Jag använder både kunskap och fantasi”
SYSAV 3 1.15 Gamla soffor blir välgörenhet MARTIN ANDERSSON ÄR KEMIST PÅ SYSAV: ”Jag använder både kunskap och fantasi” PÅ BESÖK I GUNNARSHÖG RAPSOLJEPRODUKTION DÄR INTE EN DROPPE GÅR TILL SPILLO. BUTIKSINSAMLING YSTADBORNA BÄST I SKÅNE PÅ ATT FYLLA SAMLAREN MED BATTERIER, GLÖDLAMPOR OCH SMÅELEKTRONIK. Världens mest hållbara region ... Som ett led på den resa Sysav har framför sig – framåt och uppåt i avfallshierarkin – har styrelsen nyligen antagit en ny vision: ”Sysav bidrar till att skapa världens mest hållbara region, för denna och kommande generationer”. En vision som sticker ut och som kan uppfattas lite väl kaxig, som det heter på ren skånska. För oss är det en tydlig signal och ett förpliktigande som vi ska leva upp till i allt vi gör framöver! Självfallet är detta ingen resa som Sysav gör på egen hand, vår vision är endast möjlig att uppnå tillsammans med andra aktörer, såväl offentliga som privata. Vi behöver utveckla nya nätverk och samarbeten, stötta och erbjuda våra resurser och anläggningar för nya initiativ. Peter Engström, vd INNEHÅLL SAMLARSUCCÉ sid 4 Ju fler platser för insamling, desto mer återvinns. Samlaren är en hit och i Ystad märks det mest. ÅRET SOM GICK sid 8 55 ton hårdplast blev blomkrukor och över två miljoner gånger besökte skåningarna Sysavs återvinningscentraler. Läs mer om vad som hände 2014. VÄLSMORT KRETSLOPP sid 10 I Gunnarshög blir den gula rapsen till fin kallpressad olja. Och allt tas tillvara. På 1970-talet då ny lagstiftning befäste det kommunala ansvaret och ställde krav på hur avfallshanteringen skulle utföras gick några kommuner ihop och bildade det gemensamma bolaget Sysav. Det samarbetet har gjort det möjligt för oss att investera i högteknologiska anläggningar som gör att vi idag skapar storskalefördelar och kan ta emot alla sorters avfall. Fler än 3 700 personer från hela världen besöker årligen vårt bolag för att ta del av hur vi arbetar. Varje år undersöker vi vad våra kunder och ägare tycker om oss. Vi kan se att kompetens, trovärdigt bemötande samt tryggheten i att avfallet behandlas miljöriktigt är mycket viktigt för dig som kund. Hela 93 procent av kunderna ger Sysav högsta betyg. Det förtroendekapitalet känner vi ett stort ansvar för att förvalta vidare. NY METALLSORTERING sid 14 Sysav planerar att bygga en ny, modernare slaggsorteringsanläggning för att kunna återvinna ännu mer metall. Sysavs historia, anläggningar, kompetens samt det stora förtroendet från såväl ägare som positiva kunder och samarbetspartner är en bra bas för att vi ska klara våra gemensamma ambitioner och vår strävan för att uppnå ökade andelar återbruk och återvinning och ett aktivt förebyggande av avfall i framtiden. Fler samarbeten kommer att behövas inom områden som till exempel forskning och utveckling, produktion, återbruk och återvinning. Vi ser fram emot att göra denna resa tillsammans – för denna och kommande generationer. SYSAV SYSAV RETUR ÄR EN KUND- OCH MARKNADS TIDNING FRÅN SYSAVKONCERNEN I MALMÖ. SYSAV TAR EMOT OCH BEHANDLAR AVFALL FRÅN HUSHÅLL OCH INDUSTRIER I SÖDRA SKÅNE. REDAKTION: JANINA SJÖSTRÖM (REDAKTÖR), MARGARETHA FRANZON, SYSAV, ANNA BJÄRNMARK, GIV AKT SKÅNE. ANSVARIG UTGIVARE: GUNILLA CARLSSON DESIGN: WIRTÉN PR OCH KOMMUNIKATION LAYOUT: GIV AKT SKÅNE TRYCK: ARKITEKTKOPIA, MALMÖ Vi går en ny, grön vår till mötes – fulla av tillförsikt! SYSAV RETUR ÄR TRYCKT PÅ G-PRINT, ETT SVENSKT PAPPER SOM UPPFYLLER MILJÖMÄSSIGA KRAV. OMSLAG: MARTIN ANDERSSON ÄR KEMIST PÅ SYSAV. LÄS MER PÅ SIDAN 6. FOTO: ANDREAS OFFESSON VISSTE DU ATT… I SVERIGE KONSUMERAR VI SAMMANLAGT 121 000 TON TEXTILIER PER ÅR. 20 % ÅTERANVÄNDS, 5 % MATERIALÅTERVINNS OCH 75 % ENERGIÅTERVINNS. DYRARE DEPONI 1 januari höjde regeringen skatten på avfall som deponeras från 435 till 500 kronor per ton. Därför har Sysav justerat priset för avfall som går till deponi med motsvarande summa. Sysav kommer även att justera priset för avfall/fraktioner som innehåller delar av deponimaterial (exempelvis