JERNHUSEN TAR NYA GREPP OM AVFALLET
SYSAV 3 2.15 Fyra stipendiater prisade på Sysavdagen INTRESSANTA UTMANINGAR PÅ MALMÖ C: JERNHUSEN TAR NYA GREPP OM AVFALLET ÅTERBYGGDEPÅN GÖR STOR SUCCÉ MÅNGA VILL KÖPA GAMMALT TEGEL MED LITE SLITAGE LAKVATTENRENING I OLIKA SKEPNADER VASS OCH BAKTERIER TVÅ OLIKA ALTERNATIV FÖR ATT BLI AV MED FÖRORENINGAR Vi känner ett långtgående ansvar Sysav bildades på 1970-talet med uppgift att ta emot och behandla hushållsavfall åt sina ägarkommuner. Många tippar lades ner och behandlingen överlämnades till det gemensamma bolaget, dock inte insamlingen som kommunerna fortsatt att sköta själva. Sysav kom även att bli en mottagare och behandlare av avfall från företag och verksamheter (även miljöfarligt avfall), ett frivilligt ansvar för kommunerna, som senare blivit konkurrensutsatt. Som en följd av branschens utveckling och förändringar inom lagstiftningen bildades för några år sedan ett separat dotterbolag, Sysav Industri AB, som fullt ut verkar på den konkurrensutsatta marknaden och utifrån dess spelregler. Peter Engström, vd Sysav känner ett långtgående ansvar för att ligga långt fram i utvecklingen och visa vägen framåt. Inte många länder eller bolag kan presentera så bra resultat för avfallshanteringen som vi kan i Sysav. Till del kan dessa goda resultat hänföras till den så kallade ”svenska modellen”, det vill säga att kommunerna sedan länge har ett ansvar för insamling och behandling av hushållsavfall. Regeringen har nyligen också beslutat att utöka det kommunala insamlingsansvaret till att även omfatta förpackningar och returpapper, ett beslut som vi är övertygade kommer att bidra till en allt större andel utsortering och återvinning av naturresurser. Självklart är också en effektiv, storskalig hantering och nyttjande av Sysavkoncernens samlade resurser en viktig förutsättning för ett säkert, tryggt och miljöriktigt omhändertagande av avfallet. Sysav är beredd att gå långt i strävan att bidra till en utveckling mot världens mest hållbara region. Vi kan bidra med vår mångåriga erfarenhet, ett stort ansvarstagande, och har möjlighet att ta hand om avfallet på ett klimatriktigt och hållbart sätt. Med utvecklade modeller och samverkansformer vill vi fortsätta Sysavkoncernens resa mot framtiden till gagn för vårt samhälle och vår miljö. Och inte minst till bäst möjliga pris för våra kunder! Glad sommar! INNEHÅLL PÅ BESÖK PÅ MALMÖ C sid 4-7 En stor variation på de fyrtio hyresgästerna på Malmö C tvingar Jernhusen att ta nya grepp. NY ÅTERVINNINGSCENTRAL sid 9 Sjölunda stänger och Norra hamnen tar över. LAKVATTNETS VÄG MOT RENING sid 10–13 Spillepeng och Hedeskoga använder olika metoder för att rena lakvattnet: vass och bakterier. Båda funkar lika bra. FYRA FICK DELA PÅ SYSAVSTIPENDIER sid 14-15 Attityder och återvinning bland belönade studentarbeten. SYSAV SYSAV RETUR ÄR EN KUND- OCH MARKNADS TIDNING FRÅN SYSAVKONCERNEN I MALMÖ. SYSAV TAR EMOT OCH BEHANDLAR AVFALL FRÅN HUSHÅLL OCH INDUSTRIER I SÖDRA SKÅNE. REDAKTION: JANINA SJÖSTRÖM (REDAKTÖR), MARGARETHA FRANZON, SYSAV, ANNA BJÄRNMARK, GIV AKT SKÅNE. ANSVARIG UTGIVARE: GUNILLA CARLSSON DESIGN: WIRTÉN PR OCH KOMMUNIKATION LAYOUT: GIV AKT SKÅNE TRYCK: ARKITEKTKOPIA, MALMÖ SYSAV RETUR ÄR TRYCKT PÅ GALERIEART, ETT SVENSKT PAPPER SOM UPPFYLLER MILJÖMÄSSIGA KRAV. OMSLAG: JOHAN LJUNGSTRÖM, EKONOMISK FÖRVALTARE PÅ JERNHUSEN FOTO: ANDREAS OFFESSON 2 SYSAV / RETUR NR 2.15 VISSTE DU ATT … GLAS SOM INTE ÅTERVINNS UTAN SLÄNGS I NATUREN TAR EN MILJON ÅR FÖR NATUREN ATT BRYTA NER? ”Hållbart är lönsamt” Björn Söderberg åkte till Nepal som 19-åring och mötte människor med drivkraft och vilja men också flera prob lem som han började fundera ut bra lösningar på. Det ledde till hans första företag, som tillverkar julkort av återvunnet papper från Kathmandus gator. I dag leder han Fair Enterprise Network som bygger och driver företag med socialt ansvarstagande som grundprincip, i Sverige och i Nepal. Björn har nu hastat tillbaka till Nepal för att bidra i återuppbyggnaden av landet efter