1. No category

HC
Om
1* ii c ii m o t Ii o r a X.
i
— ---------
Akademisk afhandling,
me d vidterfa rna Medicins ka Facullete ns i Upsala
tillstån d ,
under inseende a f
DO CTO R
IS R A E L H W A S S E R
P r o f e s s o r i T h e o r e t i s k a oc h P r a c t i s k a M e d i c i n e n ,
fö r M e d i c i n s k a G r a d e n s erhållan de
utgifren af
fö rfa tta re n
11 il
i •
P E H R G U S T A F V IC TO R P A L L IN
a .f V erm lands L a n d s k a p , S tje rn c r. S tipendiat.
P e n s io n ä r i K on g l. F ä ltlä k a re c o rp se n ,
o c h ti ll offentlig g r a n s k n i n g framstäl ld
p å M edicinsk a A u dito rium den I Mara 1 8 4 8
p. v. t. e. m.
f,
U P S A L A ,
w a h l s t r ö m
& c.
A C A D E M I E - A D J U N C T KK j
JU H 1 S
UTn.
C ANDIDATES
S ü l i »
m ed
J ' f f S I
innerlig
vänskap
och
tille g n a d
af
Ffirfattaren.
erkänsla
Cm P iifiim o U ïo m i.
t
neum othorox ( a f nvir/ua htf t o ch
h röst) k a l l a r matt
d e t s j u k l i g a f e n o m e n e t a f e t t g a s f o r mi g t ä m n e s a n s a m l i n g
i n o m P l e u r a s ä c k e n , b c s t å n d s d e l a r n e af d e l t a ä m n e e l l e r o r ­
s a k e r n a t il l d e s s u p p k o m s t mä var« k v i l k a s o m h e l s t .
I de
f le s ta , o c h e n l i g t n å g r a s ' ) p å s t å e n d e i alla f a l l , i n n e h å l l e r
P l e u r a s ä c k e n p ä s a m ma g å n g en St ör r e e l l e r m i n d r e q v a n t i t e t a f fluidum o c h , d ä d e t t ä f unni t s i b e t y d l i g a r e m ä n g d »
h a r m a n k a l l a t s j u k d o m e n fiydroyticiitn oth orax. F l e r e f ö r ­
f a t t a r e h a f va l i kväl b i h e h å l l i t b e n ä m n i n g e n P n e u m o t h o r a x f ör
e n g a s s a m l i n g i no m p l e u r a s c a v i t e t , u t a n a f s e c n d e på o m
d e n n a var it e n sa m e ll er c o m p l i c e r a d med en s a m ti d ig u t g j u t n i n g a f e t t f l u i d u m p å s a m ma st ä l l e *).
S yn o n ym : P n eu m atoth orax , P leu ropn ettm a, P netnnohytlro th o ra x , P yopn eu m oth orax, Pti< u m oyyoth orax (Z e h e tm a y e r),
*déropletirie (Piou-ry), H y d ro a éro yle u rie, Ji^indge sch w u lst des
n , •ustfellsnckes.
E h u ru P n e u m o th o ra x ej kan sägas vara så u t o m o r d e n t ­
lig t s ä l l s y n t , dröjde det likväl ända till b ö r j a n af inneva­
r a n d e å rh u n d r a d e , imnan den å d ro g sig lä k a re s u p p m ä rk sa m ­
he t. .Med möda kan man före denna tid hos en och annan
m ed icin s k sk riftstä lla re u p p le ta några få o c b hög st o fu llstä n ­
d ig t b eskrifn a fall af denna samma s j u k d o m , hvilken dess­
u to m då ännu ej u n d e ro r d h a d e s under någo>n b estäm d noso*
lo gisk benämning.
D e n , sona uppfatiu e lle r fö rst använde nam net P n e u m o ­
th o r a x o c h som äfven först m eddelade f u lls tä n d ig a r e upp lys­
ning af d e ss p a lh o l o g i, var Fransmannen I t a r d . Med P n e u ­
m o t h o r a x fö r stå r han utvecklingen af g asform ig a ämnen inom
P le u r a s o c h P ericardii c a v ite tc r , oeh i sio sk r ift ’) d e ro m
*) Zehetmayer m. fl.
• ) C h o r o c l s ä g e r : ” 1« d e n o m i n a t i o n dé P n r u n n o d b o r n t est s o u v e n t
a p p l i q u é e à l ' u n et k l ’a u t r e de ces p h é n o m è n e s . ’’’
3 ) ” D i s s e r t a t i o n s u r le p n e u m o t h o r a x on les c o n g e s t i o n * g n a c u s f *
q u i se f o r m » n t d a n s la p o i t r i n e . ” P a r i s IÜ 03*
\
anför han fem s j u k d o m s f a l l , i hv ilk a a lla P n e u m o t h o r a x fanns
tillsam m ans m e d p u lm o n a lp h t h is is och kro n isk p leu re sie . D es­
sa o m s tä n d i g h e te r fö r le d d e I t a r d a t t anse P n e u m o t h o r a x a l l ­
tid vara en s e k u n d ä r s j u k d o m s f o r m , h v ilk en s o rs a k v a r : ” la
fo nte c o lliq u ativ e d u p o u m o n p a r su ite d ’une s u p p u r a tio n
so u r d e e t le s é j o u r p r o l o n g é du p u s dan s une cavité sans
o u v e r t u r e , d 'o ù su it l'a b s o r p t i o n d e ce liq u id e sta g n a n t e t
sa d é c o m p o s itio n en fluide a é rifo rm e .”
