1. No category

VIN TE R PROBLEM
1
S J:s
vinterprob
I em
1965-1966
'Nordpilen* mellan Upplands Väsby och Rotebro på väg mot Stockholm
•
F örord
•
S J: s tr a fik s itu a tio n v in te r n 1965-66
•
O r s a k e r n a t i l l d et s v å r a lä g e t
V ä d e r le k e n och d ess d ir e k ta in ve rk a n
Skadorn a på lok
Skadorn a på p e rs o n v a g n a r
Skadorna på banan
A r b e ts fö rh å lla n d e n a på b an gård a rn a
G o d svagn s situ ation en
E x p o r ttr a fik e n fr å n N o rrla n d t i l l i s f r i a ham nar
S ä rs k ild a h ä n d e ls e r och å tg ä r d e r
K a p a c ite ts p r o b le m in om S to c k h o lm s -o m rå d e t
K a p a c ite ts p r o b le m på an dra h åll
•
Sam bandet r a tio n a lis e r in g - v in te rn s tra fik s itu a tio n
•
V id ta g n a å tg ä r d e r f ö r att m ö ta tr a fik s v å r ig h e te r n a
A llm ä n t
L o k tjä n s te n
P e r son tr a fik tjä n sten
G odst ra fik tjä n s te n
•
P la n e r a d e å tg ä r d e r
A llm ä n t
S p e c ie llt in om S to c k h o lm s -o m rå d e t
•
In fo rm a tio n e n t i l l re s e n ä r e r n a
•
Slutord
•
B ila g a :
1. F ö r s e n in g a r fö r p ers o n fö ra n d e fjä r r t å g
a. M e d e lta l fö r v a r je månad d e c e m b e r - a p r il frå n d e c e m b e r
1955 t i l l fe b r u a r i 1966
b. M e d e lta l fö r d e c e m b e r - fe b r u a r i 1955/56 - 1965/66
2. R e d o g ö r e ls e f ö r v ä d e rle k s s itu a tio n e n (S M H I)
3. E le k tr o lo k i lin je tjä n s t a v s tä lld a på grund av skador
4. P e r s o n v a g n a r a v s tä lld a på grund av skador
a. P e r v e c k a f r o m v e c k a 50 1964 r e s p v e c k a 49 1965
t o m v e c k a 10 1965 re s p 1966
b. D ag f ö r dag 1 . 2 - 15. 3. 1966
5 -6 . R ä l s b r o t t s ö v e r s i k t e r
INNEHALL
FORORD
Denna r e d o g ö r e ls e fö r SJ:s s v å rig h e te r v in tern 1965-66 v ill ge sak lig
in fo rm a tio n . Den v i l l re d o v is a fakta och så långt m ö jlig t fö r k la r a vad
d e s s a fakta betytt f ö r tra fik situ a tio n en . Den v ill fö r k la r a inte b o r t­
fö r k la r a . V a r je lä s a r e få r s jä lv bedöm a och döm a.
SJ h ar under de sen aste tr e m ånaderna k r itis e r a ts hårt, ibland fränt.
K r itik e n har k om m it frå n p en d lare och andra r e s e n ä r e r , frå n god stran sp ortk u n d er, frå n tid n in gar och m ånga andra. M an har talat om
fö r tr o e n d e k r is , om d å lig orga n isa tio n och d ålig ledning, om fö r hård
ra tio n a lis e r in g . D et ä r nu an geläget att så långt m ö jlig t söka k la r ­
lä g g a vad som v e r k lig e n hänt. SJ-ledn in gen v i l l sam tidigt in fo rm e ra
om å tg ä r d e r på k o r ta r e e lle r lä n gre sikt, gen om förd a e lle r plan erade.
S J -led n in gen och a lla S J-an ställd a b ek la ga r djupt de s v å ra och lå n g­
v a r ig a trafik ru b b n in garn a under vin tern 1965-66, som hårt drabbat
r e s e n ä r e r och godstran sportku n der. B eh ö v e r v i säga, att v i på a lla
h å ll inom fö r e ta g e t tro ts a llt v e rk lig e n har arbetat in ten sivt fö r att
m öta de s v å ra u p p gifter v i stä lld es in fö r ?
S J -led n in gen ä r m edveten om sitt an svar. Det ä r ett n atu rligt k rav
att a lla de nu vunna e rfa re n h e te rn a u tvä rd era s och om sättes i hand­
lin g, när så ä r m o tiv e ra t m ed hänsyn t ill nytta och kostnad.
Stockholm i m a rs 1966
STATENS JÄRNVÄGAR
S J : s T R A F I K S I T U A T I O N V I N T E R N 1965-66
Sedan senhösten 1965 har SJ haft s v å ra fö rs e n in g a r. Störningarna har
drabbat h ela landet.
B ila g a 1 a v is a r fö r en fö ljd av å r re la tiv a antalet p erson föran d e f j ä r r tåg som under m ånaderna d ec em b e r - a p ril v a r it m e r än 15 m inuter
fö rs e n a d e . B ila g a 1 b v is a r fö r v a r och en av v in tra rn a 1955/56 1965/66 m o tsvara n d e m e d e lta l fö r m ånaderna d ecem b er - feb ru a ri.
D etta m e d e lta l har n o rm a lt v a r it u n gefär 8 p rocen t. M ed e lta le t va r
1962/63 15 p ro cen t, 1955/56 35 p rocen t och 1965/66 ej m in d re än 58
p rocen t.
D e ss a t r e v in tr a r har v a r it hårda. Man fr å g a r n atu rligt nog: hur h å r­
d a? hur o fta återk om m a n d e? och sist: skall SJ v a ra så kän sligt fö r
s v å ra v in t r a r ?
B ild 1. “ Göteborgaren** kommer till Stockholm C den 7.2.66 kl 12.17 (22 minuter försenad)
L o k a lp e rs o n tå g e n inom S to c k h o lm s -o m rå d et h ar också, som synes av
fö lja n d e ta b e ll, haft en d å lig tå g fö rin g .
P r o c e n t lo k a ltå g i rä tt tid e l l e r högst
5 m in u ter försen a d e
D ecem ber
1964
1965
Januari
1966
1965
F eb ru ari
1965
1966
Ankom m ande
lo k a ltå g k l
7 .0 0 -1 0 .0 0
80
51
86
61
88
49
A vgå en d e
lo k a ltå g k l
1 6 .0 0 -1 9 .0 0
84
59
93
72
94
60
U n der den sen aste v in te rn v a r re su lta te t under d ec em b e r och under
fe b r u a r i i s to rt sett lik v ä r d ig t. En v is s återhäm tning in trädde i jan u ­
a r i, då v ä d re t v a r något b ä ttre än under de båda andra m ånaderna.
E tt s to rt antal lok a ltå g h ar d essu tom v is s a dagar v a r it fö rse n a d e ö v e r
15 m in u ter e l l e r b liv it in stä lld a . Sådana dagar v a r den 6 - 1 5 d e c e m ­
b e r, 24 d e c e m b e r, 3 - 4 jan u ari, 7 - 9 fe b ru a ri, 1 4 - 1 5 fe b ru a ri och
23 fe b r u a r i. ^ T å g , s ä r s k ilt frå n Enköping och frå n och t i l l Uppsala,
h ar även under andra d aga r haft d ylik a fö rs e n in g a r, ibland av syn n erlig e n b esvä ra n d e längd.
2)
'
D et ä r uppenbart, att SJ:s r e s e n ä r e r haft s yn n erligen s to ra o lägen h eter
av den oregelbu n dn a tå g fö rin g en .
O ckså go d stra fik e n h ar s tö rts , tid v is m yck et s v å rt, i tid v ä s en tlig t
m e r a än p e rs o n tra fik e n . S tatistiskt kan detta ännu ick e m ätas. A n ta ­
le t av tra fik a n t lasta d e va gn a r h ar, m ed undantag fö r v ec k o rn a *2-4,
ända t i l l v e c k a 9 (i b ö rja n av m a r s ) v a r it något lä g r e än under f ö r e ­
gående å r. B eh ovet av tra n s p o rte r har d ä rem o t v a r it s tö r r e på grund
av is a v s p ä rrn in g e n . SJ:s god stran sportku n der, o rd in a rie och t i l l f ä l l i ­
ga, h ar h ä rig en o m drabbats av uppenbara s v å rig h e te r.
1) A n ta let ankommande tåg kl 7 - 10 och avgående tåg k l 16 - 19 som
d rabbades h ära v v a r sam m an lagt fö r v a r och en av d essa dagar under
ja n u a ri och fe b ru a ri 33, 15, 32, 40, 15, 23 och 24.
2) F ö r tågen m e lla n angivna k lo c k sla g frå n Enköping g ä lld e detta under
ja n u a ri 7 t illfä lle n och under fe b ru a ri 21 tillfä lle n . M otsvaran d e ta l fö r
tågen frå n U ppsala v a r 18 re sp . 24, v a ra v fö r ett tåg, utgående frå n
K ry lb o , 7 re s p . 12 t illfä lle n ; sistnäm nda tåg to rd e frå n tid ta b e lls k ifte t
i m a j kom m a att utgå frå n Uppsala. F ö r tågen t ill Uppsala gä lld e det
i fe b r u a r i 32 tillfä lle n .
ORSAKERNA TILL DET SVARA LAGET
H u vu dorsaken t i l l den b e s v ä r lig a tra fik s itu a tio n e n inom SJ under v in ­
te r n 1965-66 h ar v a r it de s ä r s k ilt i m e lle r s t a S v e r ig e e x c e p tio n e llt
s trä n g a och återk om m a n d e k ö ld p e rio d e rn a och de s to ra sn öm ä n gd er­
na s ä r s k ilt i s ö d ra och v ä s tr a S v e r ig e och i m e lle r s t a N o rrla n d . L ok
och v a g n a r, bana och andra an lä ggn in gar sam t arb etsfö rh å lla n d en a
h ar a llv a r lig t p å v erk a ts h ä ra v . N å g ra h ä n d els er och å tg ä r d e r, f ö r v i l ­
ka r e d o g ö r e ls e läm nas i det följa n d e, h ar även p åverk at situationen
i fö r v ä r r a n d e rik tn in g.
T id ig a r e kända och av v ä d e rle k e n starkt b ero en d e p ro b le m m ed kapa­
c ite te n på b a n gå rd a r och lin je r h ar fö r s tä r k t s vå rig h etern a . D etta g ä l­
l e r b l. a. S to c k h o lm s -o m rå d et. Inom detta råkade även skolungdom ens
s e d v a n lig a f jä llfä r d i tid en sam m a n fa lla m ed tra fik s v å rig h e te rn a .
Väderleken och dess direkta inverkan
N o r m a lt a n s er s ig SJ kunna b e m ä s tra v in te r tra fik e n . I N o rrla n d v å lla r
den i allm än h et in ga a llv a r lig a s tö rn in ga r utom v id sn östorm och ovan ­
lig t s ta rk k y la . S v å rig h e te r uppstod även under de strän ga v in tra rn a
1951/52 oc h 1955/56, m edan det g ic k b ra v in te rn 1962/63.
V in te r v ä d r e t i å r h ar v a r it av annan natur. S n östorm ar i Danm ark
red a n i slu tet av n o ve m b er s tö rd e den in te rn a tio n e lla tra fik e n . I b ö r ­
jan av d e c e m b e r kom en k öld vå g, som b le v s yn n erligen besväran d e
s ä r s k ilt f ö r Stockholm s c e n tra l. D är togs sa m tid igt ett nytt s tä llv e rk
e ta p p vis i bruk.
I ja n u a ri u tveck la d e s ig lä g e t i s to rt sett någorlunda v ä l e ft e r om stän ­
d ig h etern a . S iffro rn a fö r skador av o lik a slag på rullande m a te r ie l
och bana v a r dock höga och fo r ts a tte att öka.
