville prova och på den vägen är det. För mig var det häftigt att få jobb här i orkestern. En dröm som gick i uppfyllelse efter att ha jobbat tio år efter att jag gick ut Musikhögskolan. Emma Nyberg, kontrabas Jag kommer från Finland och bor i Norsborg. När jag är ledig dansar jag tango, lagar mycket mat (jag är svag för croissanter) och reser till Sydamerika en gång om året. Jag började spela bas som sextonåring, efter att ha spelat piano länge och gillade bastonerna. En händelse som påverkat mig var första gången jag spelade i en orkester. Det var (är!) så mäktigt att tillsammans med andra producera klanger. Rolf Nykvist, horn Jag är född i Gävle och bor nu i Hägersten. På fritiden blir det mycket idrott: squash, tennis, golf med mera. Har ett sommarställe på Värmdö också som tar en del tid. Jag ville vara med i blåsorkestern i Furuvik eftersom min bror spelade trumpet där, men fick bara vara med om jag spelade horn, för det fattades i orkestern. På den vägen är det. År 1973 blev jag som fjortonåring skickad till ett musikläger på Ingesunds folkhögskola av min framsynta och fantastiska musiklärare. Jag tyckte att jag var ganska duktig, men nivån som rådde där var jag inte van vid. Efteråt fick jag veta att musikläraren hade sagt till min mor att ”antingen slutar Rolf eller så blir han inspirerad”. Som tur var blev jag det senare; då förstod jag vilken satsning och tid som krävs för att kunna leva som musiker. 32 33 Eriikka Nylund, stämledare viola Jag kommer från Kotka i östra Finland och nu bor jag vid Mariatorget. När jag inte spelar läser jag böcker och badar bastu. Och så älskar jag att vandra. Jag började spela fiol som femåring men skulle säkert inte varit musiker om jag inte upptäckt violan när jag var sexton och bytt till den. Blev, och förblir, förälskad i den mörka, vackra klangen. Några månader efter att jag börjat spela altfiol deltog jag i en sommarkurs där man fick spela kammarmusik med lärarna. Jag fick spela Tjajkovskijs Souvenir de Florence med den fantastiska violinisten Ana Chumachenko. Hennes sätt att spela fick mig att bestämma mig för att just detta vill jag fortsätta med resten av mitt liv. Det har jag aldrig ångrat. Michael Oskarsson, stämledare trombon Jag är född i Malmköping och bor i Årsta. På fritiden är jag en nitisk golfare. Har upptäckt att mentalt är inte steget långt mellan golfspelandets och trombonspelandets hjärnspöken. Jag har föräldrar som alltid varit musikintresserade och sjunger i kör. Jag fick som sexåring ton i min morbrors jakthorn och insåg att det var roligt. Började spela trumpet i kommunala musikskolan, men fascinerades av draget på trombonen. Jag hade en fantastisk lärare i musikskolan som alltid ställde upp, som inspirerade mig och gav mig chansen att ha roligt. Riikka Repo, alternerande stämledare viola Jag kommer från Åbo i Finland och min väg till Stockholm har gått via Helsingfors och London. Jag brukar ha en massa olika projekt på gång och det känns inte alltid som att tiden räcker till! Utöver musicerande läser jag mycket och reser – oftast dock för att spela med andra ensembler i Europa. Jag håller också på med triathlon. Jag är nyfiken på att lära mig nya saker och har tack vare det njutit mycket av Interplay-året. Jag kommer från en musikalisk familj och började spela violin när jag var fyra år. Min mamma spelade altfiol professionellt och man kan på så vis säga att jag har fått kärleken till violans klang med modersmjölken. Själv spelade jag fiol, altfiol och piano när jag växte upp men i tonåren började mitt val bli allt mer tydligt. Jag har alltid tyckt om altfiolens humanistiska karaktär. Jag kan inte komma på en speciell upplevelse som skulle ha förändrat mitt liv, det finns så många att välja på. Jag tänker mer att just nu känns mitt liv lyckligt, brett och öppet. Jag tror att jag påverkas mycket av härligt musicerande både här och utomlands och av att träffa underbara människor som jag får dela detta med. Livet är bäst just nu! Bengt Rosengren, stämledare oboe Jag är född i Årsta och bor i Enskede. Jag försöker hålla mig i form med squash (med Rolf Nyqvist) och tennis (med Anders Jonhäll). Jag älskar att resa och lära mig mer om vin. För övrigt försöker jag vara en kulturtant och gå på teater, bio konstutställningar, läsa böcker med mera. Oj, jag glömde Quizkampen – är svårt beroende. Jag gick på skolkonserter i Konserthuset när jag var liten och började spela oboe när jag var åtta. Det skulle egentligen vara klarinett tyckte min mamma. Men de ringde från kommunala musikskolan och sa att det var 163 elever som spelade klarinett och två som spelade oboe och undrade om jag ville spela oboe? Bingo! En viktig händelse i mitt liv var att träffa min engelska fru som gett oss barn med dubbla medborgarskap samt dubbelt perspektiv på mycket i livet. Och så förstås när jag fick jobbet som solooboist i orkestern, 32 år av utveckling och musikglädje, där det är som bäst just nu. Robert Röjder, kontrabas Jag kommer från Värmland och bor i Lungsund i Värmland. På fritiden arrangerar jag och spelar in musik för kontrabaskvartett. Och så umgås jag med min familj och vår hund. Jag ritar, konstruerar och bygger samt sköter min gård. Jag sportar: springer, cyklar, spelar fotboll, innebandy, pingis, badminton etc. Övriga intressen är antikviteter, arkitektur, läsning och att vila. Jag började spela kontrabas i åttan och fick hoppa in i skolorkestern efter två veckor. Det var kul att ha en viktig roll i musiken. Susan Sabin, valthorn Jag flyttade från USA till Sverige 1974 och bor i Hägersten. Utöver mitt engagemang i orkestern sitter jag barnvakt, går på gym, paddlar kajak och reser. För mig var framförandet av Skapelsen av Haydn på Östersjöfestivalen för några år sedan helt fenomenalt. Stanka Simeonova, violin I Jag kommer från Bulgarien och bor i Skarpnäck. På fritiden dansar jag salsa, går på bio, simmar och går på operan. Musik har alltid funnits i mitt liv, jag är tredje generationen musiker och började spela när jag var fyra år. Jag älskar sång och tycker att violinen är det instrument som är närmast rösten. När jag var ungefär tolv år träffade jag en kompis som inte musicerade. Han frågade vad jag gjorde och vilken skola jag gick i. Jag svarade: ”jag spelar violin” och han frågade: ”varför?”. Jag letade efter ett svar på den frågan i minst tio år tills jag förstod att det inte finns något bättre än musik; varje stycke och varje stil är en upplevelse i sig. Lena Sintring, violin I Jag är född och uppvuxen i Luleå och bor i Sollentuna sen trettio år tillbaka. På fritiden rider jag och försöker hitta tillfällen till utförsåkning utöver att vara med familjen och hänga med på mina barns aktiviteter. När jag var liten hade vi ett piano hemma som jag inte lät vara ifred. När jag var sex år fick jag pianolektioner och när jag var tio år började jag spela fiol. Inför årskurs fyra hade vi ett musiktest i skolan och de som hade bra resultat fick välja om de ville spela fiol eller blockflöjt. Eftersom mina kompisar valde fiol gjorde jag det också. Sen var det jag som blev fast, de andra gav upp en efter en. Johanna Sjunnesson, cello Jag kommer från Broby, norr om Kristianstad och bor i Vendelsö. Fritiden ägnar jag åt kajakpaddling, långfärdsskidor och sköna utflykter med familjen. Som barn hörde jag ofta klassisk musik när min pappa lyssnade på LP-skivor. Han spelade lite fiol vilket blev min första kontakt med ett stråkinstrument. En dag kom kommunala musikskolan på besök till skolan, och alla som gick i tvåan fick höra olika instrument. Den dagen kom jag hem och sa till mina föräldrar: ”Jag vill spela cello!”