jordbävningen. Björn Söderberg var en av flera talare under Sysavdagen 24 april. ”Hållbart är lönsamt”, sa han och slog fast att ”framtiden tillhör dem som tar ansvar idag”. R fairenterprise.net Anders Almqvist, områdeschef, återvinningsavdelningen Vad är skillnaden mellan en avfallsanläggning och en återvinningscentral? – Avfallsanläggningar tar emot, sorterar och behandlar en del av avfallet, främst trädgårdsavfall. Tyngre fordon kan väga in och leverera avfall där och anläggningarna är även mottagare av kommunernas hushålls- och matavfall. För farligt avfall har Sysav en särskild anläggning, som tar emot och behandlar enbart det. – Återvinningscentraler tar emot grovavfall från hushållen samt mindre mängder från företag. Här behandlas och sorteras inget avfall. På återvinningscentralerna gäller en maxvikt för fordon på 3,5 ton. Sysav har fem avfallsanläggningar och omlastningsstationer, en anläggning för farligt avfall och sexton återvinningscentraler runt om i Skåne. Biogasanläggning skjuts på framtiden Den planerade biogasanläggningen, som vi bland annat berättade om i Retur #2 2014, skjuts på framtiden. Sysavs styrelse har beslutat att avbryta upphandlingen av flera orsaker men främst för att kostnaden skulle bli betydligt högre än man tidigare räknat med. Men projektet har inte avbrutits, Sysav arbetar vidare för att få förutsättningarna på plats: – Enligt de tillstånd vi har så har vi fem år på oss att uppföra biogasanläggningen. Det matavfall som samlas in idag i Sysavs ägarkommuner förbehandlas i Sysavs anläggning och går sedan till en biogasanläggning i Kristianstad. Där återvinns det som biogödsel och biogas som sedan används i Skåne, säger Kjerstin Ekvall, avdelningschef på Sysav. Trevlig sommar Vi på Sysav önskar alla våra kunder och samarbetspartner en fin sommar och en skön ledighet. Oavsett strålande sol eller hällande regn så kommer våra AVFALLSANLÄGGNING ÅTERVINNINGSCENTRAL 4 Tar emot avfall 4 4 Stora företag 6 4 Små företag 4 6 För hushåll 4 4 Tunga fordon 6 4Sorterar6 4Behandlar6 6 Utökade 4 öppettider anläggningar att vara öppna och våra avfallsrådgivare att vara på plats hela sommaren. Välkommen med ditt avfall precis som vanligt! NR 2.15 SYSAV / RETUR 3 PÅ BESÖK FÖR ATT SLIPPA STORA SLITAGE på den gamla centralstationen är det bara Jernhusens egen personal som får sköta logistik fram och tillbaka till logistikcentret. Andreas Björborn transporterar pressad wellpapp. Nya lösningar på gamla problem En stationsbyggnad från 1858 där man inte får flytta en tegelsten utan tillstånd. Cirka 40 hyresgäster – var och en med olika behov. Inte konstigt att Jernhusen har tagit helt nya grepp kring sin avfallshantering på Malmö centralstation. – Målet är att sortera ut 200 ton matavfall per år, säger förvaltaren Johan Ljungström. TEXT: ANDERS BEHRMANN FOTO: ANDREAS OFFESSON 4 en massa tunga fordon skava på fasaden, säger Johan Ljungström som är affärskonsult och biträ dande ekonomisk förvaltare av Centralstationen. Han visar runt i den anrika byggnaden från 1800-talet, tar oss både upp på kontorsvåning ar och ner i kulvertarna i källa ren. Att ha modern verksamhet i en gammal fastighet är ingen enkel uppgift. Det gäller att sam la styrkorna. – Vi kände för ett tag sedan att vi behövde hjälp med våra inter na flöden – både ut och in – och ville ta in en enda central aktör. Jernhusen har en hög miljö policy och skapade en kravbild med tre rubriker som de la ut på upphandling: teknik, beman ning och partner. t Jernhusen har under många år varit en traditionell fastighets ägare med traditionell förvalt ning. Men sedan man byggde om centralstationen och gjorde plats för en stor foodcourt med många olika hyresgäster var man tvungen att börja tänka i nya banor. – För det första ville vi inte köra sönder fastigheten och låta SYSAV / RETUR NR 2.15 PÅ BESÖK Johan Ljungström är inte rädd för utmaningar. Genom att skapa ett yttre logistikskal runt Malmö C har han förändrat hela sophanteringsprocessen – bland annat för alla krögarna i foodcourten. NR 2.15 