Retur nr 1 2014
SYSAV 1.14 Sysav 1974–2014 Sopor som värmer Spillepeng – en häftig halvö Skrönor från djurkremeringen Sysav Industri AB tar emot nästan allt Avgående vd: ”Jag kommer att sakna den goda andan.” Biotec snart med biogasanläggning Fokus på utveckling – redan 1986 Nästan två miljoner besök på återvinningscentralerna Den toppmoderna deponin – så funkar den Sysav i världen, krönikor, framtidsspaningar och mycket mer… INNEHÅLL Fyrtio år i miljöns tjänst Innan Sysav bildades 1974 fanns det 10–15 ”tippar” i sydvästra Skåne. De flesta låg på för miljön helt olämpliga ställen – i vattenbryn, våtmarker, intill vattendrag och så vidare. Alla utom två till tre stängdes omedelbart när Sysav drog igång sin verksamhet. De som blev kvar förvandlades till välskötta avfallsupplag, med skydd av mark och vatten. Lakvattnet samlades upp och som första bolag i Sverige började Sysav 1982 med gasutvinning ur upplagen. På så sätt minskade utsläppen av den aggressiva växthusgasen metan kraftigt. Håkan Rylander, vd 1974 var hela verksamheten inriktad på en säker och miljöriktig deponering av hushållsavfall och 1975 köptes Malmö avfallsförbränningsanläggning av Malmö stad för energiåtervinning. Härifrån levererades hetvatten till Malmö fjärrvärmenät. Fler och fler avfallsslag togs emot, för förbränning och deponering – industri-, verksamhets-, bygg- och rivningsavfall. Storskalighetens fördelar visade sig snabbt, ju mer avfall som togs emot desto lägre blev behandlingskostnaden per ton. Idag svarar Sysav för 60 procent av värmeleveranserna till Malmö-Burlövs fjärrvärmenät och levererar även el till det nordiska nätet. Användningen av fossila bränslen för fjärrvärmeförsörjningen har härigenom minskat märkbart, liksom utsläppen av växthusgaser. 1976 började Sysav med återvinning av returpapper. Återvinningen utvecklades successivt till att omfatta allt fler material ur såväl hushållsavfall som bygg- och rivningsavfall. Den första återvinningscentralen invigdes 1991 – idag finns 16 som har nästan två miljoner besökare per år. Ur industri-, bygg- och rivningsavfallet sorteras och återvinns stora mängder material och brännbart avfall. Återvinningsverksamheten byggs ut med allt fler material – närmast på tur står en utbyggd återvinning av textilier. Det har hänt mycket. I mitten av 1970-talet fanns inget säkert omhändertagande av farligt avfall. Sysav byggde då upp en egen välfungerande organisation som idag tar emot farligt avfall från såväl hushåll som industrier i hela Sysav-regionen. Sysav har under sin 40-åriga historia utvecklat en mångfacetterad verksamhet och en operativ överlägsenhet, gått från 99 procents deponering till i det närmaste 99 procents återvinning! Sysav erbjuder en säker och trygg avfallshantering, där återanvändning och återvinning av material och energi maximeras på ett kostnadseffektivt sätt – alltid med miljö och resurshushållning i fokus. 2013 års Sysavsopor: 984 300 ton avfall totalt till Sysavkoncernen 36 600 ton farligt avfall 14 600 ton till deponi 56 500 ton trädgårdsavfall 32 250 ton matavfall förbehandlades Hipp hipp hurra! Det är inte bara Sysav som fyller jämnt. Pantsystemet firar nämligen 30 år i år. 23 miljarder burkar har återvunnits sedan panten infördes i Sverige 1984 och det finns idag fler än 10 000 ställen att lämna in sina burkar. SYSAV Sysav Retur är en kund- och marknads tidning från Sysavkoncernen i Malmö. Sysav tar emot och behandlar avfall från hushåll och industrier i södra Skåne. Redaktion: Janina Sjöström (redaktör), Margaretha Franzon, Sysav, jasna brkic, giv akt skåne. Ansvarig utgivare: Gunilla Carlsson DESIGN: WIRTÉN PR OCH KOMMUNIKATION LAYOUT: GIV AKT SKÅNE Tryck: ARkitektkopia, Malmö TACK TILL: KARL OSTERMAN SOM GENOM ATT ÖPPNA SYSAVS ARKIV FÖR OSS GJORT DETTA JUBILEUMSNUMMER MÖJLIGT. Sysav Retur är tryckt på G-print, ett svenskt papper som uppfyller miljömässiga krav. Omslagsbild: Smoke & mirrors FJÄRRVÄRME FRÅN AVFALL sid 4 Sysav står för 60 procent av fjärrvärmen i Malmö och Burlöv. Följ avfallets väg från inmatningen till förbränning och rökgasrening. VI PÅ SPILLEPENG sid 8 Spillepeng är en halvö byggd för att vara en soptipp, men idag är det väldigt lite av avfallet som deponeras. De som jobbar med avfallet, miljöfrågorna och fågelskyddet berättar om vad som händer här. ÄLDST PÅ TÄPPAN sid 13 Djurkremeringen är äldsta huset på Sjölunda. Här jobbar Kristina Bary och Lasse Nilsson. De berättar hur det är nu och hur det var förr – när cirkusdirektörer kom till Sysav med sina djur. FRÅN DEG TILL DUVSLAG sid 16 Sprängämnen och radioaktivt avfall stöter på patrull, men i stort sett allt annat avfall tas om hand av Sysav Industri AB, från fårull tilll stinksotsangripen säd. HEJ HK! sid 18 På huvudkontoret jobbar 55 personer. Deras funktion är att stödja kärnverksamheten och att ta hand om Sysavs stora kringverksamhet. VARJE MINUT – REN GLÄDJE sid 20 Vd Håkan Rylander lämnar efter 18 år Sysav. En tid full av glädje med stimulerande och engagerade medarbetare – och en enorm utveckling i branschen. TIDSLINJEN mittuppslaget Sysav hade två anställda och en vd på halvtid 1974 när företaget grundades. Idag jobbar 285 personer på Sysav. Mycket har hänt under resans gång – följ med på turen från 1974 till 2014 och in i framtiden. MATAVFALL ÄR HETT sid 22 På förbehandlingsanläggningen för matavfall behandlas matavfall för produktion av biogödsel och biogas. Det är gasen i botten när matavfallsinsamlingen ökar. IDÉER FÖR FRAMTIDEN sid 26 Sysav var först ut i branschen med ett eget utvecklingsbolag, redan 1986. Tre personer jobbar här. De berättar om de goda idéerna som ofta springer ur ett problem. 4 8 BRANSCH I FÖRÄNDRING sid 29 Framtidsspaning med Weine Wiqvist, vd på branschorganisationen Avfall Sverige. FARLIGT AVFALL I FOKUS sid 30 Inställningen till farligt avfall har ändrats radikalt. Bara för 30–40 år sedan grävde man ner gifttunnor. Idag återvinner Sysav 95 procent av det farliga avfallet. TVÅ MILJONER BESÖK sid 33 Återvinningscentralerna är Sysavs ansikte utåt. Nästan två miljoner besök har de 16 återvinningscentralerna varje år. Johan Wester är en flitig besökare. TOPPMODERN DEPONI sid 36 Vissa material går inte att återvinna eller återanvända. De hamnar på Hedeskoga – en toppmodern deponi. Samtidigt som verksamheten utvecklas där sluttäcks två gamla deponier i Trelleborg och Måsalycke – så går det till. GLOBALT ENGAGEMANG sid 38 ISWA, The International Solid Waste Association, arbetar för en hållbar avfallshantering globalt. Organisationen har medlemmar i 85 länder. VÄRLDEN OCH SYSAV sid 39 Sysav tog emot nästan 3 000 besökare från andra länder förra året. Sysav har själv varit ute i världen – följ med till världsutställningen i Shanghai. 16 18 13 20 22 30 26 33 36 38 39 Sysav 40 ÅR / retur Visste du att … man kan återvinna stål, aluminium och glas hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras? 3 Traversföraren Jerzy Jurkiewicz blandar och matar pannorna med avfall men styr även riskavfallet, som har en egen inmatning i pannan. – Sysav är ett bra företag, jag gillar mitt skift och trivs med mina arbetskamrater, säger han. Sopor som värmer 60 procent av all fjärrvärme som konsumeras i Malmö och Burlöv produceras i avfallskraftvärmeverket på Sjölunda, men när det sattes igång 1973 gick soporna bokstavligt talat upp i rök. Text: Jasna Brkic Foto: Ewa levau – All energi gick rätt ner i Sege å under en kort period innan anläggningen kopplades till Malmö och Burlövs fjärrvärmenät, säger processingenjören Juhani Sirviö. När förbränningsanläggningen byggdes var huvudsyftet att minska volymerna av avfall. Sedan kom oljekrisen. Resten är historia. Avfallskraftvärmeverket Vad? Ett avfallskraftvärmeverk med två pannor från 1973 som producerar fjärrvärme och två pannor från 2000-talet som producerar både el och värme. Hur mycket? Den totala energileveransen från avfallskraftvärmeverket är 1 400 GWh värme och 160 GWh el per år. När? Sysav köper Malmö förbränningsanläggning för 58,5 miljoner kronor 1975. Vem? Ett femtiotal anställda 1975, 85 idag. 4 sysav 40 ÅR / retur I början förbrändes ungefär 90 000 ton avfall per år. Till att börja med togs inte energin till vara, utan kyldes bort. Den 24 november 1975 anslöts anläggningen till fjärrvärmenätet. Idag levereras 1 400 GWh värme och 160 GWh el från avfallskraftvärmeverket, vilket motsvarar cirka 160 000 kubikmeter olja. Cirka 570 000 ton avfall förbränns per år. När samtliga pannor i avfallskraftvärmeverket går för fullt förbränns 80 ton avfall i timmen. Vintertid är det full rulle. Daniel Ragnarsson är en av dem som övervakar driften och trafiken till bunkrarna. – Det är spännande, tiden går snabbt. Antingen är det lugnt eller pannkaka vid intagen, på eller av. Det bästa med jobbet är flexibiliteten, att jag själv kan styra processen för att det ska bli rätt, säger han. 30 BILAR I TIMMEN Traversföraren Jerzy Jurkiewicz flyttar undan avfallet i bunkrarna för att lastbilarna ska kunna fylla på med mer avfall – samtidigt som han matar pannorna. – Det kan bli rätt stressigt när vi har fullt intag och vi måste göra plats för inkommande laster, särskilt innan och efter frukost och lunch är det hektiskt. Det kan komma uppemot 30 bilar i timmen, säger han. Gripklon han styr kan ta up- pemot åtta ton avfall i ett tag, vilket är lika mycket sopor som 20 personer slänger under ett år – och kan värma en modern villa i ett år. Bunkern fylls på från måndag till fredag och pannorna är igång dygnet runt hela veckan. Temperaturen i pannan är minst 1 000 grader. – Det ska brinna rätt, med bra effekt och så låga utsläpp som möjligt, säger skiftingenjör Johan Billberg som med hjälp av fyra drifttekniker övervakar hela anläggningen. Han är omgiven av ett 40-tal datorskärmar. – Det bästa med jobbet är variationen. Det händer saker hela tiden. Den ena dagen är inte den andra lik. Juhani Sirviö håller koll på alla utsläppsvärden. – Det är viktigt att kontrollera Sysav 40 ÅR / retur 5 I avfallskraftvärmeverket jobbar man i skift. Anläggningen är igång 365 dagar om året, förutom när det är underhåll. Skiftingenjör Johan Billberg övervakar med hjälp av fyra drifttekniker hela anläggningen. Foto: Sysavs arkiv. ”En gång tippades en bil ner i bunkern” Till avfallskraftvärmeverket kommer allt brännbart avfall som Sysav får in. både det som går in i anläggningen och det som går ut. Vi vill ju veta hur effektiv vår rening är, säger han. Avancerad rökgasrening När avfallet är utbrunnet ska rökgaserna renas. Detta sker i flera olika steg med både torr och våt rening, och Sysav har den bästa möjliga tekniken. – Jämfört med oljan som inte är förnybar är fjärrvärmen som produceras på Sysav bättre miljömässigt, säger Juhani Sirviö. När avfallet är utbrunnet finns bottenaska, så kallad slagg, kvar. Denna efterbehandlas i en sorteringsanläggning på Spillepengs avfallsanläggning där alla metaller sorteras ut. Restmateria6 sysav 40 ÅR / retur let, slaggrus, kan användas som konstruktionsmaterial. Rökgasreningsresten, flygaskan, transporteras till Norge där den blandas med svavelsyra och används för att tillverka ett gipsliknande material. Gipset används till att återställa ett gammalt kalkbrott på en ö i Oslofjorden. Tidigt ute Juhani Sirviö har jobbat på Sysav sedan 1981, som miljöingenjör sedan 1984, och kan berätta mycket om teknikutvecklingen och hur Sysav varit en föregångare. – 1981 investerade Sysav i rökgasrening som då var avancerad och världsunik. När dioxindebatten och kraven på bättre rening kom i mitten av 1980-talet var vi väl förberedda. Alla i branschen satsade på bättre reningsteknik vilket skapade stolthet på 1980och 1990-talen när Sverige blev världsledande på området, säger han. Sysav var också en av de första att reducera kväveoxider på 1990-talet. – Vi skapade en egen lösning för reduktion av kväveoxider. Idag använder vi ännu bättre rening av kväveoxider än den från 1991. Under åren 2005–2008 gjordes flera investeringar när utsläppskraven höjdes, säger Juhani Sirviö. Men även tekniken i pannorna har förbättrats. I de två nya pannorna, panna tre och fyra, produceras både fjärrvärme och el. I de gamla pannorna, panna ett och två, blir det bara fjärrvärme. En som var med redan 1973 när panna ett och två sattes igång är Karl Osterman. – Vi körde treskift från måndag till fredag, tre man på varje skift. Det var mycket sjöfolk, som jobbat med pannor, här, säger han. Juhani Sirviö Många historier Karl Osterman har arbetat som pannskötare, drifttekniker och chef för en återvinningscentral på Sysav. Han gick i pension 2001, men är idag timanställd för att bygga upp Sysavs arkiv. Han känner mycket folk, minns namn och händelser från förr på löpande band: – En natt ringde det på telefonen utifrån grinden. Det var en Tekniken för rökgasreningen är avancerad, så kallad BAT, best available technology. chaufför som kom med en älg. Tre fyra älgar hade försökt simma över Öresund och en drunknade. De kom hit med den, säger han. Då som nu var det lugnt ibland och hektiskt ibland. – Det kunde gå flera skift utan att det hände någonting, sen kunde det vara ett helsicke i flera månader. En gång lämnade en kollega en smörgås på en maskin när larmet gick. När han kom tillbaka satt en stor fet råtta och käkade på smörgåsen. Det hamnade rätt mycket skrot i pannan innan källsorteringens tid; cementklumpar och