1. No category

Trygghet i Borås Stad
- En kartläggning och analys av behov och insatser
0
2015-01-15
Diarienr: 489 A117.020/2013
Vid frågor om innehållet, kontakta:
Stefan Hellberg, Brottsanalytiker
Polisområde Älvsborg/stab
Polismyndigheten i Västra Götaland
Box 344
503 11 Borås
010-5658596
[email protected]
1
INNEHÅLL
1
FÖRORD .................................................................................................................................... 3
2
SAMMANFATTNING .............................................................................................................. 4
3
BAKGRUND .............................................................................................................................. 6
4
SYFTE OCH METOD ............................................................................................................... 6
4.1
4.2
4.3
4.4
5
BAKGRUND TILL EMPIRISK KONTEXT .......................................................................... 9
5.1
6
SYFTE ................................................................................................................................... 6
AVGRÄNSNING ...................................................................................................................... 6
DATAMATERIAL/FORSKNINGSMATERIAL .............................................................................. 7
SVARSFREKVENS OCH BORTFALL .......................................................................................... 8
UPPFÖLJNING AV SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSEN ....................................................... 11
RESULTAT .............................................................................................................................. 12
6.1
6.2
6.3
6.4
ALLMÄNHETENS BILD VIA TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN ................................................. 12
POLISENS BILD .................................................................................................................... 21
CAN-SKOLELEVERS DROGVANOR 2013 ............................................................................. 24
MEDIEARKIVET ................................................................................................................... 29
7
SAMMANFATTNING AV RESULTAT ............................................................................... 31
8
DISKUSSION OCH REKOMMENDATIONER .................................................................. 32
8.1
8.2
8.3
8.4
8.5
8.6
8.7
TRAFIK................................................................................................................................ 32
UTOMHUSMILJÖN ................................................................................................................ 34
ORO OCH TRYGGHET ........................................................................................................... 39
UTSATTHET FÖR VÅLD ........................................................................................................ 41
POLISIÄR NÄRVARO ............................................................................................................ 43
ALKOHOL – OCH DROGVANOR ............................................................................................ 44
UNDERLAG FÖR FORTSATT DISKUSSION OCH PROBLEMATISERING KRING SAMVERKAN ...... 46
Bilaga 1 – Forskning: Former av brottsprevention / ”Begreppsförklaring” ......................................................... 47
Bilaga 2 – Samverkan mellan lokala grupper och det offentliga för att minska brott. ......................................... 48
Bilaga 3 – Buskörning och mopeder ................................................................................................................... 49
Bilaga 4 - Samverkan, tillit och vägledande projekt ............................................................................................ 50
2
1
Förord
Människan är en komplicerad varelse och vi lever alla i en komplex värld. I denna värld har vi
byggt upp samhällen, som av sin natur är mer eller mindre avancerade. I dessa samhällen, likt
Borås Stad, uppstår emellanåt problem. Dessa problem kan i sin tur vara av mer eller mindre
komplex karaktär och beroende av en mängd faktorer. Faktorerna i sig kan även de vara mer
eller mindre komplexa. Ur dessa problem kan det således växa individer som ser möjligheter, för
egen vinnings skull eller av andra syften, i att ägna sig åt olaglig och/eller destruktivt och
asocialt leverne. Att i efterhand försöka identifiera roten till följderna av vissa människors
kriminella, destruktiva och asociala handlingar är svårt, näst intill omöjligt. Diskussionen kan lätt
börja handla om vem som har ansvaret, vems är felet till att problemen uppstår och vem eller
vilka borde ha gjort något? Istället bör vi lyfta blicken och se till vad vi kan göra för att
förebygga den här typen av problem i framtiden. Det ligger i allas intresse och är allas ansvar att
skapa en bättre framtid och en trygg och säker närmiljö för alla.
Analysgruppens rekommendation med föreliggande rapport är således i stället att vi identifierar
de problem vi ser kring en företeelse. Företeelser som kan handla om invånarnas oro, utsatthet
för brott, otrygga trafikmiljöer och liknande. Har vi alla fokus på identifiering av de
bakomliggande grundproblemen kring en företeelse, kan vi på lång sikt komma åt både symptom
på ett problem och själva grundproblemet. Arbetet kan därmed bidra till att skapa en trygg
kommun utan invånare som bär på en oro kopplad till staden.
Varje problem som identifieras består som ovan nämns ofta av flera faktorer. Ansvaret för dessa
faktorer kan ligga på enskilda men emellanåt ligger de på flera av varandra oberoende aktörer
inom en kommun, likväl som aktörer som har sina huvudsäten i andra geografiska områden. Då
måste en samverkan till. En samverkan som ibland kan bestå av kommunala och statliga
instanser likväl som näringsliv, religiösa samfund, föreningar och intresseorganisationer. Inte att
förglömma är den enskilda medborgaren, som ofta är en förälder, aktiv i föreningar kanske
arbetandes inom kommun, stat eller näringsliv.
De problem som analysgruppen problematiserar runt i föreliggande rapport är några av de
viktigaste områdena runt begreppet oro, vad som skapar oro, varför stadens invånare upplever
oro och otrygghet i sin närmiljö. Exempelvis kan det handla om områden som ungdomar som
skolkar, sniffar eller asociala beteenden. Om ungdomar skolkar eller sniffar är det ett tecken på
att allt inte står rätt till. Detta asociala och destruktiva levnadssätt kan emellanåt leda till än mer
destruktivitet, så som kriminalitet och användning av tyngre droger. Individer med destruktiva
beteenden söker sig till varandra och bildar olika former av nätverk eller gäng. Nätverken och
gängen ägnar sig emellanåt åt destruktiva handlingar som påverkar många andra människor. Det
kan handla om skadegörelse och klotter, aggressiv bil-, MC- och mopedkörning, alkohol- och
droghantering och så vidare. Allt nämnt skapar i sin tur oro och otrygghet för alla medborgare i
ett samhälle.
Alla har vi ett ansvar att skapa det
samhälle vi vill leva i, där vi kan känna oss
trygga med så liten känsla av oro som
möjligt!
Stefan Hellberg
Brottsanalytiker
Polisområde Älvsborg
3
2
Sammanfattning
Bakgrund:
Vart tredje år genomför polisområde Älvsborg, tillsammans med de 10 kommuner som ingår, en
trygghetsundersökning vilken bland annat syftar till att delge invånarnas upplevda trygghet,
utsatthet för brott och vad polis och kommun kan göra för att öka tryggheten.
Syfte och metod:
Hur trygga eller otrygga är invånarna i Borås och vad kan polis och kommun göra för att öka
tryggheten ytterligare? För att finna svar på dessa frågor har rapporten ett tvådelat syfte.
Rapporten syftar först till att beskriva eventuella problemområden sett från ett flertal olika
perspektiv. Därefter syftar rapporten till att ta fram rekommendationer för hur polis och
kommun, enskilt och i samverkan med varandra och övriga samhällsaktörer, kan komma tillrätta
med eventuella problemområden på kort och lång sikt.
Materialet består av (1) statistiska källor såsom Status1, CAN2 och trygghetsundersökningen, (2)
kvalitativ data bestående av nyhetsartiklar publicerade i tryckt svensk press och (3) för
sakfrågorna relevant forskning.
Resultat:
Då Borås Stad är en förhållandevis stor kommun, förekommer det av naturliga skäl en viss form
av storstadsproblematik inom kommunen. Detta har uppdagats genom att den identifierade
problemtiken varierar kraftigt inom de olika geografiska områden vi studerat i föreliggande
rapport.
 Några mer lokalt förankrade problemområden är bland annat nedskräpning och
skadegörelse inom Norrby (stadsdel) och Brämhult (Hässleholmen).
 Trafiken anses som en stor källa till irritation där det tycks förekomma vad som benämns
som buskörning med bil, mc och mopeder i vissa bostadsområden. Respondenterna i
Sjöbo3 (stadsdel), Göta (stadsdel), Norrby (stadsdel) samt Centrum, upplever att
trafikrelaterade problem förekommer i hög utsträckning.
 Utsattheten för fysiskt våld, är högre i Borås än genomsnittet. I vissa geografiska
områden som är mer utsatta för brott är även oron att utsättas för brott högre. Exempelvis
är oron för att bli misshandlad högst i Brämhult,(Hässleholmen), Norrby,(stadsdel) och
Sjöbo,(stadsdel).
 Ett annat område som framkommer och som förtjänar ökat fokus från polis och kommun
är den höga alkoholkonsumtionen bland kommunens elever i årskurs 9 och gymnasiet år
2. Utöver att konsumtionen är hög är även alkoholdebuten tidig för en oroväckande stor
andel av ungdomarna. Ungdomarna uppger även att det är lätt att få tag i cigaretter och
hasch/marijuana.
 Viss andel av ungdomarna använder sig av verklighetsflykt genom att i hög utsträckning
nyttja drogrelaterade preparat. Ett led i detta, och som visar sig, är asociala
levnadsmönster och beteenden.
1
Status: Besluts- och statistikstöd för operativ verksamhet, inom polisen. Status är uppbyggd med dataprogrammet
QlikView som central programvara och används som ett statistiskt informationssökningsprogram, med bland annat
anmälda brott.
2
CAN: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
3
Efter att trygghetsundersökningen genomförts har förbifart Sjöbo öppnats, vilket kan påverka de boende på Sjöbo
positivt, med minskade bullernivåer och andra trafikrelaterade problem.
4
Rekommendationer:
Mot bakgrund av resultaten och den bild som
framträder genom intervjuer och viss forskning
rekommenderas Polisen att göra följande:
Utökat arbete kring trafikövervakning (även utökat antal
kontroller av mopeder och motorcyklar).
Bistå kommun och skolor med informationsmaterial om
lagar och regler vid mopedkörning.
Mot bakgrund av resultat och den forskning som
finns kring den specifika problematiken
rekommenderas kommunen att göra följande:
Kommunen rekommenderas se över vägnätet, för att
reducera olovlig mopedkörning.
Kommunen rekommenderas att fortsätta arbetet med
att främja kollektivt resande.
Genomföra kontroller av cigarettförsäljare, tillsammans
med kommunen.
Det våldspreventiva arbetet bör genomsyras av en
medvetenhet kring alkoholens påverkan och betydelse.
Arbetet runt riktade insatser, bör fokuseras till särskilt
utsatta geografiska områden.
Ökad fotpatrullering i krogmiljö och ökat arbete enligt
Kronobergsmodellen i den mån det är möjligt, med fokus
på direktförverkande.
Utökat förebyggande arbete mot ungdomars
alkoholkonsumtion, exempelvis genom närvaro vid
drogfria evenemang för skolelever.
Genomföra kontroller av cigarettförsäljare,
tillsammans med Polisen.
Evenemang som involverar medborgarna till
engagemang och delaktighet i sin närmiljö samt
positiv attitydförändring till nedskräpning och
återvinning.
Kartläggning av var nedskräpning och skadegörelse
förekommer, samt en inventering av de
återvinningsstationer som finns idag.
Kommunen rekommenderas till en fortsatt
problematisering kring klotter/graffitti och ett
eventuellt upprättande av legala
klotter/graffittiväggar.
Upprättande av samverkansgrupper tillsammans
med berörda aktörer i syfte att förebygga brott, så
som anlagda bränder, framförallt i utsatta områden
som Hässleholmen.
Tillsätta ytterligare en områdespolisgrupp inom
kommunen, som främst ska vara operativ i de utsatta
områdena. En grupp med huvudansvaret för
Hässleholmen och Hulta samt en med huvudansvaret för
Norrby.
Utökat förebyggande arbete mot ungdomars
alkoholkonsumtion och konsumtion av
drogrelaterade produkter, exempelvis genom
drogfria evenemang för skolelever.
5
3
Bakgrund
Polisens mål är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Ett led i att förstå vad
som gör människor otrygga och skapa underlag för det trygghetsskapande arbetet är att
genomföra trygghetsundersökningar. Trygghetsundersökningen syftar till att undersöka den typ
av brottslighet som drabbar de flesta i samhället, nämligen mängdbrottsligheten. Denna typ av
brottslighet skapar oro, rädsla och frustration hos allmänheten och kan även leda till ett minskat
förtroende för polisen och rättssystemet.
En trygghetsundersökning ska inbegripa trygghet i relation till brottslighet, där aspekter så som
utsatthet för brott, problem i bostadsområdet, förtroende för polisen, trygghet och oro för brott
ska mätas. En trygghetsundersökning ska ge en korrekt bild av utsattheten för brott och
människors upplevelse av otrygghet. Den ger också en bild av människors förtroende för – och
erfarenhet av – polisen. En av de viktigaste sakerna med en trygghetsundersökning är att den ger
oss en bild av vilka brott människor varit utsatta för oavsett om de har polisanmält eller inte. Det
ger en bättre bild än att bara följa polisanmälda brott och kan dessutom även skänka ljus över
mörkertalet, något som helt kan förändra synen på vilka brott som är störst problem. På så sätt
kan den som deltar i undersökningen bidra till att polisen och kommunerna kan vidta rätt
åtgärder, för att öka tryggheten och minska brottsligheten.
Senaste trygghetsundersökningen genomfördes 2011. Då uppmärksammades särskilt följande
problemområden: nedskräpning, skadegörelse, alkohol – och drogrelaterad problematik,
trafikrelaterade problem och avsaknad av polisiär närvaro. 4 I nämnda rapport gavs polis och
kommun rekommendationer för att få bukt med nyss nämnda problematik.5 Föreliggande rapport
kan med fördel därför också ses som en uppföljning av hur arbetet fortlöpt under de tre år som
gått.
4
Syfte och metod
4.1 Syfte
Syftet med föreliggande rapport är att utröna hur trygga eller otrygga invånarna i Borås Stad är.
Vidare syftar också rapporten till att komma med rekommendationer till berörda parter hur de
skulle kunna bemöta eventuella problemområden.
Detta görs genom att besvara följande frågeställningar:
- Vilka problem finns?
- Vem äger eventuella problemområden och frågor?
- Vad kan polis och kommun göra för att komma tillrätta med eventuella problem?
4.2 Avgränsning
Uppdraget gäller endast Borås Stad. Analysgruppens fokus är på Polisen och på det polisiära
uppdraget, men när problem inom kommunen verkar uppstå inom ramen för andras
ansvarsområden kommer även detta att lyftas fram.
4
Polismyndigheten i Västra Götaland (2011) Analysrapport Borås 2011. Polisområde Älvsborg, diarienr: AD-48924492/10.
5
Se avsnitt 5 – Bakgrund till empirisk kontext.
6
4.3 Datamaterial/forskningsmaterial
Litteraturen består av vad analysgruppen bedömt som för sakfrågorna relevant forskning. Den
elektroniska litteraturen är inhämtad från bland annat Brottsförebyggande rådet och Göteborgs
universitetsbibliotek.
Det använda datamaterialet motiveras genom att de olika källorna presenterar olika bilder av
trygghetsaspekten. Den kanske viktigaste, och genom vilken föreliggande rapport hämtar sin
bakgrund, är Trygghetsundersökningen 2014 som utgör allmänhetens bild. Polisens bild i frågan
utgörs av data från Status6, det vill säga anmälningsstatistik. Analysgruppen har även valt att
väga in ungas attityd till och användning av droger. Därför ingår även CAN7-Skolelevers
drogvanor 2013. Att medierna har stort inflytande i samhället är troligtvis ingen kontroversiell
ståndpunkt. En ökad eller stor medierapportering kring en viss företeelse kan därför tänkas skapa
en oro runt densamme eller en tro att det blir värre och värre. Därför lyfts även mediearkivet in.
Datamaterialet som använts är:
 Trygghetsundersökningen 2014
 statistisk information från Status
 CAN- Skolelevers drogvanor 2013
 forskning.
Mediearkivet
Eftersom Borås är den största kommunen inom polisområdet har urvalet gjorts på följande sätt:
- Alla artiklar som innehåller ordet ”Borås” och som innehåller något av tillvalsorden;
mord, dråp, våldtäkt, misshandel, rån, stöld, skadegörelse, trafik eller narkotika.
- I tid är artiklarna begränsade till mellan 2014-01-01 och 2014-07-01.
- Artiklarna är också begränsade till tryckt svensk press.
6
Status: Besluts- och statistikstöd för operativ verksamhet, inom Polisen. Status är uppbyggd med dataprogrammet
QlikView som central programvara och används som ett statistiskt informationssökningsprogram.
7
CAN: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
7
4.4 Svarsfrekvens och bortfall
Borås är indelat in 15 stycken stratum där 300 personer valdes ut slumpmässigt i varje.
Stratumen är:
Centrum
Göta, stadsdel
Göta, annan del
Norrby, stadsdel
Norrby, annan del
Sjöbo, stadsdel
Sjöbo, annan del
Fristad
Sandhult
Trandared
Hulta
Brämhult, Hässleholmen
Brämhult, annan del
Dalsjöfors
Viskafors
Stratumen Fristad, Sandhult, Dalsjöfors och Viskafors utgör områden enligt de tidigare
kommundelarna, vilket innebär att till exempel Sandhult också innefattar de geografiska
områdena Sandared och Sjömarken med omnejd förutom själva området Sandhult.