SYSAV / RETUR 5 PÅ BESÖK SKYLTEN TALAR FÖR SIG SJÄLV. Jernhusen berättar gärna för sina kunder om arbetet med att hantera avfall på Malmö C. Bland annat har man utvecklat flera Istället för att hyra har Jernhusen valt att investera i två egna stora containrar för matavfall och återvinningsbart material. Leif Andersson är platschef för logistiken och hanterar både avfall och inkommande gods. Tobias Ohlsson äger Husmans inne i centralhallen. Han ser positivt på Jernhusens arbete – även om han tycker att det finns mycket kvar att göra för att underlätta för krögarna. Hit men inte längre. Inga utomstående aktörer kommer längre än till noden vid Carlsgatan. 6 SYSAV / RETUR NR 2.15 Paul Grönvall är vd på Greenmove som sköter all logistik inom fastigheten. Det blir mycket wellpapp att hantera när man har fyrtio hyresgäster som mestadels sysslar med mat. PÅ BESÖK t olika sätt att haka ihop containrar på släp och, som här ovan, även lasta tunnor och kärl på en specialbyggd vagn. – Vi bestämde oss för Sysav Total där vi fick en direktkontakt med före taget och har kunnat kapa flera onödi ga mellansteg. Sysavs innovationsvilja är hög och de är väldigt aktiva. Navet i hela hanteringen blev en logistikcentral som upptar hela mark plan i parkeringshuset norr om järn vägsspåren vid Carlsgatan. Detta är det yttre skalet för Malmö C och längre än hit kommer inga ex terna aktörer. TAR EMOT OCH SKICKAR IVÄG ALLT Inkommande gods tas emot av perso nal från Greenmove som är det företag Jernhusen kontrakterat för all intern transport. Sedan distribuerar man det vidare till hyresgästerna enligt på för hand uppgjorda rutiner. Alla regler och föreskrifter följs noggrant och det är Greenmoves personal som håller kontakten med de externa transport företagen. Det är också i logistikcentralen som allt avfall hamnar. – Vi har fyra miljörum inne i sta tionsbyggnaden i källarplan. Där sor terar hyresgästerna sitt avfall. Sen be höver de inte tänka mer på den saken för vi tar hand om resten, säger Johan Ljungström. – Vår största massa är matavfallet. Vi har dels hela SJ:s catering där de gör maten som ska ombord på tågen. Sen har vi detaljhandelns färdigmat, typ baguetter och mackor. Och så hela foodcourten med både rester från til� lagning i köken och från matgästerna. RENT OCH SNYGGT Nere i miljörummen är det rent och snyggt. Ingen stank, inga smutsiga golv eller kärl. Leif Andersson är plats chef för logistiken men sköter själv mycket av hämtning och tömning. – Sorteringen är svårast, att få folk att slänga rätt saker på rätt ställen. Men vi har ändå ett bra system som underlättar för många, säger Leif An dersson. För Johan Ljungström är smidighe ten för hyresgästerna viktig: – Vi hade problem med vår lilla wellpappkompressor för ett tag sedan. På knappt två dygn var plötsligt hela miljörummet smockfullt med kartong er som låg överallt. Så får det inte vara och därför är det oerhört viktigt att vi håller allt rent, snyggt och helt hela vä gen från hissen och ända bort till logis tikcentralen, säger han. VILL ANVÄNDA SYSAVS DATA Ett projekt som är lite mer långsik tigt är den data som Sysav samlar in, processar och skickar tillbaka till sina kunder. Jernhusen vill använda detta till att optimera avfallshanteringen och kunna öronmärka datan åt sina kunder. – Om vi kan få siffror som visar att den eller den hyresgästen slänger så eller så mycket så kan hyresgästen an vända det för att optimera sina egna processer och inköp. Målsättningen är högt satt: 200 ton sorterat matavfall per år ska man kun na ordna – helst inom ett år. – Vi har investerat många hundra tusen kronor på att kunna sortera och samla in. Vi har 50 000 personer som flödar genom stationen varje dag och trycket på inflödet är stort. Men målet är att separera alla fraktioner (plast, wellpapp, papper, mat). Det handlar om hårt jobb och att hitta psykologiska mönster, säger Johan Ljungström. – Men det ska gå. Vi ska bli bäst på att återföra matavfall. NR 2.15 SYSAV / RETUR 7 ENORMT SUG EFTER GAMMALT TEGEL Malmös Återbyggdepå