U n d er fe b r u a r i satte kylan in på a llv a r . S vå righ e te rn a fö r SJ tornade
upp s ig . Banunderbyggnaden fr ö s dju pare. Banan b le v stum och hade
på sina h å ll fr o s tk n ö la r. L oken och vagn arn a utsattes fö r s tö r r e dyna­
m is k a k r a ft e r än n o rm a lt. R ä le rn a s m otstå n d sförm åga sattes ned,
s ä r s k ilt v id de lä g s ta te m p era tu re rn a . D etta, de s tö r r e k ra fte rn a och
den stum m a underbyggnaden ga v ett s yn n erligen k ra ftig t ökat antal
r ä ls b r o tt. H astigh eten fö r tågen m å ste sättas ned på m ånga p la ts e r.
K yla n och snön ökade dessu tom tågm otstån det under både igångsättning
och gång. D etta k rä vd e m inskning av tå gvik tern a .
Den e x c e p tio n e lla v ä d e rle k e n s d ire k ta in verk an på rullande m a te r ie l
och bana b e ly s e s i det följa n d e.
I b ilaga 2 återges ett sammandrag av en redogörelse fö r väderleks situationen. S veriges M eteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI)
har fö r SJ och på SJ:s begäran gjo rt en dylik redogörelse.
Skadorna pä lok
I linjetjänst har SJ ungefär 700 ellok. N orm alt är 50 k 55 lok (7 k 8
procent) avställda till följd av skador av olika slag.
B ilaga 3 å terg er skadeläget fö r ellok i linjetjänst dag fö r dag fr o m
den 1 decem ber 1965 t o m den 15 m ars 1966. Det finns ett påtagligt
samband m ellan å ena sidan tem peratur och snömängd och å andra
sidan lokskador. Den 20 decem ber nåddes en första topp med 91 ska­
dade lok ur tjänst. T ill jultrafiken med dess stora antal extratåg in ­
nebar detta särskilda svårigh eter.
E fte r en v iss förbättring under de båda sista veckorna i decem ber
ökade antalet lokskador ånyo i början av januari. Den 9 januari var
antalet 108, högst fö r januari. E fter köldperioden under de första
veckorna av feb ru ari steg skadefrekvensen snabbt. Den nådde sitt m ax­
imum den 16 februari med 162 skadade lok, d v s m er än tre gånger
så många som norm alt. V id detta tillfä lle var 23 procent av elek troloken i linjetjänst ur trafik.
Samtidigt va r transportefterfrågan mycket stor. Persontrafiken hade
extra anordningar fö r skolungdomens sportlov. Godstrafiken krävde
extratran sporter från de norrländska industrierna på grund av isen i
Bottenhavet. Under fle r a veckor i februari och i början av m ars fanns
ej tillrä c k lig t många ellok i tjänst fö r att klara den ordinarie trafiken.
Särskilda åtgärder måste tillgrip a s.
En lokskada ute på linjen betyder försening av tåget, medan lokperso­
nalen avhjälper fele t e lle r väntar på att ett ersättningslok skall komma.
Förseningen b lir i ogynnsamma fa ll en tim m e e lle r m era.
Skadorna har i stor omfattning avsett hjulskador. Det ökade tågmotstån­
det under kyla och snö vid igångsättning och under gång samt minskad
vidhäftning m ellan drivhjul och skena m edför ökad risk att lokhjulen
s lir a r . Slirningen le d e r i sin tur till att hjulen bli orunda. Detta ger i
sin tur ökad slirn in gsrisk och ökade skakningar. Det kan då snabbt
b li nödvändigt att svarva om hjulen. Även krossår i rullytan uppträder
med ökad frekvens på grund av den stumma banan. Även i detta fall
m åste hjulen svarvas om. På äldre koppelstångslok går glidlagren
varm t i väsentligt ökad omfattning på grund av kylan och de därav f ö r ­
anledda ökade krafterna, samtidigt som oljans naturliga sm örjningsförm åga sätts ned och snö och vatten kan blandas in i oljan. På de
ä ld s ta loken - frå n l9 2 0 '- t a lfl - kan d essu tom d riva n ord n in gen fö r
sm örjp u m p en skadas av s n ö v a lla r in till sp å ret. D etta fen om en h ar in ­
te tid ig a r e o b s e r v e r a ts , ö v r ig a h är sk ild ra d e fen om en ä r ic k e n ågra
n yh eter f ö r SJ. De h ar e m e lle r tid uppträtt m ed en ö ve rra sk a n d e sto r
fre k v e n s och m ed fö ljd v e rk n in g a r av ick e föru tsed d om fattning.
H ur ett u n d erred e på ett lok s e r ut under s vå r snösituation fra m g å r
av b ild 2. E tt k r o s s å r på ett lokhjul fr a m g å r av b ild 3.
Den ökade b ela stn in gen på e lm o to re rn a kan fö ra n led a e lsk a d o r. V id a ­
r e tr ä n g e r y rs n ö in m ed k yllu ften , s m ä lte r, förån gas och a v s ä tter sig
som fukt e l l e r r im fr o s t . D etta g e r benägenhet t i l l k ry p s trö m m a r,
ö v e r s la g , upprepade byten av s ä k rin g a r och e lh a v e r ie r .
B ild 2. Underrede på Ma-lok nr 832 efter att ha gått
sträckan Vännäs-Boden
Bild 3. Sårskada på hjul efter
utmattning av materialet
Skadorna på personvagnar
Ä v e n p erson va gn s skadorna har ökat t i l l fö ljd av snön och kylan.
A v SJ:s stålvagn sp ark om 1400 vagn ar kan n orm alt 50 å 55 vagn ar (3 å
4 p ro c e n t) beräknas v a r a a vs tä lld a på grund av skador. Den 11 feb ru ­
a r i - dagen innan fö r s ta sp o rtlo v s ve ck a n - v a r inte m in dre än 178 v a g ­
n ar tagna ur tr a fik . T o p p s iffra n nåddes den 17 fe b ru a ri m ed 221 ska­
dade vagn a r, c irk a 16 p rocen t. Sam tidigt behövdes b etyd lig t f le r v a g ­
n ar än n o rm alt.
B ila g a 4 a och b v is a r an talet fö r skador a v s tä lld a p ers o n va g n a r d els
p e r v e c k a v in te rn 1965-1966 jä m fö r t m ed m o tsvara n d e v ec k a fö r e g å e n ­
de å r , d els dag fö r dag under tiden 1 fe b ru a ri - 15 m a rs 1966.
Bild 4. Hjulplatta troligen uppkom­
men vid start. Plattan är så stor att
hjulparet måste bytas.
O ckså p erso n va gn ssk ad orn a h ar t i l l s to r d el v a r it h ju lskador. Ä ven
h är fö r e k o m m e r k r o s s å r . S ä rs k ilt p erson vagn sh ju l b ro m s a s fa st v ä ­
s e n tlig t o fta re v id m yck et lå g a te m p e ra tu re r. De d ä rv id uppkom m an­
de b ro m s p la tto rn a - h ju let slip a s på en d el t i l l en plan k ord a - ä r s ä r ­
s k ilt v in te r tid fa r lig a fö r rä ls e n och i v is s m ån även fö r vagnen. P la t ­
to rn a m å ste d ä r fö r sn arast s v a rva s b o rt. En vagn som m å ste tagas ur
d r ift på grund av b ro m sp la tta g e r betydande tå g fö rse n in g . B ild 4 v is a r
en b ro m sp la tta .
E tt annat b esvä ra n d e h ö g v in te rs p ro b le m ä r att p erson va gn arn a s b o g ­
g ie r is b e lä g g s av y rs n ö och toa lettvatten , b ild 5 - 6 .
G ån gegen sk ap ern a fö r s ä m r a s h ärigen om b e ty d lig t. B r o m s r ö r e ls e r n a
fö r s v å r a s också. D etta b id ra r i sin tur t i l l det ökade antalet fa s tb ro m s n in ga r. Ick e önskad b rom sn in g uppstår också när det ä r m yck et k a llt
och luft lä c k e r ut ur b ro m sled n in gen på grund av att gu m m it i b r o m s ­
ledn in garn as s k a rv a r då tä ta r s ä m re.
Skadorna på banan
E tt o se d va n lig t s to rt antal rä ls b ro tt har in trä ffa t på grund av att den
stark a kylan har g jo r t banan stum och rä ls e n spröd sa m tid igt som b e ­
lastn in gs stötarn a ökat i styrk a och antal. R ä ls b ro tte n s tö r tra fik e n
i hög gra d . O m fattningen h ära v b e ly s e s i b ila ga 5. A v denna fr a m g å r
an talet rä ls b ro tt p e r månad d e c e m b e r 1962 - fe b ru a ri 1966. T a b e l-
B ild 5.
Boggier och bromsar på personvagn helt igensnöade och nen sade
B ild 6.
Fjädrarna på personvagn inpackade av is och snö
le rn a i b ila ga 6 a - c, å te r g e r antalet rä lsb ro tt p er d istrik t under j a ­
nuari och fe b ru a ri 1966, antalet rä lsb ro tt p er månad åren 1963 - 1965,
antalet rä ls b ro tt per k va rta l åren 1939 - 1943 och 1960 - 1965.
A v d iagra m m et och ta b ellb ila gorn a fra m g å r att antalet rä lsb ro tt un­
d er de båda fö rs ta m ånaderna i år v a r exception ellt högt. Då in trä f­
fade inte m indre än 249 rä lsb ro tt enbart på Stockholm sdistriktet och
953 på hela SJ-nätet. Sistnämnda s iffr a jäm fö rd m ed m otsvarande
s iffr a fö r exem p elvis hela fö rs ta k va rta let 1965, således under tre
m ånader, då SJ bara hade 155 rä lsb ro tt, v is a r att kylan och därm ed
sammanhängande om ständigheter under denna v in ter haft en mångdubb­
lad störnings effek t på banan.
En d el av rä lsb rotten har vållat d riftavb rott. Andra har d ärem ot kun­
nat re p a re ra s utan a lltfö r svå ra trafikrubbningar. F ö r att minska r ä ls b ro ttsfrek ven sen och risk ern a fö r urspåring har tåghastigheten satts
ned på å tsk illig a strä ck or under längre e lle r k ortare tid.
Det finns ett k la rt samband m ellan hjulplattor och rä lsb ro tt. H ju lplat­
to r, som uppkommit genom att fastbrom sade hjul glid it på rälen , ge r,
sedan hjulet b örja t ru lla igen, slag m ot rä lern a . H ärigenom kan rä ls b rott uppkomma. V ill det sig illa , kan ett enda hjulpar med hjulplat­
to r ge en s e rie av rä lsb ro tt. Det finns äld re exem pel på att ett sådant
defekt hjulpar orsakat ö v e r 100 rälsb rott.
H julplattornas skadliga inverkan sammanhänger med:
hjulplattans längd,
h ju ltrycket; lastade vagnar med hjulplattor är d ä rfö r fa r lig a r e än
tom m a,
spårets e la s tic ite t; ju stum mare spår, som under denna v in ter, desto
s.törre slagverkan,
tåghastigheten; utländska utredningar och fö rsö k har visat, att rä lsp å känningarna b lir störst vid en tåghastighet av 20 - 30 km /tim fö r att
sedan minska och e fte r 80 till 100 km/tim å ter växa,
rä ls s tå le ts egenskaper; slaghållfastheten m inskar med fallande te m ­
p eratu r, d v s rä lern a b lir något skörare.
Det stora antalet rä lsb ro tt inom SJ januari - feb ru a ri 1966 kan till
stor del fö rk la ra s av den kom binerade inverkan av hjulplattor och ned­
satt slaghållfasthet hos rä lern a och stum bana.
