Analysrapport Borås
Trygghet i Borås Stad - En kartläggning och analys av behov och insatser 0 2015-01-15 Diarienr: 489 A117.020/2013 Vid frågor om innehållet, kontakta: Stefan Hellberg, Brottsanalytiker Polisområde Älvsborg/stab Polismyndigheten i Västra Götaland Box 344 503 11 Borås 010-5658596 [email protected] 1 INNEHÅLL 1 FÖRORD .................................................................................................................................... 3 2 SAMMANFATTNING .............................................................................................................. 4 3 BAKGRUND .............................................................................................................................. 6 4 SYFTE OCH METOD ............................................................................................................... 6 4.1 4.2 4.3 4.4 5 BAKGRUND TILL EMPIRISK KONTEXT .......................................................................... 9 5.1 6 SYFTE ................................................................................................................................... 6 AVGRÄNSNING ...................................................................................................................... 6 DATAMATERIAL/FORSKNINGSMATERIAL .............................................................................. 7 SVARSFREKVENS OCH BORTFALL .......................................................................................... 8 UPPFÖLJNING AV SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSEN ....................................................... 11 RESULTAT .............................................................................................................................. 12 6.1 6.2 6.3 6.4 ALLMÄNHETENS BILD VIA TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN ................................................. 12 POLISENS BILD .................................................................................................................... 21 CAN-SKOLELEVERS DROGVANOR 2013 ............................................................................. 24 MEDIEARKIVET ................................................................................................................... 29 7 SAMMANFATTNING AV RESULTAT ............................................................................... 31 8 DISKUSSION OCH REKOMMENDATIONER .................................................................. 32 8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 8.6 8.7 TRAFIK................................................................................................................................ 32 UTOMHUSMILJÖN ................................................................................................................ 34 ORO OCH TRYGGHET ........................................................................................................... 39 UTSATTHET FÖR VÅLD ........................................................................................................ 41 POLISIÄR NÄRVARO ............................................................................................................ 43 ALKOHOL – OCH DROGVANOR ............................................................................................ 44 UNDERLAG FÖR FORTSATT DISKUSSION OCH PROBLEMATISERING KRING SAMVERKAN ...... 46 Bilaga 1 – Forskning: Former av brottsprevention / ”Begreppsförklaring” ......................................................... 47 Bilaga 2 – Samverkan mellan lokala grupper och det offentliga för att minska brott. ......................................... 48 Bilaga 3 – Buskörning och mopeder ................................................................................................................... 49 Bilaga 4 - Samverkan, tillit och vägledande projekt ............................................................................................ 50 2 1 Förord Människan är en komplicerad varelse och vi lever alla i en komplex värld. I denna värld har vi byggt upp samhällen, som av sin natur är mer eller mindre avancerade. I dessa samhällen, likt Borås Stad, uppstår emellanåt problem. Dessa problem kan i sin tur vara av mer eller mindre komplex karaktär och beroende av en mängd faktorer. Faktorerna i sig kan även de vara mer eller mindre komplexa. Ur dessa problem kan det således växa individer som ser möjligheter, för egen vinnings skull eller av andra syften, i att ägna sig åt olaglig och/eller destruktivt och asocialt leverne. Att i efterhand försöka identifiera roten till följderna av vissa människors kriminella, destruktiva och asociala handlingar är svårt, näst intill omöjligt. Diskussionen kan lätt börja handla om vem som har ansvaret, vems är felet till att problemen uppstår och vem eller vilka borde ha gjort något? Istället bör vi lyfta blicken och se till vad vi kan göra för att förebygga den här typen av problem i framtiden. Det ligger i allas intresse och är allas ansvar att skapa en bättre framtid och en trygg och säker närmiljö för alla. Analysgruppens rekommendation med föreliggande rapport är således i stället att vi identifierar de problem vi ser kring en företeelse. Företeelser som kan handla om invånarnas oro, utsatthet för brott, otrygga trafikmiljöer och liknande. Har vi alla fokus på identifiering av de bakomliggande grundproblemen kring en företeelse, kan vi på lång sikt komma åt både symptom på ett problem och själva grundproblemet. Arbetet kan därmed bidra till att skapa en trygg kommun utan invånare som bär på en oro kopplad till staden. Varje problem som identifieras består som ovan nämns ofta av flera faktorer. Ansvaret för dessa faktorer kan ligga på enskilda men emellanåt ligger de på flera av varandra oberoende aktörer inom en kommun, likväl som aktörer som har sina huvudsäten i andra geografiska områden. Då måste en samverkan till. En samverkan som ibland kan bestå av kommunala och statliga instanser likväl som näringsliv, religiösa samfund, föreningar och intresseorganisationer. Inte att förglömma är den enskilda medborgaren, som ofta är en förälder, aktiv i föreningar kanske arbetandes inom kommun, stat eller näringsliv. De problem som analysgruppen problematiserar runt i föreliggande rapport är några av de viktigaste områdena runt begreppet oro, vad som skapar oro, varför stadens invånare upplever oro och otrygghet i sin närmiljö. Exempelvis kan det handla om områden som ungdomar som skolkar, sniffar eller asociala beteenden. Om ungdomar skolkar eller sniffar är det ett tecken på att allt inte står rätt till. Detta asociala och destruktiva levnadssätt kan emellanåt leda till än mer destruktivitet, så som kriminalitet och användning av tyngre droger. Individer med destruktiva beteenden söker sig till varandra och bildar olika former av nätverk eller gäng. Nätverken och gängen ägnar sig emellanåt åt destruktiva handlingar som påverkar många andra människor. Det kan handla om skadegörelse och klotter, aggressiv bil-, MC- och mopedkörning, alkohol- och droghantering och så vidare. Allt nämnt skapar i sin tur oro och otrygghet för alla medborgare i ett samhälle. Alla har vi ett ansvar att skapa det samhälle vi vill leva i, där vi kan känna oss trygga med så liten känsla av oro som möjligt! Stefan Hellberg Brottsanalytiker Polisområde Älvsborg 3 2 Sammanfattning Bakgrund: Vart tredje år genomför polisområde Älvsborg, tillsammans med de 10 kommuner som ingår, en trygghetsundersökning vilken bland annat syftar till att delge invånarnas upplevda trygghet, utsatthet för brott och vad polis och kommun kan göra för att öka tryggheten. Syfte och metod: Hur trygga eller otrygga är invånarna i Borås och vad kan polis och kommun göra för att öka tryggheten ytterligare? För att finna svar på dessa frågor har rapporten ett tvådelat syfte. Rapporten syftar först till att beskriva eventuella problemområden sett från ett flertal olika perspektiv. Därefter syftar rapporten till att ta fram rekommendationer för hur polis och kommun, enskilt och i samverkan med varandra och övriga samhällsaktörer, kan komma tillrätta med eventuella problemområden på kort och lång sikt. Materialet består av (1) statistiska källor såsom Status1, CAN2 och trygghetsundersökningen, (2) kvalitativ data bestående av nyhetsartiklar publicerade i tryckt svensk press och (3) för sakfrågorna relevant forskning. Resultat: Då Borås Stad är en förhållandevis stor kommun, förekommer det av naturliga skäl en viss form av storstadsproblematik inom kommunen. Detta har uppdagats genom att den identifierade problemtiken varierar kraftigt inom de olika geografiska områden vi studerat i föreliggande rapport. Några mer lokalt förankrade problemområden är bland annat nedskräpning och skadegörelse inom Norrby (stadsdel) och Brämhult (Hässleholmen). Trafiken anses som en stor källa till irritation där det tycks förekomma vad som benämns som buskörning med bil, mc och mopeder i vissa bostadsområden. Respondenterna i Sjöbo3 (stadsdel), Göta (stadsdel), Norrby (stadsdel) samt Centrum, upplever att trafikrelaterade problem förekommer i hög utsträckning. Utsattheten för fysiskt våld, är högre i Borås än genomsnittet. I vissa geografiska områden som är mer utsatta för brott är även oron att utsättas för brott högre. Exempelvis är oron för att bli misshandlad högst i Brämhult,(Hässleholmen), Norrby,(stadsdel) och Sjöbo,(stadsdel). Ett annat område som framkommer och som förtjänar ökat fokus från polis och kommun är den höga alkoholkonsumtionen bland kommunens elever i årskurs 9 och gymnasiet år 2. Utöver att konsumtionen är hög är även alkoholdebuten tidig för en oroväckande stor andel av ungdomarna. Ungdomarna uppger även att det är lätt att få tag i cigaretter och hasch/marijuana. Viss andel av ungdomarna använder sig av verklighetsflykt genom att i hög utsträckning nyttja drogrelaterade preparat. Ett led i detta, och som visar sig, är asociala levnadsmönster och beteenden. 1 Status: Besluts- och statistikstöd för operativ verksamhet, inom polisen. Status är uppbyggd med dataprogrammet QlikView som central programvara och används som ett statistiskt informationssökningsprogram, med bland annat anmälda brott. 2 CAN: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 3 Efter att trygghetsundersökningen genomförts har förbifart Sjöbo öppnats, vilket kan påverka de boende på Sjöbo positivt, med minskade bullernivåer och andra trafikrelaterade problem. 4 Rekommendationer: Mot bakgrund av resultaten och den bild som framträder genom intervjuer och viss forskning rekommenderas Polisen att göra följande: Utökat arbete kring trafikövervakning (även utökat antal kontroller av mopeder och motorcyklar). Bistå kommun och skolor med informationsmaterial om lagar och regler vid mopedkörning. Mot bakgrund av resultat och den forskning som finns kring den specifika problematiken rekommenderas kommunen att göra följande: Kommunen rekommenderas se över vägnätet, för att reducera olovlig mopedkörning. Kommunen rekommenderas att fortsätta arbetet med att främja kollektivt resande. Genomföra kontroller av cigarettförsäljare, tillsammans med kommunen. Det våldspreventiva arbetet bör genomsyras av en medvetenhet kring alkoholens påverkan och betydelse. Arbetet runt riktade insatser, bör fokuseras till särskilt utsatta geografiska områden. Ökad fotpatrullering i krogmiljö och ökat arbete enligt Kronobergsmodellen i den mån det är möjligt, med fokus på direktförverkande. Utökat förebyggande arbete mot ungdomars alkoholkonsumtion, exempelvis genom närvaro vid drogfria evenemang för skolelever. Genomföra kontroller av cigarettförsäljare, tillsammans med Polisen. Evenemang som involverar medborgarna till engagemang och delaktighet i sin närmiljö samt positiv attitydförändring till nedskräpning och återvinning. Kartläggning av var nedskräpning och skadegörelse förekommer, samt en inventering av de återvinningsstationer som finns idag. Kommunen rekommenderas till en fortsatt problematisering kring klotter/graffitti och ett eventuellt upprättande av legala klotter/graffittiväggar. Upprättande av samverkansgrupper tillsammans med berörda aktörer i syfte att förebygga brott, så som anlagda bränder, framförallt i utsatta områden som Hässleholmen. Tillsätta ytterligare en områdespolisgrupp inom kommunen, som främst ska vara operativ i de utsatta områdena. En grupp med huvudansvaret för Hässleholmen och Hulta samt en med huvudansvaret för Norrby. Utökat förebyggande arbete mot ungdomars alkoholkonsumtion och konsumtion av drogrelaterade produkter, exempelvis genom drogfria evenemang för skolelever. 5 3 Bakgrund Polisens mål är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Ett led i att förstå vad som gör människor otrygga och skapa underlag för det trygghetsskapande arbetet är att genomföra trygghetsundersökningar. Trygghetsundersökningen syftar till att undersöka den typ av brottslighet som drabbar de flesta i samhället, nämligen mängdbrottsligheten. Denna typ av brottslighet skapar oro, rädsla och frustration hos allmänheten och kan även leda till ett minskat förtroende för polisen och rättssystemet. En trygghetsundersökning ska inbegripa trygghet i relation till brottslighet, där aspekter så som utsatthet för brott, problem i bostadsområdet, förtroende för polisen, trygghet och oro för brott ska mätas. En trygghetsundersökning ska ge en korrekt bild av utsattheten för brott och människors upplevelse av otrygghet. Den ger också en bild av människors förtroende för – och erfarenhet av – polisen. En av de viktigaste sakerna med en trygghetsundersökning är att den ger oss en bild av vilka brott människor varit utsatta för oavsett om de har polisanmält eller inte. Det ger en bättre bild än att bara följa polisanmälda brott och kan dessutom även skänka ljus över mörkertalet, något som helt kan förändra synen på vilka brott som är störst problem. På så sätt kan den som deltar i undersökningen bidra till att polisen och kommunerna kan vidta rätt åtgärder, för att öka tryggheten och minska brottsligheten. Senaste trygghetsundersökningen genomfördes 2011. Då uppmärksammades särskilt följande problemområden: nedskräpning, skadegörelse, alkohol – och drogrelaterad problematik, trafikrelaterade problem och avsaknad av polisiär närvaro. 4 I nämnda rapport gavs polis och kommun rekommendationer för att få bukt med nyss nämnda problematik.5 Föreliggande rapport kan med fördel därför också ses som en uppföljning av hur arbetet fortlöpt under de tre år som gått. 4 Syfte och metod 4.1 Syfte Syftet med föreliggande rapport är att utröna hur trygga eller otrygga invånarna i Borås Stad är. Vidare syftar också rapporten till att komma med rekommendationer till berörda parter hur de skulle kunna bemöta eventuella problemområden. Detta görs genom att besvara följande frågeställningar: - Vilka problem finns? - Vem äger eventuella problemområden och frågor? - Vad kan polis och kommun göra för att komma tillrätta med eventuella problem? 4.2 Avgränsning Uppdraget gäller endast Borås Stad. Analysgruppens fokus är på Polisen och på det polisiära uppdraget, men när problem inom kommunen verkar uppstå inom ramen för andras ansvarsområden kommer även detta att lyftas fram. 4 Polismyndigheten i Västra Götaland (2011) Analysrapport Borås 2011. Polisområde Älvsborg, diarienr: AD-48924492/10. 5 Se avsnitt 5 – Bakgrund till empirisk kontext. 