varuhusvagnar till exempel. – Det blev stopp direkt och det kunde vara i en hel vecka. Så var det innan man började sortera något så när hyfsat. En gång tippades en bil ner i bunkern, ett bilschassi med fyra hjul, ratt och rattstång, säger Karl Osterman. Många människor har under årens lopp ringt och frågat efter saker, men även letat efter grejer på plats. Karl Osterman berättar om en man som gick omkring i bunkrarna, hans hustru var med och helt gråtfärdig. – Hon hade städat i klädkammaren och slängt en väska utan att titta i den. Det visade sig att den var full med värdesaker. Mannen stod sedan uppe på plan fyra, i damm och rök och letade i flera timmar men hittade inget så klart. Sånt hände mer i början, de första tio åren, säger han. Karl Osterman. Foto: Sysavs arkiv. Sysav 40 ÅR / retur 7 Vi på Spillepeng Den konstgjorda halvön Spillepeng byggdes i tre etapper med början 1990, när en stor del av avfallet deponerades. Tanken är att området efter slutanvändning ska bli ett rekreationsområde, men tidpunkten skjuts hela tiden fram. Text: Jasna Brkic Foto: Ewa levau Deponeringen, det vill säga att lägga avfall på tipp, har de senaste 40 åren minskat drastiskt och idag återvinns nästan 99 procent av allt avfall som material och energi. Orsaken till att deponeringen minskat är att lagstiftningen ändrats samtidigt som Sysav under alla år har arbetat aktivt med att finna nya former för återvinning. Spillepengs avfallsanläggning som från början beräknats räcka till 2017 har idag en livslängd till åtminstone år 2040. Och fokus har förflyttats från deponering till annan verksamhet. – Lagret av brännbart material till avfall till avfallskraftvärmeverket är till exempel viktigt här idag, säger Kent Björck, driftledare på Spillepeng. Annan viktig verksamhet är bland annat kompostering av trädgårdsavfall, behandling av förorenad jord och sortering av grovavfall. Verksamheten är som vanligt febril på anläggningen. Idag är sju lastbilar igång på området med allt från sortering till flisning, omlastning och packning, men det varierar från dag till dag. – Det är mycket just nu, säger Adrian Pratt, arbetsledare för sorterings- och lagringsarbetet. Ett trettiotal medarbetare Spillepengs avfallsanläggning omfattar ett 60 hektar stort område och drivs av 17 fast anställda och upp till ett dussintal entreprenörer. – Jag gillar processen, att hålla på med kompostjord och friheten i jobbet. Jag sköter mig själv rätt mycket. Cheferna litar på oss och ger oss frihet under ansvar, säger maskinföraren Anders Månsson vid kompostbäddarna, där han siktar jord. Miljöassistenten Mikaela Pettersson analyserar lakvatten på Spillepeng. – Det roligaste med jobbet är att laborera och att jag får vara med om processuppstarten i den nya vattenreningsanläggningen, säger hon. Till sin hjälp har hon kollegan Joakim Gabrielsson, miljötekniker, som även jobbar med metangasutvinningen från den gamla delen av deponin. – Arbetet varierar väldigt, vissa dagar är jag ute mycket, gör mätningar i lakvattenbrunnar och grundvattenrör, andra dagar reglerar jag metanhalten i gasanläggningen eller analyserar prover inomhus, säger han. Brännbart avfall som lagras på Spillepeng hamnar i avfallskraftvärmeverket som står för 60 procent av fjärrvärmen i Malmö och Burlöv med värme. Under sommarhalvåret, när det inte behövs så mycket fjärrvärme, lagras avfallet. Det packas hårt med stora kompaktorer som väger 40–50 ton. Avfallet packas bland annat för att spara plats, minska vatteninträngning och mängden syre. Maskinisten Håkan Svensson arbetar med det lagrade avfallet. – Det svåraste med jobbet är Vad? Spillepeng är en artificiell halvö som byggdes bland annat för deponering av avfall. Idag är avfallsanläggningen en omlastnings-, sorterings-, lagrings- och återvinningsplats för olika typer av avfall. Vem? 17 fast anställda och ett dussintal entreprenörer. Hur mycket? Förra året bearbetades 370 000 ton avfall. sysav 40 ÅR / retur Anders Månsson jobbar som maskinförare. Om värsta sopan: ”Fyra fem likkistor på sorteringsplattan. Det var inget i dem men det var ändå märkligt.” Roger Nilsson, maskinförare, jobbar bland annat på omlastningen för matavfall. Om Sysav: ”Det är en jättebra arbetsplats. Jag blir alltid korrekt bemött.” Mikaela Pettersson, miljöassistent på nya vattenreningsanläggningen. Om avfall: ”Man ska försöka återvinna så mycket som möjligt naturligtvis och det tycker jag Sysav lyckas med.” LAGRAS till vintern Spillepeng 8 Joakim Gabrielsson, miljötekniker, jobbar bland annat med biogas från gamla deponin. Roligast: ”Det är kul att följa vad som händer med avfallet från insidan.” Roland Möller jobbar på Sysavs slaggsortering. I arbetsuppgifterna ingår att lasta slaggen på bilarna och att sköta slaggsorteringen. – Vi har ansvar för att det fungerar här, skriver upp vad som ska repareras och gör bara småjusteringar själva, säger han. att undvika damm. Det handlar om att ställa upp maskinen i rätt vindriktning. Håkan Svensson har jobbat på Sysav sedan januari 2013. – Det bästa med att jobba här är att få se hur avfallet hanteras. Tidigare hade jag ingen aning om hur stor hanteringen är. Nästan allt tas till vara. Det är bra för miljön. Ständig utveckling Från avfallskraftvärmeverket kommer slagg som bildas vid förbränning – grus, sten, porslin, glas och metall som inte förbränts. Den största delen av slaggen, cirka 90 procent, blir Håkan Svensson jobbar med lagrat avfall. – Det bästa med att jobba här är att få se hur avfallet hanteras. Tidigare hade jag ingen aning om hur stor hanteringen är. Värsta sopan Lars Ek stött på under årens lopp är ammunition. – Men i övrigt har jag inte sett något skrämmande eller extremt, säger han. slaggrus som kan användas vid anläggningsarbeten. Metallerna sorteras ut och återvinns. Roland Möller, inhyrd entreprenör från Akka frakt, sköter tillsammans med en arbetsledare, tre andra förare och en traktorgrävare slaggåtervinningen. Metallen delas upp i magnetiskt och icke magnetiskt skrot och i olika storlekar från två millimeter till större skrot. – Slaggsorteringen utvecklas hela tiden, vi plockar ut mer och mer metall, säger Roland Möller. Det bästa med Sysav är enligt Roland Möller organisationen. – Det är ordning och reda här, Kent Björck var med på 1990-talet när Spillepeng började byggas. – På Sysav har man alltid lyssnat på gubben på fältet. Det tog jag med mig när jag själv blev arbets- och driftledare. Adrian Pratt, till höger, är arbetsledare för sorterings- och lagringsarbetet på Spillepeng. säkerheten är väldigt hög och det är skönt, säger han. Förra året bearbetades 370 000 ton avfall av alla de slag på Spillepengs avfallsanläggning. Lars Ek, som jobbar på sorteringsplattan tillsammans med fem andra maskinister, tar hand om grovavfall som ska sorteras, som kommer från verksamheter och återvinningscentraler. Just nu krossar han trä och sängar, för att sortera ut metallspiralerna ur bäddmadrasserna. Här sorteras även gipsplattor och isolering ut. – Ju äldre man blir, desto mer begriper man, inser hur viktigt det är med sopsortering, säger han. Sysav 40 ÅR / retur 9 Spillepeng – ett stort miljöcenter Spillepeng är en stor återvinnings-, sorterings- och lagringsplats för olika typer av avfall. Brännbart avfall lagras här under sommaren, trädgårdsavfall komposteras och grovavfall sorteras. Det avfall som deponerades här förr avger fortfarande metan som tas till vara. Lakvattnet renas, en helt ny anläggning testas i vår – och så försigår fågelskydd på Spillepeng. Fågelskydd Fågelskyddet på Spillepeng består bland annat av en backsvalekoloni, ett fågelsjukhus och en genbank för höns. Backsvalekolonin är en av Skånes största. De första svalorna började bygga bo här 1997. Träflisning Utsorterat trä flisas för att kunna användas i biobränslepannor. Gasutvinning Det bildas drygt 300 kubikmeter gas i timmen från den gamla deponin på Spillepeng. Gasen används till uppvärmning av lokaler på anläggningen. Resten går till fjärrvärmeproduktion som räcker till att värma nästan 500 normalstora villor. Sorteringsplatta På sorteringsplattan sorteras nästan 150 000 ton grovavfall årligen. Avfallet kommer från återvinningscentraler och verksamheter. Vattenrening I år trimmas Sysavs nya vattenreningsanläggning in. Den kommer att rena 250 000 kubikmeter lakvatten årligen med SBR-teknik, satsvis biologisk rening. Kompostbäddar I kompostbäddarna produceras 38 000 ton grönkompost om året med hjälp av mikroorganismer. Kompostbäddarna vänds en gång om året. Efter tre år är komposteringen klar och den certifierade grönkomposten kan siktas. Deponi Mängderna avfall som deponeras har minskat från 218 000 ton år 2000 till dagens 14 600 ton. Lagring Här lagras brännbart avfall. På vintern, när behovet av fjärrvärme är som störst, är två grävskopor igång för att lasta avfallet som ska till kraftvärmeverket. Slaggsortering Ur bottenaskan från avfallskraftvärmeverket sorteras metallerna ut. De sorteras i olika fraktioner: järn, aluminium och övriga metaller i olika storlekar, från två millimeter till större skrot. 8 000 ton metall sorterades ut här förra året. Namnet Spillepeng Det finns olika historier om namnet Spillepeng. En säger att det låg en vägkrog vid Malmös utfart till Burlöv och Arlöv där man spillde sin peng på dricka. Enligt en artikel i Sydsvenskan kan namnet kopplas till en tvist mellan Malmö stad och Arlövs by om äganderätten till området, som började på 1600-talet. Eftersom området ständigt bytte ägare, som en dansk spelmark, fick det namnet Spillepeng. Tvisten avslutades 1789 när området definitivt tilldömdes Malmö stad. Ett himmelrike för fåglar På Spillepeng finns mat både på landbacken och i havet – och människor som sätter fåglarnas intressen i första rummet. Det är livet på en pinne för en pippi. 3 Snabba Vanligaste frågan ni får? – ”Är ni säkra på att det är askan efter just mitt djur som jag fått?” Och svaret är ja, vi dokumenterar och hanterar allt väldigt noggrant och man är välkommen in till oss för att se hur det går till. Resultatet är en levande och växande backsvalekoloni, en genbank för skånska höns och en samling uppstoppade fåglar. Studier om olika måsarter och även andra fåglar har genomförts på Spillepeng i samarbete mellan Sysav, Skånes ornitologiska förening och Lunds universitet under årens lopp. hönsen och om skadade fåglar. Till sin hjälp har Ragnar Kristiansen-Dyrlund volontärer från Skånes ornitologiska förening, SkOF. De har hjälpt till att snickra och sätta upp en del av de 6 000 holkar som satts upp i Sysavs ägarkommuner under årens lopp. – Fler holkar ger fler fåglar. Många vadarfåglar är rödlistade och de behöver den typ av sjöäng som finns vid Spillepeng för att överleva. Räddar skadade fåglar 16 skärfläckor – Viltvården är viktig för vadarfåglarna. Höjdpunkten i fjol var när 16 skärfläckor fick ut sina ungar i sjön, säger Ragnar Kristiansen-Dyrlund, Sysavs egen viltvårdare. Han berättar att rovdjur är ett hot mot vadarfåglarna, liksom högt gräs. – Ungarna hittar inte ut till vattnet om gräset är för högt och blir då ett lätt byte för räven, minken, mården, illern och grävlingen. Förra året hade vi inga rävar eftersom de drabbats av skabb, men nu är de här igen. Ragnar Kristiansen-Dyrlund är spindeln i nätet för fågelskyddet, han sköter ängarna, håller i kontakterna med myndigheter, markägare och Skånes ornitologiska förening. Att känna området bättre än sin egen ficka och att bedriva skyddsjakt är en del av jobbet – liksom att utfodra rådjur vintertid, att hålla rent, snickra och sätta upp holkar, ta hand om 12 sysav 40 ÅR / retur 1997 byggdes voljärer för att skadade rovfåglar skulle kunna flygträna och ett par år senare våtbassänger för sjöfåglar. Volontärerna från SkOF hämtar upp cirka 500 skadade fåglar som anmäls till polisen och Sysavs egen jourtelefon. Ungefär hälften klarar sig. – Verksamheten hade inte fungerat praktiskt utan volontärerna. De gör en stor insats. När en kungsörn, havsörn, duvhök eller uggla som är hotad räddas, betyder det mycket. – Vi lär oss mycket om hur de transporterar sig när återfynd anmäls och vi samarbetar med forskare i olika projekt, säger Ragnar Kristiansen-Dyrlund och fortsätter: – Jag har Sysavs bästa jobb. Alla jag träffar har ett gediget intresse för djur – biologer, tjänstemän och lantbrukare. Att se nyttan av arbetet vi gör är oerhört tillfredsställande. Jag drömmer om att få ut människor hit som inte mår bra. Att göra något för djuren och vistas i naturen är välgörande för kropp och själ. Foto: Andreas Offesson Text: Jasna Brkic Foto: Ewa levau Konstigaste förfrågan? – Om vi kunde kremera en minigris, men den var alldeles för stor. Vad händer med askan? – Vid gemensam kremering, när flera djur kremeras samtidigt, sprids askan på ett grönområde på Spillepeng. Vid separat kremering, som ofta är fallet med privatpersoners sällskapsdjur, kan man välja att ta hem askan eller mot en mindre avgift begrava urnan på vår djurminnesplats eller sprida askan i vår minneslund. Skratt, tårar och kramar Nedersta bilden: På Spillepeng finns en av Skånes största backsvalekolonier. Här häckar 300–500 par backsvalor. Varje år rensas sandbanken innan backsvalorna anländer från Afrika i slutet på april. Foto: Andreas Offesson. Fågelskyddet När? Skånes ornitologiska förening, SkOF, inledde samarbetet med Sysav 1993 när de