1. No category

Äldre nysvenska 1526- 1732
Nya Testamentet trycktes på svenska 1526. Hela bibeln kom lite senare 1541 med Gustav
Vasas Bibel. Nu gick man för första gången mot ett rikssvenskt skriftspråk. Eftersom
bibelöversättarna Olaus Petri (eg. Olle Pettersson) och Laurentius Andrae (Lars Andersson)
kom från Mälardalen, blev det deras dialekt som kom att bli den rikssvenska. Det var också
den dialekt som talades vid hovet och på universitetet i Uppsala.
Bibeln blev till mall för skriftspråket och den spreds snabbt eftersom prästerna uppmanades
att läsa högt ur den vid gudstjänsterna. Bibeln blev också föredöme för Svenska Akademiens
Ordlista som används idag.
Läs följande bibelutdrag från 1541:
Tu skalt inga andra Gudhar haffua jemte mig.
Tu skalt icke misbruka Harran tins Gudz nampn ty
Herran skal icke läta honom bliffua ostraffat som hans nampn misbrukar.
Tenck vppå Sabbaths dag at du helghar honom.
Sex daghar skalt tu arbeta och göra alla tina gerning.
Men på siwnde daghenom är Herran tins Gudz Sabbath
Tå skalt tu intit arbete göra/ ey heller tin son/ ey heller tijn dotter/
Ey heller tin tienare/ ey heller tijn tienerinna/ ey heller tin öök/
Ey heller tin fremling som innan tins stadzport är.
1917 såg texten ut så här:
Du skall inga andra gudar hava jämte mig.
Du skall icke missbruka Herrens, din guds namn, ty Herren skall icke låte den
bliva ostraffad, som missbrukar hans namn.
Tänk på sabbatsdagen, så att du helgar den.
Sex dagar skall du arbeta och förrätta alla dina sysslor; men den sjunde dagen
är Herrens, din Guds sabbat; då skall du ingen syssla förrätta, ej heller din son
eller din dotter, ej heller din tjänare eller din tjänarinna eller din dragare, ej
heller främlingen som är hos dig inom dina portar.
Gustav Vasa och hans kansli hade en livlig brevväxling med fogdar, ämbetsmän och präster
runtom i landet. Det är ett mustigt och färgstarkt språk som på samma sätt som
bibelöversättningen måste ha haft inflytande på den svenska som talades och skrevs på denna
tid.
I ett brev daterat 1539-11-30 skrev konungen:
”Wij betacke eder, godemen alle samens ther i Vestergöt1and for eders wäluillighett, som i
oss bewiste, then tijdh wij senaste ther nidre hoss eder wore, ock synnerligen tig, Seffwerin,
for thet tu plegade oss så merkeligen wäll hem till tiit, både med jesteöll, stålkakur och annet
gott mere, endog same jeste öll bleif vtij en skåll wördt förwendt”
Vid kungens kansli hade allt sedan medeltiden ett speciellt sätt att skriva efter latinskt och
tyskt mönster. Denna stil kallas kanslisvenska och utmärker sig för långa ofta tillkrånglade
meningar och ett speciellt ordval. Kanslistilen lever kvar än i våra dagar, trots alla försök att
göra myndigheternas skrivelser mer läs bara och lättförståeliga.
Språket under äldre nysvenskan
Uttal
Fortfarande används t-ljud där vi idag har d. Stavningen med hw (hwila) tyder på att v
uttalades lite annorlunda mot idag.
Stavning
Nu har läspljudet försvunnit, även om stavningen th och dh finns kvar. I och j stavas på olika
sätt, liksom u.
Ä stavas för det mesta med e.
Dubbelteckningen av konsonanter börjar likna dagens.
Ordföljd
Ordföljden börjar också bli allt mer lik vår, men man satte fortfarande ofta predikatet sist i
meningen, som innan tins stadz port är.
Yngre nysvenska 1732- idag, nusvenska
Olof von Dalin
År 1732 startade Olof von Dalin utgivningen av en tidskrift som hette Den
Svenska Argus. Argus var en jätte med hundra ögon som finns i den
grekiska mytologin. Även när jätten sov såg han, eftersom han inte slöt alla hundra ögon
samtidigt. Argus kunde alltså se allt.
De första två åren gavs Den Svenska Argus ut anonymt. Dalin skrev både egna artiklar och
översatte från engelska skrifter. Han hämtade också uppslag från Frankrike och Tyskland och
skrev mycket om moraliska problem. De flesta av hans läsare var kvinnor i de högre
samhällsklasserna. För dem skrev han om kläder, tjänstefolk och societetsliv.
Han skapade en berättelse om herrar som träffades ett par gånger i veckan och språkade.
Herrarna var t ex officeren Hiertskott, akademikerna Hiernbrott, fd juristen Gyllenbalance,
den elegante Ehrenmenuet och köpmannen Patriot.