F astän s å le d e s I t a r d e g e r fö r tje n s te n a f a t t först ha fä­
s t a t u p p m ä r k s a m h e t p å d en n a s j u k d o m , v a r han likvä 1 e.i
den m a n , som f ö r m å d d e m ed s k a r p blic k g e n o m s k å d a och
b estäm m a d ess o r s a k e r och s y m p to m e r. I t a r d s åsigt om "la
c o n so m p tio n p a r su ite d 'u n e s u p p u r a tio n s o u r d e ” ä r fu l lk o m ­
lig en v e d e rla g d a f C o r v i s a r t , som b e v is a r a t t d e t i p le u r a c a v itete n befintliga fluidum ä r orsak till o ch icke fö ljd a f
lu n g an s r e d u c t io n till så liten volym.
D e n , h v ilken m an fr a m f ö r alla a n d r a h a r a t t tac k a för
en n o g g ra n n k ä n n e d o m om P n e u m o t h o r a x , ä r L a e n n e c . Sina
å sig te r d e r o m , f r u k t e r n a a f sn illrik a o b s e r v a tio n e r och m å n g ­
årig a tr ä g n a f o r s k n i n g a r , fr a m s t ä ll d e han i 2 :d ra tom en a f
” T ra ité d e Vau scultation m ed ia te” , och kan han med fu llt
skäl sägas h ärig e n o m bafva på en g ån g u p p s t ä l l t en fu l ls t ä n ­
dig bild a f d en n a sju kd om .
Han u p p g a f d e b u fv u d s a k lig a s te s j u k d o m s o r s a k e r n a , han
f r a m s tä lld e a lla s y m p to m e rn a , hv arvid han bevisad e n ä rv a r o n
a f T in tem en t m étalliqu e o ch F lu ctuation tlioraciqu e, saint den
am phoriska k a r a k l e r e n h os b å d e r e s p ira tio n e n , b o stan och r ö ­
sten. O ckså k an m an m ed v issh et säga a t t , u to m de m ång a
skiljak tiga th e o r ie r n a ö fve r u p p k o m s te n a f ti u le m e n t m é t a l­
li q u e , n ästan in te t n y t t r ö r a n d e P n e u m o t h o r a x blifvit a f sednare f ö r f a tt a r e m e d d e la d t.
B land de m å n g a , h vilka leinnat fö r tje n s tfu lla b id r a g till
denna s ju k d o m s n ä r m a r e k ä n n e d o m , b ö ra näm nas L o u i s 1)
och A n d r a l * ) , hvilken sistn ä m n d e o b s e r v e r a t ej m in dre än
7 0 fall deraf. '
S a u s s i e r h a r sö k t sam la s p r id d a casus af P n e u m o t h o r a x ,
och dessa je m te egna ta lrik a o b s e r v a t i o n e r , tillsam m ans u t-
• ) I ” R e c h e r c h e s s u r la j i b t h i s i e . ”
*) I ” C l i n i q u e m é d i c a l e , ”
g 'ö ra n d e 147 f a l l ,
■monogr afi ')■
har han framlagt i en högst f ö r tje n s tf u l l
Man bar i allm änh et indelat Pneum othorax efte r de olik;a f ö r h å lla n d e n , hvilka kunna föranled a dess u pp ko m st.
W i l l i a m s 3) tyckes do ck hafva sökt en h e lt annan ind ie l n in g s g r u n d , dä han bestäm m er P n e um o th ora x såsom
varatnde antingen a ctiv eller p a ssiv; men denna in delning
synes
osss h v ark en ratio n ell eller i p ra c tisk t afseende af någon
n y tta .
Vi a d o p te r a h är d et allm ännast antagna s ä tte t a t t indela
P in e u m o th o r a x e fte r dess o r s a k e r:
/A.) T rau m atisk P neum othorax , uppkom m en a f en genom
y t t r e vald tillv ägab ragt comm unicatio n mellan p le u ra säcken och y ttre l u f t e n , t. ex. a f e tt p en e tre ra n d e b rö s ts å r , e lle r a f lungans læsion genom en contusio n p å d e n ­
sa m m a , genom he n ä n d arn e vid en re f h e n s fra c tu r och
g eno m en våldsam sam manpres sning a f h rö stv ä g g arn a.
111) Icke T raum atisk P neum othorax , uppkom m en u ta n
in­
v e rk a n af y t t r e våld. Hit höra 2:ne u n d e ra f d e ln in g a r:
I) P neum othorax uppkom m en genom g asutvec kling inom
p le u r a sä c k e n utan någon från perforat ion h ä r r ö r a n d e
fistula pu lino nalis:
1) E tt g asfo rm ig t äm ne kan sjelfstän digt bilda sig in ­
om p le u r a s c a v ite t, och utan a t t der finnes någ ot
fluidum eller någon u p p tä c k h a r förändri ng a f m em ­
b ra n e n s väggar.
Den g a s , som sålunda u ppkom m er i denna en­
k laste a r t af P n e u m o th o ra x , medför ej alltid in ­
flammat ion a f p le u r a , hvilket den atm osferisk a
luften otvifvel ak tigt skulle göra.
L æ n n ec har flere gån ger vid o h d u c tio n e r fu n ­
nit P n e u m o t h o r a x , men både lungsäck och lu n g o r
fu llk o m lig t friska.
2 ) U n d e r en acut pleuritis k a n , sam tidigt med exsud a th ild u in g e n , äfven ske en g a s e x h a la tio n , u ta n
*) ” R e c h e r c h e s s u r le P n e u m o t h o r a i ' ” P a r i s 1 8 4 1 .
” B r ö s t s j u k d o m a r a e s P a t h u l o g i e och D i a g n o s ” , ö f v e r
sättning
L evrertin.
af
c
a t t (lut e x s u d c r a d e liqu idu m d c tig c n o m u n d e r g å r
Hos Læ nnec finner
någon chem isk fö rän d rin g .
man en dy lik a n m ä r k n in g s v ä rd casus.
3 ) P neum othorax kan u p p k o m m a genom d e c o m p o s i­
tion a f e l l inom p leurusäck cn befintligt liq uid um .