startade när delar av Skånes universitetssjukhus revs för 20 år sedan. Nu köar långtradare med rivningsrester från sjukhusområdet än en gång hit för att dumpa byggmaterial. – Bara till idag har vi fått in 1 500 ton gammal massiv röd tegel, berättar Mats Lindgren, arbetsledare på Återbyggdepån. TEXT: ÅSA LEMPERT • FOTO: ANDREAS OFFESSON Mats Lindgren. Suget efter det röda teglet som får ett nytt liv genom Återbygg depån är stort. Och inte bara i sin ursprungliga form: – Vi inte bara säljer det – vi förädlar det också, till golvski vor. Det är ett jättefint återanvän dande av material, säger Mats Lindgren. En gigantisk såg med tillhö rande diamantklingor har köpts in, med vilken tegelstenarna klyvs i 20 millimeter breda ski Malmö Återbyggdepå • Ägs av Sysav och Malmö stad. • Omsätter 6 000 ton byggmaterial per år. • Här kan företag lämna in överblivet byggmaterial och därmed undvika deponiavgift för sina byggrester och se till att materialet tas tillvara. • Verksamheten drivs utan vinstintresse och är en socialt hållbar föregångare som får ta emot mängder av studiebesök. 8 SYSAV / RETUR NR 2.15 1.15 vor som säljs vidare både inom Sverige och till exempelvis Nor ge och Danmark. – Vi har till och med återför säljare! Så vi sågar så det blöder i ögonen, skojar Mats Lindgren, och tillägger att det inte alls var tanken från början, men att ryktet spred sig från Återbygg depåns hemsida. Priset på 400 kronor per kvad ratmeter är anpassat så att det precis täcker omkostnaderna för förädlingen. BILLIGT MATERIAL Grundtanken med Återbygg depån är att återanvända så mycket begagnat och överbli vet byggmaterial som möjligt. Hit kommer material både från företag och från återvinnings stationer, och man kan köpa allt från gamla fönster till takpannor som inte längre tillverkas för en spottstyver. – Återbyggdepån är norra Europas konstigaste och största byggvaruhus. Vi återanvänder 98,5 procent av det material som hamnar här. Vi jobbar med åter vinning av byggmaterial – och av människor, säger Mats Lindgren. ARBETSLÖSHETSPROJEKT Här får nämligen alla en ny chans – från utbrända personer som vill hitta tillbaka till ett nor malt liv, till ungdomar som inte tagit skolan på allvar. Återbyggdepån startade som ett arbetslöshetsprojekt i mitten av 1990-talet i samband med att den gamla Kirurgen på Sus skul le rivas. – Nu efter 20 år börjar vi om på Sus. Det är rätt trevligt – och fantastiskt, säger Mats Lindgren. Spillepeng Vä s tku st v SJÖLUNDA äg en Bjurögatan tan Flintrännega NORRA HAMNENS NYA ÅTERVINNINGSCENTRAL Norra hamnen fokuserar på återbruk I sommar (16 juli) öppnar Sysav en ny återvinningscentral i Norra hamnen i Malmö. Denna nya återvinningscentral ska ersätta Sjölunda som stänger permanent. Fokus på den nya återvinningscentralen blir dock lite annorlunda än normalt. – Vi satsar mer på återbruk och har byggt ett stort återbrukshus precis vid entrén, säger Lars Carrick, biträdande avdelningschef på återvin ningsavdelningen på Sysav. Tanken är att kunderna som kör in, omedel bart ska kunna tänka till och få möjligheten att lämna hela och rena saker till återbruk i stället för att slänga. – Vi jobbar alltid med EU:s av fallshierarki där översta steget är att förhindra avfall. Steg num mer två är att återbruka, säger Lars Carrick. – Nu kan folk skänka möbler, kläder och byggmaterial. Em maus tar hand om möbler och kläder, medan byggmaterialet Lars Carrick. går till återbyggsdepån. Är det nytt att man kan skänka grejer på en återvinningscentral? – Nej, det har vi på alla våra centraler. Skillna den här är att återbrukhuset är mycket större och mycket mer tillgängligt för kunderna. Hela den nya återvinningscentralen är också rejält större än den gamla. Cirka 17 000 kvadrat meter i kombination med en gammal lagerhall och en mindre kontorsbyggnad innebär i runda slängar dubbelt så mycket yta som i Sjölunda. Vad händer med Sjölunda nu? – Den fastigheten tillhör Eon, så vi ska återställa tomten och lämna tillbaka den. an k i n o Kr GUNILLA CARLSSON KOMMUNIKATIONSCHEF