6 4.3 Datamaterial/forskningsmaterial Litteraturen består av vad analysgruppen bedömt som för sakfrågorna relevant forskning. Den elektroniska litteraturen är inhämtad från bland annat Brottsförebyggande rådet och Göteborgs universitetsbibliotek. Det använda datamaterialet motiveras genom att de olika källorna presenterar olika bilder av trygghetsaspekten. Den kanske viktigaste, och genom vilken föreliggande rapport hämtar sin bakgrund, är Trygghetsundersökningen 2014 som utgör allmänhetens bild. Polisens bild i frågan utgörs av data från Status6, det vill säga anmälningsstatistik. Analysgruppen har även valt att väga in ungas attityd till och användning av droger. Därför ingår även CAN7-Skolelevers drogvanor 2013. Att medierna har stort inflytande i samhället är troligtvis ingen kontroversiell ståndpunkt. En ökad eller stor medierapportering kring en viss företeelse kan därför tänkas skapa en oro runt densamme eller en tro att det blir värre och värre. Därför lyfts även mediearkivet in. Datamaterialet som använts är: Trygghetsundersökningen 2014 statistisk information från Status CAN- Skolelevers drogvanor 2013 forskning. Mediearkivet Eftersom Borås är den största kommunen inom polisområdet har urvalet gjorts på följande sätt: - Alla artiklar som innehåller ordet ”Borås” och som innehåller något av tillvalsorden; mord, dråp, våldtäkt, misshandel, rån, stöld, skadegörelse, trafik eller narkotika. - I tid är artiklarna begränsade till mellan 2014-01-01 och 2014-07-01. - Artiklarna är också begränsade till tryckt svensk press. 6 Status: Besluts- och statistikstöd för operativ verksamhet, inom Polisen. Status är uppbyggd med dataprogrammet QlikView som central programvara och används som ett statistiskt informationssökningsprogram. 7 CAN: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 7 4.4 Svarsfrekvens och bortfall Borås är indelat in 15 stycken stratum där 300 personer valdes ut slumpmässigt i varje. Stratumen är: Centrum Göta, stadsdel Göta, annan del Norrby, stadsdel Norrby, annan del Sjöbo, stadsdel Sjöbo, annan del Fristad Sandhult Trandared Hulta Brämhult, Hässleholmen Brämhult, annan del Dalsjöfors Viskafors Stratumen Fristad, Sandhult, Dalsjöfors och Viskafors utgör områden enligt de tidigare kommundelarna, vilket innebär att till exempel Sandhult också innefattar de geografiska områdena Sandared och Sjömarken med omnejd förutom själva området Sandhult. Sedan dess att urvalet gjordes har en del av de tilltänkta respondenterna flyttat ur kommunen, avlidit eller på annat sätt omöjliggjort deltagande varpå de inte längre ingår i urvalet. Nettourvalet är de respondenter som återstår och också det antal som svarsfrekvens och bortfall utgår ifrån. På totalnivå svarade 71,6 % av respondenterna. I Borås kommun uppgick svarsfrekvensen till 70,0 %. Av dessa valde merparten att nyttja svarskuvertet som följde med (61,2 procentenheter) men det fanns också de som svarade via internet (8,7 procentenheter).8 Nettourval Svarsfrekvens, total Via posten Via internet Bortfall (baserat på nettourval) Antal 4443 3108 2721 387 1335 Procent 100,0 70,0 61,2 8,7 30,0 Tabell 1 – Svarsfrekvens och bortfall I relation till liknande undersökningar är resultatet relativt bra, där exempelvis en liknande trygghetsundersökning i Malmö har 54 % svarsfrekvens och den nationella trygghetsundersökningen har en svarsfrekvens på 64 %.9 8 Den observante noterar här att svarsfrekvensen totalt skiljer sig från summan av via post och via internet. Detta har sin förklaring i den avrundning till en decimal som skett. 9 Malmö Högskola (2013) Malmö områdesundersökning 2012 – Lokala problem, brott och trygghet. Brottsförebyggande rådet (2014) NTU 2013 – Om utsatthet, otrygghet och förtroende. 8 5 Bakgrund till empirisk kontext Närmiljö Nedskräpning Skadegörelse Förtroende/Polisiär närvaro Trafik Problembild 2011 Andelen som upplever nedskräpning som ett problem har ökat över tid. I Norrby är problemupplevelsen störst. Andelen som upplever skadegörelse som ett problem har ökat svagt över tid. I Norrby är problemupplevelsen störst. Den självrapporterade utsattheten för skadegörelse har avtagit över tid. Färre upplever att polisen bryr sig om lokala problem. Problemupplevelsen av trafikrelaterade företeelser har ökat över tid. Dåligt med cykelbanor är också något som uppmärksammas. 74 % upplever problem med att bilar kör för fort i respondenternas närområde. Rekommendationer Fortsätta arbetet kring den fysiska miljön. Samverka med externa intressenter såsom privata hyresvärdar. Diskutera förutsättningar för att aktivera lokala företagare. Tydliggöra ansvarsfördelningen vad gäller klotter. Problematisera kring effekterna av ”legala klotterväggar”. Åtagande samverkansöverenskommelse 2012 Polis: Uppmärksamma, påtala och lagföra nedskräpning. Ansvara för utveckling av och att vara en stödjande funktion i grannsamverkan. Kommun: Samordna och driva arbetet inom Borås rent och snyggt. Ta fram en genomförandeplan med uppföljning på stadsdelsnivå, för arbetet med trygghetsvandringar i bostadsområden. Genomföra trygghetsvandringar i skolorna. Polis bör i högre utsträckning nyttja tillgängliga mediekanaler och därigenom informera om lyckade insatser. Ingripandeverksamheten bör vidare karaktäriseras av synlighet och närvaro. Utveckla de satsningar som syftar till att öka framkomligheten och minska bilanvändningen. Ta tillvara på information från trygghetsvandringar. Polis bör fortsätta med trafikrelaterade arbetsuppgifter. Tabell 2 – Sammanställning av tidigare problembild, rekommendationer och åtaganden. 9 Forts. Bakgrund till empirisk kontext. Oro och trygghet Alkohol och droger Problembild 2011 Rekommendationer Oron att utsättas för brott har minskat något över tid. Tryggheten i samband med utevistelse har ökat över tid. Utsattheten för våld förknippas med alkoholintag. Skapa förutsättningar för multikulturella råd för att främja integration. Informera allmänheten i syfte att minska obefogad otrygghet/oro. Kontrollera krogar, barer och resturanger med utskänkningstillstånd. Verka för direktförverkanden och mot överförfriskning. Föra diskussion om öppettider. Åtagande samverkansöverenskommelse 2012 Polis: Gemensam restaurangtillsyn med kommunen och Skatteverket 4 ggr/år. Lagföra minst 20 langningsbrott per år. Minst 400 direktförverkande av alkohol från ungdomar per år. Delta med utsedda poliser i arbetet Krogar mot knark. Ansvara för kompetensen i narkotikautbildning för krogpersonal. Ha en tydlig funktion som krogens kontakt för att motverka förekomst av narkotika. Samverkanspart i ”Borås gym mot knark” genom att delta på möten och hålla kontinuerlig kontakt med gymmen. Kommun: Strategiskt planera och behovsbedöma bemanning av fältsekreterare och narkotikakompetent personal till särskilda tillfällen då ungdomar samlas. Samplaneras tillsammans med polisen. Gemensam restaurangtillsyn med polisen och Skatteverket 4 ggr/år. Erbjuda utbildning i ansvarsfull alkoholservering minst 1 gång/år. Samordna arbetet med Krogar mot knark. Planera och bjuda in till utbildningar. Samordna ”Borås gym i samverkan”. Ansvara för utbildningsinsatser till berörda aktörer. Tabell 3 – Sammanställning av tidigare problembild, rekommendationer och åtaganden. 10 5.1 Uppföljning av samverkansöverenskommelsen Kommunen och polisen har efter genomförd avtalsperiod (år 2012 – 2015) för åtaganden enligt samverkansöverenskommelsen, låtit göra en uppföljning kring de åtgärder som gjorts. Där har de haft möjlighet att svara enligt färgkoderna grönt – åtgärden genomförd, gult – åtgärden har påbörjats och rött – åtgärden ej påbörjad. Borås Stad och polisen har även haft möjlighet att skriva kommentarer kring hur arbetet fortgått, samt förklara varför en viss åtgärd inte gjorts enligt samverkansöverenskommelsen. För Borås Stad och polisen har följande fyra samverkansområden prioriterats: ”struktur på det brottsförebyggande arbetet”, ”ren, vacker och trygg stad”, ”samverkan mellan skola – socialtjänst – polis – fritid (SSPF)”, ”alkohol, narkotika och dopning” samt ”organiserad brottslighet”. Majoriteten av de åtgärder som kommun och polis inom kommunen har åtagit sig att utföra har genomförts enligt uppföljningen av samverkansöverenskommelsen. De åtaganden som är påbörjade men ej genomförda, alternativt åtgärden ej påbörjad är följande; Polisen Delta med utsedda poliser i arbetet mot knark. Ansvara för kompetensen och narkotikautbildning för krogpersonal. Ha en tydlig funktion som krogens kontakt för att motverka förekomst av narkotika. Skapa rutiner för samverkan med andra myndigheter i det förebyggande arbetet gentemot organiserad brottslighet. Kommunen Ansvara för utvecklingen av och att vara en stödjande funktion i grannsamverkan. Samordna arbetet med Krogar mot knark. Planera och bjuda in till utbildningar. Skapa rutiner för samverkan med andra myndigheter i det förebyggande arbetet emot organiserad brottslighet. Det är förhållandevis få åtgärder som inte är åtgärdade enligt uppföljningen av samverkansöverenskommelsen, vilket är positivt för både polisens och kommunens arbete. Överlag är det tydliga och mätbara åtaganden som formulerats för kommun och polis. Att det finns några få åtgärder som inte fullbordats, kan ha olika förklaringar. Då kommentarerna är knappa i årets uppföljning, blir det svårt att dra några slutsatser kring orsaker om varför åtgärderna inte fallit ut enligt överenskommelsen 2012. Däremot ställer sig kommunen frågan om det behövs en brottsförebyggare inom Borås Stad i framtiden. Slutligen bör formuleringen ”delta” belysas. Vad kan ett åtagande som inkluderar deltagande innebära rent konkret? Analysgruppen reflekterar här särskilt över kommentaren: - ”Vi är med i arbetet krogar mot knark men för närvarande finns ingen ansvarig polis”. 11 6 Resultat Resultatdelen är uppbyggd med en redovisning över delar ur Trygghetsundersökningen 2014, CAN-Skolelevers drogvanor 2013, anmälningsstatistik och mediearkivet. 6.1 Allmänhetens bild via trygghetsundersökningen Informationen som presenteras under detta avsnitt är hämtad ur den trygghetsundersökning som genomfördes i polisområde Älvsborg under 2014.10 Vilka problem respondenterna ser Problem i närområdet ska mäta störningar, antisocialt beteende eller skadegörelser som kan signalera hot och risker vilket kan skapa konflikter. För att mäta detta har frågor kring vad boende ser använts, alltså inte vad de själva uppfattar som problem utan vad som finns i miljön. Genom att mäta vad respondenter ser och till vilken frekvens tar man reda på vad för problem som syns, vilket i förlängningen kan leda till konflikt eller oro. Det finns tydliga kopplingar mellan välskötta11 utomhusmiljöer och upplevd trygghet.12 Vi börjar därför vår resultatredovisning med att titta på nedskräpning. I Borås uppger 20 % att nedskräpning förekommer i hög utsträckning13 i deras närområde, vilket placerar Borås klart över totalnivån14 i och med polisområdets högsta värde. Inom kommunen föreligger stora skillnader mellan de olika stratumen. I exempelvis Norrby, stadsdel är siffran 64 % medan den i Fristad är 6 %.15 Vad gäller skadegörelsen går det att skönja en liknande trend. Borås placerar sig på 11 % som kan jämföras med totalnivån på 7 %. I och med nivån på 11 % innehar Borås det näst högsta värdet i polisområdet. I flera stratum tycks nivån av skadegörelse vara näst intill obefintlig medan den är av en annan karaktär i exempelvis Norrby, stadsdel med 52 % och i Brämhult, Hässleholmen med 35 %. Trafikrelaterade problem är något som tidigare undersökningar16 i PO Älvsborg uppmärksammat och årets upplaga är inget undantag. 27 % uppger att tung trafik/buller förekommer i hög utsträckning jämfört med 25 % på totalnivå. Ytterområdena Dalsjöfort (14 %) och Viskafors (16 %) tycks vara relativt förskonade jämfört stratumen Sjöbo, stadsdel (49 %)17, Göta, stadsdel (45 %), Norrby, stadsdel (39 %) och Centrum (34 %). 10 Polismyndigheten i Västra Götaland (2014) Trygghetsundersökningen 2014. Polisområde Älvsborg, diarienr: 489 A117.020/2013. 11 Avsaknad av klotter, nedskräpning och skadegörelse. 12 Brottsförebyggande rådet (2008) Trygghetsvandringar – Om lokalt brottsförebyggande arbete. 13 Hög utsträckning är en sammanslagning av ”stor utsträckning” och ”ganska stor utsträckning” för frågorna om nedskräpning, skadegörelse och tung trafik/buller. För frågorna om berusade personer, bilar som kör för fort och buskörning med mopeder/mc är det en sammanslagning av svarsalternativen ”varje dag” och ”flera dagar i veckan”. 14 Polisområdet och totalnivå används synonymt i denna rapport. I polisområde Älvsborg ingår följande kommuner: Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. 15 Vi vill poängtera att det är viktigt att ha med sig att det inom Borås Stad föreligger en slags storstadsproblematik där det i vissa områden finns problem med utanförskap medan det i andra områden inom kommunen ser helt annorlunda ut. 16 Polismyndigheten i Västra Götaland (2011) Analysrapport Borås 2011. Polisområde Älvsborg, diarienr: AD-48924492/10. 17 Problemet har uppmärksammats tidigare vilket delvis lett till planer om Förbifart Sjöbo vilken inte var färdigställt under utskick och insamling av enkäten men numera är det. 12 Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Borås Totalnivå Nedskräpning Skadegörelse Tung Trafik/buller Berusade personer, utomhus Bilar som kör Buskörning med för fort mopeder/mc Figur 1 - Andel som uppger att utvalda företeelser förekommer i hög utsträckning Ordningsstörningar och dylikt kan projicera att samhället inte klarar av att hantera problem. Områden med personer som inte är väl förankrande i samhället eller där den kollektiva problemlösningsförmågan är låg uppfattas då som särskilt otrygga. Inom ramen för detta område följer ett antal områden där Borås har ett högre värde än genomsnittet; Berusade personer utomhus, bilar som kör för fort och buskörning med mopeder/MC. Beträffande berusade personer utomhus uppger 8 % i Borås att de ser detta i hög utsträckning i närområdet vilket är tre procentenheter över genomsnittet. Det tycks vanligare i Norrby, stadsdel (28 %), Göta, stadsdel (23 %) och Sjöbo, stadsdel (20 %) medan det är mindre vanligt i Brämhult, annan del (0 %) och Dalsjöfors (0 %). Bilar som kör för fort är ett problem i hela polisområdet där 39 % uppger att de ser detta i hög utsträckning i närområdet. I Borås är det 42 % vilket innebär 3 procentenheter mer än genomsnittet. På det hela taget går detta problem igenom i samtliga stratum där högst värde påvisas i Norrby, stadsdel (61 %), Sjöbo, stadsdel (52 %) och Sandhult (52 %). Lägst andel uppges i Trandared (34 %), Brämhult, annan del (36 %) och Dalsjöfors (36 %). Likt föregående frågor framkommer en stor differens mellan lägsta och högsta värdet också när det kommer till buskörning med mopeder/MC. På totalnivån uppger 13 % att de ser detta i hög utsträckning i närområdet medan siffran är 15 % i Borås. Högst siffror uppvisar Norrby, stadsdel (53 %), Brämhult, Hässleholmen (29 %) och Hulta (26 %). Centrum (6 %) och Brämhult, annan del (7 %) har de lägsta siffrorna. Utsatthet för brott Att mäta utsatthet för brott är en väsentlig del av trygghetsundersökningen och har flera aspekter. Dels är utsatthet för brott ett avsnitt där polisen vill veta vilka brott som respondenterna utsatts för och i vilken utsträckning. Likaså är svaren ett komplement till anmälningsstatistiken, ett verktyg för att undersöka människors anmälningsbenägenhet och se skillnader mellan olika bostadsområden. Resultaten kan även visa om brottsligheten har minskat eller ökat efter en genomförd polisiär insats och svaren ska även kunna ge information kring var man borde fokusera sina brottsförebyggande insatser någonstans. 13 Vi börjar i vår resultatredovisning att redogöra för stöldbrotten. I enkäten får respondenterna uppge huruvida de blivit bestulna på (1) bil, (2) cykel, (3) MC/moped eller (4) någonting ur/från något av dessa. På kommunnivå placerar sig Borås i linje med eller strax under genomsnittet sett till samtliga kategorier. Vi har valt att lyfta fram stöld ur/från bil, cykel eller MC/moped eftersom detta tycks vanligare i fyra stadsdelar; Göta, stadsdel (6 %), Norrby, stadsdel (3 %), Tradared (3 %) och Hässleholmen (3 %). Vidare är anmälningsbenägenheten förhållandevis låg där det är fler som inte anmäler än anmäler stölderna.18 Vad gäller inbrott i (1) bostad och (2) vind, garage, källare, eller förråd ligger Borås även här i linje med, eller strax under, genomsnittet. Inbrotten i bostad drabbar i genomsnitt 1 % av boråsarna och de allra flesta anmäler dessutom inbrottet. Inbrotten i vind, garage, källare eller förråd påvisar större skillnader mellan områdena, från 9 % i Norrby, stadsdel, till 0 % i Dalsjöfors. Ungefär hälften väljer att anmäla vilket är lägre än för inbrotten i bostad. 