U etla kan vara:
a) S e r ö r t. M ånga o b s e r v a tio n e r b e s ty rk a d e t t a ,
och B a y l e ■) anför en a fg ö ra n d e c a s u s , d e r
ban i p lc u ra sä c k e n faun o b e ty d lig t scruui, men
en s t o r q v a n ti te t a f gas.
b) P u ru len t e lle r
fallet.
S c ro -p u ru len t.
Det v anlig aste
c) B lo d iq t. Da b lo d på e tt e lle r aunat sålt k o m ­
mit inom p le u r a c a v il e le i i, k a n , genom d e c o m ­
p o sitio n d e i a f , en p n e u m o t h o r a x uppslå.
L i t t r é fann hos en m a n , som d o lt £» d a ­
g a r e ft e r en d ylik b lo d n tg ju ln in g , i p le u ra säck en n/ira J kanna ( = ” d eu x p in tes” ) b lo d
och en en o rm q v a n ti te t a f gas.
Pfågra p å stå a tt äfven den p n e u m o t h o r a x , som kan u p p ­
kom m a efter en læsion af p le u ra p n lm o n a lis , sk ulle härfly ta
från d e com po sitio n a f den vid læsionsf illfätlet u tg ju tn a b l ö ­
d e n ; men sådan t ä r tr o lig e n ej f ö r h å l l a n d e t , u tan s a n n o l ik a ­
re iir a t t p n e u m o t h o r a x i d ylika fall b e r o r på g a s e x lra v a s a F ö r d en n a sed n are å sig te n
tion från den læ d c ra d c p le u ra.
ta l a r besU imdt en a f U c i v s o n an fö rd casus.
E n lig t L æ nnec bild as vid G an g ren a pleurae vanligen en
p n e u m o t h o r a x , i d e t a l t gas u tv e c k la r sig från de a f b r a n ­
den f ö r s tö r d a och sed an b l o t t chem iska lag ar ly d a n d e d elarn e.
P å sam ma s ä t t kan äfven
komm a vid en c ir e u m s c rib e r a d
ske r d e t på a n n a t s a t t — och
pneum othorax någongang u p p ­
I n n g h r a n d ; — men van lig ast
d erom m era lä n g re fram.
Dessa ofvan fr a m s tä lld a å s i g te r om u p p k o m s te n a f P n e u ­
m o t h o r a x , u tan a t t någo n lu n g s ä c k e n s com m un ication med
y t t r e luften egcr r u m , halva u tg å t t frän L æ n n e c , men ä ro
t ) I ” R e c h e r c h e s s a r 1« p h t h i s i c . ”
<«j af illa a do pterad« . A n d r a l , O h o m e l 1) o ch H u g h e s 2)
ira. fl. b estrid a i flera afseenden dessa åsigtrr* ri k ti g h e t. M o n *
in e r e t och L o u i s F l e u r y *) s/iga sig väl ej kunna förneka
im öjligheten , men betvifla verkligheten af g a s e x halation inom
jpleuracaviteten.
De g r u n d e r , hvarpå Lænnec'ska theoriernas m o t s t å n d a r e
(stödja sig , äro hufvudsakligen följande:
a) A t t gas kan ex h ale ras från en inflammerad membran
eller u p p s tå genom decomposition af e t t liq uid um , ä r
ännu ej fullkom ligen a f g j o r d t, så vidt d e t r ö r P e ric a r­
dium e ll e r Peritoneum .
b)
P n e u m o th o ra x kan u pp ko m m a genom en y tte r l ig t
perfora tion.
liten
c ) P u lm onaltisteln kan af någon materia vara sa o b struer a d , a t t den vid o b d u c tio n e n lätt förbises.
d ) En o b e ty d lig fistel k a n , e fte r att hafva fr a m b ra g t p n e u ­
m o t h o r a x , igenfyllas a f a d b e re n s e r och p seu do m em bran e r och så u n d a n g ö m m a s , a tt dess u p p tä c k a n d e efter
dö deu blir nästan om öjligt.
D e ssa , såsom oss s y n e s , temligen obetvdiiga argu m en ­
tie r ä ro ingalunda tillrä ck lig a a t t vederlägga Lænnecs pä ov /rd ersä g lig a facta stö d d a ä s i g te r. Lænnec sä g e r sjolf, redan
liän g t innan ofvan anförda a rg u m e n te r voro fram stä lld a : ”J a g
viet a t t inan möjligen skall p åstå a t t en r u p t u r a f pleura och
liungväfnaden skulle kunna vara så liten , a t t d en svårligen
k iu n d e u p p tä c k a s , men likväl förorsaka luftens insläp pa nd e i
p d e u ra s ä c k e n ; m e n , utom d e t a tt en dylik händelse k n ap p t
slk ulle kunna inträfla a n n o rlu n d a än såsom följd a f y ttre våld,
ätr luftex halatio ne n i ple u rasäck en fullkomligt a nalog med
fliera an d ra dylika p ro c e s s e r, hvilkas existens ej kan förnek ;a s : man råk ar neuiligen ofta inom P e ricard iu m , Synovialc iap s lern a och A ra e h n o id e a . sam t mera sällan inom P e rito m etim , en ej o bety dlig q v a n tite t a f gasformiga äm nen utan samtiulig närv aro af något, liq uid um .”
En varm och lycklig försv a rare af Lænnecs fh e o rie r ä r
S a u s s i e r , hvilken factiskt bevisar deras sanning genom 8
a m lo rd a sjukdomscasus.
!) I
*) I
'D i c t i o n n a i r e »le m e d i c i n e et c h i r u r g i e p r a t i q u e . ” T o m . X X V .
'L o n d o n M e d ic a l f l a z e t t e . ” 1 8 4 4 .
I ' C o m p e n d i u m dc m e d ic in e p r a t i q u e . ” T o m . V I I .
1843.
II) P n eu m oth orax u p p k o m m e n g e n o m p e r f o r a ti o n o c h derifr å n h ä r r ö r a n d e F is tu la p u lm o n alis.