. Min pappa ringde musikskolan och fick hämta ut en cello samma eftermiddag. Det fanns ingen tvekan, jag var helt förälskad i ljudet och det vackra instrumentet. När jag gick på Musikhögskolan spelade vi ofta hemma hos vänner och bekanta. Den omedelbara kontakten mellan lyssnarna, oss musiker och våra instrument blir speciell när man är så nära. Det har fått mig att vilja minska avståndet mellan scenen och publiken så därför ger jag nu ofta ”annorlunda musikupplevelser” där man minst förväntar sig en musikscen: någons vardagsrum, en trädgård eller en arbetsplats. Det lilla, nära formatet är ett viktigt komplement till det stora härliga orkesterhavet som jag har förmånen att få uppleva varje dag. 34 35 Carina Sporrong, kontrabas Jag kommer från Nyköping och bor i Svedmyra. När jag är ledig dansar jag salsa, joggar och lagar god mat. Jag började på kommunala musikskolan med blockflöjt. När jag var tio år började jag spela kontrabas, jag bestämde mig på instrumentdemonstrationen när basläraren sa att jag hade bra händer för det. Något som betytt mycket för mig var när jag fick jobb i orkestern och när jag fick mina två söner. Per Sporrong, violin I Jag är uppväxt på Hammarön i Värmland och bor i Svedmyra. På fritiden dansar jag gärna salsa. Jag har en passion för längdskidåkning och åker Vasaloppet årligen. Jag började spela fiol i nioårsåldern och spelade även mycket piano. Jag har tyckt om musik så länge jag kan minnas. Studietiden i Berlin på Karajanakademien har präglat mitt musicerande mycket och, inte minst, alla de gånger jag spelade i Berlinfilharmonikerna under dirigenter som Karajan, Mazel, Giulini och Ozawa. Andreas Sundén, stämledare klarinett Jag kommer från Åmål och är nu bosatt i Sollentuna. Jag gillar att uppleva andra länder och kulturer också när jag inte jobbar; att uppleva fantastisk natur och olika sorters mat i världen. Jag tränar regelbundet och gillar speciellt skidåkning. När jag var sju år gick jag på en konsert med Åmåls Stadsmusikkår (blåsorkester). Efteråt frågade min far vilket instrument jag skulle vilja spela. Jag svarade: ”tuba” eftersom det var det största och häftigaste instrumentet. Nästa dag ringde min far till musikskolan; dessvärre fanns det ingen tuba till mig så jag fick spela klarinett i stället. Idag är jag väldigt glad för det! Innan jag fick jobbet i Sveriges Radios Symfoniorkester arbetade jag några år som soloklarinettist i Royal Concertgebouw Orchestra i Amsterdam där jag fick uppleva ett musicerande på en magisk nivå. En fantastisk konsertsal samt inspirerande musiker och dirigenter. Mats-Olov Svantesson, trumpet Jag kommer från Lidingö och bor på Lidingö. På fritiden tycker jag om att vara ute i naturen. Jag var intresserad av musik redan som liten, fast sporten konkurrerade ut musiken ända tills jag började lira med ett dixieband 1977. Bo Söderström, violin II Jag är född i Skellefteå och bor i Bergshamra. Mitt musikintresse vaknade när jag var åtta år då ”Farbror Artur” kom hem till mig med en fiol. Han undervisade mig ett par år innan jag hamnade i musikskolan i Skellefteå, där jag gick för Lars Lindberg, musikskolans grundare, till dess att jag började studera fiol på heltid på Framnäs utanför Piteå. Det är mycket som är väldigt roligt. Just nu tar foto upp all min lediga tid. Jag utbildar mig på deltid hos Fotografernas Förbund och i kristallkulan finns möjligen en karriärväxling i framtiden. Men då måste Harding sluta, kollegorna bli lite otrevliga och Berwaldhallen inte hitta på så många roliga och spännande konserter/turnéer – för hur ska man kunna lämna den här kreativa miljön? Linda Taube, flöjt, piccola Jag är född och uppvuxen i Linköping och bor i Gustavsberg på Värmdö. Jag har småbarn, så just nu försöker jag mest få livspusslet att gå ihop. Och så gillar jag att springa, träffa vänner, resa och, om andan faller på, fixa olika projekt hemma. Jag har alltid varit intresserad av musik men intresset för klassisk musik föddes när jag började spela flöjt vid elva års ålder. Jag tyckte att det lät så vackert och när jag fick ton på första försöket var jag fast. Det är svårt att nämna någon speciell betydelsefull händelse, men min uppväxt med kommunala musikskolan har påverkat mig mycket. Där gavs det möjlighet att spela i både symfoniorkester och mindre ensembler från allra första början. Dessutom hade jag en engagerad, kompetent och stöttande lärare som ställde höga krav, vilket gjorde att jag lärde mig massor. Allt detta har haft stor betydelse för mitt yrkesval. Åsa Hallerbäck Thedéen, violin I Jag kommer från Stöpen, ett litet samhälle utanför Skövde, och bor i Vällingby. Jag är mycket ute i naturen, jag har en underbar portugisisk vattenhund som kräver dagliga promenader och så är jag road av matlagning. Min mor var kantor i Frösve kyrka, så det blev mycket sång och musik tidigt i mitt liv. När jag var tretton år fick jag medverka i Bachs Matteuspassion i S:ta Helena kyrka i Skövde. Jag spelade i orkestern tillsammans med amatörer och professionella musiker från Göteborgssymfonikerna. Musiken grep tag i mig så att jag då bestämde mig för att satsa på att bli professionell musiker. Lisa Viguier Vallgårda, stämledare harpa Jag är född i Frankrike, flyttade till Sverige 1993 och bor i Bagis [Bagarmossen]. På fritiden tar jag hand om mina barn, går ut med hundarna, lagar veganmat, tränar på mitt teckenspråk, cyklar på min ”fixed gear" och läser. Jag var åtta år när jag fick prova på olika instrument. Det räckte med att jag såg en liten keltisk harpa så var jag såld! Trots att musiken alltid har haft en central plats i min tillvaro, så är födelsen av mitt tredje barn den händelse som tydligast förändrat mitt liv. En mycket för tidig födsel ledde till funktionsnedsättningar och ett mindre förståndshandikapp. Jag tvingades till insikten att man aldrig kan ta något för givet. Men viktigast av allt var ändå när jag förstod att alla, oavsett förutsättningar, har samma värde och rättigheter. Ann Christin Wingård Ward, viola Jag kommer från Alingsås och bor nu i Rydbo Saltsjöbad. På fritiden umgås jag med min man och mina två barn. Utöver det spelar jag i stråkkvartetten ExCorde tillsammans med mina härliga kollegor. Jag sjunger jazz, rider, går ut med hunden, åker båt och gärna vattenskidor. Jag ska ta MC-kort också! Jag började spela blockflöjt i kommunala musikskolan när jag gick i första klass och violin när jag var nio. När jag gick i högstadiet började jag ta privatlektioner. Fick frågan att följa med en stråkorkester till Wien för att tävla – men på viola. Jag blev förälskad i C-strängen och den vackra mörka klangen och bytte inte tillbaka till violinen. Vi vann första pris! Efter första året på Musikhögskolan i Göteborg konstaterade jag att jag inte trivdes, jag kände att jag inte passade in. Jag funderade på att antingen bli ridande polis eller arkitekt. Men så gick jag på konsert i Göteborgs konserthus och hörde Berlinfilharmonikerna spela Beethovens sjua. Jag blev helt drabbad, otroligt berörd av musiken och orkestern. Då kände jag att jag måste fortsätta spela. 36 37 Maj Widding, fagott Jag är uppväxt i Holmsund som ligger vid havet femton kilometer utanför Umeå. Nu bor jag i Nacka. Jag har alltid tyckt om att sy och sticka, just för tillfället försöker jag mig på att sy en del kläder. Jag började spela fiol och piano i kommunala musikskolan. När jag var fjorton år ville jag prova på ett blåsinstrument och blev föreslagen fagott. Efter gymnasiet hade jag bestämt mig för att sluta spela fagott och pyssla med annat, men lagom till höstterminens början ringde en person och presenterade sig som musikskolans nye fagottlärare och undrade när det passade med lektion. Jag blev helt ställd och vågade inte säga att jag skulle sluta. Under året som följde insåg jag att jag ändå ville satsa på musiken och sökte vidare till högre utbildning. Malin William-Olsson, alternerande stämledare violin II Jag kommer från Göteborg och nu delar jag min tillvaro mellan Köpenhamn och Stockholm. Jag älskar att vara ute i naturen, vandra, åka skidor, jogga, klättra. Min familj har sommarställe i norra Bohuslän, så somrarna har tillbringats där, bland klippor och i saltvatten. Språk är också något som fascinerar mig; jag gillar att resa, höra nya ljud och lära känna andra länder. Jag kommer från en familj där musiken alltid har haft en central position, så det var helt naturligt att jag skulle ägna mig åt det. Att det blev just violin beror på att min äldste bror spelade det och hade världens bästa fiollärare! Jag blev så stolt då jag som femåring fick min första fiol. Sen fyrtio år tillbaks firar min familj med vänner påsk på Saltö, där Erik Järnåker lät bygga en gård som musiker och konstnärer kan hyra. En vecka om året med kammarmusik, matlagning, promenader och umgänge har präglat mig mycket och hjälpt mig att välja musikerlivet. Per Öman, stämledare violin II Jag är uppvuxen i Forshaga i Värmland, flyttade till Stockholm som sextonåring och bor numera i Sollentuna. Jag har sedan barnsben älskat fiske, en hobby som är såväl spännande och utmanande som rogivande. Numera hittar jag tid för det på sommaren, allra helst vid sommarstället i Finland. Jag kommer inte från en musikerfamilj, men däremot spelades det mycket grammofon hemma, mest klassiskt och Sinatra, som jag minns det. Jag började, som de flesta på den tiden, med blockflöjt vid sju års ålder. En dag tittade min lärare på mina händer och sa: ”Du ska spela