10 9 8 Procent 7 6 5 Borås 4 Totalnivå 3 2 1 0 Bestulen på Inbrott i vind, Skadegörelse på någonting ur/från garage, källare eller förvaringsutrymmen bil, cykel, MC förråd som tillhör din och/eller moped bostad Fysiskt våld Hotad på ett sådant sätt att du blev rädd Figur 2 - Andel som uppger sig utsatta för brott Ett närliggande område gäller skadegörelse på förvaringsutrymmen som tillhör bostaden där Borås kommun följer genomsnittet där 2 % har svarat jakande på huruvida de drabbats av detta eller ej. Norrby, stadsdel (12 %) och Göta, stadsdel (7 %) utmärker sig i negativ bemärkelse inom kommunen. Vidare är anmälningsbenägenheten i dessa områden mycket låg för detta brott. Hittills har tre utsatthetsområden presenterats, en inom vardera stöld, inbrott och skadegörelse. Vi ska nu fördjupa oss i utsattheten inom två olika typer av våldsbrott; fysiskt våld och hot. Vad gäller utsattheten för fysiskt våld19 uppger 2 % i Borås att de drabbats av detta någon gång de senaste 12 månaderna vilket är 1 procentenhet mer än totalnivån. Anmälningsbenägenheten förefaller låg där under hälften uppger att de också anmält. Högst utsatthet för våld uppges av respondenterna i Sjöbo, stadsdel (3 %) och Brämhult, Hässleholmen (3 %). I Sjöbo, stadsdel uppger den yngsta ålderskategorin (15 till 29 år) högst 18 Någon närmare analys görs inte av detta men vi kan exempelvis tänka oss ett scenario där föremålets värde understiger en eventuell självrisk. 19 Vad som avses med fysiskt våld förtydligas i frågan med t.ex. ”slag, sparkar, knuffar”. 14 utsatthet med 10 %. Äldre mellan 60 och 69 uppger näst högst utsatthet med 6 %. Det föreligger en förhållandevis jämn fördelning mellan könen. I Brämhult, Hässleholmen har vi en annan situation med en förhållandevis jämn spridning i utsatthet mellan åldrarna men där kvinnor uppger en 2 procentenheter högre utsatthet (4 respektive 2 %). Anmärkningsvärt är också den höga andel (7 %) kvinnor som uppger vet ej/ej relevant i jämförelse med männen (1 %). Angående utsattheten för hot följer Borås genomsnittet där 3 % uppger att de blivit utsatta för hot på ett sådant sätt at de blivit rädda någon gång de senaste 12 månaderna. Ungefär en tredjedel väljer att anmäla. Brämhult, Hässleholmen (8 %) och Göta, stadsdel (8 %) innehar de högsta siffrorna inom kommunen. I båda stratumen uppger fler män än kvinnor att de utsatts, ungefär dubbelt så många män som kvinnor på Hässleholmen och i Göta är det runt fyra gånger så många män som kvinnor. Trygghet Oro är en framåtblickande känsla som grundar sig i vad som skulle kunna hända. Oro för brott anses vara en generell känsla av otrygghet, och behöver inte vara direkt kopplad till brottsligheten.20 Det finns alltså inget givet samband mellan förekomsten av kriminalitet och rädslan för att utsättas för brott. Men om en person utsatts för brott, hört talas om brott via medier eller vänner eller känner någon som utsatts för brott så kan känslan av oro öka.21 Borås Stad utmärker sig inte vad gäller oron att utsättas för brott utan ligger runt genomsnittet på samtliga frågor. Mest oroliga är respondenterna för att någon närstående skall drabbas av brott, något 8 % uppger att de oroar sig en hel del över, vilket också är fallet på totalnivå. Inom de 15 olika stratumen ser orosbilden olika ut men eftersom oron att bli överfallen eller misshandlad är den enda som överstiger genomsnittet väljer vi att fördjupa oss i denna. 4 % oroar sig en hel del att bli överfallna eller misshandlade vilket är en procentenhet över genomsnittet. Mest oroliga är invånarna i Brämhult, Hässleholmen (12 %), Norrby, stadsdel (8 %) och Sjöbo, stadsdel (8 %). Minst oroliga är invånarna i Sandhult (1 %) och Viskafors (1 %). Det är sammantaget svårt att uttala sig om otryggheten inom specifika grupper i området Hässleholmen. Det som går att säga är att personerna mellan 30 och 44 år är minst oroliga för att bli överfallna eller misshandlade. 20 Heber, Anna (2008) En guide till trygghetsundersökningar – om brott och trygghet. Ibid. Sandstig, Gabriella (2010) Otrygghetens landskap - En kartläggning av otryggheten i stadsrummet och en analys av bakomliggande orsaker, med fokus på mediernas roll. 21 15 10 9 Procent 8 7 6 5 Borås 4 Totalnivå 3 2 1 0 Inbrott i bostaden Inbrott i förråd/källare/vind eller garage Överfallen eller misshandlad Att bil, MC, moper eller cykel skall utsättas för skadegörelse Att någon närstående skall drabbas av brott Figur 3 – Oro för brott. Procent Oron att utsättas för brott kan få konsekvenser för människors beteende vilket i sin tur påverkar människors livskvalitet. 15 % uppger att de valt en annan väg eller ett annat färdsätt på grund av oron att utsättas för brott någon gång de 25 senaste 12 månaderna (mot 12 % på totalnivån). Mest påverkan på beteende 20 för denna fråga uppvisar respondenterna i Brämhult, Hässleholmen (29 %), Norrby, 15 Stadsdel (26 %) och Göta, Stadsdel (25 Borås %). I Samtliga stratum väljer kvinnor 10 Totalnivå oftare än män att ändra väg eller färdsätt, och det är även unga mellan 15 och 29 5 som gör detta i högre utsträckning än de äldre ålderskategorierna. 0 Valt en annan väg Avstått från någon eller färdsätt aktivitet Vad gäller andelen som uppger att de avstått från någon aktivitet22 är den högre Figur 4 – Förändrat beteende på grund av oro. i Borås (15 %) än totalnivån (12 %). Högst andel uppges i Norrby, stadsdel (24 %) och Brämhult, Hässleholmen (23 %). I Norrby är åldersfördelningen jämn men kvinnor svarar jakande på frågan i avsevärt högre utsträckning än män (32 respektive 17 %). På Hässleholmen föreligger motsatt scenario; könsfördelningen är jämn medan 30-44 åringarna är betydligt tryggare än alla andra kategorier. I undersökningen får respondenterna på ett par frågor uttrycka sig med egna ord. Dessa svar sammanställs senare under vissa teman. Skrivfrågor är generellt sett behäftade med större bortfall än frågor med färdiga alternativ, vilket gör att resultaten kan bli en aning missvisande. 23 Svaren kan däremot ge en bild av de problemområden och önskemål som finns. 22 ”Avstått från någon aktivitet” exemplifieras i frågeställningen med ”promenad, nattklubb, restaurang och sportevenemang”. 23 Av de som svarade på enkäten valde drygt 20 % i Borås att skriva fritt på frågan. 16 I alla kommuner utom en placerar sig alkoholoch/eller drogpåverkade personer som den typen av person invånarna i högst utsträckning undviker. I Borås uppger 22 % att de aktivt undviker dessa personer mot 23 % på totalnivån. Sjöbo, stadsdel har den högsta siffran med 34 % och Fristad (5 %) och Brämhult, Hässleholmen (10 %) har de lägsta värdena. I Borås kommun följer därefter öde platser med 11 % (10 % på totalnivå), grannar med 8 % (10 % på totalnivå), ungdomar/ungdomsgäng på 6 % (6 % på totalnivån) och platser med dålig/ingen belysning med 6 % (5 % på totalnivå). Alkohol-/ drogpåverkade personer Öde platser Grannar Ungdomar/ungdomsgäng Platser med dålig/ingen belysning 0 5 10 15 20 25 Procent Figur 5 – personer och platser som undviks. Det ställs även en fråga vad polis eller kommun kan göra för att öka tryggheten.24 Också denna fråga är en skrivfråga som därefter är indelade under vissa teman (i figur 6 redovisas de fem vanligaste kategorierna). Mer synlighet/närvaro Patrullera gående/aktivt prata med folk Mer lampor/bättre belysning Fler fartkontroller/kontrollera trafiken Visa sig mer natt-/ kvällstid 0 5 10 15 20 Procent 25 Figur 6 - Vad polis eller kommun kan göra för att öka tryggheten. I hela polisområdet önskar medborgarna ökad närvaro och/eller synlighet av polis. Så är också önskemålen i Borås Stad där 4 av de 5 vanligaste svaren handlade om just detta. Respondenterna uttryckte sig bland annat på följande sätt: Allmänt Polisen kan synas mer. Belysning utomhus, skapa levande miljöer där olika åldersgrupper möts. Hålla ordning runt återvinningsstationer, busshållplatser, parker etc. Ger signal som minskar att folk skitar ned omgivningen. Polis i hela Borås, alla områden har mycket de behöver göra för att trafiken ska kännas lugn och trygg. Gäller även busåkandet, gående, cyklister - alla. Mer förebyggande arbete, framför allt bland ungdomar. Tycker polisen gör ett bra jobb. Borås Stad bör satsa mer på ungdomar, fler fritidsgårdar, sommarjobb för alla ungdomar, mer vuxna på våra skolor, jobba för en vettig fritid för våra ungdomar, de är framtiden, ge dom mer ansvar.....det kostar inte mycket! Svår fråga, men jättegärna mer närvaro eller patrullering som polisen drev under Valborgsmässoafton i Borås, det blev en säkerhet för mig att polisen alltid var tillgänglig. Trafiksituationen i Borås oroar mig. Höga hastigheter och svåra korsningar. Fotpatrullera. Vore kanon i stadsparken, där vågar man inte gå in när det börjar skymma. 24 På denna fråga valde cirka 39 % i Borås Stad att skriva fritt på frågan. 17 Centrum/ Knalleland Göta Norrby Sandhult Enkelt. Alla vet att människor kör runt och har streetraces vid Knalleland, Borås och säljer knark vid McDonalds (den vid Borås arena), man ser typ 5-10 bilar som står med en massa alkohol som göms så fort snuten kommer. Ställ en tom polisbil vid Knallerian i avskräckningssyfte, för att förhindra en massa "drifting" och brända däck. Jag uppfattar mitt område (Byttorp) som tryggt och anser att polisens resurser behövs bättre på andra ställen inom Borås Stad. Bor väldigt centralt och nära stor parkering under en viadukt, vilket ibland fungerar som samlingsplats för folk som är på väg mot Göta efter en kväll på krogen. Ofta gäng och ofta högljudda, ibland gallskrik. Unga skjuter ibland knallskott under viadukten, vilket ekar enormt högt och är skrämmande. Ibland kan man se människor utanför vårt hus som har "suspekta möten" här under viadukten. Det är ständigt nått liv och om inte annat så för att det är mycket trafik utanför. Kanske skulle bättre belysning under viadukten göra det mindre intressant med dessa suspekta möten, och också trevligare att komma hem sent. Tycker det är bra att man ofta ser polis cirkulera i stan. Stänga MAX hamburgares drive in och restarung vid 23.00, Den ligger mitt i ett bostadsområde. Alla stans fyllon och sladdande tutande Volvos som spinner runt på Hantverksgatan och Götarondellen är mäkta irriterande. Klarar inte MAX av att tygla sina besökare får de stänga tidigare. Tröttsamt med allt skräp på min tomt och Bygatan från deras matgäster. Finns inte en soptunna nånstans i närheten, eftersom maten är Take Away slänger fotgängare och cyklister dryckesbägare och papperspåsar, hamburgeromslag på trottoarer och tomter. Åka runt oftare! Ingen bryr sig om vad som förekommer Norrby! Det jag anser kan förbättras av polisen är att dom ska ha bättre koll på trafiken, jag bor i Sandhult och det är väldigt ovanligt att se någon köra i rätt hastighet, i princip alla kör för fort och det är inte bra för det finns både många småbarn som när som helst bara kan springa ut på vägarna, sen så är det väldigt många som bor här som har djur, och det är alldeles för många som blir påkörda. Det värsta är också att det är sällan dom stannar också utan många bara fortsätter att köra. Så ha bättre koll på trafiken här runt omkring skulle nog uppskattas av väldigt många! Fartkontroller, fartkameror på genomfartsvägen genom Sandhult. Trandared Få ned hastigheten på väg 180 (farthinder och kontroller), bygga cykelväg Borås - Sandhult (bredda vägen så att det går att gå och cykla). Hastighetskontroll på bilar/MC behövs akut på Trandaredsgatan. Kransmossen/Hulta kan man ha lite koll. Bilar kör fort utanför Trandaredsskolan. Även vissa vägar t.ex. Dalsåkergatan. Många barn går hem från skolan där. Generellt att polisen syns oftare. Sätta upp fartkamera. Trandaredsgatan, utanför Brändmarks blommor, folk kör som galningar. Hulta Hässleholmen Säkert görs mycket, bra om det kommer allmänheten till del... Jag befinner mig inte på själva Hässletorg dagligen men räknar det ändå till mitt närområde med livsmedelsaffär osv. Fortsätt vara aktiv med mål och initiativ att skapa tillit och samverkan runt Hässleholmen. Synligheten! Mediebilden viktig. Samverka t.ex. med press (BT och våra utmärkta gratistidningar) genom att visa vad som sker positivt och förebyggande i vardagen när det INTE är skarpt läge utryckning osv. Titta gärna på ett exempel från Landskrona som jag råkade få se - En forskningsrapport från 2011 om Processutvärdering, belyser processamverkan (2.3 Samarbetspunkter - Polisiär synlighet m fl): http://www.landskrona.se/documents/landskrona/documents/trygg%20och%20s%C3%A4ker/ls08%20%20utva%CC%88rdering_webb2.pdf Dalsjöfors Brämhult Jag tror inte polisen behöver göra mer än vad ni redan gör i Dalsjöfors. Här är det ganska lugnt. Kommunen skulle möjligen kunna se över belysningen på vissa gångvägar, så att man ser om det döljer sig en arg älg där. Såga ner sly m.m. vid busshållsplatserna vid Brämhults IP. Hålla efter buskar m.m. Tabell 3 – Sammanställning av respondenternas egna skrivningar. 18 Förtroende och kontakt med polisen Den sista delen i Trygghetsundersökningen 2014 behandlar hur respondenterna upplevt kontakten med polis, om de haft någon sådan. I Borås Stad uppger 37 % av respondenterna att de varit i kontakt med polisen minst en gång de senaste 12 månaderna.25 Minst kontakt med polisen har respondenterna i Brämhult, annan del (28 %) medan övriga stratum ligger relativt nära snittet för kommunen. De som svarade att de varit i kontakt med polisen under de senaste 12 månaderna får därefter bedöma polisens bemötande. Merparten, 72 %, anser att polisen agerade professionellt26. I Göta, stadsdel uppgav däremot 21 % att polisen hade agerat oprofessionellt, vilket är mer än dubbelt så hög andel som det stratumet med näst högst värde. 100 7 5 19 19 72 72 Borås Totalnivå 90 80 Vidare uppger 63 % av respondenterna att de hyser mycket eller ganska stort förtroende för polisen generellt vilket är en procentenhet över genomsnittet. Lägst förtroende för polisen återfinns på Norrby (51 %) och Sjöbo (55 %) medan det är högst i Dalsjöfors (69 %). Procent 70 60 50 40 30 Förtroendet generellet är högst inom ålderskategorin 30-44 år (70 %) medan det är lägst i åldergruppen 70+ (58 %). Bland de högutbildade27 respondenterna uppvisar 69 % ett högt förtroende vilket är 8-9 procentenheter över övriga utbildningskategorier. 20 10 0 Professionellt Neutralt Oprofessionellt Figur 7 – Bemötande från polisen. 25 Orsaken till kontakt är inte specificerad utan innefattar allt, från personer som misstänks för brott till personer som förnyat sitt pass. 26 Professionellt är en sammanslagning av alternativen ”mycket professionellt” och ”ganska professionellt”. 27 Mer än 2 års eftergymnasial utbildning. 19 Ökad polisär närvaro är det som medborgarna efterfrågar i hög utsträckning. 51 % av invånarna uppger att de skulle vilja se mer av polis/polisbil i sitt närområde. Det är därför intressant att se hur ofta respondenterna ser polis i sitt bostadsområde/närområde. Borås är den kommun där medborgarna i högst utsträckning ser polis/polisbil varje dag eller flera dagar i veckan (16 % mot 10 % på totalnivå).28 Norrby, stadsdel (57 %) och Brämhult, Hässleholmen (41 %) är de stratum vars respondenter ser polis oftast i sitt närområde. Dalsjöfors och Sandhult (3 % vardera) tillhör de stratum, inom Borås Stad, där respondenterna i lägst utsträckning uppger att de ser polis/polisbil i sitt närområde varje dag eller flera dagar i veckan. Stratum Vill se mer av polis/polisbil i närområdet Borås, Total 51 % Ser polis/polisbil varje dag eller flera dagar i veckan 16 % Borås, Centrum 47 % 26 % Göta, stadsdel 53 % 27 % Göta, annan del 46 % 14 % Norrby, stadsdel 74 % 57 % Norrby, annan del 50 % 10 % Sjöbo, stadsdel 60 % 27 % Sjöbo, annan del 49 % 13 % Fristad 42 % 5% Sandhult 46 % 3% Trandared 48 % 9% Hulta 62 % 20 % Brämhult, Hässleholmen 59 % 41 % Brämhult, annan del 52 % 4% Dalsjöfors Viskafors 50 % 50 % 3% 6% Tabell 4 – Sammanställning av om respondenterna vill se polis och hur ofta de ser polis. 