P å d e tt a s ä t t u p p s t å r p n e u m o t h o r a x v a n l i g a s t , o cb
af S au ss iers 1 4 7 sju k d o m sfa ll ti ll h ö r a 1 3 1 d e n n a k a ­
te g o ri.
E g e t ä r a t t lu n g p e r f o r a t i o n m å n g e n g å n g finnes u ta n
a t t p n e u m o t h o r a x d e r a f f r a m k a lla s ; d e lta ä r s y n n e rlig as t
h ä n d e ls e n vid en a f p le u r it is u p p k o m m e n p e r f o r a ti o n ,
o ch n åg o n g å n g , e h u r u m era s ä l la n , vid en p e rf o r a ti o n
a f p h th isis p u lm o n u m e lle r a f l u n g b r a n d *).
D e p a tb o lo g is k a o m s t ä n d i g h e t e r , hvilka k u n n a g e
an le d n in g till u p p k o m s te n a f en d y lik p e r f o r a t i o n , ä ro
h u fvu dsa klig en f ö lja n d e :
1) P h th isis pulm onum *) o ch d e t t a vanligast
a) g en om en V o m ica , b v i l k e n , om den f ö r u t s t å r i
fö rb in d e ls e ined h r o u c h i e r n a , b l o t t b eh o fv er ö p p ­
na sig u t å t l u n g s ä c k e n , men i a n n a t fall p å en
g å n g ö p p n a r sig å t b ro n e h ie rn a och lu n gsäck en.
H ö g st sällan finner m an r u p t u r c n i lu n g s p e tse n ,
o a k t a d t man d e r m e r ä n d e ls b a r de flesta o ch s t ö r ­
sta c a v e r n e r n a , u ta n den finnes o fla st i n e d re d e ­
len a f den öfre , e l l e r i öfre delen a f den n ä rm a st
d e rin till b elä g n a lu n g l o b e n , i tr a k t e n a f 3 :d je e l­
le r 4 :d c r e f b e n e t , b a k å t ax illen . I d e flesa fall
h a r ru p t u r e n en lä n g d a f 3 till 4 li n ie r , och ä r
i dess n ä rh e t b ö r j a d en p las tisk e x s u d a tb ild n in g .
b ) Genom ramollition a f en u n d e r p le u ra o m e d e l b a r t
lig g a n d e och m ed en b ro n c h ia lg r e n corom unicer a n d e tu b e r k e l.
2 ) P leu resie 3). E t t p u r u l e n t p le u r e ti s k t e x su d a t kan p e r ­
fo re ra pleu ra pu lm o u a lis o ch b a n a sig väg in å t b ro n chierna.
3 ) L u n g b ra n d *). B r a n d s k o r p a n s lo ssn an de och affall a n d e kan å s ta d k o m m a en c o m m u n ic a tio n m ellan b ro n cbierna och lu ngsäck en.
1) F ö r f a t t a r e n l ia r o b s e r v e r a t e t t d y l i k t fa l l .
*) U t g ö r a n d e G l , f l 5 2 p r o c . a f S a u s s i e r s i ö l fa l l .
3) U tg ö ran d e 2 2 ,1 5 7
*)
U tgörande i
i
,
—
—
—
—
—
—
—
—
‘
4) L u n g-em ph ysem '). Vid b r i s tn i n g a f e m ph yse m atosa
lu n g v e s ik le r kan äfven e n b ris tn in g a f p le u r a liklid i g t ega rum.
£>) L ungabscess *). En a f p n e u m o n i up p k o m m en a b sc es s
k an ö p p n a sig u tå t lu n g s äck en .
i») H œ m othorax 3). V anligare ä r d o c k a t t h ä rv id ej s k e r
nâgo n p e r f o r a ti o n , u tan a t t p n e u m o t h o r a x u p p s t ä r
g en o m decom positio n af h lo d e n .
7 ) A p o p lex ia pulm onum 4).
8 ) H ydatid.es pulmonum s).
9 ) C an cer pulm onum •).
1 0 ) C om m unication emellan O esophagus o c h p le u r a s ä c k e n (obs. a f B o e r h a v e ) e l l e r em ellan V en trikeln och
p le u ra sä c k e n (obs. a f R o k i t a n s k y ) .
1 1 ) F istid a H epathopneum opleuralis.
1*2) M eta sta ser
stad k o m m a
så h a s t ig t ,
heböllig tid
tisation.
till lungans p e r ife r i 7). D essa kun na åram ollition och d e r a f fö ljan d e p e rf o ra tio n
a t t de o m gifvande d e la r n e ej hinna a t t i
såsom r e a c t io n d e r e m o t fram k a lla h é p a ­
Innan vi öfvergå till sju k d o m en s S y m p t o m e r , D ia g n o s,
P r o g n o s , B e h a n d lin g m. m . , ämna vi a nfö ra e t t fall a f P n e u ­
m o t h o r a x , bivilket vi h ad e tillfälle a t t en lä n g r e tid o b s e r ­
v era på S erap h im er la z a re tt e ts i S to c k h o l m Clinik fö r in v ä r­
tes sju kd om ar.
1 ) U t g ö r a n d e 5 , 8 1 ( 5 p r o c . a f S a u s s i e r s 1 3 1 fa l l .
*) U tgörande 0 ,7 6 4
— —
—
—
3 ) U tgörande 0 , 7 6 4
—
—
—
—
4 ) U tgöraude 2 ,2 9
—
—
—
—
5) U tgörande 0 ,7 6 4
—
—
—
—
G) U t g ö r a n d e 0 , 7 6 4
—
—
—
—
7 ) E n l ig t Z e h e t m a y e r i ” G ru n d z ü g e d er P ercu ssio n und A u s ­
cultation.” 1 8 4 5 .
S j u k d o m s historia.
M uraren II a r k n i a n , 2 5 nr g a m m a l, af p h lc g u ia tisk t
tem p éram e n t oeh te m lig en s ta rk k r o p p s c n n s li f u t i o n , in to g s å
S e ra p h im e r -la z a r e tte ts m edicinska Glinik d. 2 0 Mars 1 8 4 0 .