Arbetsförhållandena på bangårdarna
A rbetsförh ållan den a på bangårdarna har väsen tligt fö rs v å ra ts genom
stora snömängder och stark kyla.
V äxlin gsarb etet har fö rd rö jts av svårigheten att hantera frusna b älgar
och koppel.
V id k y la r u lla r g o d s v a g n a r lå n g s a m m a r e fr å n v ä x lin g s v a lla r . H ä r ig e ­
n om n e d s ä tte s v ä x lin g s k a p a c ite te n . P å en ö v e rs n ö a d b a n gå rd ta r det
o c k s å lä n g r e tid f ö r v ä x lin g s p e r s o n a le n att r ö r a s ig . I n å g r a f a ll h a r
s n ö m ä n g d ern a satt b a n g å r d a r h e lt u r funktion un der k o r ta r e tid . Ibland
h a r d et v a r i t s v å r t att s k a ffa fo lk f ö r s n ö rö jn in g e n av b a n gå rd a rn a och
i v ä x la r n a . V ä x la r n a m å s te h å lla s re n a frå n snö och is och frå n is b ita r ,
som f a l l e r n ed fr å n v a g n a rn a . De a u to m a tis e ra d e v ä x la rn a ä r
h ä r v id la g k ä n s lig a r e . En gan sk a lite n och i och f ö r s ig o fa r lig m ängd
is e l l e r sa m m a n p a ck ad snö m e lla n v ä x e ltu n g o rn a h in d ra r n ä m lig en
den e le k t r is k a kontakt m e lla n tu n gorn a, som i s tä llv e r k e t v is a r att
v ä x e ln in ta g it s itt rä tta lä g e och kan p a s s e r a s utan r is k .
Godsvagnssituationen
T illg å n g e n på g o d s v a g n a r f ö r la s tn in g h a r i a v s e v ä r d g ra d fö r s ä m r a ts
g e n o m den ih å lla n d e v in te r n . F r a m t o m
v e c k a 48 (28. 11. - 4. 12.1965)
f ö r e l å g in g e n o n o r m a l v a g n b r is t. D ä r e ft e r h a r b r is t s if fr o r n a ökat. De
h a r v a r i e r a t f ö r slutna v a g n a r m e lla n ca 300 och 1700 p e r dag och fö r
öppna m e lla n ca 800 och 3600 p e r dag.
O r s a k e r n a t i l l den s v å r a g o d s v a g n s b ris te n ä r:
lä n g r e tid s å tg å n g f ö r la s tn in g och lo s s n in g på b l a in d u s tri- och ham n­
s p å r på grund av s n ö s v å rig h e te rn a ,
ökad e ft e r fr å g a n på g o d s v a g n a r gen om n o rrlä n d s k a e x p o r ttr a n s p o r te r
t i l l i s f r i a h a m n a r m ed lä n g r e tr a n s p o r ts tr ä c k o r och lä n g r e v a g n o m ­
lo p p s tid e r än n o rm a lt,
av lo k b r is te n fra m tv in g a d t i l l f ä l l i g u p p ställn in g av go d ståg,
m in s k a d k a p a c ite t på ra n g e rb a n g å rd a rn a ,
s v å r ig h e t e r att an p assa g o d sv a g n a rn a s an kom st t i l l h am narna m ed
b å ta rn a s an k om st; is lä g e t h ar av n a tu rlig a sk ä l i v is s a f a ll även g jo r t
d e t s v å r t att n ågot så n ä r b erä k n a b å ta rn a s a n k o m sttid er,
o n o r m a lt h ög s k a d e fr e k v e n s .
G o d s v a g n s b ris te n h a r fö r s v å r a t de tr a n s p o r te r , som is lä g e t fö r t t ill
SJ, m en ä ven S J:s n o r m a la g o d s tr a n s p o r te r . G o d s tra fik e n s s tö rn in g ­
a r in v e r k a r o fta även på p e rs o n tra fik e n , lik s o m - och i h ö g re g ra d o m v ä n t.
Exporttrafiken från Norrland till isfria hamnar
N ä r de n o rrlä n d s k a h am n arn a f r y s e r t i l l un der en strä n g v in t e r som
denna, s tä lls k r a v e t på SJ att u tö v e r den n o rm a la g o d s tra fik e n även
tr a n s p o r t e r a det go d s, som i v a n lig a f a ll g å r ut m ed båt. G o d s tr a fi­
ken på lin je r n a t i l l och fr å n N o r r la n d ökas då v ä s e n tlig t.
Denna v in te r stängdes Bottenvikens och Bottenhavets hamnar tidigt,
ca två v ec k o r tid ig a re än under den senaste kalla vintern, 1963.
Hamnarna stängdes fö r sjöfart:
K a rls b o rg den 21.12. 1965
Bottenviken i ö v rig t den 3. 1. 1966
Bottenhavet utom H allsta vik den 20. 1. 1966
H a llsta vik den 2. 2. 1966
Ö stersjön n o rr om K alm a r den 14.- 15. 2. 1966
den 18.- 27. 2. 1966
Bild 7. Stadsgården den 8.2.66, kallaste dagen i Stockholm
De hamnar, som i fö rsta hand utnyttjas fö r export då N orrlan dsh am narna ä r stängda, är Stockholm (Värtan, Friham nen, Stadsgården),
N orrk öpin g i något m indre omfattning, Trondheim /H om m elvik, G öte­
b org och Uddevalla.
Genom att exp orttrafik en under feb ru ari kom att sam m anfalla med den
utom ordentligt svåra lokbristen (sam tidigt med vin tersp orttrafik en . )
uppstod svåra stockningar i godstrafiken på särsk ilt lin jern a genom
N o rrla n d , Godståg m åste te m p o rä rt ställas upp på olika stationer.
Sedan den svå ra s te lok b risten hävts i början av m a rs, har de sålunda
uppkomna, sig g ra d vis förnyande "god stågsk ö ern a " börjat upplösas.
D etta har v a r it en b e s v ä rlig och störande trafiku ppgift som ännu (20.3^
ej h elt slu tförts.
Särskilda händelser och åtgärder
N å g ra sä rsk ild a h än delser och åtgärd er har vid fle r a tillfä lle n y tte r ­
lig a r e fö rs tä rk t vä d erle k s situationens negativa verkn in gar.
Under tiden 1 d ecem b er 1965 - 28 feb ru a ri 1966 har inte m indre än
15 god svagn su rsp årin gar in trä ffat på huvudlinjer med längre e lle r k o r ­
ta re d rifta v b ro tt som fö ljd . U rsp årin garn a har, i fle r a fa ll b evisligen ,
i andra sannolikt, d irek t e lle r indirekt v a rit en följd av de svåra vin terförh ållan d en a.
I början av d ecem b er m edförde inkopplingen av det nya ställverk et
vid Stockholm C stora försen in gar, s p eciellt i lokaltågstrafiken. Intrim n in g s s v å rig h e te r kan alltid uppstå, då en ny,tekniskt kom plicerad
anläggning tas i bruk. Situationen här försvå ra d es i utom ordentligt
hög grad av det ogynnsamma väd ret. Rikt snöfall, tvära kastningar
m ellan kyla och tö samt trafikrubbningar på andra h åll- bl.a. följdern a
fö r Stockholm av en urspårin g i Tranås den 6 d ecem ber - verkade i
n egativ riktning. K ed jerea k tion er spred förseningarna ö v e r hela jä rn ­
vägsnätet.
Det b ör e m e lle rtid fram h ållas, att e fte r de första veckornas s v å rig ­
h eter har det nya s tä llv e rk e t vid Stockholm C från ju ltrafiken visat
sig v a ra en påtaglig tillgå n g. Om det ej hade funnits, hade svå righ e­
tern a v a r it b etydligt s tö rre att vid Stockholm C k lara den trafik situ a­
tion, som inträdde under feb ru a ri. Den ö ve rb lick ö v e r tågläget fö r
h ela sträckan Ä lv s jö - Stockholm C - Solna, som det nya ställverk et
g e r , -ftar verk a t gynnsamt i fle r a avseenden och bl. a. kunnat ge un­
d e rla g fö r en bättre in form ation t ill trafikanterna.
A tt s tä llv e rk e t togs i bruk så sent som skedde berodde främ st på l e ­
v e ra n sfö rse n in g a r.
Kapacitetsproblem inom Stockholms-omrädet
Inom det starkt trafikexpanderande Stockholm s-om rådet f ö r e lig g e r tro ts fö rb ä ttrin g a r e fte r tra fik svå righ etern a i decem ber 1955 - en nu­
m e ra på grund av ökat tågantal icke tillfred sstä lla n d e linjekapacitet.
D etta g ä lle r s ä rs k ilt m ellan Solna och Stockholm. P å denna sträcka
finns en stark koncentration av lokaltåg och fjä rrtå g , till och från
n o rr och v ä s te r, U ppsala-tåg, växlin gståg t ill och från Tomteboda
rangerban gård och tom vagnståg m ellan driftbangården i Hagalund och
Stockholm C. P ro b le m e t är störst m orgon och k vä ll, e fte rs o m f jä r r tra fik e n i stor utsträckning också är koncentrerad t ill dessa fö r lo k a l­
trafik en m est känsliga tid e r. Det gör sig naturligt nog s ä rs k ilt m ä rk ­
b art vid ogynnsamma och vid extrem t ogynnsamma v ä d e rle k s fö rh å l­
landen som nu i v in ter. Risken fö r trafik stö rn in gar är på grund härav
f. n. påtaglig inom Stockholm som rådet. Störningarna g e r också lätt
sekundärverkningar ö v e r stora d ela r av landet.
Man kan frå g a v a r fö r SJ mot denna bakgrund och trots ökat tågantal
under ru sningstim m ar inte redan y tte rlig a re byggt ut sina anläggning­
a r i S tockh olm s-om rådet. S varet ä r att SJ sedan å tsk illig a å r ansett
sig b öra avvakta lösningen av loka ltra fik p rob lem en inom S tor-S tockholm , en frå ga som diskuterats sedan början av 1950-talet. I s a m ­
band med att Kommunalförbundet fö r Stockholms stads och Stockholms
läns region ala frå g o r, enligt nyligen trä ffa t avtal, nu inom de n ä rm a s ­
te åren skall ö verta det ekonomiska ansvaret fö r lokaltrafik en k om ­
m e r e m e lle rtid ekonom iska re s u rs e r fö r att bygga ut ökad kapacitet
i S tockh olm s-om rådet att stå t ill förfogande fö r SJ.
En trång sektion inöm Stockholm s-om rådet är - utöver lin jen m ellan
Solna och Stockholm - också driftbangården vid Hagalund. D är u tru s­
tas och upplöses huvudparten av resandetågen från och till Stockholm.
D är byggs fö r närvarande en ny vagnhall, som beräknas v a ra k la r un­
d er senare delen av å r 1967. Den kom m er att ge ett väsen tligt t i l l ­
skott i kapacitet och k va litet i frå g a om översyn och utrustning av r e ­
sandetågen. Under byggnadstiden m åste e m e lle rtid inte m in dre än tio
spår på bangården ty v ä rr tas bort. I nuvarande situation har detta
haft och har en d irek t ogynnsam inverkan.
Kapacitetsproblem på andra håll
Också på andra håll i landet har SJ kapacitetsproblem , som accentu­
era s vid häftiga snöfall och stark kyla. Detta är sä rs k ilt fa lle t vid
några vik tiga rangerbangårdar, exem p elvis Ånge, som ä r ra n g erin g s station fö r trafiken från och till ö vre N orrland, samt H a lls b erg .
Kapaciteten på några hårt trafik erad e lin je r rä ck er ej h e lle r under
v is s a tid e r av dygnet.