började ringmärka måsfåglar på Spillepeng. Vad? Skyddar vadarfåglarna i området, ringmärker och tar hand om skadade fåglar runt om i Skåne – och matar fåglar på Torup i Malmö, Skrylle och andra platser i Lund samt i Måsalycke och Trelleborg. Vem? Viltvårdaren Ragnar KristiansenDyrlund med volontärer från SkOF och Lennart ”Silvertärnan” Bengtsson. Ett jobb på djurkremeringen. Usch, tänkte Kristina Bary först. Men sedan kom insikten om att ett sådant arbete ska skötas av en sann djurvän. Som hon själv. Text: christina gaki Foto: Ewa levau När Kristina Bary träffar nya människor berättar hon inte med en gång exakt vad hon jobbar med. Stämningen kan lätt bli spänd. En typisk arbetsdag för henne består nämligen till stor del av att hämta döda djur från veterinärer och sjukhus runtom i Skåne och att sköta ugnarna på krematoriet. – Det kan låta tungt, men man vänjer sig faktiskt rätt snabbt. Någon måste göra det och då känns det viktigt för mig att en djurvän som jag själv gör det, säger Kristina. Det var så hon resonerade då för sex år sedan när en vän tipsade om jobbet på Sysavs djurkremering i samma veva som hennes anställning på ett möbelvaruhus upphörde. Pirrigt i början – De första dagarna var pirriga och nervösa, det tog en stund att smälta att det faktiskt var djur i de där bruna påsarna som jag hämtade. Men sen såg jag det positivt, vi gör något bra här, alla djur får en värdig viloplats och människorna jag möter är Kristina Bary är en stor djurvän. Här med egna hunden Miki. Sysav 40 ÅR / retur 13 Elefantbitar Matte och husse i finkan vänliga. Jag har världens bästa jobb, säger hon. På frågan om det är något som överraskat henne i jobbet svarar hon: – När jag började här blev jag förvånad över att folk gärna kremerar smådjur som ödlor och undulater. Bistår vid begravningar Förutom att hämta djur och kremera dem sköter Kristina också minneslunden på Spillepeng och bistår vid begravningar. Ofta finns hon också på plats på kontoret där hon tar emot privatpersoner som vill låta kremera ett älskat husdjur. Det är dessa möten, ibland lågmälda, ibland innerliga, ibland fyllda av glada minnen och skratt och ofta avslutade med kramar, som Kristina uppskattar mest med sitt arbete. – Att se kunderna gå nöjda och faktiskt, under omständigheterna, glada, härifrån ger mig mycket glädje. En upplevelse jag aldrig kommer att glömma var en kund som ville vara med vid kremeringen av sin hund. Jag höll henne sällskap, vi drack kaffe och hade ett mycket fint samtal. En tid efteråt kom hon in med sin hunds bollar till mig, hon tyckte att min hund Miki skulle få dem att leka med. 14 sysav 40 ÅR / retur Foto: Ewa Levau En makaber historia från djurkremeringen handlar om en elefant som var för stor för att kremeras. Det var på 1970-talet när en cirkus besökte stan och kom ut till djurkremeringen med en död elefant i en container. Sven tyckte att det var lite för mycket och sa att de inte kunde ta emot ett så stort djur. När cirkusföljet frågade om maxvikten svarade han 50 kilo, och trodde att han skulle bli av med dem. ”Ok”, sa killen, ”det fixar vi”. Sedan kom det ett gäng cirkusarbetare med motorsågar och löste problemet. Den levande ormen En kille ringde och sa att han skulle komma in med en orm. När han kom lämnade han en resväska, betalade och gick. ”Jag tar hand om det här”, sa Sven Borglin och gick in. En halv minut senare kom han ut som skjuten ur en kanon och skrek: ”Gå inte in där!” När han hade öppnat resväskan visade det sig att där låg en i allra högsta grad levande orm, huvudet stack ut och tungan fladdrade. På den tiden fanns det ett vapenskåp på djurkremeringen, eftersom djuren avlivades på plats. Sven högg geväret och öppnade dörren in till ormen så att han precis fick in pipan i dörrspringan och sköt. Det visade sig vara en tre och en halv meter lång boa constrictor. Tro´t om du vill! Historierna från djurkremeringen liknar mer skrönor än berättelser ur verkliga livet. Men det är inga skrönor. Håll i hatten, här kommer djurkremeringens bästa historier. Berättade av Lasse Nilsson, platschef på djurkremeringen, och före detta kollegan Bo ”Bosse” Malmberg. I historierna nämns även bortgångne kollegan Sven Borglin, som redan 1967 jobbade på djurkremeringen, då i hälsovårdsmyndighetens regi. Text: Anna Vilén När husse eller matte hamnade i finkan förr var det ingen katastrof. Djurkremeringen tog nämligen väl hand om husdjur av alla de slag. Polisen lämnade in både hundar och katter men även andra djur som getter och ankor till djurkremeringen. De kunde stanna här i tio dagar. Sälbranden Under 1980-talet uppstod valpsjuka bland sälarna i Öresund och många döda sälar kom in till Sysav. Den största vägde runt 100 kilo och stoppades i ugnen som då stod i källaren. Det visade sig vara en dålig idé. Killen i källaren kom uppfarande och stängde dörren, sedan small det. Källaren brändes nästan ut. Sälfettet hade smält och runnit ur ugnen och ner på underbrännaren där det tog fyr. Efter det ändrades botten på ugnen så att det inte kan rinna ut något ur den. Foto: Andreas Offesson Arga svanen Cirkusapan Cirkus Brazil Jack ringde och frågade om djurkremeringen kunde avliva en gammal och sjuk apa som varken kunde höra eller hålla tätt. Cirkusdirektören med tvinnade mustascher och jacka med fransar kom med apan i taxi – en schimpans i kostym, med fluga och allt. Det blev bara för mycket. Sällskapet fick åka till djursjukhuset med apan istället. Skånska dagbladet 20 oktober 1978 En vinterdag när Bosse och Sven stod på parkeringen kom en svan flygande, väldigt tungt, och kraschlandade på asfalten. Det visade sig att benen och halva kroppen var en enda stor isklump. Den togs in för upptining, sattes i bur och serverades vatten och mat. På morgonen dagen efter var det ett förfärligt liv som hördes lång väg när personalen kom. Svanen hade tinat, ilsknat till och använde näbben för att slänga skålarna i golv och tak. Hunden Kim som satt i ett hörn var så trött på svanens oväsen att han gick bort och kissade på den så fort han blev utsläppt ur sin bur. Men svanen klarade sig och släpptes ut välbehållen. Djurkremeringen Vad? Sysavs kremeringsanläggning för sällskapsdjur och försöksdjur. Djurkremeringen hanterar även kliniskt biologiskt avfall från exempelvis veterinärer och djursjukhus. När? Verksamheten startade i mitten av 1960-talet och har funnits längst på Sjölunda, i Sysavs regi sedan 1980. Vem? Här arbetar Lasse Nilsson, platschef, och Kristina Bary, maskinskötare och chaufför. Sysav 40 ÅR / retur 15 Sysav Industri AB Vad? Skräddarsydda avfallslösningar för företagskunder och tar emot avfall som inte ligger under ägarkommunernas kommunala ansvar. Tar emot allt utom sprängämnen och radioaktivt avfall. När? Bolaget Sysav Industri startades 2012, men försäljning mot företag har funnits på Sysav sedan företaget bildades. Hur mycket? Ungefär 500 000 ton avfall per år. Från deg till duvslag Sprängämnen och radioaktivt avfall stöter på patrull. Men i stort sett allt annat avfall kan tas om hand av Sysav Industri AB. Text: CHRISTINA GAKI Foto: Andreas offesson – Varje morgon är lika spännande, man vet aldrig vilka frågor som ska komma, säger företagsrådgivaren Ann-Christine Hallberg som har till uppgift att lösa även de mest udda förfrågningar. Sysav Industri AB tog förra året emot drygt 500 000 ton avfall. Bland kunderna finns såväl stora byggföretag och livsmedelsindustrier som frisörer och djursjukhus. De vanligaste avfallsslagen utgörs av brännbart avfall som ej återvinningsbar plast och kartong, träbitar och bitar av byggskivor samt förorenade massor till sanering och ickesorterat avfall. Men så finns det ju också lite 16 sysav 40 ÅR / retur mer udda avfall där det inte är alldeles enkelt att avgöra hur det ska tas om hand på bästa sätt. Avfall som fårull, stinksotsangripen säd och vingar från vindkraftverk. Det är dessa ärenden som landar i företagsrådgivaren Ann-Christine Hallbergs knä. Rejält detektivarbete – Min första uppgift är att ta reda på om vi får ta emot avfallet, vad säger lagen och har vi de tillstånd som krävs? Nästa fråga är hur kan vi hantera och bearbeta det, hur ska det förpackas för transport, vilka egenskaper har avfallet och vad innehåller det egentligen? Här kommer hennes bakgrund som kemiingenjör med mångårig erfarenhet inom processindustrin väl till pass. – Tack vare att jag har arbetat så mycket med produktutveckling tidigare så har jag goda kunskaper om hur avfallet produceras och kan därmed tänka mig in i vad det kan innehålla. Men konstiga avfall kräver ändå ofta ett rejält detektivarbete, där hon konfererar med driftpersonal och myndigheter. Ett ärende kan kräva så många som tio personers medverkan. – Avfall från lantbruket är speciellt knepigt eftersom det Ann-Christine Hallberg har jobbat med avfall för företagskunder i snart tjugo år. – Avfallen blir mer och mer komplexa, är ofta sammansatta av flera olika material. Det är till exempel fallet med en del av de nya byggmaterialen som tas fram. Avfallsperspektivet glöms lätt bort vid utvecklingen av nya produkter, säger hon. Vanliga avfallsslag är till exempel brännbart avfall som ej återvinningsbar plast och kartong, träbitar och bitar av byggskivor samt förorenade massor till sanering och ickesorterat avfall. omgärdas av lagstiftning som är så komplicerad att till och med Jordbruksverket kan ha problem med att tolka den! Det kan handla om sticksotsangripen säd eller ett ogräs som heter stånds och är giftigt för betande djur och som måste hanteras och destrueras på ett speciellt sätt. – Spridningsrisken för smittat avfall är stor och då gäller det att veta att det inte får omlastas till exempel. Fårull som man kanske inte tycker är så konstigt omfattas av en förordning som är mycket specifik – och vi fick en förfrågan från en bonde som klippt 300 får. I det fallet måste ullen förpackas i plastsäckar och tas direkt till förbränning utan omlastning även om det, som i detta fall, handlade om ull från helt friska får. Udda förfrågningar Till de allra mest udda förfrågningar som hon hanterat hör en sex meter lång båt, en vinge från ett vindkraftverk och två containrar med deg och mandelmassa. – Vi blandade degen med Till vanliga udda avfall hör byggmaterial som är angripet av äkta hussvamp vilket är högst smittsamt då det sprids med vinden. Foto: Aniticimex. brännbart material så att det fick rätt konsistens och kunde skopas upp och gå till förbränning för energiåtervinning. Men det märkligaste jag varit med om är ändå duvslagen som hade rivits utan att först ta ut de döda duvorna. Fåglarna var smittade med Newcastles sjukdom och det gick inte att göra annat än att ansöka om dispansdeponi och täcka över alltihop så att inte sjukdomen skulle sprida sig. Till vanliga udda avfall hör byggmaterial som är angripet av äkta hussvamp och högst smittsamt då det sprids med vinden. Lösningen är även i detta fall deponi. Men det hör till ovanligheterna för nästan 99 procent av allt avfall som Sysav tar emot återvinns som material eller som energi i form av el, värme eller biogas. – Vi kan ta emot i princip allt. De fall jag kan komma på där vi inte nått en lösning beror på att kunden tyckte att hanteringen blev för krånglig för deras del. Företagstjänster Sysav Total – en skräddarsydd helhetslösning för alla typer av avfall som kan uppstå i verksamheten, med en kontaktperson och en samlad faktura. Sysav Byggretur – ett heltäckande system för byggföretagens avfallshantering. Sysav Bioretur – för livsmedelsavfall från industrier och grossister. Avfallet bearbetas i Sysavs anläggning till en pumpbar slurry, som används för produktion av biogas och biogödsel. Sysav Protector – tjänst för kliniskt avfall, läkemedelsavfall och sekretessavfall. Lots Miljösystem – behållarsystem, hantering, rådgivning, kemistsortering och transport för farligt avfall. Sysav 40 ÅR / retur 17 EVA CARMLID HR/Personalavdelningen, personalutvecklare Vad gör ni på er avdelning/enhet? HR/Personal erbjuder professionellt stöd och samarbete i frågor som rekrytering och rehabilitering. Vi hjälper till med kompetensutveckling i form av både direktriktade och centralt anordnade utbildningar samt stöttar kring frågor som rör arbetsrätt, pensioner och försäkringar. Vad är det bästa med att jobba på Sysav? Det bästa med att jobba på Sysav är att det ständigt händer saker och verksamheten utvecklas konstant! Det allra bästa är att vi är ett företag med medarbetare inom många yrkesområden, vilket ger en härlig blandning av människor och kunskaper. RUSTAN NILSSON Kommunikationsavdelningen, miljöpedagog Vad gör ni på er avdelning/enhet? Vi miljöpedagoger tar hand om våra studiebesök, besöker skolor och är ute föreläser hos företag och organisationer. Vad är det bästa med att jobba på Sysav? Det bästa är alla möten med olika människor med olika kompetenser och bakgrunder. Dessutom kräver vårt jobb att vi ständigt måste hålla oss uppdaterade med vad som händer inom Sysav och i avfallbranschen i stort. Det innebär att vi har en pågående dialog med många på Sysav och det är både givande och kul! SOFIE JAKANDRÉ Administrativa avdelningen, upphandling och inköp, upphandlare Vad gör ni på er avdelning/enhet? Enheten upphandling och inköp stödjer verksamheten vid inköp över beloppsgränserna för direktupphandling. Enheten tar, tillsammans med beställare i organisationen, fram förfrågningsunderlag och avtal i enlighet med lagstiftningen för offentlig upphandling. Enheten fungerar också som stöd vid avtalsuppföljning och övriga inköps- och avtalsfrågor. Vad är det bästa med att jobba på Sysav? Det bästa med att jobba på Sysav är att ha ett stimulerande och utvecklande arbete tillsammans med positiva och trevliga kollegor. 