D ia g n o s: P yopn eu m oth orax d e x te r.
P ro g n o s: n ä ra hopplös.
S ta tu s an teceden s: P a ti e n te n sä g e r sig städse baft g o d
helsa och icke lid it a f n åg o n b r ö s ts j u k d o m alltsedan b a r n ­
aren. N åg ra d a g a r före sistlid en jul lick p a tie n te n en p l å g ­
sam b o s t a . h v a rje m te in s tä lld e sig sv å r ig h e t a t t andas. H o ­
stan fö rv ä rra d e s sed an oc h å tf ö ljd e s i b ö rja n af c a ta rrh a l a
o c h , e fte r n ågra v e c k o r , a f blo d ig a s p u t a , och på bv arje
hostanfal! följde o m c d e lh a rlig c n ymniga k rä k n in g a r. B lo d hostningen u p p h ö r d e s n a r t , men k r ä k n in g a rn a ba hela tiden
fortfarit. A n d tä p p a n t i l l t o g a fv e n , is v n n e rh e t vid alla a n ­
s trä n g n in g a r , d oc k ej sv å r a re än a t t p a tie n te n kund e u t r ä t t a
sina vanliga sy sse ls ä ttn in g a r. Ingen h je r tk la p p n in g . S tä n d ig
H u d en b a r u n d e r s ju k ­
v ärk och sveda i regio card iaca.
domen flore g å n g e r antag it g u la k tig f ä r g , likväl b l o t t för
k o rta re t i d e r , sä a tt den s n a r t å t e r t a g i t sitt n orm ala u t s e ­
ende. U n d e r se d n a r e liden af sju k d o m e n h ar p a tien ten hvarken ku nn at ligga på h ö g ra e lle r v en stra sidan. Den 2 2 Mars
fick p atienten e t t i hög g ra d plågsam t håll i h ögra s i d a n ,
h varjem te ho stan och k rä k n in g a rn a y tt e r l i g a r e fö rsv årad es.
S ta tu s prœ sens d e n 2 7 Mars 1 8 4 0 .
H u den ä r sm u tsig t g rå g u l.
N e r v s y s te m e t: Inga te ck e n till b ö rja n d e h e c t i k ; ej h e l ­
le r några a n d ra s j u k d o m s f c n o m e n e r från d e tt a system.
CirculationS'O rganerna : H j e r t a t ä r n åg o t tr ä n g d t ä t vens t e r . och dess im puls sta rk .
P u lsen 1 2 8 , l i t e n , s u p p r ira e r a d och o b e ty d l ig t ir rite ra d .
Halsens v e n e r s t a r k t ansvä lida. A händ e r oc h f ö t te r inga
tecken till h äm m ad c ir c u la tio n och a rté ria lis a tio n a f b lo dc n.
R esp ira tio n s-o rg a n e rn a : B r ö s t e t v ä lh y g d t och till d e t
y t t r e n o r m a l t , u to m a t t h ö g ra sidan deraf synes n å g o t u t ­
stående. B rö s t k o r g e n häfves m ed svårighet. In terstitia c o ­
starum på h ö g ra sidan äro u ts p ä n d a och o r ö r l i g a , men pä
v enslra sidan i n o rm a l rö r e lse . R e sp iratio n en kännes ej åstadkom m a n åg on v ib r a tio n i b r ö s tk o r g e n s h ö g r a s i d a , dä
It
d c r e m o l den venstra v ib r e ra r nuroiall, V»d m ä tn in g ule H e r
6 :le ref b enet äro högra oeh venstra sulornas p e r i f e r i e r u n ­
gefärlig en l i k a , men viel mälning under hrösluärliornai b r t in nes högra sidans periferi £ turn sidrre än wens Ira sid a n s.
P e rc u s s io n s lo n e n ä r a hela venslra lungan g o d o rb r e s p i r a tio n e n s u p p l e m e n t ä r , s trä f, nära hronebial. A h ögra lu n g a n s
fram sida är pe rcussionsloneu k la r; sä älven i regin a v e lla ris ,
men d e r e m o l särd eles m all i regio lateralis ocb la t e r a l i s
in fe tio r.
Dessa näm n da percussionsfenomener ä h n g r a sidan u p p ­
fa tta s dä p a lie n le n s i t t e r ; dä han ligger pä ryggen ä r f ö r ­
h å l l a n d e t a n n o rlu n d a. I sednare fallet är nem ligen p ercu s sio nsto nen g od u te f te r r a n d e n af musculus p e c to r a lis m a jo r
och d e r n ed an fö r i en sträckn in g af ungefar 1£ tum.
I regi«» su praspin alis och öfre delen a f regio infraspinalis ä r p ercu ssio n sto n en g o d , blir d erned anför m a t ta r e , tills
den plö tslig en vid 7:de refb en ets nedre kant b lir ty m p a u ilis k ,
ocb d e tt a änd a n ed till i fl : le refbenet.
R esp ira tio n e n ä r , dä p atienten sitte r, b r o n c h i a l i bela
h ö g r a lungan utom pä det ställe hvarest den ty m p an ilisk a
p erc u s sio n s to n e n h ö r e s ; ty d er är respiraiionen am p b o risk
( = ’’B o u rd o n n e m e n t a m p h o r iq u e ” ). Dä patien ten lig g e r p ä
v e n s tra siilan, b ö ra s à h ögra sidans lateral- ocl» d o rs a l-r e g io n e r ” D r o p p lju d m ed m etallklang’' ( = r i n te n i e n t m é ta l­
l i q u e ” ). D essutom höres broncbophoni ä fltre s tällen a f h ö ­
g r a lungan. R esp ira tio n e n ar suspiriosa, med AO rc s p ira tio n e r i minuten. P a ti e n te n kan nu ligga ä h ä d a sidorna. S v ä r
h o s t a med c a t a r r h a l a , n auseöst luktande S p u ta .