28 Det är viktigt att ha i åtanke att det också är här polisområde Älvsborg har sitt huvudsäte vilket kan vara en av flera förklaringsfaktorer. 20 6.2 Polisens bild Där trygghetsundersökningen kan sägas gestalta allmänhetens bild får anmälningsstatistiken sägas utgöra en del av Polisens bild. Statistiken för de redovisade åren består av antalet anmälningar mellan första januari till och med 18:e november. Anmälningarna vad gäller samtliga våldsbrott har ökat i hela landet sett över tid och har i stort sett gjort så under de senaste 20 åren.29 I Borås gör sig en annan trend gällande, nämligen en stabil och något nedåtgående sådan. De fyra vanligaste typerna av anmälningar 2014 gäller olaga hot mot kvinna 18 år eller äldre (171 stycken), olaga hot mot man 18 år eller äldre (145 stycken), misshandel utomhus mot man 18 år eller äldre, obekant med offret (127 stycken) och misshandel, ej grov, inomhus mot kvinna 18 år eller äldre i nära relation (121 stycken). Både anmälningarna om olaga hot mot kvinna och man har minskat något över tid medan misshandelsanmälningarna fluktuerat desto mer. 3 500 3 000 Antal 2 500 Våldsbrott 2 000 Övriga 1 500 Tillgreppsbrott 1 000 Skadegörelse 500 0 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 8 – Brott mot person Beträffande övriga brott mot person30 kan vi också här notera en förhållandevis stabil anmälningskurva. De vanligaste anmälningarna 2014 gäller ofredande mot kvinna 18 år eller äldre (190 stycken) och ofredande mot man 18 år eller äldre (132 stycken) vilka tillsammans står för över 40 % av alla anmälningar i denna brottskategori. Inom dessa kategorier kan vi också notera en svagt avtagande trend de senaste åren. Anmälningarna om tillgreppsbrott, riktare mot person, har ökat sett över de senaste 5 åren. De vanligaste anmälningarna 2014 gäller stöld, snatteri utan inbrott, annan stöld eller snatteri utan inbrott (435 stycken) och tillgrepp av ej motordrivet fortskaffningsmedel, cykel (350 stycken). Vad gäller skadegörelse, riktade mot person, har även här anmälningarna legat förhållandevis stadigt över tid. Vanligaste anmälningarna gäller skadegörelse på motorfordon som ensamt står för över 40 % av anmälningarna. 29 Antalet inkomna anmälningar och att dessa har ökat är inte lika med att antalet våldsbrott ökar. Ett ökat anmälningsflöde kan bero på en mängd faktorer, där ökad anmälningsbenägenhet är en viktig faktor. 30 Övriga innefattar bland annat ofredande, olaga intrång, människorov, ärekränkning, sexuellt utnyttjande, egenmäktighet med barn, köp av sexuell tjänst. 21 Nästa brottsområde som lyfts upp i föreliggande rapport gäller narkotika- och trafikbrott (se figur 9). Denna statistik är behäftad med ett grundproblem vi inte kommer ifrån; ju mer polisen arbetar mot narkotika och trafik desto fler anmälningar. Detta beror till stora delar på att dessa brott är spaningsrelaterade och egeninitierade. Tankegångarna förtydligas om vi tänker oss att polisen slutar att genomföra några alkoholutandningsblås vilket oundvikligen innebär att anmälningarna om rattfylla kommer att minska. Detta betyder naturligtvis inte att människor i mindre utsträckning kör alkoholpåverkade trots att anmälningarna minskat stadigt. 3 000 2 500 Antal 2 000 Narkotikabrott 1 500 Trafikbrott 1 000 500 0 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 9 – Trafik- och narkotikabrott Liknande tankegångar gäller även narkotikabrott. Låter polisen bli att titta efter narkotikapåverkade personer kommer också färre anmälningar om bruk/innehav att upprättas. Att anmälningarna om narkotika ökar i takt med att polisen ökar insatserna mot narkotika är därför helt i sin ordning.31 Att titta på anmälningarna om narkotika- och trafikrelaterade brott utan att först beakta relaterade insatser blir därför vanskligt. Den sista delen i anmälningsstatistiken innefattar så kallad annan brottslighet (se figur 10). Ser vi till bedrägeribrotten har dessa nästan dubblerats sett över 5 år. Den brottskod som uppvisar den högsta ökningen gäller bedrägeri med hjälp av faktura (så kallade falska fakturor, bluffakturor eller annonsbedrägeri) som gått från att stå för under 10 % av anmälningarna år 2010 till närmare 60 % år 2014. Bedrägeri på internet har också ökat över tid, från 61 stycken anmälningar (2010) till 208 stycken (2014). Vad gäller tillgreppen i butik har dessa anmälningar minskat över tid. Brottskategorin innefattar endast en brottskod och denna står således för hela nedgången.32 31 Det är viktigt att poängtera detta eftersom den massmediala bilden ibland är den motsatta. Brottskod: 0863 - Stöld, snatteri utan inbrott, från butik, även i anslutning till bensinstation, varuhus, kommersiell utställningslokal. 32 22 1 800 1 600 1 400 Antal 1 200 Bedrägeribrott m.m. 1 000 Tillgrepp i butik 800 Övriga BrB-brott 600 Övriga specialstraffrättsliga 400 200 0 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 10 – Annan brottslighet I övrigt finns få iakttagelser med väsentlig betydelse inom kvarvarande kategorier. Det kan kort nämnas att den vanligaste anmälan inom övriga BrB33-brott är olovligt förfogande. För området övriga specialstraffrättsliga-brott är det lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål som är den vanligaste anmälan. 33 BrB: Brottsbalksbrott 23 6.3 CAN-Skolelevers drogvanor 2013 Nedan redovisas en kort sammanfattning av CAN:s undersökning om Skolelevers drogvanor 2013 och dess uppgifter relaterat till Borås Stad. Här nedan kommer dock resultaten redovisas för Borås Stad som helhet och inte uppdelat på stadsdelsnivå. Skolelevers drogvanor 2013 CAN:s undersökning om skolelevers drogvanor är en nationell undersökning som går ut till skolelever i årskurs 9 och gymnasiet år 2.34 Syftet med undersökningen är att få en överskådlig bild av skolelevers drogvanor, attityder till droger samt hur skoleleverna till viss del mår. Undersökningen är så pass omfattande att den även ger en lägesbild på kommunnivå, vilket gör sig användbart när skolelevers drogvanor i Borås Stad ska studeras. När slutsatser dras utifrån resultaten på kommunnivå, är det dock viktigt att vara medveten om att antalet individer som ligger till grund för respektive kommun i många fall är lågt, vissa fall närmare 50 elever. Detta gör att ett fåtal elevers svar kan få ett stort genomslag för en viss kommun. Därför är det värdefullt att se åt vilket håll flera indikatorer pekar åt. Det är även viktigt att poängtera att enskilda siffror snarare bör ses som en storleksordning på konsumtionen av ett visst preparat och inte som ett exakt mått på det verkliga beteendet.35 Materialet kommer här nedan att redovisas utifrån kategorierna; alkohol, tobak, sniffning/ boffning, narkotika, receptbelagda läkemedel, utan recept, olagliga preparat inom 24 timmar samt skolkning. Dessa kategorier är med i föreliggande rapport med utgångspunkt i att de visar en bild av ungdomars relation till droger och asociala levnadssätt. Då eventuella drogvanor, attityder till droger samt hur skolelever mår, ständigt är aktuella frågor oavsett om problematiken existerar i någon högre utsträckning i dagsläget eller inte. Frågorna är alltid aktuella i arbetet kring prevention och elevers allmänna hälsa. Alkoholvanor Riskkonsumenter I Borås Stad uppger 10 % av pojkarna och 11 % av flickorna i årskurs 9 att de konsumerar alkohol i den grad att de omfattas av kategorin riskkonsumenter36 (se figur 10). För såväl pojkar och flickor i årskurs 9 nationellt har 11,2 % angett att de dricker alkohol i den utsträckningen att de omfattas av kategorin riskkonsumenter. Inom samma kategori fast för gymnasiet år 2 anger 33 % av pojkarna och 27 % av flickorna att de konsumerar alkohol i 34,1 33 27 10 11 11,2 26,8 11,2 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Borås Nationellt Årskurs 9 Borås Nationellt Gymnasiet år 2 Figur 11 – Andelen riskkonsumenter för årskurs 9 och gymnasiet år 2 34 CAN (2013) Skolelevers drogvanor 2013. CAN (2013) Drogvanor i Västra Götaland, årskurs 9 och gymnasiet, år 2, 2013. 36 Med riskkonsumenter menas elever som dricker minst 9 standardglas för flickor eller 14 standardglas för pojkar i veckan. (Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol och motsvarar 33 centiliter starköl, 12 centiliter vin och fyra centiliter starksprit.) CAN (2013) Skolelevers drogvanor 2013.(Ursprunglig definition kommer från Folkhälsomyndigheten och där anges 9 standardglas för kvinnor och 14 standardglas för män). 35 24 en sådan grad att de omfattas av kategorin riskkonsumenter av alkohol.37 För pojkar och flickor nationellt har 34,1 % pojkarna och 26,8 % av flickorna har angett att de dricker alkohol i den uträckningen att de inkluderas av kategorin riskkonsumenter. På det stora hela kan vi se att andelen riskkonsumenter i Borås följer ungefär samma mönster både nationellt som inom kommunen, både för årskurs 9 och gymnasiet år 2. Smugglad starksprit/starköl Andel elever i Borås Stad som druckit smugglad starksprit och smugglad starköl, redovisas genom att alla svarskategorier som inkluderar att smugglad starksprit/smugglad starköl har konsumerats de senaste 12 månaderna är sammanslagna.38 Detta för att göra det jämförbart med den nationella nivån där andelen redovisas i kategorin andel som har druckit smuggelsprit de senaste 12 månaderna alternativt har druckit smugglad starköl de senaste 12 månaderna. Här nedan redovisas andelen både inom Borås Stad och nationellt, för såväl årskurs 9 som för gymnasiet år 2. För Borås Stad, både årskurs 9 och gymnasiet år 2 är även variabeln kön sammanslagen, då det statistiska underlaget inte är tillräckligt stort för att redovisa pojkar och flickor separat. Vi kan se att eleverna i Borås Stad, såväl årskurs 9 som gymnasiet år 2, följer ungefär genomsnittlig konsumtion av både smugglad starksprit och smugglad starköl. Att smugglad starksprit dricks i något större mängd än smugglad starköl, för både årskurs 9 och gymnasiet år 2 i Borås Stad. Att smugglad starksprit dricks i något högre utsträckning bland elever i gymnasiet år 2 i Borås än nationellt är även värt att notera. Samma mönster kan utrönas nationellt för respektive kategori (se figur 12 och figur 13). Smugglad starksprit Dricker inte smugglad starksprit Smugglad starköl Dricker inte smugglad starköl 69 73,6 70,9 44 54,8 62,7 76 73,6 70,9 56 54,8 18 18,4 23,7 39 34,0 33,3 11 16,3 10,7 22 31,6 Ej uppdelat efter kön Pojkar Flickor Ej uppdelat efter kön Pojkar Flickor Ej uppdelat efter kön Pojkar Flickor Ej uppdelat efter kön Pojkar Borås Nationellt Årskurs 9 Borås Borås Nationellt Nationellt Årskurs 9 Gymnasiet år 2 Borås 62,7 12,9 Flickor Nationellt Gymnasiet år 2 Figur 12 – Andel som har druckit smugglad starköl Figur 13 – Andel som har druckit smugglad starksprit 37 För Borås Stad, gymnasiet år 2 är andelen riskkonsumenter ej uppdelat efter kön, då det statistiska underlaget inte är tillräckligt stort för att redovisa pojkar och flickor separat. 38 För Borås Stad årskurs 9 är kategorierna ”En gång i månaden”, ”2-6 gånger i månaden de senaste 12 månaderna”, ”En gång de senaste 12 månaderna” sammanslagna till kategorin ”Har druckit smugglad starköl/smugglad starksprit de senaste 12 månaderna”. För Borås Stad gymnasiet år 2 är kategorierna ”Någon gång i veckan eller oftare”, ”2 – 3 gånger i veckan”, ”En gång i månaden”, ”2-6 gånger i månaden de senaste 12 månaderna” och ”En gång de senaste 12 månaderna” sammanslagna till kategorin ”Har druckit smugglad starköl de senaste 12 månaderna”. 25 Alkoholdebut innan 13 års ålder Av Borås Stads skolelever uppger 19 % (ej uppdelat efter kön) i årskurs 9 att alkoholdebuten inträffade vid 13 års ålder eller yngre, vilket är en siffra som sticker ut i jämförelse med vad pojkar och flickor nationellt har angett. I den nationella undersökningen uppger nämligen 8,7 % av pojkarna och 7,9 % av flickorna i årskurs 9 att alkoholdebuten inträffade vid 13 års ålder eller yngre. I Borås Stad, gymnasiet år 2 svarade 16 % av eleverna (ej uppdelat efter kön) att alkoholdebuten inträffade när de var 13 år eller yngre. Motsvarande för den nationella undersökningen uppger 10,8 % av pojkarna och 9,3 % av flickorna att alkoholdebuten inträffade när de var 13 år eller yngre. Även här skiljer sig svaren för Borås från de nationella värdena. Tobaksvanor Vad det gäller rökvanor bland elever i årskurs 9 i Borås, röker 3 % av pojkarna och 7 % av flickorna varje dag/nästan varje dag. Detta kan jämföras med den nationella undersökningen där 4,8 % av pojkarna och 5,5 % av flickorna har uppgett att de röker varje dag/nästan varje dag. 13,6 13 10 7 4,8 9,0 5,5 3 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Borås Nationellt Borås Nationellt Vad det gäller rökvanor bland elever i Årskurs 9 Gymnasiet år 2 gymnasiet år 2 i Borås Stad, så röker 10 % av pojkarna och 13 % av flickorna varje Figur 14 – Andel som röker varje dag/nästan varje dag dag/nästan varje dag. Detta kan jämföras med den nationella undersökningen där 9 % av pojkarna och 13, 6 % av flickorna röker varje dag/nästan varje dag. Sniffning/boffning 5 % av pojkarna och 4 % av flickorna i årskurs 9 i Borås Stad uppger att de har sniffat/boffat någon gång de senaste 12 månaderna. Detta kan ställas mot de nationella värdena, där 2,7 % av pojkarna och 2,3 % av flickorna uppger att de sniffat/boffat någon gång de senaste 12 månaderna. 6 5 För gymnasiet år 2 uppger 6 % av pojkarna och 2 % av flickorna i Borås Stad att de sniffat/boffat någon gång de senaste 12 månaderna. Nationellt anger 2 % av pojkarna och 1,5 % av flickorna att de sniffat/boffat någon gång de senaste 12 månaderna. 4 2,7 2,3 2 2,0 1,5 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Borås Se vidare diskussion om detta område, dess skadeverkningar och allvar under avsnitt 8 Diskussion och rekommendationer. Nationellt Årskurs 9 Borås Nationellt Gymnasiet år 2 Figur 15 – Andel som har sniffat/boffat Narkotika Inom Borås Stad, årkurs 9 har 9 % av pojkarna och 5 % flickorna någon gång använt narkotika de senaste 12 månaderna. Nationellt har 7,3 % av pojkarna och 5,7 % av flickorna någon gång 26 använt narkotika de senaste 12 månaderna. Därmed kan vi se att pojkarna har brukat narkotika de senaste 12 månaderna i något högre utsträckning inom Borås än nationellt. Vid samma fråga fast för gymnasiet år 2 inom Borås Stad anger 19 % av pojkarna och 15 % av flickorna att de någon gång använt narkotika de senaste 12 månaderna. Nationellt sett anger 19,4 % av pojkarna och 13,8 % av flickorna att de använt narkotika någon gång de senaste 12 månaderna. Därmed kan vi se att flickorna har brukat narkotika de senaste 12 månaderna i något högre utsträckning inom Borås än nationellt. Receptbelagda läkemedel, utan recept 5 % av ungdomarna (ej könsuppdelat) i Borås, årskurs 9 uppger att de använt receptbelagda sömnmedel eller lugnande läkemedel, utan recept, någon gång. Nationellt uppger 2,5 % av pojkarna och 4 % av flickorna att de någon gång använt receptbelagda sömnmedel eller lugnande läkemedel, utan recept, någon gång. Vi kan här se att eleverna i Borås använt sig i något högre utsträckning av receptbelagda sömnmedel eller lugnande, utan recept, någon gång än nationellt. I gymnasiet år 2 uppger 4 % av ungdomarna (ej könsuppdelat) i Borås, att de använt receptbelagda sömnmedel eller lugnande läkemedel utan recept någon gång. Nationellt uppger 4,1 % av pojkarna och 4,1 % av flickorna att de någon gång använt receptbelagda sömnmedel eller lugnande läkemedel, utan recept, någon gång. Därmed kan vi se att eleverna i Borås, gymnasiet år 2 följer ungefär samma mönster som i den nationella undersökningen. Olagliga preparat inom 24 timmar Att studera hur fördelningen ser ut över vilka preparat eleverna tror sig kunna få tag på inom 24 timmar, kan vissa indikationer som pekar åt ett visst håll visa på hur vanligt ett visst preparat är samt hur den allmänna attityden kring ett visst preparat är. Här nedan redovisas andel elever som kan få tag på något av följande inom 24h (från och med då frågan ställdes). Procentuell fördelning efter Borås och nationellt samt årskurs 9 och gymnasiet, år 2. (Flera alternativ har kunnat anges.) Notera särskilt folköl, alkohol från systembolaget, smugglad alkohol hasch/marijuana samt cigaretter, framförallt för gymnasiet år 2. 