S A M B A N D E T R A T IO N A L IS E R IN G - V IN T E R N S T R A F I K S I T U A T I O N
I några sammanhang har den uppfattningen fram skym tat, att SJ skulle
ha d riv it en fö r hård ra tio n a liserin gsp olitik och att vin tern s t r a fik s i­
tuation skulle ha fö rv ä rra ts härigenom .
R a tio n a liserin gså tgä rd ern a har under åren i väsen tlig utsträckning
inneburit att nya e ffek tiv a tekniska hjälpm edel och anläggningar tagits
i bruk i ökad om fattning. E xem p el härpå ä r fjä rrb lo c k e rin g , lin jeb lo c ­
k erin g, tru ckar, mekaniska transportanordningar av olika slag. Såda­
na h jälp m edel och anläggningar e rs ä tte r manuellt arbete och k rä v er
sålunda m in dre p erson al än tid ig a re . Detta har b idragit t ill att göra
in vesterin ga rn a räntabla. Nedläggning av olönsam m a bandelar och
station er, införande av nya arbetsm etoder i d rift- och u n derh ållsar­
beten, ofta i kom bination med ackordsättning och andra e ffe k tiv is e rin g s å tg ä rd e r, har y tte r lig a r e m edverkat t ill att personalantalet vid
SJ redu cerats högst väsen tligt under åren. Produktiviteten har sam ­
tid ig t kunnat höjas påtagligt.
Det m åste anses v a ra uppenbart att denna ration aliserin gsverk sam h et
har m ed fört att antalet anställda, som tillfä llig t kan ö ve rfö ra s från
o rd in a rie u ppgifter t ill att bekämpa störningar av olika slag, väsen t­
lig t har minskat. H ärigenom är den om edelbara p erson ella beredska­
pen vid dylika tillfä lle n - med några undantag, t ex hjälpberedskap lä g re än tid ig a re . Detta g ä lle r inte bara SJ utan ge n ere llt all v e r k ­
samhet med långt d riven m ekanisering och e ffek tiv ise rin g . Hur e ffe k ­
tiv a b ered sk ap såtgärd er som än finns planlagda kan alltså en störning
i dag b li m era kännbar och ta längre tid att k lara av än tid iga re. När
det d ä rtill, som fa lle t ä r i frå ga om SJ, ä r fråga om en landsom fat­
tande produktion med starka samband m ellan olika delar av landet,
kan en störning på ett håll få avsevärda verkn in gar även på andra håll.
T ro ts detta b lir under en följd av år olika slag av störningar inte s ä r­
skilt m ärkbara fö r SJ:s kunder. Störningarna kan med andra ord i
väsen tlig grad fångas upp av järnvägsorganisationen. Innevarande v in ­
te rs ovan liga störn in gsfrekvens och störningsintensitet har e m e lle r ­
tid inte gått att fånga upp. Den har därigenom ty v ä rr gett också kun­
derna en synnerligen påtaglig känning av de direkta och indirekta svå­
righ etern a, detta trots att SJ nu otvivelak tigt arbetar med bättre tek ­
nik än tid ig a re och trots att man sätter in alla r e s e r v e r , såväl teknis­
ka som p erson ella , det senare främ st i form av övertid.
P erso n alan talet vid SJ har minskat med ungefär 2 000 man om året
under senare år. Hade t ex det senaste årets ra tio n aliserin ga r ej
gen om förts, hade det dock inte funnits en reservgru pp om ca 2 000
man att tillg r ip a . Denna personal hade till sin huvuddel v a rit bunden
vid de ic k e -ra tio n a lis e ra d e arbetsuppgifterna. Den om edelbara p e rs o ­
n ella beredskapen vid störningar reduceras sålunda i väsentligt sva­
ga re takt än personalm inskningen, men att den reduceras är ett fö r
v a r je å r växande problem , som SJ ägnar och nu i fortsättningen kom -
m e r att ägna a llt s t ö r r e uppm ärksam het. P r o b le m e t m å ste lö s a s , men
så att den fr a m t id a ra t io n a lis e r in g e n icke h äm m as.
Knappast någon h ar k r it is e r a t SJ:s perso n a l. In sa tsern a i skiftande upp­
d r a g ute på fä ltet, ofta under y t t e r lig t s v å r a förhållanden, h ar tv ä rto m
rönt en a llm ä n uppskattning. Detta ä r en ligt SJ-ledningens m ening
o ckså v e r k l i g t b e r ä ttig a t. H elh jä rta d e in s a ts e r har g jo r t s på a lla håll.
S J-ledn in gen h ar k r it is e r a t s fö r bristan de fö ru tseen de. Det ä r icke
avsik ten att h är b e m ö ta denna k ritik .
Det h ar i n å g ra sammanhang fr a m s k y m ta t att den nya o rga n isa tion en
av SJ, som enligt rik sda gen s beslut v å r e n 1963 ge n o m fö rts under tiden
1 .7 .6 3 - 1.7. 65, skulle v a r a en bidragande o rsa k t ill v in tern s s v å r i g ­
h e t e r . N å g r a b e v is h ä r fö r h ar icke fr a m k o m m it e l l e r fr a m la g t s och
inte h e lle r f ö r att SJ nya orga n isa tion inte skulle m o t s v a r a de fö r v ä n t ­
ningar, som stä lld es på den vid beslutet 1963. K la r t ä r att o r g a n is a ­
tionen i sin helhet v a r it hårt p r e s s a d - lik s o m a lla anställda - och att
s v a g h e te r på en del punkter fr a m trä tt, dock ingen av a vgöran de b e ­
ty d e ls e f ö r trafiksitu ation en s utveckling. En bedömning av fö r h å lla n ­
dena m å s te utgå ifrå n att o rgan isation en b liv it p rövad under e x t r a o r ­
d in ä ra förh ållan den och vid en tidpunkt, då den knappast hunnit b li sta ­
b ilis e r a d e f t e r den ganska n yligen ge n o m fö rd a o m orga n isa tion en , som
d essu tom v a r m ycket omfattande.
L ä r d o m a r a v vin tern s s v å r ig h e t e r bö r v ä l kunna d rag a s och utnyttjas
in om den nya orga n isa tion en s ram .
V ID T A G N A Å TG Ä R D ER FOR A TT M O TA TR A F IK S V A R IG H E TE R N A
Allmänt
Den fö r s t a svå righ eten när det g ä l l e r att k la ra s v å r a tra fik s itu a tio n e r
av det sla g, som t ill stort antal fö re k o m m it i v in te r , ä r att snabbt få
en ö v e r b lic k av lä get. N ästa steg ä r att a v g ö ra vad detta k r ä v e r fö r
m o t å tg ä r d e r . H ä rv id g ä l l e r det att även söka bedöm a p ro b le m och
v e r k n in g a r fr a m å t i tiden. En b e s v ä r lig v ä d erlek ss itu a tio n som gru n d­
o rs a k ä r i bedöm ningshänseende den s v å r a s te bland föru tsättn in gar.
T r o t s fö rb ä ttra d e och goda p r o g n o s m ö jlig h e te r vet ingen m ed säkerhet
hur vä d erlek ss itu a tion en i praktiken utvecklas på k o r t a r e e l l e r lä n g re
sikt e l l e r på olika v ita la punkter i trafikapp araten. T ra fik le d n in g e n
s tä lls h ela tiden på s v å r a p ro v. Beslut fattas, p la n er g ö r s upp men
kan snabbt behöva ändras när lä get ändras.
SJ:s trafik led n in g i dess olika funktioner har under vintern 1*965-66 -
\
genom dess extrem a natur och lån gvarigh et och så småningom även
förödande slag m ot m a te rie l och anläggningar - tid vis h a ft‘utom ordent­
lig t svå ra , i v is s a lägen o m ö jliga, p roblem att lösa. Dag och natt h ar
p ro b lem rörande p r io rite rin g , t illfä llig inställning e lle r orrfledning av
tra fik , om disponering av m a te rie lla och p erso n ella re su rs er/ v a rit
aktuella och detta vid sidan av a lla n orm ala trafikledningsuppgifter.
A llv a r lig a nya situationer har kom m it som hårda slag nästan dagligen
i fo rm av att någon v ita l bangård e lle r lin je b lockerats av snöstorm
e lle r rä lsb ro tt, e lle r att lok och personvagnar t ill dagens viktiga tåg
fa llit b ort på grund av skador. 1 a llt detta förstä rk s behovet av att få
och läm na in form ation - internt och externt - m ycket påtagligt.
P å sam m a sätt har ledningen fö r banunderhåll och fö r verk städ er måst
arbeta under tryck et av ständigt nya b es vä rlig a situationer och beho­
v et av snabba ingripanden.
A tt b e s k riv a a lla de åtgärd er av olika slag som vidtagits under vintern
1965-66 fö r att m öta uppkommande problem är icke här m ö jligt. N å g­
ra exem p el på åtgärd er av m era allm än natur kan dock ges.
Loktjänsten
M ed hänsyn t ill att lokskadetendensen v a r oroande till följd av den
stränga kylan och snön sänktes tågvikterna i godståg f r o m m itten av
januari fö r äld re godstågslok med 10 %. Begränsningen skulle i första
hand g ä lla fö r tågriktn in gar m ed långa stigningar. T ill följd av den f ö r ­
säm rade väd erlek en sänktes senare tågvikten med 15 %. Även de nya­
re och k ra ftig a re loken, litt Ma och M g, fick på v iss a distrikt tågvik ­
tern a i godståg sänkta med 15 %.
Under feb ru a ri månad fö rvä rra d e s situationen och även tågvikterna
fö r snälltågsloken begränsades.
I början av feb ru a ri, då loksituationen b lev v erk lig t a llv a rlig , beslöts
att ett 25-tal ånglok skulle tas i tjänst. I första hand skulle tillgän gliga
d riftån glok utnyttjas men ett antal lok skulle även tas fram ur ångloks re s e rv e n s ''m a lp å s a r". Situationen krävde detta. Ångloken har i första
hand utnyttjats i lokalgodståg med m indre tågvikter. Härigenom kunde
e l- och d ies ello k frig ö ra s fö r m era angelägen tjänst.
F ö r att öka reparation sm öjligh etern a vid lok- och vagnverkstäderna
ökades personalinsatsen su ccessivt. Skiftarbete infördes vid fle ra v e rk ­
städer. P riv a ta verk stä d er har även m edverkat med vissa lok rep ara­
tio n er.
M ö jligh etern a att få låna lok från utlandet undersöktes men gav inget
resu ltat.
Persontrafiktjänsten
T r o t s s ta r k t ökade in s a t s e r f ö r att r e p a r e r a s k a d o r h a r b o r t fa lle t av
p e r s o n v a g n a r v a r i t så s to r t att lo k a ltr a fik e n s tå g s ä tt i n å g ra f a ll m å st
lä m n a v a g n a r t i l l fjä r r t r a f ik e n som h aft s t ö r r e b o r tia U . D e tta och
s a m tid ig a sk a d o r på lo k a ltå g s v a g n a rn a h a r i vissla f a ll m e d fö r t b r iä t 4
*
I ’ ' • iV •/. >.^“
.*
på s it t p la t s e r i lo k a ltå g e n .
V/ *V .
♦ " '
‘ *
'
l i x *
'
.*■
\ ■ '
V id n å g r a t i l l f ä l l e n h a r på en d e l.h å ll p e rs o n fö ra n d e tåg s tä llts in f ö r
*
* •
;
. • '. V
‘ ’ (■ , •'
• ’
'S r f
~
.u
'
att k la r a v a g n - och lo k p r o b le m . D et h a r’ då g ä llt m in d ré v ä l u tn y ttja ­
de tå g , s o m e r s a tt s m e d la n d s v ä g s b u s s a r. O ck så i S to ck h o lm s lo k a l£
.