blandat avfall) och för deponiavfall som uppstår vid behandling av avfall. Höjningen ligger i linje med EU:s avfallshierarki som syftar till att öka återvinningen och minska mängden till deponi. Nytt vågkort – men behåll det gamla I höst uppgraderar Sysav datasystemet i vågarna på sina avfallsanläggningar, vilket innebär att nya vågkort behövs för den som lämnar avfall där. De kunder som registrerat sig för nya vågkort på sysav.se får dessa med post i god tid inför bytet, tidigast i juli. Bytet av vågsystem sker i etapper, och under en övergångsperiod behövs därför både det gamla och det nya vågkortet. När alla anläggningar har det nya vågsystemet fungerar bara de nya korten. De gamla sorteras som elektronikavfall. Har ni ny bil, ny adress eller andra detaljer som behöver ändras i en redan gjord kortregistrering? R sysav.se/andring Lätt att sortera rätt Sysavs digitala sorteringsguide hjälper dig att sortera ditt avfall rätt. Här finns alla tänkbara avfallssorter från a till ö, och en sökfunktion. Här finns information om till exempel hur avfallet ska vara förpackat, vilka mått det får ha, om det kan gå till återbyggdepån, samt länkar vidare till aktuell prislista. – Det är ett levande dokument som vi förbättrar hela tiden. Om avfallet är rätt sorterat redan från källan så möjliggör det mesta möjliga återvinning i vår hantering, säger Ann-Christine Hallberg, marknadsutvecklare på Sysav. R sysav. se/sorteringsguidenforforetag Per Malmquist, enhetschef Sysav, är expert på ämnet ADR. Vad står egentligen ADR för? – Det är en förkortning av European Agreement concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road, alltså reglerna för transport av farligt gods på väg och terräng. Varför är de aktuella just nu? – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, uppdaterar reglerna för transport av farligt gods vartannat år. Nu har de nya föreskrifterna som gäller från 1 januari just kommit ut och det innebär stora förändringar i de svenska undantagsreglerna för farligt avfall. Vilka är de stora förändringarna? – MSBFS 2015:1 som de nya föreskrifterna heter innebär hårdare regler. Tidigare fanns möjligheten att samförpacka ämnen av samma grupp, man gjorde en enklare klassificering. Men nu måste man i varje enskilt fall ta reda på att ämnena inte reagerar farligt med varandra. Vad innebär det rent praktiskt? – Hela kapitel 16 i regelverket har skrivits om, och man måste använda bilaga A och UNnummer fullt ut – man kan alltså inte ta till den enklare klassificeringen längre. Kunder som använt de tidigare undantagsreglerna i kapitel 16 måste alltså se till att göra en ny klassificering av sitt avfall (det vill säga tilldela sitt avfall ett UNnummer), se över vilka emballage man använder samt även hur man utformar sina transportdokument. Det kan alltså bli både kostsamt och komplicerat. Men, våra kemister är specialister på ADR-frågor och hjälper gärna till. Läs mer R www.msb.se Frågor om transport av farligt gods? På www.msb.se kan du ladda ner de nya föreskrifterna. Tycker du att det verkar invecklat så erbjuder Sysav rådgivning. Vi har lång erfarenhet av att hantera farligt avfall och farligt gods, och merparten av våra kemister är certifierade säkerhetsrådgivare med gedigen erfarenhet och kunskap om hur farligt avfall och farligt gods ska hanteras. Kontakta kundservice på 040-635 18 00 för mer information. NR 1.15 SYSAV / RETUR 3 Lenny Andersson har ansvaret för återvinning och returer på Willys i Ystad. Samlaren har tagit Ystad med storm Staden längst ner på kartan har placerat sig längst upp på listan. I alla fall när det gäller att samla in batterier, lampor och småelektronik. För Ystadborna har Samlaren blivit en succé. TEXT: ANDERS BEHRMANN FOTO: ANDREAS OFFESSON 4 SYSAV / RETUR NR 1.15 Niklas Andersson är vikarierande butikschef på Willys i Ystad. I återvinningsrummet precis vid entrén står Samlaren – en station där kunderna kan lägga uttjänta batterier, glödlampor och småelektronik som mobiltelefoner och fjärrkontroller. – Vi