1. No category

SYSAV
1.14
Sysav 1974–2014
Sopor som värmer Spillepeng – en häftig halvö Skrönor från djurkremeringen Sysav
Industri AB tar emot nästan allt Avgående vd: ”Jag kommer att sakna den goda
andan.” Biotec snart med biogasanläggning Fokus på utveckling – redan 1986 Nästan två
miljoner besök på återvinningscentralerna Den toppmoderna deponin – så funkar den
Sysav i världen, krönikor, framtidsspaningar och mycket mer…
INNEHÅLL
Fyrtio år i miljöns tjänst
Innan Sysav bildades 1974 fanns det 10–15 ”tippar” i
sydvästra Skåne. De flesta låg på för miljön helt olämpliga ställen – i vattenbryn, våtmarker, intill vattendrag
och så vidare. Alla utom två till tre stängdes omedelbart
när Sysav drog igång sin verksamhet. De som blev kvar
förvandlades till välskötta avfallsupplag, med skydd
av mark och vatten. Lakvattnet samlades upp och som
första bolag i Sverige började Sysav 1982 med gasutvinning ur upplagen. På så sätt minskade utsläppen av den
aggressiva växthusgasen metan kraftigt.
Håkan Rylander, vd
1974 var hela verksamheten inriktad på en säker och
miljöriktig deponering av hushållsavfall och 1975 köptes
Malmö avfallsförbränningsanläggning av Malmö stad
för energiåtervinning. Härifrån levererades hetvatten
till Malmö fjärrvärmenät. Fler och fler avfallsslag togs
emot, för förbränning och deponering – industri-,
verksamhets-, bygg- och rivningsavfall. Storskalighetens
fördelar visade sig snabbt, ju mer avfall som togs emot
desto lägre blev behandlingskostnaden per ton. Idag
svarar Sysav för 60 procent av värmeleveranserna till
Malmö-Burlövs fjärrvärmenät och levererar även el till
det nordiska nätet. Användningen av fossila bränslen för
fjärrvärmeförsörjningen har härigenom minskat märkbart, liksom utsläppen av växthusgaser.
1976 började Sysav med återvinning av returpapper.
Återvinningen utvecklades successivt till att omfatta
allt fler material ur såväl hushållsavfall som bygg- och
rivningsavfall. Den första återvinningscentralen invigdes 1991 – idag finns 16 som har nästan två miljoner
besökare per år. Ur industri-, bygg- och rivningsavfallet sorteras och återvinns stora mängder material och
brännbart avfall. Återvinningsverksamheten byggs ut
med allt fler material – närmast på tur står en utbyggd
återvinning av textilier.
Det har hänt mycket. I mitten av 1970-talet fanns inget
säkert omhändertagande av farligt avfall. Sysav byggde
då upp en egen välfungerande organisation som idag
tar emot farligt avfall från såväl hushåll som industrier i
hela Sysav-regionen.
Sysav har under sin 40-åriga historia utvecklat en mångfacetterad verksamhet och en operativ överlägsenhet,
gått från 99 procents deponering till i det närmaste 99
procents återvinning! Sysav erbjuder en säker och trygg
avfallshantering, där återanvändning och återvinning av
material och energi maximeras på ett kostnadseffektivt
sätt – alltid med miljö och resurshushållning i fokus.
2013 års Sysavsopor:
984 300
ton avfall totalt till Sysavkoncernen
36 600
ton farligt avfall
14 600
ton till deponi
56 500
ton trädgårdsavfall
32 250
ton matavfall förbehandlades
Hipp hipp hurra!
Det är inte bara Sysav som fyller
jämnt. Pantsystemet firar nämligen
30 år i år. 23 miljarder burkar har
återvunnits sedan panten infördes i
Sverige 1984 och det finns idag fler än
10 000 ställen att lämna in sina burkar.
SYSAV
Sysav Retur är en kund- och marknads­
tidning från Sysavkoncernen i Malmö. Sysav
tar emot och behandlar avfall från hushåll
och industrier i södra Skåne.
Redaktion: Janina Sjöström (redaktör),
Margaretha Franzon, Sysav, jasna brkic, giv
akt skåne.
Ansvarig utgivare: Gunilla Carlsson
DESIGN: WIRTÉN PR OCH KOMMUNIKATION
LAYOUT: GIV AKT SKÅNE
Tryck: ARkitektkopia, Malmö
TACK TILL: KARL OSTERMAN SOM GENOM
ATT ÖPPNA SYSAVS ARKIV FÖR OSS GJORT DETTA
JUBILEUMSNUMMER MÖJLIGT.
Sysav Retur är tryckt på G-print, ett svenskt
papper som uppfyller miljömässiga krav.
Omslagsbild: Smoke & mirrors
FJÄRRVÄRME
FRÅN AVFALL sid 4
Sysav står för 60 procent av fjärrvärmen i Malmö och Burlöv. Följ
avfallets väg från inmatningen till
förbränning och rökgasrening.
VI PÅ SPILLEPENG sid 8
Spillepeng är en halvö byggd
för att vara en soptipp, men
idag är det väldigt lite av avfallet
som deponeras. De som jobbar
med avfallet, miljöfrågorna och
fågelskyddet berättar om vad som
händer här.
ÄLDST PÅ TÄPPAN sid 13
Djurkremeringen är äldsta huset
på Sjölunda. Här jobbar Kristina
Bary och Lasse Nilsson. De berättar hur det är nu och hur det var
förr – när cirkusdirektörer kom till
Sysav med sina djur.
FRÅN DEG TILL
DUVSLAG sid 16
Sprängämnen och radioaktivt
avfall stöter på patrull, men i stort
sett allt annat avfall tas om hand
av Sysav Industri AB, från fårull tilll
stinksotsangripen säd.
HEJ HK! sid 18
På huvudkontoret jobbar 55 personer. Deras funktion är att stödja
kärnverksamheten och att ta hand
om Sysavs stora kringverksamhet.
VARJE MINUT
– REN GLÄDJE sid 20
Vd Håkan Rylander lämnar efter
18 år Sysav. En tid full av glädje
med stimulerande och engagerade medarbetare – och en enorm
utveckling i branschen.
TIDSLINJEN mittuppslaget
Sysav hade två anställda och en
vd på halvtid 1974 när företaget
grundades. Idag jobbar 285 personer på Sysav. Mycket har hänt
under resans gång – följ med på
turen från 1974 till 2014 och in i
framtiden.
MATAVFALL
ÄR HETT sid 22
På förbehandlingsanläggningen
för matavfall behandlas matavfall
för produktion av biogödsel och
biogas. Det är gasen i botten när
matavfallsinsamlingen ökar.
IDÉER FÖR
FRAMTIDEN sid 26
Sysav var först ut i branschen
med ett eget utvecklingsbolag,
redan 1986. Tre personer jobbar
här. De berättar om de goda
idéerna som ofta springer ur ett
problem.
4
8
BRANSCH I
FÖRÄNDRING sid 29
Framtidsspaning med Weine
Wiqvist, vd på branschorganisationen Avfall Sverige.
FARLIGT AVFALL
I FOKUS sid 30
Inställningen till farligt avfall har
ändrats radikalt. Bara för 30–40
år sedan grävde man ner gifttunnor. Idag återvinner Sysav 95
procent av det farliga avfallet.
TVÅ MILJONER
BESÖK sid 33
Återvinningscentralerna är Sysavs
ansikte utåt. Nästan två miljoner
besök har de 16 återvinningscentralerna varje år. Johan Wester är
en flitig besökare.
TOPPMODERN
DEPONI sid 36
Vissa material går inte att återvinna eller återanvända. De hamnar
på Hedeskoga – en toppmodern
deponi. Samtidigt som verksamheten utvecklas där sluttäcks två
gamla deponier i Trelleborg och
Måsalycke – så går det till.
GLOBALT
ENGAGEMANG sid 38
ISWA, The International Solid
Waste Association, arbetar för
en hållbar avfallshantering globalt.
Organisationen har medlemmar i
85 länder.
VÄRLDEN
OCH SYSAV sid 39
Sysav tog emot nästan 3 000
besökare från andra länder förra
året. Sysav har själv varit ute i
världen – följ med till världsutställningen i Shanghai.
16
18
13
20
22
30
26
33
36
38
39
Sysav 40 ÅR / retur
Visste du att … man kan återvinna stål, aluminium och glas hur många
gånger som helst utan att kvaliteten försämras?
3
Traversföraren Jerzy
Jurkiewicz blandar
och matar pannorna
med avfall men styr
även riskavfallet, som
har en egen inmatning i pannan.
– Sysav är ett bra
företag, jag gillar mitt
skift och trivs med
mina arbetskamrater,
säger han.
Sopor som värmer
60 procent av all fjärrvärme som konsumeras i Malmö och Burlöv
produceras i avfallskraftvärmeverket på Sjölunda, men när det sattes
igång 1973 gick soporna bokstavligt talat upp i rök.
Text: Jasna Brkic
Foto: Ewa levau
– All energi gick rätt ner i Sege å
under en kort period innan anläggningen kopplades till Malmö
och Burlövs fjärrvärmenät, säger
processingenjören Juhani Sirviö.
När förbränningsanläggningen
byggdes var huvudsyftet att
minska volymerna av avfall.
Sedan kom oljekrisen. Resten är
historia.
Avfallskraftvärmeverket
Vad? Ett avfallskraftvärmeverk med två pannor
från 1973 som producerar fjärrvärme och två pannor från 2000-talet som producerar både el och
värme.
Hur mycket? Den totala energileveransen från
avfallskraftvärmeverket är 1 400 GWh värme och
160 GWh el per år.
När? Sysav köper Malmö förbränningsanläggning
för 58,5 miljoner kronor 1975.
Vem? Ett femtiotal anställda 1975, 85 idag.
4
sysav 40 ÅR / retur
I början förbrändes ungefär 90 000
ton avfall per år. Till att börja med
togs inte energin till vara, utan
kyldes bort. Den 24 november
1975 anslöts anläggningen till
fjärrvärmenätet. Idag levereras
1 400 GWh värme och 160 GWh
el från avfallskraftvärmeverket,
vilket motsvarar cirka 160 000
kubikmeter olja. Cirka 570 000 ton
avfall förbränns per år.
När samtliga pannor i avfallskraftvärmeverket går för fullt
förbränns 80 ton avfall i timmen.
Vintertid är det full rulle. Daniel
Ragnarsson är en av dem som
övervakar driften och trafiken till
bunkrarna.
– Det är spännande, tiden går
snabbt. Antingen är det lugnt
eller pannkaka vid intagen, på
eller av. Det bästa med jobbet
är flexibiliteten, att jag själv kan
styra processen för att det ska bli
rätt, säger han.
30 BILAR I TIMMEN
Traversföraren Jerzy Jurkiewicz
flyttar undan avfallet i bunkrarna
för att lastbilarna ska kunna fylla
på med mer avfall – samtidigt
som han matar pannorna.
– Det kan bli rätt stressigt när
vi har fullt intag och vi måste
göra plats för inkommande laster,
särskilt innan och efter frukost
och lunch är det hektiskt. Det kan
komma uppemot 30 bilar i timmen, säger han.
Gripklon han styr kan ta up-
pemot åtta ton avfall i ett tag,
vilket är lika mycket sopor som
20 personer slänger under ett år
– och kan värma en modern villa
i ett år.
Bunkern fylls på från måndag
till fredag och pannorna är igång
dygnet runt hela veckan. Temperaturen i pannan är minst 1 000
grader.
– Det ska brinna rätt, med
bra effekt och så låga utsläpp
som möjligt, säger skiftingenjör
Johan Billberg som med hjälp av
fyra drifttekniker övervakar hela
anläggningen. Han är omgiven av
ett 40-tal datorskärmar.
– Det bästa med jobbet är variationen. Det händer saker hela
tiden. Den ena dagen är inte den
andra lik.
Juhani Sirviö håller koll på alla
utsläppsvärden.
– Det är viktigt att kontrollera
Sysav 40 ÅR / retur
5
I avfallskraftvärmeverket jobbar man i skift. Anläggningen är igång 365
dagar om året, förutom när det är underhåll. Skiftingenjör Johan Billberg övervakar med hjälp av fyra drifttekniker hela anläggningen.
Foto: Sysavs arkiv.
”En gång tippades
en bil ner i bunkern”
Till avfallskraftvärmeverket kommer allt brännbart avfall som Sysav får in.
både det som går in i anläggningen och det som går ut. Vi vill
ju veta hur effektiv vår rening är,
säger han.
Avancerad rökgasrening
När avfallet är utbrunnet ska rökgaserna renas. Detta sker i flera
olika steg med både torr och våt
rening, och Sysav har den bästa
möjliga tekniken.