violin”, och så blev det. Som musiker tycker jag att det är i omsorgen om de små detaljerna som utveckling sker. Arbetet i orkestern är fyllt av energi, nyfikenhet och en gemensam vilja att hela tiden utvecklas. Det är i det arbetet jag hittar både glädje och inspiration och det är viktigare än en enskild konsertsuccé. Saara Nisonen Öman, violin II Jag kommer från en liten stad i Finland som heter Riihimäki. Numera bor jag i Sollentuna med familjen. Jag gillar att vara hemma och tycker om blommor och inredning. Jag har också alltid gillat att köra olika motorfordon, allt från motorcyklar till traktorer. Jag minns när jag var liten och hörde Tjajkovskijs Violinkonsert på radio. Mamma sa att hon fick gåshud när trumpeterna spelade i första satsen och jag förstod vad hon menade. Senare spelade jag just den konserten när jag sökte till orkestern, men då var det nog mer kallsvett än gåshud. När Daniel Harding blev chefsdirigent i orkestern är en av de viktigaste händelserna i mitt liv. Orkestern har blivit så mycket bättre, jag själv har utvecklats som violinist och det är roligt att gå till jobbet. Det påverkar även privatlivet. RADIOKÖREN Jenny Ohlson Akre, sopran Jag kommer från Söderhamn och nu bor jag i Sollentuna och ägnar fritiden åt min familj. Musikintresset fanns i familjen så det blev helt naturligt att börja spela ett instrument, i mitt fall tvärflöjt efter blockflöjten. Jag började sjunga i kör när jag var tio tror jag och solistiskt när jag var drygt tjugo. Att få sjunga Matteuspassionen, först som ung korist i några år för att sedan återkomma och sjunga de vackra ariorna, blev betydelsefullt för mig. Sedan dess älskar jag det verket och även mycket annan musik av Bach. Marie Alexis, sopran Jag är född i Nyköping och bor nu i Kärrtorp. På fritiden umgås jag med familjen och vännerna. Och så tränar jag – ska göra en svensk helklassiker i år. En del stickning och sömnad blir det också. Mitt intresse för musik vaknade tidigt, jag sjöng innan jag pratade, vid ett års ålder kanske? Sen sjöng jag i barnkör och spelade piano. I högstadiet blev jag ”headhuntad” till flera vuxenkörer och sjöng nästan varje dag. Då fick jag ofta sjunga solo. Nervös som ett asplöv (kräktes nästan varje gång), men jag klarade det och växte på kuppen. Däremot hade jag inga planer på att bli musiker utan läste vidare mot kemistutbildning. Jag flyttade till London efter studenten och arbetade som forskningsassistent på ett universitetssjukhus i the City, men tog lite sånglektioner och sjöng i flera ensembler för skojs skull. Ja, alltid för skojs skull! Fortfarande för skojs skull – är nog en amatör, i ordets verkliga mening, i själ och hjärta trots mina, numera, tre högskoleexamina i musik. Per Björsund, tenor Jag är född i Dalarna men flyttade tidigt till norra Småland. Numera bor jag i Åkersberga. Segling är mitt stora fritidsintresse, så jag sitter på sjön större delen av sommaren. Jag började sjunga i barnkör i femårsåldern. Så småningom studerade jag sång i fyra år på Nordiskt konservatorium med diplomkonsert 1982. Då hade jag också hunnit med en kantorsexamen som jag tog 1978. Något som betytt mycket för mig var när jag träffade min fru och när vi sedermera gifte oss 1980. Mathias Brorson, bas Jag kommer från Arboga och bor i Vårberg. Jag är besatt av mat. Jag brygger öl, bakar surdegsbröd, stoppar korv, syrar grönsaker, gör vinäger och Kombucha [ett slags te] och lagar mat från alla världens hörn. Som liten sjöng jag hela tiden och då satte mina föräldrar mig i barnkören i kyrkan. Något av det första jag fick vara med om att göra var Stabat Mater av Pergolesi. Jag blev helt fast direkt! Jag började sjunga solistiskt när jag var fjorton år. Jag hade turen att få vara med i Världsungdomskören när den startade 1989 och tre år därefter. Det är tack vare den upplevelsen som jag är musiker idag. Lisa Carlioth, sopran Jag kommer från Bromma men har bott i Linköping, England, Skottland och Tyskland. Nu är jag tillbaka i Bromma. På fritiden umgås jag med mina vänner och mina barn. Jag är mycket intresserad av meditation och att utveckla mig och min kropp; att göra det bästa av det jag har fått. Och så läser jag böcker – av papper! Mitt musikintresse går inte att spåra, det har alltid funnits där sen jag var liten och ABBA fostrade mig 38 39 musikaliskt. Jag började sjunga i Linköpings musikskolas flickkör som tioåring. I tonåren sjöng jag i popgrupper och började sjunga solistiskt när jag var tjugo. Det är svårt att peka ut en enstaka viktig händelse. Vi är ju ständigt med om viktiga saker som vi kan lära oss av, bara vi är öppna för det. Men om jag ska peka ut något konkret så är det nog att jag har flyttat runt mycket och levt i olika kulturer. Det har berikat mig mycket. Bengt Eklund, bas Jag är uppväxt i Östervåla i norra Uppland. Efter lumpen flyttade jag till Stockholm för att arbeta som VVS-ingenjör på en VVS-konsultfirma. Jag har nog alltid varit intresserad av musik – jag började spela piano i nioårsåldern och orgel när jag var tretton. Kör började jag motvilligt sjunga i först när jag var tjugotre. Jag tänkte ta lilla kantorsexamen och då måste man både kunna sjunga och dirigera. Vid den tiden tyckte jag att sång, och framförallt körsång, var bland det töntigaste som fanns. Vid tjugofem tog jag lilla organist- och kantorsexamen och det blev en tändande gnista. Två år senare började jag på Musikhögskolan. En händelse som sticker ut är första Japanturnén 1996 med Berlinfilharmonikerna samt då vi sjöng Brahms Requiem i Wien 1997 med samma orkester, på dagen 100 år efter Brahms död. Jag hade då tidigare under dagen besökt hans grav, strax utanför Wien. Eftersom jag är en dubbelarbetande typ har jag inte jättemycket fritid, men jag försöker hitta tid för träning. På sommaren blir det en del segling. Jag spelar ibland i rockband – fast det kanske räknas som musik? Jennie Eriksson, sopran Jag är uppväxt i Kungsgården, en mil utanför Sandviken och bor i Hammarby Sjöstad. När jag inte sjunger eller undervisar är jag helst i Lima i Dalarna med min familj och ute i skog och mark. Jag plockar gärna bär, vandrar eller åker skidor. Jag har alltid sjungit och började i barnkör i Sandvikens kyrka vid sju års ålder. Jag tog även sånglektioner för vår körledare Sven-Erik Damm. Ett speciellt tillfälle för mig inom musiken är varje gång jag har fått möjlighet att uppträda på Drottningholms slottsteater, senast med Daniel Harding som dirigerade Mozarts Trollflöjten. Det är en helt magisk plats att vara på. Vid sådana tillfällen får jag nypa mig i armen och glädjas åt att jag har väldens bästa jobb! Annika Hudak, alt Jag kommer från Broby i nordöstra Skåne och bor i Vasastan. Jag gillar att baka och laga mat. Att påta i jorden på kolonilotten är också en favoritsysselsättning. Som barn spelade jag piano och flöjt och sjöng i barnkör och ungdomskör. Efter gymnasiet gick jag folkhögskola och det var först då som jag började tänka på att utbilda mig till professionell musiker. Under mina år på kyrkomusikerutbildningar blev jag uppmuntrad att börja satsa på sången och på den vägen är det. När jag får frågan om jag kan berätta om någon speciell musikalisk upplevelse brukar jag berätta om när Radiokören och Eric Ericsons Kammarkör var i Berlin och sjöng Schumanns Faustszenen med Abbado. Bryn Terfel var ganska ny i gemet och en ny bekantskap för oss. Under repetitionsarbetet sjöng han så överjordiskt vackert att jag inte kunde hålla tårarna borta. ”Verweile doch, du bist so schön.” Abbado slutade nästan dirigera. På sitt typiska sätt fick han orkestern att lyssna och gå helt på sångarens impulser. Jag hörde hur kollegorna runt omkring mig också snörvlade. Det var ett ögonblick fyllt av magi som inte riktigt går att återge. Musikens makt. Inger Kindlund Stark, alt Jag är uppväxt i Vällingby och bor numera i Barkarby. Jag gillar att röra på mig: gym, skidåkning, fjällvandring med mera. Jag älskar att resa vilket ju är en perfekt matchning med jobbet i Radiokören. Det har blivit så många fantastiska konsertresor genom åren. Jag började som sjuåring i flickkören i Västerortskyrkan i Vällingby, vilket jag älskade. Jag tillhör generationen som fick en hel musikutbildning i den kommunala musikskolan. För den blygsamma avgiften på 50 kr per termin, vilken aldrig höjdes kändes det som, fick jag piano-, sång-, ensembleundervisning och konsertvana fram till att jag som 22-åring kom in på Operahögskolan. 