27 80 70 Procent 60 Ja, folköl 50 Ja, alkohol från systembolaget 40 Ja, smugglad alkohol 30 Ja, cigaretter 20 Ja, hasch/ marijuana 10 Ja, anabola steroider 0 Nej, inget av ovanstående Ej kön Ej kön Ej kön Ej kön Borås Nationellt Borås Nationellt Årskurs 9 Gymnasiet år 2 Figur 16 - Få tag på "olagliga" preparat inom 24 timmar 39 Skolkning 30 % av eleverna (ej uppdelat efter kön) i årskurs 9 i Borås har angett att de brukar skolka.40 Nationellt sett har 26,9 % av pojkarna och 28,1 % av flickorna i årskurs 9 angett att de brukar skolka. Därmed kan vi utröna att andelen elever, årskurs 9 i Borås skolkar i högre utsträckning än nationellt. 30 26,9 28,1 34 40 42,5 Ej kön Pojkar Flickor Ej kön Pojkar Flickor Borås Nationellt Borås Nationellt 34 % av eleverna (ej uppdelat efter kön) i Årskurs 9 Gymnasiet år 2 gymnasiet år 2 i Borås har angett att de brukar skolka, detta är inget värde som sticker ut om vi Figur 17 – Andel som brukar skolka ser till den nationella mätningen. Nationellt sett har 40 % av pojkarna och 42,5 % av flickorna i gymnasiet år 2 angett att de brukar skolka. 39 Kategori ”Nationellt, årskurs 9” och ”Nationellt, gymnasiet år 2” är medelvärdet för pojkar och flickor, från CAN (2013) Skolelevers drogvanor 2013. Detta för att underlätta jämförelsen mellan Borås Stad och nationellt. 40 I kategorin ”Brukar skolka” är svarsalternativen från CAN Tabeller för Södra Älvsborg, (Bilaga 11 och 12) ”Ja, någon gång per termin”, ”Ja, en gång i månaden”, ”Ja, 2.3 gånger i månaden”, ”Ja, en gång i veckan” och ”Ja, flera gånger i veckan” sammanslagna i en svarskategori, för att matcha kategorin ”Brukar skolka, totalt” i, CAN (2013) Skolelevers drogvanor 2013. 28 6.4 Mediearkivet En genomgång av mediearkivet syftar till att ge en annan bild – mediernas bild – av vad som uppmärksammats. Genomgången består av ett urval av artiklar från 2014-01-01 till 2014-07-01, det vill säga i anslutning till när enkäten samlades in, och som på ett eller annat sätt antas kunna påverka medborgarnas trygghet utan att de nödvändigtvis själva blivit utsatta. Borås är till befolkningsmängden, med ca 106 000 invånare den största kommunen i polisområdet. Som en följd av att det vistas mycket människor i kommunen, får också nyhetsrapporteringen en annan karaktär än i de mindre kommunerna. Exempelvis kan vi tänka oss att det sker lika många misshandelsfall per 100 000 invånare i Borås som i en mindre kommun men eftersom det lever fler i Borås, så kommer också fler misshandelsfall, i absoluta termer, att ske. Detta är också något som går att utläsa i mediearkivet där flera fall rapporterats under genomgångsperioden.41 En händelse som uppmärksammats både lokalt och i nationell press, som förvisso skedde i december 2013, men som det finns återkommande artiklar om även under den avsatta sökperioden. Händelsen handlar om en man som både blir rånad och får ett finger avklippt, i Fritsla.42 En särskild händelse som kan tänkas påverka allmänhetens syn på polisens verksamhet i allmänhet och polisens legitimitet i synnerhet, handlar om vad som i medier framgår som att en högt uppsatt polischef brukat övervåld mot en oskyldig man och dennes son.43 Kring denna händelse diskuteras även att där finns en rädsla bland poliser i allmänhet för att anmäla brott inom den egna polisiära verksamheten. Händelsen inträffade redan sommaren 2013, men har diskuterats flitigt av medier under våren 2014 och inte minst av Borås tidning. Några mord/mordförsök har kommit att florera i medierna under den utsatta sökperioden, vilket under rådande omständigheter kan ha kommit att påverka allmänhetens syn på sin närmiljö. Exempelvis hittades en 23–årig kvinna död i en lägenhet, tillsammans med en mycket explosiv syra samt ett antal giftiga ormar och spindlar.44 En annan uppmärksammad händelse handlar om en 12–årig pojke som på nyårsnatten blir skjuten. Händelsen tycks bottna i en blodsfejd som började 14 år tidigare i pojkens hemland Albanien. Att en så pass ung pojke blir offer för en skjutning, kan möjligen skapa ökad oro bland allmänheten.45 Oroligheter på särskilt utsatta områden diskuteras i olika artiklar. Bränder och skadegörelse är de händelser som är mest rapporterade av medierna. Exempelvis en misstänkt mordbrand, på Hulta, där en garagelänga brann upp.46 Ett flertal polisingripanden på Hulta torg har visat sig skapa frustration bland de boende i området, där irritation kring polisens attityd är något som uppmärksammas.47 Som ett led av detta följer några artiklar om hur polisen nu ska ändra sitt arbetssätt i områden så som Hulta.48 Butiksägare vid Hulta torg och AB Bostäder å andra sidan ser över möjligheterna med utökad kameraövervakning kring Hulta torg.49 När polisen skulle 41 Se exempelvis Raun, Anki (2014) ”Pojke misshandlades vid Borås-bråk”, GT, 10 april, s.10. Se exempelvis Granberg, Lennart (2014) ”Knipsade finger – åtalas”, Borås tidning, 28 februari, s.8. 43 Se exempelvis Granberg, Lennart (2014) ”Polischef anmäld för brutalt våld”, Borås tidning, 23 januari, s.4-5. 44 Sköld, Johan , Wadström, Nils (2014) ”Här låg hon död – 23 årig kvinna hittad livlös”, GT, s.8-9. 45 Salihu, Diamant, Hjalmarsson, Christoffer (2014) ”Nyårsafton 2013: Blodshämnden kom till Borås”. s. 8,9,10,11,12,13. 46 Molliver, Sandra (2014) ”Bilar förstörda i brand”, Borås tidning, 28 april, s.8. 47 Hjelm, Tobias, Boussir, Yousef (2014) ”Oroligheterna fortsätter på Hulta torg”, 5 juni, s.6. 48 Hansson, Lovisa (2014) ”Vi måste se över hur vi jobbar”, Borås tidning, 7 juni, s.7. 49 Granberg, Lennart (2014) ”Kräver att torget kameraövervakas”, Borås tidning, 16 maj, s.6. 42 29 gripa en person för narkotikabrott på Hässleholmen, grep en folkmassa på 30-40 ungdomar in för att förhindra gripandet.50 Narkotika har varit ett omdiskuterat ämne i Borås. Vid ett flertal tillfällen har polisen gjort insatser mot misstänkta narkotikabrott runt Hulta torg. En utmärkande händelse kopplad till oroligheterna på Hulta torg, handlar om att polisen skulle göra ett ingripande mot två personer misstänkta för narkotikabrott. Varpå personer runt omkring försökte förhindra gripandet. Boende i området talar om en frustration och ifrågasättande över hur polisen går tillväga vid ingripanden.51 Poliser som Borås tidning varit i kontakt med rörande synen på narkotika i allmänhet, uttalar sig i frågan och varnar för en liberal trend gällande narkotika.52 Omständigheter som oroligheter kring polisiära ingripanden och förändrad syn på narkotika, kan vid en sammavägning inte uteslutas utan bör finnas med när resultatet från trygghetsundersökningen beaktas. Det har också figurerat vissa ligor inriktade på grova stölder, av mer vardaglig – dock inte mindre allvarlig karaktär. Exempelvis ett par som är bostatta i Borås och som misstänks för att ha förvarat en ovanligt stor mängd stöldgods i sin gemensamma bostad53 – samt en livsstilskriminell liga54. Ytterligare ligor som omnämns är av den karaktär som verkar internationellt och främst riktar in sig på äldre, i detta fall äldres plånböcker och bankkort.55 Båda dessa typer av ligor opererar inom den så kallade mängdbrottsligheten, det vill säga den brottslighet som drabbar flest, och som därför kan antas öka oron för brott i allmänhet och vardagsbrotten i synnerhet. Nedskräpning är något som problematiserats i flertalet artiklar under den avgränsade sökperioden. Frustration kring nedskräpning runt återvinningsstationer56 samt vad nedskräpningen i faktiska termer kan komma att kosta för Borås Stad har diskuterats.57 50 Hansson, Lovisa (2014) ”Folkmassa grep in när polis grep knarkmisstänkt”, Borås tidning, 31 maj, s.6. Hjelm, Tobias (2014) ”Oroligheterna fortsätter på Hulta torg”, Borås tidning, 5 juni, s.6. 52 Granberg, Lennart (2014) ”Polisen varnar för en liberal trend”, Borås tidning, 3 april, s.4-5. 53 Liljenby, Niclas (2014) ”Boråsparets bostad full av stöldgods”, Borås tidning, 18 juni, s.5. 54 Fredriksson, Anette (2014) ” Mopedligans misstag: fast på bild - ■ Två män greps på bar gärning i "Operation kofot" ■ Dömdes” Expressen, 18 juni, s 8-9. 55 Johansson, Johanna (2014) ”Kvartett stal från äldre – döms till fängelse”, Borås tidning, 15 april, s.9. 56 Hjelm, Tobias, Pettersson, Jan (2014) ”Dumpat skrot blir dyrt för kommunen”, Borås tidning, 27 juni, s. 4. 57 Rosenqvist, Håkan (2014) ”Skräpet en dyr affär för Borås”, Borås tidning, s.8. 51 30 7 Sammanfattning av resultat Trygghetsundersökningen 2014 Anmälningsstatistik CAN - Skolelevers drogvanor 2013 Mediearkivet I allmänhet högre förekomst av såväl nedskräpning som skadegörelse i Borås och i synnerhet i stadens utsatta områden. Tillgreppsbrottsanmälningarna har ökat något över tid. Anmälningar gällande våldsbrott, skadegörelse och övriga brott mot person har legat stabilt, sett över 5 år. Andelen riskkonsumenter av alkohol ligger i linje med det nationella genomsnittet. Många fall av misshandel. Trafikrelaterade problem fortsätter att förekomma med höga nivåer av tung trafik/buller, bilar som kör för fort samt buskörning med mopeder/MC. Utsattheten för fysiskt våld är högre i Borås än snittet. För övriga brott följer Borås genomsnittet. Anmälningarna om bedrägeri har ökat kraftigt i allmänhet och i synnerhet anmälningarna om bedrägeri via faktura. En man blev rånad och fick sitt finger avklippt. Tidig alkoholdebut. Det är vanligare att unga dricker smugglad starksprit än smugglad starköl. Fler gymnasieungdomar i Borås har druckit smugglad starksprit än genomsnittet nationellt. Invånarna i Borås är marginellt mer oroade för att bli överfallna/misshandlade. Övriga oroskategorier ligger i linje med eller strax under polisområdessnittet. Rökvanorna bland flickor i 9:e klass är högre i Borås än genomsnittet nationellt. Fler invånare i Borås än snittet har valt en annan väg eller färdsätt på grund av oron att utsättas för brott. Många har dessutom valt att helt avstå från någon aktivitet av samma skäl. Enkelt att få tag på cigaretter. Relativt vanligt att pojkar sniffar/boffar. Övervåld från en högt uppsatt polischef. Ett antal mord/mordförsök. Ett flertal artiklar om oroligheter kring Hulta torg. Ett antal ligor som ägnar sig åt mängdbrott har figurerat i tidningarna. Enkelt att få tag i hasch/marijuana. Alkohol- och/eller drogpåverkade personer är de personer som flest undviker. Invånarna önskar ökad synlighet/närvaro. Polisen har relativt sett hög närvaro i Borås. Det finns vissa områden som är mer utsatta för brott och där oron är högre. Tabell 5 - Resultatsammanfattning 31 8 Diskussion och rekommendationer Analysgruppen för nedan en diskussion och ger rekommendationer till några av de berörda parterna. Diskussionen och rekommendationerna ska ses som en hjälp i att både identifiera problemen och faktorerna runt problemen, men också som förslag på lösning, eller delar av en lösning. Inte att glömma är även vikten av att involvera invånarna i kommunens olika forum i arbetet kring att skapa en trygg och trivsam närmiljö och utsmyckning av det offentliga rummet. Under detta avsnitt kommer även tidigare rekommendationer, analysrapporter och samverkansöverenskommelse att vägas in. Föregående trygghetsundersökning(ar) kommer däremot att fungera som en fingervisning om tidigare problem snarare än en redogörelse om förändring från tidigare år. Detta med anledning av att 2014 års trygghetsundersökning har en omarbetad enkät. Omarbetningen gjordes för att det fanns ett behov av att aktualisera undersökningen sett till både språkbruk och problemområden. Ytterligare en fördel med den nya enkäten är att den tar avstamp i modernare metodologisk forskning kring enkäter och dess utformning. 8.1 2011 Trafik Av tidigare trygghetsundersökningar framgår det att problemupplevelsen gällande trafiken har ökat över tid. 2011 uppmärksammades särskilt bilar som kör för fort och dåligt med cykelbanor. För att komma tillrätta med problemen rekommenderades kommunen att fortsätta arbeta med arbetet mot att minska bilanvändningen. Vidare rekommenderades kommunen även att ta tillvara på de trygghetsvandringar som genomförts. Polisen i sin tur rekommenderades att fortsätta arbeta med trafikrelaterade arbetsuppgifter. Trafikområdet ingår inte i den samverkansöverenskommelse som stipulerades 2012. Det finns därför inga fastställda åtaganden. Buskörning med mopeder I svaren från trygghetsundersökningen 2014 framkommer det att buskörning med mopeder/MC förekommer i förhållandevis hög utsträckning i ett flertal stratum. 2014 Från forskningen vet vi att människor uppfattar ljudet från mopeder betydligt mer irriterande än exempelvis vanlig bil- eller tågtrafik.58 Vi vet också att mopedförare löper 40-100 gånger så hög risk som en bilist att råka ut för olyckor.59 Till följd av att mopedförsäljningen ökat sedan intåget av klass 1 mopederna, de så kallade EU-mopederna, har också antalet allvarligt skadade ökat över tid.60 Mot bakgrund av detta torde det stå klart att mopeder och buskörning med dessa är ett angeläget spörsmål som inte bör sopas undan lättvindigt. 58 Foto: Tomas Karlsson Vos, Joos (2006) ”Noise annoyance caused by mopeds and other traffic sources” Proceedings Internoise 2006. Steg, Linda & van Brussel, Annmarie (2009) ”Accidents, aberrant behaviors, and speeding of young moped riders.” Transportation research, 12(6), s 504-511. 60 Berg, Jessica., Forward, Sonja & Holgersson, Stefan (2008) ”Unga på moped – en studie av riskgrupper och riktade polisinsatser för att motverka trimning.” VTI rapport 631. 59 32 Rekommendationer: Polisen rekommenderas att åka till platser där mopedåkare på ett naturligt sätt samlas och där kontrollera mopederna. Polisen rekommenderas att gemensamt med skolorna genomföra informationskampanjer riktade till föräldrar, om trimning och vilka konsekvenser detta kan få. Kommunen rekommenderas att se över vägnätet för att dels dra ner på hastigheten mopederna framförs i, dels för att se över så att mopeder kan framföras i kommunen utan betydande risker för mopedisten och medtrafikanterna. Bilar som kör för fort Det är en högre andel i Borås, än i genomsnitt, som i hög utsträckning ser bilar som kör för fort. I ett par stratum är dessutom vissa värden allarmerande höga. Arbetet bör således syfta till att sänka medelhastigheten eller möjligen göra det enklare för bilister att göra rätt. Lägre snittfart torde även leda till lägre kollisionshastighet vilket minskar allvarligheten i eventuella olyckor. Vad gäller hastighetsöverträdelser är det viktigt att dessa karaktäriseras av synlighet och kvalitet. Det kan stundtals vara en svår balansgång mellan de kvantitativa kraven och effekterna av hastighetskontrollerna. Genom att stå vid en motorväg kan många kontroller göras och synligheten är hög, men det är färre som bryter mot hastighetsöverträdelserna.61 Forskningen har visat att många poliser själva tycker att trafikarbetet i alltför stor utsträckning präglas av ”pinnjakt”.62 Det är viktigt att trafikövervakningen sker mot bakgrund av olycksstatistik och problemupplevelse. Mot bakgrund av olycksstatistik bör hastighetsövervakningen ske på 50-, 70och 90-vägar.63 När det gäller trafikövervakning vet vi också att flest utandningsprov görs på vardagar och mellan klockan 08 och 14, medan flest rattfylleriolyckor sker under dygnets övriga delar och att flest rattfylleriolyckor sker på helgen.64 Analysgruppen vill genom detta betona vikten av informationsbaserade insatser. Flest rattfylleriolyckor sker på sommaren under semestertider, vilket blir ett strukturellt problem eftersom även poliser måste få vara lediga. Rekommendationer: Polisen bör fortsätta med trafikinsatser för att stävja hastighetsöverträdelser. Att använda sig av olycksstatistik och i viss mån tidigare erfarenhet för att välja vart vissa insatser ska genomföras är också något som rekommenderas, förutsatt att detta inte redan görs. Kommunen rekommenderas att fortsätta arbetet med att främja kollektivt resande och med att förändra den fysiska miljön för att på så vis minska trafikrelaterade problem. Förbifart Sjöbo är ett mycket gott exempel som analysgruppen vill lyfta fram på betydande åtgärder. 