Sedan dess att urvalet gjordes har en del av de tilltänkta respondenterna flyttat ur kommunen,
avlidit eller på annat sätt omöjliggjort deltagande varpå de inte längre ingår i urvalet.
Nettourvalet är de respondenter som återstår och också det antal som svarsfrekvens och bortfall
utgår ifrån.
På totalnivå svarade 71,6 % av respondenterna. I Borås kommun uppgick svarsfrekvensen till
70,0 %. Av dessa valde merparten att nyttja svarskuvertet som följde med (61,2 procentenheter)
men det fanns också de som svarade via internet (8,7 procentenheter).8
Nettourval
Svarsfrekvens, total
Via posten
Via internet
Bortfall (baserat på
nettourval)
Antal
4443
3108
2721
387
1335
Procent
100,0
70,0
61,2
8,7
30,0
Tabell 1 – Svarsfrekvens och bortfall
I relation till liknande undersökningar är resultatet relativt bra, där exempelvis en liknande
trygghetsundersökning i Malmö har 54 % svarsfrekvens och den nationella
trygghetsundersökningen har en svarsfrekvens på 64 %.9
8
Den observante noterar här att svarsfrekvensen totalt skiljer sig från summan av via post och via internet. Detta har
sin förklaring i den avrundning till en decimal som skett.
9
Malmö Högskola (2013) Malmö områdesundersökning 2012 – Lokala problem, brott och trygghet.
Brottsförebyggande rådet (2014) NTU 2013 – Om utsatthet, otrygghet och förtroende.
8
5
Bakgrund till empirisk kontext
Närmiljö
Nedskräpning
Skadegörelse
Förtroende/Polisiär
närvaro
Trafik
Problembild 2011
Andelen som upplever
nedskräpning som ett problem
har ökat över tid.
I Norrby är problemupplevelsen
störst.
Andelen som upplever
skadegörelse som ett problem har
ökat svagt över tid. I Norrby är
problemupplevelsen störst.
Den självrapporterade
utsattheten för skadegörelse har
avtagit över tid.
Färre upplever att polisen bryr
sig om lokala problem.
Problemupplevelsen av
trafikrelaterade företeelser har
ökat över tid. Dåligt med
cykelbanor är också något som
uppmärksammas. 74 % upplever
problem med att bilar kör för fort
i respondenternas närområde.
Rekommendationer
Fortsätta arbetet kring den fysiska miljön.
Samverka med externa intressenter
såsom privata hyresvärdar.
Diskutera förutsättningar för att aktivera
lokala företagare.
Tydliggöra ansvarsfördelningen vad
gäller klotter.
Problematisera kring effekterna av ”legala
klotterväggar”.
Åtagande samverkansöverenskommelse 2012
Polis: Uppmärksamma, påtala och lagföra
nedskräpning.
Ansvara för utveckling av och att vara en stödjande
funktion i grannsamverkan.
Kommun: Samordna och driva arbetet inom Borås rent
och snyggt.
Ta fram en genomförandeplan med uppföljning på
stadsdelsnivå, för arbetet med trygghetsvandringar i
bostadsområden.
Genomföra trygghetsvandringar i skolorna.
Polis bör i högre utsträckning nyttja
tillgängliga mediekanaler och
därigenom informera om lyckade
insatser. Ingripandeverksamheten bör
vidare karaktäriseras av synlighet och
närvaro.
Utveckla de satsningar som syftar till att öka
framkomligheten och minska bilanvändningen.
Ta tillvara på information från
trygghetsvandringar.
Polis bör fortsätta med trafikrelaterade
arbetsuppgifter.
Tabell 2 – Sammanställning av tidigare problembild, rekommendationer och åtaganden.
9
Forts. Bakgrund till
empirisk kontext.
Oro och trygghet
Alkohol och droger
Problembild 2011
Rekommendationer
Oron att utsättas för brott har
minskat något över tid.
Tryggheten i samband med
utevistelse har ökat över tid.
Utsattheten för våld förknippas
med alkoholintag.
Skapa förutsättningar för multikulturella råd för
att främja integration.
Informera allmänheten i syfte att minska
obefogad otrygghet/oro.
Kontrollera krogar, barer och resturanger med
utskänkningstillstånd.
Verka för direktförverkanden och mot
överförfriskning.
Föra diskussion om öppettider.
Åtagande samverkansöverenskommelse 2012
Polis: Gemensam restaurangtillsyn med
kommunen och Skatteverket 4 ggr/år.
Lagföra minst 20 langningsbrott per år.
Minst 400 direktförverkande av alkohol från
ungdomar per år.
Delta med utsedda poliser i arbetet Krogar mot
knark. Ansvara för kompetensen i
narkotikautbildning för krogpersonal. Ha en tydlig
funktion som krogens kontakt för att motverka
förekomst av narkotika.
Samverkanspart i ”Borås gym mot knark” genom
att delta på möten och hålla kontinuerlig kontakt
med gymmen.
Kommun: Strategiskt planera och behovsbedöma
bemanning av fältsekreterare och
narkotikakompetent personal till särskilda
tillfällen då ungdomar samlas. Samplaneras
tillsammans med polisen.
Gemensam restaurangtillsyn med polisen och
Skatteverket 4 ggr/år.
Erbjuda utbildning i ansvarsfull alkoholservering
minst 1 gång/år.
Samordna arbetet med Krogar mot knark. Planera
och bjuda in till utbildningar.
Samordna ”Borås gym i samverkan”.
Ansvara för utbildningsinsatser till berörda
aktörer.
Tabell 3 – Sammanställning av tidigare problembild, rekommendationer och åtaganden.
10
5.1 Uppföljning av samverkansöverenskommelsen
Kommunen och polisen har efter genomförd avtalsperiod (år 2012 – 2015) för åtaganden enligt
samverkansöverenskommelsen, låtit göra en uppföljning kring de åtgärder som gjorts. Där har de
haft möjlighet att svara enligt färgkoderna grönt – åtgärden genomförd, gult – åtgärden har
påbörjats och rött – åtgärden ej påbörjad. Borås Stad och polisen har även haft möjlighet att
skriva kommentarer kring hur arbetet fortgått, samt förklara varför en viss åtgärd inte gjorts
enligt samverkansöverenskommelsen.
För Borås Stad och polisen har följande fyra samverkansområden prioriterats: ”struktur på det
brottsförebyggande arbetet”, ”ren, vacker och trygg stad”, ”samverkan mellan skola –
socialtjänst – polis – fritid (SSPF)”, ”alkohol, narkotika och dopning” samt ”organiserad
brottslighet”. Majoriteten av de åtgärder som kommun och polis inom kommunen har åtagit sig
att utföra har genomförts enligt uppföljningen av samverkansöverenskommelsen. De åtaganden
som är påbörjade men ej genomförda, alternativt åtgärden ej påbörjad är följande;
Polisen
 Delta med utsedda poliser i arbetet mot knark. Ansvara för kompetensen och
narkotikautbildning för krogpersonal. Ha en tydlig funktion som krogens kontakt för att
motverka förekomst av narkotika.
 Skapa rutiner för samverkan med andra myndigheter i det förebyggande arbetet gentemot
organiserad brottslighet.
Kommunen
 Ansvara för utvecklingen av och att vara en stödjande funktion i grannsamverkan.
 Samordna arbetet med Krogar mot knark. Planera och bjuda in till utbildningar.
 Skapa rutiner för samverkan med andra myndigheter i det förebyggande arbetet emot
organiserad brottslighet.
Det är förhållandevis få åtgärder som inte är åtgärdade enligt uppföljningen av
samverkansöverenskommelsen, vilket är positivt för både polisens och kommunens arbete.
Överlag är det tydliga och mätbara åtaganden som formulerats för kommun och polis. Att det
finns några få åtgärder som inte fullbordats, kan ha olika förklaringar. Då kommentarerna är
knappa i årets uppföljning, blir det svårt att dra några slutsatser kring orsaker om varför
åtgärderna inte fallit ut enligt överenskommelsen 2012. Däremot ställer sig kommunen frågan
om det behövs en brottsförebyggare inom Borås Stad i framtiden. Slutligen bör formuleringen
”delta” belysas. Vad kan ett åtagande som inkluderar deltagande innebära rent konkret?
Analysgruppen reflekterar här särskilt över kommentaren: - ”Vi är med i arbetet krogar mot
knark men för närvarande finns ingen ansvarig polis”.
11
6
Resultat
Resultatdelen är uppbyggd med en redovisning över delar ur Trygghetsundersökningen 2014,
CAN-Skolelevers drogvanor 2013, anmälningsstatistik och mediearkivet.
6.1 Allmänhetens bild via trygghetsundersökningen
Informationen som presenteras under detta avsnitt är hämtad ur den trygghetsundersökning som
genomfördes i polisområde Älvsborg under 2014.10
Vilka problem respondenterna ser
Problem i närområdet ska mäta störningar, antisocialt beteende eller skadegörelser som kan
signalera hot och risker vilket kan skapa konflikter. För att mäta detta har frågor kring vad
boende ser använts, alltså inte vad de själva uppfattar som problem utan vad som finns i miljön.
Genom att mäta vad respondenter ser och till vilken frekvens tar man reda på vad för problem
som syns, vilket i förlängningen kan leda till konflikt eller oro.
Det finns tydliga kopplingar mellan välskötta11 utomhusmiljöer och upplevd trygghet.12 Vi börjar
därför vår resultatredovisning med att titta på nedskräpning. I Borås uppger 20 % att
nedskräpning förekommer i hög utsträckning13 i deras närområde, vilket placerar Borås klart
över totalnivån14 i och med polisområdets högsta värde. Inom kommunen föreligger stora
skillnader mellan de olika stratumen. I exempelvis Norrby, stadsdel är siffran 64 % medan den i
Fristad är 6 %.15
Vad gäller skadegörelsen går det att skönja en liknande trend. Borås placerar sig på 11 % som
kan jämföras med totalnivån på 7 %. I och med nivån på 11 % innehar Borås det näst högsta
värdet i polisområdet. I flera stratum tycks nivån av skadegörelse vara näst intill obefintlig
medan den är av en annan karaktär i exempelvis Norrby, stadsdel med 52 % och i Brämhult,
Hässleholmen med 35 %.
Trafikrelaterade problem är något som tidigare undersökningar16 i PO Älvsborg uppmärksammat
och årets upplaga är inget undantag. 27 % uppger att tung trafik/buller förekommer i hög
utsträckning jämfört med 25 % på totalnivå. Ytterområdena Dalsjöfort (14 %) och Viskafors (16
%) tycks vara relativt förskonade jämfört stratumen Sjöbo, stadsdel (49 %)17, Göta, stadsdel (45
%), Norrby, stadsdel (39 %) och Centrum (34 %).
10
Polismyndigheten i Västra Götaland (2014) Trygghetsundersökningen 2014. Polisområde Älvsborg, diarienr: 489
A117.020/2013.
11
Avsaknad av klotter, nedskräpning och skadegörelse.
12
Brottsförebyggande rådet (2008) Trygghetsvandringar – Om lokalt brottsförebyggande arbete.
13
Hög utsträckning är en sammanslagning av ”stor utsträckning” och ”ganska stor utsträckning” för frågorna om
nedskräpning, skadegörelse och tung trafik/buller. För frågorna om berusade personer, bilar som kör för fort och
buskörning med mopeder/mc är det en sammanslagning av svarsalternativen ”varje dag” och ”flera dagar i veckan”.
14
Polisområdet och totalnivå används synonymt i denna rapport. I polisområde Älvsborg ingår följande kommuner:
Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda.
15
Vi vill poängtera att det är viktigt att ha med sig att det inom Borås Stad föreligger en slags storstadsproblematik
där det i vissa områden finns problem med utanförskap medan det i andra områden inom kommunen ser helt
annorlunda ut.
16
Polismyndigheten i Västra Götaland (2011) Analysrapport Borås 2011. Polisområde Älvsborg, diarienr: AD-48924492/10.
17
Problemet har uppmärksammats tidigare vilket delvis lett till planer om Förbifart Sjöbo vilken inte var färdigställt
under utskick och insamling av enkäten men numera är det.
12
Procent
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Borås
Totalnivå
Nedskräpning
Skadegörelse
Tung
Trafik/buller
Berusade
personer,
utomhus
Bilar som kör Buskörning med
för fort
mopeder/mc
Figur 1 - Andel som uppger att utvalda företeelser förekommer i hög utsträckning
Ordningsstörningar och dylikt kan projicera att samhället inte klarar av att hantera problem.
Områden med personer som inte är väl förankrande i samhället eller där den kollektiva
problemlösningsförmågan är låg uppfattas då som särskilt otrygga. Inom ramen för detta område
följer ett antal områden där Borås har ett högre värde än genomsnittet; Berusade personer
utomhus, bilar som kör för fort och buskörning med mopeder/MC.
Beträffande berusade personer utomhus uppger 8 % i Borås att de ser detta i hög utsträckning i
närområdet vilket är tre procentenheter över genomsnittet. Det tycks vanligare i Norrby, stadsdel
(28 %), Göta, stadsdel (23 %) och Sjöbo, stadsdel (20 %) medan det är mindre vanligt i
Brämhult, annan del (0 %) och Dalsjöfors (0 %).
Bilar som kör för fort är ett problem i hela polisområdet där 39 % uppger att de ser detta i hög
utsträckning i närområdet. I Borås är det 42 % vilket innebär 3 procentenheter mer än
genomsnittet. På det hela taget går detta problem igenom i samtliga stratum där högst värde
påvisas i Norrby, stadsdel (61 %), Sjöbo, stadsdel (52 %) och Sandhult (52 %). Lägst andel
uppges i Trandared (34 %), Brämhult, annan del (36 %) och Dalsjöfors (36 %).
Likt föregående frågor framkommer en stor differens mellan lägsta och högsta värdet också när
det kommer till buskörning med mopeder/MC. På totalnivån uppger 13 % att de ser detta i hög
utsträckning i närområdet medan siffran är 15 % i Borås. Högst siffror uppvisar Norrby, stadsdel
(53 %), Brämhult, Hässleholmen (29 %) och Hulta (26 %). Centrum (6 %) och Brämhult, annan
del (7 %) har de lägsta siffrorna.
Utsatthet för brott
Att mäta utsatthet för brott är en väsentlig del av trygghetsundersökningen och har flera aspekter.
Dels är utsatthet för brott ett avsnitt där polisen vill veta vilka brott som respondenterna utsatts
för och i vilken utsträckning. Likaså är svaren ett komplement till anmälningsstatistiken, ett
verktyg för att undersöka människors anmälningsbenägenhet och se skillnader mellan olika
bostadsområden. Resultaten kan även visa om brottsligheten har minskat eller ökat efter en
genomförd polisiär insats och svaren ska även kunna ge information kring var man borde
fokusera sina brottsförebyggande insatser någonstans.
13
Vi börjar i vår resultatredovisning att redogöra för stöldbrotten. I enkäten får respondenterna
uppge huruvida de blivit bestulna på (1) bil, (2) cykel, (3) MC/moped eller (4) någonting ur/från
något av dessa. På kommunnivå placerar sig Borås i linje med eller strax under genomsnittet sett
till samtliga kategorier. Vi har valt att lyfta fram stöld ur/från bil, cykel eller MC/moped
eftersom detta tycks vanligare i fyra stadsdelar; Göta, stadsdel (6 %), Norrby, stadsdel (3 %),
Tradared (3 %) och Hässleholmen (3 %). Vidare är anmälningsbenägenheten förhållandevis låg
där det är fler som inte anmäler än anmäler stölderna.18
Vad gäller inbrott i (1) bostad och (2) vind, garage, källare, eller förråd ligger Borås även här i
linje med, eller strax under, genomsnittet. Inbrotten i bostad drabbar i genomsnitt 1 % av
boråsarna och de allra flesta anmäler dessutom inbrottet. Inbrotten i vind, garage, källare eller
förråd påvisar större skillnader mellan områdena, från 9 % i Norrby, stadsdel, till 0 % i
Dalsjöfors. Ungefär hälften väljer att anmäla vilket är lägre än för inbrotten i bostad.
10
9
8
Procent
7
6
5
Borås
4
Totalnivå
3
2
1
0
Bestulen på
Inbrott i vind,
Skadegörelse på
någonting ur/från garage, källare eller förvaringsutrymmen
bil, cykel, MC
förråd
som tillhör din
och/eller moped
bostad
Fysiskt våld
Hotad på ett sådant
sätt att du blev rädd
Figur 2 - Andel som uppger sig utsatta för brott
Ett närliggande område gäller skadegörelse på förvaringsutrymmen som tillhör bostaden där
Borås kommun följer genomsnittet där 2 % har svarat jakande på huruvida de drabbats av detta
eller ej. Norrby, stadsdel (12 %) och Göta, stadsdel (7 %) utmärker sig i negativ bemärkelse
inom kommunen. Vidare är anmälningsbenägenheten i dessa områden mycket låg för detta brott.
Hittills har tre utsatthetsområden presenterats, en inom vardera stöld, inbrott och skadegörelse.
Vi ska nu fördjupa oss i utsattheten inom två olika typer av våldsbrott; fysiskt våld och hot.
Vad gäller utsattheten för fysiskt våld19 uppger 2 % i Borås att de drabbats av detta någon gång
de senaste 12 månaderna vilket är 1 procentenhet mer än totalnivån. Anmälningsbenägenheten
förefaller låg där under hälften uppger att de också anmält.