1981 fick jag vid ett tillfälle överta en biljett till Folkoperans föreställning av Madame Butterfly. Det var min första operaföreställning och jag var överväldigad! Där startade mitt intresse för musikteater och tre år senare gick jag själv på Operahögskolan i Stockholm. Ulrika Kyhle Hägg, alt Jag kommer från Huddinge och bor i Täby. På tid som blir över efter en arbetsdag med Radiokören och på mitt andra arbete på Begravningsbyrån blir det umgänge med nära och kära, en runda i springspåret och tisdagkvällarna är helgade åt basketträning. Jag är förmodligen ”körimpregnerad” sedan barnsben. Mina föräldrar var sångare i Radiokören under 50- och 60-talen och en bit in på 70-talet. Far arbetade som kyrkomusiker och mor jobbade sedermera som musiklärare vid Adolf Fredriks musikklasser. Hemma kretsade det mycket kring kör och solosång i alla dess former och det var bara för mig och mina brorsor att åka med. Under tio års tid gjorde jag en utflykt med utbildning och arbete inom lantbruk, men musikens dragkraft är stark så kossorna får vänta. Jag har sjungit i kör sedan jag var sex år och på den vägen är det… Maria Lundell, alt Jag kommer från Hjo och bor numera i Stockholm. Jag gillar att laga mat, äta och njuta. Jag är också väldigt förtjust i mina gamla bilar, har ett par strålande exemplar att ta hand om, att vaxa och gasa runt i. Mitt intresse för att sjunga i kör vaknade i samband med konfirmationen då vi fick sjunga tillsammans och jag tyckte det var kul. Mer seriöst blev det efter gymnasiet då jag sökte till en folkhögskola där jag hade sång som huvudinstrument. Solo har jag sjungit sedan folkhögskoletiden och nu frilansar jag som solist vid sidan av tjänsten i Radiokören. Sofia Niklasson, sopran Jag är född i Uppsala, uppvuxen i Småland och bor nu i Älvsjö. För min del har musiken funnits där sedan barnsben. Jag började i föräldrarnas (båda är kyrkomusiker) barnkörer vid cirka fem års ålder och har sjungit solistiskt sedan jag var 25. När jag inte sjunger ägnar jag min mesta tid åt familjen. Jag har tre barn mellan åldrarna ett och ett halvt och sju som jag tycker om att ta med på barnkultur, teater eller konsert. Om det finns tid joggar jag i skogen. Förutom att bli mamma måste jag nog säga att det var stort att få en tjänst i Radiokören. Jag hade länge haft det som mål och är, efter fem år som anställd (vikariat till och från i åtta år), fortfarande lika tacksam över att ha ett sådant jobb att gå till. 40 41 Anna Zander Sand, alt Jag är uppvuxen i Tibro i Västergötland och bor nu i Älvsjö. På fritiden syr jag och klär om enklare möbler. Jag finner det mycket avkopplande och det ger mig en kreativ tillfredsställelse. Jag håller på en del med yoga och tycker om att vara ute i naturen och promenera, springa, eller bara vara. Musik har alltid funnits i mitt liv. Jag började spela piano när jag var fyra år och sedan blev det barnkör från sju års ålder. Därefter ungdomskör och sedan gospelkör under många år. Första gången jag stötte på klassisk körmusik var på Dalarö Folkhögskola. Det var även där jag började sjunga klassisk sång solistiskt och jag minns att det kändes väldigt rätt. Jag var tjugoett då, så den klassiska musiken kom in relativt sent i mitt liv. Men den kom för att stanna! Det finns massor av betydelsefulla händelser! Om jag ska nämna en så får det bli när jag deltog i en solisttävling för barockmusiker i vackra Brunnenthal i Österrike. Det hela pågick i nästan en vecka. Det var magiskt att vistas i denna sagolika miljö, att få gå vidare i varje deltävling och sedan dessutom vinna! Det var ett fantastiskt ögonblick och öppnade dörren för många framtida solistuppdrag i Europa. musik och sammusicerande. Sen dess har det bara rullat på. Jag är ganska svårflörtad, men en handfull gånger har musik berört mig på ett oerhört värdefullt sätt. Den har liksom lyckats lura sig förbi mina tränade och stränga musikörons hämmande recenserande och träffat mig rakt i solarplexus. Två slutsatser har jag dragit av de fina upplevelserna: Som lyssnare är en sådan erfarenhet ovärderlig, övriga musikupplevelser känns futtiga i jämförelse, samt att om jag som sångare bara lyckas ge en enda av mina lyssnare en sådan upplevelse, så är det oerhört tillfredställande. Joakim Schuster, bas Jag kommer från Stockholm och bor längs gröna linjen strax söder om stan. Jag är först och främst en tvättäkta husnörd! Jag kan glo på gamla fina hus på nätet i timtal. Jag tar kurser om husbyggeri, har hyllmetrar av litteratur i ämnet och är sedan många år medlem i svenska byggnadsvårdsföreningen. Jag tränar en hel del och har ganska gröna fingrar. På min farfars begravning 1979, spelades Bachs Jesu bleibet meine Freude. När jag kom hem, tog jag ut den med pekfingrarna på tramporgeln. Då var jag fyra år och hade inte en tanke på att man kunde ägna sig åt sång. Men när jag var tio år kom jag in i Adolf Fredriks musikklasser och fick plötsligt möjlighet att utveckla och utforska det sköna med Gunnar Sundberg, tenor Jag är född i Finspång, uppvuxen i Västerås och bor nu i Uppsala. Jag lever barnfamiljsliv med tre barn och jag är gymnastiktränare för små AG-gymnaster. Jag är intresserad av teknik, programmering och sport. Jag började sjunga i kör i fjärde klass, när jag började i Västerås Musikklasser. En ganska tidig musikupplevelse var att som nybliven tenor i nionde klass för första gången sjunga Johannespassionen av Bach med Mariakören i Västerås domkyrka under Bror Samuelsons ledning. Jag blev placerad bredvid Hans Peter Nee, som sjöng i Radiokören, och var hemma och hälsade på sina föräldrar i Västerås. Det blev en häftig version som jag minns det, och jag gjorde mitt bästa för att försöka matcha honom. Sedan dess är det ett av mina favoritstycken. Ulla Sjöblom, sopran Jag kommer från Lidingö och bor på Lidingö. När jag inte sjunger ägnar jag mig åt träning, mest löpning. Och så blir det läsning på sommaren med båtliv i Stockholms skärgård. Jag började sjunga innan jag lärde mig prata. Min familj och släkt är alla körsångare, så det föll sig naturligt – det var det man gjorde. En stor upplevelse var att sjunga Brahms Requiem i Musikverein i Wien, under Claudio Abbados ledning, på 100-årsdagen av Brahms dödsdag 3 april 1997. Magnus Wennerberg, tenor Jag är uppvuxen i Älvsjö och bor numera i Sollentuna. Jag älskar min familj, god mat, simning och att njuta av naturen. Som åttaåring började jag ta pianolektioner. Min fröken tyckte att jag sjöng så fint så hon tipsade mig om att provsjunga till Stockholms Gosskör. Där sjöng jag under Roland Nilssons ledning från nio års ålder. År 1997 började jag min professionella körbana i Eric Ericsons kammarkör. Min första turné blev en samproduktion med Radiokören. Vi sjöng Mahlers Radiokören Foto: Arne Hyckenberg Symfoni nr 2 på Festspelen i Salzburg tillsammans med Berlinfilharmonikerna under Claudio Abbados ledning. Det var en fantastisk premiär som gav mersmak. Abbado hade en blick och en fantastisk känsla för hur han skulle få ut det bästa från alla musiker på scenen. Jag njöt och inspirerades av varje minut. Turnén fortsatte med Mendelssohns Paulus i Musikverein Wien med Camerata Salzburg samt avslutades med Brahms Requiem 100-årsdagen av Brahms dödsdag i Musikverein med Abbado och Berlinfilharmonikerna igen. Jag levde som i ett musikaliskt lyckorus länge efter den turnén och har haft glädjen att fortsätta sjunga sedan dess. 42 43 KONSERTKALENDER HÖSTEN 2015 SEPTEMBER OKTOBER SVENSKA STJÄRNOR JILL JOHNSON Songs for Daddy SCHUBERTS STORA C-DURSYMFONI Peter Dijkstra dirigent Hyogo, Tokyo, Karuizawa och Miyazaki Sveriges Radios Symfoniorkester David Afkham dirigent Pjotr Anderszewski piano NIELSEN: Pan och Syrinx SZYMANOWSKI: Sinfonia concertante SCHUBERT: Symfoni nr 9 Biljetter: 115–415 kr Torsdag 22 oktober kl 18.00 Fredag 23 oktober kl 19.30 Torsdag 3 september kl 18.00 Fredag 4 september kl 19.30 Lördag 5 september kl 15.00 Lördag 5 september kl 18.00 Sveriges Radios Symfoniorkester Anders Berglund dirigent Jill Johnson artist Biljetter: 150–495 kr ANNA LARSSON OCH MICHAEL SCHADE Fredag 11 september kl 18.00 Sveriges Radios Symfoniorkester Daniel Harding dirigent Anna Larsson alt Michael Schade tenor BIRTWISTLE: Earth Dances MAHLER: Das Lied von der Erde Biljetter: 115–415 kr INTERPLAY* ca kl 20.30 Jordbävning – inte bara katastrof interplay Roger Musson seismolog TURNÉ SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER 12–16 september 2015 till Danmark och Tyskland Daniel Harding dirigent 12/9 DR Koncerthuset, Köpenhamn 14/9 Musikfest Bremen 15/9 Berliner Festspiele/Musikfest Berlin Concert LAUDI Radiokören 90 år Lördag 19 september