A n d tä p p a n
m i n d r e än förut u n d e r sjukdomen.
dess
d en
ö fr e
gan
D iq estio n s-vrg n n ern a : Lefvern kännes n edträng td, ocb
n e d re kant belinnes fulla 'Ji tum nedon* re f h e n s ra n d e n ;
ty c k e s ej vara f ö r s t o r a d , men är Ömmande. B u k en s
p a r t ie r kännas ö m m a n d e , men de nedre indolent»«. T u n ­
iia r en tun n, ljus beläggning.
U eh aiifiling: vid inkom sten laxans o ic o s ,, å d e r l å t n i n g ,
kop prtin g öfver le fvern och vesicalorium ä b ö g r a si dam
b rö s te t.
Rcc. S a c ch ar. S aturn.
E x tr a c t. Ilyoseyam. Singulorrjna g rana 1res.
M;r D:r in tal. dos. X:o vj. S:r 1 p u lv e r favaraûnan limma.
d. 2 8 Mars. R e sp ir a tio n e n ä r , d ä p a t i e n t e n s i t t e r , nära tu*
b aris å h ö g ra lu n g a n s b a k s i d a , men i la t e ra l reg io n e rn a n ä sta n o h ö r b a r .
Da p a ti e n te n lig g e r
â v en stra s i d a n , h ö re s u t e f t e r hela h ö g r a sidan
a m p h o risk re s p ira tio n . I n t e t m e t a ll k li n g a n d e föru im mes i dag. S. M.
d. 2 0
—
R egio infraclav icularis o c h m am m aria â h ö g r a
sidan synas m era u p p h ö jd a än pä v e n s tra sidan.
T y m p a n itisk p e r c u s s io n s to n ö fv e r n ä sta n hela
h ö g ra lu n g a n ; i dess s u p r a s p in a l r e g i o n ä r res p iratio n en b r o n c h i a l , l ö r ö f r ig t a m p h o r is k .
S. M. oc h o p i a t pä q v ä lle n .
d. 3 0
—
T il ls t å n d e t som i g å r.
d. 5 1
—
D ito
d ito
S. M.
d ito .
d.
1 A p ril. P a tie n te n sä g e r sig an d a s l ä t ta r e .
d.
2
—
P a ti e n te n k ä n n e r sig ä n n u b ä t t r e ; ä r ej g e n e r a d
a f n å g o t k r o p p s lä g e . A m p h o r i s k a r e s p ira t io n e n
i h. lu n g a n h ö re s nu e u d a s t n e d a n fö r £i:te r e l ­
b e n e t ; d e ro f v a n fö r ä r re s p ir a t io n e n ö f v e r a llt
b ro n c h ia l. A llm ä n n a t i l l s t å n d e t i ö f r ig t g o d t.
P å tä n d e r n a synas n å g ra b l å g r å a r ä n d e r , men
in ga a n d ra s y m p to m e r a f d e t in tag n a b ly s a lt e t.
S. M. fo r tf a r a n d e vesicat.
d.
3
—
S o m i g år.
d.
4
—
A m p h o risk a lj u d e t h ö re s nu n å g o t lä n g r e
än i fö r rg å r. S. M.
d.
5
—
H ög ra sidan a f b r ö s tk o r g e n syn es b e t y d l i g t m era
u t s tå e n d e än d eu v enstra. Å hela b a k r e sidan
a f h ö gra lu n g a n äu d a u p p till spina s c a p u læ
ä r p e rc u s sio n s to n e n ty m p a n i t i s k ; r e s p ira t io n e n
ä r d e r ty d lig e n a m p h o r i s k , men o fv an fo re spina
scap ulæ b ro n c h ia l. 1 a x i l l n r r e g i o n e n , och i late ra lr e g io n e n till öfre r a n d e n a f 6 :t e r e f b e n e t
ä r res p iratio n en äfven a m p h o r i s k , m en d e rn e d an fö re ä r i hela lu ng an p e r c u s s io n s to n e n s ä r ­
deles d o f och i n a t t , och re s p ir a t io n s l ju d e n oh ö rb a ra . I d e m e ra till b ö g e r lig g a n d e d e la rn e
a f m am m ar- och in fra m a u tm a r-re g io n e rn a ä r p crcu ssionstonen äfven m a tt o c h re s p ira tio n e n ot y d l i g , men i de m era till ste rn u m g r ä n s a n d e
d ela rn e a f samma r e g i o n e r ä r p e rc u s sio n s to n e n
S. M.
S. M.
opp
tem ligen god och re s p ira tio n e n b ro n c h ial. I r e ­
gio infraclaviciilari s h ö re s b r o n c h i a lr e s p ir a tio n
m ed temligen god perciissio nsto n .
I 6 :te in te rstitiu m g jo r d e s nu P a ra cen tesis
m ed en s tö rre t r o c a r , då u n g e fä r 2,} Lib. af
e t t s e r ö s t ex su dat u t t ö m d e s ; d e t t a e x s u d a t v a r
n ä sta n l u k t l u s t , t u n n f l y t a n d e , a f g rå g r ö n farg
o c h s y n t e s , vid tillsats a f S a l p e t e r s y r a , in n e ­
h å lla nästan end ast alhuinin sa m t h ö g s t o b e t y d ­
lig t va tten . En s tu n d e ft e r o p e ra tio n e n k ä n d e
sig p atien ten andas l ä t t a r e , på b a k sid an a f h ö ­
g r a lungan h ördes am p h o risk a re s p ira tio n e n t y d ­
lig t e n d a s t emellan 7 :d e och l l : t e r e f b e n e t ,
o ch res p iratio n slju d e n voro h ö r b a r a i hela reg io
la t e r a l is , men ej i r e g io la te ra lis in fe rio r.
d.