SYSAV Levla på nytt sätt i framtiden Är du alltid nöjd? Det är inte jag. Och jag tror inte att alla är nöjda med allt. Det finns så många områden som vi kan vara nöjda eller icke nöjda med och jag är övertygad om att de varierar över tid. Min tro är att människor drivs av någonting som talar om för oss att vi inte kan vara nöjda, för om vi är nöjda så slutar vi sträva framåt. Jag tror faktiskt att denna kraft är så stark att den driver oss till nästa steg. Utan denna kraft skulle vi helt garanterat vara kvar på grottstadiet! Det finns massor med olika områden som vi kan vara nöjda med – eller inte. Det kan vara kläder, utseende, mat, träning och hälsa, boende, möbler och inredning, trädgård, bil, utbildning med mera. Känn efter – är du verkligen nöjd med allt detta samtidigt? Och vi får inte glömma vilken fas i livet vi är i samtidigt. När jag blir nöjd med något så får jag en kick som gör mig nöjd för stunden, en skön tillfredsställelse. Detta har spelindustrin både fattat och utnyttjat. Att levla innebär att gå upp en nivå, och då blir vi nöjda, får vår kick, och är tillfredsställda en stund. Men sen strävar vi efter att levla igen, för att få en ny kick, för att vara nöjda en stund. Och så håller det på; levla igen, och igen, och igen … Det som jag tycker är intressant är att människans ständiga längtan efter nya nivåer faktiskt får konsekvenser i verklig heten. Eftersom vi vill nå nya nivåer så köper vi mer, gör mer, tränar mer och så vidare. Baksidan blir att det blir mer och mer avfall som påverkar klimatet. Sysav vill påverka detta. Med vår nya vision ”Sysav bidrar till världens mest hållbara region – för denna och kommande generationer” ligger det inbyggt att vi måste minska avfallsmängden i framtiden. Det innebär att vi måste vara lite mer nöjda i framtiden! Vi måste hitta nya sätt att levla som inte påverkar vår omvärld. Jag tror att vi går en framtid till mötes där vi måste ”Tänka lite mer och levla på rätt sätt”! Krävs det mycket sanering? – Nej, inte alls. Vi släpper inte ut något i mar kerna, avslutar Lars Carrick. ANDERS BEHRMANN NR 2.15 1.15 SYSAV / RETUR 9 VAD HÄNDER MED …? ERIKA HEANDER, MILJÖINGENJÖR PÅ SYSAV, tar vattenprov. Processen i reaktorerna bevakas och styrs utifrån provresultaten med hjälp av exempelvis kolkälla och fosfor. REAKTOR Olika metoder används för att rena lakvattnet På Hedeskoga avfallsanläggning renas lakvatten med hjälp av vass – eller snarare bakterier i vassens rötter. På Spillepeng behandlas vattnet med liknande bakterier – men då i stora betongreaktorer. Trots skillnaderna är reningen biologisk i båda fallen och resultatet är det samma: rent vatten. TEXT: ANNA BJÄRNMARK • FOTO: ANDREAS OFFESSON Lakvatten är det vatten som passerar genom en deponi och oftast förorenas på vägen. Både på Hedeskoga och på Spillepeng är det främst kväve som tas 10 SYSAV / RETUR NR 2.15 bort vid reningen, för att vattnet ska kunna återföras i kretsloppet utan risk för övergödning. På Hedeskoga avfallsanläggning är det vassplantor som står för kväve reningen, eller egentligen bakterier i plantornas rotsystem. Själva plan torna står för kvittblivningen av vatt VAD HÄNDER MED …? DE SMÅ VASSPLANTORNA har satts för hand med hjälp av egendesignade spett och pappersplockare, för att spara på folks ryggar. Plantan kilas in mellan stenar för att inte flyta upp igen innan rötterna är tillräckligt välväxta. VS VASS på Spillepeng och på Hedeskoga läggningar med vass och kaveldun utanför kontoret, säger Per Leander, planeringsingenjör på Sysav. VASSEN MYCKET BÄTTRE Slutsatsen blev att vassen funkade bättre än kaveldunet. Vassen är be tydligt bättre på att omvandla kvävet i vattnet till kvävgas och fem till tio gånger bättre än salixen på att avduns ta det – vilket är viktigt, så blir man av med största delen av det renade lak vattnet. Dessutom kan vass inte vatt nas ihjäl. Nu arbetar snart 7 000 vassplantor i Sysavs tjänst på Hedeskoga. – I rotzonerna omvandlar bakterier i vassens rotsystem kvävet i vattnet till kvävgas. Det är det