61 6,5 % av alla utfärdade ordningsförelägganden i Västra Götaland har gjorts på en väg där den skyltade hastigheten är 100 eller högre. 62 Holgersson, Stefan (2014) ”Polisens trafiksäkerhetsarbete” Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion, rapport 2014:1. 63 Ibid. 64 Ibid. Analysgruppen vill även betona att denna information inte nödvändigtvis stämmer in på PO Älvsborg, utan detta är ett genomsnitt för riket. 33 8.2 Utomhusmiljön Vad det gäller bostadsbyggande föreslås i Borås Stads budget för 2015, att fler höghus bör upprättas. Samt att delar av AB Bostäders bestånd, framförallt på Hässleholmen bör säljas ut för att frigöra kapital till nybyggnation.65 Här vill analysgruppen bredda perspektivet något och se till vad effekterna av denna form av insatser kan ge. Givetvis finns det för och nackdelar med det mesta. Men att upprätta höghus kan således medföra att den sociala kontrollen minskar och anonymiteten ökar, bland medborgarna. En bra boendemiljö bidrar till en bättre start i livet och därmed till en minskad brottslighet, det menar Boverket och den kriminologiska forskningen. I ett område som Hässleholmen med en förhållandevis låg socioekonomisk status, ställs specifika krav för hur där ska skapas en integrerad miljö med medborgare som innehar en mer blandad socioekonomisk status. Därmed bör olika former av boende integreras. Det kan vara särskilda boenden, hyresrätter och bostadsrätter exempelvis. Själva utformandet av byggnaderna är också viktigt att ta hänsyn till. Boverket presenterar ett flertal studier som visar på att antalet våningar en byggnad har, samt var byggnaden således är placerad, har betydelse för hur brottsbelastat ett bostadsområde blir. Att bygga hus som är högre än tre våningar och placera dessa så att de skapar ytor som blir obevakade, minskar förutsättningarna för överblickbarhet, vilket i sin tur leder till att det skapas svårigheter att skilja på boende i området och främlingar. Med detta sagt minskar alltså möjligheten till social kontroll.66 Detta för med sig att tillgången på kapabla väktare67 minskar, vilket i sin tur gör att människors benägenhet till att ingripa vid brott och andra olämpliga beteenden reduceras. Detta har en direkt inverkan på människors upplevda trygghet kontra otrygghet.68 Att däremot skapa en inbjudande miljö, med varierande boendeformer och butiker, attraherar människor i olika åldrar till att vistas i området, under större delen av dygnets timmar. Detta är därmed ett scenario att föredra för att skapa de förutsättningar som krävs för att öka tillgången på kapabla väktare och främja en mer utpräglad känsla av trygghet bland människor som vistas och bor i området. Som vi har varit inne på tidigare i detta avsnitt, så finns det vissa risker med ett alltför storskaligt byggande. För det första är anonymiteten i dessa bostadsområden högre. För det andra minskar förutsättningar för social kontroll och gemensamt ansvar.69 Analysgruppen vill här poängtera att Borås Stad, som äger stora delar av området Hässleholmen idag, har ett ypperligt tillfälle till att styra och påverka de boendes miljö och upplevda trygghet avsevärt. Om AB Bostäders bestånd säljs ut och nybyggnation utförs av externa aktörer, finns det risk att nya fastighetsägare prioriterar utifrån kortsiktiga resultat utan hänsyn till bostadsområdets situation utifrån ett integrationspolitiskt perspektiv. Detta med en avsaknad av hänsyn till områdets faktiska situation och hur boendemiljön kan förbättras och eventuellt attrahera nyinflyttade på lång sikt. Goda exempel på denna form av bostadsrelaterade åtgärder är exempelvis Framtiden som är en fastighetskoncern som ingår i Göteborgs Stad. Här samarbetar flera bostadföretag för en gemensam vision att skapa ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart samhälle.70 65 Borås Stad, Budget 2015. Boverket (1998) Brott bebyggelse och planering. 67 Kapabla väktare: Ett begrepp inom främst kriminologin som handlar om vanliga medborgare som vågar och vill ingripa om någon begår kriminalitet eller har ett asocialt beteende, och inte nödvändigtvis någon uniformerad väktare eller polis som i sin profession har till uppgift att vara just en kapabel väktare. 68 Sarnecki, Jerzy (2009) Introduktion till kriminologi. Studentlitteratur AB, Lund. 69 Boverket (1998) Brott bebyggelse och planering. 70 www.framtiden.se Integrationsuppdraget. 66 34 Nedskräpning Från den analysrapport som baserats på 2011 års trygghetsundersökning, framkommer att andelen som upplever nedskräpning som ett problem hade ökat över tid. I Norrby var den upplevda problematiken kring nedskräpning som störst. 2011 Kommunen är processägare i arbetet kring nedskräpning och skadegörelse eftersom kommunen är den aktör som har möjlighet att förändra den fysiska miljön för att underlätta för människor att ”göra rätt”. För att komma tillrätta med problemen rekommenderades kommunen att samverka med externa intressenter såsom privata hyresvärdar samt diskutera förutsättningar för att aktivera lokala företagare inom problematiken. I den samverkansöverenskommelse som upprättades under avtalsperioden 2012 – 2015, ålade sig polisen med följande åtgärder; ”Uppmärksamma, påtala och lagföra nedskräpning” samt ”Ansvara för utveckling av och att vara en stödjande funktion i grannsamverkan”. Kommunen skulle enligt samverkansöverenskommelsen samordna och driva arbetet inom Borås rent och snyggt, ta fram en genomförandeplan med uppföljning på stadsdelsnivå för arbetet med trygghetsvandringar i bostadsområden, samt genomföra trygghetsvandringar i skolorna. 2014 Som tidigare förklarats finns tydliga kopplingar mellan välskötta71 utomhusmiljöer och upplevd trygghet.72 Först och främst vill analysgruppen lyfta fram de goda förslag som den nya budgeten för med sig kring området nedskräpning. I den nya budgeten föreslås fler papperskorgar, som kombineras med askkoppar och källsorteringsmöjligheter, samt städning inom 12 timmar efter större evenemang. I hela Borås Stad uppger 20 % att nedskräpning förekommer i hög utsträckning73 i deras närområde vilket placerar Borås klart över totalnivån74 i och med polisområdets högsta värde. Inom kommunen föreligger stora skillnader mellan de olika stratumen. De stratum där problematiken med nedskräpning förekommer i högst utsträckning är följande; Norrby, stadsdel är siffran 64 %, och Brämhult, Hässleholmen, där siffran är på 46 %.75 Vi kan även se att nedskräpningen och dess kostnadsmässiga följder har påtalats i lokal press, i olika sammanhang (se 6.4 Mediearkivet Nedskräpning). Rekommendationer: Arbetet kring den fysiska miljön som invånarna i Borås Stad rör sig i bör fortgå och i den mån det är möjligt utvecklas. Som kommenteras i uppföljningen av samverkansöverenskommelsen och som påvisas inom flera tidningsartiklar, bör arbetet således utvecklas kring förebyggande insatser mot dumpning av material. Kommunen bör framförallt göra en inventering av de återvinningsstationer som finns inom kommunen, samt se över hur tillgängligheten ser ut för invånarna att släng farligt avfall mm. 71 Avsaknad av klotter, nedskräpning och skadegörelse. Brottsförebyggande rådet (2008) Trygghetsvandringar – Om lokalt brottsförebyggande arbete. 73 Hög utsträckning är en sammanslagning av ”stor utsträckning” och ”ganska stor utsträckning” för frågorna om nedskräpning, skadegörelse och tung trafik/buller. För frågorna om berusade personer, bilar som kör för fort och buskörning med mopeder/mc är det en sammanslagning av svarsalternativen ”varje dag” och ”flera dagar i veckan”. 74 Polisområdet och totalnivå används synonymt i denna rapport. I polisområde Älvsborg ingår följande kommuner: Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda. 75 Vi vill poängtera att det är viktigt att ha med sig att det inom Borås Stad föreligger en slags storstadsproblematik där det i vissa områden finns problem med utanförskap medan det i andra områden ser helt annorlunda ut. 72 35 Arbetet som utförs inom ramen för det lokala BRÅ Borås ”Borås rent och snyggt” bör fortgå och utvecklas. För att minska rädslan att utsättas för brott, kan metoder så som att engagera boende och reducera nedskräpning vara tänkbara åtgärder och i linje med primär brottsprevention.76 (se bilaga 1 för begreppsförklaring). En viktig del i arbetet med att reducera nedskräpning inom Borås Stad, som analysgruppen vill belysa är det goda initiativ med utökat antal papperskorgar och hur dessa är utformade. För att involvera medborgarborgarna till engagemang och delaktighet i sin närmiljö samt förändrad attityd kring nedskräpning och återvinning generellt, kan ”skräpplockardagar” och loppmarknader exempelvis arrangeras. I Lerum anordnas ”Återanvändningens dag”, som en åtgärd för att medborgarna ska ges möjlighet att göra sig av med föremål de inte längre använder, men som fortfarande har ett andrahandsvärde. För att öka medborgares engagemang i och omkring sin boendemiljö, kan således hyresvärdar och de boende gemensamt värna om boendemiljön. Exempelvis genom städdagar, underhåll och skötsel av planteringar. Som analysgruppen tidigare har poängterat, är vikten av extern samverkan stor. Här kan flera externa aktörer involveras. Till exempel kan det röra sig om privata hyresvärdar och företagare i respektive stadsdel som kan aktiveras runt välskötta utomhusmiljöer. Då nedskräpning som förekommer i hög utsträckning är koncentrerad till två stadsdelar, Norrby, stadsdel och Brämhult, Hässleholmen, rekommenderar analysgruppen till en ökad samverkan mellan berörda aktörer som framförallt verkar i dessa områden. 76 Sarnecki, Jerzy (2004) Kunskapsbaserad brottsprevention – Teoretiska utgångspunkter för brottsförebyggande arbete i Stockholms stad. 36 Skadegörelse (och klotter/graffitti) Beträffande analysrapport 2011 och vad som framkom då, så har problemupplevelsen kring skadegörelse ökat övertid, framförallt på Norrby. Däremot hade den självrapporterade utsattheten för skadegörelse avtagit över tid. 2011 Baserat på 2011 års analysrapport, gavs rekommendationer till alla berörda aktörer att tydliggöra ansvarsfördelningen vad det gäller klotter och klottersanering. Därefter rekommenderades även till en problematisering kring effekterna av ”legala klotterväggar”. Följt av analysrapporten för 2011 åtog sig kommun och polis samma åtaganden inom samverkansöverenskommelsen, som enligt föregående avsnitt (se avsnitt 8.2 Nedskräpning). 2014 Vad det gäller skadegörelsen placerar sig Borås på 11 % (7 % totalnivån inom polisområdet). Med 11 % innehar Borås det näst högsta värdet inom hela polisområdet. Inom de flesta stratum är nivåerna av skadegörelse enligt respondenterna relativt lika, men det finns några stratum som nivåerna sticker ut. Exempelvis på Norrby, stadsdel med 52 % och i Brämhult, Hässleholmen med 35 %. Nu finns det olika former av skadegörelse, men det är nog så viktigt att kommunen och andra berörda aktörer åtgärdar och håller efter på platser där skadegörelsen förekommer. Inom området skadegörelse innefattas, som rubriken instiftar, även klotter. Borås Stad har sedan tidigare diskuterat kring upprättande av legala klotterväggar, som även kan utveckla konstformen graffitti. Denna form av frågor är givetvis behäftade med viss komplexitet, vilket bland annat problematiseras av det nationella Brottsförebyggande rådet.77 Under några dagar i september månad (2014), anordnades No Limit – Street art Borås.78 Där graffittikonstnärer från olika håll runt om i världen anlitades i syfte att sätta sin prägel på det offentliga rummet i Borås Stad. Resan fram till att bli en duktig och erkänd graffittikonstnär är lång och går ibland i gränslandet mellan det som är lagligt och olagligt. Hur skapar samhället lagliga arenor för denna konstform dels så att konsten och konstnärerna kan utvecklas, dels utan att det offentliga rummet ”skräpas ner” och upplevs som otryggt och fult? Rekommendationer: Kommunen bör till att börja med göra en inventering och identifiering av vad för sort och var denna skadegörelse förekommer. Enligt Trygghetsundersökningen 2014 indikerar respondenterna runt Hässleholmen och Norrby att skadegörelsen förekommer i högst uträckning i dessa områden. 77 Enligt Brå (Brottsförebyggande rådet) definieras klotter som det olagliga uttrycket och graffitti som det lagliga uttrycket. 78 För mer info se hemsidan http://nolimitboras.com/ 37 På Borås Stads hemsida finns möjligheten att anmäla skadegörelse, klotter och anlagda bränder. Vikten är stor att funktionen runt liknande hemsidor är hög. Anmäler någon att det finns klotter någonstans, måste anmälan vidarebefordras till polisen och sanering av klottret ske inom det snaraste. Efterlevs inte detta av kommunen ”tröttnar” medborgaren och anmälningarna uteblir. Detta är också av största vikt för att motverka konstruktionen av det ”farliga” samhället och minska rädslan för brott. Att upprätta klotter-/graffittiväggar i syfte att reducera det illegala klottret, är en sorts lösning som analysgruppen ser som problematisk. Forskning inom ämnet är ytterst begränsat i dagsläget, men analysgruppen hänvisar ändock till exempel där mängden klotter ökat efter att en graffittivägg, alternativt upplåtande av allmän yta, har införts.79 Ett problem med graffittiväggar tycks tämligen vara att den tydliga gräns mellan tillåten och otillåten yta för graffitti suddas ut i takt med att ytor för legalt graffitti/klotter upprättas. Vidare anser analysgruppen att en fortgående förebyggande aspekt bör prägla arbetet kring skadegörelse och klotter. En möjlig infallsvinkel beträffande klotter-/graffittiväggar som kommunen rekommenderas fundera runt är om det kan tänkas finnas andra arenor för utövandet av graffitti än det offentliga rummet? Hur ser möjligheterna ut för att utföra denna sortens konst inomhus i skolor, idrottsanläggningar, samlingslokaler eller dylikt? Kopplat till graffitti/klotter (såväl legalt som illegalt) och om huruvida kommunen ska upprätta klotterväggar, vill analysgruppen belysa frågan om vad för storts signaler Borås Stad sänder ut i samband med att de anlitar professionella graffittikonstnärer för att utsmycka det offentliga rummet? Analysgruppen vill här problematisera kring det faktum att dessa graffittikonstnärer har börjat någonstans med att öva på sin konstform. Problematisering bör också ske om vilka signaler kommunen sänder till allmänheten rent generellt med att vissa väggar smyckas av ”legalt klotter/graffitti” medan andra väggar smyckas av ”illegalt klotter/graffitti”. - Vem avgör vad som är legalt kontra illegalt? Det finns en risk att gränserna suddas ut alltmer i takt med att graffittin/klottret får ökat utrymme i det offentliga rummet. En välvårdad utomhusmiljö indikerar till allmänheten att miljön är kontrollerad vilket förebygger brott, det visar flera studier på. Skadegörelse i form av anlagda bränder, som är ett exempel på befintlig problematik på Hässleholmen, rekommenderas exempelvis upprättande av samverkansgrupper. Dessa grupper kan hjälpa bostadsföretag och fastighetsägare mot anlagda bränder. Där det förebyggande arbetet kan bestå av information till hyresgäster om ökade grannkontakter och en ökad allmän medvetenhet om risker i omgivningen med mera.80 79 En utvärdering som berör ämnet om huruvida legala graffittiväggar faktiskt påverkar det illagala klottret, har initierats på uppdrag av Brå. Utvärderingen beräknas vara färdig under hösten 2016. 