– Jämfört med oljan som inte är
förnybar är fjärrvärmen som produceras på Sysav bättre miljömässigt, säger Juhani Sirviö.
När avfallet är utbrunnet finns
bottenaska, så kallad slagg,
kvar. Denna efterbehandlas i en
sorteringsanläggning på Spillepengs avfallsanläggning där alla
metaller sorteras ut. Restmateria6
sysav 40 ÅR / retur
let, slaggrus, kan användas som
konstruktionsmaterial. Rökgasreningsresten, flygaskan, transporteras till Norge där den blandas
med svavelsyra och används
för att tillverka ett gipsliknande
material. Gipset används till att
återställa ett gammalt kalkbrott
på en ö i Oslofjorden.
Tidigt ute
Juhani Sirviö har jobbat på Sysav
sedan 1981, som miljöingenjör sedan 1984, och kan berätta mycket
om teknikutvecklingen och hur
Sysav varit en föregångare.
– 1981 investerade Sysav i rökgasrening som då var avancerad
och världsunik. När dioxindebatten och kraven på bättre rening
kom i mitten av 1980-talet var vi
väl förberedda. Alla i branschen
satsade på bättre reningsteknik
vilket skapade stolthet på 1980och 1990-talen när Sverige blev
världsledande på området, säger
han.
Sysav var också en av de första
att reducera kväveoxider på
1990-talet.
– Vi skapade en egen lösning
för reduktion av kväveoxider.
Idag använder vi ännu bättre
rening av kväveoxider än den
från 1991. Under åren 2005–2008
gjordes flera investeringar när utsläppskraven höjdes, säger Juhani
Sirviö.
Men även tekniken i pannorna
har förbättrats. I de två nya
pannorna, panna tre och fyra,
produceras både fjärrvärme och
el. I de gamla pannorna, panna ett
och två, blir det bara fjärrvärme.
En som var med redan 1973 när
panna ett och två sattes igång är
Karl Osterman.
– Vi körde treskift från måndag
till fredag, tre man på varje skift.
Det var mycket sjöfolk, som jobbat med pannor, här, säger han.
Juhani Sirviö
Många historier
Karl Osterman har arbetat som
pannskötare, drifttekniker och
chef för en återvinningscentral på
Sysav. Han gick i pension 2001,
men är idag timanställd för att
bygga upp Sysavs arkiv. Han känner mycket folk, minns namn och
händelser från förr på löpande
band:
– En natt ringde det på telefonen utifrån grinden. Det var en
Tekniken för rökgasreningen är avancerad, så kallad BAT, best available technology.
chaufför som kom med en älg.
Tre fyra älgar hade försökt simma
över Öresund och en drunknade.
De kom hit med den, säger han.
Då som nu var det lugnt ibland
och hektiskt ibland.
– Det kunde gå flera skift utan
att det hände någonting, sen
kunde det vara ett helsicke i flera
månader. En gång lämnade en
kollega en smörgås på en maskin
när larmet gick. När han kom
tillbaka satt en stor fet råtta och
käkade på smörgåsen.
Det hamnade rätt mycket skrot
i pannan innan källsorteringens
tid; cementklumpar och varuhusvagnar till exempel.
– Det blev stopp direkt och det
kunde vara i en hel vecka. Så var
det innan man började sortera
något så när hyfsat. En gång
tippades en bil ner i bunkern, ett
bilschassi med fyra hjul, ratt och
rattstång, säger Karl Osterman.
Många människor har under
årens lopp ringt och frågat efter
saker, men även letat efter grejer
på plats. Karl Osterman berättar
om en man som gick omkring i
bunkrarna, hans hustru var med
och helt gråtfärdig.
– Hon hade städat i klädkammaren och slängt en väska utan
att titta i den. Det visade sig att
den var full med värdesaker.
Mannen stod sedan uppe på plan
fyra, i damm och rök och letade i
flera timmar men hittade inget så
klart. Sånt hände mer i början, de
första tio åren, säger han.
Karl Osterman. Foto:
Sysavs arkiv.
Sysav 40 ÅR / retur
7
Vi på Spillepeng
Den konstgjorda halvön Spillepeng byggdes i tre etapper med början
1990, när en stor del av avfallet deponerades. Tanken är att området
efter slutanvändning ska bli ett rekreationsområde, men tidpunkten
skjuts hela tiden fram.
Text: Jasna Brkic
Foto: Ewa levau
Deponeringen, det vill säga
att lägga avfall på tipp, har de
senaste 40 åren minskat drastiskt
och idag återvinns nästan 99
procent av allt avfall som material och energi. Orsaken till att
deponeringen minskat är att lagstiftningen ändrats samtidigt som
Sysav under alla år har arbetat
aktivt med att finna nya former
för återvinning. Spillepengs
avfallsanläggning som från början
beräknats räcka till 2017 har idag
en livslängd till åtminstone år
2040.
Och fokus har förflyttats från
deponering till annan verksamhet.
– Lagret av brännbart material
till avfall till avfallskraftvärmeverket är till exempel viktigt här
idag, säger Kent Björck, driftledare på Spillepeng.
Annan viktig verksamhet är
bland annat kompostering av
trädgårdsavfall, behandling av
förorenad jord och sortering av
grovavfall.
Verksamheten är som vanligt febril på anläggningen. Idag är sju
lastbilar igång på området med
allt från sortering till flisning,
omlastning och packning, men
det varierar från dag till dag.
– Det är mycket just nu, säger
Adrian Pratt, arbetsledare för
sorterings- och lagringsarbetet.
Ett trettiotal medarbetare
Spillepengs avfallsanläggning
omfattar ett 60 hektar stort område och drivs av 17 fast anställda
och upp till ett dussintal entreprenörer.
– Jag gillar processen, att hålla
på med kompostjord och friheten
i jobbet. Jag sköter mig själv rätt
mycket. Cheferna litar på oss och
ger oss frihet under ansvar, säger
maskinföraren Anders Månsson
vid kompostbäddarna, där han
siktar jord.
Miljöassistenten Mikaela Pettersson analyserar lakvatten på
Spillepeng.
– Det roligaste med jobbet är
att laborera och att jag får vara
med om processuppstarten i den
nya vattenreningsanläggningen,
säger hon. Till sin hjälp har hon
kollegan Joakim Gabrielsson, miljötekniker, som även jobbar med
metangasutvinningen från den
gamla delen av deponin.
– Arbetet varierar väldigt,
vissa dagar är jag ute mycket,
gör mätningar i lakvattenbrunnar och grundvattenrör, andra
dagar reglerar jag metanhalten i
gasanläggningen eller analyserar
prover inomhus, säger han.
Brännbart avfall som lagras på
Spillepeng hamnar i avfallskraftvärmeverket som står för 60
procent av fjärrvärmen i Malmö
och Burlöv med värme. Under
sommarhalvåret, när det inte behövs så mycket fjärrvärme, lagras
avfallet. Det packas hårt med
stora kompaktorer som väger
40–50 ton. Avfallet packas bland
annat för att spara plats, minska
vatteninträngning och mängden
syre. Maskinisten Håkan Svensson arbetar med det lagrade
avfallet.
– Det svåraste med jobbet är
Vad? Spillepeng är en artificiell halvö
som byggdes bland annat för deponering av avfall. Idag är avfallsanläggningen en omlastnings-, sorterings-,
lagrings- och återvinningsplats för
olika typer av avfall.
Vem? 17 fast anställda och ett dussintal entreprenörer.
Hur mycket? Förra året bearbetades 370 000 ton avfall.
sysav 40 ÅR / retur
Anders Månsson jobbar som maskinförare.
Om värsta sopan: ”Fyra fem likkistor
på sorteringsplattan. Det var inget i
dem men det var ändå märkligt.”
Roger Nilsson, maskinförare, jobbar bland annat på omlastningen för
matavfall.
Om Sysav: ”Det är en jättebra arbetsplats. Jag blir alltid korrekt bemött.”
Mikaela Pettersson, miljöassistent på nya
vattenreningsanläggningen.
Om avfall: ”Man ska försöka återvinna
så mycket som möjligt naturligtvis och
det tycker jag Sysav lyckas med.”
LAGRAS till vintern
Spillepeng
8
Joakim Gabrielsson, miljötekniker,
jobbar bland annat med biogas från
gamla deponin.
Roligast: ”Det är kul att följa vad
som händer med avfallet från insidan.”
Roland Möller jobbar på Sysavs slaggsortering. I arbetsuppgifterna ingår att lasta slaggen på bilarna och att
sköta slaggsorteringen.
– Vi har ansvar för att det fungerar här, skriver upp
vad som ska repareras och gör bara småjusteringar
själva, säger han.
att undvika damm. Det handlar
om att ställa upp maskinen i rätt
vindriktning. Håkan Svensson
har jobbat på Sysav sedan januari
2013.
– Det bästa med att jobba här
är att få se hur avfallet hanteras.
Tidigare hade jag ingen aning om
hur stor hanteringen är. Nästan
allt tas till vara. Det är bra för
miljön.
Ständig utveckling
Från avfallskraftvärmeverket
kommer slagg som bildas vid
förbränning – grus, sten, porslin, glas och metall som inte
förbränts. Den största delen av
slaggen, cirka 90 procent, blir
Håkan Svensson jobbar
med lagrat avfall.
– Det bästa med att
jobba här är att få se hur
avfallet hanteras. Tidigare
hade jag ingen aning om
hur stor hanteringen är.
Värsta sopan Lars Ek
stött på under årens
lopp är ammunition.
– Men i övrigt har jag
inte sett något skrämmande eller extremt,
säger han.
slaggrus som kan användas vid
anläggningsarbeten.
Metallerna sorteras ut och återvinns. Roland Möller, inhyrd entreprenör från Akka frakt, sköter
tillsammans med en arbetsledare,
tre andra förare och en traktorgrävare slaggåtervinningen. Metallen delas upp i magnetiskt och
icke magnetiskt skrot och i olika
storlekar från två millimeter till
större skrot.
– Slaggsorteringen utvecklas
hela tiden, vi plockar ut mer och
mer metall, säger Roland Möller.
Det bästa med Sysav är enligt
Roland Möller organisationen.
– Det är ordning och reda här,
Kent Björck var med på 1990-talet när Spillepeng
började byggas.
– På Sysav har man alltid lyssnat på gubben på fältet.
Det tog jag med mig när jag själv blev arbets- och
driftledare.
Adrian Pratt, till höger, är arbetsledare för sorterings- och lagringsarbetet på Spillepeng.
säkerheten är väldigt hög och det
är skönt, säger han.
Förra året bearbetades 370 000 ton
avfall av alla de slag på Spillepengs avfallsanläggning.
Lars Ek, som jobbar på sorteringsplattan tillsammans med
fem andra maskinister, tar hand
om grovavfall som ska sorteras,
som kommer från verksamheter
och återvinningscentraler. Just
nu krossar han trä och sängar, för
att sortera ut metallspiralerna ur
bäddmadrasserna. Här sorteras
även gipsplattor och isolering ut.
– Ju äldre man blir, desto mer
begriper man, inser hur viktigt det
är med sopsortering, säger han.
Sysav 40 ÅR / retur
9
Spillepeng – ett stort miljöcenter
Spillepeng är en stor återvinnings-, sorterings- och
lagringsplats för olika typer av avfall. Brännbart
avfall lagras här under sommaren, trädgårdsavfall
komposteras och grovavfall sorteras. Det avfall som
deponerades här förr avger fortfarande metan som
tas till vara. Lakvattnet renas, en helt ny anläggning
testas i vår – och så försigår fågelskydd på Spillepeng.
Fågelskydd
Fågelskyddet på Spillepeng består bland annat
av en backsvalekoloni,
ett fågelsjukhus och en
genbank för höns. Backsvalekolonin är en av
Skånes största. De första
svalorna började bygga
bo här 1997.
Träflisning
Utsorterat trä flisas för att kunna
användas i biobränslepannor.
Gasutvinning
Det bildas drygt 300 kubikmeter gas i
timmen från den gamla deponin på Spillepeng. Gasen används till uppvärmning
av lokaler på anläggningen. Resten går till
fjärrvärmeproduktion som räcker till att
värma nästan 500 normalstora villor.
Sorteringsplatta
På sorteringsplattan sorteras nästan 150 000 ton grovavfall årligen.
Avfallet kommer från återvinningscentraler och verksamheter.
Vattenrening
I år trimmas Sysavs nya vattenreningsanläggning in. Den
kommer att rena 250 000
kubikmeter lakvatten årligen
med SBR-teknik, satsvis
biologisk rening.