hade insamling av batterier borta vid kassorna förr men det här är mycket bättre, säger Niklas Andersson. För kunderna – som har efterfrågat insamlingsplatser och som har en tydligt ökad medvetenhet om återvinning – är Samlaren ett klart bättre och tydligare alternativ. För butiken innebär det i praktiken inget merjobb alls. – Sysav tömmer regelbundet. Det enda jag behöver göra är att hålla koll så att det inte blir överfullt inne i boxarna, säger Lenny Andersson som har ansvaret för återvinning och returer. – Kolla, nu har de tydligen precis varit här idag för det är alldeles tomt i lådorna. PERFEKT KOMPLEMENT Willys i Ystad är en miljöcertifierad butik. Alex Nilsson är ansvarig för butikens miljöarbete och för honom är Samlaren en naturlig del av kretsloppet. – Vi följer Naturskyddsföreningens riktlinjer, vi har ANVÄNDER DU SAMLAREN? SJÄLVKLAR ÅTERVINNING. ”SAMLAREN ÄR ETT PERFEKT KOMPLEMENT TILL VÅRT UTBUD”, SÄGER ALEX NILSSON PÅ WILLYS I YSTAD. ekoprodukter när vi städar, vi sorterar allt vårt eget avfall och vi ökar vårt ekosortiment kontinuerligt, säger Alex Nilsson och fortsätter: – Då känns det självklart att vi ska erbjuda oss att ta hand om avfall från produkter som vi säljer också. Och då är Samlaren ett perfekt komplement. Rolf Nilsson, 72, Ystad – Jag lägger batterier i avfallsrummet hemma men det är ju inte fel att ha en insamlingsplats här också. Ystad ligger i topp i Skåne på att samla in batterier och lampor. Varför tror du det är så? – Jag tror att Ystadborna är väl medvetna om miljön och hur vi påverkar den. Det är ett naturligt steg att återvinna och källsortera för dem, säger Alex Nilsson. 22 ton under 2014 Agneta Imhäuser Andersson, 51, Malmö – Ja, jag har lagt saker där – sladdar som jag inte visste vad jag skulle göra med annars. Vi tänker mycket på att sortera och återvinna. Ju fler insamlingspunkter, desto större är chansen att folk återvinner. Det är resonemanget som ligger bakom satsningen på Samlaren. – Rent generellt är det ytterst viktigt att man tar hand om farligt avfall, säger Mats Jerslind, avdelningschef för kommunservice på Sysav. Varje år görs plockanalyser där Sysav tittar igenom och detaljstuderar innehållet i medelsvenssons soptunna. För även om många är duktiga på att sortera, finns det alltid lite kvar av småelektronik, batterier och glödlampor bland det vanliga skräpet. Det är detta man vill ha bort. – Vi gjorde en lista som innehöll 63 platser där vi ville sätta Samlaren. Men intresset från kommunerna var så stort att redan idag har vi 59 stycken ute och vi är snart uppe i drygt 70 stationer, säger Mats Jerslind. MALMÖ OCH LUND PÅ G Förra året fick man in nästan 22 ton avfall från Samlaren – vilket motsvarar cirka en halv miljon batterier och drygt 170 000 glödlampor. Och då ska man betänka att Malmö och Lund precis har börjat få sina stationer utplacerade. – Vårt interna mål är 30 ton totalt under 2015. Det ska vi klara med råge, säger Mats Jerslind. Robert Svensson, 72, Ystad – Nej, faktiskt inte. Vi har insamlingslådor för batterier och lampor hemma i soprummet så jag lägger grejerna där. Men det är jättebra att det finns en station här i butiken också. NR 1.15 SYSAV / RETUR 5 Bara att paketera och transportera farligt avfall är en hel vetenskap. Kreativ kemist med full koll på läget Martin Andersson är kemist på Sysav. Hans jobb är att ta hand om det avfall som är giftigt, frätande, hälso- och miljöskadligt eller brandfarligt. – Jätteroligt, säger han om sitt arbete. TEXT: ANNA BJÄRNMARK FOTO: ANDREAS OFFESSON Syror och baser kan neutraliseras och behöver ingen vidare behandling. 