kl 15.00 Radiokören Peter Dijkstra dirigent LIDHOLM: Laudi JENNEFELT: ur Nocturnal singing R STRAUSS. Hymne SALONEN: Iri da iri (ffg i Sverige) MARTIN: Mässa för dubbelkör Biljetter: 200 kr SCORE – Orchestral Game Music Torsdag 24 september kl 18.00 Fredag 25 september kl 19.30 Sveriges Radios Symfoniorkester Charles Hazlewood dirigent Sabina Zweiacker solist Orvar Säfström presentatör Biljetter: 100–350 kr Torsdag 1 oktober kl 18.00 Fredag 2 oktober kl 19.30 ALLT BÖRJAR MED BARNEN – FAMILJEKONSERT FRÅN 8 ÅR Söndag 4 oktober kl 15.00 Radiokören Sollentuna Musikklasser Ur programmet: J SANDSTRÖM: Across the Bridge of Hope ÖHRWALL/BACH: Gavotte MÄNTYJÄRVI: Pseudojojk Biljetter: 90 kr (barn) 140 kr (vuxna) HARDING TOLKAR BERLIOZ Torsdag 8 oktober kl 18.00 Lördag 10 oktober kl 15.00 Sveriges Radios Symfoniorkester Daniel Harding dirigent RAMEAU: Svit ur Hippolyte et Aricie BERLIOZ: Symphonie Fantastique Biljetter: 115–415 kr SIBELIUS 150 ÅR Onsdag 14 oktober kl 18.00 Torsdag 15 oktober kl 18.00 Sveriges Radios Symfoniorkester Daniel Harding dirigent SIBELIUS: Kareliasvit MENDELSSOHN: Symfoni nr 5, Reformationssymfonin Biljetter: 90–360 kr SIBELIUS 150 ÅR Fredag 16 oktober kl 19.30 Sveriges Radios Symfoniorkester Daniel Harding dirigent Susanne Francett sopran Ulla-Carin Börjesdotter sopran Jessica Bäcklund sopran Cecilia von Heijne sopran Mia Lundell alt Anna Zander Sand alt Lisa Viguier Vallgårda harpa Mats Wallin basklarinett SIBELIUS: Kareliasvit BJÖRKLUND: Moonscapes (uruppförande) MENDELSSOHN: Symfoni nr 5, Reformationssymfonin Biljetter: 115–415 kr TURNÉ RADIOKÖREN 9–21 oktober 2015 till Japan NIELSENS VIOLINKONSERT Sveriges Radios Symfoniorkester Joana Carneiro dirigent Malin Broman violin BORISOVA-OLLAS: "…and time is running past midnight" (uruppförande) NIELSEN: Violinkonsert BEETHOVEN: Symfoni nr 6, Pastoralsymfonin Biljetter: 115–415 kr INTERPLAY* Fredag 23 oktober kl 18.30 Universum – från atomer till svarta hål Ulf Danielsson professor i teoretisk fysik Bengt Gustafsson professor i astrofysik interplay CHAMBER UNPLUGGED Fredag 23 oktober kl 12.00 Radiohuset Studio 2 Bengt Rosengren oboe Niklas Andersson klarinett Ulrika Jansson violin Eriikka Nylund viola Ingalill Hillerud kontrabas nn piano BRITTEN: Temporal variations för oboe och piano HINDEMITH: Sonat för oboe och piano PROKOFJEV: Kvintett op 39 Biljetter: 100 kr (onumrerat) GÄSTSPEL VÄSTERÅS KONSERTHUS Lördag 24 oktober Sveriges Radios Symfoniorkester Joana Carneiro dirigent Malin Broman violin BORISOVA-OLLAS: “…and time is running past midnight” NIELSEN: Violinkonsert BEETHOVEN: Symfoni nr 6, Pastoralsymfonin Biljetter via Västerås Konserthus SING ALONG MED MAMMA MU OCH KRÅKANS VISOR Söndag 25 oktober kl 14.00 och 16.00 Medverkande: Anders Ågren, Malou Meilink, Anders Wihk, Backa Hans Eriksson, Sollentuna musikklasser Biljetter: 90 kr (barn) 140 kr (vuxna) NOVEMBER NIELSENS FLÖJTKONSERT Onsdag 4 november kl 18.00 Torsdag 5 november kl 18.00 Sveriges Radios Symfoniorkester Philipp von Steinaecker dirigent Anders Jonhäll flöjt SIBELIUS: Tapiola NIELSEN: Flöjtkonsert NORMAN: Symfoni nr 3 Biljetter: 90–360 kr NIKLAS OCH RADIOAPAN – ETT RYMDÄVENTYR Lördag 7 november kl 12.00 och 14.00 Sveriges Radios Symfoniorkester Marit Strindlund dirigent Niklas Riesbeck programvärd Biljetter: 90 kr (barn) 140 kr (vuxna) MED HJÄRTAT FÖR BOKEN Söndag 8 november kl 15.00 Dorotea Bromberg värd Program och övriga medverkande meddelas senare Biljetter: 150–250 kr CHAMBER UNPLUGGED Måndag 9 november kl 12.00 Radiohuset Studio 3 Per Sporrong violin Riikka Repo viola Johanna Sjunnesson cello Johan Ullén piano BERWALD: Pianotrio nr 1 MOZART: Pianokvartett g-moll K 478 Biljetter: 100 kr (onumrerat) BLOMSTEDT TOLKAR SIBELIUS Fredag 13 november kl 19.30 Lördag 14 november kl 15.00 Sveriges Radios Symfoniorkester Herbert Blomstedt dirigent BEETHOVEN: Symfoni nr 2 SIBELIUS: Symfoni nr 2 Biljetter: 115–415 kr DVOŘÁKS STRÅKSERENAD Onsdag 18 november kl 18.00 Stråkar ur Sveriges Radios Symfoniorkester Tomo Keller violin och musikalisk ledning Eriikka Nylund viola MENDELSSOHN: Stråksymfoni nr 7 ATTERBERG: Svit nr 3 för violin och viola DVOŘÁK: Stråkserenad Biljetter: 90–360 kr DVOŘÁKS STRÅKSERENAD Torsdag 19 november kl 19.00 Kulturhuset i Ytterjärna Biljetter via Kulturhuset i Ytterjärna TEMA FRANKRIKE DECEMBER Stor brassensemble ur Sveriges Radios Symfoniorkester Matthias Höfs dirigent och trumpetsolist TOMASI: Fanfares Liturgiques mm Kl 17.30 Förkonsert med ungdomar från Lilla Akademien Biljetter: 90–360 kr SVENSKA STJÄRNOR EDDA MAGNASON Torsdag 19 november kl 18.00 RADIOKÖREN 90 ÅR – JUBILEUMSKONSERT I Fredag 20 november kl 19.30 Radiokören Peter Dijkstra dirigent Michael Engström piano LIDHOLM: …a riveder le stelle WIKANDER: Kung Liljekonvalje NYSTROEM: Havet ur Tre Havsvisioner BRAHMS: ur Zigeunerlieder LIGETI: Sats 1–2 ur Hölderlinfantasier STENHAMMAR: Tre körvisor SINDING: Til Molde BACH: Singet dem Herrn ein neues Lied POULENC: Liberté ur Figure Humaine Biljetter: 200 kr INTERPLAY* kl 18.30 Perspektiv på det svenska körundret Richard Sparks musikprofessor interplay RADIOKÖREN 90 ÅR – JUBILEUMSKONSERT II Lördag 21 november kl 15.00 Radiokören Peter Dijkstra dirigent Anders Jalkéus värd WENJING: The Echoes of Heaven and Earth S STORM: Nachtschatten (uruppförande) S-D SANDSTRÖM: Hear my prayer, O Lord G ŠMITE: Ombré (uruppförande) J SANDSTRÖM: Biegga Luothe EINARSDOTTER: I carry your heart (uruppförande) SCHÖNBERG: Friede auf Erden Biljetter: 200 kr HARDING TOLKAR MAHLER Torsdag 26 november kl 18.00 Fredag 27 november kl 19.30 Sveriges Radios Symfoniorkester Daniel Harding dirigent Antoine Tamestit viola WIDMANN: Violakonsert (uruppförande) MAHLER: Symfoni nr 9 Biljetter: 115–415 kr CHAMBER UNPLUGGED Måndag 30 november kl 12.00 Radiohuset Studio 2 Frida Hallén Blixt violin Linnea Nyman viola Astrid Lindell cello DOHNANYI: Serenad op 10 BEETHOVEN: Stråktrio G-dur op 9 Biljetter: 100 kr (onumrerat) *Fri entré till våra Interplay-evenemang, dock behövs separat biljett. Torsdag 3 december kl 18.00 Fredag 4 december kl 19.30 Sveriges Radios Symfoniorkester Hans Ek dirigent Edda Magnason artist Biljetter: 150–495 kr GÄSTSPEL ÖREBRO KONSERTHUS Torsdag 3 december kl 19.00 Lördag 5 december kl 15.00 Svenska Kammarorkestern Radiokören Thomas Dausgaard dirigent Solister BORISOVA-OLLAS: Vinden som ingenting minns (uruppförande) BEETHOVEN: Symfoni nr 9 Biljetter via Örebro Konserthus LUCIAKONSERT MED NACKA MUSIKKLASSER Söndag 6 december kl 16.00 och 18.00 Nacka Musikklasser med flera Frispel gästartister Biljetter: 90–360 kr JUL MED NILS LANDGREN OCH VÄNNER Tisdag 8 december kl 18.00 Onsdag 9 december kl 18.00 Jeanette Köhn sång Sharon Dyall sång Jessica Pilnäs sång Ida Sand piano & sång Jonas Knutsson sax Johan Norberg gitarr Eva Kruse bas Biljetter: 115–415 kr NIELSENS KLARINETTKONSERT Torsdag 10 december kl 18.00 Fredag 11 december kl 19.30 Sveriges Radios Symfoniorkester Juraj Valčuha dirigent Andreas Sundén klarinett LIGETI: Concert romanesc NIELSEN: Klarinettkonsert BARTÓK: Konsert för orkester Biljetter: 115–415 kr JULKONSERT Onsdag 16 december kl 18.00 Torsdag 17 december kl 18.00 Fredag 18 december kl 19.30 Lördag 19 december kl 15.00 Sveriges Radios Symfoniorkester Radiokören Marit Strindlund dirigent Biljetter: 115–415 kr Med reservation för ändringar. 