Kompostbäddar
I kompostbäddarna produceras
38 000 ton grönkompost om året
med hjälp av mikroorganismer.
Kompostbäddarna vänds en gång om
året. Efter tre år är komposteringen
klar och den certifierade grönkomposten kan siktas.
Deponi
Mängderna avfall som deponeras
har minskat från 218 000 ton år
2000 till dagens 14 600 ton.
Lagring
Här lagras brännbart avfall.
På vintern, när behovet av
fjärrvärme är som störst,
är två grävskopor igång för
att lasta avfallet som ska till
kraftvärmeverket.
Slaggsortering
Ur bottenaskan från avfallskraftvärmeverket sorteras metallerna ut. De sorteras i olika fraktioner:
järn, aluminium och övriga metaller i olika storlekar, från två millimeter till större skrot. 8 000 ton
metall sorterades ut här förra året.
Namnet Spillepeng
Det finns olika historier om namnet Spillepeng. En säger att det låg en vägkrog vid
Malmös utfart till Burlöv och Arlöv där
man spillde sin peng på dricka. Enligt en
artikel i Sydsvenskan kan namnet kopplas
till en tvist mellan Malmö stad och Arlövs
by om äganderätten till området, som
började på 1600-talet. Eftersom området
ständigt bytte ägare, som en dansk spelmark, fick det namnet Spillepeng. Tvisten
avslutades 1789 när området definitivt
tilldömdes Malmö stad.
Ett himmelrike
för fåglar
På Spillepeng finns mat både på landbacken
och i havet – och människor som sätter
fåglarnas intressen i första rummet. Det är
livet på en pinne för en pippi.
3 Snabba
Vanligaste frågan ni får?
– ”Är ni säkra på att det är askan efter
just mitt djur som jag fått?” Och svaret
är ja, vi dokumenterar och hanterar allt
väldigt noggrant och man är välkommen
in till oss för att se hur det går till.
Resultatet är en levande och
växande backsvalekoloni, en
genbank för skånska höns och
en samling uppstoppade fåglar.
Studier om olika måsarter och
även andra fåglar har genomförts
på Spillepeng i samarbete mellan
Sysav, Skånes ornitologiska förening och Lunds universitet under
årens lopp.
hönsen och om skadade fåglar.
Till sin hjälp har Ragnar Kristiansen-Dyrlund volontärer från
Skånes ornitologiska förening,
SkOF. De har hjälpt till att snickra
och sätta upp en del av de 6 000
holkar som satts upp i Sysavs
ägarkommuner under årens lopp.
– Fler holkar ger fler fåglar.
Många vadarfåglar är rödlistade
och de behöver den typ av sjöäng
som finns vid Spillepeng för att
överleva.
Räddar skadade fåglar
16 skärfläckor
– Viltvården är viktig för vadarfåglarna. Höjdpunkten i fjol
var när 16 skärfläckor fick ut
sina ungar i sjön, säger Ragnar
Kristiansen-Dyrlund, Sysavs egen
viltvårdare. Han berättar att rovdjur är ett hot mot vadarfåglarna,
liksom högt gräs.
– Ungarna hittar inte ut till
vattnet om gräset är för högt och
blir då ett lätt byte för räven, minken, mården, illern och grävlingen. Förra året hade vi inga rävar
eftersom de drabbats av skabb,
men nu är de här igen.
Ragnar Kristiansen-Dyrlund är
spindeln i nätet för fågelskyddet, han sköter ängarna, håller i
kontakterna med myndigheter,
markägare och Skånes ornitologiska förening. Att känna området bättre än sin egen ficka och att
bedriva skyddsjakt är en del av
jobbet – liksom att utfodra rådjur
vintertid, att hålla rent, snickra
och sätta upp holkar, ta hand om
12
sysav 40 ÅR / retur
1997 byggdes voljärer för att
skadade rovfåglar skulle kunna
flygträna och ett par år senare
våtbassänger för sjöfåglar.
Volontärerna från SkOF hämtar
upp cirka 500 skadade fåglar som
anmäls till polisen och Sysavs
egen jourtelefon. Ungefär hälften
klarar sig.
– Verksamheten hade inte
fungerat praktiskt utan volontärerna. De gör en stor insats. När
en kungsörn, havsörn, duvhök
eller uggla som är hotad räddas,
betyder det mycket.
– Vi lär oss mycket om hur de
transporterar sig när återfynd
anmäls och vi samarbetar med
forskare i olika projekt, säger
Ragnar Kristiansen-Dyrlund och
fortsätter:
– Jag har Sysavs bästa jobb.
Alla jag träffar har ett gediget
intresse för djur – biologer, tjänstemän och lantbrukare. Att se
nyttan av arbetet vi gör är oerhört
tillfredsställande. Jag drömmer
om att få ut människor hit som
inte mår bra. Att göra något för
djuren och vistas i naturen är
välgörande för kropp och själ.
Foto: Andreas Offesson
Text: Jasna Brkic
Foto: Ewa levau
Konstigaste förfrågan?
– Om vi kunde kremera en minigris,
men den var alldeles för stor.
Vad händer med askan?
– Vid gemensam kremering, när flera
djur kremeras samtidigt, sprids askan
på ett grönområde på Spillepeng. Vid
separat kremering, som ofta är fallet
med privatpersoners sällskapsdjur,
kan man välja att ta hem askan eller
mot en mindre avgift begrava urnan
på vår djurminnesplats eller sprida
askan i vår minneslund.
Skratt, tårar
och kramar
Nedersta bilden: På Spillepeng finns en av Skånes största backsvalekolonier. Här häckar 300–500 par backsvalor. Varje år rensas sandbanken
innan backsvalorna anländer från Afrika i slutet på april. Foto: Andreas
Offesson.
Fågelskyddet
När? Skånes ornitologiska förening, SkOF,
inledde samarbetet med Sysav 1993 när de
började ringmärka måsfåglar på Spillepeng.
Vad? Skyddar vadarfåglarna i området,
ringmärker och tar hand om skadade fåglar
runt om i Skåne – och matar fåglar på
Torup i Malmö, Skrylle och andra platser i
Lund samt i Måsalycke och Trelleborg.
Vem? Viltvårdaren Ragnar KristiansenDyrlund med volontärer från SkOF och
Lennart ”Silvertärnan” Bengtsson.
Ett jobb på djurkremeringen. Usch, tänkte
Kristina Bary först. Men sedan kom insikten om att ett sådant arbete ska skötas av
en sann djurvän. Som hon själv.
Text: christina gaki
Foto: Ewa levau
När Kristina Bary träffar nya
människor berättar hon inte med
en gång exakt vad hon jobbar
med.
Stämningen kan lätt bli spänd.
En typisk arbetsdag för henne
består nämligen till stor del av att
hämta döda djur från veterinärer
och sjukhus runtom i Skåne och
att sköta ugnarna på krematoriet.
– Det kan låta tungt, men man
vänjer sig faktiskt rätt snabbt.
Någon måste göra det och då
känns det viktigt för mig att en
djurvän som jag själv gör det,
säger Kristina.
Det var så hon resonerade då
för sex år sedan när en vän tipsade om jobbet på Sysavs djurkremering i samma veva som hennes
anställning på ett möbelvaruhus
upphörde.
Pirrigt i början
– De första dagarna var pirriga
och nervösa, det tog en stund att
smälta att det faktiskt var djur
i de där bruna påsarna som jag
hämtade. Men sen såg jag det
positivt, vi gör något bra här, alla
djur får en värdig viloplats och
människorna jag möter är
Kristina Bary är en stor djurvän. Här med egna hunden Miki.
Sysav 40 ÅR / retur
13
Elefantbitar
Matte och
husse i finkan
vänliga. Jag har världens bästa
jobb, säger hon.
På frågan om det är något som
överraskat henne i jobbet svarar
hon:
– När jag började här blev
jag förvånad över att folk gärna
kremerar smådjur som ödlor och
undulater.
Bistår vid begravningar
Förutom att hämta djur och kremera dem sköter Kristina också
minneslunden på Spillepeng och
bistår vid begravningar. Ofta
finns hon också på plats på kontoret där hon tar emot privatpersoner som vill låta kremera ett älskat husdjur. Det är dessa möten,
ibland lågmälda, ibland innerliga,
ibland fyllda av glada minnen
och skratt och ofta avslutade med
kramar, som Kristina uppskattar
mest med sitt arbete.
– Att se kunderna gå nöjda
och faktiskt, under omständigheterna, glada, härifrån ger mig
mycket glädje. En upplevelse jag
aldrig kommer att glömma var
en kund som ville vara med vid
kremeringen av sin hund. Jag höll
henne sällskap, vi drack kaffe och
hade ett mycket fint samtal. En
tid efteråt kom hon in med sin
hunds bollar till mig, hon tyckte
att min hund Miki skulle få dem
att leka med.
14
sysav 40 ÅR / retur
Foto: Ewa Levau
En makaber historia från djurkremeringen handlar om en elefant som var
för stor för att kremeras. Det var på
1970-talet när en cirkus besökte stan
och kom ut till djurkremeringen med
en död elefant i en container. Sven
tyckte att det var lite för mycket och
sa att de inte kunde ta emot ett så
stort djur. När cirkusföljet frågade om
maxvikten svarade han 50 kilo, och
trodde att han skulle bli av med dem.
”Ok”, sa killen, ”det fixar vi”. Sedan
kom det ett gäng cirkusarbetare med
motorsågar och löste problemet.
Den levande ormen
En kille ringde och sa att han skulle komma
in med en orm. När han kom lämnade han
en resväska, betalade och gick. ”Jag tar
hand om det här”, sa Sven Borglin och gick
in. En halv minut senare kom han ut som
skjuten ur en kanon och skrek: ”Gå inte
in där!” När han hade öppnat resväskan
visade det sig att där låg en i allra högsta
grad levande orm, huvudet stack ut och
tungan fladdrade. På den tiden fanns det
ett vapenskåp på djurkremeringen, eftersom djuren avlivades på plats. Sven högg
geväret och öppnade dörren in till ormen
så att han precis fick in pipan i dörrspringan och sköt. Det visade sig vara en tre och
en halv meter lång boa constrictor.
Tro´t om du vill!
Historierna från djurkremeringen liknar mer skrönor än berättelser
ur verkliga livet. Men det är inga skrönor. Håll i hatten, här kommer
djurkremeringens bästa historier. Berättade av Lasse Nilsson,
platschef på djurkremeringen, och före detta kollegan Bo ”Bosse”
Malmberg. I historierna nämns även bortgångne kollegan Sven
Borglin, som redan 1967 jobbade på djurkremeringen, då i hälsovårdsmyndighetens regi.
Text: Anna Vilén
När husse eller matte hamnade i finkan förr var det ingen
katastrof. Djurkremeringen
tog nämligen väl hand om
husdjur av alla de slag. Polisen
lämnade in både hundar och
katter men även andra djur
som getter och ankor till
djurkremeringen. De kunde
stanna här i tio dagar.
Sälbranden
Under 1980-talet uppstod valpsjuka bland sälarna i Öresund och
många döda sälar kom in till Sysav.
Den största vägde runt 100 kilo
och stoppades i ugnen som då
stod i källaren. Det visade sig vara
en dålig idé. Killen i källaren kom
uppfarande och stängde dörren,
sedan small det. Källaren brändes
nästan ut. Sälfettet hade smält och
runnit ur ugnen och ner på underbrännaren där det tog fyr.
Efter det ändrades botten på
ugnen så att det inte kan rinna ut
något ur den.
Foto: Andreas Offesson
Arga svanen
Cirkusapan
Cirkus Brazil Jack ringde och
frågade om djurkremeringen
kunde avliva en gammal och
sjuk apa som varken kunde
höra eller hålla tätt. Cirkusdirektören med tvinnade
mustascher och jacka med
fransar kom med apan i taxi –
en schimpans i kostym, med
fluga och allt. Det blev bara
för mycket. Sällskapet fick åka
till djursjukhuset med apan
istället.
Skånska dagbladet
20 oktober 1978
En vinterdag när Bosse och Sven stod på
parkeringen kom en svan flygande, väldigt
tungt, och kraschlandade på asfalten. Det
visade sig att benen och halva kroppen var
en enda stor isklump. Den togs in för upptining, sattes i bur och serverades vatten och
mat. På morgonen dagen efter var det ett
förfärligt liv som hördes lång väg när personalen kom. Svanen hade tinat, ilsknat till
och använde näbben för att slänga skålarna
i golv och tak. Hunden Kim som satt i ett
hörn var så trött på svanens oväsen att han
gick bort och kissade på den så fort han
blev utsläppt ur sin bur. Men svanen klarade
sig och släpptes ut välbehållen.