18 sysav 40 ÅR / retur INGRID NILSSON Försäljningsavdelningen, avfallsrådgivare kundservice Vad gör ni på er avdelning/ enhet? På kundservice hjälper vi privat- och företagskunder som har alla möjliga olika avfallsfrågor. Vad är det bästa med att jobba på Sysav? Kollegorna och glada kunder. Hej, HK! Porträttbilder: Andreas offes son illustration:Vil la arkitektur ab ANN THORÉN Avdelningen för kommunservice, avfallsrådgivare Vad gör ni på er avdelning/enhet? Vår avdelning arbetar med frågor som till största del berör våra ägarkommuner. Det kan vara att ansvara för upphandlingar av renhållningstjänster eller gemensamma upphandlingar. Driva samordningsgrupper, genomföra avfallsinventeringar ute i kommunerna samt rådgivning och utbildning. Vad är det bästa med att jobba på Sysav? Det bästa är att få arbeta med frågor som är intressanta och som engagerar och att få göra det tillsammans med väldigt trevliga och kunniga kollegor. JOHAN NYHOLM Kommunikationsavdelningen, teamledare ITservice. Vad gör ni på er avdelning/enhet? Vårt ansvar sträcker sig från att se till så att den enskilde användarens arbetsplats fungerar, till att se till så att hela IT-miljön på Sysav fungerar. Vi ser till så att det köps in datorer, mobiler, skrivare, servrar, att våra nätverk och internet fungerar samt att det underhålls. Vad är det bästa med att jobba på Sysav? För mig så är det bästa med att jobba på Sysav mina arbetskollegor. PAULINA LUEDTKE Miljö- och kvalitetsavdelningen, central miljösamordnare Vad gör ni på er avdelning/enhet? Vår uppgift är att stödja Sysavs verksamheter genom samordning och utveckling av arbetssätt bland annat inom: miljö-, kvalitets- och arbetsmiljöledning, målstyrning och samordning av handlingsplaner; lagbevakning, avvikelsehantering, revisioner och regional avfallsplanering. Vi fångar även upp den utveckling som sker i branschen och i övriga samhället inom dessa områden. Vad är det bästa med att jobba på Sysav? Att få arbeta i ett företag där miljöfrågan är en central del i verksamheten. Att få arbeta med frågor som engagerar mig: som miljöfrågan och hållbarhetsarbete och att känna att jag på så vis kan vara med och påverka och driva utvecklingen och bidra till en bättre miljö. HELCIO DE LIMA Administrativa avdelningen, mängdcontroller Vad gör ni på er avdelning/enhet? Administrativa avdelningen stödjer verksamheten med administration, ekonomi, statistik, upphandling och inköp. Min roll som mängdcontroller innebär att ta fram statistik och nyckeltal till kunder, myndigheter och organ samt samordna statistikarbetet mellan avdelningarna. Vad är det bästa med att jobba på Sysav? Sysav är i miljöbranschen och har möjlighet att påverka. Det är viktigt för mig. Huvudkontoret Sysavs huvudkontor ligger framför avfallskraftvärmeverket på Spillepengsgatan 13 i Malmö. På huvudkontoret arbetar 55 personer och här finns följande avdelningar: administrativa avdelningen, avdelningen för strategisk affärsutveckling, avdelningen för kommunservice, försäljningsavdelningen, HR/personalavdelningen, kommunikationsavdelningen, miljö- och kvalitetsavdelningen, utredningsavdelningen, Sysav Utveckling AB. Sysav 40 ÅR / retur 19 Varje minut – ren glädje Den 30 september stänger han dörren till kontoret på huvudkontoret för gott, men dörren har under de senaste 18 åren alltid stått öppen. Text: Jasna Brkic Foto: Jenny Kestrup – Jag stänger aldrig dörren. Det är roligt jobba med människor, säger Håkan Rylander. HÅKAN RYLANDER Född: 29 september 1945 i Göteborg, flyttade till Malmö som sexåring. Familj: hustrun Kristina, barnen Patrik och Anna, barnbarnen Ludvig, Maja, Waldemar och Stella. Foto: Ewa Levau. 1996 blev Håkan Rylander vd på Sysav. Humorn är en viktig ingrediens i livet och på jobbet. – Jag har haft jätteroligt här, stimulerande duktiga, engagerade medarbetare och en bra styrelse. Om inte varenda sekund så har varje minut varit ren glädje. Den goda andan kommer jag att sakna. Håkan Rylander berättar att det var lagstiftningen, 1969 års miljöskyddslagstiftning och den kommunala renhållningslagstiftningen, som så småningom ledde till att Sysav bildades och regional avfallshantering infördes. – Det praktiska arbetet handlade i många fall i inledningsskedet om att stänga tippar i vattenbryn, -drag och sumpmark – och bygga upp en miljöriktig avfallshantering. TVÅ ANSTÄLLDA Sysav hade två heltidsanställda och en deltids-vd 1974, som växte till 54 när Sysav 1975 köpte Malmö avfallsvärmeverk med en helt ny avfallsförbränningsanläggning från 1973. Därefter växte 20 sysav 40 ÅR / retur och vidgades verksamheten raskt. – När oljekrisen kom upptäckte man att det fanns en billig och outnyttjad värmekälla i avfallsförbränningsanläggningarna. Resultatet blev att man över hela landet inriktade sig på att leverera fjärrvärme från dessa. Mycket har hänt. Nio delägare har blivit fjorton. Namnet Sysav är kvar, men står nu för Sydskånes avfallsaktiebolag.1974 var deponeringen helt dominerande. Idag material- och energiåtervinner Sysav nästan 99 procent av allt avfall man tar emot, nästan 1 miljon ton per år, mindre än 0,5 procent av Sysav-regionens hushållsavfall deponeras. – Vi har gått från nästan 99 procents deponering till nästan 99 procents återvinning. Ändrad inställning Inställningen till sophantering har också ändrats radikalt under de senaste 40 åren. – När jag som nyutexaminerad civilingenjör berättade för en god vän att jag fått jobb i avfallsbranschen sa han: ”jahaja där gick fyra års utbildning till spillo”. Inställningen har ändrats. Så gott som alla är idag mycket miljömedvetna och inser vikten av källsor- tering och långtgående återvinning. Att avfallssorteringen blivit synlig via återvinningscentralerna har betytt mycket för den utvecklingen. Enligt Håkan Rylander har Sysav varit en föregångare på många sätt, både internationellt och nationellt. – Sysav var tidigt ute med återvinning av olika material och var det första avfallsbolaget som startade ett eget utvecklingsbolag. Sysav Utveckling bildades så tidigt som 1986, säger han. De internationella nätverken som Sysav och enskilda medarbetare varit engagerade i har varit viktiga: – Vi har plockat hem mycket genom att lära av andra och också att undvika onödiga misstag. Och vi har delat med oss av vår kunskap. Miljöfrågan är global. Vi har många besökare och vi är ute och föreläser mycket. På frågan vilken den svåraste perioden på Sysav varit, svarar Håkan snabbt. – Det så kallade Sysavfallet när två av våra ägarkommuner blev beskyllda för att bryta mot lagen om offentlig upphandling, och Sysav och övriga ägarkommuner också blev indirekt berörda. 2012 hittade vi en bra lösning som mötte lagstiftningen genom att dela upp bolaget, ett för hushållsavfall från ägarkommunerna och ett för allt övrigt avfall. Framtidens sophantering bör minimeras enligt Håkan Rylander. – Målet är givetvis avfallsminimering och att vi lyckas bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och avfallstillväxt, men när avfall uppstår ska det nyttiggöras i största möjliga utsträckning. MER ÅTERVINNING Sysavs inriktning och framgångskoncept, med en kombination av olika metoder, alltifrån återanvändning, återvinning, biologisk behandling till förbränning med energiutvinning och ett minimum av deponering kommer att leva kvar under överskådlig tid tror Håkan Rylander. – Mekaniska sorteringsanläggningar med inslag av manuell sortering, tror jag inte på. Källsortering krävs för en fungerande avfallshantering och folk ställer upp på det. Det är ett svenskt framgångskoncept som jag hoppas att man internationellt i större utsträckning tar efter. Sysav 40 ÅR / retur 21 Avfallshanteringen ser helt annorlunda ut idag än när Sysav bildades för 40 år sedan. Inget tyder på att utvecklingen har avstannat. Det är svårt att sia om var vårt fokus kommer att ligga om 30 eller 40 år. Det får framtiden utvisa, men några tänkbara scenarion är: Illustration: Dynamic Dog En så effektiv materialåtervinning att visionen ”det finns inget avfall” blivit en realitet? Pant på till exempel metall- och plastförpackningar? På 1960- och 1970-talen kom miljöfrågorna i fokus. Man upptäckte att gifter ackumulerades i djur högt upp i näringskedjan. 1969 fick Sverige en miljölagstiftning och 1972 fick kommunerna ansvar för att hantera hushållens avfall. Det fanns mycket att ta tag i inom avfallshanteringen, på den tiden fanns en soptipp i nästan varje by. Foto: Sysavs arkiv Kamp om avfallet på grund av uttömda naturresurser? 1974 2014 Retrosopor Brutet samband mellan tillväxt och ökade avfallsmängder? Utvecklad teknik för kyla ur fjärrvärme på grund av ökande medeltemperatur? TYG PÅSE RE FILL L OP PIS FÖREBYGGANDE DE ÅTERANVÄNDA MATERIALÅTERV MATERIALÅTERVINNA PO NI ENERGIÅTERVI ENERGIÅTERVINNA DEPONERING Faktorer som påverkar framtidens avfallshantering: • Ökat fokus på återvinning och återanvändning • Ökade krav på fossilfri produktion av el och värme • Ökad konkurrens i avfallsbranschen • Ökad rörlighet av avfall mellan länderna Källa: Sysav 2020 och framåt, framtidsstudie genomförd av Sysav och Kairos Future. 1974 Antal anställda: 3 Antal anställda: 68 Mängd avfall: 240 000 ton Malmö avfallsvärmeverk köps för 58,5 miljoner kr. De första fjärrvärmeleveranserna påbörjas. 1976 1975 Den 17 juli 1974 bildas aktiebolaget Sydvästra Skånes avfallsaktiebolag av 9 kommuner i södra Skåne. Antal anstälda: 135 Mängd avfall: 293 000 ton 1981 Sysav börjar samordna pappersåtervinningen i regionen. 1974 1994 1984 1976 1977 Redan 1976 skrev Sydsvenskan om deponiförbud, som även gällde trädgårdsavfall. Byalaget i Klagshamn ville stoppa tippningen helt. Sysavs första dotterbolag, Kemiavfall i Skåne AB, bildas för hantering av det miljöfarliga avfallet. En kemist anställs i det nybildade bolaget. En av de största omlastningsstationerna i Sverige byggs i Lund. Ny avancerad rökgasreningsanläggning – den första i sitt slag i världen – tas i drift vid avfallsvärmeverket. 1978 1979 1978 tas beslut om att avfallsoljor och annat miljöfarligt avfall ska tas om hand genom ett dotterbolag. 1976 1980 Kemiavfalls nya mottagningsanläggning för farligt avfall tas i drift. Pappersinsamling finns nu i hela regionen. 1981 1982 1980 bildar Sysav intressebolaget Sydåtervinning AB tillsammans med PLM-Sellbergs för att kunna återvinna papper och trä ur industriavfall. Sysav tar över verksamheten på djurkremeringen som drivits av Malmö Hälsovårdsnämnd sedan starten 1964. Den nya slaggsorteringsanläggningen på Spillepeng tas i drift. Skrot och slaggrus tas till vara. Brunnservice AB för slamsugning och högtrycksspolning av brunnar samt system i industrier köps. 1984 1983 1991 1986 Sysav Utveckling AB bildas och verksamheten drivs på Ideon i Lund. 1985 Sysav öppnar den första återvinningscentralen på Sjölunda, 16 000 personer besöker centralen. Miljöbilen för insamling av hushållens miljöfarliga avfall ersätts av 16 miljöstationer placerade på bensinstationer. Utbyggnad av Spillepeng avfallsanläggning fortsätter i etapper och den första delen av Spillepengs fritidsområde invigs. Utbyggnad av Spillepeng avfallsanläggning påbörjas genom att 15 hektar vallas in. 1986 1987 Sysav börjar, som första bolag i Sverige med metangasutvinning vid deponering (Spillepeng), för värmeproduktion. Ny avfallsstation i Trelleborg invigs. Sysav börjar med skolinformation. 1987 Sysav har fyra återvinningscentraler. Lots Miljösystem introduceras för insamling av industrins miljöfarliga avfall och Sysav drar igång ett insamlingssystem för sjukvårdsavfall, Protector. Sysav köper 25 procent av Marksanering i Sverige AB. 1992 1990 1988 1985 startar insamling av småbatterier och glas. Hushållens miljöfarliga avfall samlas in med ambulerande miljöbil. Debatten om dioxiner i rökgaser tar fart. Stiftelsen Spillepeng bildas för förvaltandet av ett framtida rekreationsområde på Spillepeng. 1994 Antal anställda: 129 Mängd avfall: 467 000 ton 1994 1991 Kemiavfalls mottagningsanläggning byggs ut med en andra etapp där en behandlingsanläggning för oljeavskiljarslam ingår. Verksamheten i Brunnservice slås ihop med Malmö Cisternoch slamtjänst och blir det nybildade bolaget Puls, där Sysav blir hälftenägare. 1996 2004 1999 Sista etappen av Spillepengsutbyggnaden, 18 hektar rakt ut i havet (sammanlagt 55 hektar). De tunga massor som blir över vid utbyggnaden är startskottet för Ågab, återvinning av tunga massor. Huvudkontoret flyttas från Östergatan i centrala Malmö till Spillepengsgatan. 1996 2003 2002 införs förbud mot deponering av utsorterat brännbart avfall. 2000 påbörjas markarbeten och upphandlingar för byggandet av ett nytt avfallskraftvärmeverk med en ugn för produktion av både värme och el. Drygt 930 miljoner investeras. En ny slaggsorteringsanläggning på Spillepeng tas i drift. Utöver skrot och slaggrus sorteras även metaller såsom koppar och mässing ut. Det nya avfallskraftvärmeverket tas i drift. 1998 2005 startar dotterbolaget Sysav Biotec AB sin verksamhet med uppgift att svara för biologisk behandling av matavfall och planering av en egen biogasanläggning. 