6 SYSAV / RETUR NR 1.15 Alla industrier som använder någon form av kemikalier är upphov till farligt avfall. Och även privatpersoner – i de flesta hem finns, eller har det någon gång funnits, lösningsmedel, färg och rengöringsmedel som klassas som farligt avfall. – Det är ett väldigt stort spann mellan kunderna, det gör att arbetet blir varierat. Enheten som jag jobbar på heter kundsupport – vi ska alltså inte bara hämta kundernas avfall utan också serva dem med kunskap och underlätta för dem i sin avfallshantering, säger Martin Andersson och fortsätter: – Det är kul, att se till att det blir effektivt och miljömässigt riktigt gjort. Sedan 2008 har han arbetat som kemist på Sysav. – Det är ett jobb som jag inte trodde fanns innan jag fick det. Det öppnar sig en ny värld på ett sådant här ställe, säger han och skrattar. Flera dagar i veckan hämtar han farligt avfall från olika labb på Lunds universitet. I förväg har han fått en lista över vad, alltså vilka ämnen, i vilka mängder, det är han ska hämta. Det gäller att veta vad cyanogenbromid och natriumditionit är. Och hur det ska hanteras. – Hur ska det packas? Vad kan packas med vad? Och får jag ens transportera det härifrån? säger Martin Andersson och visar det tunga dokument som reglerar hans arbete: ADR–S. En lunta på omkring 1 200 A4sidor som styr transporten av farligt gods. PACKAS OCH VÄGS När Martin Andersson har packat ihop alla kemikalier, efter konstens alla regler, körs de till Sysavs anläggning för farligt avfall. Här vägs de in och skickas sedan till behandling. En av behandlingsmetoderna är förbränning i kraftvärmeverket. Det finns en speciell inmatning för farligt avfall. – Det som inte hamnar där är till exempel asbest, som måste deponeras, syror och baser som neutraliseras och spillolja som faktiskt kan återvinnas. Ämnen som innehåller tungmetaller, klor och svavel kräver lite extra och skickas till andra anläggningar i Sverige och Danmark för att tas om hand. OMÄRKT UTMANAR På Sysavs olika återvinningscentraler lämnar privatpersoner sitt farliga avfall. Ofta gammal färg och lösningsmedel eller bekämpningsmedel. Men Flexibel sortering Farligt avfall som Sysav tar hand om på ett miljömässigt riktigt sätt. Farligt avfall kräver kunskap och rätt hantering. Nu kompletterar Sysav sitt utbud med Lots Miljöstation Mini, anpassad för mindre mängder och liten yta. – Det är en flexibel lösning och ett säkert sätt att få kontroll på sitt farliga avfall, säger Margaretha Franzon, försäljningschef. TEXT: ÅSA LEMPERT FOTO: ANDREAS OFFESSON Den är liten, men möjligheterna är desto större. Lots Miljöstation Mini inreds helt utifrån kundens behov och är perfekt för företag och verksamheter som inte har några större mängder farligt avfall. Varför satsar ni på en mindre miljöstation? FLERA DAGAR I VECKAN HÄMTAR MARTIN ANDERSSON FARLIGT AVFALL FRÅN OLIKA LABB PÅ LUNDS UNIVERSITET. Martin Andersson hämtar också avloppsrengöring som till 93 procent består av svavelsyra och ugnsrengöring som är kaustiksoda på sprayflaska. Och ibland syns det inte utanpå vad det är inuti en behållare. Personal på återvinningscentralerna ska kontrollera detta med den som lämnar in det. – Missar de att göra det så är det ju någonstans kvalificerade gissningar som återstår. Jag får använda både mitt kemiska kunnande och min fantasi. Det är många olika grejer att tänka på och ha i huvudet samtidigt. Jag är aldrig rädd men har alltid respekt för det som står framför mig, säger Martin Andersson. – När vi har varit ute hos kunder med mindre mängder farligt avfall så har vi sett ett behov av en plats där man kan samla in allt på samma ställe och som ser snyggt och prydligt ut, berättar Sénat Memedoski, en av Sysavs avfallsrådgivare för företag. Den lilla miljöstationen har bara funnits under en kortare tid men är redan ute hos en handfull företag. Här samlar man enkelt och säkert sitt farliga avfall, rätt sorterat och bakom låst dörr. Uppstår frågetecken så behöver man bara lyfta luren för att Sysavs avfallsrådgivare ska finna en lösning. – Även om de kunder som hittills har den inte hunnit använda den så mycket än, så tycker de som jag talat med att den funkar jättebra. Nu får man allt samlat på ett och samma ställe och det är tydligt uppmärkt vad som ska läggas var, kunderna tycker att det är väldigt smidigt, säger Sénat Memedoski. – I tjänsten ingår rådgivning, och då är det jag eller mina kollegor som