44 45 KONSERTKALENDER JANUARI TRETTONDAGSKONSERT FEBRUARI CHAMBER UNPLUGGED Fredag 8 januari kl 19.30 Lördag 9 januari kl 18.00 Måndag 1 februari kl 12.00 Radiohuset Studio 2 Sveriges Radios Symfoniorkester Radiokören Medverkande och program meddelas senare Biljetter: 150–495 kr Fredrik Ekdahl fagott Eriikka Nylund viola Christian Svarfvar violin Johannes Rostamo cello Musik av bl a Jacob Mühlrad Biljetter: 100 kr (onumrerat) BILJETTER TILL VÅRENS KONSERTER SLÄPPS DEN 3 DECEMBER 2015 SOLISTPRISVINNAREN 2014 Onsdag 13 januari kl 18.00 Torsdag 14 januari kl 18.00 Sveriges Radios Symfoniorkester Jaime Martin dirigent David Huang piano STENHAMMAR: Pianokonsert nr 2 BEETHOVEN: Symfoni nr 1 Biljetter: 90–360 kr LAUDES ORGANI Radiokören 90 år Lördag 6 februari kl 15.00 Engelbrektskyrkan Radiokören Peter Dijkstra dirigent Mattias Wager orgel KODÁLY: Laudes Organi LIDHOLM: Libera me KODÁLY: Missa Brevis Biljetter: 200 kr (onumrerat) NIKLAS OCH RADIOAPAN SOLISTPRISET 2016 FINAL Lördag 6 februari kl 12.00 och 14.00 Sveriges Radios Symfoniorkester Fri entré Sveriges Radios Symfoniorkester Marit Strindlund dirigent Niklas Riesbeck programvärd Biljetter: 90 kr (barn) 140 kr (vuxna) Lördag 16 januari kl 15.00 HONECK & HAYDN Fredag 22 januari kl 19.30 Lördag 23 januari kl 15.00 Sveriges Radios Symfoniorkester Radiokören Manfred Honeck dirigent Hanna Husáhr sopran Stefanie Irányi mezzosopran Joachim Bäckström tenor Paul Armin Edelmann baryton DEBUSSY: 6 Épigraphes Antiques R STRAUSS: Svit ur Elektra HAYDN: Mässa nr 7, Pukmässan Biljetter: 115–415 kr TJAJKOVSKIJS PATHÉTIQUE Torsdag 28 januari kl 18.00 Fredag 29 januari kl 19.30 Sveriges Radios Symfoniorkester Daniel Harding dirigent Frank-Peter Zimmermann violin IVES: Three Places in New England M LINDBERG: Violinkonsert nr 2 (uruppförande) TJAJKOVSKIJ: Symfoni nr 6, Pathétique Biljetter: 115–415 kr TRULS MØRK SPELAR DUTILLEUX Torsdag 11 februari kl 18.00 Fredag 12 februari kl 19.30 Sveriges Radios Symfoniorkester Jukka-Pekka Saraste dirigent Truls Mørk cello SAARIAHO: Ciel d’hiver DUTILLEUX: Cellokonsert, Tout un monde lointain SIBELIUS: Symfoni nr 1 Biljetter: 115–415 kr ÖPPET HUS Lördag 13 februari Aktuell information på berwaldhallen.se BROMAN, BISS OCH VÄNNER Onsdag 17 februari kl 18.00 Torsdag 18 februari kl 18.00 Jonathan Biss piano Malin Broman violin SCHUMANN: Pianokvartett op 47 Biljetter: 90–360 kr VÅREN 2016 SVENSKA STJÄRNOR HARDING TOLKAR BRAHMS Torsdag 17 mars kl 18.00 Fredag 18 mars kl 19.30 Onsdag 13 april kl 18.00 Torsdag 14 april kl 18.00 BEETHOVENS FÖRSTA PIANOKONSERT Sveriges Radios Symfoniorkester Hans Ek dirigent Medverkande och program meddelas senare Biljetter: 150–495 kr Sveriges Radios Symfoniorkester Omer Meir Wellber dirigent Jonathan Biss piano BEETHOVEN: Pianokonsert nr 1 TJAJKOVSKIJ: Manfredsymfonin Biljetter: 115–415 kr Sveriges Radios Symfoniorkester Daniel Harding dirigent Veronica Eberle violin BRAHMS: Violinkonsert BRAHMS: Symfoni nr 2 Biljetter: 90–360 kr 17–25 mars till Bryssel och Warszawa Fredag 19 februari kl 19.30 Lördag 20 februari kl 15.00 FINALKONSERT ERIC ERICSON AWARD Söndag 21 februari kl 15.00 Radiokören Dirigenter – de tre finalisterna Ur programmet: Ett uruppförande av Paula af Malmborg Ward Fri entré SVENSKA STJÄRNOR Torsdag 25 februari kl 18.00 Fredag 26 februari kl 19.30 Sveriges Radios Symfoniorkester Anders Berglund dirigent Medverkande och program meddelas senare Biljetter: 150–495 kr ÖNSKEKONSERT Fredag 26 februari kl 12.00 Radiohuset Studio 2 Radiokören Lone Larsen dirigent Biljetter: 150 kr (onumrerat) TURNÉ RADIOKÖREN Deutsche Kammerphilharmonie Paavo Järvi dirigent BRAHMS: Ein Deutsches Requiem GOERNE OCH WAGNER Torsdag 24 mars kl 18.00 Sveriges Radios Symfoniorkester Daniel Harding dirigent Matthias Goerne baryton WAGNER: Musik ur Parsifal samt Tristan och Isolde Biljetter: 115–415 kr APRIL VON OTTER SJUNGER MAHLER Torsdag 7 april kl 18.00 Fredag 8 april kl 19.30 Sveriges Radios Symfoniorkester Marc Minkowski dirigent Anne Sofie von Otter mezzosopran MAHLER: Rückert-Lieder TJAJKOVSKIJ: Symfoni nr 4 Biljetter: 115–415 kr CHAMBER UNPLUGGED MARS Fredag 8 april kl 12.00 Radiohuset Studio 2 SIBELIUS FEMTE SYMFONI Ensemble Konkret Martin Stensson violin Danijel Petrovic kontrabas Tomas Nilsson slagverk nn sång Musik av Astor Piazzolla, uruppförande av Andrea Tarrodi Biljetter: 100 kr (onumrerat) Fredag 11 mars kl 19.30 Lördag 12 mars kl 15.00 Sveriges Radios Symfoniorkester Daniel Blendulf dirigent Katija Dragojevic mezzosopran TJAJKOVSKIJ: Stormen M SAMUELSSON: Afrodite fragment ur Sapfo (uruppförande) SIBELIUS: Symfoni nr 5 Biljetter: 115–415 kr CHAMBER UNPLUGGED Måndag 14 mars kl 12.00 Radiohuset Studio 2 Sofia Niklasson sopran Johanna Sjunnesson cello Terés Löf piano PREVIN: Four songs for soprano, cello and piano Biljetter: 100 kr (onumrerat) GÄSTSPEL NORRKÖPINGS SYMFONIORKESTER Lördag 9 april kl 15.00 Norrköpings Symfoniorkester Michael Francis dirigent Miloš gitarr DEBUSSY: Iberia STREICH: Gitarrkonsert (uruppförande) CHABRIER: España RODRIGO: Concierto de Aranjuez RAVEL: La Valse Biljetter: 115–415 kr PIRES TOLKAR MOZART Fredag 15 april kl 19.30 Sveriges Radios Symfoniorkester Daniel Harding dirigent Maria João Pires piano MOZART: Pianokonsert nr 17 DVOŘÁK: Symfoni nr 9, Från nya världen Biljetter: 115–415 kr TURNÉ SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER 17 april–2 maj till Barcelona, Madrid, Zaragoza, Turin, Perugia och Venedig med flera städer Daniel Harding dirigent LOTUSBLOMMAN Fredag 29 april kl 19.30 Engelbrektskyrkan Radiokören Kaspars Putniņš dirigent HOSOKAWA: Die Lotusblume HARVEY: Forms of Emptiness SCHUMANN: Vier doppelchörige Gesänge HARVEY: The Angels Biljetter: 200 kr (onumrerat) MAJ SIDA VID SIDA-konsert Måndag 9 maj kl 18.00 El Sistema Sveriges Radios Symfoniorkester Radiokören Christoffer Holgersson dirigent Fri entré RACHMANINOVS FJÄRDE PIANOKONSERT Torsdag 12 maj kl 18.00 Fredag 13 maj kl 19.30 Sveriges Radios Symfoniorkester Stéphane Denève dirigent Conrad Tao piano HIGDON: Blue Cathedral RACHMANINOV: Pianokonsert nr 4 PROKOFJEV: Svit ur Romeo och Julia Biljetter: 115–415 kr SOLSÅNG Lördag 14 maj kl 15.00 Radiokören Peter Dijkstra dirigent TAVENER: Svyati POULENC: Quatre petites prières de Saint François d'Assise GUBAIDULINA: Sonnengesang Biljetter: 200 kr RACHMANINOVS FÖRSTA SYMFONI Onsdag 18 maj kl 18.00 Torsdag 19 maj kl 18.00 Sveriges Radios Symfoniorkester Ilyich Rivas dirigent RACHMANINOV: Symfoni nr 1 Biljetter: 90–360 kr CHAMBER UNPLUGGED Torsdag 19 maj kl 12.00 Radiohuset Studio 2 Marie Alexis sopran Anna Zander alt Fredrik Mattsson tenor Joakim Schuster bas Klara Hellgren violin J S Bach och de dolda koralerna Biljetter: 100 kr (onumrerat) SING ALONG WORKSHOP 18–24 ÅR Lördag 21 maj från kl 13.00 Radiokören Ensemble ur Sveriges Radios Symfoniorkester Mikael Wedar dirigent Biljetter: 100 kr JANINE JANSEN OCH MATTHIAS GOERNE Torsdag 26 maj kl 18.00 Lördag 28 maj kl 15.00 Sveriges Radios Symfoniorkester Daniel Harding dirigent Matthias Goerne baryton Janine Jansen violin BARTÓK: Violinkonsert nr 1 WAGNER: ur Rhenguldet, Valkyrian och Mästersångarna Biljetter: 115–415 kr RADIOKÖREN MÖTER MUSIKHÖGSKOLAN Fredag 27 maj kl 19.30 Plats meddelas senare Radiokören Studerande vid Kungliga Musikhögskolan Fri entré Med reservation för ändringar. 46 47 HJÄLP OSS HJÄLPA ÖSTERSJÖN SMS:a VATTEN till 72 999 så skänker du 100 kr Pengarna går till Radiohjälpens fond för Östersjön i samarbete med WWF. Du kan också kan bidra till insamlingen genom att ge en gåva i samband med ditt biljettköp på berwaldhallen.se eller i Berwaldhallens biljettkontor. För varje såld programtidning går 10 kr till insamlingen. Anu Tali Foto: Kaupo Kikkas Esa-Pekka Salonen Foto: Katja Tähjä Arvo Pärt Foto: Kaupo Kikkas Sveriges Radios Symfoniorkester Foto: Julian Hargreaves ESA-PEKKA SLÄPPER INTE SITT HJÄRTEBARN För ett par år sedan bestämde sig Esa-Pekka Salonen för att dirigera mindre och komponera mer. Men sitt hjärtebarn Östersjöfestivalen släpper han inte, och han tror lika mycket i dag på kraften och möjligheterna i festivalen. – Vi har hittat vår publik, eller rättare sagt, de har hittat oss. I dag är vi nog norra Europas största klassiska musikfestival. Redan det är ju någonting, men festivalen är nu viktigare än någonsin av andra skäl, säger Esa-Pekka. – För 13 år sedan kunde ingen tänka att vi om tio år skulle ha ökad militär aktivitet i Europa och inom Östersjöområdet. Det var något vi trodde att vi hade lämnat bakom oss. Då kan kulturen, och särskilt musiken, vara en möjlighet till kommunikation, när de politiska och diplomatiska kanalerna inte verkar fungera. Även om det vi gör kan upplevas kontroversiellt av några, så är det bättre att ha en fungerande kommunikationskanal än att ha inga, fortsätter han. Därför ser Esa-Pekka Salonen det som en viktig utveckling att miljö- och ledarskapsfrågorna ska integreras djupare i festivalen. – Att de frågorna syns mer i det konstnärliga innehållet. Exempelvis att vi skapar produktioner och kanske nya verk där miljöaspekten starkt finns med, och att vi därigenom får en slags syntes som gynnar båda sidorna på ett djupare sätt. Att många tycker Östersjöfestivalen är viktig, vittnar den ökande skaran samarbetspartners om. Under 2015 samverkar och samarbetar Världsnaturfonden WWF och Stockholm Resilience Centre tillsammans med ledarskapsakademien Raoul Wallenberg Academy för att sätta fokus på Östersjön som en resurs. Utrikespolitiska Institutet och Nordiska Ministerrådet håller seminarium om konstens betydelse ur politisk synvinkel och på musiksidan samarbetar vi med de främsta orkestrarna och musikutövarna runt Östersjön. Östersjöfestivalen är med andra ord precis