Högst utsatthet för våld uppges av respondenterna i Sjöbo, stadsdel (3 %) och Brämhult,
Hässleholmen (3 %). I Sjöbo, stadsdel uppger den yngsta ålderskategorin (15 till 29 år) högst
18
Någon närmare analys görs inte av detta men vi kan exempelvis tänka oss ett scenario där föremålets värde
understiger en eventuell självrisk.
19
Vad som avses med fysiskt våld förtydligas i frågan med t.ex. ”slag, sparkar, knuffar”.
14
utsatthet med 10 %. Äldre mellan 60 och 69 uppger näst högst utsatthet med 6 %. Det föreligger
en förhållandevis jämn fördelning mellan könen. I Brämhult, Hässleholmen har vi en annan
situation med en förhållandevis jämn spridning i utsatthet mellan åldrarna men där kvinnor
uppger en 2 procentenheter högre utsatthet (4 respektive 2 %). Anmärkningsvärt är också den
höga andel (7 %) kvinnor som uppger vet ej/ej relevant i jämförelse med männen (1 %).
Angående utsattheten för hot följer Borås genomsnittet där 3 % uppger att de blivit utsatta för
hot på ett sådant sätt at de blivit rädda någon gång de senaste 12 månaderna. Ungefär en
tredjedel väljer att anmäla. Brämhult, Hässleholmen (8 %) och Göta, stadsdel (8 %) innehar de
högsta siffrorna inom kommunen. I båda stratumen uppger fler män än kvinnor att de utsatts,
ungefär dubbelt så många män som kvinnor på Hässleholmen och i Göta är det runt fyra gånger
så många män som kvinnor.
Trygghet
Oro är en framåtblickande känsla som grundar sig i vad som skulle kunna hända. Oro för brott
anses vara en generell känsla av otrygghet, och behöver inte vara direkt kopplad till
brottsligheten.20 Det finns alltså inget givet samband mellan förekomsten av kriminalitet och
rädslan för att utsättas för brott. Men om en person utsatts för brott, hört talas om brott via
medier eller vänner eller känner någon som utsatts för brott så kan känslan av oro öka.21
Borås Stad utmärker sig inte vad gäller oron att utsättas för brott utan ligger runt genomsnittet på
samtliga frågor. Mest oroliga är respondenterna för att någon närstående skall drabbas av brott,
något 8 % uppger att de oroar sig en hel del över, vilket också är fallet på totalnivå.
Inom de 15 olika stratumen ser orosbilden olika ut men eftersom oron att bli överfallen eller
misshandlad är den enda som överstiger genomsnittet väljer vi att fördjupa oss i denna. 4 %
oroar sig en hel del att bli överfallna eller misshandlade vilket är en procentenhet över
genomsnittet. Mest oroliga är invånarna i Brämhult, Hässleholmen (12 %), Norrby, stadsdel (8
%) och Sjöbo, stadsdel (8 %). Minst oroliga är invånarna i Sandhult (1 %) och Viskafors (1 %).
Det är sammantaget svårt att uttala sig om otryggheten inom specifika grupper i området
Hässleholmen. Det som går att säga är att personerna mellan 30 och 44 år är minst oroliga för att
bli överfallna eller misshandlade.
20
Heber, Anna (2008) En guide till trygghetsundersökningar – om brott och trygghet.
Ibid.
Sandstig, Gabriella (2010) Otrygghetens landskap - En kartläggning av otryggheten i stadsrummet och en analys av
bakomliggande orsaker, med fokus på mediernas roll.
21
15
10
9
Procent
8
7
6
5
Borås
4
Totalnivå
3
2
1
0
Inbrott i bostaden
Inbrott i
förråd/källare/vind
eller garage
Överfallen eller
misshandlad
Att bil, MC, moper
eller cykel skall
utsättas för
skadegörelse
Att någon
närstående skall
drabbas av brott
Figur 3 – Oro för brott.
Procent
Oron att utsättas för brott kan få konsekvenser för människors beteende vilket i sin tur påverkar
människors livskvalitet. 15 % uppger att de valt en annan väg eller ett annat färdsätt på grund av
oron att utsättas för brott någon gång de
25
senaste 12 månaderna (mot 12 % på
totalnivån). Mest påverkan på beteende
20
för denna fråga uppvisar respondenterna i
Brämhult, Hässleholmen (29 %), Norrby,
15
Stadsdel (26 %) och Göta, Stadsdel (25
Borås
%). I Samtliga stratum väljer kvinnor
10
Totalnivå oftare än män att ändra väg eller färdsätt,
och det är även unga mellan 15 och 29
5
som gör detta i högre utsträckning än de
äldre ålderskategorierna.
0
Valt en annan väg Avstått från någon
eller färdsätt
aktivitet
Vad gäller andelen som uppger att de
avstått från någon aktivitet22 är den högre
Figur 4 – Förändrat beteende på grund av oro.
i Borås (15 %) än totalnivån (12 %).
Högst andel uppges i Norrby, stadsdel
(24 %) och Brämhult, Hässleholmen (23 %). I Norrby är åldersfördelningen jämn men kvinnor
svarar jakande på frågan i avsevärt högre utsträckning än män (32 respektive 17 %). På
Hässleholmen föreligger motsatt scenario; könsfördelningen är jämn medan 30-44 åringarna är
betydligt tryggare än alla andra kategorier.
I undersökningen får respondenterna på ett par frågor uttrycka sig med egna ord. Dessa svar
sammanställs senare under vissa teman. Skrivfrågor är generellt sett behäftade med större
bortfall än frågor med färdiga alternativ, vilket gör att resultaten kan bli en aning missvisande. 23
Svaren kan däremot ge en bild av de problemområden och önskemål som finns.
22
”Avstått från någon aktivitet” exemplifieras i frågeställningen med ”promenad, nattklubb, restaurang och
sportevenemang”.
23
Av de som svarade på enkäten valde drygt 20 % i Borås att skriva fritt på frågan.
16
I alla kommuner utom en placerar sig alkoholoch/eller drogpåverkade personer som den
typen av person invånarna i högst utsträckning
undviker. I Borås uppger 22 % att de aktivt
undviker dessa personer mot 23 % på totalnivån.
Sjöbo, stadsdel har den högsta siffran med 34 %
och Fristad (5 %) och Brämhult, Hässleholmen
(10 %) har de lägsta värdena. I Borås kommun
följer därefter öde platser med 11 % (10 % på
totalnivå), grannar med 8 % (10 % på
totalnivå), ungdomar/ungdomsgäng på 6 % (6 %
på totalnivån) och platser med dålig/ingen
belysning med 6 % (5 % på totalnivå).
Alkohol-/ drogpåverkade
personer
Öde platser
Grannar
Ungdomar/ungdomsgäng
Platser med dålig/ingen
belysning
0
5
10
15
20
25
Procent
Figur 5 – personer och platser som undviks.
Det ställs även en fråga vad polis eller
kommun kan göra för att öka
tryggheten.24 Också denna fråga är en
skrivfråga som därefter är indelade under
vissa teman (i figur 6 redovisas de fem
vanligaste kategorierna).
Mer synlighet/närvaro
Patrullera gående/aktivt prata
med folk
Mer lampor/bättre belysning
Fler fartkontroller/kontrollera
trafiken
Visa sig mer natt-/ kvällstid
0
5
10 15 20
Procent
25
Figur 6 - Vad polis eller kommun kan göra för att öka tryggheten.
I hela polisområdet önskar medborgarna ökad närvaro och/eller synlighet av polis. Så är också
önskemålen i Borås Stad där 4 av de 5 vanligaste svaren handlade om just detta. Respondenterna
uttryckte sig bland annat på följande sätt:
Allmänt
Polisen kan synas mer. Belysning utomhus, skapa levande miljöer där olika åldersgrupper möts. Hålla
ordning runt återvinningsstationer, busshållplatser, parker etc. Ger signal som minskar att folk skitar
ned omgivningen. Polis i hela Borås, alla områden har mycket de behöver göra för att trafiken ska
kännas lugn och trygg. Gäller även busåkandet, gående, cyklister - alla.
Mer förebyggande arbete, framför allt bland ungdomar. Tycker polisen gör ett bra jobb. Borås Stad bör
satsa mer på ungdomar, fler fritidsgårdar, sommarjobb för alla ungdomar, mer vuxna på våra skolor,
jobba för en vettig fritid för våra ungdomar, de är framtiden, ge dom mer ansvar.....det kostar inte
mycket!
Svår fråga, men jättegärna mer närvaro eller patrullering som polisen drev under Valborgsmässoafton i
Borås, det blev en säkerhet för mig att polisen alltid var tillgänglig.
Trafiksituationen i Borås oroar mig. Höga hastigheter och svåra korsningar.
Fotpatrullera. Vore kanon i stadsparken, där vågar man inte gå in när det börjar skymma.
24
På denna fråga valde cirka 39 % i Borås Stad att skriva fritt på frågan.
17
Centrum/
Knalleland
Göta
Norrby
Sandhult
Enkelt. Alla vet att människor kör runt och har streetraces vid Knalleland, Borås och säljer knark vid
McDonalds (den vid Borås arena), man ser typ 5-10 bilar som står med en massa alkohol som göms så
fort snuten kommer. Ställ en tom polisbil vid Knallerian i avskräckningssyfte, för att förhindra en
massa "drifting" och brända däck.
Jag uppfattar mitt område (Byttorp) som tryggt och anser att polisens resurser behövs bättre på andra
ställen inom Borås Stad.
Bor väldigt centralt och nära stor parkering under en viadukt, vilket ibland fungerar som samlingsplats
för folk som är på väg mot Göta efter en kväll på krogen. Ofta gäng och ofta högljudda, ibland
gallskrik. Unga skjuter ibland knallskott under viadukten, vilket ekar enormt högt och är skrämmande.
Ibland kan man se människor utanför vårt hus som har "suspekta möten" här under viadukten. Det är
ständigt nått liv och om inte annat så för att det är mycket trafik utanför. Kanske skulle bättre belysning
under viadukten göra det mindre intressant med dessa suspekta möten, och också trevligare att komma
hem sent. Tycker det är bra att man ofta ser polis cirkulera i stan.
Stänga MAX hamburgares drive in och restarung vid 23.00, Den ligger mitt i ett bostadsområde. Alla
stans fyllon och sladdande tutande Volvos som spinner runt på Hantverksgatan och Götarondellen är
mäkta irriterande. Klarar inte MAX av att tygla sina besökare får de stänga tidigare. Tröttsamt med allt
skräp på min tomt och Bygatan från deras matgäster. Finns inte en soptunna nånstans i närheten,
eftersom maten är Take Away slänger fotgängare och cyklister dryckesbägare och papperspåsar,
hamburgeromslag på trottoarer och tomter.
Åka runt oftare! Ingen bryr sig om vad som förekommer Norrby!
Det jag anser kan förbättras av polisen är att dom ska ha bättre koll på trafiken, jag bor i Sandhult och
det är väldigt ovanligt att se någon köra i rätt hastighet, i princip alla kör för fort och det är inte bra för
det finns både många småbarn som när som helst bara kan springa ut på vägarna, sen så är det väldigt
många som bor här som har djur, och det är alldeles för många som blir påkörda. Det värsta är också att
det är sällan dom stannar också utan många bara fortsätter att köra. Så ha bättre koll på trafiken här runt
omkring skulle nog uppskattas av väldigt många!
Fartkontroller, fartkameror på genomfartsvägen genom Sandhult.
Trandared
Få ned hastigheten på väg 180 (farthinder och kontroller), bygga cykelväg Borås - Sandhult (bredda
vägen så att det går att gå och cykla).
Hastighetskontroll på bilar/MC behövs akut på Trandaredsgatan.
Kransmossen/Hulta kan man ha lite koll. Bilar kör fort utanför Trandaredsskolan. Även vissa vägar
t.ex. Dalsåkergatan. Många barn går hem från skolan där. Generellt att polisen syns oftare.
Sätta upp fartkamera. Trandaredsgatan, utanför Brändmarks blommor, folk kör som galningar.
Hulta
Hässleholmen Säkert görs mycket, bra om det kommer allmänheten till del... Jag befinner mig inte på själva
Hässletorg dagligen men räknar det ändå till mitt närområde med livsmedelsaffär osv. Fortsätt vara
aktiv med mål och initiativ att skapa tillit och samverkan runt Hässleholmen. Synligheten! Mediebilden
viktig. Samverka t.ex. med press (BT och våra utmärkta gratistidningar) genom att visa vad som sker
positivt och förebyggande i vardagen när det INTE är skarpt läge utryckning osv. Titta gärna på ett
exempel från Landskrona som jag råkade få se - En forskningsrapport från 2011 om
Processutvärdering, belyser processamverkan (2.3 Samarbetspunkter - Polisiär synlighet m fl):
http://www.landskrona.se/documents/landskrona/documents/trygg%20och%20s%C3%A4ker/ls08%20%20utva%CC%88rdering_webb2.pdf
Dalsjöfors
Brämhult
Jag tror inte polisen behöver göra mer än vad ni redan gör i Dalsjöfors. Här är det ganska lugnt.
Kommunen skulle möjligen kunna se över belysningen på vissa gångvägar, så att man ser om det döljer
sig en arg älg där.
Såga ner sly m.m. vid busshållsplatserna vid Brämhults IP. Hålla efter buskar m.m.
Tabell 3 – Sammanställning av respondenternas egna skrivningar.
18
Förtroende och kontakt med polisen
Den sista delen i Trygghetsundersökningen 2014 behandlar hur respondenterna upplevt
kontakten med polis, om de haft någon sådan. I Borås Stad uppger 37 % av respondenterna att de
varit i kontakt med polisen minst en gång de senaste 12 månaderna.25 Minst kontakt med polisen
har respondenterna i Brämhult, annan del (28 %) medan övriga stratum ligger relativt nära snittet
för kommunen.
De som svarade att de varit i kontakt med polisen under de senaste 12 månaderna får därefter
bedöma polisens bemötande. Merparten, 72 %, anser att polisen agerade professionellt26. I Göta,
stadsdel uppgav däremot 21 % att polisen hade agerat oprofessionellt, vilket är mer än dubbelt så
hög andel som det stratumet med näst högst värde.
100
7
5
19
19
72
72
Borås
Totalnivå
90
80
Vidare uppger 63 % av respondenterna att de
hyser mycket eller ganska stort förtroende för
polisen generellt vilket är en procentenhet över
genomsnittet. Lägst förtroende för polisen
återfinns på Norrby (51 %) och Sjöbo (55 %)
medan det är högst i Dalsjöfors (69 %).
Procent
70
60
50
40
30
Förtroendet generellet är högst inom
ålderskategorin 30-44 år (70 %) medan det är
lägst i åldergruppen 70+ (58 %). Bland de
högutbildade27 respondenterna uppvisar 69 %
ett högt förtroende vilket är 8-9 procentenheter
över övriga utbildningskategorier.
20
10
0
Professionellt
Neutralt
Oprofessionellt
Figur 7 – Bemötande från polisen.
25
Orsaken till kontakt är inte specificerad utan innefattar allt, från personer som misstänks för brott till personer som
förnyat sitt pass.
26
Professionellt är en sammanslagning av alternativen ”mycket professionellt” och ”ganska professionellt”.
27
Mer än 2 års eftergymnasial utbildning.
19
Ökad polisär närvaro är det som
medborgarna efterfrågar i hög
utsträckning. 51 % av invånarna uppger att
de skulle vilja se mer av polis/polisbil i sitt
närområde. Det är därför intressant att se
hur ofta respondenterna ser polis i sitt
bostadsområde/närområde. Borås är den
kommun där medborgarna i högst
utsträckning ser polis/polisbil varje dag
eller flera dagar i veckan (16 % mot 10 %
på totalnivå).28 Norrby, stadsdel (57 %)
och Brämhult, Hässleholmen (41 %) är de
stratum vars respondenter ser polis oftast i
sitt närområde. Dalsjöfors och Sandhult (3
% vardera) tillhör de stratum, inom Borås
Stad, där respondenterna i lägst
utsträckning uppger att de ser polis/polisbil
i sitt närområde varje dag eller flera dagar i
veckan.
Stratum
Vill se mer av
polis/polisbil i
närområdet
Borås, Total
51 %
Ser
polis/polisbil
varje dag eller
flera dagar i
veckan
16 %
Borås, Centrum
47 %
26 %
Göta, stadsdel
53 %
27 %
Göta, annan del
46 %
14 %
Norrby, stadsdel
74 %
57 %
Norrby, annan del
50 %
10 %
Sjöbo, stadsdel
60 %
27 %
Sjöbo, annan del
49 %
13 %
Fristad
42 %
5%
Sandhult
46 %
3%
Trandared
48 %
9%
Hulta
62 %
20 %
Brämhult, Hässleholmen
59 %
41 %
Brämhult, annan del
52 %
4%
Dalsjöfors
Viskafors
50 %
50 %
3%
6%
Tabell 4 – Sammanställning av om respondenterna vill se polis och hur ofta de ser polis.
28
Det är viktigt att ha i åtanke att det också är här polisområde Älvsborg har sitt huvudsäte vilket kan vara en av flera
förklaringsfaktorer.