80 Boverket (1998) Brott bebyggelse och planering. 38 8.3 2011 Oro och trygghet I 2011 års trygghetsundersökning framkommer det en viss nedåtgående trend bland respondenterna inom Borås Stad vad det gäller oro att utsättas för brott, men en uppåtgående trend vad det gäller upplevd trygghet vid utevistelse kvällstid. De geografiska områden där man upplever trygghet i störst utsträckning är Sandhult och i lägst uträckning i stadsdelen Hässleholmen. 2011 års rekommendationer fokuserades till att skapa förutsättningar för multikulturella råd för att främja integration samt informera allmänheten i syfte att minska obefogad otrygghet och oro. Kommunen rekommenderades även till ökade satsningar på den fysiska miljön för att främja trygghetsskapande bland medborgarna. Fortsättningsvis poängterades alkoholens påverkan på våldsanvändning, där rekommendationer gavs på att denna medvetenhet bör genomsyra fortsatta insatser från både kommunen och polisens sida. Polisen rekommenderades till fortsatta kontroller av krogar, barer och andra ställen som innehar utskänkningstillstånd. För att öka tryggheten i de olika bostadsområdena rekommenderades både polis och kommun till att involvera och engagera boende i grannsamverkan. I den samverkansöverenskommelse som uppdagades under avtalsperioden 2012 – 2015, baserad på analysrapporten 2011, fanns inget specifikt samverkansområde runt oro och trygghetsskapande åtgärder. Dock berörs den trygghetsskapande aspekten inom alla de samverkansområden som kommunen och polisen åtog sig enligt samverkansöverenskommelsen. 2014 Sett till 2014 års trygghetsundersökning vad det gäller utsattheten för fysiskt våld81 så uppger 2 % i Borås Stad att de drabbats av detta någon gång de senaste 12 månaderna, vilket är 1 procentenhet mer än på totalnivån inom polisområdet. Anmälningsbenägenheten förefaller låg, där under hälften uppger att de anmält brottet. Högst utsatthet för fysiskt våld uppges av respondenterna i Sjöbo, stadsdel (3 %) och Brämhult, Hässleholmen (3 %). Till detta bör poängteras att det inom Sjöbo, stadsdel uppger den yngsta ålderskategorin (15 till 29 år) högst utsatthet med 10 %. Vidare så utmärker sig inte Borås vad gäller oron att utsättas för brott, utan respondenternas svar ligger runt genomsnittet på samtliga frågor. Mest oroliga är respondenterna för att någon närstående skall drabbas av brott, där 8 % uppger att de oroar sig en hel del över detta. Utmärkande är att 4 % oroar sig en hel del över att bli överfallna eller misshandlade, vilket är en procentenhet över genomsnittet i polisområdet. Mest oroliga för denna form av brott, är invånarna i Brämhult, Hässleholmen (12 %), Norrby, stadsdel (8 %) och Sjöbo, stadsdel (8 %). Minst oroliga är invånarna i Sandhult (1 %) och Viskafors (1 %). I trygghetsundersökningen 2014 framkommer även att 15 % av respondenterna inom Borås Stad uppger att de valt en annan väg eller ett annat färdsätt på grund av oron att utsättas för brott någon gång de senaste 12 månaderna (mot 12 % på totalnivån). Mest påverkan på beteende enligt denna fråga uppvisar respondenterna i Brämhult, Hässleholmen (29 %), Norrby, Stadsdel (26 %) och Göta, Stadsdel (25 %). 81 Vad som avses med fysiskt våld förtydligas i frågan med ”t.ex. slag, sparkar knuffar”. 39 Rekommendationer: Under detta avsnitt vill analysgruppen hänvisa till tidigare rekommendationer om satsningar på den fysiska miljön. Som även poängterats tidigare kan denna form av åtgärder vara gynnsamma ur en trygghetsasskapande och brottsförebyggande aspekt. Då andelen respondenter som angett att de har utsatts för fysiskt våld är högst inom Sjöbo, stadsdel och Brämhult, Hässleholmen, rekommenderar analysgruppen till särskilt riktade insatser i dessa geografiska områden. Något som även bör tas i anspråk beträffande problematiken kring oro är att Brämhult, Hässleholmen, Norrby, stadsdel och Sjöbo, stadsdel är även de geografiska områden där respondenterna uppgett att de är mest oroliga för att bli överfallna eller misshandlade. Här rekommenderas kommunen till att se tidigare rekommendationer kring närmiljöns betydelse ur ett brottspreventivt perspektiv. Bland annat kan trygghetsvandringar fungera som goda kanaler i det inventerande arbetet av närmiljön. Andra aktörer som verkar i nyss nämnda geografiska områden har också en viktig del i det trygghetsskapande arbetet. Det kan röra sig om butiksägare, föreningar, religiösa samfund, skolor med flera. Se vidare diskussion i Bilaga 4 Samverkan, tillit och vägledande projekt. Att låta det trygghetskapande arbetet både från polis och kommun genomsyras av kunskapen om lokalsamhällets betydelse för brottsprevention82 bör tas i anspråk och utvecklas i största möjliga mån framförallt vad det gäller Hässleholmen (stadsdel), Norrby (stadsdel) samt Sjöbo (stadsdel). Som ett led i detta hör grannsamverkan till som ur flera aspekter kan ha en god inverkan på upplevd trygghet och utsatthet för brott. Då utförandet av grannsamverkan tycks ha varit knapphändigt enligt uppföljningen till samverkansöverenskommelsen, rekommenderar analysgruppen till ökad delaktighet, engagemang och utveckling runt just grannsamverkan för att på så vis involvera de boende i särskilt utsatta områden. Enligt uppföljningen till samverkansöverenskommelsen så ställer sig kommunen frågan om det behövs en brottsförebyggare inom Borås Stad i framtiden? Här vill analysgruppen poängtera vikten av brottsförebyggare inom Borås Stad. Det som utmärker brottsförebyggare från folkhälsosamordnare är att dessa kan fokusera till specifika frågor som berör brottsproblematiken på ett annat plan än vad exempelvis en folkhälsosamordnare har möjlighet att göra. Då folkhälsosamordnaren har ett betydligt större spektra av ansvarsområden, vill analysgruppen istället se en samverkan mellan folkhälsosamordnare och brottsförebyggare. Folkhälsosamordnaren verkar för arbetet utifrån ett folkhälsoperspektiv, samt brottsförebyggaren arbetar mer snävt utifrån ett brottsförebyggande perspektiv på folkhälsoaspekten. Båda dessa parter har i sin tur ett nära samarbete och samverkan med polisens brottsförebyggande funktioner eller andra inom polisen som arbetar med de brottsförebyggande perspektiven. 82 Boverket (1998) Brott bebyggelse och planering - Brottsförebyggande arbete och fysisk planering. 40 8.4 Utsatthet för våld Då svarsfrekvensen för 2011 års trygghetsundersökning var relativt låg runt frågor gällande utsattheten för våld, valde analysgruppen att inte göra några djupare analyser rörande den specifika problematiken. Utmärkande var ändå att den ålderskategori som innehade högst andel respondenter, vilka uppger att de blivit utsatta för våld som gett smärta, var ålderskategorin 15 19 år. Fortsättningsvis kan det nämnas att de våldsdrabbade respondenterna frekvent uppger att platsen för våldshandlingen antingen varit ”På gata, torg eller annan allmän plats” (35 %), ”Inne i bostad” (21 %), och ”På din arbetsplats” (16 %). Kvinnor och män uppger i likartad utsträckning att de utsatts för våld. Det geografiska område som i störst utsträckning innehar personer som utsatts för våld är Norrby, stadsdel (3 %). 2011 I 2011 års analys rekommenderades att ett värdegrundande arbete bör genomföras med syfte att förändra attityden kring unga och alkoholkonsumtion samt att det våldspreventiva arbetet skulle innehålla och genomsyras av diskussion rörande alkoholens påverkan och betydels för våldsanvändning. Vidare så rekommenderades att kontroll och tillsyn fortsättningsvis bör riktas mot krogar, barer, och andra ställen som innehar utskänkningstillstånd. Till detta poängterades även vikten av att verka för att motverka överservering av alkohol samt att direktförverkan bör ske om så krävs. I den samverkansöverenskommelse som upprättades under avtalsperioden 2012 – 2015, baserad på analysrapporten 2011, fanns inget specifikt samverkansområde runt åtgärder kopplade till utsatthet för våld. Dock berörs den aspekt inom flera av de samverkansområden som kommunen och polisen åtog sig enligt samverkansöverenskommelsen. I Trygghetsundersökningen 2014 framkommer det att utsattheten för fysiskt våld är högre i Borås Stad än genomsnittet i polisområdet. Kopplat till denna problematik och som även nämnts tidigare under avsnitt 8.3 Oro och trygghet, så uppger 4 % av respondenterna att de oroar sig en hel del att bli överfallna eller misshandlade vilket är en procentenhet över genomsnittet inom polisområdet. Mest oroliga är invånarna i Brämhult, Hässleholmen (12 %), Norrby, stadsdel (8 %) och Sjöbo, stadsdel (8 %). Minst oroliga är invånarna i Sandhult (1 %) och Viskafors (1 %). Tillsammans förmedlar dessa variabler en bild av hur invånarna i Borås Stad upplever sin egen känsla av utsatthet. 2014 Rekommendationer: Med anledning av att invånare i Borås Stad uppgett att de har utsatts för fysiskt våld i högre utsträckning än genomsnittet i polisområdet, så rekommenderar analysgruppen till ett ökat fokus kring denna form av problematik, både från kommunens och polisens sida. Som ett led i detta kan åtgärder så som extra resurser kopplat till våld i nära relation, alkohol- och drogproblematik samt intensifierat övrig verksamhet med anknytning till våldsproblematiken vara att föredra. Analysgruppen rekommenderar följaktligen till en ökad samverkan kring identifiering av utsatta geografiska områden, samt vidare identifiering av ”problemägaren/problemägarna”. Detta åsyftar till att problemägaren (problemägarna) ska ta det största ansvaret och övriga samverkande parter stöttar således problemägaren runt den befintliga problematiken. Ett viktigt inslag som bör lyftas fram, vad det gäller våldsproblematiken är det projekt som initierats kring våldsprevention och då särskilt fokuserat till unga män. Det område som särskilt 41 prioriteras inom projektet är stadsdel väster och just bostadsområdet Norrby. Projektet är fortfarande i ett initialt skede, men analysgruppen vill poängtera vikten av att problematiken uppmärksammas samt den ambition som projektet ämnar leverera.83 Rekommendationer som gavs 2011 om att det våldspreventiva arbetet bör genomsyras av en diskussion rörande alkoholens påverkan och betydelse bör således fortsätta i samma anda. Det bör därmed tilläggas att åtgärder som fokuserar till alkoholvanor, framförallt bland ungdomar har effekter för flera specificerade problemområden, däribland våldsproblematiken. Fortsättningsvis gavs rekommendationer om vikten av öppettider i krogmiljö relaterade till det våldspreventiva arbetet. Analysgruppen set det som gynnsamt att denna fråga hålls levande även i fortsättningen. Vissa geografiska områden samt krogmiljön är i högre utsträckning drabbade av våldsproblematik och oro att utsättas för våld. Att särskilt fokusera till riktade insatser i dessa geografiska områden är därmed att rekommendera. Som framkommer i samverkansöverenskommelsen och dess tillhörande uppföljning, har åtgärder i form av direktförverkande, krogtillsyner, låg tolerans gentemot fylla (Lob84) med mera genomförts. Ett ytterligare steg i denna riktning är att öka antalet direktförverkanden, för att på så vis strypa ungdomars tillgång på alkohol. (För vidare rekommendationer se 8.6 Alkohol- och drogvanor) Förslagsvis rekommenderas polisen således till utökad fotpatrullering i krogmiljön, intensifiera arbetet enligt Kronobergsmodellen, bibehålla den låga toleransen mot fylla och använda sig av Lob i hög utsträckning samt fortsätta och intensifiera arbetet kring våld i nära relation, med samverkande parter. 83 84 Lundborg, Lina (2014) Mentorskap mot våld – för ökad trygghet i lokalsamhället, Borås Stad. Lob: Lagen om omhändertagande av berusad person. 42 8.5 Polisiär närvaro Vi alla lever i ett samhälle, där vi ständigt exponeras för olika intryck. Människan är i grunden ett flockdjur och vi strävar alla efter att känna tillit och samhörighet till vår närmiljö. Som ett led i detta behöver vi också bygga upp ett förtroende till samhällsordnande verksamheter, där förtroende för polisiär verksamhet bland medborgare är en grundsten för samhällets legitimitet i stort. Under åren fram till 2011 påvisades en nedåtgående trend vad gäller hur mycket invånarna upplever att polisen bryr sig om lokala problem. 2011 Polisen rekommenderades att bli bättre på att kommunicera ut goda resultat till medborgarna genom traditionella mediekanaler. Ökad exponering i positiv bemärkelse betonar föregående analysrapport som mycket viktigt. Eftersom detta område endast berör polisen, och inte kommunen, är inte detta en del av rådande samverkansöverenskommelse. Av trygghetsundersökningen 2014 att döma står det klart att invånarna i Borås Stad ser polisen i högst utsträckning. Detta är fullt i sin ordning eftersom flest brott sker i Borås, vilket ger flest ingripanden. Tidigare forskning har pekat på att polisen sällan åker mer än 8 km från polisstationen vid trafikövervakningar,85 och eftersom polisområde Älvsborgs huvudsäte är i Borås är det således även helt i sin ordning att medborgarna i Borås ser polisen oftare än i andra delar. I relation till övriga kommuner i polisområdet ser synligheten faktiskt ut att vara god. Från resultatredovisningen framträder också en viss tendens till att respondenter som ser polisen ofta, också vill se polisen oftare. Detta kan givetvis sammanfalla med att polisen vistas i områden med en högre oro och/eller högre brottslighet, vilket då skulle kunna förklara varför respondenterna vill se ännu mer av uniformerad polis. Foto: Områdespolisen, Borås 2014 Vad gäller förtroende för polisen generellt och förtroende för polisen sätt att bedriva sitt arbete, placerar sig Borås Stad strax över snittet. Här kanske man hade kunnat förvänta sig ännu högre siffror eftersom fler medborgare kommer i kontakt med polisen och detta skulle i sin tur bidra till ökat förtroende. Polisen Sjuhärad har över tid blivit bättre på att nyttja sociala medier där det exempelvis på facebook går att läsa om aktuella problem, punktinsatser och vissa händelser i positiv anda.86 Analysgruppen ser detta som något gynnsamt som polisen bör fortsätta att utveckla. Mot bakgrund av den problematik som framträder ur trygghetsundersökningen på Norrby stadsdel, står det klart att detta är ett område som behöver ökade insatser från polisens sida. Det är viktigt att öka förtroendet för såväl polis som för det offentliga. Att framförallt de unga tidigt får en positiv bild av polisen. Misslyckas polisen med detta riskerar områden som Norrby att bli, 85 Holgersson, Stefan (2014) ”Polisens trafiksäkerhetsarbete” Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion, rapport 2014:1. 86 https://sv-se.facebook.com/pages/Polisen-Sjuh%C3%A4rad/506310189485300 43 eller fortsätta att vara, en arena för rekrytering till gängkriminalitet eller andra former av radikala grupper. Rekommendationer: Polisen rekommenderas att fortsätta det goda kommunikativa arbetet via sociala medier. Polisen rekommenderas även att tillsätta ytterligare en områdespolisgrupp i Borås. En av grupperna bör vara placerad inom området Norrby, och den andra bör arbeta utifrån främst områdena Hässleholmen och Hulta. Alkohol – och drogvanor I analysrapporten för 2011 förtydligas komplexiteten kring narkotikarelaterad problematik och huruvida frågornas karaktär genererar i trovärdiga svar. Med 2011 anledning av detta avstod analysgruppen från att ge några uttalanden relaterat till eventuell narkotikarelaterad problematik. Däremot poängteras att utsattheten för våld bland annat är relaterad till alkoholintag. 