2015-02-23
3 olika sätt att göra Agronomisk kalibrering i
Yara N-Sensor för kvävespridning
(olika driftslägen)



N-gödsling (Yara standard)
–
Kalibrering görs före spridning
–
Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering
Målstyrd N-gödsling
–
Föraren bestämmer kvävenivån före spridning
–
Kalibrering sker under spridningens gång
Absolut N-gödsling
–
Ingen kalibrering
–
N-Sensor bestämmer kvävenivån
Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor
1. Att bestämma N-givans storlek
2. Lära N-Sensorn att se rätt
Förväntad skördekvalité och
skördenivå
•
N-gödsling
•
Målstyrd N-gödsling
•
Din erfarenhet
•
Din rådgivare
•
Analys
•
Växtanalys
•
SN värde från
Yara N-Sensor
•
N-Tester
•
Nitratstickor
Både N-gödsling och Målstyrd
N-gödsling ger samma resultat det
är bara sättet att komma fram till
mängd kväve per hektar som skiljer
1
2015-02-23
Vad är rätt kvävegiva
N-Testen ger ett
förslag till N-giva
Vad är upptaget i
nollrutan jämfört
med normalt
Lyssna på
rådgivningen
Vädret som varit och
det som kommer
Sunt förnuft
Till slut är det ändå
du som bestämmer
SN kan jämföras med växtanalys
kg kväve/ha i plantan
Hur mycket har tagits upp av det
som borde finnas
Text i sidfoten
2015-02-23
N-behov just nu i dag
4
2
2015-02-23
Agronomisk kalibrering i
N-gödsling (Yara standard)

Gröda

Utveklingsstadie

N koncentration i gödseln

Min giva (bör vara = 0)

Max giva (bör vara 999 eller minst

Konstant giva
dubbla medelgivan)

Referensgiva

Sensorvärde för referensytan

Biomassegränsvärde

Kalibrering på kalibreringsytan
(fylls i automatiskt)
(fylls i automatiskt)
(fylls i automatiskt)
Agronomisk kalibrering i
N-gödsling (Yara standard)
Antingen ett medeltal på hela fältet
eller optimalgiva på en mindre plats
Kalibreringsvariant 2
Kör ett par drag fram och
tillbaka för att få med fältets
variation i kalibreringen.
Bestäm kvävemängden på
traditionellt vis med ett
medeltal på hela fältet.
Kan göra i tomme eller
under spridning.
Kalibreringsvariant 1
Kalibrera på en liten yta där
man bestämmer kvävebehovet
med N-Tester eller på annat
sätt och lär N-Sensorn det.
N-Tester
Man måste bestämma kvävebehovet
varje fält innan man börja sprida.
Sunt
förnuft
Vid kalibreringen bestämmer lantbrukaren själv vilken
kvävemängd som skall gå åt på fältet!
Med hjälp av sunt förnuft, rådgivare och N-Tester
3
2015-02-23
4
2015-02-23
Gå direkt till ”Kalibrera på en referensyta…
5
2015-02-23
Tillbaka
Är det en liten yta kör långsamt.
Är det en stor yta kör fort
START
Pausa på vändtegar
och om det kommer in
stolpar eller
impediment i bilden
Minst 25 mätningar
Tryck OK för att avsluta kalibreringen
6
2015-02-23
Skriv in den mängd kväve som
skall spridas i referensytan
Nu är det klart att börja sprida!
Vill du justera kalibreringen är det bara
att gå in i Agronomisk kalibrering igen
och ändra på siffrorna.
7
2015-02-23
x2
Som standard bör Biomassegränsvärdet vara 50-60% (75%)
av Sensorvärde för referensytan
8
2015-02-23
Kalibrering av
biomassegränsvärde
Biomassegränsvärde
När man kommer till en
utvintrad fläck måste man
kontrolera att sensorn stänger
av rätt.
Om den inte gör det skall man
backa tillbaka och kalibrera.
1. Om man höjer gränsvärdet
bryter den tidigare.
2. Om man sänker gränsvärdet
bryter den senare.
Justera biomassegränsvärdet med
hjälp av SN värdet på framsidan
Agronomisk kalibrering i
Målstyrd N-gödsling