20
6.2 Polisens bild
Där trygghetsundersökningen kan sägas gestalta allmänhetens bild får anmälningsstatistiken
sägas utgöra en del av Polisens bild. Statistiken för de redovisade åren består av antalet
anmälningar mellan första januari till och med 18:e november.
Anmälningarna vad gäller samtliga våldsbrott har ökat i hela landet sett över tid och har i stort
sett gjort så under de senaste 20 åren.29 I Borås gör sig en annan trend gällande, nämligen en
stabil och något nedåtgående sådan. De fyra vanligaste typerna av anmälningar 2014 gäller olaga
hot mot kvinna 18 år eller äldre (171 stycken), olaga hot mot man 18 år eller äldre (145
stycken), misshandel utomhus mot man 18 år eller äldre, obekant med offret (127 stycken) och
misshandel, ej grov, inomhus mot kvinna 18 år eller äldre i nära relation (121 stycken). Både
anmälningarna om olaga hot mot kvinna och man har minskat något över tid medan
misshandelsanmälningarna fluktuerat desto mer.
3 500
3 000
Antal
2 500
Våldsbrott
2 000
Övriga
1 500
Tillgreppsbrott
1 000
Skadegörelse
500
0
2010
2011
2012
2013
2014
Figur 8 – Brott mot person
Beträffande övriga brott mot person30 kan vi också här notera en förhållandevis stabil
anmälningskurva. De vanligaste anmälningarna 2014 gäller ofredande mot kvinna 18 år eller
äldre (190 stycken) och ofredande mot man 18 år eller äldre (132 stycken) vilka tillsammans står
för över 40 % av alla anmälningar i denna brottskategori. Inom dessa kategorier kan vi också
notera en svagt avtagande trend de senaste åren.
Anmälningarna om tillgreppsbrott, riktare mot person, har ökat sett över de senaste 5 åren. De
vanligaste anmälningarna 2014 gäller stöld, snatteri utan inbrott, annan stöld eller snatteri utan
inbrott (435 stycken) och tillgrepp av ej motordrivet fortskaffningsmedel, cykel (350 stycken).
Vad gäller skadegörelse, riktade mot person, har även här anmälningarna legat förhållandevis
stadigt över tid. Vanligaste anmälningarna gäller skadegörelse på motorfordon som ensamt står
för över 40 % av anmälningarna.
29
Antalet inkomna anmälningar och att dessa har ökat är inte lika med att antalet våldsbrott ökar. Ett ökat
anmälningsflöde kan bero på en mängd faktorer, där ökad anmälningsbenägenhet är en viktig faktor.
30
Övriga innefattar bland annat ofredande, olaga intrång, människorov, ärekränkning, sexuellt utnyttjande,
egenmäktighet med barn, köp av sexuell tjänst.
21
Nästa brottsområde som lyfts upp i föreliggande rapport gäller narkotika- och trafikbrott (se
figur 9). Denna statistik är behäftad med ett grundproblem vi inte kommer ifrån; ju mer polisen
arbetar mot narkotika och trafik desto fler anmälningar. Detta beror till stora delar på att dessa
brott är spaningsrelaterade och egeninitierade. Tankegångarna förtydligas om vi tänker oss att
polisen slutar att genomföra några alkoholutandningsblås vilket oundvikligen innebär att
anmälningarna om rattfylla kommer att minska. Detta betyder naturligtvis inte att människor i
mindre utsträckning kör alkoholpåverkade trots att anmälningarna minskat stadigt.
3 000
2 500
Antal
2 000
Narkotikabrott
1 500
Trafikbrott
1 000
500
0
2010
2011
2012
2013
2014
Figur 9 – Trafik- och narkotikabrott
Liknande tankegångar gäller även narkotikabrott. Låter polisen bli att titta efter
narkotikapåverkade personer kommer också färre anmälningar om bruk/innehav att upprättas.
Att anmälningarna om narkotika ökar i takt med att polisen ökar insatserna mot narkotika är
därför helt i sin ordning.31 Att titta på anmälningarna om narkotika- och trafikrelaterade brott
utan att först beakta relaterade insatser blir därför vanskligt.
Den sista delen i anmälningsstatistiken innefattar så kallad annan brottslighet (se figur 10). Ser
vi till bedrägeribrotten har dessa nästan dubblerats sett över 5 år. Den brottskod som uppvisar
den högsta ökningen gäller bedrägeri med hjälp av faktura (så kallade falska fakturor,
bluffakturor eller annonsbedrägeri) som gått från att stå för under 10 % av anmälningarna år
2010 till närmare 60 % år 2014. Bedrägeri på internet har också ökat över tid, från 61 stycken
anmälningar (2010) till 208 stycken (2014).
Vad gäller tillgreppen i butik har dessa anmälningar minskat över tid. Brottskategorin innefattar
endast en brottskod och denna står således för hela nedgången.32
31
Det är viktigt att poängtera detta eftersom den massmediala bilden ibland är den motsatta.
Brottskod: 0863 - Stöld, snatteri utan inbrott, från butik, även i anslutning till bensinstation, varuhus, kommersiell
utställningslokal.
32
22
1 800
1 600
1 400
Antal
1 200
Bedrägeribrott m.m.
1 000
Tillgrepp i butik
800
Övriga BrB-brott
600
Övriga specialstraffrättsliga
400
200
0
2010
2011
2012
2013
2014
Figur 10 – Annan brottslighet
I övrigt finns få iakttagelser med väsentlig betydelse inom kvarvarande kategorier. Det kan kort
nämnas att den vanligaste anmälan inom övriga BrB33-brott är olovligt förfogande. För området
övriga specialstraffrättsliga-brott är det lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga
föremål som är den vanligaste anmälan.
33
BrB: Brottsbalksbrott
23
6.3 CAN-Skolelevers drogvanor 2013
Nedan redovisas en kort sammanfattning av CAN:s undersökning om Skolelevers drogvanor
2013 och dess uppgifter relaterat till Borås Stad. Här nedan kommer dock resultaten redovisas
för Borås Stad som helhet och inte uppdelat på stadsdelsnivå.
Skolelevers drogvanor 2013
CAN:s undersökning om skolelevers drogvanor är en nationell undersökning som går ut till
skolelever i årskurs 9 och gymnasiet år 2.34 Syftet med undersökningen är att få en överskådlig
bild av skolelevers drogvanor, attityder till droger samt hur skoleleverna till viss del mår.
Undersökningen är så pass omfattande att den även ger en lägesbild på kommunnivå, vilket gör
sig användbart när skolelevers drogvanor i Borås Stad ska studeras.
När slutsatser dras utifrån resultaten på kommunnivå, är det dock viktigt att vara medveten om
att antalet individer som ligger till grund för respektive kommun i många fall är lågt, vissa fall
närmare 50 elever. Detta gör att ett fåtal elevers svar kan få ett stort genomslag för en viss
kommun. Därför är det värdefullt att se åt vilket håll flera indikatorer pekar åt. Det är även
viktigt att poängtera att enskilda siffror snarare bör ses som en storleksordning på konsumtionen
av ett visst preparat och inte som ett exakt mått på det verkliga beteendet.35
Materialet kommer här nedan att redovisas utifrån kategorierna; alkohol, tobak, sniffning/
boffning, narkotika, receptbelagda läkemedel, utan recept, olagliga preparat inom 24 timmar
samt skolkning. Dessa kategorier är med i föreliggande rapport med utgångspunkt i att de visar
en bild av ungdomars relation till droger och asociala levnadssätt. Då eventuella drogvanor,
attityder till droger samt hur skolelever mår, ständigt är aktuella frågor oavsett om problematiken
existerar i någon högre utsträckning i dagsläget eller inte. Frågorna är alltid aktuella i arbetet
kring prevention och elevers allmänna hälsa.
Alkoholvanor
Riskkonsumenter
I Borås Stad uppger 10 % av pojkarna
och 11 % av flickorna i årskurs 9 att de
konsumerar alkohol i den grad att de
omfattas av kategorin riskkonsumenter36
(se figur 10). För såväl pojkar och
flickor i årskurs 9 nationellt har 11,2 %
angett att de dricker alkohol i den
utsträckningen att de omfattas av
kategorin riskkonsumenter.
Inom samma kategori fast för gymnasiet
år 2 anger 33 % av pojkarna och 27 %
av flickorna att de konsumerar alkohol i
34,1
33
27
10
11
11,2
26,8
11,2
Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor
Borås
Nationellt
Årskurs 9
Borås
Nationellt
Gymnasiet år 2
Figur 11 – Andelen riskkonsumenter för årskurs 9 och gymnasiet år 2
34
CAN (2013) Skolelevers drogvanor 2013.
CAN (2013) Drogvanor i Västra Götaland, årskurs 9 och gymnasiet, år 2, 2013.
36
Med riskkonsumenter menas elever som dricker minst 9 standardglas för flickor eller 14 standardglas för pojkar i
veckan. (Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol och motsvarar 33 centiliter starköl, 12 centiliter vin och fyra
centiliter starksprit.) CAN (2013) Skolelevers drogvanor 2013.(Ursprunglig definition kommer från
Folkhälsomyndigheten och där anges 9 standardglas för kvinnor och 14 standardglas för män).
35
24
en sådan grad att de omfattas av kategorin riskkonsumenter av alkohol.37 För pojkar och flickor
nationellt har 34,1 % pojkarna och 26,8 % av flickorna har angett att de dricker alkohol i den
uträckningen att de inkluderas av kategorin riskkonsumenter.
På det stora hela kan vi se att andelen riskkonsumenter i Borås följer ungefär samma mönster
både nationellt som inom kommunen, både för årskurs 9 och gymnasiet år 2.
Smugglad starksprit/starköl
Andel elever i Borås Stad som druckit smugglad starksprit och smugglad starköl, redovisas
genom att alla svarskategorier som inkluderar att smugglad starksprit/smugglad starköl har
konsumerats de senaste 12 månaderna är sammanslagna.38 Detta för att göra det jämförbart med
den nationella nivån där andelen redovisas i kategorin andel som har druckit smuggelsprit de
senaste 12 månaderna alternativt har druckit smugglad starköl de senaste 12 månaderna.
Här nedan redovisas andelen både inom Borås Stad och nationellt, för såväl årskurs 9 som för
gymnasiet år 2. För Borås Stad, både årskurs 9 och gymnasiet år 2 är även variabeln kön
sammanslagen, då det statistiska underlaget inte är tillräckligt stort för att redovisa pojkar och
flickor separat. Vi kan se att eleverna i Borås Stad, såväl årskurs 9 som gymnasiet år 2, följer
ungefär genomsnittlig konsumtion av både smugglad starksprit och smugglad starköl. Att
smugglad starksprit dricks i något större mängd än smugglad starköl, för både årskurs 9 och
gymnasiet år 2 i Borås Stad. Att smugglad starksprit dricks i något högre utsträckning bland
elever i gymnasiet år 2 i Borås än nationellt är även värt att notera. Samma mönster kan utrönas
nationellt för respektive kategori (se figur 12 och figur 13).
Smugglad starksprit
Dricker inte smugglad starksprit
Smugglad starköl
Dricker inte smugglad starköl
69
73,6
70,9
44
54,8
62,7
76
73,6
70,9
56
54,8
18
18,4
23,7
39
34,0
33,3
11
16,3
10,7
22
31,6
Ej
uppdelat
efter kön
Pojkar
Flickor
Ej
uppdelat
efter kön
Pojkar
Flickor
Ej
uppdelat
efter kön
Pojkar
Flickor
Ej
uppdelat
efter kön
Pojkar
Borås
Nationellt
Årskurs 9
Borås
Borås
Nationellt
Nationellt
Årskurs 9
Gymnasiet år 2
Borås
62,7
12,9
Flickor
Nationellt
Gymnasiet år 2
Figur 12 – Andel som har druckit smugglad starköl
Figur 13 – Andel som har druckit smugglad starksprit
37
För Borås Stad, gymnasiet år 2 är andelen riskkonsumenter ej uppdelat efter kön, då det statistiska underlaget inte
är tillräckligt stort för att redovisa pojkar och flickor separat.
38
För Borås Stad årskurs 9 är kategorierna ”En gång i månaden”, ”2-6 gånger i månaden de senaste 12 månaderna”,
”En gång de senaste 12 månaderna” sammanslagna till kategorin ”Har druckit smugglad starköl/smugglad starksprit
de senaste 12 månaderna”.
För Borås Stad gymnasiet år 2 är kategorierna ”Någon gång i veckan eller oftare”, ”2 – 3 gånger i veckan”, ”En
gång i månaden”, ”2-6 gånger i månaden de senaste 12 månaderna” och ”En gång de senaste 12 månaderna”
sammanslagna till kategorin ”Har druckit smugglad starköl de senaste 12 månaderna”.
25
Alkoholdebut innan 13 års ålder
Av Borås Stads skolelever uppger 19 % (ej uppdelat efter kön) i årskurs 9 att alkoholdebuten
inträffade vid 13 års ålder eller yngre, vilket är en siffra som sticker ut i jämförelse med vad
pojkar och flickor nationellt har angett. I den nationella undersökningen uppger nämligen 8,7 %
av pojkarna och 7,9 % av flickorna i årskurs 9 att alkoholdebuten inträffade vid 13 års ålder eller
yngre.
I Borås Stad, gymnasiet år 2 svarade 16 % av eleverna (ej uppdelat efter kön) att alkoholdebuten
inträffade när de var 13 år eller yngre. Motsvarande för den nationella undersökningen uppger
10,8 % av pojkarna och 9,3 % av flickorna att alkoholdebuten inträffade när de var 13 år eller
yngre. Även här skiljer sig svaren för Borås från de nationella värdena.
Tobaksvanor
Vad det gäller rökvanor bland elever i
årskurs 9 i Borås, röker 3 % av pojkarna
och 7 % av flickorna varje dag/nästan
varje dag. Detta kan jämföras med den
nationella undersökningen där 4,8 % av
pojkarna och 5,5 % av flickorna har
uppgett att de röker varje dag/nästan varje
dag.
13,6
13
10
7
4,8
9,0
5,5
3
Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor
Borås
Nationellt
Borås
Nationellt
Vad det gäller rökvanor bland elever i
Årskurs 9
Gymnasiet år 2
gymnasiet år 2 i Borås Stad, så röker 10 %
av pojkarna och 13 % av flickorna varje
Figur 14 – Andel som röker varje dag/nästan varje dag
dag/nästan varje dag. Detta kan jämföras
med den nationella undersökningen där 9 % av pojkarna och 13, 6 % av flickorna röker varje
dag/nästan varje dag.
Sniffning/boffning
5 % av pojkarna och 4 % av flickorna i årskurs 9 i Borås Stad uppger att de har sniffat/boffat
någon gång de senaste 12 månaderna. Detta kan ställas mot de nationella värdena, där 2,7 % av
pojkarna och 2,3 % av flickorna uppger att de sniffat/boffat någon gång de senaste 12
månaderna.
6
5
För gymnasiet år 2 uppger 6 % av pojkarna och
2 % av flickorna i Borås Stad att de
sniffat/boffat någon gång de senaste 12
månaderna. Nationellt anger 2 % av pojkarna
och 1,5 % av flickorna att de sniffat/boffat
någon gång de senaste 12 månaderna.
4
2,7
2,3
2
2,0
1,5
Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor
Borås
Se vidare diskussion om detta område, dess
skadeverkningar och allvar under avsnitt 8
Diskussion och rekommendationer.
Nationellt
Årskurs 9
Borås
Nationellt
Gymnasiet år 2
Figur 15 – Andel som har sniffat/boffat
Narkotika
Inom Borås Stad, årkurs 9 har 9 % av pojkarna och 5 % flickorna någon gång använt narkotika
de senaste 12 månaderna. Nationellt har 7,3 % av pojkarna och 5,7 % av flickorna någon gång
26
använt narkotika de senaste 12 månaderna. Därmed kan vi se att pojkarna har brukat narkotika
de senaste 12 månaderna i något högre utsträckning inom Borås än nationellt.
Vid samma fråga fast för gymnasiet år 2 inom Borås Stad anger 19 % av pojkarna och 15 % av
flickorna att de någon gång använt narkotika de senaste 12 månaderna. Nationellt sett anger
19,4 % av pojkarna och 13,8 % av flickorna att de använt narkotika någon gång de senaste 12
månaderna. Därmed kan vi se att flickorna har brukat narkotika de senaste 12 månaderna i något
högre utsträckning inom Borås än nationellt.
Receptbelagda läkemedel, utan recept
5 % av ungdomarna (ej könsuppdelat) i Borås, årskurs 9 uppger att de använt receptbelagda
sömnmedel eller lugnande läkemedel, utan recept, någon gång. Nationellt uppger 2,5 % av
pojkarna och 4 % av flickorna att de någon gång använt receptbelagda sömnmedel eller
lugnande läkemedel, utan recept, någon gång. Vi kan här se att eleverna i Borås använt sig i
något högre utsträckning av receptbelagda sömnmedel eller lugnande, utan recept, någon gång
än nationellt.