8.6 Utifrån sistnämnda resonemang ges rekommendationer i analysrapport för 2011 om kontroller av barer, krogar och restauranger med utskänkningstillstånd samt att diskussioner om öppettider bör föras. I den samverkansöverenskommelse som upprättas mellan kommun och polis under avtalsperioden 2012 – 2015, åtog sig polisen sedermera att genomföra restaurangtillsyner med kommunen och Skatteverket fyra gånger per år samt riktade insatser mot ungdomars bruk av alkohol. Kommunen åtog sig bland annat att strategiskt planera och vid behov bedöma bemanning av fältsekreterare och narkotikakompetent personal vid särskilda tillfället då ungdomar samlas (för mer detaljerad information se 5 Bakgrund till empirisk kontext). Sett till trygghetsundersökningen 2014, kvartstår problematiken kring narkotikarelaterade frågors komplexitet. Att det kan vara svårt för den enskilda medborgaren att faktiskt avgöra om en person är missbrukare av droger eller inte, bör tas hänsyn till vid problematiseringar kring denna typ av frågor. Men med frågor som ställs i Trygghetsundersökningen 2014, som är relaterade till personer/platser som respondenterna aktivt undviker kan vi se att 22 % av respondenterna (23 % på totalnivå) har angett att de aktivt undviker alkohol– och drogpåverkade personer.87 Sett till specifika geografiska områden så har 34 % av respondenterna på Sjöbo, stadsdel det högsta värdet och Fristad det lägsta värdet (5 %). Denna fråga speglar även vad som kan skapa oro bland respondenterna inom kommunen, vilket inte är att förkasta. En annan fråga i trygghetsundersökningen som kan relateras till bilden av förekomsten av alkoholpåverkade personer, där 8 % i Borås Stad har angett att de ser berusade personer utomhus, vilket är det högsta värdet inom polisområdet. Vanligast förekommande är denna företeelse på Norrby, stadsdel, Göta, stadsdel samt Sjöbo, stadsdel. Det bör givetvis tas med i bedömningen att Borås Stad är en förhållandevis stor stad, med viss förekomst av storstadsproblematik och mycket folk i omlopp. 2014 Rekommendationer: Som framkommer i uppföljningen av samverkansöverenskommelsen, bör arbetet ”Krogar mot knark” fortgå. Som kommentaren både från polisen och kommunen lyder, finns det för närvarande ingen ansvarig polis. Analysgruppen vill poängtera vikten av den här 87 Se 6.1. Trygghet. 44 sortens arbete och rekommenderar följaktligen polisen till att tillsätta en ansvarig polis för detta arbete. Ungdomars alkohol – och drogvanor Något som bör belysas specifikt rörande alkohol – och drogvanor är ungdomars attityder till alkohol. Exempelvis kan detta göras genom frågan om alkoholdebut vid 13 års ålder eller yngre, där det är 19 % av eleverna i årskurs 9 och 16 % i gymnasiet år 2 inom kommunen som har uppgett detta.88 Att 5 % av pojkarna och 4 % flickorna i årskurs 9 och 6 % av pojkarna och 2 % av flickorna i gymnasiet år 2 har sniffat/boffat, kan exempelvis vara en indikator på att de inte Foto: Lisa Hjertén mår särskilt bra.89 Till detta ska också påpekas att sniffning ger direkta skadeverkningar på hjärnan, som hjärnan själv inte kan reparera under en livstid. Vikten av att ta detta beteende på största allvar och som en varningsklocka är stor. Värt att nämna är även att 9 % av pojkarna i årskurs 9 samt 15 % av flickorna i gymnasiet år 2, har brukat narkotika de senaste 12 månaderna. Kan även det ses som en indikator på skolelevers välmående inom kommunen. Beträffande skolkning, befinner sig Borås Stads skolelever över riksgenomsnittet i årskurs 9.90 Även ungdomars attityder till rökning är något som utmärker sig inom kommunen, där flickor står för den mest frekventa konsumtionen.91 Vi kan även se att ungdomarna i gymnasiet år 2 inom kommunen, anser att det är lätt att få tag i cigaretter i större utsträckning än riksgenomsnittet. Här bör kommunen och skolorna fundera kring vad detta kan bero på? Rekommendationer: Först och främst vill analysgruppen rekommendera att polis och kommun gemensamt bör genomföra kontroller av cigarettförsäljare, eftersom detta är enkelt att komma över enligt ungdomarna utifrån CAN - undersökningen. Vidare rekommenderar analysgruppen både kommunen och polisen till fortsatt, och i den mån det är möjligt, utökat arbete mot ungdomars alkoholkonsumtion. Olika former av samverkan både mellan kommun och polis, samt mellan andra berörda aktörer, som det finns exempel på inom samverkansöverenskommelsen, ser analysgruppen som fördelaktigt i denna form av problematik. Att erbjuda fler drogfria arenor och evenemang för ungdomar vid skolavslutningar och högtider, kan vara att föredra i det drogpreventiva arbetet med ungdomar. Analysgruppen rekommenderar främst forumet SSPF92 att ta sig an ovan problematiken runt det stora antalet ungdomar med asociala beteenden och osunda användning av alkohol och andra former av preparat som främst används i syfte att fly från verkligheten och vardagen. 88 Se 7.3 CAN – Skolelevers drogvanor 2013, avsnitt Alkoholdebut. Se 7.3 CAN- Skolelevers drogvanor 2013, avsnitt Sniffat/boffat. 90 Se 7.3 CAN – Skolelevers drogvanor 2013, avsnitt Skolkning. 91 Se 6.3 CAN – Skolelevers drogvanor 2013, avsnitt Tobaksvanor. 92 SSPF: Skola, socialtjänst, polis och fritid. 89 45 8.7 Underlag för fortsatt diskussion och problematisering kring samverkan Följande frågeställningar kan ses som ett underlag för fortsatt diskussion för både polis och kommun, men även ligga till grund för hur det fortsatta arbetet kring samverkan parterna emellan i fortsättningen kan bedrivas. Polis Gör en uppföljning, inventering och identifiering av de resurser som finns att tillgå idag inom polisens verksamhet i kommunen: - Finns det någon handlingsplan för hur polisen ska arbeta inom kommuner som Borås, för att inte hamna i skymundan generellt? - Vad finns det för resurser hos polisen i nuläget att tillgå när det gäller trygghetsskapande verksamhet? - Vad bör Polisen ha för trygghetsskapande verksamhet i fortsättningen? - Vad kan Polisen göra för att underlätta samverkan med kommunen i fortsättningen? Borås Stad Gör en uppföljning och inventering av kommunens totala verksamhet: - Vad finns det för resurser i nuläget att tillgå när det gäller trygghetsskapande verksamhet? - Vad behöver kommunen för trygghetsskapande verksamhet i fortsättningen? - Vad kan kommunen göra för att underlätta samverkan med Polis i fortsättningen? 46 Bilaga 1 – Forskning: Former av brottsprevention / ”Begreppsförklaring” Begreppet brottsprevention innefattar åtgärder som vidtas för att reducera brottslighet och/eller den upplevda risken att utsättas för brott. Social brottsprevention innebär åtgärder för att förändra personers benägenhet att begå brott genom att förstärka individens förmåga till självkontroll och genom att stärka de sociala banden till samhället. Situationell brottsprevention syftar till att förändra de omständigheter, ofta i den fysiska miljön, som bidrar till och underlättar att brott begås. Åtgärderna brukar sammanfattas som insatser för att försvåra genomförandet av brott, öka upptäcktsrisken samt minska utbytet av brott. Primär brottsprevention avser åtgärder som vidtas innan problem har uppstått, till exempel åtgärder som inriktas mot ungdomar generellt med ett uttalat brottspreventivt syfte. Sekundär brottsprevention avser åtgärder som riktas mot personer som visar tecken på att utveckla problem. Många gånger handlar det om åtgärder mot ungdomar i så kallad riskzon. Tertiär brottsprevention avser åtgärder som riktas mot redan befintliga och synliga problem, exempelvis åtgärder som syftar till att förhindra fortsatt brottslighet bland redan brottsaktiva individer. 47 Bilaga 2 – Samverkan mellan lokala grupper och det offentliga för att minska brott. Social interaktion, vare sig den är informell eller formell, är kopplat till minskat antal brott.93 En ny metodik kring arbetet med detta har på senare år dykt upp i USA och lyder under namnet newparochialism94, vilket fritt översatts till provinsiell samverkan. Tidigare forskning har visat att när invånarna är villiga att delta i sociala aktiviteter - och litar på att deras grannar också gör det – är brottligheten lägre. Provinsiell samverkan går därför ut på att skapa arenor för dessa sociala aktiviteter.95 Detta görs genom att lokala organisationer samverkar med stat och kommun. Samverkan mellan dessa båda sfärer kan vara en nödvändighet när lokala organisationer vill öka gemenskapen i området, och indirekt den sociala kontrollen, men saknar förmåga eller resurser till det. Det offentliga bistår då med resurser, finansiella eller icke-finansiella, för att möjliggöra att verksamheten kan bedrivas framgångsrikt.96 Forskningen pekar på att ju mer problem ett område har, desto större blir effekten. Effekten blir dessutom bättre över tid och det finns ett tydligt samband mellan kumulativa insatser (mätt i kronor över tid) och en minskning i våldsbrotten (per 100 000 invånare). Provinsiell samverkan som metod tycks vara billigt och enkelt att implementera. Rent samhällsekonomiskt tycks det sålunda även utgöra en vinstaffär för alla parter.97 93 David M. Ramey & Emily A. Shrider (2014) New parochialism, sources of community investment, and the control of street crime. Criminology & Public Policy 94 Parochialism är svåröversatt men innebär att fokusområdet är det lokala: ens provins. 95 Den intresserade kan läsa mer genom att exempelvis söka på Seattle Neighborhood Matching Fund. 96 Ett exempel som tas upp är att invånare kan ha svårt att få bort en svartklubb ur ett område. För att klubben ska försvinna kan det offentliga i detta läge bidra med skatte- och alkoholkontroller. 97 David M. Ramey & Emily A. Shrider (2014) New parochialism, sources of community investment, and the control of street crime. Criminology & Public Policy 48 Bilaga 3 – Buskörning och mopeder Trafikverket har stipulerat tre prioriterade områden för att öka säkerheten bland mopedister; (1) minskad trimning och tekniska brister, (2) ökad och rätt hjälmanvändning samt (3) säkrare vägar och gator.98 Polisens roll i detta arbeta riktar sig främst mot att minska trimningen och öka hjälmanvändningen. Kommunen är i sin tur delaktig i samtliga prioriterade områden men med särskilt fokus på säkrare vägar och gator. Orsaken till att kommunen kan sägas bära ansvar för vägarna är enkelt; flest mopedister skadas svårt på kommunala vägar.99 Vad kan då polisen göra för att komma tillrätta med denna form av problematik? Poliser som blivit intervjuade angående trimmade mopeder framhåller vikten av att undvika ”jaktsituationer”. Detta då dessa leder till farliga trafiksituationer för alla inblandade och att brottet inte står i proportion till metoden.100 Denna inställning kan inte betraktas som annat än mycket sund. Istället premieras att polisen besöker mopedisterna i miljöer där de naturligt stannar med sina mopeder, så som vid skolor, fritidsgårdar eller utanför det egna hemmet. På så vis har polisen möjlighet att samtala med ungdomarna som misstänks köra trimmade mopeder och i de fall det är nödvändigt även provköra mopederna själva.101 I minst hälften av alla dödsolyckor där föraren var under 18, körde hen en trimmad moped.102 Ungdomarna som väljer att trimma sina mopeder vet förmodligen att detta inte är tillåtet. När upptäcksrisken upplevs som låg finns det en risk för att de unga förarna utvecklar en långvarig bristande respekt för att följa trafikregler. Att rikta information till ungdomar riskerar därför att bli gagnlöst. Det är sålunda viktigt att få med en annan aktör som kan påverka ungdomarna; föräldrarna. Föräldrarna har, bortsett från den uppenbara risken för att förlora sitt barn, också ekonomiska incitament att förhindra trimning genom uteblivna försäkringspengar.103 Informationsträffar i samband med föräldramöten kan vara ett exempel på hur polisen och kommunen kan arbeta gemensamt. Vad gäller vägarna finns det på flera platser i Sverige inte en naturlig plats för mopedisten. På vissa platser kan det exempelvis vara önskvärt att mopeder får åka på cykelbanor. Kommunen har här ett viktigt uppdrag att ha säkra gång-, cykel och moped-passager. 98 Trafikverket (2012) ”Ökad säkerhet på motorcykel och moped – Gemensam strategi version 2.0 för åren 20122020”. 99 Ibid 100 Berg, Jessica, Forward, Sonja, Holgersson, Stefan (2008) Unga på moped – En studie av riskgrupper och riktade polisinsatser för att motverka trimning. VTI rapport 631. 101 Ibid. 102 Mörkertalet är förmodligen mycket stort här eftersom det inte alltid görs en teknisk undersökning. 103 Detta eftersom en trimmad moped vanligtvis bryter mot försäkringsavtalet. 49 Bilaga 4 - Samverkan, tillit och vägledande projekt Det finns flera forskare inom det samhällsvetenskapliga ämnet som visar på betydelsen av medborgaraktiviteter i olika former och det positiva sociala kapital detta genererar, vilket i sin tur spelar roll för att individer i större utsträckning undslipper kriminalitet och utslagning.104 En form av medborgaraktivitet kan vara samverkan mellan olika aktörer, men denna form av medborgaraktivitet uppstår endast om människor litar på andras vilja till samma sak. Det vill säga att upprättande av gemensamma mål är A och O i samverkan. En annan form av medborgaraktivitet kan vara olika former av projekt på initiativ från medborgare eller verksamheter. Sambandet mellan deltagande i organisationer och människors benägenhet att lita på andra, är en komplex fråga där faktorerna socialt kapital och tillit är sammanlänkade. Personer som redan hyser förtroende för omgivningen organiserar sig naturligt tillsammans med andra. Det handlar här om människors tillgång till det sociala kapitalet. Socialt kapital innebär frivilligt deltagande i nätverk och mellanmänsklig tillit.105 Där tillit definieras som en förhoppning om andra aktörers framtida pålitlighet och är avgörande för vår förmåga att samarbeta och lösa gemensamma problem. Deltagande i frivilliga organisationer och nätverk kan nog vara bra av många skäl, men det verkar inte öka tilliten till andra människor. Sambandet mellan högt organisationsdeltagande och hög tillit beror snarare på en form av självselektionsprocess, som innebär att det är människor som, oftast i unga år, redan är så kallade ”höglitare” som företrädesvis går med i och är aktiva i organisationer/nätverk. Men själva deltagandet i sig ökar inte människors benägenhet att lita på andra människor. Därmed förefaller istället av betydelse den socialiseringsprocess som uppstår inom familjen som barn/ungdomar går igenom. Med andra ord handlar detta om vilken bild av det omgivande samhället som föräldrar förmedlar till sina barn.106 Här är det viktigt att poängtera vikten av att fånga upp barn och ungdomar i ett tidigt stadium för att inkludera dem i denna socialiseringsprocess. Det finns flera olika projekt inom polisområde Älvsborg som är väsentliga att lyfta fram i detta sammanhang där samverkan mellan olika aktörer och den mellanmänskliga tilliten står i centrum. Projekt så som; Utvecklingsprogrammet Stadsdelsförnyelse Noltorp107, Lights in Alingsås, Projektplan – mentorskap mot våld samt SSPF är typiska exempel där medborgaraktivitet genererar i positivt socialt kapital där kriminalitet och utanförskap kan förebyggas. Dessa projekt har en annan viktig sak gemensamt – nämligen att de riktar sig mot/engagerar ungdomar på ett eller annat sätt, vilket vi kan koppla till ovan förda resonemang om den nog så viktiga socialiseringsprocess som sker i unga år och som genererar i ökat socialt kapital och ökat förtroende för samhälleliga institutioner över lag. Det är därmed av stor vikt att liknande projekt även uppmuntras och genomförs i framtiden. 104 Putnam, Robert D.(1995) Bowling Alone: Americas Declining Social Capital Journal of Democracy, Vol. 6, Nr 1. 105 Rothstein, Bo (2002) Vad bör staten göra? – Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik, 2:a uppl., Stockholm: SNS Förlag. 106 Rothstein, Bo (2002) Vad bör staten göra? – Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik, 2:a uppl., Stockholm: SNS Förlag. 107 Ett projekt som syftar till att rusta upp bostadsområdet Citronen och Bananen i Noltorp, Alingsås för mer info se Stadsdelsförnyelse Noltorp, Alingsås hemsida. 50
© Copyright 2024