2000 Sysavstipendiet delas ut till unga forskare för första gången. Sysavs logotyp kretsloppsanpassas. Kemiavfall i Skåne AB byter namn till Sysav Kemi AB. Sysav etablerar elektronikdemontering och återvinning med syftet att ta bort skadliga ämnen och återvinna metaller. 2001 2001 Trippelinvigning. Det utbyggda huvudkontoret, linje 4 i kraftvärmeverket och förbehandlingsanläggningen för matavfall invigs med pompa och ståt. 2007 2006 2005 2002 2003 Sysav köper resten av Marksanering som nu blir en del av Sysav Kemi. Här renas jord på biologisk väg som bland annat används för att täcka deponier. Nytt avfallskraftvärmeverk är under byggnation. 2002 Sysav får fem nya ägarkommuner – Sjöbo, Skurup, Ystad, Simrishamn och Tomelilla – och två nya avfallsanläggningar – Måsalycke utanför St Olof och Hedeskoga utanför Ystad. Sysav har nu 15 återvinningscentraler. 1990-2001 2006 deltar Sysav i en internationell tävling där man korar världens bästa energianläggning med avfall som bränsle. Kriterier som bedöms är miljöprestanda, energieffektivitet, design och arkitektur. I konkurrens med anläggningar världen över kniper Sysav andraplatsen. 2007 påbörjas byggnation av en förbehandlingsanläggning för matavfall. Det nybildade dotterbolaget Sysav Elektronik AB tecknar under året avtal med El-Kretsen som innebär större upptagningsområde för uttjänt diverseelektronik. 2009 Antal anställda: 286 Mängd avfall: 984 000 ton (2013) Antal besök på återvinningscentralerna: 1,8 miljoner (2013) 2013 2005 2004 1999 Sysavs förste vd, Kjell Nilsson, går i pension och efterträds av Håkan Rylander. Lots finns nu hos 240 kunder. Återbruk av byggmaterial börjar på försök i samarbete med Malmö serviceförvaltning. 1999 2014 Antal anställda: 226 Mängd avfall: 779 000 ton Antal besök på återvinningscentralerna: 1,1 miljoner 2013 kompletteras farligt avfallinsamlingen med Samlaren, ett skåp för insamling av lampor, batterier och småelektronik, som placeras ut i matbutiker i samtliga Sysavs ägarkommuner. Dotterbolaget Sysav Industri AB bildas i slutet av året. 2008 Sysav fyller 40! 2012 2009 2008 bildas KS Recycling för återvinning av elavfall som ägs till hälften vardera av Sysav och Kuusakoski Sverige AB. 2011 2013 2014 2012 driftsätts två nya moderna ugnar för separat djurkremering. foto: Sysavs arkiv Avdelningschef Kjerstin Ekvall Karriär på Sysav: Började som vd för Sysav utveckling på Ideon i Lund, 1996. 1997 utsågs hon även till planeringschef. 2005, efter en kort period som informationschef, började Kjerstin arbeta som vd för Sysav Biotec AB, tillsammans med två andra personer. Nu är verksamheten en avdelning inom Sysav och Kjerstin är avdelningschef. Om jobbet: ”Det är väldigt kul att gå till jobbet trots soporna, blåst och gnissel. Även när det är kallt och eländigt.” Matavfall på frammarsch På Sysav är det sju personer som dagligen tar hand om allt matavfall som sorteras ut i Sysavregionen. Förbehandlingsanläggningen som behandlar, separerar och finfördelar matavfallet till en pumpbar så kallad slurry, är igång från halv sex på morgonen till klockan tio på kvällen. En ny linje håller på att uppföras och ska provköras i juni. Då kommer man att kunna pressa 26 ton matavfall i timmen, 16 ton mer än i den gamla linjen – med hjälp av fler skruvpressar. – Vi planerar att halvera mängden brännbart från förbehandlingen med bibehållen slurrykvalitet, säger Kjerstin Ekvall, avdelningschef för Biotec. En ny linje i förbehandlingsanläggningen provkörs i juni och en biogasanläggning ska börja byggas i höst. Text: Jasna Brkic Foto: Ewa levau Namnet ”slurry” såg Kjerstin Ekvall i en engelsk tidning 1996. – Jag tyckte det var ett bra ord även på svenska, det är vad det låter som. Sammansvetsat gäng Förbehandlingsanläggningen för matavfall Vad? Här förbehandlas matavfall till en pumpbar slurry för produktion av biogödsel och biogas. Aktuellt? En ny produktionslinje provkörs i juni och i höst byggs en ny biogasanläggning. När? Startade som ett eget bolag 2005, för att bli en avdelning inom Sysav 2009 när förbehandlingen kom igång. Vem? Sju anställda. Hur mycket? 35 000 ton matavfall bearbetades här 2013. 22 sysav 40 ÅR / retur Från vänster: Projektledare Peter Hansson, processoperatör Per-Ola Nilsson, processoperatör Alexander Olsson, avdelningschef Kjerstin Ekvall, processoperatör Håkan Dahlberg, kvalitetsansvarig biogödsel Katarina Hansson, driftsledare Catarina Jönsson. Det är ett litet sammansvetsat gäng med tre processoperatörer, en driftsledare, en projektledare, en avdelningschef och en nyanställd specialist på biogödsel som tar hand om matavfallet och utvecklar verksamheten tillsammans. – Det är roligt att arbeta när det inte finns ett färdigt koncept och det är kul att vi är ett team som tillsammans hela tiden funderar över hur man kan arbeta annorlunda för att förbättra verksamheten. Vi ser utmaningar och försöker vara innovativa hela tiden , säger Kjerstin. Sysav Biotec AB bildades den 1 maj 2005 som en följd av riksda- gens nationella mål att minst 35 procent av allt matavfall skulle samlas in 2010. Samordning med delägarkommunerna och teknikutveckling stod på agendan. Allt var nytt, till och med begreppet matavfall. – Vi diskuterade benämningen matavfall, enades om att matavfallet skulle samlas in i papperspåsar och så vidare. Det var mycket förarbete innan vi kunde börja bygga anläggningen. Samtidigt började kommunerna successivt införa insamlingssystem för matavfall, säger Kjerstin Ekvall. 2009 togs förbehandlingsanläggningen i drift. – Det tog fem år att gå från nästan 10 000 ton behandlad mängd 2009 till drygt 35 000 ton behandlad mängd 2013. Kvalitetsarbetet är otroligt viktigt när man arbetar med ny teknik. Sysav Biotec AB fusionerades med Sysav och blev istället en avdelning på Sysav när driften kom igång. – Det var en naturlig utveckling, säger Kjerstin Ekvall. på att transportera in gödsel och utvinna biogas ur den, säger Kjerstin Ekvall. Framtiden handlar enligt Kjerstin Ekvall om utveckling av det som finns. – Vi har inte plats att bygga mer här. Vårt arbete blir att utveckla behandlingen och att producera så mycket gas som möjligt. Biogasanläggningen ska kunna ta framtidens mängder. Vi ska inte stå fulla 2016. Vi kommer även att jobba med kvalitetsfrågorna för att ta fram en väldokumenterad biogödsel, säger hon. Arbetet med att behandla matavfallet är viktigt för miljön: – Att sortera matavfall är en effektiv åtgärd för att minska klimatpåverkan. Genom att producera biogas och biogödsel ersätter vi fossila fordonsbränslen och nyproduktion av handelsgödsel. Det gäller att få alla att förstå varför vi gör detta, från dem som sorterar till dem som köper de produkter vi tar fram. Vårt arbete är att jobba med kvalitén och att definiera värdet av produkterna. På frågan vad som är roligast med att jobba på Sysav svarar Kjerstin Ekvall: – Jag upplever att det händer mycket på Sysav och att medarbetarna är stolta över sitt arbete. Detta är ingen snobbransch. Här finns mycket hjärta. Vi kan prata om meningen med livet här, vågar se och kommentera. Det kanske är svårare i en större organisation, säger hon. Egen biogasanläggning Sedan 2009 skickas matavfallsslurryn till biogasanläggningen i Kristianstad för produktion av biogas och biogödsel, men hösten 2015 ska Sysav starta egen produktion. – Ja, nu ska vi bli med biogasanläggning. En kvalitetsansvarig för biogödsel har anställts eftersom vi kommer att producera och sälja biogödsel. Vi kommer även att ta in gödsel för biogasproduktion. Eftersom vi transporterar ut gödsel kan vi lika gärna passa Sysav 40 ÅR / retur 23 Kläder i soporna! Från matavfall till biogas och gödsel När jag var liten, för sådär 40 år sen ..., så var filtar, lakan, kläder och andra textilier värdefulla. Mina föräldrar gifte sig på 1960-talet och deras hemgift bestod av vävda handdukar, lakan och dukar med broderade sigill och möbler. Så här funkar det Foto: Andreas Offesson. Matavfallet från hushållen finfördelas. En tjockflytande vätska, slurry, pressas ut ur matavfallet. Det torra materialet som är kvar går till förbränning för produktion av fjärrvärme och el. Slurryn skickas vidare till biogasanläggningen för produktion av biogas och biogödsel. Biogasen som är ett förnybart bränsle kan användas av bussar, personbilar och sopbilar. 24 sysav 40 ÅR / retur Katarina Hansson Lantmästare, 54 år På Sysav sedan: 17 februari, kommer närmast från Nordvästra Skånes renhållnings AB där man haft en biogasanläggning sedan 1996. Arbetsuppgifter: Att sälja biogödseln, säkra kvaliteten i enlighet med gällande lagar och regler och att anordna lagring. Roligast: ”Jobbet är roligt eftersom biogödsel är en bra och uppskattad produkt där jag får arbeta i nära samarbete med lantbruket. Att jobba på Sysav är roligt för att jag får vara med från början och får dela med mig av de erfarenheter jag gjort på NSR i Helsingborg.” Hårdfakta om gödsel: Jordens bördighet ökar när man tillsätter organiskt gödsel. Om man inte tillsätter mullbildande ämnen, som när man endast använder handelsgödsel, blir marken steril. YNGST PÅ JOBBET NYAST PÅ JOBBET Illustration: Per Josefsson. Biogödseln säljs till lantbruket som gödning. Maten blir mat igen. Kretsloppet är slutet. I Malmö och Burlöv samlades det in 35 200 ton matavfall 2013. Det räcker till biogas som motsvarar mer än två miljoner liter bensin. Foto: Andreas Offesson. Visste du att ...? 1 000 bananskal kan bli biogas som räcker till att köra bil i 10 mil. Alexander Olsson Processoperatör, 24 år På Sysav sedan: 1 september 2010. Kom till Sysav via OP-systems som byggt förbehandlingsanläggningen. Arbetsuppgifter: Ansvarar tillsammans med två andra processoperatörer och driftsledaren för driften av förbehandlingsanläggningen. Optimerar driften och sköter det egna underhållet av anläggningen. En vanlig dag på jobbet: ”Oftast flyter det på, när det inträffar något gäller det att komma igång igen så fort som möjligt.” Roligast: ”Jag gillar att ha ansvar och jag tycker det är kul att jobba med maskiner, har alltid hållit på med maskiner och reparerat dem. Bäst med Sysav är att det är ett bra, tryggt företag. Jag känner de flesta och vi hjälper varandra här.” Textilier som då var en raritet finns idag i mängder, både rena material som ull, bomull, siden, men även i blandmaterial som är svårare att återvinna. Jag är övertygad om att många hem ser ut som mitt; med mängder av textilier av olika slag. Ett barndomsminne jag har är från en noggrann och ordentlig granne i sommarstugan där jag tillbringade mycket ledig tid som barn. Grannfrun tog vara på allt. Mina kompisar hade hemsydda kläder och det jag särskilt minns var att hon sydde om underlakan när de började bli slitna. Hon klippte helt enkelt itu dem på ”längsen”, vände kanterna mot varandra och sydde ihop på andra hållet. Jag undrar om sömmen var skön att sova på! Jag tror inte många skulle komma på idén att sy om sina lakan idag. Och, för få personer använder gamla textilier för att skapa nytt. Vi köper och slänger textilier som aldrig förr. Slitna textilier är på väg att bli en konkurrensutsatt handelsvara. Avfallsbolag letar praktiska lösningar för att samla in och återvinna, medan stora klädesjättar och textilföretag redan är igång. Dessutom får du idag betalt om du lämnar in textilier i vissa affärer. I Sverige finns det något enstaka företag som sysslar med återvinning av textilier, och i Europa en handfull fler. Men än så länge är det få företag som satsat på just textilåtervinning. Ett företag i Europa som sysslar både med återanvändning och återvinning av textil är så framgångsrikt att dess filialer, retrobutiker i Tokyo och New York, flyger in en gång i månaden och väljer ut de mest exklusiva kläderna – som sedan säljs till svinhöga priser till lyxkonsumerande modemedvetna. Men för alla oss vanliga människor som har mängder av textilier i garderoberna som vi inte hinner sy om och använda – se till att det kommer ett återvinningsföretag till handa. Då ser du till att dina textilier kommer till nytta igen; som kläder, som fibrer eller som stoppning i en bil. Samtidigt slipper vi förbränna åtta kilo textilier per person och år. För det är så mycket textil som gemene man bara slänger idag! Lycka till! gunilla carlsson kommunikationschef Sysav Sysav 40 ÅR / retur 25 ”Återbyggdepån är ett typexempel på ett projekt som blivit en bestående verksamhet” Sysav Utveckling AB När? Bolaget grundades 1986. Vad? Driver, forskar, finansierar och medverkar i projekt för återanvändning och materialåtervinning, biologisk behandling, energiåtervinning, minskad klimat- och miljöpåverkan samt säker deponering. Vem? Tre anställda samverkar med nationella och internationella organisationer som Avfall Sverige, Waste Refinery, Biogas Syd och Partnerskap Alnarp samt CEWEP, Confederation of European Waste-toEnergy Plants. Problemlösning och innovationer Sysav var först ut i branschen med ett eget utvecklingsbolag, 1986. Vi berättar om de goda idéerna, tekniken som ligger i framkant och så en och annan idé som inte fungerat riktigt som man tänkt … Text: CHRISTINA GAKI foto: sysavs arkiv Hundratals är de projekt som genomförts genom åren, i egen regi eller i samarbete med andra. Lots-systemet för det farliga avfallet och matavfallshanteringen för