I gymnasiet år 2 uppger 4 % av ungdomarna (ej könsuppdelat) i Borås, att de använt
receptbelagda sömnmedel eller lugnande läkemedel utan recept någon gång. Nationellt uppger
4,1 % av pojkarna och 4,1 % av flickorna att de någon gång använt receptbelagda sömnmedel
eller lugnande läkemedel, utan recept, någon gång. Därmed kan vi se att eleverna i Borås,
gymnasiet år 2 följer ungefär samma mönster som i den nationella undersökningen.
Olagliga preparat inom 24 timmar
Att studera hur fördelningen ser ut över vilka preparat eleverna tror sig kunna få tag på inom 24
timmar, kan vissa indikationer som pekar åt ett visst håll visa på hur vanligt ett visst preparat är
samt hur den allmänna attityden kring ett visst preparat är. Här nedan redovisas andel elever som
kan få tag på något av följande inom 24h (från och med då frågan ställdes). Procentuell
fördelning efter Borås och nationellt samt årskurs 9 och gymnasiet, år 2. (Flera alternativ har
kunnat anges.) Notera särskilt folköl, alkohol från systembolaget, smugglad alkohol
hasch/marijuana samt cigaretter, framförallt för gymnasiet år 2.
27
80
70
Procent
60
Ja, folköl
50
Ja, alkohol från systembolaget
40
Ja, smugglad alkohol
30
Ja, cigaretter
20
Ja, hasch/ marijuana
10
Ja, anabola steroider
0
Nej, inget av ovanstående
Ej kön
Ej kön
Ej kön
Ej kön
Borås
Nationellt
Borås
Nationellt
Årskurs 9
Gymnasiet år 2
Figur 16 - Få tag på "olagliga" preparat inom 24 timmar 39
Skolkning
30 % av eleverna (ej uppdelat efter kön) i årskurs
9 i Borås har angett att de brukar skolka.40
Nationellt sett har 26,9 % av pojkarna och 28,1
% av flickorna i årskurs 9 angett att de brukar
skolka. Därmed kan vi utröna att andelen elever,
årskurs 9 i Borås skolkar i högre utsträckning än
nationellt.
30
26,9
28,1
34
40
42,5
Ej kön Pojkar Flickor Ej kön Pojkar Flickor
Borås
Nationellt
Borås
Nationellt
34 % av eleverna (ej uppdelat efter kön) i
Årskurs 9
Gymnasiet år 2
gymnasiet år 2 i Borås har angett att de brukar
skolka, detta är inget värde som sticker ut om vi
Figur 17 – Andel som brukar skolka
ser till den nationella mätningen. Nationellt sett
har 40 % av pojkarna och 42,5 % av flickorna i gymnasiet år 2 angett att de brukar skolka.
39
Kategori ”Nationellt, årskurs 9” och ”Nationellt, gymnasiet år 2” är medelvärdet för pojkar och flickor, från CAN
(2013) Skolelevers drogvanor 2013. Detta för att underlätta jämförelsen mellan Borås Stad och nationellt.
40
I kategorin ”Brukar skolka” är svarsalternativen från CAN Tabeller för Södra Älvsborg, (Bilaga 11 och 12) ”Ja,
någon gång per termin”, ”Ja, en gång i månaden”, ”Ja, 2.3 gånger i månaden”, ”Ja, en gång i veckan” och ”Ja, flera
gånger i veckan” sammanslagna i en svarskategori, för att matcha kategorin ”Brukar skolka, totalt” i, CAN (2013)
Skolelevers drogvanor 2013.
28
6.4 Mediearkivet
En genomgång av mediearkivet syftar till att ge en annan bild – mediernas bild – av vad som
uppmärksammats. Genomgången består av ett urval av artiklar från 2014-01-01 till 2014-07-01,
det vill säga i anslutning till när enkäten samlades in, och som på ett eller annat sätt antas kunna
påverka medborgarnas trygghet utan att de nödvändigtvis själva blivit utsatta.
Borås är till befolkningsmängden, med ca 106 000 invånare den största kommunen i
polisområdet. Som en följd av att det vistas mycket människor i kommunen, får också
nyhetsrapporteringen en annan karaktär än i de mindre kommunerna. Exempelvis kan vi tänka
oss att det sker lika många misshandelsfall per 100 000 invånare i Borås som i en mindre
kommun men eftersom det lever fler i Borås, så kommer också fler misshandelsfall, i absoluta
termer, att ske. Detta är också något som går att utläsa i mediearkivet där flera fall rapporterats
under genomgångsperioden.41
En händelse som uppmärksammats både lokalt och i nationell press, som förvisso skedde i
december 2013, men som det finns återkommande artiklar om även under den avsatta
sökperioden. Händelsen handlar om en man som både blir rånad och får ett finger avklippt, i
Fritsla.42
En särskild händelse som kan tänkas påverka allmänhetens syn på polisens verksamhet i
allmänhet och polisens legitimitet i synnerhet, handlar om vad som i medier framgår som att en
högt uppsatt polischef brukat övervåld mot en oskyldig man och dennes son.43 Kring denna
händelse diskuteras även att där finns en rädsla bland poliser i allmänhet för att anmäla brott
inom den egna polisiära verksamheten. Händelsen inträffade redan sommaren 2013, men har
diskuterats flitigt av medier under våren 2014 och inte minst av Borås tidning.
Några mord/mordförsök har kommit att florera i medierna under den utsatta sökperioden, vilket
under rådande omständigheter kan ha kommit att påverka allmänhetens syn på sin närmiljö.
Exempelvis hittades en 23–årig kvinna död i en lägenhet, tillsammans med en mycket explosiv
syra samt ett antal giftiga ormar och spindlar.44 En annan uppmärksammad händelse handlar om
en 12–årig pojke som på nyårsnatten blir skjuten. Händelsen tycks bottna i en blodsfejd som
började 14 år tidigare i pojkens hemland Albanien. Att en så pass ung pojke blir offer för en
skjutning, kan möjligen skapa ökad oro bland allmänheten.45
Oroligheter på särskilt utsatta områden diskuteras i olika artiklar. Bränder och skadegörelse är
de händelser som är mest rapporterade av medierna. Exempelvis en misstänkt mordbrand, på
Hulta, där en garagelänga brann upp.46 Ett flertal polisingripanden på Hulta torg har visat sig
skapa frustration bland de boende i området, där irritation kring polisens attityd är något som
uppmärksammas.47 Som ett led av detta följer några artiklar om hur polisen nu ska ändra sitt
arbetssätt i områden så som Hulta.48 Butiksägare vid Hulta torg och AB Bostäder å andra sidan
ser över möjligheterna med utökad kameraövervakning kring Hulta torg.49 När polisen skulle
41
Se exempelvis Raun, Anki (2014) ”Pojke misshandlades vid Borås-bråk”, GT, 10 april, s.10.
Se exempelvis Granberg, Lennart (2014) ”Knipsade finger – åtalas”, Borås tidning, 28 februari, s.8.
43
Se exempelvis Granberg, Lennart (2014) ”Polischef anmäld för brutalt våld”, Borås tidning, 23 januari, s.4-5.
44
Sköld, Johan , Wadström, Nils (2014) ”Här låg hon död – 23 årig kvinna hittad livlös”, GT, s.8-9.
45
Salihu, Diamant, Hjalmarsson, Christoffer (2014) ”Nyårsafton 2013: Blodshämnden kom till Borås”. s.
8,9,10,11,12,13.
46
Molliver, Sandra (2014) ”Bilar förstörda i brand”, Borås tidning, 28 april, s.8.
47
Hjelm, Tobias, Boussir, Yousef (2014) ”Oroligheterna fortsätter på Hulta torg”, 5 juni, s.6.
48
Hansson, Lovisa (2014) ”Vi måste se över hur vi jobbar”, Borås tidning, 7 juni, s.7.
49
Granberg, Lennart (2014) ”Kräver att torget kameraövervakas”, Borås tidning, 16 maj, s.6.
42
29
gripa en person för narkotikabrott på Hässleholmen, grep en folkmassa på 30-40 ungdomar in för
att förhindra gripandet.50
Narkotika har varit ett omdiskuterat ämne i Borås. Vid ett flertal tillfällen har polisen gjort
insatser mot misstänkta narkotikabrott runt Hulta torg. En utmärkande händelse kopplad till
oroligheterna på Hulta torg, handlar om att polisen skulle göra ett ingripande mot två personer
misstänkta för narkotikabrott. Varpå personer runt omkring försökte förhindra gripandet. Boende
i området talar om en frustration och ifrågasättande över hur polisen går tillväga vid
ingripanden.51 Poliser som Borås tidning varit i kontakt med rörande synen på narkotika i
allmänhet, uttalar sig i frågan och varnar för en liberal trend gällande narkotika.52
Omständigheter som oroligheter kring polisiära ingripanden och förändrad syn på narkotika, kan
vid en sammavägning inte uteslutas utan bör finnas med när resultatet från
trygghetsundersökningen beaktas.
Det har också figurerat vissa ligor inriktade på grova stölder, av mer vardaglig – dock inte
mindre allvarlig karaktär. Exempelvis ett par som är bostatta i Borås och som misstänks för att
ha förvarat en ovanligt stor mängd stöldgods i sin gemensamma bostad53 – samt en
livsstilskriminell liga54. Ytterligare ligor som omnämns är av den karaktär som verkar
internationellt och främst riktar in sig på äldre, i detta fall äldres plånböcker och bankkort.55
Båda dessa typer av ligor opererar inom den så kallade mängdbrottsligheten, det vill säga den
brottslighet som drabbar flest, och som därför kan antas öka oron för brott i allmänhet och
vardagsbrotten i synnerhet.
Nedskräpning är något som problematiserats i flertalet artiklar under den avgränsade
sökperioden. Frustration kring nedskräpning runt återvinningsstationer56 samt vad
nedskräpningen i faktiska termer kan komma att kosta för Borås Stad har diskuterats.57
50
Hansson, Lovisa (2014) ”Folkmassa grep in när polis grep knarkmisstänkt”, Borås tidning, 31 maj, s.6.
Hjelm, Tobias (2014) ”Oroligheterna fortsätter på Hulta torg”, Borås tidning, 5 juni, s.6.
52
Granberg, Lennart (2014) ”Polisen varnar för en liberal trend”, Borås tidning, 3 april, s.4-5.
53
Liljenby, Niclas (2014) ”Boråsparets bostad full av stöldgods”, Borås tidning, 18 juni, s.5.
54
Fredriksson, Anette (2014) ” Mopedligans misstag: fast på bild - ■ Två män greps på bar gärning i "Operation
kofot" ■ Dömdes” Expressen, 18 juni, s 8-9.
55
Johansson, Johanna (2014) ”Kvartett stal från äldre – döms till fängelse”, Borås tidning, 15 april, s.9.
56
Hjelm, Tobias, Pettersson, Jan (2014) ”Dumpat skrot blir dyrt för kommunen”, Borås tidning, 27 juni, s. 4.
57
Rosenqvist, Håkan (2014) ”Skräpet en dyr affär för Borås”, Borås tidning, s.8.
51
30
7
Sammanfattning av resultat
Trygghetsundersökningen
2014
Anmälningsstatistik
CAN - Skolelevers
drogvanor 2013
Mediearkivet
I allmänhet högre förekomst av
såväl nedskräpning som
skadegörelse i Borås och i synnerhet
i stadens utsatta områden.
Tillgreppsbrottsanmälningarna
har ökat något över tid.
Anmälningar gällande
våldsbrott, skadegörelse och
övriga brott mot person har
legat stabilt, sett över 5 år.
Andelen riskkonsumenter av
alkohol ligger i linje med det
nationella genomsnittet.
Många fall av
misshandel.
Trafikrelaterade problem fortsätter
att förekomma med höga nivåer av
tung trafik/buller, bilar som kör för
fort samt buskörning med
mopeder/MC.
Utsattheten för fysiskt våld är högre
i Borås än snittet. För övriga brott
följer Borås genomsnittet.
Anmälningarna om bedrägeri
har ökat kraftigt i allmänhet
och i synnerhet anmälningarna
om bedrägeri via faktura.
En man blev rånad och
fick sitt finger avklippt.
Tidig alkoholdebut.
Det är vanligare att unga
dricker smugglad starksprit än
smugglad starköl.
Fler gymnasieungdomar i
Borås har druckit smugglad
starksprit än genomsnittet
nationellt.
Invånarna i Borås är marginellt mer
oroade för att bli
överfallna/misshandlade. Övriga
oroskategorier ligger i linje med
eller strax under
polisområdessnittet.
Rökvanorna bland flickor i 9:e
klass är högre i Borås än
genomsnittet nationellt.
Fler invånare i Borås än snittet har
valt en annan väg eller färdsätt på
grund av oron att utsättas för brott.
Många har dessutom valt att helt
avstå från någon aktivitet av samma
skäl.
Enkelt att få tag på cigaretter.
Relativt vanligt att pojkar
sniffar/boffar.
Övervåld från en högt
uppsatt polischef.
Ett antal
mord/mordförsök.
Ett flertal artiklar om
oroligheter kring Hulta
torg.
Ett antal ligor som
ägnar sig åt mängdbrott
har figurerat i
tidningarna.
Enkelt att få tag i
hasch/marijuana.
Alkohol- och/eller drogpåverkade
personer är de personer som flest
undviker.
Invånarna önskar ökad
synlighet/närvaro.
Polisen har relativt sett hög närvaro
i Borås.
Det finns vissa områden som är mer
utsatta för brott och där oron är
högre.
Tabell 5 - Resultatsammanfattning
31
8
Diskussion och rekommendationer
Analysgruppen för nedan en diskussion och ger rekommendationer till några av de berörda
parterna. Diskussionen och rekommendationerna ska ses som en hjälp i att både identifiera
problemen och faktorerna runt problemen, men också som förslag på lösning, eller delar av en
lösning. Inte att glömma är även vikten av att involvera invånarna i kommunens olika forum i
arbetet kring att skapa en trygg och trivsam närmiljö och utsmyckning av det offentliga rummet.
Under detta avsnitt kommer även tidigare rekommendationer, analysrapporter och
samverkansöverenskommelse att vägas in. Föregående trygghetsundersökning(ar) kommer
däremot att fungera som en fingervisning om tidigare problem snarare än en redogörelse om
förändring från tidigare år. Detta med anledning av att 2014 års trygghetsundersökning har en
omarbetad enkät. Omarbetningen gjordes för att det fanns ett behov av att aktualisera
undersökningen sett till både språkbruk och problemområden. Ytterligare en fördel med den nya
enkäten är att den tar avstamp i modernare metodologisk forskning kring enkäter och dess
utformning.
8.1
2011
Trafik
Av tidigare trygghetsundersökningar framgår det att problemupplevelsen gällande trafiken
har ökat över tid. 2011 uppmärksammades särskilt bilar som kör för fort och dåligt med
cykelbanor.
För att komma tillrätta med problemen rekommenderades kommunen att fortsätta arbeta
med arbetet mot att minska bilanvändningen. Vidare rekommenderades kommunen även att
ta tillvara på de trygghetsvandringar som genomförts. Polisen i sin tur rekommenderades att
fortsätta arbeta med trafikrelaterade arbetsuppgifter.
Trafikområdet ingår inte i den samverkansöverenskommelse som stipulerades 2012. Det
finns därför inga fastställda åtaganden.
Buskörning med mopeder
I svaren från trygghetsundersökningen 2014 framkommer det att buskörning med
mopeder/MC förekommer i förhållandevis hög utsträckning i ett flertal stratum.
2014
Från forskningen vet vi att människor uppfattar ljudet
från mopeder betydligt mer irriterande än exempelvis
vanlig bil- eller tågtrafik.58 Vi vet också att mopedförare
löper 40-100 gånger så hög risk som en bilist att råka ut för
olyckor.59 Till följd av att mopedförsäljningen ökat sedan
intåget av klass 1 mopederna, de så kallade EU-mopederna, har
också antalet allvarligt skadade ökat över tid.60 Mot bakgrund
av detta torde det stå klart att mopeder och buskörning med
dessa är ett angeläget spörsmål som inte bör sopas undan
lättvindigt.
58
Foto: Tomas Karlsson
Vos, Joos (2006) ”Noise annoyance caused by mopeds and other traffic sources” Proceedings Internoise 2006.
Steg, Linda & van Brussel, Annmarie (2009) ”Accidents, aberrant behaviors, and speeding of young moped
riders.” Transportation research, 12(6), s 504-511.
60
Berg, Jessica., Forward, Sonja & Holgersson, Stefan (2008) ”Unga på moped – en studie av riskgrupper och
riktade polisinsatser för att motverka trimning.” VTI rapport 631.
59
32
Rekommendationer:
Polisen rekommenderas att åka till platser där mopedåkare på ett naturligt sätt samlas och där
kontrollera mopederna.
Polisen rekommenderas att gemensamt med skolorna genomföra informationskampanjer riktade
till föräldrar, om trimning och vilka konsekvenser detta kan få.
Kommunen rekommenderas att se över vägnätet för att dels dra ner på hastigheten mopederna
framförs i, dels för att se över så att mopeder kan framföras i kommunen utan betydande risker
för mopedisten och medtrafikanterna.