Djurkremeringen
Vad? Sysavs kremeringsanläggning
för sällskapsdjur och försöksdjur.
Djurkremeringen hanterar även kliniskt biologiskt avfall från exempelvis
veterinärer och djursjukhus.
När? Verksamheten startade i
mitten av 1960-talet och har funnits längst på Sjölunda, i Sysavs regi
sedan 1980.
Vem? Här arbetar Lasse Nilsson,
platschef, och Kristina Bary, maskinskötare och chaufför.
Sysav 40 ÅR / retur
15
Sysav Industri AB
Vad? Skräddarsydda avfallslösningar
för företagskunder och tar emot
avfall som inte ligger under ägarkommunernas kommunala ansvar. Tar
emot allt utom sprängämnen och
radioaktivt avfall.
När? Bolaget Sysav Industri startades 2012, men försäljning mot
företag har funnits på Sysav sedan
företaget bildades.
Hur mycket? Ungefär 500 000 ton
avfall per år.
Från deg till duvslag
Sprängämnen och radioaktivt avfall stöter på patrull. Men i stort sett
allt annat avfall kan tas om hand av Sysav Industri AB.
Text: CHRISTINA GAKI
Foto: Andreas offesson
– Varje morgon är lika spännande,
man vet aldrig vilka frågor som
ska komma, säger företagsrådgivaren Ann-Christine Hallberg
som har till uppgift att lösa även
de mest udda förfrågningar.
Sysav Industri AB tog förra året
emot drygt 500 000 ton avfall.
Bland kunderna finns såväl stora
byggföretag och livsmedelsindustrier som frisörer och djursjukhus. De vanligaste avfallsslagen
utgörs av brännbart avfall som ej
återvinningsbar plast och kartong, träbitar och bitar av byggskivor samt förorenade massor till
sanering och ickesorterat avfall.
Men så finns det ju också lite
16
sysav 40 ÅR / retur
mer udda avfall där det inte är
alldeles enkelt att avgöra hur det
ska tas om hand på bästa sätt.
Avfall som fårull, stinksotsangripen säd och vingar från vindkraftverk. Det är dessa ärenden
som landar i företagsrådgivaren
Ann-Christine Hallbergs knä.
Rejält detektivarbete
– Min första uppgift är att ta reda
på om vi får ta emot avfallet, vad
säger lagen och har vi de tillstånd som krävs? Nästa fråga är
hur kan vi hantera och bearbeta
det, hur ska det förpackas för
transport, vilka egenskaper har
avfallet och vad innehåller det
egentligen?
Här kommer hennes bakgrund
som kemiingenjör med mångårig
erfarenhet inom processindustrin
väl till pass.
– Tack vare att jag har arbetat
så mycket med produktutveckling tidigare så har jag goda kunskaper om hur avfallet produceras och kan därmed tänka mig in i
vad det kan innehålla.
Men konstiga avfall kräver
ändå ofta ett rejält detektivarbete,
där hon konfererar med driftpersonal och myndigheter.
Ett ärende kan kräva så många
som tio personers medverkan.
– Avfall från lantbruket är
speciellt knepigt eftersom det
Ann-Christine
Hallberg har jobbat
med avfall för företagskunder i snart
tjugo år.
– Avfallen blir mer
och mer komplexa,
är ofta sammansatta av flera olika
material. Det är till
exempel fallet med
en del av de nya
byggmaterialen som
tas fram. Avfallsperspektivet glöms lätt
bort vid utvecklingen av nya produkter,
säger hon.
Vanliga avfallsslag är till exempel brännbart avfall som ej återvinningsbar plast och kartong, träbitar och bitar av byggskivor samt förorenade massor till sanering och ickesorterat avfall.
omgärdas av lagstiftning som är
så komplicerad att till och med
Jordbruksverket kan ha problem
med att tolka den!
Det kan handla om sticksotsangripen säd eller ett ogräs som
heter stånds och är giftigt för
betande djur och som måste
hanteras och destrueras på ett
speciellt sätt.
– Spridningsrisken för smittat
avfall är stor och då gäller det att
veta att det inte får omlastas till
exempel. Fårull som man kanske
inte tycker är så konstigt omfattas
av en förordning som är mycket
specifik – och vi fick en förfrågan
från en bonde som klippt 300 får.
I det fallet måste ullen förpackas i
plastsäckar och tas direkt till förbränning utan omlastning även
om det, som i detta fall, handlade
om ull från helt friska får.
Udda förfrågningar
Till de allra mest udda förfrågningar som hon hanterat hör en
sex meter lång båt, en vinge från
ett vindkraftverk och två containrar med deg och mandelmassa.
– Vi blandade degen med
Till vanliga udda avfall hör byggmaterial som är angripet av äkta hussvamp vilket är högst smittsamt då det sprids med vinden.
Foto: Aniticimex.
brännbart material så att det fick
rätt konsistens och kunde skopas
upp och gå till förbränning för
energiåtervinning. Men det märkligaste jag varit med om är ändå
duvslagen som hade rivits utan
att först ta ut de döda duvorna.
Fåglarna var smittade med
Newcastles sjukdom och det gick
inte att göra annat än att ansöka
om dispansdeponi och täcka över
alltihop så att inte sjukdomen
skulle sprida sig.
Till vanliga udda avfall hör byggmaterial som är angripet av äkta
hussvamp och högst smittsamt
då det sprids med vinden. Lösningen är även i detta fall deponi.
Men det hör till ovanligheterna
för nästan 99 procent av allt avfall
som Sysav tar emot återvinns som
material eller som energi i form
av el, värme eller biogas.
– Vi kan ta emot i princip allt.
De fall jag kan komma på där vi
inte nått en lösning beror på att
kunden tyckte att hanteringen
blev för krånglig för deras del.
Företagstjänster
Sysav Total – en skräddarsydd helhetslösning för alla
typer av avfall som kan uppstå i verksamheten, med en
kontaktperson och en samlad faktura.
Sysav Byggretur – ett heltäckande system för byggföretagens avfallshantering.
Sysav Bioretur – för livsmedelsavfall från industrier
och grossister. Avfallet bearbetas i Sysavs anläggning till en
pumpbar slurry, som används för produktion av biogas och
biogödsel.
Sysav Protector – tjänst för kliniskt avfall, läkemedelsavfall och sekretessavfall.
Lots Miljösystem – behållarsystem, hantering, rådgivning, kemistsortering och transport för farligt avfall.
Sysav 40 ÅR / retur
17
EVA CARMLID
HR/Personalavdelningen, personalutvecklare
Vad gör ni på er avdelning/enhet?
HR/Personal erbjuder professionellt stöd
och samarbete i frågor som rekrytering och
rehabilitering.
Vi hjälper till med kompetensutveckling
i form av både direktriktade och centralt
anordnade utbildningar samt stöttar kring
frågor som rör arbetsrätt, pensioner och
försäkringar.
Vad är det bästa med att jobba på
Sysav? Det bästa med att jobba på Sysav är
att det ständigt händer saker och verksamheten utvecklas konstant! Det allra bästa är
att vi är ett företag med medarbetare inom
många yrkesområden, vilket ger en härlig
blandning av människor och kunskaper.
RUSTAN NILSSON
Kommunikationsavdelningen, miljöpedagog
Vad gör ni på er avdelning/enhet?
Vi miljöpedagoger tar hand om våra studiebesök, besöker skolor och är ute föreläser
hos företag och organisationer.
Vad är det bästa med att jobba
på Sysav? Det bästa är alla möten med
olika människor med olika kompetenser och
bakgrunder. Dessutom kräver vårt jobb att
vi ständigt måste hålla oss uppdaterade med
vad som händer inom Sysav och i avfallbranschen i stort. Det innebär att vi har en
pågående dialog med många på Sysav och
det är både givande och kul!
SOFIE JAKANDRÉ
Administrativa avdelningen, upphandling och
inköp, upphandlare
Vad gör ni på er avdelning/enhet?
Enheten upphandling och inköp stödjer verksamheten vid inköp över beloppsgränserna
för direktupphandling. Enheten tar, tillsammans med beställare i organisationen, fram
förfrågningsunderlag och avtal i enlighet med
lagstiftningen för offentlig upphandling. Enheten
fungerar också som stöd vid avtalsuppföljning
och övriga inköps- och avtalsfrågor.
Vad är det bästa med att jobba på
Sysav? Det bästa med att jobba på Sysav är
att ha ett stimulerande och utvecklande arbete
tillsammans med positiva och trevliga kollegor.
18
sysav 40 ÅR / retur
INGRID NILSSON
Försäljningsavdelningen, avfallsrådgivare kundservice
Vad gör ni på er avdelning/
enhet? På kundservice hjälper vi
privat- och företagskunder som har
alla möjliga olika avfallsfrågor.
Vad är det bästa med att
jobba på Sysav? Kollegorna och
glada kunder.
Hej, HK!
Porträttbilder:
Andreas offes
son
illustration:Vil
la arkitektur
ab
ANN THORÉN
Avdelningen för kommunservice, avfallsrådgivare
Vad gör ni på er avdelning/enhet?
Vår avdelning arbetar med frågor som till
största del berör våra ägarkommuner. Det
kan vara att ansvara för upphandlingar av renhållningstjänster eller gemensamma upphandlingar. Driva samordningsgrupper, genomföra
avfallsinventeringar ute i kommunerna samt
rådgivning och utbildning.
Vad är det bästa med att jobba på
Sysav? Det bästa är att få arbeta med frågor
som är intressanta och som engagerar och att
få göra det tillsammans med väldigt trevliga
och kunniga kollegor.
JOHAN NYHOLM
Kommunikationsavdelningen, teamledare ITservice.
Vad gör ni på er avdelning/enhet?
Vårt ansvar sträcker sig från att se till så
att den enskilde användarens arbetsplats
fungerar, till att se till så att hela IT-miljön på
Sysav fungerar. Vi ser till så att det köps in
datorer, mobiler, skrivare, servrar, att våra
nätverk och internet fungerar samt att det
underhålls.
Vad är det bästa med att jobba på
Sysav? För mig så är det bästa med att
jobba på Sysav mina arbetskollegor.
PAULINA LUEDTKE
Miljö- och kvalitetsavdelningen, central miljösamordnare
Vad gör ni på er avdelning/enhet? Vår
uppgift är att stödja Sysavs verksamheter genom
samordning och utveckling av arbetssätt bland
annat inom: miljö-, kvalitets- och arbetsmiljöledning, målstyrning och samordning av handlingsplaner; lagbevakning, avvikelsehantering,
revisioner och regional avfallsplanering. Vi fångar
även upp den utveckling som sker i branschen
och i övriga samhället inom dessa områden.
Vad är det bästa med att jobba på
Sysav? Att få arbeta i ett företag där miljöfrågan är en central del i verksamheten. Att
få arbeta med frågor som engagerar mig: som
miljöfrågan och hållbarhetsarbete och att känna
att jag på så vis kan vara med och påverka och
driva utvecklingen och bidra till en bättre miljö.
HELCIO DE LIMA
Administrativa avdelningen, mängdcontroller
Vad gör ni på er avdelning/enhet?
Administrativa avdelningen stödjer verksamheten med administration, ekonomi,
statistik, upphandling och inköp. Min roll
som mängdcontroller innebär att ta fram
statistik och nyckeltal till kunder, myndigheter och organ samt samordna statistikarbetet mellan avdelningarna.
Vad är det bästa med att jobba
på Sysav? Sysav är i miljöbranschen och
har möjlighet att påverka. Det är viktigt
för mig.
Huvudkontoret
Sysavs huvudkontor ligger framför
avfallskraftvärmeverket på Spillepengsgatan 13 i Malmö. På huvudkontoret arbetar 55 personer
och här finns följande avdelningar:
administrativa avdelningen,
avdelningen för strategisk affärsutveckling, avdelningen för kommunservice, försäljningsavdelningen,
HR/personalavdelningen, kommunikationsavdelningen, miljö- och
kvalitetsavdelningen, utredningsavdelningen, Sysav Utveckling AB.
Sysav 40 ÅR / retur
19
Varje minut
– ren glädje
Den 30 september stänger han dörren till kontoret på huvudkontoret för gott,
men dörren har under de senaste 18 åren alltid stått öppen.
Text: Jasna Brkic
Foto: Jenny Kestrup
– Jag stänger aldrig dörren. Det är
roligt jobba med människor, säger
Håkan Rylander.
HÅKAN
RYLANDER
Född: 29
september 1945
i Göteborg, flyttade till Malmö
som sexåring.