största problemet med lakvatten, att det är så väldigt nä ringsrikt, säger Per Leander. Vassplantorna är bara några cen timeter höga när de planteras men beräknas vara två meter till midsom mar. Och till den ena dammen har sa lamandrar redan sökt sig. Blir resultatet så bra som försöken vi sar, kommer fler vassdammar att byggas. t net, genom avdunstning. Tidigare har man vattnat det på salix, så kallad energiskog, för att få det att avduns ta. Men genom en försöksanläggning i Hedeskoga har man kommit fram till att vass ger ett bättre resultat. Därför håller man sakta på att bygga om be vattningsytorna med salix till rotzo ner med vass. Sysav strävar efter att lakvattnet från bolagets deponier ska kunna behandlas lokalt. – För några år sedan började vi titta på bättre och mer effektiva alternativ. Vi hade under ett par år försöksan NR 2.15 SYSAV / RETUR 11 t VAD HÄNDER MED …? Medan Hedeskogas vassrening är ekonomisk och fin att titta på har re aktorreningen på Spillepeng en högre behandlingskapacitet och är mer plats effektiv: – Det finns inte ett sätt som är bäst utan vi arbetar utifrån de förutsätt ningar och tillstånd vi har på olika platser. Här renar vi mer processin riktat och styr bakterierna – det aktiva slammet, säger Erika Heander, miljöin genjör på Sysav. BUBBLAR OCH PYSER I bassängen bredvid henne ser man att det händer saker: vattnet bubblar av de reaktioner som sker under ytan när bakterierna arbetar. Erika Heander har varit på Sysav sedan 2007 då hon gjorde sitt examens arbete här. Det var också då som de fy siska försöken att behandla lakvatten processinriktat kom på plats, något som det funnits funderingar på och planer kring en längre tid innan. – Jag började med att göra labbför sök på LTH, Lunds tekniska högskola, med mindre reaktorer, för att titta på om man kunde behandla lakvatten med den här tekniken som kallas SBR, JOAKIM GABRIELSSON är miljötekniker och håller ofta till i labbet, precis intill reaktorerna på Spillepeng. Här kontrolleras vattenkvaliteten tre gånger i veckan. satsvis biologisk rening. Jag tyckte att det var jättehäftigt – att få använda mina kunskaper i kemi och biologi för att rena vatten, säger hon. Försöken gav positiva resultat och ledde vidare till ett pilotprojekt. Nu står reaktorerna här i full skala och har varit i provdrift sedan början av 2014. Det som sätter igång processen i re aktorerna är ett så kallat bioslam, slam från ett reningsverk med bakterier som är bra på att bryta ner kväve. Den process som på Hedeskoga krä ver utrymme, i form av olika dammar och rotzoner, sker på Spillepeng på samma plats och på betydligt mindre yta: i de två reaktorerna. – Båda anläggningarna renar vatt net på naturligt väg men den stora skillnaden är att anläggningen i He deskoga styrs av yttre faktorer, som väder, medan anläggningen på Spil lepeng är processtyrd – där optimeras alla förutsättningar så att bakterierna alltid kan arbeta på bästa sätt, säger Per Leander. NYTT SANDFILTER – Just nu håller vi på att bygga om här och installera ett sandfilter som det renade vattnet ska ledas igenom i ett sista steg, säger Erika Heander. Då kommer vattnet att bli så rent att kan ledas direkt ut i Öresund. TVÅ METODER, SAMMA SLUTRESULTAT – SÅ HÄR FUNKAR SBR-TEKNIK Ur deponin samlas LAKVATTEN - som är förorenat regnvatten. Vid Spillepeng pumpas lakvattnet till en reaktor för satsvis biologisk rening - SBR. 02 DEPONI med skräp som inte går att återvinna. VASS 12 SYSAV / RETUR NR 2.15 02 På Hedeskoga pumpas lakvattnet till en luftningsdamm. Sen transporter en sedimenta I MITTEN AV SOMMAREN beräknas de små plantorna ha nått två meter. Vassen är bra på att göra sig av med vatten och avdunstar det mycket snabbare än salixen som tidigare använts. DET ÄR STÖRSTA PROBLEMET MED LAKVATTEN – ATT DET ÄR SÅ VÄLDIGT NÄRINGSRIKT… VAD HÄNDER MED …? JAN PERSSON och Karin Müller planterar vassen med de egendesignade verktygen. Per Leander. LAKVATTENRENINGEN PÅ SPILLEPENG OCH HEDESKOGA ras det vidare till ationsdamm. SBR innehåller bakterier