pratar med kunden om vilket behov som finns. Därefter sätts miljöstationen ut, fullt inredd med skyltar och emballage, redo att användas. Vad ingår mer? – Förutom service – att den inreds med emballage efter kundens önskemål inklusive tydliga skyltar – så ingår en tömning per år samt behandlingsavgifter. Varför ska man välja den här tjänsten? – Det blir en enkel och smidig hantering för kunden. Det blir lätt att göra rätt och avfallet hamnar på rätt plats. Lots Miljöstation Mini är ungefär en fjärdedel så stor som vanliga Lots Miljöstation. Lots® Miljöstation Mini Containern mäter 126x138x220 centimeter. I abonnemanget ingår rådgvining, emballage och behandlingsavgifter, samt en tömning per år av överenskomna fraktioner. Exempel på fraktioner: Oljefilter, sprayburkar, glykol, fasta oljeprodukter, bromsvätska, bilbatterier (enstaka), elavfall, glödlampor, småbatterier, fogskum, fogmassa, fasta oljeprodukter, färg och sprayburkar. För mer information kontakta Sysavs kundservice på 040-635 18 00. NR 1.15 SYSAV / RETUR 7 Året som gick: Sysavs mål är att återvinna så mycket som möjligt, på bästa sätt. Under 2014 lyckades vi till 98,2 procent. Här är siffrorna som visar att vi är på rätt väg. 2 023 700 GÅNGER BESÖKTES SYSAVS ÅTERVINNINGSCENTRALER. DET ÄR 168 300 FLER BESÖK ÄN 2013. 5 år sedan: 1 854 000 36 000 ton MATAVFALL BEHANDLADES I FÖRBEHANDLINGSANLÄGGNINGEN FÖR ATT SEDAN BLI TILL BIOGAS OCH BIOGÖDSEL. 1,8 % AV ALLT AVFALL GICK TILL DEPONI. 5 år sedan: 4 procent 46 Samlare PLACERADES UNDER ÅRET UT I OLIKA BUTIKER OCH KÖPCENTRUM. sydskånska kommuner äger Sysav. 8 SYSAV / RETUR NR 1.15 3 700 personer KOM PÅ STUDIEBESÖK PÅ VÅRA ANLÄGGNINGAR UNDER ÅRET. DET ÄR EN ÖKNING MED 23 PROCENT. BESÖKARNA KOMMER FRÅN HELA VÄRLDEN. 55 ton HÅRDPLAST FRÅN ÅTERVINNINGSCENTRALERNA HAR BLIVIT INNERKRUKOR TILL BLOMMOR. 1,9 kg FARLIGT AVFALL PER PERSON SAMLADES I GENOMSNITT IN UNDER ÅRET. 22 000 ton FÖRORENADE MASSOR BEHANDLADES. 2014 an k i n o Kr GUNILLA CARLSSON KOMMUNIKATIONSCHEF SYSAV En garderob full med ingenting att ha på sig För en tid sedan skulle jag välja kläder till en fest. Lite i panik drog jag i olika plagg och konstaterade att klänningen jag haft på vårfesten kändes tråkig, silverklänningen har jag bara på nyår, byxorna duger inte som festplagg och förresten så matchar inte skorna. Det där klädmärket kan jag inte ha – för minst en till kommer att ha samma. Ska jag behöva gå ut och handla fastän jag, glädjande nog, kan ha kläder som är inköpta för flera år sedan? Massproduktion i dåliga arbets- och miljöförhållanden i främst låginkomstländer har drivit fram en utveckling som är svår att stoppa. Samtidigt har vi i väst blivit rikare vilket gärna leder till överkonsumtion. För att vi kan, inte för att vi behöver. Detta har lett till, tror jag, att garderober i västvärlden är fyllda med ”ingenting att ha på sig”. 1 078 600 ton AVFALL TOGS EMOT AV SYSAVKONCERNEN. 5 år sedan: 792 500 ton intressebolag ingår i koncernen • ÅGAB Syd AB • KS Recycling AB • PULS-Planerad Underhållsservice AB • PULS-ISAB Relining i Skandinavien AB • Carl F AB • Sydskånes Energikonsult AB, SYSEK När jag växte upp bestod min pappas garderob av ett fåtal kvalitetsplagg. Vita skjortor med olika längd på ärmarna: kortärmat på vår och sommar, långärmat på höst och vinter. Till skjortorna fanns två kostymer, en blazer och två par byxor. Skjortorna tvättades ofta, men övriga plagg hängdes ut på gården och luftades. Hur gör vi idag med våra kläder? Luftar ni era kläder i stället för att tvätta dem? Jag upplever att kläder slits snabbt när de tvättas ofta, eller så är kvaliteten för dålig! +20 % ökade det insamlade matavfallet med jämfört med 2013. Vi närmar oss snabbt det nationella målet för insamling av matavfall på 50 procent. Fyra av Sysavs ägarkommuner klarade 50 procentsmålet under 2014. år var Håkan Rylander VD för Sysav. I oktober 2014 tog Peter Engström över. Det som är bra för miljön är ofta också bra för plånboken. Därför lanserar avfallsbranschen en ny märkning som