Han skrev satiriskt (förlöjligande) med karikatyrer (vrångbilder).
I sin tidskrift använde Dalin ett enkelt svenskt språk, som allt mer liknar vardagssvenska.
Hans språk är av sådan betydelse att han fått sätta gränsen till perioden yngre nysvenska.
Han använde inte dialektala eller ålderdomliga ord och undvek också franska lånord, vilka var
vanliga under denna tid. Vissa dialektala ord från sin egen hemstrakt Halland godkände han
dock.
Ur Argus Nr XLV
Mig, tyckes, Mina Landzmän, at wårt Swenska Språk, som nu blir så Jemmerligen förachtat,
upspäckat, förwänt och wanrycktat, kunde åter snart hinna til sin naturliga Fägring om wi
beflitade oss mer derom i wårt dageliga tahl och skriffter, om wi utrensade de onödiga
fremmande Ord, som ett tokugt prunkande först inplantat, Om wi återtogo de korta meningar,
klara begrep och sinrika utlåtelser, som detta Grund- Språket äger, hwarpå wår gamla Lag,
Konunga- Styrelsen och mångfaldiga gamla Skrifter förelägga oss så rena prof.
Språket under yngre nysvenska liknar dagens.
Stavning
V skrevs ofta f, fw eller hv, t ex höfvisk (hövisk, artig) och t skrev iblan dt. Man kunde också
se ä- ljudet skrivet med e.
Sveriges Rikes Lag från 1736 är exempel på ett annat viktigt verk från denna tid.
Ett senare prov på yngre nysvenska ser du här i en artikel från Dagens Nyheter 1890:
Lefnadstrött
I går vid middagstiden sågs en mansperson, iklädd hög hatt och, såsom det på något afstånd
tycktes, bättre gångkläder, gå öfver Jernvägsbron. Plötsligt aftager han hatten och klättrar
öfver barrièren samt kastar sig i Strömmen. Väl nedkommen, styr han simmande färden mot
Vasabron, tills han inom kort gick till botten på djupt vatten. Genom rop af en i närheten
varande gosse blef en räddningsbåt bemannad och lade ut, men den lefnadströtte var då
försvunnen i djupet.
Hvem han i lifstiden varit, är helt och hållet okändt.
Den svenska vi skriver idag kallas nusvenska. När nysvenskan övergått i nusvenska finns
ingen direkt tidpunkt för.
Arv och Lån
De ord vi alltid har haft i vårt språk och som anses som ursvenska kallas arvord. Exempel på
arvord är ord för väder, sädesslag och familj, såsom snö, far, mor och ull och korn. Namn som
finns på runstenarna är också arvord: Sven, Gudrun och Ulf.
Ord som vi fått från andra språk kallas lånord. I olika omgångar har vi lånat från olika språk.
Under 1000-1100- talet, då kristendomen spreds över landet lånade vi från grekiska och latin.
Vi fick ord som profet, biskop och bibliotek. Under 1300-talet skrevs helgonberättelser som
översattes från latin. Namn som blir populära under denna tid är Andreas och Tomas.
Under senare medeltiden, 1500- 1600-tal, var det tyskan som bidrog med nya ord. Många
tyska adelsmän hade gods i Sverige och tyskar ledde malmbrytning i t ex Dalarna. Vidare
bildades Hansaförbundet och vi handlade mycket med Tyskland. Vi får nu ord som fönster,
fru, gesäll, krögare, knekt. Många ord hade med sällskapsliv att göra. Exempel på tyska namn
är Ernst och Fritz
Under 1700-talet var Gustav III kung i Sverige. Han älskade allt franskt och bildade Svenska
Akademien efter franskt mönster. Vidare anammade han franskt kulturliv och nu blev det på
modet i societeten att tala franska och att stoppa in franska ord i svenskan. Typiskt franska
lånord är balett, opera, toalett, byrå, kotlett, gelé. Namn som Josefin, Charlotte och Pierre blir
populära.
De senaste århundradena har präglats av lånord från det engelska språket. Sportord som
forward, center, musikord som pop och förstås teknikord som maila är exempel på engelska
(amerikanska) ord. Denna ström av engelska ord fortsätter. Engelska namn är Robin och Bill
och vanliga turkiska namn är Ali och Muhammed.
Med invandringen har vi också fått ord som pizza från italienskan och kebab och kiosk från
turkiskan.Inte nog med det. Våra invandrade medborgare sätter sin prägel på språket. I
stockholmsförorterna utvecklas en slang, som sprider sig till det etablerade svenska språket.
Ulla-Britt Kotsinas, professor och språkforskare, berättar att ordet ”guss” (=tjej och kommer
från turkiskan) spridit sig från stockholmsslagen till bl a Kiruna. På sikt kommer det att bli ett
vanligt ord, tror hon. Läs mer i ”Nya språket föds i förorten”:
Nya språket föds i förorten
Stockholmsslangen håller sakta men säker på att förändras. Det gamla ekensnacket för en
tynande tillvaro och lever mest kvar i gamla pilsnerfilmer eller hos åldrande söderromantiker.