•• -.5 V
,
'x
t r a f i k h a r v id v is s a t illf ä lle n en staka tå g in s tä llts . 'Om n ågot annat tåg
e j fu n n its n ä ra i tid e n , h a r la n d s v ä g s b u s s a r satts in.
rj
-
E n s ta k a s it t - och s o v v a g n a r h a r o ck s å tillfä llig t , m å st d ra g a s in . J.
' -•YA7
n å g r a f a l l h a r d etta v a r it en fö ljd av att b e lä g g n in g e n v a rit lä g r e än
vä n ta t.
G en om o lik a å t g ä r d e r h a r på d etta sätt p e r s o n tr a n s p o r te r n a u tfö rts ,
d ock in te så som r e s e n ä r e r n a och SJ sk u lle ha önskat.
G o d straf iktjä nsten
F ö r att fö r b ä ttr a g o d sv a g n s s itu a tio n en lån ades i m itte n av ja n u a ri
m ånad 500 öppna v a g n a r frå n D eu tsch e Bundesbahn. Y t t e r lig a r e ca
100 v a g n a r lå n a d es i fe b r u a r i m ånad.
I s y fte att s ä k e r s tä lla tr a n s p o r te r n a m ed liv s m e d e ls v a g n a r och i s o l e ­
ra d e v a g n a r f ö r lä t t fö r d ä r v lig t gods h a r ett s ä r s k ilt r a p p o r te r in g s och fö r d e ln in g s fö r fa r a n d e in fö r ts på p r o v i m itte n av fe b r u a r i. Det
in n e b ä r att v a g n a rn a n u m m e rfö rd e la s på s a m m a sätt som s p e c ia l­
v a g n a r . E r fa r e n h e te r n a av p r o v e t a v g ö r i va d m ån s y s te m e t sk a ll
b e h å lla s .
I e tt s to r t antal f a ll h ar tr a fik e n le tts om på ic k e o r d in a r ie v ä g a r f ö r
att få g o d s tra fik e n att fly ta , om än tr ö g t, även i h å rt an strä n gd a s itu a ­
tio n e r .
N ä r la s ta d e v a g n a r h a r m å s t s tä lla s upp, h ar n o rm a lt de v ä g n a r som
stått lä n g s t a v s tä lld a få tt fö r e t r ä d e f ö r fo r ts a tt tra n s p o rt.
I v a n lig a f a l l u tfö r e s på v is s a b a n g å rd a r inte något r a n g e r in g s a r b e te
u n d er sön d agsd ygn . F ö r att in h äm ta e fte rs lä p n in g e n i tr a n s p o r te r n a
h a r denna v in t e r r a n g e r in g s a r b e te t fo r tg å tt även un der sön d a ga r.
F ö r att u n d erlä tta e x p o r ttr a fik e n frå n N o r r la n d h a r, lik s o m 1963,
s ä r s k ild a tr a n s p o r tle d n in g s b y r å e r in rä tta ts i S tockh olm och G ö te b o rg .
De ä r k on ta k to rga n t i l l h a m n m y n d igh etern a och r e d e r ie r n a . B l. a.
h ä rig e n o m fö r s ö k e r m an att sa m o rd n a jä r n v ä g s tr a n s p o r te r n a t i l l h a m ­
n arn a m e d b å ta rn a s an k om st, en s o m m an kan fö r s t å tid v is m y c k e t
s v å r u p p g ift. F ö r e x p o r tt r a fik e n ö v e r S to r lie n -T r o n d h e im / H o m m e lv ik
o c h ö v e r N o r r k ö p in g h a r en lik n an de tra n s p o rtle d n in g in fö r t s .
D e t in te r n a in fo r m a tio n s s y s te m e t på g o d s tra fik s id a n h a r fö r s t ä r k ts .
S y fte t h a r v a r i t att i fö r s t a hand u n d erlä tta u tfä rd an d et av c e n tr a la
t r a n s p o r tle d n in g s d ir e k tiv , n ä r så v a r it b e h ö v lig t. I b e s v ä r lig a lä g en
s o m denna v in t e r ä r d et s v å r t att snabbt få fr a m de in fo r m a tio n e r om
e n s k ild a v a g n a r , som en go d stran sp o rtk u n d kan önska, e x e m p e lv is
f ö r att b ed ö m a m ö jlig h e te r n a att k o m p le tte r a la s te n t i l l en båt som
v ä n ta r på att kunna gå. D et ä r s v å r t att fu llt e ffe k tiv t lö s a d etta in ­
fo r m a t io n s p r o b le m f ö r r ä n en p la n e ra d m a s k in e ll d atatekn ik kan tas i
b ru k f ö r v a g n fö r d e ln in g och v a g n k o n tro ll. D etta b erä k n a s kunna ske o m ­
k r in g å r 1968. M ö jlig h e te r n a att u n d er m e lla n tid e n fö r b ä ttr a fö r h å l­
lan d en a k o m m e r d ock nu ånyo att in gåen d e u n d ersök as.
P LA N ER A D E Å TG Ä R D ER
Allm änt
F ö r fr a m tid e n b l i r y t t e r l i g a r e å tg ä r d e r i fr å g a om f ö r b e r e d e ls e r och
a n sk a ffn in g e r f o r d e r l i g a f ö r att SJ b ä ttre s k a ll kunna m ö ta liknande
v in te r fö r h å lla n d e n och även i ö v r ig t åsta d k o m m a s ä k ra re tå g fö r in g .
M å n g a sådana å t g ä r d e r ä r fö ru t b es lu ta d e e l l e r p la n e ra d e . I SJ:s u t­
v e c k lin g s p r o g r a m in g å r e x e m p e lv is : k a p a c ite ts u tb y g g n a d er på lin je r
och b a n g å rd a r, u tbyggnad av f j ä r r - och lin je b lo c k e r in g , in s ta lla tio n
av m o d e rn a s t ä llv e r k och b ä ttre te le k o m m u n ik a tio n e r, an skaffn in g av
f l e r a lo k , p e rs o n v a g n a r och g o d s v a g n a r. SJ a n lä ggn in ga r och ru llan de
m a t e r ie l ä r ännu in te i a lla avseen d en an passade t i l l dagens t r a fik v o ­
ly m och k r a v , om än m y c k e t kunnat g ö ra s under de sen a ste 15 åren ,
då b etyd a n d e m e d e l s tä llts t i l l SJ:s fö r fo g a n d e . D et ä r n a tu rlig t att
u p p ru stn in g och m o d e r n is e r in g av ett så s to rt och an lä ggn in gsk rä va n de fö r e t a g som SJ b ö r g e n o m fö ra s h e ls t k o n tin u e rlig t och, då detta
ic k e a llt id g å r som e x e m p e lv is un der sen aste v ä r ld s k r ig e t och tid en
n ä rm a s t d ä r e ft e r , m å s te g e n o m fö ra s under en lä n g re tid s p e rio d .
D enna p e r io d ä r ännu in te a vslu ta d . D et in n eb är att det ännu finns k v a r
tr å n g a s e k tio n e r i fö r e t a g e t . De m ä rk s in te a lltid ty d lig t f ö r e n v a r i
v a r d a g s la g . M en de s t ä lle r t i l l s to r fö r t r e t n är situ ation en b l i r p r e s ­
sad s o m nu i v in t e r .
E f t e r v in te r n s e r fa r e n h e t e r m å s te SJ ö v e r v ä g a om en d e l b eslu tad e/
p la n e r a d e k a p a c ite ts u tb y g g n a d e r b ö r g e n o m fö ra s snabbare e l l e r i
v i s s a f a l l få en u tp rä g la d fö r tu r s r ä tt . SJ m å ste d ä ru tö v e r ö v e r v ä g a
om y t t e r l i g a r e å t g ä r d e r b eh ö vs f ö r att fö r h in d ra liknande s v å r a situ a-
tio n e r i fram tiden . Omfattande åtgärd er behövs och m åste genom föras
Det v o r e dock orätt att påstå att alla s vå rig h eter under en lik a svår
v in te rp e rio d skulle kunna undvikas. Detta ä r icke uppnåeligt och i v a r ­
je fa ll v o r e det icke ekonom iskt m ö jlig t att bära kostnaderna h ä rfö r.
H är uppkom m er avvägningsproblem av betydande svårigh et. Detta g ä l­
le r icke m inst med tanke på m öjligh eten att föru tse sannolikheten fö r
ett återupprepande av en vin ter som denna, att beräkna värd et av att
red u cera svå righ etern a under en sådan v in ter t ill v is s bestäm d nivå,
även att nöjaktigt d efin iera en sådan nivå. Under alla om ständigheter
ä r det dock k la rt, att betydande in sa tser b ör göras och att det finns
sto ra m ö jlig h e te r att väsen tligt redu cera olägenheterna.
Ä ven om vin tern s alla erfa ren h eter ännu inte hunnit ställas samman
och v ä rd e ra s , har några slutsatser d ragits.
En s e r ie nya elek tro lo k har redan b eställts med hänsyn t ill förut
konstaterade behov att bl a ersätta den ä ld re ellokparken. Detta k om ­
m e r att väsen tligt förb ä ttra förhållandena på dragkraftsidan, en v ita l
frå ga . Denna beställning har nyligen utökats och bedöms nu behöva
y t te r lig a r e utökas, altern ativt behöver f le r d iesello k anskaffas. B ätt­
re slirn ingsskydd t ill loken behövs också.
P ro g ra m m e t fö r anskaffning av godsvagnar, sä rsk ilt öppna godsvagnar
b eh över snabbas upp.
Y tte r lig a r e in ve s te rin ga r fö r att höja en del bangårdsanläggningars
kapacitet m åste ö ve rv ä ga s. N ågra redan planerade utbyggnader kan
behöva få fö reträ d es rä tt. Slutligen m åste y tte rlig a re reparationsutrustning vid verk städ ern a anskaffas, bl a f le r m oderna h ju lsva rvar,
som kan s va rva hjulen utan att dessa behöver skiljas från fordonet.
Ä ven sn öröjn in gsm ateriel med s tö rre kapacitet och ökat antal v ä rm ningsanordningar fö r v ik tig a re v ä x la r behöver anskaffas.
En rad av förut beslutade/planerade åtgärder har från s e rv ic e synpunkt
in tre s s e även i detta sammanhang:
införande av m askin ellt datasystem fö r s itt- och sovplatsbokning (1968)
d:o fö r vagnfördelning och vagnkontroll med m ö jlig h e te r t ill ständig
*
d etaljin form ation om godsvagnar (om kring 1968)
totalt slopande av a lla trävagn ar (fö re 1970); de går redan nu endast
vid h elg tra fik på v is s a lin je r och ä r sedan 1965 helt b orta ur sovvagn stra fik
b ättre lastn in gs- och transportteknik genom bättre godsvagnar, b ättre *
lastningshjälpm edel, sto rb eh å lla rtra fik (s ta rta r hösten 1966 Stockholm
G ö teb o rg) m m.
I ö v r ig t pågår på många fro n ter ett intensivt utvecklin gsarbete. Detta
b ö r led a t ill ick e blott allmänna standardförbättringar utan också
m inskade r is k e r fö r att situationen från vin tern 1965-66 skulle behö­
va upprepas, om en sådan v in ter skulle kom ma igen med alla sina
kom binationer och tid s fö ljd e r av järn vägs skadliga händelser.
Speciellt inom Stockholms-omrddet
K ap acitetsprob lem en inom Stockholm s-om rådet kom m er ty v ä rr att
k va rstå t ill dess att v is s a utbyggnader genom förts. En annan m ö jlig ­
het v o r e om tågantalet kunde nedbringas under rusningstid till vad
som gällde fö r ett tio ta l å r sedan. Detta ä r dock svårt att genom föra
i frå g a om både f j ä r r - och lokaltåg. F ra m t ill om kring 1970 får man
d ä rfö r räkna m ed v is s a tra fik s v å rig h e te r. De under denna tid pågåen­
de byggnadsarbetena fö r att avhjälpa dessa förhållanden kom m er att
ha sådan omfattning att de ty v ä rr kom m er att öka störningsriskerna.