det vi vill att den ska vara – en plattform för samtal kring miljö och ledarskap med musiken som en samlande kraft. Jenny Leonardz/Annica Sand SVENSKA STJÄRNOR Ny energi uppstår när populärartister möter en hel symfoniorkester Det blir möten över gränserna och oväntade konstellationer när Sveriges Radios Symfoniorkester möter gräddan av svensk artistelit inom jazz, rock och pop i ömsesidig respekt. Under årens lopp har publiken bjudits på minnesvärda kvällar med bland andra Petter, Carola, Sven-Bertil Taube, Sarah Dawn Finer, Lena Philipsson, Frida Hyvönen och Ane Brun. Först ut för säsongen är Jill Johnson som gästar Berwaldhallen på nytt. Den här gången hyllar hon Ella Fitzgerald, Frank Sinatra, Ray Charles och Dean Martin i fyra unika konserter. – Det känns otroligt kul, spännande och utmanande att åter få framföra min musik tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkester, säger Jill Johnson. Jag får en möjlighet att bjuda på min pappas favoriter under självklar ledning av Anders Berglund. JILL JOHNSON Songs for Daddy Torsdag 3 sep kl 18.00 Fredag 4 sep kl 19.30 Lördag 5 sep kl 15.00 och 18.00 Vilka fler stjärnor kommer under säsongen? Håll utkik på berwaldhallen.se för senaste nytt. FAKTA: Östersjöfestivalen grundades 2003 av Michael Tydén, Esa-Pekka Salonen och Valery Gergiev och hålls årligen sista veckan i augusti med Berwaldhallen som festivalcentrum. Programmet presenteras i sin helhet på www.balticseafestival.com Jill Johnson Foto: Rickard L Eriksson 48 49 Välkomna alla barn! Logo 75 pt LUNCHKONSERTER CHAMBER UNPLUGGED MISSA INTE NIKLAS OCH RADIOAPAN I RYMDEN CHAMBER UNPLUGGED CHAMBER UNPLUGGED Chamber Unplugged är en serie akustiska konserter i nya och spännande konstellationer. För dig som tycker om kammarmusik och har möjlighet att komma till Studio 2, Radiohuset i Stockholm vid lunchtid, är Chamber Unplugged det perfekta konserttillfället. Ta chansen att höra den musik som Berwaldhallens egna musiker och sångare väcker till liv – när de själva får välja. Logo 32 pt Några gånger varje år fylls Berwaldhallen av de allra yngsta. Ibland handlar det om musik, ibland om teater. I höst fortsätter barnkonserterna och nu blir det premiär för Radioapan på scenen! Marit Strindlund dirigerar Sveriges Radios Symfoniorkester och den populäre barnkonsertvärden Niklas Riesbeck håller som vanligt ihop det hela. Den första konserten blir ett musikäventyr i rymden! Vi går på månvandring, ser stjärnorna blinka och plötsligt hörs en mystisk signal från yttre rymden… Varifrån kommer den? Är det någon som behöver hjälp? Radioapan bor annars i en mysig koja högt uppe i ett träd i Sagoskogen. Därinne har han ett skafferi fullt med ljudburkar. När Radioapan inte mixar radio brukar han spela banjo. Lyssna gärna på hans apiga musikkanal för alla barn: sverigesradio.se/knattekanalen eller i Radioapans egen app. Logo 16 pt CHAMBER UNPLUGGED Radiohuset Studio 2 kl 12.00 Fredag 23 oktober Måndag 9 november (Studio 3) Måndag 30 november Måndag 1 februari Måndag 14 mars Fredag 8 april Torsdag 19 maj MED HJÄRTAT FÖR BOKEN! För dig som älskar att läsa! Hör aktuella författare presentera sina senaste böcker, samt skådespelare och journalister i samtal om skrivande och läsande. Under kvällen möter du bland andra Anna Mannheimer och Peter Apelgren, programledare och journalist respektive komiker och konstnär – två motpoler i ett äktenskap. Med hjärtat för boken är ett samarbete med Brombergs Bokförlag. Lördag 7 november kl 12.00 och 14.00 Lördag 6 februari kl 12.00 och 14.00 – nytt äventyr med Niklas och Radioapan MAMMA MU OCH KRÅKANS VISOR MED HJÄRTAT FÖR BOKEN Söndag 8 november kl 15.00 Dorotea Bromberg värd Bang Bang Balans, Min lilla kråksång och många fler! Sing along med Mamma Mu och Kråkan – två figurer som gjorde debut i barnradio på 1980-talet och som sedan fortsatt att underhålla barn i alla åldrar. Figurerna blev senare både datorspel och ett flertal barnböcker med uppskattade teckningar av Sven Nordqvist. SING ALONG MED MAMMA MU OCH KRÅKANS VISOR Söndag 25 oktober kl 14.00 och 16.00 Medverkar gör Anders Ågren, Malou Meilink, Anders Wihk, Backa Hans Eriksson och Sollentuna Musikklasser. CHAMBER UNPLUGGED BERWALDBONUS © Sven Nordqvist Med anledning av att Sveriges Radio firar 90 år, uppmärksammar vi Franz Berwalds musik. Efter sex av säsongens onsdagskonserter blir det kammarmusikalisk bonus med musik av Berwald, framförd av musiker ur våra ensembler. Se gärna berwaldhallen.se för information. P2 sänder även fyra dokumentärer om Franz Berwalds liv och musik i radioperspektiv, med början söndagen den 25 oktober kl 14.00. SCORE – VÄRLDENS BÄSTA SPELMUSIK FYLLER BERWALDHALLEN Spelmusikfenomenet är starkt etablerat i orkestrar världen över idag. Musiken är levande, spännande och långt mer än bakgrundsljud till explosioner. I september bjuder Sveriges Radios Symfoniorkester på en musikalisk resa i dator- och tv-spelens förtrollande värld. SCORE – Orchestral Game Music, tar med dig på en musikalisk upptäcktsresa genom Super Mario, Halo, The Legend of Zelda, Skyrim, Bloodborne med flera. Orvar Säfström presenterar konserterna. SCORE – Orchestral Game Music Torsdag 24 sep kl 18.00 Fredag 25 sep kl 19.30 50 51 Ett återkommande och uppskattat evenemang är Berwaldhallens Öppet Hus. Då finns det alltid något för hela familjen – du kan prova på olika instrument, gå på upptäcktsfärd bakom scenen och mycket annat spännande. Blir du trött, ta en fika i Café Berwald och vila en stund. Och så blir det konsert förstås – Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören och Stockholms Kulturskola står för musiken. FOTO: Bo-Aje Mellin Sk iss bil d ÖPPET HUS I BERWALDHALLEN Lördag 13 februari 2016 Läs mer på berwaldhallen.se I DECEMBER FYLLS BERWALDHALLEN AV LJUV LUCIAOCH JULMUSIK Foto: Dennis Wernersson EL SISTEMA I El Sistema Stockholm lär sig barn i förorter som Husby och Bredäng att spela och sjunga klassisk musik i orkester och kör. Musiker och sångare från Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören besöker barnen i deras skolor ett par gånger per termin, de blir vuxna förebilder och en länk till en ny musikalisk värld. Barnen kommer också ibland till Berwaldhallen på repetitioner och konserter. Varje vecka träffas eleverna, deras lärare, föräldrar och syskon på El Sistema familjeträff. Denna sociala mötesplats är viktig i El Sistema och en grundsten vid sidan av musiken. En gång per år samlas barn från El Sistema Stockholm i Berwaldhallen på Sida vid sidakonsert för att spela och sjunga tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören. LUCIA I BERWALDHALLEN Luciakonserterna är en av våra mest uppskattade traditioner – vacker körsång blandas med sång och musik av gästande solister. Nacka Musikklasser Gruppen Frispel Söndag 6 december kl 16.00 och 18.00 JUL MED NILS LANDGREN OCH VÄNNER Tisdag 8 december kl 18.00 Onsdag 9 december kl 18.00 JULKONSERT Sveriges Radios Symfoniorkester Radiokören Marit Strindlund dirigent Onsdag 16 december kl 18.00 Torsdag 17 december kl 18.00 Fredag 18 december kl 19.30 Lördag 19 december kl 15.00 Måndag 9 maj 2016 kl 18.00 Fri entré P2 LIVE – SVERIGES STÖRSTA KONSERTscen! P2 Live ger dig musik dygnet runt! Förutom alla fantastiska konserter i Berwaldhallen med Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören, bjuder vi på en uppsjö av konserter från livescener runt om i Sverige. Njut av musik från de främsta svenska och utländska solisterna, grupperna och orkestrarna. Läs mer och lyssna på sverigesradio.se/p2live Med reservation för ändringar. 