6 A p ril P a ti e n te n säger sig an d as l ä t t a r e än i g a r. P å
b aksid an af h ögra lu ng an h ö re s den a m p h o r is k a
re s p ira tio n e n n e dan fö re 7:de r e f b e n e t , och på
fram sidan höres den is y n n e rh e t ty d l i g i r e g io
mainmaria. I s i d o re g io n e rn a ä r p e rc u s s io n s to n e n
d o f , o c h inga re s p ira tio n slju d fö rn im b ara n e d a n ­
om (kt;e refb e u e t. S. Al.
d.
8
—
Amphoiriska res p ira tio n e n h ö re s nu äfven i h ö ­
gra su|praspinalreg ionen.
d.
9 —
I la teralreg io n e n ä r p e rc u s s io n s to n e n d o f , och
r e s p iratio n en o h ö r b a r ; i ö frig t som förnt. P a ­
racen te sis g jo r d e s i 7 :d e in t e rs t it iu m m ed en
e x p l o r a t i f - t r o c a r , d a \ Lib. s e r ö s t , b r u n g r ö n t
e x s u d a t uttöm des. S. Al.
d.
10 —
P a tie n te n säger sig a n d as lä tta r e . A u s c u lta tio n s fenom enerna u ng efär som i går. S. AI.
'd .
lf —
A m p ho riska r e s p ir a t io n e n s ä r d e le s ty d l ig och
förena d med m e ta llk lin g a n d e å flere ställen. P å
t ä n d e r och t a n d k ö t t synas ty d lig a m ä rk en e fte r
d et intagna b ljs a lle t. P ulsen 1 0 0 , n å g o t sp än d .
L in drig d ia rrh é se d an i g å r.
Rec. Infus. D igital, uncias o c to .
Vini ip ec a cu an h æ . d ra c h m a s duas.
Af:r s:r 1 m a ts k e d h v a ra n n a n tim m a.
cd.
12 —
Percussionston en är särdeles matt ifrån 7:d e re f­
benet ner till lu n g s p e tse n , och inga respirato-
14
risk a ljud k u n n a d e r u p p fa tta s.
Dessa au scu lta to r i s k a feno m enc rs u t s tr ä c k n i n g ä t sid o rn a ä r
nu äfven s t ö r r e , så a t t d e , fö r u t s t r ä c k a n d e sig
ej m y c k e t uto m s i d o r e g i o n e r n a , nu gä b e t y d l i g t
in på fram sidans ocb än n u m era d o r s a lr e g i o n ern a s o m r å d e .
P a ra c en te sis m e d en s t ö r r e
t r o c a r g jo r d e s i 8:de in te rs titiu m o ch u n g e fä r i
strä c k n in g e n a f Itakre a x illa r - r a n d c n . Linder o p e ra t io n e u d ro g s h u d e n pä o p e r a t i o n s s t ä l l e t e t t
s t y c k e u p p å t , på d e t a t t h u d e n s o ch b r ö s t v ä g ­
g e n s ö p p n in g a r ej s k u lle e f t e r å t c o r r e s p o n d e r a
m o t h v a ra n d ra . H ärvid u t t ö m d e s o m k r in g 1 £
L ih. s e r o p u r u le n t e x s u d a t , at' hlek t g u lg r ö n
färg och a f fasta re co n siste n s än livad som f ö r ­
u t u ttö m ts . Med en s o n d e , som u n d e r sjelfva
u t t a p p n in g e n in fördes igenom c a n y l e n , k u n d e
m an känna h u ru lu n gan al II m er o ch m e r u tv i d ­
g a d e s i m ån a f e x s u d a t e ts fö rsv in n a n d e . S. M.
d.
1 5 A p ril P a ti e n te n s ä g e r sig an das m y c k e t
d.
14 —
lä t t a r e . S. M.
A m p h o ris k a re s p ira tio n c n h ö re s nu äfven i la te r a lr e g io n e n . B ö rja n d e fö r s la p p n in g a f m u s k e l­
s y s te m e t och fö rsv inn and e a f s u b c u t a n a cellv ä fv e n , d o c k ännu ej några fu l lt u tb i ld a d e hec tisk a fenom ener.
P u ls e n 1 0 8 , o j e m n , liten.
D ia rr h é e n ä r försvunnen.
Roc. Infus. Cinchon. uncias sex.
S:r 1 m a tsk e d livar 5:dje tiuime.
d.
16 —-
A u s c u lla tio n s -fe n o m e n e rn e
8 8 , re g e lb u n d e n . S. M.
d.
17 —
T i l l s t å n d e n som i g å r.
som
fö r u t.
P u ls e n
S. M.
R e c. E m p l. Picis.
S :r a t t lä g g a s p å h ela h ö g ra sidan a f b rö s te t.
d.
21 —
De sista d a g a rn e h a , s y n n e r lig a s t u n d e r d e t
p a ti e n te n h o s t a t , h ö r t s e t t m e ta ll k li n g a n d e a f
h ö g s t o v an lig k la r h e t. S. M.
d.
24 —
P a t i e n t e n k la g a r ö fv er fö r sto p p n in g .
R ec. P u lv . Rhei Salin.
S :r i T h e s k e d h v arann an tim m a.
il. 2 8 A p ril. F o rtf a r a n d e h â rd t lif.
Rec. Infos. Levistic. (drachmas d u a s) une. o c to .
T a r ta r . B oiaxat. unciam dimidiam.
M:r s:r 1 matsked hvarannan limma.
d.
7
Maj
A de 5:ne P aracentes-ställena äro varfyllda h u d up pb öjnin gar. S. M. Catapl. på h ögra sidan a f
b rö s le t.
d.