biogasproduktion, är bara två exempel på vad de resulterat i. – Ett projekt uppstår ofta för att vi vill få bukt med ett problem eller tar sikte på att vidareutveckla vår verksamhet. Just nu ser vi till exempel över hur vi kan förbättra insamlingen av texti26 sysav 40 ÅR / retur lier, säger Anders Persson, vd på Sysav Utveckling AB. Goda idéer kommer också utifrån, inte minst ifrån högskolevärlden som man samverkar mycket med. – En jätteintressant idé ur miljösynpunkt utvecklades av Ellen Lindblad som skrev sitt kandidatarbete hos oss. Vi hade en idé om att kunna återanvända mer av de möbler som lämnades på våra återvinningscentraler. Hon har ut- arbetat ett system för återanvändning som riktar sig mot studenter, säger Anders Persson. I samma anda gjordes den satsning som skulle komma att bli verksamheten Återbyggdepån, där begagnat byggmaterial säljs vidare. Stig Edner, senior advisor på Sysav Utveckling AB berättar: – Tanken uppkom i samband med att den gamla kirurgibyggnaden på MAS skulle rivas 1996. Sysav Utveckling samverkar mycket med högskolevärlden. Ellen Lindblad antog i sitt kandidatarbete utmaningen att ge förslag på hur Sysav kan öka återanvändningen av möbler som lämnas in till återvinningscentralerna. Foto: Ewa Levau. Återbyggdepån som säljer överblivet och begagnat byggmaterial är ett typexempel på ett av alla de utvecklingsprojekt som blivit en bestående verksamhet. Sysav ville minska mängden som gick till deponi och medverkade i ett projekt med en selektiv rivning för att kunna ta tillvara på så mycket av byggmaterialet som möjligt för återanvändning. Det är ett typexempel på ett av våra projekt som utvecklats och blivit till en bestående verksamhet. Många solskenshistorier Ett annat exempel är elektronikdemonteringen som började som ett arbetsmarknadsprojekt i samarbete med Malmö stad och som idag är KS Recycling, ett företag som ägs till hälften av Sysav. – Det är en riktig solskenshistoria på alla sätt. Dels för att så många människor kunde komma i arbete, dels för att vi tidigt insåg nyttan och vikten av att omhänderta farliga komponenter och återvinna till exempel metaller från elektronikavfall. Detta var ju tidigt 1990-tal och långt innan producentansvaret fanns, säger Anders Persson. Själv har han varit med om att förtäta insamlingssystemet för småelektronik i regionen genom att introducera Samlaren, som han ser som en rolig och praktisk utveckling. Samlaren finns i butiker och gör det enkelt för privat- personer att lämna in glödlampor, småelektronik och batterier. Om Stig Edner ska välja ut ett favoritprojekt ur sin 27 år långa karriär på Sysav blir det att ha varit med om att etablera de första återvinningscentralerna. Även här var Sysav tidigt ute, för att inte säga först i Sverige. – Det var en lösning som togs fram utifrån den regionala avfallsplanen 1990 och idén hämtade vi från Danmark. Den första återvinningscentralen invigdes på Spillepeng 1991, det var ett tiotal containrar som ställdes upp i en hästskoformation och redan då fanns möjlighet att lämna både kläder och prylar till ideella organisationer, berättar Stig. Ett annat stort och spännande projekt där Sysav Utveckling AB varit mycket delaktig rör hanteringen av matavfall; från framtagandet av en sorteringslösning i köket för hushållen till att ta fram system för insamling och metoder för att förbehandla matavfallet. Allt detta för att få en så bra råvara som möjligt till den egna anläggningen för biogas- och biogödselproduktion som beräknas tas i drift 2015. Sysav var först ut i Sverige med att sortera ut slaggrus och metaller från den bottenaska som blir kvar efter energiutvinning. Raul Grönholm, Sysav Utveckling AB:s tredje medarbetare, har med tiden blivit en erkänd expert i sitt arbete med detta, och i hur slaggruset sedan kan användas för till exempel konstruktionsändamål. Porträtt: Andreas Offesson. Elektronikdemonteringen började som ett arbetsmarknadsprojekt i samarbete med Malmö stad och är idag KS Recycling. – En riktig solskenshistoria, inte minst för att så många människor fick arbete, säger Anders Persson, vd på Sysav Utveckling AB. Porträtt: Andreas Offesson. Sysav 40 ÅR / retur 27 Visionen om en avfallsfri värld Stig Edner, senior advisor på Sysav Utveckling AB, var med om att etablera Sysavs första återvinningscentraler i början på 1990-talet. 1991 invigdes den allra första på Spillepeng. Porträtt: Andreas Offesson. Från skräp till resurs. Till att inte existera alls? Avfallshanteringen är i ständig förändring. Vi bad Weine Wiqvist, vd på Avfall Sverige, att ge sin bild av framtidens sopor. Text: CHRISTINA GAKI Foto: claes hall har minskat. Historiskt har vi dock sett att tillväxten är pryldriven och frågan är hur det sambandet kan brytas. Från äppelskrutt till fordonsgas. Sysav Utveckling har varit mycket delaktig i att ta fram lösningar för insamling, hantering och behandling av matavfall. Foto: Andreas Offesson. ”Allt går inte hem. det beror oftast på att det inte bär sig ekonomiskt” – Biogasen ska uppgraderas till fordonsgas för att störst klimatnytta skall uppnås. Redan nu utvärderar vi flytande biogas som är en förutsättning för att tung lastbilstrafik ska kunna minska sin förbrukning av fossilt bränsle. En av Sysavs Lots-bilar är redan idag utrustad med en så kallad dual fuel-motor och kör till 70–80 procent på flytande biogas, säger Stig Edner. Vattenreningsanläggningen för lakvatten som nu tas i drift på Spillepeng har också sina rötter i ett utvecklingsprojekt från 2006–2007. I arbetet deltog för övrigt en student från LTH som i sitt examensarbete undersökte en metod för att reducera kvävehalten i vattnet. Examensjobbet 28 sysav 40 ÅR / retur belönades med ett stipendium från Sveriges ingenjörers miljöfond och idag har den före detta studenten Erika Heander jobb på Sysav med att bland annat starta den nya anläggningen. Olösta utmaningar På frågan om det finns någon idé av alla goda idéer som inte fungerat, svarar Stig Edner: – Ja, allt går ju inte hem och det beror oftast på att det inte bär sig ekonomiskt. Vi vill gärna återvinna isolering som glasull och mineralull och vi har hittat en lösning för det, men det går inte att få ihop det ekonomiskt. Mycket av det som utvecklas är beroende av styrmedel, när deponiskatten kom ökade incitamenten för att sortera ut byggmassor. Anders Persson avslöjar att det även finns en väderrelaterad nöt att knäcka. – Vi har nu i två års tid tittat på olika lösningar för att täcka över avfallsbränslet som vi lagrar för fjärrvärmeproduktion ute på Spillepeng. Det är av yttersta vikt att bränslet inte blir blött för då börjar nedbrytningen vilket gör att bränslet får ett lägre värmevärde när det sen väl eldas. Problemet är att Spillepeng har ett ganska utsatt läge i Öresund, framförallt blåser det väldigt kraftigt och vi har provat att täcka med olika material, täcken i plastat papper som kan brinna och liknande, men inget har fungerat – höststormarna tenderar nämligen att blåsa bort dessa täcken. Men vi ger oss inte – än. Vattenreningsanläggningen för lakvatten som nu tas i drift på Spillepeng har sina rötter i ett utvecklingsprojekt från 2006. Foto: Andreas Offesson. Men vi börjar med en tillbakablick… Från 1970-talet till idag, vad har påverkat avfallsbranschen mest? – Jag ser fyra faser där den första inleds i mitten av 1970-talet, nyckelordet är samhällsansvar och kommunerna är drivande. Man vill få ordning på tipparna och det bildas ”Sysavar” här och var. Vid mitten på 1990-talet sker ett paradigmskifte där man alltmer pratar producentansvar. Samtidigt slår förpackningsinsamlingen igenom på allvar och det finns en allmän tro på att privata aktörer ska lösa det. På 2000-talet ligger fokus på minskad deponering med en utveckling av energiåtervinning som följd. Idag står återanvändning högt på agendan. Om 40 år, vad har hänt inom avfallsbranschen? – Deponering och energiåtervinning finns kvar, men är mycket mindre. Materialåtervinningen kommer att vara bra mycket större än vad den är idag, textil är något man tittar på mycket nu. Men jag hoppas att mängden avfall Hur tror du att avfallshanteringen har förändrats rent tekniskt? – Produkter lagras under lång tid i samhällskroppen så mycket av det vi hanterar idag kommer att finnas kvar då också, på så sätt finns det en tröghet i systemet. Men teknik är helt omöjligt att sia om, vips utvecklas en produkt med helt andra komponenter än vi sett tidigare och för oss handlar det om att ha örat mot marken och vara flexibla. Vad tror du om sopsorteringen på sikt? – Vi måste göra det betydligt bekvämare för folk, med system som letar sig in i bostaden så att de inte tvingas lägga en massa tid på att springa iväg med sina sopor till olika stationer. 75 kg SÅ MYCKET AVFALL BLIR DET VID PRODUKTION AV EN ENDA MOBILTELEFON 2,5 km SÅ LÅNGT KOMMER DU MED BIL PÅ ENERGIN FRÅN EN MATAVFALLSPÅSE 450 kg SÅ MYCKET SOPOR PRODUCERAR SVENSKEN I GENOMSNITT PER ÅR. PÅ 1950-TALET VAR SIFFRAN 50 KG 1 800 000 GÅNGER BESÖKTE SKÅNINGARNA SYSAVS 15 ÅTERVINNINGSCENTRALER UNDER 2013 1 miljon ton NÄSTAN SÅ MYCKET AVFALL TOG SYSAV HAND OM FÖRRA ÅRET 15x Vilken är den största utmaningen som du ser idag? – Att förebygga uppkomsten av avfall och här har kommunerna en viktig roll som pådrivare. Vilket ansvar har producenterna i detta? – En nyckelroll, de måste göra produkter som går att hantera längre fram i kretsloppet. Avfallskedjan är ständigt på efterkälken eftersom vi får anpassa oss efter producenterna. Visionen om ett avfallsfritt samhälle, är den möjlig? – Nej, inte som det ser ut idag, det kommer alltid att behövas stötas ut material för att hålla igång systemen, men visionen tvingar oss att tänka efter: Hur kan vi minska tillflödet av nya produkter? Och det handlar i grunden om den filosofiska frågan om hur vi vill leva. Under 2013 lämnade vi i Sverige in 15,31 kg elektroniskt avfall per person. Det blir totalt 146 919 ton elavfall, lampor och batterier, vilket motsvarar vikten av 15 eiffeltorn. Källa: Elkretsen Så här behandlades hushållsavfall 2012 Källa: Avfall Sverige 52 % 15 % Till förbränning med energiutvinning Till biologisk behandling 1% Till deponering 32 % Till materialåtervinning Sysav 40 ÅR / retur 29 Långt ifrån vilda västern Förr skickades farligt avfall iväg till tippen för att eldas upp i bränngropar – med enda kravet att vinden låg på från rätt håll. Inställningen till farligt avfall har ändrats radikalt under de fyra senaste decennierna. Skånska Dag bl 16 juni 1978 adet Text: CHRISTINA GAKI Foto: Ewa levau Det är ingen vilda västern längre. Idag är reglerna rigorösa och Sysav har en egen avdelning som tar hand om farligt avfall, men för 30–40 år sedan blandades farligt avfall, som olja och lösningsmedel, på landets tippar i en salig röra. Trasiga lysrör som läckte kvicksilver slängdes på hög. En annan variant var att helt sonika gräva ner gifttunnorna i marken. Det som inte syntes fanns inte. Och där kunde det ju inte göra någon skada trodde man. – Det var lite som vilda västern förr. De förorenade massor vi upptäcker idag när vi ska bygga nytt härstammar från en tid då man inte visste bättre, säger Mikael Quednau, driftschef på marksanering. Miljöskandalernas tid Anläggningen för farligt avfall Vad? Syftet är att samla in farligt avfall i regionen. Marksanering är en viktig del av verksamheten. Vem? Här arbetar 21 personer: kemister, processoperatörer, truckförare och mottagningspersonal. När? Startades 1979 som ett dotterbolag till Sysav, med namnet Kemiavfall i Skåne AB. Är sedan 2002 en avdelning inom Sysav. 30 sysav 40 ÅR / retur Sedan kom 1970- och 80-talens miljöskandaler, Lekkerkerk-affären i Holland där folk blev sjuka av de giftiga ångor som sipprade upp i bostäderna som byggts rakt över en deponi för kemiskt avfall. Hemmavid hade vi den ökända BT Kemi-följetongen i Teckomatorp. – Det var sådant som ledde till att man började undersöka förorenad mark, säger Mikael Quednau. Mycket har hänt sedan dess. Idag ställs strikta krav på en miljöriktig hantering av avfallet. På kemiavdelningen är marksanering den ena av två huvudverksamheter, berättar Mikael Quednau. – Vi sanerar mark på gamla industrifastigheter till exempel. Om jorden är oljeförorenad använder vi biologisk behandling, tillsätter näringsämnen som gör att jordens egna mikroorganismer trivs och bryter ner oljan. Några gifttunnor liknande de som hittades på BT Kemi har han inte hittat. – De giftigaste hittills innehöll tjära, säger han. Tjära klassas som farligt avfall på grund av att den innehåller höga halter PAH, polyaromatiska kolväten som är farliga både för människor och miljö. Mycket olja Hanteringen av inlämnat och insamlat farligt avfall som kemikalier, färg och lösningsmedel, är det andra benet som kemiavdelningen vilar på. Här tar man exempelvis hand om Lots-behållarna med farligt avfall från företag. Olja står för den största avfallsfraktionen totalt sett. – Spilloljan skickar vi vidare för materialåtervinning, liksom glykol, bilbatterier och elektronikskrot som externa återvinnare tar hand om, berättar Boris Poldrugac, driftschef. Per Malmquist, kemist och enhetschef för kundsupport, berättar vidare: – 95 procent av det vi får in återvinns på ett eller annat sätt, förbränning med energiutvinning står för en stor del, lösningsmedel och färg lämpar sig särskilt väl för det eftersom de har ett högt energiinnehåll. På kemiavdelningens egen vattenreningsanläggning hanteras alla typer av flytande avfall från oljehaltigt vatten till färgrester. Föroreningarna samlas upp via två filtreringsprocesser; ultrafiltrering och omvänd osmos, så kallad RO-behandling. – Det innebär i korta drag att föroreningarna avskiljs ifrån vattnet genom pappersfilter, keramiska stavar och RO-membran. Kvar blir ett koncentrat som går till energiåtervinning. Vattnet blir så rent att vi kan släppa ut det i Öresund, säger Bengt-Åke Persson, processtekniker. Ökad insamling Ett annat viktigt uppdrag för kemiavdelningen är att öka Sysav 40 ÅR / retur 31 Då & nu Återvinningscentralerna När? 1991 invigdes Sysavs första återvinningscentral vid Spillepeng i Malmö. Hur många? 