Familj: hustrun
Kristina, barnen
Patrik och Anna,
barnbarnen
Ludvig, Maja,
Waldemar och
Stella.
Foto: Ewa Levau.
1996 blev Håkan Rylander vd på
Sysav. Humorn är en viktig ingrediens i livet och på jobbet.
– Jag har haft jätteroligt här,
stimulerande duktiga, engagerade medarbetare och en bra
styrelse. Om inte varenda sekund
så har varje minut varit ren glädje.
Den goda andan kommer jag att
sakna.
Håkan Rylander berättar att
det var lagstiftningen, 1969 års
miljöskyddslagstiftning och den
kommunala renhållningslagstiftningen, som så småningom ledde
till att Sysav bildades och regional
avfallshantering infördes.
– Det praktiska arbetet handlade i många fall i inledningsskedet
om att stänga tippar i vattenbryn,
-drag och sumpmark – och bygga
upp en miljöriktig avfallshantering.
TVÅ ANSTÄLLDA
Sysav hade två heltidsanställda
och en deltids-vd 1974, som
växte till 54 när Sysav 1975 köpte
Malmö avfallsvärmeverk med en
helt ny avfallsförbränningsanläggning från 1973. Därefter växte
20
sysav 40 ÅR / retur
och vidgades verksamheten raskt.
– När oljekrisen kom upptäckte
man att det fanns en billig och
outnyttjad värmekälla i avfallsförbränningsanläggningarna.
Resultatet blev att man över hela
landet inriktade sig på att leverera fjärrvärme från dessa.
Mycket har hänt. Nio delägare
har blivit fjorton. Namnet Sysav
är kvar, men står nu för Sydskånes avfallsaktiebolag.1974 var
deponeringen helt dominerande.
Idag material- och energiåtervinner Sysav nästan 99 procent av
allt avfall man tar emot, nästan
1 miljon ton per år, mindre än
0,5 procent av Sysav-regionens
hushållsavfall deponeras.
– Vi har gått från nästan 99
procents deponering till nästan 99
procents återvinning.
Ändrad inställning
Inställningen till sophantering har
också ändrats radikalt under de
senaste 40 åren.
– När jag som nyutexaminerad
civilingenjör berättade för en god
vän att jag fått jobb i avfallsbranschen sa han: ”jahaja där gick fyra
års utbildning till spillo”. Inställningen har ändrats. Så gott som
alla är idag mycket miljömedvetna och inser vikten av källsor-
tering och långtgående återvinning. Att avfallssorteringen blivit
synlig via återvinningscentralerna
har betytt mycket för den utvecklingen.
Enligt Håkan Rylander har Sysav
varit en föregångare på många
sätt, både internationellt och
nationellt.
– Sysav var tidigt ute med
återvinning av olika material och
var det första avfallsbolaget som
startade ett eget utvecklingsbolag. Sysav Utveckling bildades så
tidigt som 1986, säger han.
De internationella nätverken som
Sysav och enskilda medarbetare varit engagerade i har varit
viktiga:
– Vi har plockat hem mycket
genom att lära av andra och också
att undvika onödiga misstag.
Och vi har delat med oss av vår
kunskap. Miljöfrågan är global. Vi
har många besökare och vi är ute
och föreläser mycket.
På frågan vilken den svåraste
perioden på Sysav varit, svarar
Håkan snabbt.
– Det så kallade Sysavfallet när
två av våra ägarkommuner blev
beskyllda för att bryta mot lagen
om offentlig upphandling, och
Sysav och övriga ägarkommuner
också blev indirekt berörda. 2012
hittade vi en bra lösning som
mötte lagstiftningen genom att
dela upp bolaget, ett för hushållsavfall från ägarkommunerna och
ett för allt övrigt avfall.
Framtidens sophantering bör minimeras enligt Håkan Rylander.
– Målet är givetvis avfallsminimering och att vi lyckas bryta
sambandet mellan ekonomisk tillväxt och avfallstillväxt, men när
avfall uppstår ska det nyttiggöras
i största möjliga utsträckning.
MER ÅTERVINNING
Sysavs inriktning och framgångskoncept, med en kombination av
olika metoder, alltifrån återanvändning, återvinning, biologisk
behandling till förbränning med
energiutvinning och ett minimum
av deponering kommer att leva
kvar under överskådlig tid tror
Håkan Rylander.
– Mekaniska sorteringsanläggningar med inslag av manuell
sortering, tror jag inte på. Källsortering krävs för en fungerande
avfallshantering och folk ställer
upp på det. Det är ett svenskt
framgångskoncept som jag hoppas att man internationellt i större
utsträckning tar efter.
Sysav 40 ÅR / retur
21
Avfallshanteringen ser helt annorlunda ut idag än när Sysav
bildades för 40 år sedan. Inget tyder på att utvecklingen har
avstannat. Det är svårt att sia om var vårt fokus kommer att
ligga om 30 eller 40 år. Det får framtiden utvisa, men några
tänkbara scenarion är:
Illustration: Dynamic Dog
En så effektiv
materialåtervinning
att visionen ”det finns
inget avfall” blivit en
realitet?
Pant på till
exempel metall- och
plastförpackningar?
På 1960- och 1970-talen kom miljöfrågorna i fokus. Man upptäckte
att gifter ackumulerades i djur högt upp i näringskedjan. 1969 fick
Sverige en miljölagstiftning och 1972 fick kommunerna ansvar för att
hantera hushållens avfall. Det fanns mycket att ta tag i inom avfallshanteringen, på den tiden fanns en soptipp i nästan varje by.
Foto: Sysavs arkiv
Kamp om
avfallet på grund
av uttömda
naturresurser?
1974
2014
Retrosopor
Brutet samband
mellan tillväxt och
ökade avfallsmängder?
Utvecklad teknik
för kyla ur fjärrvärme
på grund av ökande
medeltemperatur?
TYG
PÅSE
RE
FILL
L OP PIS
FÖREBYGGANDE
DE
ÅTERANVÄNDA
MATERIALÅTERV
MATERIALÅTERVINNA
PO
NI
ENERGIÅTERVI
ENERGIÅTERVINNA
DEPONERING
Faktorer som påverkar
framtidens avfallshantering:
• Ökat fokus på återvinning och
återanvändning
• Ökade krav på fossilfri produktion
av el och värme
• Ökad konkurrens i avfallsbranschen
• Ökad rörlighet av avfall mellan
länderna
Källa: Sysav 2020
och framåt, framtidsstudie genomförd av Sysav och
Kairos Future.
1974
Antal anställda: 3
Antal anställda: 68
Mängd avfall: 240 000 ton
Malmö
avfallsvärmeverk köps för
58,5 miljoner
kr. De första
fjärrvärmeleveranserna
påbörjas.
1976
1975
Den 17 juli
1974 bildas
aktiebolaget
Sydvästra
Skånes avfallsaktiebolag av
9 kommuner i
södra Skåne.
Antal anstälda: 135
Mängd avfall: 293 000 ton
1981
Sysav börjar
samordna
pappersåtervinningen i
regionen.
1974
1994
1984
1976
1977
Redan 1976 skrev
Sydsvenskan om
deponiförbud,
som även gällde
trädgårdsavfall.
Byalaget i Klagshamn ville stoppa
tippningen helt.
Sysavs första
dotterbolag,
Kemiavfall i
Skåne AB, bildas
för hantering
av det miljöfarliga avfallet. En
kemist anställs
i det nybildade
bolaget.
En av de
största omlastningsstationerna
i Sverige byggs i
Lund.
Ny avancerad
rökgasreningsanläggning – den
första i sitt
slag i världen
– tas i drift vid
avfallsvärmeverket.
1978
1979
1978 tas beslut om
att avfallsoljor och
annat miljöfarligt
avfall ska tas om
hand genom ett
dotterbolag.
1976
1980
Kemiavfalls nya
mottagningsanläggning för farligt
avfall tas i drift.
Pappersinsamling
finns nu i hela
regionen.
1981
1982
1980 bildar Sysav
intressebolaget
Sydåtervinning AB
tillsammans med
PLM-Sellbergs för
att kunna återvinna
papper och trä ur
industriavfall.
Sysav tar över
verksamheten på
djurkremeringen som
drivits av Malmö Hälsovårdsnämnd sedan
starten 1964.
Den nya slaggsorteringsanläggningen på
Spillepeng tas i drift.
Skrot och slaggrus
tas till vara.
Brunnservice AB
för slamsugning och
högtrycksspolning av
brunnar samt system
i industrier köps.
1984
1983
1991
1986
Sysav Utveckling AB bildas
och verksamheten drivs på
Ideon i Lund.
1985
Sysav öppnar den första
återvinningscentralen på
Sjölunda, 16 000 personer
besöker centralen.
Miljöbilen för insamling av
hushållens miljöfarliga avfall
ersätts av 16 miljöstationer
placerade på bensinstationer.
Utbyggnad av Spillepeng
avfallsanläggning fortsätter
i etapper och den första
delen av Spillepengs fritidsområde invigs.
Utbyggnad
av Spillepeng
avfallsanläggning påbörjas
genom att 15
hektar vallas in.
1986
1987
Sysav börjar,
som första bolag
i Sverige med
metangasutvinning
vid deponering
(Spillepeng), för
värmeproduktion.
Ny avfallsstation i
Trelleborg invigs.
Sysav börjar med
skolinformation.
1987
Sysav har fyra
återvinningscentraler.
Lots Miljösystem introduceras för insamling
av industrins miljöfarliga avfall och Sysav drar
igång ett insamlingssystem för sjukvårdsavfall,
Protector.
Sysav köper 25 procent av Marksanering i
Sverige AB.
1992
1990
1988
1985 startar insamling av småbatterier
och glas. Hushållens
miljöfarliga avfall samlas
in med ambulerande
miljöbil.
Debatten om dioxiner i rökgaser tar fart.
Stiftelsen Spillepeng
bildas för förvaltandet av ett framtida
rekreationsområde på
Spillepeng.
1994
Antal anställda: 129
Mängd avfall: 467 000 ton
1994
1991
Kemiavfalls mottagningsanläggning byggs ut
med en andra etapp där
en behandlingsanläggning för oljeavskiljarslam
ingår.
Verksamheten i
Brunnservice slås ihop
med Malmö Cisternoch slamtjänst och blir
det nybildade bolaget
Puls, där Sysav blir
hälftenägare.
1996
2004
1999
Sista etappen av Spillepengsutbyggnaden,
18 hektar rakt ut i
havet (sammanlagt
55 hektar). De tunga
massor som blir över
vid utbyggnaden
är startskottet för
Ågab, återvinning av
tunga massor.
Huvudkontoret flyttas från Östergatan
i centrala Malmö till
Spillepengsgatan.
1996
2003
2002 införs förbud mot deponering av utsorterat
brännbart avfall.
2000 påbörjas
markarbeten och
upphandlingar för
byggandet av ett
nytt avfallskraftvärmeverk med en ugn
för produktion av
både värme och el.
Drygt 930 miljoner
investeras.
En ny slaggsorteringsanläggning på
Spillepeng tas i drift.
Utöver skrot och
slaggrus sorteras även
metaller såsom koppar och mässing ut.
Det nya avfallskraftvärmeverket tas i
drift.
1998
2005 startar dotterbolaget Sysav
Biotec AB sin
verksamhet med
uppgift att svara
för biologisk
behandling av
matavfall och planering av en egen
biogasanläggning.
2000
Sysavstipendiet delas
ut till unga forskare
för första gången.
Sysavs logotyp
kretsloppsanpassas.
Kemiavfall i Skåne
AB byter namn till
Sysav Kemi AB.
Sysav etablerar
elektronikdemontering och återvinning
med syftet att ta bort
skadliga ämnen och
återvinna metaller.
2001
2001
Trippelinvigning.
Det utbyggda
huvudkontoret,
linje 4 i kraftvärmeverket
och förbehandlingsanläggningen för
matavfall invigs
med pompa
och ståt.
2007
2006
2005
2002 2003
Sysav köper resten
av Marksanering
som nu blir en del
av Sysav Kemi. Här
renas jord på biologisk väg som bland
annat används för
att täcka deponier.
Nytt avfallskraftvärmeverk är under
byggnation.
2002
Sysav får fem nya
ägarkommuner –
Sjöbo, Skurup, Ystad,
Simrishamn och
Tomelilla – och två nya
avfallsanläggningar –
Måsalycke utanför St
Olof och Hedeskoga
utanför Ystad.
Sysav har nu 15 återvinningscentraler.
1990-2001
2006 deltar Sysav
i en internationell
tävling där man
korar världens
bästa energianläggning med avfall som
bränsle. Kriterier
som bedöms är
miljöprestanda,
energieffektivitet,
design och arkitektur. I konkurrens
med anläggningar
världen över kniper
Sysav andraplatsen.