8
—
S ta r k h o sta u n d e r natten. V aru pp hö jning en öfver d e t s t a l l e , hvarest den l:sta p a ra c e n te se n
g j o r d e s , h ar ö p p n a t sig och något var u tr u n n it.
d. 1 0
—
In t e t var har vidare utrunnit ur hålet i b r ö s t e t
d. 1 5
—
M att perc u ssio n sto n och inga hö rb ara re s p ir a tio nsljud i nedre lateralregionen och n e d re d e­
le n af lateralreg ion en. A n dedrägten n å g o t fö r­
svårad. Genom Paracentesis i 7:de in t e r s t it iu m
u ttö m d e s nära 5 Lib. purulent e x su d a t.
Ea
stu n d e fte r op eratio nen höras am p hn risk a lju d
o ch m e tallk lin g au d e äfven i sidoregionerna. S. M.
Ingen medicin.
d. 1 6
—
d. 1 9
—
P a tie n te n har d e 5:ne sista dagarna h o s ta t n å­
g o t hlod. Nagoia värk i högra sidan a f b r ö s t e t .
Ingen sv å r a n d lä p p a .
d. I I J a n .
E t t af T r o c a r s ty g n e n har a f sig sjelf ö p p n a t s ,
och yiunig p u r u l e n t materia har derigen m n u t ­
runnit. P a tie n te n känner sig d e re f te r lä t ta r e î
b röstet.
d. 2 0
F lytnin gen f o r tfa r och patienten k ä n n e r sig a l l t jem nt fö r b ä ttr a s. Vid auscultation hö res respira t io n s l ju d e t , e h u ru svagt b a k till, öfver h ö g r a
lungans b ad a ii fre l o b e r , men ej ö fve r den n e ­
d re. M etallk lingan det q v a rs tå r, men ä r ej så
s t a r k t som fö rut. Patienten har lidit a f d i a r r h é
och lindrigt fe h r ic ite ra t, hvarföre fo r e s k re fs :
—
Hec. S o lu t. Acid, phosphoric, drachm as d u a s .
Infus, ipecacuanh. (drachm, dimid.^ u n ­
cias octo.
M:r s:r 1 m atsk ed hvarannan tiiuma.
d. 2 0 J u l .
Respirations] ju det k a n , ehuru sv a g t, h ö ra s öf­
v er hela b a k re lu n g a n , metallklingandet ä r f r a m ­
till fö rsv u n n e t, men q v a rs tå r baktill.
<1. 1 A u gu st.
S y m p t o m e r n a a f p n e u m o t h o r a x hafva a f t a g it ,
så a t t m e ta llk lin g a n d e t nu e n d a s t h ö re s sv a g t
b a k ti ll vid n e d r e aug u lu s scapu læ . R e s p ir a tio n s l j u d e t h ö re s ö f v e r hela l u n g a n , e h u r u n å g o t
m a t ta r e än van ligt. P e r c u s s io n s to n c n ä r dof.
V id m a tn in g b efann s v e n stra sidun a f b r ö s t e t
v ara 1 tu m v id a r e än den h ö g ra . R e s p ir a tio n s I j u d e t i v e n stra lungan fö r s tä r k t.
P a ti e n te n
u ls k rifv es på eg en be gäran.
P a t i e n t e n , som den 1 5 :d e O c t o b e r å t e r in k o m p å S e ra p h i m e r - l a z a r e t t e t f ö r en A c u t C o litis, s ä g e r sig e f t e r u ts k rif n in g en ha m å t t väl och å t e r t a g i t s i t t m u r a r e a r b e t e . A n d ­
t ä p p a och h o sta bafva ej b e s v ä r a t ho no tn s ä r d e l e s , och från
fisteln i 7 :d e i n t e r s t i t i u m , hvilken fo r tf a r a n d e g å r ö p p e n ;
h a r stu n d o m ej p å en vecka u tr u n n it n å g o t var. V id b r ö ­
s t e ts u n d e rs ö k n in g a n m ä rk e s fö ljan d e: U n d e r h ö g ra C lavicula
en b e ty d l ig insän kn in g . H ö g ra b rö s tb a lf v a n vid re s p ira tio nen m in d re r ö r l i g än den v e n s t r a , m en ö fv e r a llt v ib r e ra n d e ,
e b u r u sv ag are än den sistnäm nda. V id m ä tn in g sä v äl ö fv er
a x il le r n a som ö fv e r 6 :t e re f b e n e t, kan in g en o li k h e t e m ellan
de b å d a sid o rn a nu u p p tä c k a s. P e rc u s s io n s to n e n ä r n o r m a l
ö fv e r h e la v e n stra b r ö s l h a l f v a n , äfvensom på h ö g r a balfvans
f r a m s i d a , men d e r e m o t m a t t på h ö g ra halfvans d o r s a l s i d a ,
ifrå n s u p r a s p in a lre g io n e n till 7:d e r e f b e n e t , o ch d o f d e rn e d a n fö r äfvensom i la te ra lre g io n e n . R e s p i r a t i o n s l j u d e t , som i
v e n stra sidan ä r n å g o t f ö r s t ä r k t , h ö re s på h ö g ra sidan ö f­
v e r a l lt t y d l i g t , fastän h är o c h d e r n å g o t b r o n c b i a lt . T i l l
oeh m ed n ä r s t h e t o s k o p e t p lace ra s ö fv er fis te ln , h ö r e s res p i r a t i o n s l j u d e t , e h u r u n å g o t aflägset.
I l j e r t a t h a r å t e r t a g i t s i tt n o rm ala läge.
1 D e c e m b e r u ts k re fs p a tie n te n tillfris k n a d f r å n C o l i t i s ,
m en å t e r k o m i b ö rja n a f å r 1 8 4 7 m ed fu l lt u tb i l d a d e b e ctisha s y m p t o m e r , o ch m ed fo r tfa r a n d e p n e u m o t h o r a x .
Förg ä f t e s g jo r d e s flere p a ra c e n te s e r^ vid hvilka p u r u l e n t e x s u ­
d a t u tt ö m d e s . P a t i e n te n ailed.
O b d u c t i o n s p r o t o k o l l e t sk a ll i b ö r j a n
m ed d ela s.
a f n ä sta a fd e ln in g