heter ”Miljönär”. Blocket har den, Retoy har den och Myrorna är på väg att få den. Kolla på http://miljönär.se och se om ditt företag kan lämpa sig för vår märkning. Som miljönär vet du att du gör något bra för miljön och plånboken på samma gång. Kolla efter den märkningen när du handlar. Vilken klänning blev det då? Jo, sommarklänningen från 2011! Och festen var bara så lyckad ... Glad vår! NR 1.15 SYSAV / RETUR 9 Här blir gult guld till grön skatt 10 SYSAV / RETUR NR 1.15 Det är en grå eftermiddag i februari och det blåser kallt och rått över Österlen. Tanken på att den svarta jorden om några månader kommer att bölja i knallgult och grönt känns ännu orimlig. Men det är här på markerna kring Gunnarshögs gård som man hämtar det gula guldet – raps. TEXT: ANDERS BEHRMANN FOTO: ANDREAS OFFESSON NR 1.15 SYSAV / RETUR 11 Gunnarshögs lilla lager. Här mellanlandar rapsen på sin väg från silon till pressning. Gunnarshög • Mest känt för sin kallpressade rapsolja. • Har 85 hektar mark, varav 10–15 hektar används BILDTEXT till rapsodling, resten till spannSTART. XXX mål, sockerbetor och linfrö. • Pressar cirka 1 200 kubikmeter olja per år. • Tolv anställda, plus ytterligare åtta säsongsarbetare. • Omsatte cirka 40 miljoner kronor 2014. Anja Persson håller i alla besök och rundvisningar på Gunnarshög. 12 SYSAV / RETUR NR 1.15 Redan 1897 kom Gunnarshög i familjen Nilssons ägo och idag är det Gunnar, Lisbeth, deras son Erik Nilsson och hans sambo Anja Persson som driver verksamheten på gården. Anja Persson är ansiktet utåt. Det är hon som tar hand om i stort sett alla besök och rundvisningar på gården. Och de är många. – Från våren och hela vägen fram till slutet av september har vi fullt upp med nyfikna besökare, säger hon och visar samtidigt upp den nyligen utbyggda gårdsbutiken och kaféet. För att visa upp sig är något Gunnarshög gillar. Företagets arbete med ekologisk kallpressad rapsolja är känt över hela landet och det pågår ett ständigt arbete för att förbättra hela produktionskedjan. – Vi tar in all raps direkt vid skörd: 2 000 ton konventionellt och 1 000 ton ekologiskt odlad. I fjor kom allt in inom loppet av fyra dagar, skrattar Anja. – Då blir det inte mycket sömn. Erik lägger sig ibland på träsoffan i ”sviten”. ”Sviten” är kontrollrummet vid intaget. Här kontrollerar man temperaturen och fuktigheten på rapsen. Man är noga med att allt ska vara precis rätt för att säkerställa kvaliteten och det är av samma anledning som man vill ta in allting direkt vid skörd. – Om rapsen ligger ute hos bönderna halva året så har vi ingen kontroll över dess kvalitet. Så vill vi inte ha det. RENS BLIR VÄRME Redan vid intaget hamnar rapsen i Gunnarshögs eget lilla kretslopp. Rapsen torkas med varmluft och rensas från halm, ogräs och trasiga frön. Avfallet används i fastbränslepannan som dels värmer upp gården, dels skapar varmluften i torken. Bredvid den ”lilla” pannan står en större oljepanna som helt och hållet drivs med den rapsolja som inte håller tillräckligt hög kvalitet för att bli matolja. När rapsfröna är rensade och torkade lagras de i någon NÄR OLJAN HAR PRESSATS UT ÄR DEN GRUMLIG AV FRÖSKALRESTER. FÖR ATT FÅ EN LÄNGRE HÅLLBARHET FILTRERAS DEN. SYSAV TOTAL. ANJA PERSSON VISAR DEN NYA MILJÖSTATIONEN. ”VI HAR TJÄNSTEN SYSAV TOTAL SÅ SYSAV SKÖTER ALL HÄMTNING”. VI PRESSAR UNDER HELA ÅRET FÖR ATT KUNNA LEVERERA FÄRSK RAPSOLJA av Gunnarshögs många silor under strikt kontroll fram tills det är dags att pressa. – Vi pressar under hela året för att kunna leverera färsk rapsolja kontinuerligt till butikerna. Ungefär 8 500 liter per dygn blir det, säger Anja Persson. GRUMLIGT BLIR KLART I pressningsprocessen mals rapsfröna mekaniskt i en skruvpress. Då oljan kommer ut är den grumlig av fröskalrester och för att få en längre hållbarhet på oljan filtreras den genom tygdukar. Den ligger även för sedimentering så att alla skalrester och annat kan rensas bort. Kvar finns enbart ren, näringsrik olja. – Vid pressningen får vi ut det som vi kallar för rapskaka