I dag låter slangen annorlunda.
Himen Sadi, Michel Afram
och Mohamed Weli talar
uppdaterat slang.
Foto: Nils Petter Nilsson
Dogge Doggelito har hjälpt
till med att samla in orden
till boken ”Förortsslang”.
Här är han med
pibullterriern Rizzla.
Foto: CHRIS
MALUSZYNSKI/Pressens
bild
Slangen föds inte längre bland träkåkarna på Söders höjder, utan i miljonprogrammets
förorter. Där säger man ”guss” i stället för ”böna” och ”ayna” i stället för ”snut”. Nya kulturer
tar med sig sina ord och utryck och sakta men säker letar sig slangspråket in i
vardagssvenskan.
– Ordet tjej är ett lysande exempel på hur ett ord som från början ansågs som hemskt fult nu
har blivit helt etablerat. Den ursprungliga betydelsen av tjej var prostituerad, men i dag är i
stort sett alla kvinnor tjejer, från 11-åringar till 60-åriga damer.
Det säger Ulla-Britt Kotsinas, professor och språkforskare, som tillsammans med rapparen
och artisten Dogge Doggelito har skrivit boken ”Förortsslang” – ett lexikon över den senaste
slangen.
Hon tror att många nysvenska ord och uttryck kommer att gå samma väg. Ett exempel är ordet
”guss”, som betyder just tjej.
– Det kommer från turkiskan och är redan ganska allmänt spritt. Det uppträder till exempel
bland ungdomar i Kiruna, långt ifrån storstäderna där det en gång började användas, säger
Ulla-Britt Kotsinas.
Slang har alltid varit ett tecken på underklass, och så är det i allra högsta grad fortfarande.
Men att det skulle utarma det svenska språket håller Ulla-Britt Kotsinas inte alls med om.
– De som hävdar det får gärna förklara hur något som tillför språket nya uttryck samtidigt kan
utarma det.
Dogge Doggelito var redan som barn känd för att snacka mycket slang och har hjälpt till med
att samla in orden i boken. Under arbetet har han stött på ord som inte ens han känner igen.
– Det förändras hela tiden. Jag har fyllt 30 och spottar inte så mycket slang längre, det är den
yngre generationen som tar över. Slang är en färskvara, ord kommer och går, säger Dogge.
Många av orden i boken anspelar på brott eller droger. En ”bagare” är en person som rullar
marijuanaciggaretter, en ”tabanja” är en pistol och en bil som är ”challuböl” är stöldvänlig.
– Man ska inte ta det så allvarligt. Slang är mest på skoj. Men det har ju alltid till viss del
används för att hålla folk utanför. Det är en identitetsgrej, säger Dogge.
JESPER PETTERSSON
Litet slanglexikon
Abi = bror, storebror, respektingivande person.
Abou = Utrop: kolla, wow.
Aina = polis.
Bainams = invandrare.
Bakra = svensk.
Baxa = stjäla.
Capish? = Fattar du?
Chatlac = dumhuvud.
Chuno = kille, kompis, han.
Dabb = stryk.
Desde bre = Hur e läget?
Draila = sticka iväg.
Eskantul = Skanstull.
Eslussen = Slussen.
Ey morré = nej hörru!
Favela = förort.
Fet = bra.
Floos = pengar.
Gitta = gå, sticka iväg.
Gonzangas = tuttar.
Guss = tjej.
Habib = kompis.
Hassla = lura.
Hoodrat = flickvän.
Ibne = bög.
Ichet = korkad.
Idit = förortssnubbe.
Jaga draken = röka heroin.
Jalla = skynda, kom igen.
Jimbo = samlag.
Kanna = sprejburk.
Keff = dålig.
Knas = problem, bråk.
Lavett = örfil.
Len = hörru.
Loco = galen.
Machine = ömänskligt bra.
Maniak = dåre, galning.
Moe = kompis.
Najslich = snygg, bra.
Noosboori = Norsborg.
Nuy = sova.
Ocho = spana.
Osi = visst!
Para = pengar.
Pieca = måla graffiti.
Pip = snopp.
Raket = lögn.
Rookie = nybörjare.
Röding = femhudralapp.
Salak = korkad, dum i huvudet.
Schanzia = polis.
Shuno = kille, man, typ.
Tjalluböl = stöldvänlig.
Tostado = bränd i huvudet, korkad.
Uma = tjej.
Umek = mamma.
Vaca = svikare.
Walla = Jag svär, jag lovar.
Vårbronx = Vårberg.
Yebote = vad händer.
Zaggad = dödad.
Zip = skita i.
Äxa = dra iväg.
Ögning = att spana in något.
Örb = marijuana.