Under icke extrem a väderleksförh ållan den räknar SJ med att kunna
h ålla störningarna inom rim lig a grän ser. Å tgä rd e r fö r att säkerställa
denna m ålsättning har vidtagits och kom m er att vidtagas. Bl a ö v e r ­
vägs att ändra tidtabellern a, också fö r Uppsalatrafiken, så att r i s ­
k ern a fö r trafik stö rn in gar under den svåra övergångstiden minskas.
V is s a sådana ändringar, exem p elvis hopslagning av två närliggande
tåg m ed likartade uppgifter, kan av enskilda resen ärgru pper komma
att uppfattas som fö rs ä m rin g a r. Men de kan vara till helhetens bästa
och kan b li nödvändiga.
P å län gre sikt, e fte r om kring år 1970, kom m er den ökade linjekapa­
citeten att ge en avsevärd standardförbättring. Bl a utbygges till fyra
spår Solna - Stockholm C, anlägges fjä rrb lo ck e rin g och byggs skilda
spårsystem fö r lok a ltra fik och fjä r r tr a fik vid Stockholm C samt byggs
m oderna skötselanläggningar vid Ä lv s jö och Hagalund.
I å rets statsverksp roposition har fö rs la g lagts fram om in vesterin gar
fö r lokaltrafik en med 54 m ilj kronor under nästa budgetår. Totalt har
in vesterin garn a fö r SJ:s del beräknats till 375 m ilj kronor, vara v fö r
rullande m a te rie l 140 m ilj kronor.
U p p sala-trafik en , som denna vin ter tid vis b liv it särsk ilt träffad av
svå righ etern a och därigenom naturligt nog särskild uppmärksammad,
få r också nytta av dessa kapacitetsutbyggnader.
P å Uppsala har, som fra m g å r av tabellen nedan, antalet re s o r på
m ånadsbiljett på 3 å r ökat m ycket k ra ftigt e lle r med 60 procent. Sam­
tid ig t har ö v rig a re s o r h ållit sig vid i stort sett samma nivå. Månads b ilje ttre s e n ä re rn a tillh ö r till övervägande del
"pendlargruppen".
Antal re s o r januari - a p ril
Tusental
B ilje tts la g
1962
1963
1964
1965
Enkla, tu r- och retu r
samt p a rtib ilje tte r
289
277
297
285
M ånadsbil jette r
276
324
382
445
565
601
679
730
T otalt
S iffro rn a g e r belägg fö r att U ppsala-trafiken a lltm e r fått karaktär av
fö r o r ts tra fik . Den har också dennas typiska trafiktoppar m orgon och
k vä ll, s ä rs k ilt vin tertid , då många b ilre s e n ä re r fö r e d ra r tåget. Den­
na fö rh å llan d evis långväga fö r o r ts tra fik g e r s p e cie lla vagnhållnings och därigen om kostnadsproblem fö r topptrafiken, enär topptrafikvagnarna endast hinner göra två n ytto reso r p er dygn fem dagar i veckan.
IN F O R M A T I O N E N T I L L R E S E N Ä R E R N A
S J -le d n in g e n ä r fu llt m e d v e te n om att in fo r m a tio n e n t i l l r e s e n ä r e r n a
ofta inte fu n g era t t illf r e d s s t ä lla n d e v id t å g fö rs e n in g a r n a .
V is s a fö rb ä ttrin g a r har gjo rts sedan decem ber. I vänthallen vid Stock­
holm C har antalet T V -s k ä rm a r ökats och - på fö rs la g av en trafikant
- p la cera ts lä m p liga re än förut. Inom Stockholm s—om rådet, där k r i ­
tiken v a rit m est intensiv, har inform ationskanalerna m ellan olika
tjän steställen utökats och förbättrats samt in form ation sm öjligh etern a
förb ä ttra ts genom det nya ställverk ets ö ve rb lick ö v e r tågläget.
Y tte r lig a r e å tgärd er plan eras. I de nya pendeltågen fö r lokaltrafiken
inom Stockh olm s-om rådet kom m er radio att in sta llera s. H ärigenom
kan lokaltåg strafikanterna underrättas om trafikrubbningar.
L in je ra d io p rövas nu på Malmbanan. Liknande anläggningar planeras
på andra huvudlinjer, närm ast Stockholm - Göteborg. De kom m er att
vä sen tlig t förb ä ttra in form ation sm öjlighetern a.
N ä r trafik en lö p e r norm alt ä r behovet att in fo rm era de resande i a ll­
mänhet inte sä rs k ilt s to rt. V id rubbningar i d riften krävs betydligt
s tö rre arbetsin sats fö r att sköta trafiken, säkerhetstjänsten o d.
Sam tidigt v ä x e r också inform ationsbehovet, ofta m ycket snabbt.
I ett sådant läge kan det va ra svå rt att med tillgä n glig person al ge r e ­
sen ärern a de upplysningar de b eh över. E xtra personal enbart fö r in ­
form ation kan behöva inkallas på viktiga p la tser. Men detta går ofta
inte tillr ä c k lig t fo rt. Detta och andra in form ation sproblem övervä ges
nu. SJ hoppas kunna lösa dem.
SLU TO R D
V in te rn s d å lig a t å g fö r in g och den b e s v ä r lig a trafiksitu ation en har o r ­
sakats av en m y ck et ogynnsam v ä d e r le k . Under v is s a p e r io d e r har
denna haft n ä rm a st förödande d irek t-
och sekundärverkningar på
funktionsdugligheten hos SJ:s anläggningar och rullande m a t e r ie l. Sto­
r a b e s v ä r lig h e t e r har då drabbat SJ:s tra fik a n te r. D ess a t illfä llig t
rådande s v å r a tra fik s itu a tio n e r få r e m e lle r t id , även om de v a r it lå n g­
v a r i g a , inte tas som intäkt f ö r uppfattningen att SJ inte skulle ha m ö j ­
lig h e t e r att t illg o d o s e kundernas b erä ttig a d e k r a v på p r e c is io n och
sä k erh et i t r a n s p o r t s e r v ic e n under m e r a n orm alt återkom m ande v in ­
t e rfö r h å lla n d e n e l l e r - e ft e r v is s a g e n o m fö rb a ra å tg ä rd e r - på ett a v ­
s e v ä r t m y c k e t b ä ttre sätt än under denna v in te r, om liknande v i n t e r ­
fö rh å lla n d en skulle å terk o m m a .
S to c k h o lm s -o m r å d e t k o m m e r att ha r is k e r fö r t r a fik s v å r ig h e t e r under
de n ä r m a s te fe m å ren . Detta b e r o r på den ansträngda kapaciteten och
fö r e s tå e n d e om fattande arbeten f ö r att öka denna kapacitet.
SJ-ledn ingen hoppas på r e s e n ä r e r n a s fö r s t å e ls e fö r de o b e s trid lig a
s v å r ig h e t e r n a och fö r a lla de t i l l f ä l l i g a å tg ä rd e r, bl a i fr å g a om
minskningen av tågantalet under h ögtrafiktid, som b l i r nödvändiga un­
d e r byggnadstiden. D ess a å t g ä r d e r k o m m e r att ha t ill syfte att m in s ­
ka o lägen h etern a totalt sett t ill ett minimum .
N ä r nu v ä d e r le k s situationen sedan någon tid a v s e v ä r t fö rb ä ttra ts och
lo k - och vagnskadorna a v s e v ä r t minskat, f ly t e r S J-trafiken betydligt
b ä ttre . T å g fö r in g e n f ö r både f j ä r r - och lokaltågen har fö rbä ttra ts.
G o d stra fik e n h å lle r på att återh äm ta sig. I skrivande stund (20 m a r s )
s tå r dock fo rtfa ra n d e många tåg uppställda, fr a m f ö r allt längs huvud­
fö r b in d e ls e n från N o rr la n d t ill G öteborg, i huvudsak i riktning syd,
ett antal dock även i riktning nord. Inom v is s a s v å r fö r s ö r jd a o m r å ­
den ä r tilld e ln in g e n av
godsvagn ar fö r lastning fo rtfa ra n d e a lld eles
f ö r lå g . En s e r i e å t g ä r d e r fö r att få bort även dessa a llv a r lig a hin­
d e r och få tra fik e n att löpa m e r a n orm alt ä r vidtagna e l l e r fö r b e r e d ­
da. V å r e n m ed sina tjä llo s s n in g s p ro b le m kan dock bli b e s v ä r lig e fte r
en s v å r v in t e r som denna. Man få r inte utesluta att en del t r a f ik s t ö r ­
n in g a r t i l l f ä l l i g t kan å te rk o m m a som fö ljd härav, lik so m under andra
s v å r a t jä llo s s n in g s p e r io d e r . SJ hoppas dock nu att även denna gång
under den tid som å t e r s t å r av vin tern bli i t illf ä lle att ö v e r a llt v e r k ­
lig t v e r k s a m t b id ra g a t ill att lätta isblockadens olägenheter.
SJ h ar f ö r v i s s o under denna s v å r a v in te r p e r io d dåligt m o tsva ra t de
fö rv ä n tn in g a r, som v i a lla ställt på fö re ta g e t. Men vi vid SJ skall
g ö r a a llt v i kan f ö r att återvin n a fö rtro en d et. V i lit a r då inte bara
t ill o ss s jä lv a och v å r goda v i l j a och t ill v å ra rå d g iv a re och huvudmän
- utan också t ill v å r a tra fik a n te rs fö r s t å e ls e .
H
9
1
? o.
'b
1
9I
C;
■
o
b
S'
■
C*J
R E D O G Ö R E L S E F O R V Ä D E R L E K S S IT U A T IO N EN
SMHI :8 för SJ sammanställda redogörelse ”Den stränga vintern 1965/66”,
något avkortad och bearbetad
Vintern 1965/66 kan i korthet karaktäriseras på följande sätt.
Den började ovanligt tidigt i södra och m ellersta Sverige.
Den va r ovanligt kall i större delen av landet - i Norrland den kallas­
te vintern h ittills under 1900-talet.
Den va r ovanligt snörik i m ellersta och norra Götaland, Svealand och
sydöstra Norrland.
Kylan kulminerade under tiden 1 - 2 0 februari, va refter den i södra
S verige följdes av en fle ra veckor lång period med i stort sett milt
väder.
Om man jäm för förhållandena under decem ber 1965 - februari 1966
med norm ala förhållanden, hade det s k Islandslågtrycket en ovanligt
sydlig position och var mycket kraftigt utvecklat. Från lågtryckets
centrum väster om Brittiska öarna sträckte sig en ränna av relativt
lågt lufttryck österut till Östersjön. Detta är ett uttryck för att låg­
trycken, i den mån de berörde Europa, höll sig till sydligt belägna
banor, dels över södra Nordsjön, södra Skandinavien och Östersjön,
dels ö ver Frankrike och Centraleuropa. Medan den normala tryck ­
fördelningen innebär att sydvästliga vindar dominerar över Skandina­
vien, var vinden under den gångna vintern övervägande ostlig i södra
och m ellersta Sverige.