2007 påbörjas byggnation av en förbehandlingsanläggning för
matavfall.
Det nybildade dotterbolaget Sysav Elektronik
AB tecknar under året
avtal med El-Kretsen
som innebär större
upptagningsområde för
uttjänt diverseelektronik.
2009
Antal anställda: 286
Mängd avfall: 984 000 ton (2013)
Antal besök på återvinningscentralerna: 1,8 miljoner (2013)
2013
2005
2004
1999
Sysavs förste vd,
Kjell Nilsson, går
i pension och
efterträds av Håkan
Rylander.
Lots finns nu hos
240 kunder.
Återbruk av byggmaterial börjar på
försök i samarbete
med Malmö serviceförvaltning.
1999
2014
Antal anställda: 226
Mängd avfall: 779 000 ton
Antal besök på återvinningscentralerna: 1,1 miljoner
2013 kompletteras farligt avfallinsamlingen med
Samlaren, ett skåp
för insamling av
lampor, batterier
och småelektronik, som placeras
ut i matbutiker i
samtliga Sysavs
ägarkommuner.
Dotterbolaget
Sysav Industri
AB bildas i
slutet av året.
2008
Sysav
fyller
40!
2012
2009
2008 bildas KS
Recycling för
återvinning av
elavfall som
ägs till hälften
vardera av
Sysav och
Kuusakoski
Sverige AB.
2011
2013
2014
2012 driftsätts två nya
moderna ugnar
för separat
djurkremering.
foto: Sysavs arkiv
Avdelningschef
Kjerstin Ekvall
Karriär på Sysav: Började som vd för Sysav
utveckling på Ideon i Lund, 1996. 1997 utsågs hon
även till planeringschef. 2005, efter en kort period
som informationschef, började Kjerstin arbeta som
vd för Sysav Biotec AB, tillsammans med två andra
personer. Nu är verksamheten en avdelning inom
Sysav och Kjerstin är avdelningschef.
Om jobbet: ”Det är väldigt kul att gå till jobbet
trots soporna, blåst och gnissel. Även när det är
kallt och eländigt.”
Matavfall på
frammarsch
På Sysav är det sju personer som
dagligen tar hand om allt matavfall som sorteras ut i Sysavregionen. Förbehandlingsanläggningen som behandlar, separerar
och finfördelar matavfallet till
en pumpbar så kallad slurry, är
igång från halv sex på morgonen
till klockan tio på kvällen. En ny
linje håller på att uppföras och
ska provköras i juni. Då kommer man att kunna pressa 26 ton
matavfall i timmen, 16 ton mer än
i den gamla linjen – med hjälp av
fler skruvpressar.
– Vi planerar att halvera
mängden brännbart från förbehandlingen med bibehållen slurrykvalitet, säger Kjerstin Ekvall,
avdelningschef för Biotec.
En ny linje i förbehandlingsanläggningen provkörs i juni och
en biogasanläggning ska börja byggas i höst.
Text: Jasna Brkic
Foto: Ewa levau
Namnet ”slurry” såg Kjerstin
Ekvall i en engelsk tidning 1996.
– Jag tyckte det var ett bra ord
även på svenska, det är vad det
låter som.
Sammansvetsat gäng
Förbehandlingsanläggningen
för matavfall
Vad? Här förbehandlas matavfall till en pumpbar slurry för
produktion av biogödsel och biogas.
Aktuellt? En ny produktionslinje provkörs i juni och i
höst byggs en ny biogasanläggning.
När? Startade som ett eget bolag 2005, för att bli en avdelning inom Sysav 2009 när förbehandlingen kom igång.
Vem? Sju anställda.
Hur mycket? 35 000 ton matavfall bearbetades här 2013.
22
sysav 40 ÅR / retur
Från vänster:
Projektledare Peter
Hansson, processoperatör Per-Ola
Nilsson, processoperatör Alexander
Olsson, avdelningschef Kjerstin Ekvall,
processoperatör
Håkan Dahlberg,
kvalitetsansvarig
biogödsel Katarina
Hansson, driftsledare
Catarina Jönsson.
Det är ett litet sammansvetsat
gäng med tre processoperatörer,
en driftsledare, en projektledare,
en avdelningschef och en nyanställd specialist på biogödsel
som tar hand om matavfallet och
utvecklar verksamheten tillsammans.
– Det är roligt att arbeta när det
inte finns ett färdigt koncept och
det är kul att vi är ett team som
tillsammans hela tiden funderar
över hur man kan arbeta annorlunda för att förbättra verksamheten. Vi ser utmaningar och
försöker vara innovativa hela
tiden , säger Kjerstin.
Sysav Biotec AB bildades den 1
maj 2005 som en följd av riksda-
gens nationella mål att minst 35
procent av allt matavfall skulle
samlas in 2010. Samordning med
delägarkommunerna och teknikutveckling stod på agendan. Allt
var nytt, till och med begreppet
matavfall.
– Vi diskuterade benämningen
matavfall, enades om att matavfallet skulle samlas in i papperspåsar och så vidare. Det var
mycket förarbete innan vi kunde
börja bygga anläggningen. Samtidigt började kommunerna successivt införa insamlingssystem för
matavfall, säger Kjerstin Ekvall.
2009 togs förbehandlingsanläggningen i drift.
– Det tog fem år att gå från nästan 10 000 ton behandlad mängd
2009 till drygt 35 000 ton behandlad mängd 2013. Kvalitetsarbetet
är otroligt viktigt när man arbetar
med ny teknik.
Sysav Biotec AB fusionerades
med Sysav och blev istället en
avdelning på Sysav när driften
kom igång.
– Det var en naturlig utveckling, säger Kjerstin Ekvall.
på att transportera in gödsel och
utvinna biogas ur den, säger Kjerstin Ekvall.
Framtiden handlar enligt Kjerstin
Ekvall om utveckling av det som
finns.
– Vi har inte plats att bygga
mer här. Vårt arbete blir att
utveckla behandlingen och att
producera så mycket gas som
möjligt. Biogasanläggningen ska
kunna ta framtidens mängder. Vi
ska inte stå fulla 2016. Vi kommer
även att jobba med kvalitetsfrågorna för att ta fram en väldokumenterad biogödsel, säger hon.
Arbetet med att behandla matavfallet är viktigt för miljön:
– Att sortera matavfall är en
effektiv åtgärd för att minska
klimatpåverkan. Genom att
producera biogas och biogödsel
ersätter vi fossila fordonsbränslen
och nyproduktion av handelsgödsel. Det gäller att få alla att förstå
varför vi gör detta, från dem som
sorterar till dem som köper de
produkter vi tar fram. Vårt arbete
är att jobba med kvalitén och att
definiera värdet av produkterna.
På frågan vad som är roligast
med att jobba på Sysav svarar
Kjerstin Ekvall:
– Jag upplever att det händer
mycket på Sysav och att medarbetarna är stolta över sitt arbete.
Detta är ingen snobbransch.
Här finns mycket hjärta. Vi kan
prata om meningen med livet
här, vågar se och kommentera.
Det kanske är svårare i en större
organisation, säger hon.
Egen biogasanläggning
Sedan 2009 skickas matavfallsslurryn till biogasanläggningen
i Kristianstad för produktion av
biogas och biogödsel, men hösten
2015 ska Sysav starta egen produktion.
– Ja, nu ska vi bli med biogasanläggning. En kvalitetsansvarig
för biogödsel har anställts eftersom vi kommer att producera och
sälja biogödsel. Vi kommer även
att ta in gödsel för biogasproduktion. Eftersom vi transporterar
ut gödsel kan vi lika gärna passa
Sysav 40 ÅR / retur
23
Kläder i soporna!
Från matavfall till biogas och gödsel
När jag var liten, för sådär 40 år sen ..., så var
filtar, lakan, kläder och andra textilier värdefulla. Mina föräldrar gifte sig på 1960-talet
och deras hemgift bestod av vävda handdukar, lakan och dukar med broderade sigill
och möbler.
Så här
funkar det
Foto: Andreas Offesson.
Matavfallet från hushållen finfördelas. En tjockflytande vätska,
slurry, pressas ut ur matavfallet.
Det torra materialet som är kvar
går till förbränning för produktion
av fjärrvärme och el.
Slurryn skickas vidare till biogasanläggningen för produktion av
biogas och biogödsel.
Biogasen som är ett förnybart
bränsle kan användas av bussar,
personbilar och sopbilar.
24
sysav 40 ÅR / retur
Katarina Hansson
Lantmästare, 54 år
På Sysav sedan: 17 februari, kommer närmast från Nordvästra Skånes
renhållnings AB där man haft en biogasanläggning sedan 1996.
Arbetsuppgifter: Att sälja biogödseln, säkra kvaliteten i enlighet med
gällande lagar och regler och att anordna
lagring.
Roligast: ”Jobbet är roligt eftersom
biogödsel är en bra och uppskattad produkt där jag får arbeta i nära samarbete
med lantbruket. Att jobba på Sysav är
roligt för att jag får vara med från början
och får dela med mig av de erfarenheter
jag gjort på NSR i Helsingborg.”
Hårdfakta om gödsel: Jordens
bördighet ökar när man tillsätter
organiskt gödsel. Om man inte tillsätter mullbildande ämnen, som när man
endast använder handelsgödsel, blir
marken steril.
YNGST PÅ JOBBET
NYAST PÅ JOBBET
Illustration: Per Josefsson.
Biogödseln säljs till lantbruket
som gödning. Maten blir mat igen.
Kretsloppet är slutet.
I Malmö och Burlöv samlades det in 35 200 ton
matavfall 2013. Det räcker till biogas som motsvarar mer än två miljoner liter bensin.
Foto: Andreas Offesson.
Visste du att ...?
1 000 bananskal kan bli biogas som räcker
till att köra bil i 10 mil.
Alexander Olsson
Processoperatör, 24 år
På Sysav sedan: 1 september
2010. Kom till Sysav via OP-systems
som byggt förbehandlingsanläggningen.
Arbetsuppgifter: Ansvarar
tillsammans med två andra processoperatörer och driftsledaren för
driften av förbehandlingsanläggningen.
Optimerar driften och sköter det
egna underhållet av anläggningen.
En vanlig dag på jobbet:
”Oftast flyter det på, när det inträffar
något gäller det att komma igång igen
så fort som möjligt.”
Roligast: ”Jag gillar att ha ansvar
och jag tycker det är kul att jobba
med maskiner, har alltid hållit på med
maskiner och reparerat dem. Bäst
med Sysav är att det är ett bra, tryggt
företag. Jag känner de flesta och vi
hjälper varandra här.”
Textilier som då var en raritet finns idag i
mängder, både rena material som ull, bomull, siden, men även i blandmaterial som är
svårare att återvinna. Jag är övertygad om
att många hem ser ut som mitt; med mängder av textilier av olika slag.
Ett barndomsminne jag har är från en noggrann och ordentlig granne i sommarstugan
där jag tillbringade mycket ledig tid som barn. Grannfrun tog
vara på allt. Mina kompisar hade hemsydda kläder och det jag
särskilt minns var att hon sydde om underlakan när de började bli slitna. Hon klippte helt enkelt itu dem på ”längsen”,
vände kanterna mot varandra och sydde ihop på andra hållet.
Jag undrar om sömmen var skön att sova på!
Jag tror inte många skulle komma på idén att sy om sina
lakan idag. Och, för få personer använder gamla textilier för
att skapa nytt. Vi köper och slänger textilier som aldrig förr.
Slitna textilier är på väg att bli en konkurrensutsatt handelsvara. Avfallsbolag letar praktiska lösningar för att samla in och
återvinna, medan stora klädesjättar och textilföretag redan är
igång. Dessutom får du idag betalt om du lämnar in textilier i
vissa affärer.
I Sverige finns det något enstaka företag som sysslar med
återvinning av textilier, och i Europa en handfull fler. Men än
så länge är det få företag som satsat på just textilåtervinning.
Ett företag i Europa som sysslar både med återanvändning
och återvinning av textil är så framgångsrikt att dess filialer,
retrobutiker i Tokyo och New York, flyger in en gång i månaden och väljer ut de mest exklusiva kläderna – som sedan säljs
till svinhöga priser till lyxkonsumerande modemedvetna.
Men för alla oss vanliga människor som har mängder av
textilier i garderoberna som vi inte hinner sy om och använda
– se till att det kommer ett återvinningsföretag till handa. Då
ser du till att dina textilier kommer till nytta igen; som kläder,
som fibrer eller som stoppning i en bil.