Gröda


Utveklingsstadie
N koncentration i gödseln

Min giva (bör vara = 0)

Max giva (bör vara 999 eller

Målvärde = medelgiva kg/ha

Rel. Biomassegränsvärde i
%
minst dubbla medelgivan)
Referens värde
Mätsträcka i sec
Aktuellt sensorvärde
9
2015-02-23
Agronomisk kalibrering i
Målstyrd N-gödsling
Agronomisk kalibrering i
Målstyrd N-gödsling
10
2015-02-23
Agronomisk kalibrering i
Målstyrd N-gödsling
Målvärde = den medelgiva du vill sprida på fältet
Agronomisk kalibrering i
Målstyrd N-gödsling
Som standard bör ”Rel. Biomassegränsvärdet”
vara 50-60% (75%) av REF: på framsidan
Högre värde blir den mer aggressiv att stänga av
11
2015-02-23
Agronomisk kalibrering i
Målstyrd N-gödsling
Nu är det klart att börja sprida!
Vill du justera kalibreringen under spridning
måste du gå in i Agronomisk kalibrering och
stoppa kalibreringen och sedan starta den på
nytt och då göra dina justeringar
Agronomisk kalibrering i
Målstyrd N-gödsling
Stoppar den löpande kalibreringen.
REF värdet som finns på framsidan fryser och ändras
inte mer.
Du kan fortsätta att sprida med det aktuella REF värdet
12
2015-02-23
Agronomisk kalibrering i
Målstyrd N-gödsling
Nu är det bara SN värdet kvar på framsidan.
Men du kan fortsätter att sprida efter det REF värdet som
fanns när kalibreringen stoppades.
Du kan fortsätta att sprida med det aktuella REF värdet
Vill du justera kalibreringen under
spridning måste du gå in i Agronomisk
kalibrering och starta en ny kalibrering
och göra dina justeringar.
Agronomisk kalibrering i
Absolut N-gödsling (Endast höstraps)

Gröda

Tilldelning
(1:a Giva, 2:a Giva)

N koncentration i gödseln

Förväntad skörd

Utveklingsstadie

Död Biomassa/N-min potential

Biomassegränsvärde

Min giva (bör vara = 0)

Max giva (bör vara minst dubbla

Konstantgiva
medelgivan)
13
2015-02-23
Absolut N-gödsling
N upptagskarta
13.04.2004
Upptag (kg N/ha)
80
Målvärde (kg N/ha)
Spridd mängd (kg N/ha)
N upptag
(kg N/ha)
110
200
120
90
Proteinstyrning i maltkorn
med Yara N-Sensor
N-Sensorn bestämmer kvävegivan för rätt proteinhalt
Med maltkornskalibreringen bestämmer lantbrukare
själv vilken proteinhalt han vill ha vid skörd.
Strategin är att lägga ca. 70 % av den planerade
kvävegivan som NPKS med kombisåmaskin.
Och därefter komplettera efter årets behov med
Yara N-Sensor i begynnande stråskjutning
DC 31-32 (-37)
Maltkornskalibreringen har körts med goda resultat under tre år
• 2011 och 2012 gav den mycket mera kväve än normalt.
• 2013 har den på flera platser givit en lägre N-giva än normalt.
De flesta vittna om att de hade ALDRIG fått rätt protein utan sensorn.
14
2015-02-23
Träffa rätt proteinhalt i maltkornet
Tillfört kväve
vid sådd
Mineraliserat
kväve från
fältet
Komplettering
65-80 kg
N/ha
10-80
kg N/ha
0~60
kg N/ha
65-75 %
kombisådd NPKS
Nollruta ger
årsmånen
Komplettera i
stråskjutningen
DC 31-32
15