I re g e l k arakteriseras tryckfördelningen under kalla vintrar av att
det rysk -sib irisk a högtrycket är förskjutet mot väster så att kalluft
från Ryssland med ostliga till sydostliga vindar införes dels över
Skandinavien, dels över Centraleuropa. Vädret b lir då kallt inte bara
i S verige utan i större delen av Europa, åtminstone under en stor del
av vintern. Nederbörden brukar i så fall vara ringa i större delen av
S verige, med undantag för ostkusten mellan Simrishamn och Umeå där
snöfallet kan vara rik ligt. Den här beskrivna väderlekstypen har ej
v a rit vanlig under den gångna vintern. Lufttrycket över Ryssland har
v a rit ungefär normalt, och i Centraleuropa, Frankrike och England
har vintern, frånsett korta perioder under december - januari, varit
förhållandevis mild. Blott under kortare perioder har kalluft införts
ö ver S verige österifrån . I stället har det ofta bildats lokala högtryck
ö v e r N o r r la n d och n o r r a S veala n d , och i sam band m ed lugnt och k la r t
v ä d e r h a r det då b l i v i t m y c k e t k a llt. V id n å g ra t illf ä lle n ,
s p e c ie llt
o m k r in g den 19 ja n u a ri och den 8 fe b r u a r i, b ild a d e s ett m in d r e h ö g ­
t r y c k ö v e r S veala n d och G öta lan d v a r v id m y c k e t lå g a t e m p e r a tu r e r
fö r e k o m i denna d e l av lan d et.
F ö r den gångna v in te r n som h e lh e t, d e c e m b e r - fe b r u a r i, b le v t e m p e ­
ra tu r e n 7 - 9 ° lä g r e än n o rm a lt i så go tt som h e la N o r r la n d . I S v e a ­
land u p p gick u n d ersk o tte t t i l l 5 - 7 °, i G ötalan d v a r d et m e s ta d e ls
2 - 4 ° . D e tta in n e b ä r att den gångna v in te r n i så go tt som h e la N o r r ­
lan d s a m t i D a la rn a och V ä r m la n d v a r it den k a lla s te som fö r e k o m m it
u n d er 1 9 0 0 -ta le t; i s ö d ra N o r r la n d v a r m e d e lte m p e r a tu r e n på sin a
h å ll 2 - 3
lä g r e än den h it t ills lä g s ta v in t e r m e d e lte m p e r a tu r e n un der
denna p e r io d . I s y d ö s tr a S vealan d sam t i G ötalan d v a r v in te r n 1941/42
i a llm ä n h e t 1 - 2 ° k a lla r e , och i Skåne h a r å t s k illig a v in t r a r - s en a s t
v in te r n 1962/63 - h aft en m e d e lte m p e r a tu r som v a r it 1 - 3 ° lä g r e än
den gångna v in te r n s .
De m å n g a lå g t r y c k som b e r ö r d e s ö d ra S kan din avien , s ä r s k ilt un der
d e c e m b e r och fe b r u a r i, m e d fö r d e r ik lig n e d e rb ö rd in te e n b a rt i G ö ta ­
lan d utan ä v e n i S veala n d och s y d ö s tr a N o r r la n d . Denna n e d e r b ö r d f ö ll
i s to r u ts trä c k n in g som re g n i s ö d ra G ötalan d, f ö m e s t s o m snö. V id
n å g r a t i l l f ä l l e n fö r e k o m d es su to m in om v is s a o m rå d e n r ik lig t s n ö fa ll
s o m e j stod i d ir e k t sam band m ed n ågot lå g tr y c k ,
sålunda den 1 2 - 1 5
n o v e m b e r i n ä rh e te n av o stku sten och i m itte n av fe b r u a r i b l a i V ä n e r o m r å d e t . D et kan näm nas att s n ö fa ll av denna typ kan v a r a s v å r a
att fö r u ts ä g a .
T r o t s att ja n u a ri hade n e d e rb ö rd s u n d e rs k o tt i s t ö r r e d ele n av lan d et,
b le v v in te r n som h elh e t n e d e r b ö r d s r ik i G ötalan d, S veala n d och s y d ­
ö s t r a N o r r la n d . De s tö r s ta ö v e rs k o tte n n o te ra d e s i n o r r a Sm åland,
Ö s te rg ö tla n d , S k a ra b o rg s län, D alslan d , N ä rk e och G ä s trik la n d , som
fic k c a 50 - 75 % m e r n e d e rb ö rd än n o rm a lt.
P å grund av den lå g a te m p e r a tu re n f ö ll - m ö jlig e n m ed undantag f ö r
s ö d ra G ötalan d - en s t ö r r e d e l av n e d e rb ö rd e n än n o rm a lt i fo r m av
snö. D en to ta la s n ö n e d e rb ö rd e n ö v e r s t e g 100 m m i så go tt s o m h e la
la n d et; s ä r s k ilt s to r a m ä n g d e r, ca 200 - 300 m m , f ö ll i tr a k te n av
N ä s s jö , U lr ic e h a m n , Å m å l,
D an n em o ra, B o lln ä s och H ä rn ö sa n d .
M ed a n det un der en n o rm a l v in t e r i s t ö r r e d ele n av lan d et b ru k a r f ö ­
re k o m m a p e r io d e r m ed tö v ä d e r som m e d fö r d e ls en p ack n in g, d e ls
en m e r e l l e r m in d re fu lls tä n d ig a v s m ä ltn in g av s n ö tä ck et, sak n ad es
sådan a p e r io d e r un der den gångna v in te r n h elt i N o r r la n d och n o r r a
S vea la n d ; i s ö d ra S veala n d , n o r r a och m e lle r s t a G ötalan d fö r e k o m
n å g r a sådana p e r io d e r , m en de v a r f ö r k o r t v a r ig a f ö r att ha någon
s tö rre b etyd e ls e. P å grund härav v a r snötäcket sä rs k ilt under vinterns
sen are d el ovan ligt m äktigt i s tö rre delen av landet, n ärm are bestäm t
från Småland och V ästergötlan d t ill m e lle r s ta N orrlan d.
J äm fört m ed n orm ala förhållanden v a r m edelsnödjupet ovanligt stort
s ä rs k ilt på sydsvenska höglandet samt i Dalsland, södra Värm land,
N ärke och n o rra Uppland.
I det följande lämnas en re d o g ö re ls e fö r tem p eratu r- och n ed erbörd sförhållandena i stort under månaderna novem ber t o m
feb ru ari.
T em p eratu rförh ållan d en
N o v em b e r 1965 v a r i h ela landet a vsevä rt k a lla re än norm alt, trots
att de fö rs ta tio dagarna v a r m ilda i s tö rre delen av landet. Månadens
tem peratu runderskott v a r i allm änhet 3 - 5 , m inst i Götaland och
s tö rs t i D alarna och H ärjedalen. I m e lle rs ta S verige v a r det på många
h åll den k allaste n ovem ber som förek om m it under 1900-talet. F ö r
årstiden ovanligt låga tem p eratu rer noterades den 22 - 24 i stora d e­
la r av landet.
D ecem b er 1965 v a r m ycket kall (6 - 10° k a lla re än n orm alt) i n ord­
v ä s tra Svealand och s tö rre delen av N orrland, medan tem peraturun­
d ersk ottet v a r m åttligt, 1 - 2 , i Skåne och på Gotland. P å en del p lat­
s e r i södra N orrlan d v a r det den kallaste decem ber sedan 1915. De
lägsta tem p eratu rern a inträffade kring månadens m itt.
Januari 1966 hade ungefär samma tem peratu rfördelning som den fö r e ­
gående månaden, med stora underskott, 6 - 8
, i så gott som hela
N o rrla n d och re la tiv t små underskott, 2 - 4 , i Götaland. De lägsta
tem p eratu rern a inträffade huvudsakligen under p erioderna 1 - 5 och
1 5 - 2 0 januari.
F e b ru a ri 1966 v a r ännu k a lla re än januari, utom i södra Götaland, där
tem peraturunderskotten fortfarande v a r re la tivt små (1 - 3 ). I Svea­
land v a r feb ru a ri ca 7 - 8° k a lla re än norm alt, vilk et senast in trä ffa ­
de 1947, och i N orrlan d, där underskottet i allmänhet v a r 8 - 11°, har
feb ru a ri inte någon gång under 1900-talet v a rit lika kall som i år.
O vanligt låga tem p eratu rer inträffade fra m fö r allt den 2 - 3 ,
den 8-9
och den 13; vid m e r än hälften av de stationer som pågått under hela
1900-talet sattes vid något av dessa tillfä lle n nytt köldrekord fö r
feb ru a ri.
Den stränga kylan bestod - från sett k o rtv a riga avbrott i södra S verige
- i Götaland och Svealand till om kring den 20; i N orrlan d va r måna­
dens andra hälft v is s e r lig e n m indre extrem än första hälften, men i
s to rt sett bestod det kalla väd ret här till månadens slut.
Nederbördsförhållanden
N o v e m b e r 1965 hade r e la t iv t s to r n e d e r b ö r d i de Ö stra d e la r n a a v G ö ­
ta la n d sa m t i k u s ttr a k te rn a v id B o tten h a v e t; i d e s s a o m rå d e n f ö l l s t ö r ­
r e d e le n a v n e d e r b ö r d e n i fo r m av snö. ö v r i g a d e la r av la n d et hade i
a llm ä n h e t m in d r e n e d e r b ö r d än n o rm a lt.
D e c e m b e r 1965 v a r n e d e r b ö r d s r ik i så g o tt som h e la la n d et fr å n s e t t
fjä llt r a k t e r n a . S ä r s k ilt s to r a ö v e r s k o tt n o te ra d e s i de ö s t r a d e la rn a
av G ö ta la n d , S veala n d och s ö d r a N o r r la n d , d ä r det in o m s to r a o m r å ­
den u p p gick t i l l c a 100 %. N e d e r b ö r d e n f ö ll i s ö d ra G ö ta lan d h u vu d sak ­
lig e n som r e g n e l l e r snöblandat r e g n , f ö r ö v r ig t m e s t i f o r m av snö.
S to ra m ä n g d e r snö f ö l l i ö s t r a S vealan d och fle r s t ä d e s i G ö ta lan d den
8 -9
sam t i V ä r m la n d , D a la rn a och s y d ö s tr a N o r r la n d u n d er ju lh e l­
gen .
Jan u ari 1966 fic k m in d re n e d e rb ö rd än n o r m a lt i s t ö r r e d e le n av la n ­
d et; i s y d v ä s tr a G ötalan d och n o r r a N o r r la n d v a r u n d e rs k o tte t b e ty d a n ­
d e . Ä v e n u n d er denna m ånad fö r e k o m d ock n e d e r b ö r d s ö v e r s k o tt i
ö s t r a S veala n d och d e la r av ö s t r a Sm åland. N e d e r b ö r d e n f ö ll i s ö d ra
G ö ta lan d s k u s ttr a k te r h u vu d sa k lig en som re g n , d u g g re g n e l l e r s n ö ­
b lan d a t re g n , f ö r ö v r ig t nästan u teslu tan d e som snö, utom i s lu te t av
m ån aden då re g n fö r e k o m så lån gt n o rru t som i m e lle r s t a S veala n d .
S t ö r r e d e le n av n e d e rb ö rd e n un der ja n u a ri in tr ä ffa d e u n d er n å g r a få
d a g a r i m ånaden s b ö r ja n och slut.
F e b r u a r i 1966 hade n e d e r b ö r d s ö v e r s k o tt i h e la lan d et utom f j ä l l t r a k ­
te r n a och N o r r b o tte n s kustlan d, ö v e r s k o t t e t v a r m y c k e t s to r t i ö s t r a
och n o r r a G öta lan d , s t ö r r e d e le n av S veala n d sam t en d el av s ö d ra
N o r r la n d ;
s to r a o m rå d e n fic k 200 - 250 % och V ä n e r o m r å d e t o m k rin g
300 % av den f ö r fe b r u a r i n o r m a la n e d e rb ö rd s m ä n g d e n . N e d e r b ö r d e n
f ö l l h u vu d sa k lig en s o m snö utom i de s y d lig a s te d e la rn a av lan d et.