Bilar som kör för fort
Det är en högre andel i Borås, än i genomsnitt, som i hög utsträckning ser bilar som kör för fort. I
ett par stratum är dessutom vissa värden allarmerande höga. Arbetet bör således syfta till att
sänka medelhastigheten eller möjligen göra det enklare för bilister att göra rätt. Lägre snittfart
torde även leda till lägre kollisionshastighet vilket minskar allvarligheten i eventuella olyckor.
Vad gäller hastighetsöverträdelser är det viktigt att dessa karaktäriseras av synlighet och kvalitet.
Det kan stundtals vara en svår balansgång mellan de kvantitativa kraven och effekterna av
hastighetskontrollerna. Genom att stå vid en motorväg kan många kontroller göras och
synligheten är hög, men det är färre som bryter mot hastighetsöverträdelserna.61 Forskningen har
visat att många poliser själva tycker att trafikarbetet i alltför stor utsträckning präglas av
”pinnjakt”.62
Det är viktigt att trafikövervakningen sker mot bakgrund av olycksstatistik och
problemupplevelse. Mot bakgrund av olycksstatistik bör hastighetsövervakningen ske på 50-, 70och 90-vägar.63 När det gäller trafikövervakning vet vi också att flest utandningsprov görs på
vardagar och mellan klockan 08 och 14, medan flest rattfylleriolyckor sker under dygnets övriga
delar och att flest rattfylleriolyckor sker på helgen.64 Analysgruppen vill genom detta betona
vikten av informationsbaserade insatser. Flest rattfylleriolyckor sker på sommaren under
semestertider, vilket blir ett strukturellt problem eftersom även poliser måste få vara lediga.
Rekommendationer:
Polisen bör fortsätta med trafikinsatser för att stävja hastighetsöverträdelser. Att använda sig av
olycksstatistik och i viss mån tidigare erfarenhet för att välja vart vissa insatser ska genomföras
är också något som rekommenderas, förutsatt att detta inte redan görs.
Kommunen rekommenderas att fortsätta arbetet med att främja kollektivt resande och med att
förändra den fysiska miljön för att på så vis minska trafikrelaterade problem. Förbifart Sjöbo är
ett mycket gott exempel som analysgruppen vill lyfta fram på betydande åtgärder.
61
6,5 % av alla utfärdade ordningsförelägganden i Västra Götaland har gjorts på en väg där den skyltade hastigheten
är 100 eller högre.
62
Holgersson, Stefan (2014) ”Polisens trafiksäkerhetsarbete” Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion, rapport
2014:1.
63
Ibid.
64
Ibid.
Analysgruppen vill även betona att denna information inte nödvändigtvis stämmer in på PO Älvsborg, utan detta är
ett genomsnitt för riket.
33
8.2 Utomhusmiljön
Vad det gäller bostadsbyggande föreslås i Borås Stads budget för 2015, att fler höghus bör
upprättas. Samt att delar av AB Bostäders bestånd, framförallt på Hässleholmen bör säljas ut för
att frigöra kapital till nybyggnation.65
Här vill analysgruppen bredda perspektivet något och se till vad effekterna av denna form av
insatser kan ge. Givetvis finns det för och nackdelar med det mesta. Men att upprätta höghus kan
således medföra att den sociala kontrollen minskar och anonymiteten ökar, bland medborgarna.
En bra boendemiljö bidrar till en bättre start i livet och därmed till en minskad brottslighet, det
menar Boverket och den kriminologiska forskningen. I ett område som Hässleholmen med en
förhållandevis låg socioekonomisk status, ställs specifika krav för hur där ska skapas en
integrerad miljö med medborgare som innehar en mer blandad socioekonomisk status. Därmed
bör olika former av boende integreras. Det kan vara särskilda boenden, hyresrätter och
bostadsrätter exempelvis. Själva utformandet av byggnaderna är också viktigt att ta hänsyn till.
Boverket presenterar ett flertal studier som visar på att antalet våningar en byggnad har, samt var
byggnaden således är placerad, har betydelse för hur brottsbelastat ett bostadsområde blir. Att
bygga hus som är högre än tre våningar och placera dessa så att de skapar ytor som blir
obevakade, minskar förutsättningarna för överblickbarhet, vilket i sin tur leder till att det skapas
svårigheter att skilja på boende i området och främlingar. Med detta sagt minskar alltså
möjligheten till social kontroll.66 Detta för med sig att tillgången på kapabla väktare67 minskar,
vilket i sin tur gör att människors benägenhet till att ingripa vid brott och andra olämpliga
beteenden reduceras. Detta har en direkt inverkan på människors upplevda trygghet kontra
otrygghet.68 Att däremot skapa en inbjudande miljö, med varierande boendeformer och butiker,
attraherar människor i olika åldrar till att vistas i området, under större delen av dygnets timmar.
Detta är därmed ett scenario att föredra för att skapa de förutsättningar som krävs för att öka
tillgången på kapabla väktare och främja en mer utpräglad känsla av trygghet bland människor
som vistas och bor i området.
Som vi har varit inne på tidigare i detta avsnitt, så finns det vissa risker med ett alltför storskaligt
byggande. För det första är anonymiteten i dessa bostadsområden högre. För det andra minskar
förutsättningar för social kontroll och gemensamt ansvar.69 Analysgruppen vill här poängtera att
Borås Stad, som äger stora delar av området Hässleholmen idag, har ett ypperligt tillfälle till att
styra och påverka de boendes miljö och upplevda trygghet avsevärt. Om AB Bostäders bestånd
säljs ut och nybyggnation utförs av externa aktörer, finns det risk att nya fastighetsägare
prioriterar utifrån kortsiktiga resultat utan hänsyn till bostadsområdets situation utifrån ett
integrationspolitiskt perspektiv. Detta med en avsaknad av hänsyn till områdets faktiska situation
och hur boendemiljön kan förbättras och eventuellt attrahera nyinflyttade på lång sikt. Goda
exempel på denna form av bostadsrelaterade åtgärder är exempelvis Framtiden som är en
fastighetskoncern som ingår i Göteborgs Stad. Här samarbetar flera bostadföretag för en
gemensam vision att skapa ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart samhälle.70
65
Borås Stad, Budget 2015.
Boverket (1998) Brott bebyggelse och planering.
67
Kapabla väktare: Ett begrepp inom främst kriminologin som handlar om vanliga medborgare som vågar och vill
ingripa om någon begår kriminalitet eller har ett asocialt beteende, och inte nödvändigtvis någon uniformerad
väktare eller polis som i sin profession har till uppgift att vara just en kapabel väktare.
68
Sarnecki, Jerzy (2009) Introduktion till kriminologi. Studentlitteratur AB, Lund.
69
Boverket (1998) Brott bebyggelse och planering.
70
www.framtiden.se Integrationsuppdraget.
66
34
Nedskräpning
Från den analysrapport som baserats på 2011 års trygghetsundersökning, framkommer att
andelen som upplever nedskräpning som ett problem hade ökat över tid. I Norrby var
den upplevda problematiken kring nedskräpning som störst.
2011
Kommunen är processägare i arbetet kring nedskräpning och skadegörelse eftersom
kommunen är den aktör som har möjlighet att förändra den fysiska miljön för att
underlätta för människor att ”göra rätt”. För att komma tillrätta med problemen
rekommenderades kommunen att samverka med externa intressenter såsom privata
hyresvärdar samt diskutera förutsättningar för att aktivera lokala företagare inom
problematiken.
I den samverkansöverenskommelse som upprättades under avtalsperioden 2012 – 2015,
ålade sig polisen med följande åtgärder; ”Uppmärksamma, påtala och lagföra
nedskräpning” samt ”Ansvara för utveckling av och att vara en stödjande funktion i
grannsamverkan”. Kommunen skulle enligt samverkansöverenskommelsen samordna
och driva arbetet inom Borås rent och snyggt, ta fram en genomförandeplan med
uppföljning på stadsdelsnivå för arbetet med trygghetsvandringar i bostadsområden,
samt genomföra trygghetsvandringar i skolorna.
2014
Som tidigare förklarats finns tydliga kopplingar mellan välskötta71 utomhusmiljöer och
upplevd trygghet.72 Först och främst vill analysgruppen lyfta fram de goda förslag som
den nya budgeten för med sig kring området nedskräpning. I den nya budgeten föreslås
fler papperskorgar, som kombineras med askkoppar och källsorteringsmöjligheter,
samt städning inom 12 timmar efter större evenemang. I hela Borås Stad uppger 20
% att nedskräpning förekommer i hög utsträckning73 i deras närområde vilket
placerar Borås klart över totalnivån74 i och med polisområdets högsta värde. Inom
kommunen föreligger stora skillnader mellan de olika stratumen.
De stratum där problematiken med nedskräpning förekommer i högst utsträckning är
följande; Norrby, stadsdel är siffran 64 %, och Brämhult, Hässleholmen, där siffran är på 46
%.75 Vi kan även se att nedskräpningen och dess kostnadsmässiga följder har påtalats i lokal
press, i olika sammanhang (se 6.4 Mediearkivet Nedskräpning).
Rekommendationer: Arbetet kring den fysiska miljön som invånarna i Borås Stad rör sig i bör
fortgå och i den mån det är möjligt utvecklas. Som kommenteras i uppföljningen av
samverkansöverenskommelsen och som påvisas inom flera tidningsartiklar, bör arbetet således
utvecklas kring förebyggande insatser mot dumpning av material. Kommunen bör framförallt
göra en inventering av de återvinningsstationer som finns inom kommunen, samt se över hur
tillgängligheten ser ut för invånarna att släng farligt avfall mm.
71
Avsaknad av klotter, nedskräpning och skadegörelse.
Brottsförebyggande rådet (2008) Trygghetsvandringar – Om lokalt brottsförebyggande arbete.
73
Hög utsträckning är en sammanslagning av ”stor utsträckning” och ”ganska stor utsträckning” för frågorna om
nedskräpning, skadegörelse och tung trafik/buller. För frågorna om berusade personer, bilar som kör för fort och
buskörning med mopeder/mc är det en sammanslagning av svarsalternativen ”varje dag” och ”flera dagar i veckan”.
74
Polisområdet och totalnivå används synonymt i denna rapport. I polisområde Älvsborg ingår följande kommuner:
Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda.
75
Vi vill poängtera att det är viktigt att ha med sig att det inom Borås Stad föreligger en slags storstadsproblematik
där det i vissa områden finns problem med utanförskap medan det i andra områden ser helt annorlunda ut.
72
35
Arbetet som utförs inom ramen för
det lokala BRÅ Borås ”Borås rent
och snyggt” bör fortgå och
utvecklas. För att minska rädslan
att utsättas för brott, kan metoder
så som att engagera boende och
reducera nedskräpning vara
tänkbara åtgärder och i linje med
primär brottsprevention.76 (se
bilaga 1 för begreppsförklaring).
En viktig del i arbetet med att
reducera nedskräpning inom Borås
Stad, som analysgruppen vill
belysa är det goda initiativ med
utökat antal papperskorgar och hur
dessa är utformade.
För att involvera medborgarborgarna till engagemang och delaktighet i sin närmiljö samt
förändrad attityd kring nedskräpning och återvinning generellt, kan ”skräpplockardagar” och
loppmarknader exempelvis arrangeras. I Lerum anordnas ”Återanvändningens dag”, som en
åtgärd för att medborgarna ska ges möjlighet att göra sig av med föremål de inte längre
använder, men som fortfarande har ett andrahandsvärde. För att öka medborgares engagemang i
och omkring sin boendemiljö, kan således hyresvärdar och de boende gemensamt värna om
boendemiljön. Exempelvis genom städdagar, underhåll och skötsel av planteringar.
Som analysgruppen tidigare har poängterat, är vikten av extern samverkan stor. Här kan flera
externa aktörer involveras. Till exempel kan det röra sig om privata hyresvärdar och företagare i
respektive stadsdel som kan aktiveras runt välskötta utomhusmiljöer. Då nedskräpning som
förekommer i hög utsträckning är koncentrerad till två stadsdelar, Norrby, stadsdel och
Brämhult, Hässleholmen, rekommenderar analysgruppen till en ökad samverkan mellan berörda
aktörer som framförallt verkar i dessa områden.
76
Sarnecki, Jerzy (2004) Kunskapsbaserad brottsprevention – Teoretiska utgångspunkter för brottsförebyggande
arbete i Stockholms stad.
36
Skadegörelse (och klotter/graffitti)
Beträffande analysrapport 2011 och vad som framkom då, så har
problemupplevelsen kring skadegörelse ökat övertid, framförallt på Norrby. Däremot
hade den självrapporterade utsattheten för skadegörelse avtagit över tid.
2011
Baserat på 2011 års analysrapport, gavs
rekommendationer till alla berörda aktörer att
tydliggöra ansvarsfördelningen vad det gäller
klotter och klottersanering. Därefter
rekommenderades även till en problematisering
kring effekterna av ”legala klotterväggar”.
Följt av analysrapporten för 2011 åtog sig
kommun och polis samma åtaganden inom
samverkansöverenskommelsen, som enligt
föregående avsnitt (se avsnitt 8.2 Nedskräpning).
2014
Vad det gäller skadegörelsen placerar sig Borås på
11 % (7 % totalnivån inom polisområdet). Med 11
% innehar Borås det näst högsta värdet inom
hela polisområdet. Inom de flesta stratum är
nivåerna av skadegörelse enligt
respondenterna relativt lika, men det finns några
stratum som nivåerna sticker ut. Exempelvis på
Norrby, stadsdel med 52 % och i Brämhult,
Hässleholmen med 35 %. Nu finns det olika former av
skadegörelse, men det är nog så viktigt att kommunen och
andra berörda aktörer åtgärdar och håller efter på platser där
skadegörelsen förekommer.
Inom området skadegörelse innefattas, som rubriken instiftar,
även klotter. Borås Stad har sedan tidigare diskuterat kring upprättande av legala klotterväggar,
som även kan utveckla konstformen graffitti. Denna form av frågor är givetvis behäftade med
viss komplexitet, vilket bland annat problematiseras av det nationella Brottsförebyggande
rådet.77
Under några dagar i september månad (2014), anordnades No Limit – Street art Borås.78 Där
graffittikonstnärer från olika håll runt om i världen anlitades i syfte att sätta sin prägel på det
offentliga rummet i Borås Stad. Resan fram till att bli en duktig och erkänd graffittikonstnär är
lång och går ibland i gränslandet mellan det som är lagligt och olagligt. Hur skapar samhället
lagliga arenor för denna konstform dels så att konsten och konstnärerna kan utvecklas, dels utan
att det offentliga rummet ”skräpas ner” och upplevs som otryggt och fult?
Rekommendationer: Kommunen bör till att börja med göra en inventering och identifiering av
vad för sort och var denna skadegörelse förekommer. Enligt Trygghetsundersökningen 2014
indikerar respondenterna runt Hässleholmen och Norrby att skadegörelsen förekommer i högst
uträckning i dessa områden.
77
Enligt Brå (Brottsförebyggande rådet) definieras klotter som det olagliga uttrycket och graffitti som det lagliga
uttrycket.
78
För mer info se hemsidan http://nolimitboras.com/
37
På Borås Stads hemsida finns möjligheten att anmäla skadegörelse, klotter och anlagda bränder.
Vikten är stor att funktionen runt liknande hemsidor är hög. Anmäler någon att det finns klotter
någonstans, måste anmälan vidarebefordras till polisen och sanering av klottret ske inom det
snaraste. Efterlevs inte detta av kommunen ”tröttnar” medborgaren och anmälningarna uteblir.
Detta är också av största vikt för att motverka konstruktionen av det ”farliga” samhället och
minska rädslan för brott.
Att upprätta klotter-/graffittiväggar i syfte att reducera det illegala klottret, är en sorts lösning
som analysgruppen ser som problematisk. Forskning inom ämnet är ytterst begränsat i dagsläget,
men analysgruppen hänvisar ändock till exempel där mängden klotter ökat efter att en
graffittivägg, alternativt upplåtande av allmän yta, har införts.79 Ett problem med graffittiväggar
tycks tämligen vara att den tydliga gräns mellan tillåten och otillåten yta för graffitti suddas ut i
takt med att ytor för legalt graffitti/klotter upprättas. Vidare anser analysgruppen att en
fortgående förebyggande aspekt bör prägla arbetet kring skadegörelse och klotter. En möjlig
infallsvinkel beträffande klotter-/graffittiväggar som kommunen rekommenderas fundera runt är
om det kan tänkas finnas andra arenor för utövandet av graffitti än det offentliga rummet? Hur
ser möjligheterna ut för att utföra denna sortens konst inomhus i skolor, idrottsanläggningar,
samlingslokaler eller dylikt?
Kopplat till graffitti/klotter (såväl legalt som illegalt) och om huruvida kommunen ska upprätta
klotterväggar, vill analysgruppen belysa frågan om vad för storts signaler Borås Stad sänder ut i
samband med att de anlitar professionella graffittikonstnärer för att utsmycka det offentliga
rummet? Analysgruppen vill här problematisera kring det faktum att dessa graffittikonstnärer har
börjat någonstans med att öva på sin konstform. Problematisering bör också ske om vilka
signaler kommunen sänder till allmänheten rent generellt med att vissa väggar smyckas av
”legalt klotter/graffitti” medan andra väggar smyckas av ”illegalt klotter/graffitti”. - Vem avgör
vad som är legalt kontra illegalt? Det finns en risk att gränserna suddas ut alltmer i takt med att
graffittin/klottret får ökat utrymme i det offentliga rummet.