52 53 Abonnemang i Berwaldhallen SPAR A UPP TILL 40% Daniel Harding Foto: Julian Hargreaves Som abonnent är du en viktig besökare och vi fokuserar extra mycket på just våra abonnemang och på fina förmåner. Här finns alternativ för alla! Vi har serier på onsdag, torsdag, fredag och lördag. De är olika långa, har olika innehåll, en del innehåller paus andra inte och de startar vid olika klockslag. Du kan välja mellan halvår och helår. Abonnemang till våren 2016 släpps till försäljning den 11 november 2015. På nästa sida ser du tre av våra abonnemangsserier. Du hittar alla våra abonnemangsserier och köper dem enkelt på berwaldhallen.se FÖRMÅNER FÖR ABONNENTER • 25–40 % rabatt på ordinarie biljettpris • Bytesrätt – vid förhinder kan du byta en konsert per termin* • Egen stol från säsong till säsong • Säkra din biljett till de mest populära konserterna • Låna ut ditt abonnemangskort till en vän om du själv inte kan gå FREDAG HELAFTON 3 HÖST LÖRDAG MATINÉ 5 HÖST Fyra fantastiska helaftonskonserter med Sveriges Radios Symfoniorkester Sveriges Radios Symfoniorkester, tre dirigenter och tre underbara symfonier Optimal konsertmix med orkestern, kören och inklusive vår populära julkonsert HARDING TOLKAR BERLIOZ SCHUBERTS STORA C-DURSYMFONI SCHUBERTS STORA C-DURSYMFONI Torsdag 8 oktober kl 18.00 Sveriges Radios Symfoniorkester Daniel Harding dirigent RAMEAU: Svit ur Hippolyte et Aricie BERLIOZ: Symphonie Fantastique NIELSENS VIOLINKONSERT GÅSHUDS ABONNEMANG SÄSONGEN 2015/2016 Sveriges Radios Symfoniorkester Joana Carneiro dirigent Malin Broman violin BORISOVA-OLLAS: "…and time is running past midnight" (uruppförande) NIELSEN: Violinkonsert BEETHOVEN: Symfoni nr 6, Pastoralsymfonin HARDING TOLKAR MAHLER Torsdag 26 november kl 18.00 • Café Berwalds förmånliga abonnenterbjudanden Sveriges Radios Symfoniorkester Daniel Harding dirigent Antoine Tamestit viola WIDMANN: Violakonsert (uruppförande) MAHLER: Symfoni nr 9 • Abonnenttelefon – här hjälper vi dig med dina abonnemangsärenden NIELSENS KLARINETTKONSERT • 15 % rabatt på övriga konserter i Berwaldhallens regi SPARA UPP TILL 40% Torsdag 10 december kl 18.00 Fredag 11 december kl 19.30 EXTRA FÖRMÅNER FÖR DIG SOM ÄR HELÅRSABONNENT Sveriges Radios Symfoniorkester Juraj Valčuha dirigent Andreas Sundén klarinett LIGETI: Concert romanesc NIELSEN: Klarinettkonsert BARTÓK: Konsert för orkester • 30–40 % rabatt på ordinarie biljettpris • Vänbiljett – en gång per termin får du en vänbiljett till en konsert i din abonnemangsserie* • Berwaldhallens gåva – härliga handdukar alternativt ett fint paraply (värde ca 150 kr) • Bytesrätt – vid förhinder kan du byta två konserter per abonnemang* Pris 525–1245 kr inkl 25 % rabatt Hämta ditt exemplar i Berwaldhallen eller ladda ner från berwaldhallen.se • Café Berwald bjuder vid ett tillfälle på den billigaste maträtten när du förbeställer för två personer Radiokören Foto: Kristian Pohl TORSDAG HELAFTON 4 HÖST Torsdag 22 oktober kl 18.00 SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER RADIOKÖREN Joana Carneiro Foto: Dr Dave Weiland Fredag 2 oktober kl 19.30 OBS! Torsdag 1 oktober kl 18.00 Sveriges Radios Symfoniorkester David Afkham dirigent Pjotr Anderszewski piano NIELSEN: Pan och Syrinx SZYMANOWSKI: Sinfonia concertante SCHUBERT: Symfoni nr 9 Sveriges Radios Symfoniorkester David Afkham dirigent Pjotr Anderszewski piano NIELSEN: Pan och Syrinx SZYMANOWSKI: Sinfonia concertante SCHUBERT: Symfoni nr 9 NIELSENS VIOLINKONSERT HARDING TOLKAR BERLIOZ Fredag 23 oktober kl 19.30 Lördag 10 oktober kl 15.00 Sveriges Radios Symfoniorkester Joana Carneiro dirigent Malin Broman violin BORISOVA-OLLAS: "…and time is running past midnight" (uruppförande) NIELSEN: Violinkonsert BEETHOVEN: Symfoni nr 6, Pastoralsymfonin Sveriges Radios Symfoniorkester Daniel Harding dirigent RAMEAU: Svit ur Hippolyte et Aricie BERLIOZ: Symphonie Fantastique HARDING TOLKAR MAHLER Fredag 27 november kl 19.30 Sveriges Radios Symfoniorkester Daniel Harding dirigent Antoine Tamestit viola WIDMANN: Violakonsert (uruppförande) MAHLER: Symfoni nr 9 Pris 395–935 kr inkl 25 % rabatt BLOMSTEDT TOLKAR SIBELIUS Lördag 14 november kl 15.00 Sveriges Radios Symfoniorkester Herbert Blomstedt dirigent BEETHOVEN: Symfoni nr 2 SIBELIUS: Symfoni nr 2 RADIOKÖREN 90 ÅR – JUBILEUMSKONSERT II Lördag 21 november kl 15.00 Radiokören Peter Dijkstra dirigent Anders Jalkéus värd WENJING: The Echoes of Heaven and Earth S STORM: Nachtschatten (uruppförande) S-D SANDSTRÖM: Hear my prayer, O Lord G ŠMITE: Ombré (uruppförande) J SANDSTRÖM: Biegga Luothe EINARSDOTTER: I carry your heart (uruppförande) SCHÖNBERG: Friede auf Erden JULKONSERT Lördag 19 december kl 15.00 Sveriges Radios Symfoniorkester Radiokören Marit Strindlund dirigent Pris 675–1395 kr inkl 25 % rabatt * med vissa undantag Med reservation för ändringar. Med reservation för ändringar. 54 55 BRA ATT VETA SALONGSPLAN ATT KÖPA ABONNEMANG OCH BILJETTER FÖR LÄRARE OCH ELEVER 1. På webben På berwaldhallen.se kan du enkelt köpa ditt abonnemang och dina biljetter. Är du lärare och vill besöka Berwaldhallen med en elevgrupp? Kontakta oss på [email protected] 2. Per telefon Boka per telefon 08-784 18 00, serviceavgifter kan tillkomma. 3. Berwaldhallens biljettkassa Köp direkt i kassan. Ingen serviceavgift vid köp av biljetter på webben! 4. Hos Kulturdirekt i Kulturhuset Berwaldhallens biljettombud mitt i city. Endast kortbetalning. Serviceavgifter kan tillkomma. KONSERTKLIPPET! Med Konsertklippet väljer du själv vilka konserter du vill gå på till rabatterade priser. Tre konserter ger 10 % rabatt, fyra konserter ger 15 % rabatt och fem konserter eller fler ger 20 % rabatt. Gäller endast konserter i Berwaldhallens regi. ANDRA RABATTER 50% Barn upp till 12 år 15% Abonnenter och grupper på 15 pers eller fler 10% Pensionärer 15% Ungdomar upp till 18 år, studerande och arbetslösa Ge bort en musikupplevelse! K H SCEN I C B D Ditt presentkort skickas med rekommenderad post så snart vi har mottagit din betalning. Det kan ta upp till tio dagar innan du får det med posten. Presentkort är giltiga i två år och kan endast lösas in i Berwaldhallens biljettkassa. Om du vill ha mer information är du välkommen att mejla till [email protected] GARDEROB Det finns bemannad (20 kr kontant betalning) och obemannad garderob på entréplan och i nedre foajén. F G HITTA HIT MED LOKALTRAFIK Buss Nr 4, 69 och 76. För buss 4 är hållplatsen Radiohuset på Karlavägen. För buss 69 och 76 heter hållplatsen Berwaldhallen och ligger på Strandvägen. Efter konserten väntar ofta bussar vid denna hållplats för transport till city. Se sl.se för mer information. A E Spårvagn Linje 7 från Kungsträdgården till Djurgårdsbron. • Hiss och handikappanpassad toalett finns på samtliga våningsplan. Tunnelbana Röd linje till station Karlaplan. •D et finns två parkeringsplatser för rörelsehindrade till höger om huvudingången. Parkering På Dag Hammarskjölds väg mot Ladugårdsgärdet samt vid Garnisonen och kringliggande gator. • Berwaldhallens konsertsal är utrustad med hörslingor. Fråga i biljettkassan eller besök berwaldhallen.se för tillgänglighet. J Presentkort köper du i Berwaldhallens biljettkassa eller genom betalning via bankgiro. Du betalar in önskad summa till bg 103-2994. Glöm inte att ange ”presentkort” som referens samt namn och adress till den som betalar och namn på mottagaren. CAFE BERWALD • På vänster sida av främre parkett finns fem rullstolsplatser med närliggande ledsagarplatser. Bokas per telefon. L BERWALDHALLENS PRESENTKORT Med Berwaldhallens presentkort ger du bort en spännande musikupplevelse till någon du tycker om. Kortet kan användas till abonnemang och konserter i Berwaldhallen. Café Berwald öppnar två timmar före konsert och håller öppet i pausen. Servering finns i foajéerna på alla tre våningsplan. Förbeställ gärna mat på cafeberwald.se. Har du frågor, ring 0722-71 42 27 (för aktuella telefontider, se cafeberwald.se). Du som är abonnent får alltid förmånliga erbjudanden i caféet. HANDIKAPPANPASSNING M Kamera, ljud- eller bildinspelningsutrustning får inte användas i konsertsalen. Kom ihåg att stänga av din mobil! Med reservation för ändringar. Köpvillkor Köpta biljetter återlöses endast vid inställda konserter eller vid konserter med omfattande förändringar. Vid inställd konsert skall återköp ske senast en månad efter det att arrangemanget skulle ha ägt rum. I fall av omfattande förändringar skall återköp ske senast på arrangemangsdagen. Som kund är du ansvarig för att i samband med biljettköp kontrollera evenemang, datum, tid, plats och pris. Du är också ansvarig för att kontrollera om evenemangets datum, tid, plats eller innehåll senare ändras. Se berwaldhallen.se för senaste uppdateringen. Du kan byta din biljett till en annan konsert i Berwaldhallen, eller få ett presentkort, mot en administrativ avgift om 20 kr senast tre dagar före konserten för den ursprungliga biljetten (vid program- eller artiständringar utgår ingen avgift). Biljetten medger endast ett inträde, vilket verifieras via automatisk avläsning eller manuell kontroll. Kontakta Berwaldhallen Dag Hammarskjölds väg 3 berwaldhallen.se E-post [email protected] Biljettkontorets öppettider Helgfri mån–fre kl 12–18 samt två timmar före konsert. Fax 08-663 15 14 Telefontider Helgfri mån–fre kl 9–18, lör kl 10–15 samt två timmar före konsert. Telefon: 08-784 18 00 Med reservation för ändringar. Följ oss på facebook.com/berwaldhallen Twitter: @berwaldhallen Instagram: @berwaldhallen #interplaysthlm
© Copyright 2024