Samtidigt slipper vi förbränna åtta kilo textilier per person
och år. För det är så mycket textil som gemene man bara
slänger idag!
Lycka till!
gunilla carlsson
kommunikationschef Sysav
Sysav 40 ÅR / retur
25
”Återbyggdepån är
ett typexempel på ett
projekt som blivit en
bestående verksamhet”
Sysav Utveckling AB
När? Bolaget grundades 1986.
Vad? Driver, forskar, finansierar och
medverkar i projekt för återanvändning och
materialåtervinning, biologisk behandling,
energiåtervinning, minskad klimat- och
miljöpåverkan samt säker deponering.
Vem? Tre anställda samverkar med nationella och internationella organisationer
som Avfall Sverige, Waste Refinery, Biogas
Syd och Partnerskap Alnarp samt CEWEP,
Confederation of European Waste-toEnergy Plants.
Problemlösning
och innovationer
Sysav var först ut i branschen med ett eget utvecklingsbolag,
1986. Vi berättar om de goda idéerna, tekniken som ligger i
framkant och så en och annan idé som inte fungerat riktigt som
man tänkt …
Text: CHRISTINA GAKI
foto: sysavs arkiv
Hundratals är de projekt som genomförts genom åren, i egen regi
eller i samarbete med andra.
Lots-systemet för det farliga
avfallet och matavfallshanteringen
för biogasproduktion, är bara två
exempel på vad de resulterat i.
– Ett projekt uppstår ofta för
att vi vill få bukt med ett problem
eller tar sikte på att vidareutveckla vår verksamhet. Just nu
ser vi till exempel över hur vi kan
förbättra insamlingen av texti26
sysav 40 ÅR / retur
lier, säger Anders Persson, vd på
Sysav Utveckling AB.
Goda idéer kommer också
utifrån, inte minst ifrån högskolevärlden som man samverkar
mycket med.
– En jätteintressant idé ur miljösynpunkt utvecklades av Ellen
Lindblad som skrev sitt kandidatarbete hos oss. Vi hade en idé
om att kunna återanvända mer av
de möbler som lämnades på våra
återvinningscentraler. Hon har ut-
arbetat ett system för återanvändning som riktar sig mot studenter,
säger Anders Persson.
I samma anda gjordes den
satsning som skulle komma att bli
verksamheten Återbyggdepån,
där begagnat byggmaterial säljs
vidare.
Stig Edner, senior advisor på
Sysav Utveckling AB berättar:
– Tanken uppkom i samband
med att den gamla kirurgibyggnaden på MAS skulle rivas 1996.
Sysav Utveckling
samverkar mycket
med högskolevärlden. Ellen Lindblad
antog i sitt kandidatarbete utmaningen
att ge förslag på
hur Sysav kan öka
återanvändningen av
möbler som lämnas
in till återvinningscentralerna.
Foto: Ewa Levau.
Återbyggdepån som säljer överblivet och begagnat byggmaterial är ett typexempel på ett av alla
de utvecklingsprojekt som blivit en bestående verksamhet.
Sysav ville minska mängden som
gick till deponi och medverkade
i ett projekt med en selektiv rivning för att kunna ta tillvara på
så mycket av byggmaterialet som
möjligt för återanvändning. Det
är ett typexempel på ett av våra
projekt som utvecklats och blivit
till en bestående verksamhet.
Många solskenshistorier
Ett annat exempel är elektronikdemonteringen som började som
ett arbetsmarknadsprojekt i samarbete med Malmö stad och som
idag är KS Recycling, ett företag
som ägs till hälften av Sysav.
– Det är en riktig solskenshistoria på alla sätt. Dels för att så
många människor kunde komma
i arbete, dels för att vi tidigt insåg
nyttan och vikten av att omhänderta farliga komponenter och
återvinna till exempel metaller
från elektronikavfall. Detta var
ju tidigt 1990-tal och långt innan
producentansvaret fanns, säger
Anders Persson.
Själv har han varit med om att
förtäta insamlingssystemet för
småelektronik i regionen genom
att introducera Samlaren, som
han ser som en rolig och praktisk
utveckling. Samlaren finns i butiker och gör det enkelt för privat-
personer att lämna in glödlampor,
småelektronik och batterier.
Om Stig Edner ska välja ut ett
favoritprojekt ur sin 27 år långa
karriär på Sysav blir det att ha
varit med om att etablera de första återvinningscentralerna. Även
här var Sysav tidigt ute, för att
inte säga först i Sverige.
– Det var en lösning som togs
fram utifrån den regionala avfallsplanen 1990 och idén hämtade vi från Danmark. Den första
återvinningscentralen invigdes på
Spillepeng 1991, det var ett tiotal
containrar som ställdes upp i en
hästskoformation och redan då
fanns möjlighet att lämna både
kläder och prylar till ideella organisationer, berättar Stig.
Ett annat stort och spännande
projekt där Sysav Utveckling AB
varit mycket delaktig rör hanteringen av matavfall; från framtagandet av en sorteringslösning i
köket för hushållen till att ta fram
system för insamling och metoder
för att förbehandla matavfallet. Allt detta för att få en så bra
råvara som möjligt till den egna
anläggningen för biogas- och biogödselproduktion som beräknas
tas i drift 2015.
Sysav var först ut i Sverige med att
sortera ut slaggrus och metaller från den
bottenaska som blir kvar efter energiutvinning. Raul Grönholm, Sysav Utveckling
AB:s tredje medarbetare, har med tiden
blivit en erkänd expert i sitt arbete med
detta, och i hur slaggruset sedan kan
användas för till exempel konstruktionsändamål.
Porträtt: Andreas Offesson.
Elektronikdemonteringen började som
ett arbetsmarknadsprojekt i samarbete med Malmö stad och är idag KS
Recycling.
– En riktig solskenshistoria, inte minst
för att så många människor fick arbete,
säger Anders Persson, vd på Sysav
Utveckling AB.
Porträtt: Andreas Offesson.
Sysav 40 ÅR / retur
27
Visionen om en
avfallsfri värld
Stig Edner, senior
advisor på Sysav
Utveckling AB, var
med om att etablera
Sysavs första återvinningscentraler i
början på 1990-talet.
1991 invigdes den
allra första på Spillepeng.
Porträtt: Andreas
Offesson.
Från skräp till resurs. Till att inte existera alls?
Avfallshanteringen är i ständig förändring. Vi
bad Weine Wiqvist, vd på Avfall Sverige, att
ge sin bild av framtidens sopor.
Text: CHRISTINA GAKI
Foto: claes hall
har minskat. Historiskt har vi dock sett
att tillväxten är pryldriven och frågan
är hur det sambandet kan brytas.
Från äppelskrutt till fordonsgas. Sysav Utveckling har varit mycket
delaktig i att ta fram lösningar för insamling, hantering och behandling
av matavfall. Foto: Andreas Offesson.
”Allt går inte hem. det
beror oftast på att det
inte bär sig ekonomiskt”
– Biogasen ska uppgraderas till
fordonsgas för att störst klimatnytta skall uppnås. Redan nu
utvärderar vi flytande biogas som
är en förutsättning för att tung
lastbilstrafik ska kunna minska
sin förbrukning av fossilt bränsle.
En av Sysavs Lots-bilar är redan
idag utrustad med en så kallad
dual fuel-motor och kör till 70–80
procent på flytande biogas, säger
Stig Edner.
Vattenreningsanläggningen för
lakvatten som nu tas i drift på
Spillepeng har också sina rötter i ett utvecklingsprojekt från
2006–2007. I arbetet deltog för
övrigt en student från LTH som
i sitt examensarbete undersökte
en metod för att reducera kvävehalten i vattnet. Examensjobbet
28
sysav 40 ÅR / retur
belönades med ett stipendium
från Sveriges ingenjörers miljöfond och idag har den före detta
studenten Erika Heander jobb på
Sysav med att bland annat starta
den nya anläggningen.
Olösta utmaningar
På frågan om det finns någon idé
av alla goda idéer som inte fungerat, svarar Stig Edner:
– Ja, allt går ju inte hem och det
beror oftast på att det inte bär sig
ekonomiskt. Vi vill gärna återvinna isolering som glasull och
mineralull och vi har hittat en lösning för det, men det går inte att
få ihop det ekonomiskt. Mycket
av det som utvecklas är beroende
av styrmedel, när deponiskatten
kom ökade incitamenten för att
sortera ut byggmassor.
Anders Persson avslöjar att det
även finns en väderrelaterad nöt
att knäcka.
– Vi har nu i två års tid tittat på
olika lösningar för att täcka över
avfallsbränslet som vi lagrar för
fjärrvärmeproduktion ute på Spillepeng. Det är av yttersta vikt att
bränslet inte blir blött för då börjar nedbrytningen vilket gör att
bränslet får ett lägre värmevärde
när det sen väl eldas. Problemet
är att Spillepeng har ett ganska
utsatt läge i Öresund, framförallt
blåser det väldigt kraftigt och vi
har provat att täcka med olika
material, täcken i plastat papper
som kan brinna och liknande,
men inget har fungerat – höststormarna tenderar nämligen att
blåsa bort dessa täcken. Men vi
ger oss inte – än.
Vattenreningsanläggningen för lakvatten
som nu tas i drift
på Spillepeng har
sina rötter i ett utvecklingsprojekt från
2006. Foto: Andreas
Offesson.
Men vi börjar med en tillbakablick…
Från 1970-talet till idag, vad
har påverkat avfallsbranschen
mest?
– Jag ser fyra faser där den första
inleds i mitten av 1970-talet, nyckelordet är samhällsansvar och kommunerna är drivande. Man vill få ordning
på tipparna och det bildas ”Sysavar”
här och var. Vid mitten på 1990-talet
sker ett paradigmskifte där man alltmer pratar producentansvar. Samtidigt
slår förpackningsinsamlingen igenom
på allvar och det finns en allmän tro
på att privata aktörer ska lösa det.
På 2000-talet ligger fokus på minskad
deponering med en utveckling av
energiåtervinning som följd. Idag står
återanvändning högt på agendan.
Om 40 år, vad har hänt inom
avfallsbranschen?
– Deponering och energiåtervinning
finns kvar, men är mycket mindre. Materialåtervinningen kommer att vara
bra mycket större än vad den är idag,
textil är något man tittar på mycket
nu. Men jag hoppas att mängden avfall
Hur tror du att avfallshanteringen har förändrats rent
tekniskt?
– Produkter lagras under lång tid i
samhällskroppen så mycket av det
vi hanterar idag kommer att finnas
kvar då också, på så sätt finns det en
tröghet i systemet. Men teknik är helt
omöjligt att sia om, vips utvecklas en
produkt med helt andra komponenter
än vi sett tidigare och för oss handlar
det om att ha örat mot marken och
vara flexibla.
Vad tror du om sopsorteringen på sikt?
– Vi måste göra det betydligt bekvämare för folk, med system som letar
sig in i bostaden så att de inte tvingas
lägga en massa tid på att springa iväg
med sina sopor till olika stationer.
75 kg
SÅ MYCKET AVFALL BLIR
DET VID PRODUKTION AV
EN ENDA MOBILTELEFON
2,5 km
SÅ LÅNGT KOMMER DU
MED BIL PÅ ENERGIN FRÅN
EN MATAVFALLSPÅSE
450 kg
SÅ MYCKET SOPOR PRODUCERAR
SVENSKEN I GENOMSNITT PER ÅR.
PÅ 1950-TALET VAR SIFFRAN 50 KG
1 800 000
GÅNGER BESÖKTE SKÅNINGARNA SYSAVS
15 ÅTERVINNINGSCENTRALER UNDER 2013
1 miljon ton
NÄSTAN SÅ MYCKET AVFALL TOG SYSAV HAND OM
FÖRRA ÅRET
15x
Vilken är den största utmaningen som du ser idag?
– Att förebygga uppkomsten av avfall
och här har kommunerna en viktig roll
som pådrivare.
Vilket ansvar har producenterna i detta?
– En nyckelroll, de måste göra produkter som går att hantera längre fram i
kretsloppet. Avfallskedjan är ständigt
på efterkälken eftersom vi får anpassa
oss efter producenterna.
Visionen om ett avfallsfritt
samhälle, är den möjlig?
– Nej, inte som det ser ut idag, det
kommer alltid att behövas stötas ut
material för att hålla igång systemen,
men visionen tvingar oss att tänka
efter: Hur kan vi minska tillflödet av
nya produkter? Och det handlar i
grunden om den filosofiska frågan om
hur vi vill leva.