En välvårdad utomhusmiljö indikerar till allmänheten att miljön är kontrollerad vilket förebygger
brott, det visar flera studier på. Skadegörelse i form av anlagda bränder, som är ett exempel på
befintlig problematik på Hässleholmen, rekommenderas exempelvis upprättande av
samverkansgrupper. Dessa grupper kan hjälpa bostadsföretag och fastighetsägare mot anlagda
bränder. Där det förebyggande arbetet kan bestå av information till hyresgäster om ökade
grannkontakter och en ökad allmän medvetenhet om risker i omgivningen med mera.80
79
En utvärdering som berör ämnet om huruvida legala graffittiväggar faktiskt påverkar det illagala klottret, har
initierats på uppdrag av Brå. Utvärderingen beräknas vara färdig under hösten 2016.
80
Boverket (1998) Brott bebyggelse och planering.
38
8.3
2011
Oro och trygghet
I 2011 års trygghetsundersökning framkommer det en viss nedåtgående trend bland
respondenterna inom Borås Stad vad det gäller oro att utsättas för brott, men en
uppåtgående trend vad det gäller upplevd trygghet vid utevistelse kvällstid. De
geografiska områden där man upplever trygghet i störst utsträckning är Sandhult och i
lägst uträckning i stadsdelen Hässleholmen.
2011 års rekommendationer fokuserades till att skapa förutsättningar för multikulturella
råd för att främja integration samt informera allmänheten i syfte att minska obefogad
otrygghet och oro. Kommunen rekommenderades även till ökade satsningar på den
fysiska miljön för att främja trygghetsskapande bland medborgarna. Fortsättningsvis
poängterades alkoholens påverkan på våldsanvändning, där rekommendationer gavs på
att denna medvetenhet bör genomsyra fortsatta insatser från både kommunen och polisens
sida. Polisen rekommenderades till fortsatta kontroller av krogar, barer och andra ställen
som innehar utskänkningstillstånd. För att öka tryggheten i de olika bostadsområdena
rekommenderades både polis och kommun till att involvera och engagera boende i
grannsamverkan.
I den samverkansöverenskommelse som uppdagades under avtalsperioden 2012 – 2015,
baserad på analysrapporten 2011, fanns inget specifikt samverkansområde runt oro och
trygghetsskapande åtgärder. Dock berörs den trygghetsskapande aspekten inom alla de
samverkansområden som kommunen och polisen åtog sig enligt
samverkansöverenskommelsen.
2014
Sett till 2014 års trygghetsundersökning vad det gäller utsattheten för fysiskt våld81 så
uppger 2 % i Borås Stad att de drabbats av detta någon gång de senaste 12
månaderna, vilket är 1 procentenhet mer än på totalnivån inom polisområdet.
Anmälningsbenägenheten förefaller låg, där under hälften uppger att de anmält
brottet.
Högst utsatthet för fysiskt våld uppges av respondenterna i Sjöbo, stadsdel (3 %) och
Brämhult, Hässleholmen (3 %). Till detta bör poängteras att det inom Sjöbo, stadsdel uppger den
yngsta ålderskategorin (15 till 29 år) högst utsatthet med 10 %.
Vidare så utmärker sig inte Borås vad gäller oron att utsättas för brott, utan respondenternas svar
ligger runt genomsnittet på samtliga frågor. Mest oroliga är respondenterna för att någon
närstående skall drabbas av brott, där 8 % uppger att de oroar sig en hel del över detta.
Utmärkande är att 4 % oroar sig en hel del över att bli överfallna eller misshandlade, vilket är en
procentenhet över genomsnittet i polisområdet. Mest oroliga för denna form av brott, är
invånarna i Brämhult, Hässleholmen (12 %), Norrby, stadsdel (8 %) och Sjöbo, stadsdel (8 %).
Minst oroliga är invånarna i Sandhult (1 %) och Viskafors (1 %).
I trygghetsundersökningen 2014 framkommer även att 15 % av respondenterna inom Borås Stad
uppger att de valt en annan väg eller ett annat färdsätt på grund av oron att utsättas för brott
någon gång de senaste 12 månaderna (mot 12 % på totalnivån). Mest påverkan på beteende
enligt denna fråga uppvisar respondenterna i Brämhult, Hässleholmen (29 %), Norrby, Stadsdel
(26 %) och Göta, Stadsdel (25 %).
81
Vad som avses med fysiskt våld förtydligas i frågan med ”t.ex. slag, sparkar knuffar”.
39
Rekommendationer: Under detta avsnitt vill analysgruppen hänvisa till tidigare
rekommendationer om satsningar på den fysiska miljön. Som även poängterats tidigare kan
denna form av åtgärder vara gynnsamma ur en trygghetsasskapande och brottsförebyggande
aspekt.
Då andelen respondenter som angett att de har utsatts för fysiskt våld är högst inom Sjöbo,
stadsdel och Brämhult, Hässleholmen, rekommenderar analysgruppen till särskilt riktade insatser
i dessa geografiska områden. Något som även bör tas i anspråk beträffande problematiken kring
oro är att Brämhult, Hässleholmen, Norrby, stadsdel och Sjöbo, stadsdel är även de geografiska
områden där respondenterna uppgett att de är mest oroliga för att bli överfallna eller
misshandlade. Här rekommenderas kommunen till att se tidigare rekommendationer kring
närmiljöns betydelse ur ett brottspreventivt perspektiv. Bland annat kan trygghetsvandringar
fungera som goda kanaler i det inventerande arbetet av närmiljön. Andra aktörer som verkar i
nyss nämnda geografiska områden har också en viktig del i det trygghetsskapande arbetet. Det
kan röra sig om butiksägare, föreningar, religiösa samfund, skolor med flera. Se vidare
diskussion i Bilaga 4 Samverkan, tillit och vägledande projekt.
Att låta det trygghetskapande arbetet både från polis och kommun genomsyras av kunskapen om
lokalsamhällets betydelse för brottsprevention82 bör tas i anspråk och utvecklas i största möjliga
mån framförallt vad det gäller Hässleholmen (stadsdel), Norrby (stadsdel) samt Sjöbo (stadsdel).
Som ett led i detta hör grannsamverkan till som ur flera aspekter kan ha en god inverkan på
upplevd trygghet och utsatthet för brott. Då utförandet av grannsamverkan tycks ha varit
knapphändigt enligt uppföljningen till samverkansöverenskommelsen, rekommenderar
analysgruppen till ökad delaktighet, engagemang och utveckling runt just grannsamverkan för att
på så vis involvera de boende i särskilt utsatta områden.
Enligt uppföljningen till samverkansöverenskommelsen så ställer sig kommunen frågan om det
behövs en brottsförebyggare inom Borås Stad i framtiden? Här vill analysgruppen poängtera
vikten av brottsförebyggare inom Borås Stad. Det som utmärker brottsförebyggare från
folkhälsosamordnare är att dessa kan fokusera till specifika frågor som berör brottsproblematiken
på ett annat plan än vad exempelvis en folkhälsosamordnare har möjlighet att göra. Då
folkhälsosamordnaren har ett betydligt större spektra av ansvarsområden, vill analysgruppen
istället se en samverkan mellan folkhälsosamordnare och brottsförebyggare.
Folkhälsosamordnaren verkar för arbetet utifrån ett folkhälsoperspektiv, samt brottsförebyggaren
arbetar mer snävt utifrån ett brottsförebyggande perspektiv på folkhälsoaspekten. Båda dessa
parter har i sin tur ett nära samarbete och samverkan med polisens brottsförebyggande funktioner
eller andra inom polisen som arbetar med de brottsförebyggande perspektiven.
82
Boverket (1998) Brott bebyggelse och planering - Brottsförebyggande arbete och fysisk planering.
40
8.4 Utsatthet för våld
Då svarsfrekvensen för 2011 års trygghetsundersökning var relativt låg runt frågor gällande
utsattheten för våld, valde analysgruppen att inte göra några djupare analyser rörande den
specifika problematiken. Utmärkande var ändå att den ålderskategori som innehade högst andel
respondenter, vilka uppger att de blivit utsatta för våld som gett smärta, var ålderskategorin 15 19 år. Fortsättningsvis kan det nämnas att de våldsdrabbade respondenterna frekvent uppger att
platsen för våldshandlingen antingen varit ”På gata, torg eller annan allmän plats” (35 %),
”Inne i bostad” (21 %), och ”På din arbetsplats” (16 %). Kvinnor och män uppger i likartad
utsträckning att de utsatts för våld. Det geografiska område som i störst utsträckning innehar
personer som utsatts för våld är Norrby, stadsdel (3 %).
2011
I 2011 års analys rekommenderades att ett värdegrundande arbete bör genomföras med
syfte att förändra attityden kring unga och alkoholkonsumtion samt att det
våldspreventiva arbetet skulle innehålla och genomsyras av diskussion rörande
alkoholens påverkan och betydels för våldsanvändning.
Vidare så rekommenderades att kontroll och tillsyn fortsättningsvis bör riktas mot
krogar, barer, och andra ställen som innehar utskänkningstillstånd. Till detta
poängterades även vikten av att verka för att motverka överservering av alkohol samt
att direktförverkan bör ske om så krävs.
I den samverkansöverenskommelse som upprättades under avtalsperioden 2012 –
2015, baserad på analysrapporten 2011, fanns inget specifikt samverkansområde runt
åtgärder kopplade till utsatthet för våld. Dock berörs den aspekt inom flera av de
samverkansområden som kommunen och polisen åtog sig enligt
samverkansöverenskommelsen.
I Trygghetsundersökningen 2014 framkommer det att utsattheten för fysiskt våld är
högre i Borås Stad än genomsnittet i polisområdet. Kopplat till denna
problematik och som även nämnts tidigare under avsnitt 8.3 Oro och trygghet, så
uppger 4 % av respondenterna att de oroar sig en hel del att bli överfallna eller
misshandlade vilket är en procentenhet över genomsnittet inom polisområdet. Mest
oroliga är invånarna i Brämhult, Hässleholmen (12 %), Norrby, stadsdel (8 %) och
Sjöbo, stadsdel (8 %). Minst oroliga är invånarna i Sandhult (1 %) och Viskafors (1 %).
Tillsammans förmedlar dessa variabler en bild av hur invånarna i Borås Stad upplever sin egen
känsla av utsatthet.
2014
Rekommendationer: Med anledning av att invånare i Borås Stad uppgett att de har utsatts för
fysiskt våld i högre utsträckning än genomsnittet i polisområdet, så rekommenderar
analysgruppen till ett ökat fokus kring denna form av problematik, både från kommunens och
polisens sida. Som ett led i detta kan åtgärder så som extra resurser kopplat till våld i nära
relation, alkohol- och drogproblematik samt intensifierat övrig verksamhet med anknytning till
våldsproblematiken vara att föredra. Analysgruppen rekommenderar följaktligen till en ökad
samverkan kring identifiering av utsatta geografiska områden, samt vidare identifiering av
”problemägaren/problemägarna”. Detta åsyftar till att problemägaren (problemägarna) ska ta det
största ansvaret och övriga samverkande parter stöttar således problemägaren runt den befintliga
problematiken.
Ett viktigt inslag som bör lyftas fram, vad det gäller våldsproblematiken är det projekt som
initierats kring våldsprevention och då särskilt fokuserat till unga män. Det område som särskilt
41
prioriteras inom projektet är stadsdel väster och just bostadsområdet Norrby. Projektet är
fortfarande i ett initialt skede, men analysgruppen vill poängtera vikten av att problematiken
uppmärksammas samt den ambition som projektet ämnar leverera.83
Rekommendationer som gavs 2011 om att det våldspreventiva arbetet bör genomsyras av en
diskussion rörande alkoholens påverkan och betydelse bör således fortsätta i samma anda. Det
bör därmed tilläggas att åtgärder som fokuserar till alkoholvanor, framförallt bland ungdomar har
effekter för flera specificerade problemområden, däribland våldsproblematiken.
Fortsättningsvis gavs rekommendationer om vikten av öppettider i krogmiljö relaterade till det
våldspreventiva arbetet. Analysgruppen set det som gynnsamt att denna fråga hålls levande även
i fortsättningen.
Vissa geografiska områden samt krogmiljön är i högre utsträckning drabbade av
våldsproblematik och oro att utsättas för våld. Att särskilt fokusera till riktade insatser i dessa
geografiska områden är därmed att rekommendera. Som framkommer i
samverkansöverenskommelsen och dess tillhörande uppföljning, har åtgärder i form av
direktförverkande, krogtillsyner, låg tolerans gentemot fylla (Lob84) med mera genomförts. Ett
ytterligare steg i denna riktning är att öka antalet direktförverkanden, för att på så vis strypa
ungdomars tillgång på alkohol. (För vidare rekommendationer se 8.6 Alkohol- och drogvanor)
Förslagsvis rekommenderas polisen således till utökad fotpatrullering i krogmiljön, intensifiera
arbetet enligt Kronobergsmodellen, bibehålla den låga toleransen mot fylla och använda sig av
Lob i hög utsträckning samt fortsätta och intensifiera arbetet kring våld i nära relation, med
samverkande parter.
83
84
Lundborg, Lina (2014) Mentorskap mot våld – för ökad trygghet i lokalsamhället, Borås Stad.
Lob: Lagen om omhändertagande av berusad person.
42
8.5 Polisiär närvaro
Vi alla lever i ett samhälle, där vi ständigt exponeras för olika intryck. Människan är i grunden
ett flockdjur och vi strävar alla efter att känna tillit och samhörighet till vår närmiljö. Som ett led
i detta behöver vi också bygga upp ett förtroende till samhällsordnande verksamheter, där
förtroende för polisiär verksamhet bland medborgare är en grundsten för samhällets legitimitet i
stort.
Under åren fram till 2011 påvisades en nedåtgående trend vad gäller hur mycket
invånarna upplever att polisen bryr sig om lokala problem.
2011
Polisen rekommenderades att bli bättre på att kommunicera ut goda resultat till
medborgarna genom traditionella mediekanaler. Ökad exponering i positiv bemärkelse
betonar föregående analysrapport som mycket viktigt.
Eftersom detta område endast berör polisen, och inte kommunen, är inte detta en del av
rådande samverkansöverenskommelse.
Av trygghetsundersökningen 2014 att döma står det klart att invånarna i Borås Stad ser
polisen i högst utsträckning. Detta är fullt i sin ordning eftersom flest brott sker i
Borås, vilket ger flest ingripanden.
Tidigare forskning har pekat på att polisen
sällan åker mer än 8 km från polisstationen vid
trafikövervakningar,85 och eftersom polisområde
Älvsborgs huvudsäte är i Borås är det således även
helt i sin ordning att medborgarna i Borås ser polisen
oftare än i andra delar. I relation till övriga kommuner i
polisområdet ser synligheten faktiskt ut att vara god. Från
resultatredovisningen framträder också en viss tendens till
att respondenter som ser polisen ofta, också vill se polisen
oftare. Detta kan givetvis sammanfalla med att polisen
vistas i områden med en högre oro och/eller högre
brottslighet, vilket då skulle kunna förklara varför
respondenterna vill se ännu mer av uniformerad polis.
Foto: Områdespolisen, Borås
2014
Vad gäller förtroende för polisen generellt och förtroende för polisen sätt att bedriva sitt arbete,
placerar sig Borås Stad strax över snittet. Här kanske man hade kunnat förvänta sig ännu högre
siffror eftersom fler medborgare kommer i kontakt med polisen och detta skulle i sin tur bidra till
ökat förtroende.
Polisen Sjuhärad har över tid blivit bättre på att nyttja sociala medier där det exempelvis på
facebook går att läsa om aktuella problem, punktinsatser och vissa händelser i positiv anda.86
Analysgruppen ser detta som något gynnsamt som polisen bör fortsätta att utveckla.
Mot bakgrund av den problematik som framträder ur trygghetsundersökningen på Norrby
stadsdel, står det klart att detta är ett område som behöver ökade insatser från polisens sida. Det
är viktigt att öka förtroendet för såväl polis som för det offentliga. Att framförallt de unga tidigt
får en positiv bild av polisen. Misslyckas polisen med detta riskerar områden som Norrby att bli,
85
Holgersson, Stefan (2014) ”Polisens trafiksäkerhetsarbete” Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion, rapport
2014:1.
86
https://sv-se.facebook.com/pages/Polisen-Sjuh%C3%A4rad/506310189485300
43
eller fortsätta att vara, en arena för rekrytering till gängkriminalitet eller andra former av radikala
grupper.
Rekommendationer:
Polisen rekommenderas att fortsätta det goda kommunikativa arbetet via sociala medier.
Polisen rekommenderas även att tillsätta ytterligare en områdespolisgrupp i Borås. En av
grupperna bör vara placerad inom området Norrby, och den andra bör arbeta utifrån främst
områdena Hässleholmen och Hulta.
Alkohol – och drogvanor
I analysrapporten för 2011 förtydligas komplexiteten kring narkotikarelaterad
problematik och huruvida frågornas karaktär genererar i trovärdiga svar. Med
2011
anledning av detta avstod analysgruppen från att ge några uttalanden relaterat till
eventuell narkotikarelaterad problematik. Däremot poängteras att utsattheten för våld
bland annat är relaterad till alkoholintag.