16, varav en som bara är för företag. Vem: Här arbetar 61 personer. Bunkeflo återvinningscentral: Är Sysavs största, med en yta på 30 000 kvm. Förra året hade återvinningscentralen 354 416 besök som fyllde sammanlagt 3 787 containrar. Foto: Sysavs arkiv. På kemiavdelningen förvaras udda föremål som bland annat lämnats in av privatpersoner och företag. Här glimmar guldflagor bredvid en flaska med en etikett som ordinerar ”1 matsked per 100 kilo svin vid ilska”. De gamla barometrarna går till brännbart efter att ha befriats från mätinstrumenten som innehåller kvicksilver. Din termometer är sjuk! Det var nog inte många skåningar som undgick Sysavs stora informationskampanj 1992. Den halsduksprydda termometern syntes lite varstans, bland annat på Skånetrafikens bussar, och ledde till att 70 000 gamla febertermometrar lämnades in till apotek och återvinningscentraler. De innehöll sammanlagt 130 kilo kvicksilver! Örnkoll på soporna Sysavs återvinningscentraler har nästan två miljoner besökare per år. Tillsammans slänger de 160 000 ton sopor. Tack vare bra sortering kan det mesta återvinnas som material och energi. Text: CHRISTINA GAKI Foto: Ewa levau Foto: Andreas Offesson. Ingen vet exakt vad den konstiga glasfiguren är som idag förvaras i skåpet med kuriosasaker. – Sannolikt kommer den från en fyr och är en kvicksilverbehållare som leder ström, den roterade nog och då tändes och släcktes ljuset, säger driftchef Boris Poldrugac. insamlingen av hushållens farliga avfall. Plockanalyser visar att det i Sysav-regionen slängs cirka 800 000 glödlampor och över två miljoner batterier årligen bland hushållssoporna. Sysav arbetar aktivt för att sänka denna siffra genom att underlätta för hushållen att lämna in dessa. I det specialdesignade skåpet Samlaren kan privatpersoner enkelt slänga glödlampor, småelektronik och batterier när de ska handla. Ett 40-tal skåp har hittills satts ut, totalt ska de bli 60, i butiker runt om i regionen. – Ju mer bekvämt det är att 32 sysav 40 ÅR / retur lämna in, desto mindre är risken att de åker i soporna. Vi märkte att det fanns ett uppdämt behov, på bara tre dagar fylldes behållaren i Ystad, säger Per Malmquist. Farligt Avfall-bilen erbjuder också en bekväm möjlighet för inlämning av diverse kemikalier och elektronikavfall upp till en mikrovågsugns storlek. – Där får vi in lite allt möjligt, men mycket elektronik, datorer, kaffekokare. Någon försökte lämna in en kniv, och visst den är ju farlig, men inte farligt avfall, säger Per Malmquist med ett skratt. Nu kommer Sysav till dig Farligt Avfall-bilen är en möjlighet för inlämning av diverse kemikalier och elektronikavfall. Samlaren underlättar för folk att lämna in batterier och annat när de är och handlar. Anders Jörgensson, förman, och Mikael Fernlund, terminalarbetare, på Sysav har levererat Samlare till butiker i Sysavs ägarkommuner. Himlen är regntung och det blåser kraftigt när vi kör in till Bunkeflo och Sysavs största återvinningscentral. Hit kommer runt 350 000 besökare varje år. Vädret till trots råder det full aktivitet också denna ruggiga tisdagseftermiddag. Besökare kryssar målmedvetet mellan containrarna, då och då stannar någon upp för att be personalen om hjälp. En man undrar var man kastar nycklar. Han vänder sig till Lulzim ”Zaggi” Zogejani som svarar blixtsnabbt: metallskrot. – Jag har jobbat här i nio år och trivs jättebra. Min roll är att serva kunderna, hjälpa dem att sortera rätt och berätta hur avfallet tas om hand. När folk får höra hur det kommer till nytta så blir de mer motiverade att göra rätt. Det bästa jag vet är nöjda och glada kunder, säger han. De flesta slänger rätt Han uppskattar att ungefär 95–99 procent av besökarna sorterar och slänger rätt. Nya tydligare skyltar, och fler sorteringskategorier har bidragit till att felprocenten blivit allt mindre på senare år. Planglas är ett exempel på en ny sorteringskategori som ska införas på alla återvinningscentraler. – Vanligaste felet är att man lägger saker i brännbart som inte hör hemma där, det tar vi upp med en gripskopa. Till avdelningen udda föremål som kunder haft med sig och som inte hör hemma här nämner Zaggi att det inte är alldeles ovanligt med ammunition och raketer. Trädgårdstraktor i Skurup På Skurups återvinningscentral var det märkligaste någon försökt att lämna in betydligt större – nämligen en trädgårdstraktor av märket Massey Ferguson, tillverkad på 1930-talet! – Jag fick hänvisa honom till skroten. Annars är folk överlag bra på att sortera, även om det händer att elektronik hamnar i brännbart. Då upprepar jag med en grammofonskivas tydlighet var det ska vara, men de allra flesta vill göra rätt och frågar hur de ska göra och jag är här för att hjälpa, säger Jan Persson på Skurups återvinningscentral. Det han tycker bäst om med jobbet är att det är så socialt. Och det är något Aase Böttcher Andersson på Svedala återvinningscentral också kan skriva under på. – Kontakten med besökarna är verkligen fantastisk, många är här ofta så man blir nästan lite vänner och ibland kommer de med en kaka för att tacka för servicen och för att vi håller så fint här. Det värmer väldigt och ger mig energi. Nya besökare ger hon gärna en liten guidning och förklarar vad som ska läggas var. – Ibland kommer de med gasflaskor som vi inte kan ta emot. Men det konstigaste jag hittat här var ändå en låda med tandläkarsaker, burkar med någon märklig massa i och sprutor! Sysav 40 ÅR / retur 33 Flitiga besökare 1. Jan Persson på Skurups återvinningscentral tar emot oljan i kemi-boden dit kunderna inte själva får gå. – Jag är väldigt social och det får jag utlopp för i mitt jobb, säger han. Johan Wester är en flitig besökare på Gastelyckan i Lund, där hans karaktär Kajan också synts. Men det är många fler som besöker Sysavs återvinningscentraler, här får du träffa några. Text: CHRISTINA GAKI Foto: Ewa levau, HALLÅ DÄR! 2 1 cher Andersson på Svedala återvinningscentral möter alla med ett leende. När hon inte är upptagen med att guida kunderna rätt, sopar hon och håller fint på anläggningen. – Vi har fått mycket uppskattning för att vi håller så bra ordning, det gör att jag får och vill lägga ner ännu mer energi på det! 3. Lulzim ”Zaggi” Zogejani servar kunderna på Bunkeflo återvinningscentral. – Det bästa jag vet är nöjda och glada kunder, säger han. 4. Sanjin Selimotic har arbetat på Bunkeflo återvinningscentral i fyra år: – Jag trivs jättebra, uppskattar kontakten med kunderna och friheten, att man får sköta sig själv på jobbet. 4 3 34 sysav 40 ÅR / retur Foto: Ola Kjelbye 2. Aase Bött- Johan Wester, komiker och tv-profil, som är en flitig besökare på Sysavs återvinningscentraler. Enligt personal på Sysav är du Skånes kanske mest exemplariska sopsorterare? – Oj, det var otroligt smickrande och hedrande att höra! Men visst, jag är ganska noggrann och får lätt dåligt samvete om jag sorterar fel. Jag kan faktiskt bli häcklad för att jag är så noga, jag drar mig till exempel inte för att gå igenom hantverkarnas sopsäckar för att se så de inte missat att separera metall från trä och gips och liknande. Dessutom tycker jag att det är roligt att sortera. Din karaktär Kajan i HippHipp är alltså din raka motsats när det kommer till sopsortering … – Nja, Kajan tar ju sig till återvinningscentralen och han har hjärtat på rätta stället, men det blir lite fel, som så Felicia Pardo: – Jag är här ungefär var tredje månad och slänger lite allt möjligt, en del elektriska saker. Just idag var det glödlampor, en stekpanna, kastrull och glas. Jag brukar lämna in kläder också till Emmaus Björkå, som jag har tvättat och vikt ihop fint, jag hoppas att det kommer till någon som behöver det. Visst ska vi sortera för att hålla rent i vår stad och så är det bra för miljön. ofta när han ska göra något. Han är så rättrådig och oflexibel och när han stöter på en ”sortör” som är likadan sker en fin krock. Det skulle kunna gå att göra en hel serie om återvinningscentralerna, det är en sådan underhållande miljö. Tänk bara på hur kul det är att se folks kunskaper i att backa bil med släp! För att inte tala om dejtingpotentialen! Här möts säkert par som inte sett varandra på 20 år vid brännbart, det är oslagbart! Vad sorterar du? – Rubbet, säger han med ett skratt och fortsätter: Jag har en mindre ”sopstation” i tvättstugan där jag försorterar, jag sköljer till exempel ur mjölkkartongerna och drar bort de där plastpiparna som sitter på. På återvinningscentralen Daniel Hansson: – Det är jättesmidigt att komma hit och göra sig av med pizzakartonger, plast, papper och annat som tar upp plats. Jag sopsorterar dels för mitt eget välbefinnande, jag tycker om ordning och reda och vill inte ha en massa skräp liggandes hemma, dels gör jag det med tanke på miljön och framtiden. bygger jag hela tiden upp min kunskap, är jag osäker frågar jag. Varför är det viktigt med sopsortering? – Det känns som att man som västerlänning per automatik är en miljöbov och jag har absolut mina brister när det gäller till exempel bilkörning och vissa konsumtionsmönster, men jag försöker så gott jag kan att tänka på miljön. Att sortera är en enkel sak som alla kan göra. Faktum är att det känns väldigt gammeldags att inte göra det. Det finns också en pedagogisk dimension, genom att sortera påminns vi om att det finns en anledning till det, vi kommer in i recyclingtänket och förhoppningsvis påverkar det också vår konsumtion. Håkan Dersell: – Vi har precis tömt en lägenhet efter ett dödsbo, så det har blivit många vändor hit idag. Vi har rensat ut allt möjligt: gamla batterier, metallskrot, nycklar och syltburkar. Vi sopsorterar hemma också, det är viktigt att tänka på miljön. Sysav 40 ÅR / retur 35 Sluttäckning i Trelleborg och Måsalycke På 1970-talet täcktes en deponi enligt regler som föreskrev en meter lera och ett växtskikt av matjord för gräs och buskar. Idag ställs helt andra krav. Sysav håller just nu på att sluttäcka två deponier som inte använts sedan 2008. Vi frågade hur det omfattande arbetet sett ut hittills och vad deponiområdet ska användas till i framtiden. Sysavs deponier Vad? Sysav har förutom Spillepeng i Malmö, en aktiv deponi, i Hedeskoga utanför Ystad. Vem? Här arbetar 21 personer. Att stänga en deponi Miljöpåverkan från deponier består främst av läckage från förorenat lakvatten till omgivningen. Deponin på Hedeskoga är uppbyggd så att inget ska läcka ut. Under avfallet finns ett flera meter tjockt lager med lera som täckts med en plastmatta samt rör som leder bort lakvatten. När deponin ska sluttäckas, det vill säga stängas, kapslas avfallet in med flera skyddslager, bland annat slaggrus, plastmattor och jordmassor. En sluttäckning pågår under flera års tid. Text: CHRISTINA GAKI Foto: Ewa levau Deponin på Hedeskoga avfallsanläggning ligger i det skånska backlandskapet utanför Ystad. Marken här är optimal för ändamålet. Lera från området har använts för att bygga en konstgjord geologisk barriär. Ovanpå lerlagret ligger en plastduk som ytterligare ett skydd och ovanpå det ett dräneringsskikt med rör som leder bort lakvatten. Den nya deponin, som stod klar 2009 är, berättar projektledaren Jessica Bemlar, byggd enligt alla de moderna krav som ställs på en deponi för att undvika miljöpåverkan. – Tidigare fanns inte samma krav på geologisk barriär och dräneringsskikt som nu, säger hon. Strikta kontroller Kontrollen av det som deponeras är strikt. För att få tillträde måste 36 sysav 40 ÅR / retur man deklarera och väga in sitt avfall vid entrén. På en blankett för avfallskaraktärisering anges hur avfallet uppkommit, vad det består av och om det kräver extra säkerhetsåtgärder under hanteringen. – Företagen har i regel skickat in blanketten i förväg, men privatpersoner brukar vi hjälpa att fylla i en förenklad blankett på plats. Våra maskinförare kontrollerar sedan avfallet när det tippas. 