som egentligen består av rent fröskal. Den absolut största delen av rapskakan går som foder till kor och grisar. Vi försöker också använda rapskakan som mjöl att baka med eftersom det innehåller mycket protein men inget gluten, säger Anja Persson. Som sagt: allt ska tas tillvara. EGEN MILJÖSTATION MINI Det senaste tillskottet i gårdens hållbara idévärld är miljöstationen. Anja Persson har placerat den precis vid besöksingången så att alla kan se den. – Vi vill ju visa för våra gäster att vi tänker hållbart och vi får många berömmande kommentarer. Allt som inte kan användas av oss här på gården ska kunna återvinnas av andra: glas, plast, farligt avfall, spillolja. Vi har tjänsten Sysav Total så Sysav sköter all hämtning. – Vi använder även mycket wellpapp, både från vårt eget emballage och när vi köper in flaskor. Därför har vi en wellpapp-press också. Den hållbara ideologin utvecklas ständigt. Man samarbetar med lantmästarna på Alnarp för att hitta nya smarta lösningar. – Och så har vi funderat på solceller. Det hade varit bra för alla, säger Anja Persson. På Gunnarshög används mycket wellpapp. Därför har gården en egen wellpapp-press. NR 1.15 SYSAV / RETUR 13 Från skrot till ny Sysav återvinner ner på millimeternivå. Ur slaggen efter avfallsförbränningen sorteras allt från navkapslar till tunna koppartrådar under centimetern ut. Nu pågår arbetet inför att bygga en ny, modernare slaggsorteringsanläggning – för att kunna återvinna ännu mer. TEXT: ANNA BJÄRNMARK FOTO: ANDREAS OFFESSON Det avfall som inte går direkt till återvinning förbränns och blir energi. Omkring en femtedel kommer ut som en bottenaska, slagg. – Vi tillvaratar även den och det har vi gjort rätt länge, säger Raul Grönholm, projektledare på Sysav Utveckling. Redan 1983 sorterades magnetiskt skrot, huvudsakligen järn, ut från slaggen. Och sedan 2003 tas även omagnetiska metaller, som koppar, aluminium, mässing och rostfritt stål, om hand. Det sker i så kallade virvelströmsseparatorer som i olika fack, med olika partikelstorlek, separerar metall från slaggrus. Den minsta fraktionen är idag 0 till 4 millimeter. VÄXELMYNT OCH KNOGJÄRN Under förra året sorterades 1 800 ton ickemagnetiska metaller och 4 900 ton magnetiska metaller ut. Då räknas allt från hjulnav och motorblock, som plockas bort med hjullastare, till koppartrådar och bortslängda smycken. Bland metal�lerna kan man också hitta saker som stekpannor, växelmynt och knogjärn. Innebär detta att det är okej att slänga metall rakt ner i soporna nu då? – Nej, det är fundamentalt fel. Bäst är naturligtvis att sortera metall rätt från början eftersom det 14 SYSAV / RETUR NR 1.15 sker en försämring av materialet när det först hettas upp till 1 000 grader och sedan kyls ner med vatten i vårt kraftvärmeverk. Järn rostar och aluminium och koppar oxiderar. Men eftersom metall ändå hamnar i restavfallet, medvetet eller av misstag, så tar vi vårt ansvar och sorterar ut det. Tillsammans med LTH, Lunds tekniska högskola, utredde Sysav Utveckling möjligheterna att få aluminium i slaggen att producera vätgas. – Det visade sig vara möjligt men skulle kräva väldigt stora investeringar. Däremot förstod vi genom detta att vår utsortering kunde effektiviseras. Försöket visade ju nämligen också att det fanns betydande rester av aluminium kvar i slaggruset. Därför hyrdes i början av året en ny, modern virvelströmsseparator in. – Vi körde igenom 0 till 4-millimetersmaterialet igen och såg att vi kan få ut mer metall än vad vi får i dagsläget, säger Raul Grönholm och fortsätter: – Nu planerar Sysav att investera i en ny anläggning där minsta fraktionen blir 0 till 2 millimeter. SER UT SOM GRUS Magnus Svensson är slaggtekniker på Sysav. Och positivt överraskad av resultatet av försöket. – Att man kan få ut så fina metaller i slutändan tycker jag är förvånande, de små fraktionerna ser metall Gamla möbler får nytt liv – och hjälper utsatta I sitt examensarbete, som gjordes i samarbete med Sysav Utveckling, tittade miljövetaren Ellen