8.6
Utifrån sistnämnda resonemang ges rekommendationer i analysrapport för 2011 om
kontroller av barer, krogar och restauranger med utskänkningstillstånd samt att
diskussioner om öppettider bör föras.
I den samverkansöverenskommelse som upprättas mellan kommun och polis under
avtalsperioden 2012 – 2015, åtog sig polisen sedermera att genomföra
restaurangtillsyner med kommunen och Skatteverket fyra gånger per år samt riktade
insatser mot ungdomars bruk av alkohol. Kommunen åtog sig bland annat att
strategiskt planera och vid behov bedöma bemanning av fältsekreterare och
narkotikakompetent personal vid särskilda tillfället då ungdomar samlas (för mer
detaljerad information se 5 Bakgrund till empirisk kontext).
Sett till trygghetsundersökningen 2014, kvartstår problematiken kring
narkotikarelaterade frågors komplexitet. Att det kan vara svårt för den enskilda
medborgaren att faktiskt avgöra om en person är missbrukare av droger eller inte,
bör tas hänsyn till vid problematiseringar kring denna typ av frågor. Men med
frågor som ställs i Trygghetsundersökningen 2014, som är relaterade till
personer/platser som respondenterna aktivt undviker kan vi se att 22 % av
respondenterna (23 % på totalnivå) har angett att de aktivt undviker alkohol– och
drogpåverkade personer.87 Sett till specifika geografiska områden så har 34 % av
respondenterna på Sjöbo, stadsdel det högsta värdet och Fristad det lägsta värdet (5 %). Denna
fråga speglar även vad som kan skapa oro bland respondenterna inom kommunen, vilket inte är
att förkasta. En annan fråga i trygghetsundersökningen som kan relateras till bilden av
förekomsten av alkoholpåverkade personer, där 8 % i Borås Stad har angett att de ser berusade
personer utomhus, vilket är det högsta värdet inom polisområdet. Vanligast förekommande är
denna företeelse på Norrby, stadsdel, Göta, stadsdel samt Sjöbo, stadsdel. Det bör givetvis tas
med i bedömningen att Borås Stad är en förhållandevis stor stad, med viss förekomst av
storstadsproblematik och mycket folk i omlopp.
2014
Rekommendationer: Som framkommer i uppföljningen av samverkansöverenskommelsen, bör
arbetet ”Krogar mot knark” fortgå. Som kommentaren både från polisen och kommunen lyder,
finns det för närvarande ingen ansvarig polis. Analysgruppen vill poängtera vikten av den här
87
Se 6.1. Trygghet.
44
sortens arbete och rekommenderar följaktligen polisen till att tillsätta en ansvarig polis för detta
arbete.
Ungdomars alkohol – och drogvanor
Något som bör belysas specifikt rörande
alkohol – och drogvanor är ungdomars
attityder till alkohol. Exempelvis kan detta
göras genom frågan om alkoholdebut vid 13
års ålder eller yngre, där det är 19 % av
eleverna i årskurs 9 och 16 % i gymnasiet år 2
inom kommunen som har uppgett detta.88 Att
5 % av pojkarna och 4 % flickorna i årskurs 9
och 6 % av pojkarna och 2 % av flickorna i
gymnasiet år 2 har sniffat/boffat, kan
exempelvis vara en indikator på att de inte
Foto: Lisa Hjertén
mår särskilt bra.89 Till detta ska också påpekas
att sniffning ger direkta skadeverkningar på hjärnan, som hjärnan själv inte kan reparera under en
livstid. Vikten av att ta detta beteende på största allvar och som en varningsklocka är stor. Värt
att nämna är även att 9 % av pojkarna i årskurs 9 samt 15 % av flickorna i gymnasiet år 2, har
brukat narkotika de senaste 12 månaderna. Kan även det ses som en indikator på skolelevers
välmående inom kommunen. Beträffande skolkning, befinner sig Borås Stads skolelever över
riksgenomsnittet i årskurs 9.90 Även ungdomars attityder till rökning är något som utmärker sig
inom kommunen, där flickor står för den mest frekventa konsumtionen.91 Vi kan även se att
ungdomarna i gymnasiet år 2 inom kommunen, anser att det är lätt att få tag i cigaretter i större
utsträckning än riksgenomsnittet. Här bör kommunen och skolorna fundera kring vad detta kan
bero på?
Rekommendationer: Först och främst vill analysgruppen rekommendera att polis och kommun
gemensamt bör genomföra kontroller av cigarettförsäljare, eftersom detta är enkelt att komma
över enligt ungdomarna utifrån CAN - undersökningen.
Vidare rekommenderar analysgruppen både kommunen och polisen till fortsatt, och i den mån
det är möjligt, utökat arbete mot ungdomars alkoholkonsumtion. Olika former av samverkan
både mellan kommun och polis, samt mellan andra berörda aktörer, som det finns exempel på
inom samverkansöverenskommelsen, ser analysgruppen som fördelaktigt i denna form av
problematik.
Att erbjuda fler drogfria arenor och evenemang för ungdomar vid skolavslutningar och högtider,
kan vara att föredra i det drogpreventiva arbetet med ungdomar.
Analysgruppen rekommenderar främst forumet SSPF92 att ta sig an ovan problematiken runt det
stora antalet ungdomar med asociala beteenden och osunda användning av alkohol och andra
former av preparat som främst används i syfte att fly från verkligheten och vardagen.
88
Se 7.3 CAN – Skolelevers drogvanor 2013, avsnitt Alkoholdebut.
Se 7.3 CAN- Skolelevers drogvanor 2013, avsnitt Sniffat/boffat.
90
Se 7.3 CAN – Skolelevers drogvanor 2013, avsnitt Skolkning.
91
Se 6.3 CAN – Skolelevers drogvanor 2013, avsnitt Tobaksvanor.
92
SSPF: Skola, socialtjänst, polis och fritid.
89
45
8.7 Underlag för fortsatt diskussion och problematisering kring samverkan
Följande frågeställningar kan ses som ett underlag för fortsatt diskussion för både polis och
kommun, men även ligga till grund för hur det fortsatta arbetet kring samverkan parterna emellan
i fortsättningen kan bedrivas.
Polis
Gör en uppföljning, inventering och identifiering av de resurser som finns att tillgå idag inom
polisens verksamhet i kommunen:
- Finns det någon handlingsplan för hur polisen ska arbeta inom kommuner som Borås, för
att inte hamna i skymundan generellt?
- Vad finns det för resurser hos polisen i nuläget att tillgå när det gäller trygghetsskapande
verksamhet?
- Vad bör Polisen ha för trygghetsskapande verksamhet i fortsättningen?
- Vad kan Polisen göra för att underlätta samverkan med kommunen i fortsättningen?
Borås Stad
Gör en uppföljning och inventering av kommunens totala verksamhet:
- Vad finns det för resurser i nuläget att tillgå när det gäller trygghetsskapande
verksamhet?
- Vad behöver kommunen för trygghetsskapande verksamhet i fortsättningen?
- Vad kan kommunen göra för att underlätta samverkan med Polis i fortsättningen?
46
Bilaga 1 – Forskning: Former av brottsprevention /
”Begreppsförklaring”
Begreppet brottsprevention innefattar åtgärder som vidtas för att reducera brottslighet och/eller
den upplevda risken att utsättas för brott.
 Social brottsprevention innebär åtgärder för att förändra personers benägenhet att begå brott
genom att förstärka individens förmåga till självkontroll och genom att stärka de sociala
banden till samhället.
 Situationell brottsprevention syftar till att förändra de omständigheter, ofta i den fysiska
miljön, som bidrar till och underlättar att brott begås. Åtgärderna brukar sammanfattas som
insatser för att försvåra genomförandet av brott, öka upptäcktsrisken samt minska utbytet av
brott.
 Primär brottsprevention avser åtgärder som vidtas innan problem har uppstått, till exempel
åtgärder som inriktas mot ungdomar generellt med ett uttalat brottspreventivt syfte.
 Sekundär brottsprevention avser åtgärder som riktas mot personer som visar tecken på att
utveckla problem. Många gånger handlar det om åtgärder mot ungdomar i så kallad riskzon.
 Tertiär brottsprevention avser åtgärder som riktas mot redan befintliga och synliga problem,
exempelvis åtgärder som syftar till att förhindra fortsatt brottslighet bland redan brottsaktiva
individer.
47
Bilaga 2 – Samverkan mellan lokala grupper och det offentliga för att
minska brott.
Social interaktion, vare sig den är informell eller formell, är kopplat till minskat antal brott.93 En
ny metodik kring arbetet med detta har på senare år dykt upp i USA och lyder under namnet
newparochialism94, vilket fritt översatts till provinsiell samverkan. Tidigare forskning har visat
att när invånarna är villiga att delta i sociala aktiviteter - och litar på att deras grannar också gör
det – är brottligheten lägre. Provinsiell samverkan går därför ut på att skapa arenor för dessa
sociala aktiviteter.95
Detta görs genom att lokala organisationer samverkar med stat och kommun. Samverkan mellan
dessa båda sfärer kan vara en nödvändighet när lokala organisationer vill öka gemenskapen i
området, och indirekt den sociala kontrollen, men saknar förmåga eller resurser till det. Det
offentliga bistår då med resurser, finansiella eller icke-finansiella, för att möjliggöra att
verksamheten kan bedrivas framgångsrikt.96
Forskningen pekar på att ju mer problem ett område har, desto större blir effekten. Effekten blir
dessutom bättre över tid och det finns ett tydligt samband mellan kumulativa insatser (mätt i
kronor över tid) och en minskning i våldsbrotten (per 100 000 invånare). Provinsiell samverkan
som metod tycks vara billigt och enkelt att implementera. Rent samhällsekonomiskt tycks det
sålunda även utgöra en vinstaffär för alla parter.97
93
David M. Ramey & Emily A. Shrider (2014) New parochialism, sources of community investment, and the
control of street crime. Criminology & Public Policy
94
Parochialism är svåröversatt men innebär att fokusområdet är det lokala: ens provins.
95
Den intresserade kan läsa mer genom att exempelvis söka på Seattle Neighborhood Matching Fund.
96
Ett exempel som tas upp är att invånare kan ha svårt att få bort en svartklubb ur ett område. För att klubben ska
försvinna kan det offentliga i detta läge bidra med skatte- och alkoholkontroller.
97
David M. Ramey & Emily A. Shrider (2014) New parochialism, sources of community investment, and the
control of street crime. Criminology & Public Policy
48
Bilaga 3 – Buskörning och mopeder
Trafikverket har stipulerat tre prioriterade områden för att öka säkerheten bland mopedister; (1)
minskad trimning och tekniska brister, (2) ökad och rätt hjälmanvändning samt (3) säkrare vägar
och gator.98 Polisens roll i detta arbeta riktar sig främst mot att minska trimningen och öka
hjälmanvändningen. Kommunen är i sin tur delaktig i samtliga prioriterade områden men med
särskilt fokus på säkrare vägar och gator. Orsaken till att kommunen kan sägas bära ansvar för
vägarna är enkelt; flest mopedister skadas svårt på kommunala vägar.99
Vad kan då polisen göra för att komma tillrätta med denna form av problematik? Poliser som
blivit intervjuade angående trimmade mopeder framhåller vikten av att undvika ”jaktsituationer”.
Detta då dessa leder till farliga trafiksituationer för alla inblandade och att brottet inte står i
proportion till metoden.100 Denna inställning kan inte betraktas som annat än mycket sund.
Istället premieras att polisen besöker mopedisterna i miljöer där de naturligt stannar med sina
mopeder, så som vid skolor, fritidsgårdar eller utanför det egna hemmet. På så vis har polisen
möjlighet att samtala med ungdomarna som misstänks köra trimmade mopeder och i de fall det
är nödvändigt även provköra mopederna själva.101
I minst hälften av alla dödsolyckor där föraren var under 18, körde hen en trimmad moped.102
Ungdomarna som väljer att trimma sina mopeder vet förmodligen att detta inte är tillåtet. När
upptäcksrisken upplevs som låg finns det en risk för att de unga förarna utvecklar en långvarig
bristande respekt för att följa trafikregler.
Att rikta information till ungdomar riskerar därför att bli gagnlöst. Det är sålunda viktigt att få
med en annan aktör som kan påverka ungdomarna; föräldrarna. Föräldrarna har, bortsett från den
uppenbara risken för att förlora sitt barn, också ekonomiska incitament att förhindra trimning
genom uteblivna försäkringspengar.103 Informationsträffar i samband med föräldramöten kan
vara ett exempel på hur polisen och kommunen kan arbeta gemensamt.
Vad gäller vägarna finns det på flera platser i Sverige inte en naturlig plats för mopedisten. På
vissa platser kan det exempelvis vara önskvärt att mopeder får åka på cykelbanor. Kommunen
har här ett viktigt uppdrag att ha säkra gång-, cykel och moped-passager.
98
Trafikverket (2012) ”Ökad säkerhet på motorcykel och moped – Gemensam strategi version 2.0 för åren 20122020”.
99
Ibid
100
Berg, Jessica, Forward, Sonja, Holgersson, Stefan (2008) Unga på moped – En studie av riskgrupper och riktade
polisinsatser för att motverka trimning. VTI rapport 631.
101
Ibid.
102
Mörkertalet är förmodligen mycket stort här eftersom det inte alltid görs en teknisk undersökning.
103
Detta eftersom en trimmad moped vanligtvis bryter mot försäkringsavtalet.
49
Bilaga 4 - Samverkan, tillit och vägledande projekt
Det finns flera forskare inom det samhällsvetenskapliga ämnet som visar på betydelsen av
medborgaraktiviteter i olika former och det positiva sociala kapital detta genererar, vilket i sin
tur spelar roll för att individer i större utsträckning undslipper kriminalitet och utslagning.104
En form av medborgaraktivitet kan vara samverkan mellan olika aktörer, men denna form av
medborgaraktivitet uppstår endast om människor litar på andras vilja till samma sak. Det vill
säga att upprättande av gemensamma mål är A och O i samverkan. En annan form av
medborgaraktivitet kan vara olika former av projekt på initiativ från medborgare eller
verksamheter.
Sambandet mellan deltagande i organisationer och människors benägenhet att lita på andra, är en
komplex fråga där faktorerna socialt kapital och tillit är sammanlänkade. Personer som redan
hyser förtroende för omgivningen organiserar sig naturligt tillsammans med andra. Det handlar
här om människors tillgång till det sociala kapitalet. Socialt kapital innebär frivilligt deltagande i
nätverk och mellanmänsklig tillit.105 Där tillit definieras som en förhoppning om andra aktörers
framtida pålitlighet och är avgörande för vår förmåga att samarbeta och lösa gemensamma
problem.
Deltagande i frivilliga organisationer och nätverk kan nog vara bra av många skäl, men det
verkar inte öka tilliten till andra människor. Sambandet mellan högt organisationsdeltagande och
hög tillit beror snarare på en form av självselektionsprocess, som innebär att det är människor
som, oftast i unga år, redan är så kallade ”höglitare” som företrädesvis går med i och är aktiva i
organisationer/nätverk. Men själva deltagandet i sig ökar inte människors benägenhet att lita på
andra människor. Därmed förefaller istället av betydelse den socialiseringsprocess som uppstår
inom familjen som barn/ungdomar går igenom. Med andra ord handlar detta om vilken bild av
det omgivande samhället som föräldrar förmedlar till sina barn.106 Här är det viktigt att
poängtera vikten av att fånga upp barn och ungdomar i ett tidigt stadium för att inkludera dem i
denna socialiseringsprocess.
Det finns flera olika projekt inom polisområde Älvsborg som är väsentliga att lyfta fram i detta
sammanhang där samverkan mellan olika aktörer och den mellanmänskliga tilliten står i
centrum. Projekt så som; Utvecklingsprogrammet Stadsdelsförnyelse Noltorp107, Lights in
Alingsås, Projektplan – mentorskap mot våld samt SSPF är typiska exempel där
medborgaraktivitet genererar i positivt socialt kapital där kriminalitet och utanförskap kan
förebyggas. Dessa projekt har en annan viktig sak gemensamt – nämligen att de riktar sig
mot/engagerar ungdomar på ett eller annat sätt, vilket vi kan koppla till ovan förda resonemang
om den nog så viktiga socialiseringsprocess som sker i unga år och som genererar i ökat socialt
kapital och ökat förtroende för samhälleliga institutioner över lag. Det är därmed av stor vikt att
liknande projekt även uppmuntras och genomförs i framtiden.
104
Putnam, Robert D.(1995) Bowling Alone: Americas Declining Social Capital Journal of Democracy, Vol. 6, Nr
1.
105
Rothstein, Bo (2002) Vad bör staten göra? – Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik, 2:a uppl.,
Stockholm: SNS Förlag.
106
Rothstein, Bo (2002) Vad bör staten göra? – Om välfärdsstatens moraliska och politiska logik, 2:a uppl.,
Stockholm: SNS Förlag.
107
Ett projekt som syftar till att rusta upp bostadsområdet Citronen och Bananen i Noltorp, Alingsås för mer info se
Stadsdelsförnyelse Noltorp, Alingsås hemsida.
50