30 000 ton avfall Hedeskoga har tillstånd att ta emot 30 000 ton avfall om året men ligger i dag på 8 000 ton. – Avfallet som deponeras består till 95 procent av isolering och eternit, säger Gertrud Stigsson, vågoperatör. Den nya deponin, med en yta på 40 000 kvadratmeter, beräknas räcka i flera generationer. Avfallet deponeras än så länge bara i en liten del av området. Maskinföraren Tomas Nilsson kör en 38 ton tung kompaktor över det deponerade avfallet. – Jag kör vid behov, ungefär en gång om dagen. Det gäller att packa avfallet så hårt som möjligt så att luften pressas ut. Det gör vi dels för att minska risken för brand och förhindra att vinden sprider ut avfallet, dels för att få plats med så mycket som möjligt, berättar han. Biologisk vattenrening Till Tomas Nilssons uppgifter hör också att kontrollera att lakvattenhanteringen fungerar som den ska. – Deponin är byggd så att den ska vara tät och vi kontrollerar omgivningen utifrån ett fastställt program. En gång i månaden tar jag vattenprover ifrån 28 platser, säger Tomas. På Hedeskoga pågår även ett lovande projekt för lakvattenhantering, där målet är att med biologisk teknik kunna få vattnet så rent på plats att det kan släppas direkt till recipient, till närliggande vattendrag och träsk. – Idag går lakvattnet efter att ha behandlats i två dammar, till bevattning av energiskog på anläggningen, men det blir ändå ett visst överskott som vi periodvis måste skicka till reningsverk. För att se om det går att undvika har vi lett vattnet till vass- och kaveldunsbäddar som på ett mycket effektivt sätt reducerar kvävehalten. Det bådar gott för en framtida egen hantering av lakvatten, säger områdeschef Anders Almqvist. 3 Illustration: Per Josefsson Stora bilden: Vassbäddar är ett sätt att rena lakvatten som testats i liten skala på Hedeskoga avfallsanläggning. – Vi ska utöka detta och målet är att få vattnet så rent att vi kan skicka det direkt till recipient, säger områdeschef Anders Almqvist. 4 5 2 1 ca 30 1. Vegetationsskikt Växter planteras för att området ska bli attraktivt som rekreationsområde. 2. Skyddsskikt Sluttäckning Isolering, aska och eternit tillhör de knappa två procent av allt avfall som Sysav tar emot och som inte går att återvinna eller återanvända. De hamnar på deponi. Hedeskoga utanför Ystad är en toppmodern sådan. Avsett att skydda tätskiktet mot frost, uttorkning och mekanisk påverkan. 3. Dränskikt Fångar upp och leder bort rent ytvatten. 4. Tätskikt Till exempel en plastduk hindrar regnvatten från att läcka in i deponin. r ete m 5. Utjämningsskikt Jämnar ut sättningar i avfallet. 6. Avfall 7. Tätskikt 6 3 9 7 8 Uppbyggnad Ny deponi skonar miljön Måsalycke avfallsanläggning Arbetet påbörjades 2009 och beräknas vara klart efter 2020–2025. – De arbeten som gjorts hittills är jämning av deponin, lakvatten- och dagvattendränering och diverse gasarbeten. Deponiområdet kommer inte att användas som det ser ut nu, det planeras för en plantering av ängsgräs, säger områdeschef Rickard Sjöholm. Trelleborg avfallsanläggning Arbetet med att sluttäcka deponin som omfattar 13 hektar påbörjades 2012. – Vi har lagt ett avjämningsskikt bestående av leraktigt schakt och ett nytt lakvattensystem. Härnäst följer arbete med dräneringsskikt för gasuttag och tätskikt, en plastduk som läggs över för att förhindra vatten från att tränga ner i avfallet. Därefter återstår skydds- och växtskiktet, säger Bengt Håkansson, platschef på Trelleborgs avfallsanläggning. När sluttäckningen är klar runt 2020, kommer området att överlämnas av Sysav till Trelleborgs kommun för att användas som rekreationsområde. Till exempel plastduk, ser till att lakvatten inte når grundvattnet. 8. Geologisk barriär Består av tät lera. 9. Dräneringsledningar Leder bort lakvattnet. Sysav 40 ÅR / retur 37 ISWA Vad? The International Solid Waste Association – arbetar för ökad avfallshantering globalt. När? Bildades 1970. Hur många? Har 1400 medlemmar i 85 länder. Samarbete för hållbar utveckling globalt ISWA samlar många av världens främsta experter och aktörer inom avfallsbranschen. Målet är att genom kunskapsutbyte, projekt och forskning verka för en hållbar avfallshantering. Sysav är en aktiv medlem. Text: CHRISTINA GAKI Foto: Bo Johansson Hermann Koller, managing director för ISWA. Foto: ISWA. Den oberoende avfallsorganisationen The International Solid Waste Association, ISWA, bedrivs utan vinstsyfte och har 1 400 medlemmar i 85 länder. Avfall Sverige är en av de tongivande medlemmarna och även Sysav är en mycket aktiv medlem. Bland annat var Sysavs vd Håkan Rylander världspresident i ISWA 1996–1998. Öppet för alla Förutom organisationer och företag har även privatpersoner möjlighet att ansluta sig. – Vi verkar för en hållbar avfallshantering globalt. Det handlar om att utbyta och sprida kunskap, bland annat genom olika sorters event och projekt, inte minst i tillväxt- och utvecklingsländer, säger Hermann Kol38 sysav 40 ÅR / retur ler, managing director på ISWA. ISWA har tio arbetsgrupper som är specialiserade inom olika fält och som möts två gånger om året för att dela med sig av de senaste rönen, men också specialistgrupper som sätts ihop för att under en kort period arbeta intensivt med ett aktuellt ämne. Man samarbetar med lokala myndigheter, universitet och organisationer kring olika projekt, utbildningsprogram och workshoppar. – Vi arbetar utifrån de lokala förutsättningarna, i länder som Sverige kanske vi pratar om återvinning på en mycket sofistikerad nivå medan man i andra länder bara dumpar avfallet med allvarliga konsekvenser för människa och miljö. Det är ett oacceptabelt faktum att halva jordens befolk- ning inte har tillgång till någon form av avfallsinsamling. En annan oro är Afrikas import av elektroniskt avfall. De återvinner detta farliga avfall med metoder som är direkt miljö- och hälsofarliga. Informell sektor Hermann Koller berättar att 15–20 miljoner människor världen över arbetar i den informella avfallssektorn. Ofta är arbetet mycket farligt och lågavlönat. – Det är ett arbete som man från flera håll är nöjd med att få gjort, men som man inte låtsas om när det kommer till ansvarsfrågor. Det är som ett samhälle i samhället. Vi vill arbeta för att den informella sektorn ska bli officiell. Politiker och lokala regeringar måste ta sitt ansvar och se till så att det finns en minimistandard vad gäller säkerhet, arbetsförhållanden och lön. Utmaningarna är alltså många men långt där borta skymtar ISWA:s vision om en avfallsfri värld. – Visionen är drivkraften bakom allt vi gör. Poängen är att vi lär av varandra, tillsammans skapar vi förutsättningar för en ökad och mer hållbar avfallshantering. Sysav är, berättar han, en uppskattad medlem i ISWA, som bidragit med mycket kunskap. – Sysav är en sann förebild inom hållbar avfallshantering och alla deras anläggningar, från deponier till återvinning är av högsta klass, säger Hermann Koller. Till vänster: En delegation från Kina besöker Sysav. Foto: Andreas Offesson. Till höger: Sysav var på plats på världsutställningen i Shanghai för att tillsammans med VA SYD och Malmö stad visa upp vatten- och avfallshanteringen i Västra Hamnen – stadsdelen som gett Malmö ett världsrykte inom hållbar utveckling. – Systemen för att ta hand om avfallet är helt central för Västra hamnens framgång, säger Monika Månsson, projektledare på Malmö stads miljöförvaltning och ansvarig för Malmös del av utställningen. Foto: Anna Vilén. Sysav i världen Svensk avfallshantering har gott rykte. Sysav tog emot nästan 3 000 besökare från andra länder förra året – och har varit ute i världen. Världsutställningen i Shanghai 2010 är ett av de största evenemangen som Sysav deltagit i. Text: Sofia Güll och Jörgen Olsson Politiker, forskare, tjänstemän och andra – alla vill de se Sysavs anläggningar och veta hur avfallshanteringen fungerar. Under 2013 kom besökare från Bulgarien, Chile, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Japan, Jordanien, Kanada, Kina, Kosovo, Lettland, Namibia, Polen, Portugal, Ryssland, Serbien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Turkiet, Uganda, USA och Vitryssland. Sysav i Kina Världsutställningen i Shanghai lockade 70 miljoner besökare med temat ”Bättre stad – Bättre Liv”. Sysav var en av flera företag som deltog tillsammans med Malmö stad och visade hur Västra Hamnen, ett nedlagt industriområde, förvandlats till en ekologiskt hållbar och modern stadsdel. Sysav fokuserade i sin del av ut- ställningen på hur man får energi ur brännbart avfall och hur matavfall blir drivmedel och biogas. Besökarna kunde bland annat kika i ett tittskåp på en familj som sop- och matsorterar. Stor uppskattning Utställningen uppskattades både av besökare och bedömare. World Expo-juryn röstade fram Malmö stads utställning som en av de tre bästa för professionella besökare inom Urban Best Practice. – Det är viktigt att reflektera över vilka enorma utmaningar många andra länder står inför och att komma ihåg att miljöfrågan är global – om vi kan hjälpa andra att bygga, leva och bo på ett mer hållbart sätt, att cirkulera energi och kraftigt reducera sina utsläpp så har vi själva stor glädje av det på sikt, säger Kristofer Kvernes, miljö- och kvalitetschef på Sysav. Globalt engagemang Sysav deltar aktivt i utvecklingen av avfallshanteringen internationellt. Sysav är medlem i flera internationella organisationer. Förutom ISWA, International Solid Waste Association, har Sysav ett engagemang i Cewep, Confederation of European Waste-to-Energy Plants, och Prewin network, Performance, Reliability and Emissions Reduction in Waste Incinerators. Sysav 40 ÅR / retur 39 Ingen fyrtioårskris här inte! Energin från ... Hej, det är jag, Sysav. Jag har för första gången någonsin blivit ombedd att skriva en krönika. Anledningen är förstås mitt födelsedagsfirande. Fyrtio år! Kan knappt tro det själv. Hur ser jag på att närma mig medelåldern? Tja, många säger ju att livet börjar vid 40. Mitt liv har varit fantastiskt, och jag ser fram emot att bli ännu äldre. Ingen 40-årskris här inte! Vem är jag då? Ett företag i mina bästa år, om jag får säga det själv. Andra sneglar på mig och undrar hur man gör för att hålla sig i så god form. Det är hårt arbete bakom kan jag säga. Man kan ju inte nöja sig när det går att förbättra sig. Min ämnesomsättning har ju faktiskt bara blivit bättre och bättre. Jag sprider värme och energi till invånare i min omnejd, och ser verkligen fram emot att börja producera gas också! (Inte många 40-åringar säger så tror jag.) Jag är faktiskt så förbaskat trevlig att nästan två miljoner besökare kommer varje år. Trots att de ibland måste backa med släp. Och folk från när och fjärran kommer på studiebesök för att få höra hur jag tänker och vad jag gör. Det handlar som sagt om innovation och ständig förbättring, att kunna omvandla det som ingen vill ha till saker man har användning för. ”Vi ger soporna nytt liv” är en talande slogan. Jag minns min ungdom. Det var utsvängda byxor och mycket deponering. Sedan dess har avfallsbranschen, och jag med den, gjort häpnadsväckande framsteg. Förra året återvann vi 98,5 procent! Och 2000-talet har varit spännande på många sätt. Jag har lärt mig att facebooka och twittra, inte illa! En snitsig framtoning har jag också, har faktiskt bara blivit snyggare med åren. Man måste ju hålla sig attraktiv. Ser fram emot att lära mig mer och utvecklas. Mannen som varit min hjärna i många år, Håkan, lämnar nu plats för en annan. En ny spännande era inleds. Framtiden är ljus. Ett företag består inte av byggnader, maskiner eller dokument. Utan av människor. Det är mina medarbetare som är jag. Och jag vill tacka alla för att jag är den jag är. ... återvinnandet av en dagstidning räcker till att brygga 38 koppar kaffe ... återvinnandet av 11 pantade burkar räcker till 5 minuters dusch Året var ... Sysav figurerar ofta i media. Här kommer några nedslag från åren som har gått. 1979, ... återvinnandet av 1 kilo dagstidningar räcker till att hålla ett 4,5 månader långt mobiltelefonsamtal när Malmö och Burlövs kommuner tillsammans med Sysav får tillstånd att göra en utfyllnad i Lommabukten norr om avloppsreningsverket på Sjölunda. ... återvinnandet av en pantburk räcker till att använda en dator i ett dygn ... återvinnandet av en konservburk räcker till 7 timmars TV-tittande Källa: Avfall Sverige www.sopor.nu. 2 200 År 1884 startade det första återvinningssystemet för glas 1978, 2003, så många personbilar hade stålet räckt till att tillverka per år om alla lämnade in sina kapsyler till återvinning Sydsvenskan17 februari 2004 15 miljoner gamla mobiler ligger oanvända hemma hos folk, tillsammans innehåller de 162 kg guld när det kinesiska lastfartyget Fu Shan Hai sjönk utanför Sandhammaren och förorenade 35 km strand. Hedeskoga avfallsanläggning fick uppdraget att utvinna 3 800 ton ren sand och 225 kubikmeter olja ur de förorenade massorna. när en försöksanläggning för återvinning av avfall planeras i sydvästra Skåne. Det är osäkert var den ska placeras liksom avsättningen. Vd Kjell Nilsson berättar för Arbetet hur svårt det är att få avsättning för återvunnet papper, järn, glas och kompost den 7 juli. 2010, när Skånska Dagbladet skriver om bakterier som äter oljerester i deponierna. Artikeln publicerades 23 april. Sysav minns hur det var förr och drömmer om framtiden ... När jag föddes eldade eller deponerade man det mesta 1991 blev jag med återvinningscentral för första gången 2014 har jag lösningar på de flesta av dina återvinningsdilemman I framtiden drömmer jag om en värld utan sopor 2013, 2003, när deponeringsförbudet av brännbart avfall träder i kraft bestäms det att Hedeskoga avfallsanläggning ska skicka hushållsavfall till Malmö för att omvandlas till värme. Detta skriver Ystad Allehanda om den 11 april. 46 sysav 40 ÅR / retur när ”spökgarnen” i våra hav uppmärksammades i media. 165 km fiskenät försvinner årligen i Österjön. Garnen som tas upp hamnar hos Sysav, rensas från bly och plast och går sedan till förbränning. Expressen.se 12 september 2013 Industri AB Box 503 44, 202 13 Malmö
© Copyright 2024