Lindblad på återanvändning av möbler. Något som resulterade i en ny Erikshjälpenbutik i Lund, som främst säljer möbler som lämnats till Sysavs återvinningscentral på Gastelyckan. Nu har butiken varit öppen i ett halvår. Och försäljningen går bra. TEXT: ANNA BJÄRNMARK FOTO: EWA LEVAU DRIFT OCH UTVECKLING. MAGNUS SVENSSON ÄR SLAGGTEKNIKER OCH RAUL GRÖNHOLM ÄR PROJEKTLEDARE PÅ SYSAV UTVECKLING. ju bara ut som grus. Att vi därifrån kan sortera ut till exempel en koppartråd, en millimeter tunn och knappt två centimeter lång – det är häftigt. Den metall som sorteras ut går vidare till metallåtervinning. Efter rengöring och förädling smälts järnskrotet ner och blir nytt järn och aluminiumet går tillbaka till industrin. Slaggruset i sin tur används som vägbyggnadsmaterial eller för att täcka avslutade deponier. Arbetet med den nya anläggningen pågår just nu intensivt. Förhoppningen är att den står klar på Spillepeng deponiområde nästa höst. – Det var lite trögstartat men nu har det lossnat, säger Ellen Lindblad och fortsätter: – Det är mycket studenter som kommer hit men också andra typer av kunder – alla möjliga handlar här. Butiken ligger på Tornavägen 11 i Lund, i utkanten av LTH-området och nära flera studentnationer. Den är ett samarbete mellan fyra parter: Akademiska Hus står för lokalen, Sysav samlar in möblerna via en speciell insamlingscontainer vid Gastelyckans återvinningscentral, Erikshjälpen Second Hand och Pingstkyrkan i Lund sköter försäljningen. LETAR NY LOKAL Ellen Lindblad, miljövetare. Hela projektet påbörjades som ett test. Efter ett halvår är det dock tydligt att det finns en marknad och ett intresse i Lund. – Vi vill ha en fortsättning. Men vid årsskiftet rivs byggnaden som butiken nu ligger i eftersom här ska byggas bostäder. Så vi letar efter en ny lokal, vilket nog kan ta sin tid. Lokaler i den här storleken växer inte på träd, särskilt inte då hyran spelar stor roll, säger Ellen Lindblad. I Lund ligger idag flera second hand-affärer. – Men vi märker ingen konkurrens – det är snarare så att de olika butikerna lockar kunder till varandra. Försäljningen i Erikshjälpenbutiken på Stora Södergatan har till exempel inte gått ner sedan vi öppnade, säger Ellen Lindblad. Och ingen annan second hand-butik i stan kan konkurrera med Erikshjälpen på Tornavägen när det gäller möbler. – Till skillnad från andra mindre butiker har vi plats för möbler här och det är också något som vi säljer väldigt mycket av. VÄLGÖRANDE ÖVERSKOTT Butikens överskott skänks till Crossroads i Lund, en ideell förening som startades av elva lokala aktörer, däribland studentorganisationer, för att ge stöd till människors och gruppers försök att hjälpa de utsatta EU-migranterna på Lunds gator. – Det är ett sätt att ge tillbaka något till vår stora kundgrupp, studenterna – genom att stötta ett projekt som de är delaktiga i, säger Ellen Lindblad. NR 1.15 SYSAV / RETUR 15 Industri AB G I VA K T. S E Box 503 44, 202 13 Malmö I FRAMTIDEN FINNS DET INGA SOPOR Ingen vet hur framtiden kommer att bli. Men vi vet vad vi vill. Och vi vet att saker som kan kännas svåra att uppnå är möjliga att förverkliga. Hur vet vi det? För snart 40 år sedan, när vår verksamhet startade, gick nästan 100 procent av det avfall vi tog hand om till deponi. 2014 års d eponering landade på 1,8 procent. Och vi vill vidare. Vi tänker fortsätta att utveckla avfallshanteringen och bli ännu bättre på att återvinna det avfall som uppstår. Därför testar vi hela tiden olika sätt att återvinna nya fraktioner. Framför allt vill vi bidra till att avfallsmängderna minskar och underlätta alla typer av återanvändning genom kommunikation och påverkan. Just nu utvecklar vi olika system för återanvändning och utreder möjligheterna för mer lättillgäng- liga återvinningscentraler inne i städer. Och via kampanjsajten kopinteskrap.se försöker vi förebygga att a vfall uppstår genom att öka kunskapen om hur konsumtion påverkar avfallsmängder och miljö. Allt för en framtid utan sopor. www.sysav.se
© Copyright 2024