som ska göra allt jobb. Man tillsätter dessutom först luft för att lufta vattnet och sen kol för att bakterierna ska börja jobba. Bakterierna omvandlar nitrat och nitritkväve till ren kvävgas som avdunstar. N2 RENT VATTEN som kan skickas ut i havet C (I slutet av varje behandlad sats sedimenterar slammet på bottnen. Sedimentet torkas och energiåtervinns sedan genom förbränning.) N2 RENT VATTEN avdunstar som vattenånga Lakvattnet hälls sedan på en rotzon med vassplantor. Rötterna tar upp vattnet och omvandlar nitrat och nitritkväve i vattnet till ren kvävgas som sen avdunstar tillsammans med vattnet. NR 2.15 SYSAV / RETUR 13 UTVECKLING De brinner för återvinning Med återvinningen som ledstjärna har de forskat om allt från attityder kring sopsortering till arkitekters benägenhet att tänka hållbart. På Sysavdagen i slutet av april presenterades bland annat tre av årets Sysavstipendiater, studenter vars examensjobb berör brännheta hållbarhetsfrågor för avfallsbranschen. TEXT: ÅSA LEMPERT • FOTO: PETER KROON TOMMY ROMAN Landskapsarkitekt utbildad vid Sveriges Lantbruksuniversitet på Alnarp. Arbetar sedan några månader tillbaka på Nivå Landskapsarkitektur i Stockholm. Vad handlar ditt arbete om? – Om hur landskapsarkitekter ar betar med frågor kopplade till håll barhet genom återanvändning och återvinning av byggmaterial. Hur har du gjort studien? – Jag har gjort intervjuer och fallstu dier med landskapsarkitekter vid olika arkitektkontor och kommu ner med frågor kopplade till åter användning och återvinning och i specifika projekt. Vad fick du för resultat? – Att det är frågor som tas upp och att en hel del görs idag. Men också att ämnet är komplext och mer kan göras. Bland annat därför att det är svårt att ge kvalitetsgarantier på återbrukat material och arbetskost naderna blir högre, vilket ofta leder till att man hellre byter ut material istället för att rusta upp. Det sak nas ofta kunskap om hur man ska gå tillväga och få med dessa frågor, som förbises när design och uttryck får företräde. När projekt med åter användning och återvinning varit lyckade beror det ofta på att frågor na belysts tidigt och att alla aktörer drar åt samma håll. Vad hoppas du att ditt arbete ska leda till? – Att kunna belysa ämnets potential och att det kan leda till att dessa frå gor prioriteras högre. Roligt är att flera professorer på Alnarp fått upp ögonen för ämnet i och med mitt ar bete, och ska börja belysa frågorna i olika kursmoment. Vad ska du göra med pengarna? – Jag är inte så mycket för prylar men funderar på att köpa en mål ning för en del av pengarna. På så vis blir det något handfast som man kan se tillbaka på och samtidigt uppskatta på väggen. Därutöver säkert något restaurangbesök och en liten resa. Sysavdagen & Sysavstipendiet • Sysavstipendiet delas ut på Sysavdagen som anordnas årligen och är en seminariedag för politiker och tjänstemän i Sysavs ägarkommuner samt representanter från det skånska näringslivet och branschfolk. I år arrangerades den på Malmö Börshus i slutet av april. 14 SYSAV / RETUR NR 2.15 1.15 • Sysavstipendiet syftar till att stimulera ökad kunskap inom avfallshantering och återvinning. Stipendiekomittén utgörs av styrelsen för Sysav Utveckling AB, Sysavs helägda dotterbolag för forskning och utveckling. • Årets fyra stipendiater och deras handledare fick dela på 50 000 kronor. UTVECKLING NATHALIE BECKER Har en kandidatexamen i Life Sciences med inriktning miljöteknik i Basel, en master i Environmental Management and Policy i Lund. Deltar idag i olika projekt om strategier för en lokal cirkulärekonomi. Läser gärna om konceptuell konst för att kunna förmedla hållbarhet på ett mer lekfullt och tillgängligt sätt. Vad handlar ditt arbete om? – Om hur olika människor inter agerar med källsorteringens infra struktur, vad de har för attityder till avfall, för att kunna förstår varför olika människor visar olika beteen de även när de har tillgång till sam ma infrastruktur och information. Hur har du gjort studien? – Huvuddelen av arbetet består