S to ra m ä n g d e r snö f ö ll den 4 - 6 i G ötalan d och S vealan d, den 1 4 - 1 5
b lan d annat i V ä n e r o m r å d e t och den 21 i n o r r a S vealan d och s ö d ra
N o r r la n d .
A n n e x 1 v i s a r te m p e r a tu r fö r lo p p e t under tid en 1 d e c e m b e r 1965 28 fe b r u a r i 1966 v id s ta tio n e rn a H ärn ösan d , S tock h olm , Ö r e b r o ,
N ä s s jö , G ö te b o rg och M a lm ö - B u llt o ft a . K u rv o rn a a v s e r dygn en s m e ­
d e lt e m p e r a t u r . F ö r jä m fö r e ls e n s sku ll h ar ä v e n n o r m a lte m p e r a tu r e n
f ö r p e rio d e n 1931 - 1960 m e d ta g its . F ö r att u n d erlä tta tid s b e s tä m n in g ­
en h a r den 5 , 10, 15, 20, 25 och 30 i v a r je m ånad m a r k e r a ts m e d en
r in g , d e s s u to m h a r datum u tsa tts f ö r den 10, 20 och 30.
A n n e x 2 v i s a r n e d e r b ö r d s fö r lo p p e t un der s a m m a p e r io d i H ärn ösan d ,
S to c k h o lm , Ö r e b r o och N ä s s jö . (G ö te b o r g och M a lm ö h a r e j m e d ta g its
i d e tta a n n ex, em ed a n s n ö n e d e rb ö rd e n d ä r e j v a r s ä r s k ilt s to r ). S tap­
la r n a a n g e r den uppm ätta n e d e rb ö rd s m ä n g d e n h a lv d y g n s v is .
K o m m e n t a r e r b e trä ffa n d e v ä d e r le k s fö r lo p p e t un der tid en 10 n o v e m ­
b e r 1965 - 28 fe b r u a r i 1966
10 n o v . P å b ak sid an a v ett b o rtd ra g a n d e lå g tr y c k ö v e r R y s s la n d b i l ­
d as e tt h ö g tr y c k ö v e r Is h a v e t och n o r r a S kan din avien , och te m p e r a tu ­
re n s ju n k e r i h e la S v e r ig e .
12 n o v . A r k t is k k a llu ft s tr ö m m a r in ö v e r s ö d ra och m e lle r s t a Skandi­
n a v ie n frå n n o rd o s t. T a lr ik a sn ö b yar v id en te m p e r a tu r något under
0 ° g e r u n d er p e rio d e n 1 2 - 1 5 nov upp t i l l 25 cm snötäcke i sö d ra
N o r r la n d s ku stlan d och o s t lig a s te S vealan d, och upp t i l l 50 cm i de
ö s t r a d e la rn a av Ö s te rg ö tla n d och Sm åland. D etta sn ötäcke, som
t r o t s k o r t a r e t ö v ä d e r s p e r io d e r kom att lig g a k v a r h ela v in te rn , t o r ­
de ha haft en v is s b e ty d e ls e fö r te m p e ra tu rfö rh å lla n d e n a i de ö s tra d e ­
la r n a a v G ötalan d och S vealan d un der andra h ä lften av n o v e m b e r och
en d e l av d e c e m b e r .
20 n o v . E tt m ä k tig t h ö g try c k tä c k e r G rön lan d . L å g tr y c k e n frå n A t la n ­
ten h å lle r s ig t i l l s y d lig a b an or och b e r ö r b l a F ra n k rik e och C e n tr a l­
e u ro p a . T r y c k fö r d e ln in g e n (" b lo c k e r in g " ) h å lle r v a rm lu fte n b o rta
fr å n n o r r a E u ro p a.
22 n o v . F ö r v in te r n s s ta r k a s te köldknäpp i G ötaland och S vealand. Un­
d e r n atten 22 - 23 n ov sjön k te m p e ra tu re n t i l l - 2 5 ° på sina h å ll i Sm å­
lan d och t i l l - 3 0 ° i n o r d lig a s te D ala rn a.
26 n o v . I sam band m ed ett djupt lå g tr y c k ö v e r S yd n orge fö r e k o m m e r
r i k l i g n e d e r b ö r d , m e s ta d e ls i fo r m av snö och snöblandat re g n , i
s t ö r r e d e le n av lan d et. Sedan n e d e rb ö rd s o m rå d e t p a s s e r a t b lir det
a llm ä n t b lid v ä d e r i G ötalan d och s ö d ra S vealand.
6 d e c . E tt m y c k e t djupt lå g tr y c k r ö r s ig frå n D an m ark ö v e r Götaland
t i l l F in s k a v ik e n . R ik lig n e d e rb ö rd i G ötaland - i de m e lle r s t a och
n o r r a d e la r n a h u vu d sak ligen snö.
10 d e c . Ännu e tt m y c k e t djupt lå g tr y c k p a s s e r a r G ötaland, som få r
r i k l i g n e d e r b ö r d (b lö ts n ö och r e g n ). Y m n ig t s n ö fa ll i Svealan d och
s y d lig a s t e N o r r la n d .
13 d e c . S trä n g k y la i h ela S v e r ig e i sam band m ed uppklarning.
18 d e c . K r a ftig v a rm lu ftsfra m stö t m ot södra Skandinavien g e r r ik lig
n ed erbörd . Götaland och söd ra Svealand få r b lid väd er.
23 d e c . E fte r några dygn m ed k a lla re vä d er b lir ju lh elgen r e la tiv t
m ild i södra S ve rig e p g a inström ning av v a rm lu ft sö d erifrå n .
29 d e c . Å te r kyla i så gott som hela landet i samband m ed uppklarning.
1 jan 1966. K ra ftig t lå g tryc k p a s s e ra r Götaland v ä s te rifrå n . R ik lig t
sn öfall. I in re Götaland uppmättes i början av janu ari på sina h åll
(N ä s s jö , U lriceh am n ) ett snödjup på ca 1 m . T illfä llig lin drin g av k y ­
lan i m e lle r s ta S ve rig e .
4 jan. En h ö gtry ck srygg ö v e r Skandinavien m ed för sträng k yla i hela
landet. En va rm lu ftsfra m stö t från Atlanten rik ta r sig bl a m ot N o rg e .
7 ja n . I samband m ed ett högtryck ö v e r C entraleu ropa och Baltikum
och ett lå g tryc k i trakten av Island trängde re la tiv t m ild luft från
N o rd sjö n och N o rsk a havet den 5 - 6 januari in ö v e r s tö rre delen av
Skandinavien. Det m ild a re skedet b lev dock k o rtv a rig t. F r o m den
7 janu ari befann sig högtryckets cen trala del ö v e r N ord ryssla n d , och
o s tlig a vindar m edförd e en långsam återgång t ill k a lla re v ä d er i söd ­
ra S v e rig e , sedan även längre norrut.
14 ja n . H ögtryck et ö v e r n o rra Ryssland finns k var. Vinden i södra
S ve rig e har v r id it t ill nordost och tillta g it i styrka; vä d ret har b liv it
k allt i hela landet, och snöfall förek o m m er flers tä d e s i Götaland och
Svealand.
19 ja n . Sträng kyla i Götaland och Svealand i samband m ed k la rt och
lugnt vä d er. Stockholm - B rom m a - 26 , Eskilstuna - 28°, Falun
- 34°.
30 ja n . K ra ftig v a rm lu ftsfra m stöt från sydväst m ed för k o rtv a rig t a l l ­
mänt b lid väd er i Götaland och s tö rre delen av Svealand, medan kylan
b estå r täm ligen oförändrat i N orrlan d.
31 ja n . Kalluften b ö rja r åter tränga söderut. Gränsen m ellan b lid v ä ­
d er och kyla ä r ovanligt skarp (Stockholm +2 , Uppsala -1 0 °), och
där k allfron ten p a s se ra r sjunker tem peraturen m ycket hastigt.
2 fe b r .Sträng kyla i hela landet utom södra Götaland. Stockholm -26 ,
Söderhamn -3 1 °, Karesuando -48 .
6 fe b r .T vå lå g tryc k p a s se ra r Götaland från v ä s te r m ot ö ster, åtföljda
av nederbörd huvudsakligen i fo rm av snö.
8 fe b r .Ny köldknäpp. Stockholm - B rom m a -2 7 °, M å lilla -3 4 °, T r o l l ­
hättan -3 5 °, K arlstad -36 . (N ya köld rekord fö r feb ru a ri på många
h åll. )
14 fe b r . R ik lig t snöfall bl a i Småland, V ästergötland, Dalsland och
södra V ärm land. I Dalsland uppmätes snödjup på om kring 1, 5 m.
19 f e b r . Ännu k allt väd er i S ve rige , men varm lu ften b ö rja r gå till
attack. Ett dygn senare råder b lid väd er i Götaland, och den sista feb ­
ru ariveck an b lir täm ligen m ild i hela södra S verige.
28 fe b r . M ild luft tä ck er Götaland och stö rre delen av Svealand, men
i N o rrla n d rå d er alltjäm t fle r a m inusgrader. I gränsom rådet m ellan
den m ild a och den k alla luften har rik lig a snöfall förekom m it vid f l e ­
ra tillfä lle n , och snödjupet är vid slutet av feb ru ari ovanligt stort i
söd ra och m e lle r s ta N orrlan d - på många håll drygt 1 m.
T e m
p e r a t u r f ö r lo p p e t
1 d e c e m
b e r 1 9 S 5
-
2 8
fe b r u a r i
1 9 6 6
Tkmp
*
5
-
December 1965
Januari 1966
Februari 1966
Ö re b ro
/ ie d e r b o r d s fö r / o p p e /
f9 6 5
-
2 8
f e b
r u
a
r i
i d e c e m
b e r
/ In n e x
2
/ 9 6 6
Fy/ida sfap/ar anger nederbörd i form av snö,
ofyi/da sfap/ar nederbörd i form av regn.
■
o,
^
Vidplusgrader m ofsvarar 1mm nederbörd i form av snö
ca % -1 cm snödjup, vid minusgrader ca 1- 2 cm
December /96S
I
/$_
Januari 1966
I
Februari 1966
I
Februari i960
Sfockhoim
Decem ber f965
I
Janua/^å/966
— — — —“ Anta/ /ok ur fjärts/ pä grund av skador
----------- - Anta/ /ok å/er /fjäns/ sedan föregående dag
----------- - Anta/ hk som rapporterats skadade sedan föregående dag
tagits ur trafik på grund av skador
kro m vecka 50 /964 resp vecka 49
/965 fom vecka /0 /965 resp i966
Ån tal personvagnar ur trafik
pga skador 1.2-15.3 1966
Bi/aga 4b
M ars
F e b ru a ri
/4nfa/ rä/sbroH per månad
c/ec /962 - febr /96b
Bi/aga 6
A n tal rä ls b ro tt p e r månad år 1963 - 1965
Q
Summa
A n tal rä ls b ro tt under
Ar
Apr
M aj
Juni
Juli
Au g
Sept
Okt
N ov
Dec
196
87
63
31
46
46
93
88
112
125
1168
78
89
69
35
40
33
61
47
155
97
96
929
48
78
61
41
35
44
41
74
103
158
63
787
Jan
Febr
M ars
1963
105
176
1964
129
1965
41
B ila g a 6 c.
Antal rä lsb ro tt p er k va rta l år
1939 - 1943 och I960 - 1965
Antal rä lsb ro tt, k vartal
År
I
1939
87
II
75
III
25
IV
Summa
141
328
1261
397
106
219
1983
1941
781
238
102
107
1228
1942
1802
352
78
191
2423
1943
295
98
69
146
608
I960
247
272
142
303
964
1961
213
148
146
211
718
1962
243
206
159
371
979
1963
477
181
185
325
1168
1964
275
138
136
334
883
1965
155
127
158
319
759
i Q i é >
1 2 7 0
1940