av en metaanalys av akademisk lit teratur inom socialvetenskap och beteendevetenskap, vilken kom pletterades med statistik från av fallshanteringsundersökningar kring vem som källsorterade på vilket sätt. Jag intervjuade också ex perter samt professorer som forskar inom ämnet. inom litteraturen som jag kunde an vända: Att kulturell bakgrund spe lar stor roll i uppfattningen av av fall och utformning av vanor såväl som typ av avfall. Att infrastruktu ren oftast inte är barnvänlig även om barnen är välutbildade inom källsortering, att inkomst kan spela roll när det gäller avfall och att kön spelar roll när det gäller miljövän liga attityder och motiv som får oss att handla. Vad hoppas du att ditt arbete ska leda till? – Att perspektiven av användaren blir mer relevant och att man kan ställa frågan: vad behöver den här personen för att kunna källsortera och resursåteranvända? Vad fick du för resultat? Vad ska du göra med pengarna? – Det finns otroligt mycket kunskap – Betala hyran och mat! JOHANNA OLOFSSON Jobbar idag på Lunds Tekniska Högskola LTH:s avdelning för Miljö- och energisystem. Har läst till civilingenjör i ekosystemteknik i Lund men har också läst humanekologi. Vad handlar ditt arbete om? – Materialåtervinning av skånska förpackningar och tidningar: hur de behandlas och vilken klimatnyt ta som uppstår när vi materialåter vinner. Hur har du gjort studien? – Jag har utgått från fraktionerna från två skånska avfallsbolag och följt återvinningen genom kontakt med de som hanterar materialen. Utifrån det har jag gjort en livscy kelanalys där jag beräknat klimatpå verkan – de utsläpp av växthusgaser som uppstår och de utsläpp som kan undvikas – när material återvinns. Vad fick du för resultat? – Resultaten var positiva och visade att materialåtervinningen ger klimat nytta. Det viktigaste är att minska onödigt spill och sträva efter hög kvalitet på återvunna material, ef tersom den största nyttan uppstår då återvinningen gör att man kan undvika att jungfruliga material an vänds. Minskad användning av fossil energi ger också större klimatnytta. Vad hoppas du att ditt arbete ska leda till? – Jag hoppas att det kan ge en upp daterad bild av våra materialåter vinningssystem för förpackningar och tidningar och samtidigt påmin na om de utmaningar vi står inför i strävan efter mer slutna kretslopp. Det är inte avståndet till fabriken som är viktigast, utan hur vi åter vinner så mycket som möjligt och samtidigt får fram rena, säkra och starka återvunna material som an vänds till nyttiga ändamål! Vad ska du göra med pengarna? – Det vet jag inte än men det finns många platser i världen som jag skulle vilja se, inte minst med tanke på olika återvinningslösningar. Fotnot. Hannes Stierna, Lunds Tekniska Högskola, kunde inte närvara vid Sysavdagen. Han belönades med Sysavstipendiet för sitt examensarbete Biogaspotential i park- och trädgårdsavfall. NR 2.15 SYSAV / RETUR 15 Industri AB G I VA K T. S E Box 503 44, 202 13 Malmö I FRAMTIDEN FINNS DET INGA SOPOR Ingen vet hur framtiden kommer att bli. Men vi vet vad vi vill. Och vi vet att saker som kan kännas svåra att uppnå är möjliga att förverkliga. Hur vet vi det? För snart 40 år sedan, när vår verksamhet startade, gick nästan 100 procent av det avfall vi tog hand om till deponi. 2014 års d eponering landade på 1,8 procent. Och vi vill vidare. Vi tänker fortsätta att utveckla avfallshanteringen och bli ännu bättre på att återvinna det avfall som uppstår. Därför testar vi hela tiden olika sätt att återvinna nya fraktioner. Framför allt vill vi bidra till att avfallsmängderna minskar och underlätta alla typer av återanvändning genom kommunikation och påverkan. Just nu utvecklar vi olika system för återanvändning och utreder möjligheterna för mer lättillgäng- liga återvinningscentraler inne i städer. Och via kampanjsajten kopinteskrap.se försöker vi förebygga att a vfall uppstår genom att öka kunskapen om hur konsumtion påverkar avfallsmängder och miljö. Allt för en framtid utan sopor. www.sysav.se
© Copyright 2024