Under 2013
lämnade vi i
Sverige in 15,31 kg
elektroniskt avfall
per person. Det
blir totalt 146 919
ton elavfall, lampor
och batterier, vilket
motsvarar vikten
av 15 eiffeltorn.
Källa: Elkretsen
Så här behandlades
hushållsavfall 2012
Källa: Avfall Sverige
52 %
15 %
Till förbränning med
energiutvinning
Till biologisk
behandling
1%
Till deponering
32 %
Till materialåtervinning
Sysav 40 ÅR / retur
29
Långt ifrån
vilda västern
Förr skickades farligt avfall iväg till tippen för att
eldas upp i bränngropar – med enda kravet att vinden
låg på från rätt håll. Inställningen till farligt avfall har ändrats
radikalt under de fyra senaste decennierna.
Skånska Dag
bl
16 juni 1978 adet
Text: CHRISTINA GAKI
Foto: Ewa levau
Det är ingen vilda västern längre.
Idag är reglerna rigorösa och
Sysav har en egen avdelning som
tar hand om farligt avfall, men för
30–40 år sedan blandades farligt
avfall, som olja och lösningsmedel, på landets tippar i en salig
röra. Trasiga lysrör som läckte
kvicksilver slängdes på hög. En
annan variant var att helt sonika
gräva ner gifttunnorna i marken.
Det som inte syntes fanns inte.
Och där kunde det ju inte göra
någon skada trodde man.
– Det var lite som vilda västern
förr. De förorenade massor vi
upptäcker idag när vi ska bygga
nytt härstammar från en tid då
man inte visste bättre, säger
Mikael Quednau, driftschef på
marksanering.
Miljöskandalernas tid
Anläggningen för
farligt avfall
Vad? Syftet är att samla in farligt
avfall i regionen. Marksanering är en
viktig del av verksamheten.
Vem? Här arbetar 21 personer:
kemister, processoperatörer, truckförare och mottagningspersonal.
När? Startades 1979 som ett dotterbolag till Sysav, med namnet
Kemiavfall i Skåne AB. Är sedan
2002 en avdelning inom Sysav.
30
sysav 40 ÅR / retur
Sedan kom 1970- och 80-talens
miljöskandaler, Lekkerkerk-affären i Holland där folk blev sjuka
av de giftiga ångor som sipprade
upp i bostäderna som byggts rakt
över en deponi för kemiskt avfall.
Hemmavid hade vi den ökända
BT Kemi-följetongen i Teckomatorp.
– Det var sådant som ledde till
att man började undersöka förorenad mark, säger Mikael Quednau.
Mycket har hänt sedan dess.
Idag ställs strikta krav på en
miljöriktig hantering av avfallet.
På kemiavdelningen är marksanering den ena av två huvudverksamheter, berättar Mikael
Quednau.
– Vi sanerar mark på gamla industrifastigheter till exempel. Om
jorden är oljeförorenad använder
vi biologisk behandling, tillsätter
näringsämnen som gör att jordens
egna mikroorganismer trivs och
bryter ner oljan.
Några gifttunnor liknande de
som hittades på BT Kemi har han
inte hittat.
– De giftigaste hittills innehöll
tjära, säger han.
Tjära klassas som farligt avfall
på grund av att den innehåller
höga halter PAH, polyaromatiska
kolväten som är farliga både för
människor och miljö.
Mycket olja
Hanteringen av inlämnat och
insamlat farligt avfall som kemikalier, färg och lösningsmedel, är
det andra benet som kemiavdelningen vilar på.
Här tar man exempelvis hand
om Lots-behållarna med farligt
avfall från företag. Olja står för
den största avfallsfraktionen
totalt sett.
– Spilloljan skickar vi vidare
för materialåtervinning, liksom
glykol, bilbatterier och elektronikskrot som externa återvinnare tar hand om, berättar Boris
Poldrugac, driftschef.
Per Malmquist, kemist och
enhetschef för kundsupport,
berättar vidare:
– 95 procent av det vi får in
återvinns på ett eller annat sätt,
förbränning med energiutvinning
står för en stor del, lösningsmedel
och färg lämpar sig särskilt väl
för det eftersom de har ett högt
energiinnehåll.
På kemiavdelningens egen
vattenreningsanläggning hanteras
alla typer av flytande avfall från
oljehaltigt vatten till färgrester.
Föroreningarna samlas upp via
två filtreringsprocesser; ultrafiltrering och omvänd osmos, så
kallad RO-behandling.
– Det innebär i korta drag
att föroreningarna avskiljs ifrån
vattnet genom pappersfilter, keramiska stavar och RO-membran.
Kvar blir ett koncentrat som går
till energiåtervinning. Vattnet blir
så rent att vi kan släppa ut det i
Öresund, säger Bengt-Åke Persson, processtekniker.
Ökad insamling
Ett annat viktigt uppdrag för
kemiavdelningen är att öka
Sysav 40 ÅR / retur
31
Då & nu
Återvinningscentralerna
När? 1991 invigdes Sysavs första återvinningscentral vid Spillepeng i Malmö.
Hur många? 16, varav en som bara är för
företag.
Vem: Här arbetar 61 personer.
Bunkeflo återvinningscentral: Är Sysavs
största, med en yta på 30 000 kvm. Förra året
hade återvinningscentralen 354 416 besök som
fyllde sammanlagt 3 787 containrar.
Foto: Sysavs arkiv.
På kemiavdelningen förvaras udda föremål som bland annat lämnats in av privatpersoner och
företag. Här glimmar guldflagor bredvid en flaska med en etikett som ordinerar ”1 matsked
per 100 kilo svin vid ilska”. De gamla barometrarna går till brännbart efter att ha befriats från
mätinstrumenten som innehåller kvicksilver.
Din termometer är sjuk!
Det var nog inte många skåningar som undgick Sysavs
stora informationskampanj 1992. Den halsduksprydda
termometern syntes lite varstans, bland annat på
Skånetrafikens bussar, och ledde till att 70 000 gamla
febertermometrar lämnades in till apotek och återvinningscentraler. De innehöll sammanlagt 130 kilo
kvicksilver!
Örnkoll på soporna
Sysavs återvinningscentraler har nästan två miljoner besökare per år.
Tillsammans slänger de 160 000 ton sopor. Tack vare bra sortering
kan det mesta återvinnas som material och energi.
Text: CHRISTINA GAKI
Foto: Ewa levau
Foto: Andreas Offesson.
Ingen vet exakt vad den konstiga glasfiguren är som idag förvaras i skåpet med kuriosasaker.
– Sannolikt kommer den från en fyr och är en kvicksilverbehållare som leder ström, den roterade nog och då tändes och släcktes ljuset, säger driftchef Boris Poldrugac.
insamlingen av hushållens farliga
avfall. Plockanalyser visar att
det i Sysav-regionen slängs cirka
800 000 glödlampor och över två
miljoner batterier årligen bland
hushållssoporna.
Sysav arbetar aktivt för att
sänka denna siffra genom att
underlätta för hushållen att lämna
in dessa. I det specialdesignade
skåpet Samlaren kan privatpersoner enkelt slänga glödlampor,
småelektronik och batterier när
de ska handla. Ett 40-tal skåp har
hittills satts ut, totalt ska de bli 60,
i butiker runt om i regionen.
– Ju mer bekvämt det är att
32
sysav 40 ÅR / retur
lämna in, desto mindre är risken
att de åker i soporna. Vi märkte
att det fanns ett uppdämt behov,
på bara tre dagar fylldes behållaren i Ystad, säger Per Malmquist.
Farligt Avfall-bilen erbjuder
också en bekväm möjlighet för
inlämning av diverse kemikalier
och elektronikavfall upp till en
mikrovågsugns storlek.
– Där får vi in lite allt möjligt,
men mycket elektronik, datorer,
kaffekokare. Någon försökte
lämna in en kniv, och visst den är
ju farlig, men inte farligt avfall,
säger Per Malmquist med ett
skratt.
Nu kommer Sysav till dig
Farligt Avfall-bilen är en möjlighet för inlämning av diverse kemikalier och elektronikavfall. Samlaren underlättar för folk att lämna in batterier och annat när de
är och handlar. Anders Jörgensson, förman, och Mikael
Fernlund, terminalarbetare, på Sysav har levererat
Samlare till butiker i Sysavs ägarkommuner.
Himlen är regntung och det
blåser kraftigt när vi kör in till
Bunkeflo och Sysavs största återvinningscentral. Hit kommer runt
350 000 besökare varje år. Vädret
till trots råder det full aktivitet
också denna ruggiga tisdagseftermiddag.
Besökare kryssar målmedvetet
mellan containrarna, då och då
stannar någon upp för att be personalen om hjälp. En man undrar
var man kastar nycklar. Han
vänder sig till Lulzim ”Zaggi”
Zogejani som svarar blixtsnabbt:
metallskrot.
– Jag har jobbat här i nio år och
trivs jättebra. Min roll är att serva
kunderna, hjälpa dem att sortera
rätt och berätta hur avfallet tas
om hand. När folk får höra hur
det kommer till nytta så blir de
mer motiverade att göra rätt. Det
bästa jag vet är nöjda och glada
kunder, säger han.
De flesta slänger rätt
Han uppskattar att ungefär 95–99
procent av besökarna sorterar och
slänger rätt. Nya tydligare skyltar,
och fler sorteringskategorier har
bidragit till att felprocenten blivit
allt mindre på senare år. Planglas
är ett exempel på en ny sorteringskategori som ska införas på
alla återvinningscentraler.
– Vanligaste felet är att man
lägger saker i brännbart som inte
hör hemma där, det tar vi upp
med en gripskopa.
Till avdelningen udda föremål
som kunder haft med sig och som
inte hör hemma här nämner Zaggi att det inte är alldeles ovanligt
med ammunition och raketer.
Trädgårdstraktor i Skurup
På Skurups återvinningscentral
var det märkligaste någon försökt
att lämna in betydligt större –
nämligen en trädgårdstraktor av
märket Massey Ferguson, tillverkad på 1930-talet!
– Jag fick hänvisa honom till
skroten. Annars är folk överlag
bra på att sortera, även om det
händer att elektronik hamnar i
brännbart. Då upprepar jag med
en grammofonskivas tydlighet
var det ska vara, men de allra
flesta vill göra rätt och frågar hur
de ska göra och jag är här för att
hjälpa, säger Jan Persson på Skurups återvinningscentral.
Det han tycker bäst om med
jobbet är att det är så socialt. Och
det är något Aase Böttcher Andersson på Svedala återvinningscentral också kan skriva under på.
– Kontakten med besökarna är
verkligen fantastisk, många är här
ofta så man blir nästan lite vänner och ibland kommer de med
en kaka för att tacka för servicen
och för att vi håller så fint här.
Det värmer väldigt och ger mig
energi.
Nya besökare ger hon gärna en
liten guidning och förklarar vad
som ska läggas var.
– Ibland kommer de med gasflaskor som vi inte kan ta emot.
Men det konstigaste jag hittat här
var ändå en låda med tandläkarsaker, burkar med någon märklig
massa i och sprutor!
Sysav 40 ÅR / retur
33
Flitiga besökare
1. Jan Persson
på Skurups återvinningscentral
tar emot oljan i
kemi-boden dit
kunderna inte
själva får gå.
– Jag är väldigt
social och det får
jag utlopp för i
mitt jobb, säger
han.
Johan Wester är en flitig besökare på Gastelyckan i Lund, där hans
karaktär Kajan också synts. Men det är många fler som besöker Sysavs
återvinningscentraler, här får du träffa några.
Text: CHRISTINA GAKI
Foto: Ewa levau,
HALLÅ DÄR!
2
1
cher Andersson
på Svedala återvinningscentral
möter alla med
ett leende. När
hon inte är upptagen med att
guida kunderna
rätt, sopar hon
och håller fint på
anläggningen.
– Vi har fått
mycket uppskattning för att vi
håller så bra
ordning, det gör
att jag får och vill
lägga ner ännu
mer energi på
det!
3. Lulzim
”Zaggi” Zogejani
servar kunderna
på Bunkeflo återvinningscentral.
– Det bästa jag
vet är nöjda och
glada kunder,
säger han.
4. Sanjin Selimotic har arbetat på
Bunkeflo återvinningscentral i
fyra år:
– Jag trivs jättebra, uppskattar
kontakten med
kunderna och
friheten, att man
får sköta sig själv
på jobbet.
4
3
34
sysav 40 ÅR / retur
Foto: Ola Kjelbye
2. Aase Bött-
Johan Wester,
komiker och
tv-profil, som
är en flitig
besökare på
Sysavs återvinningscentraler.
Enligt personal på Sysav är du
Skånes kanske mest exemplariska sopsorterare?
– Oj, det var otroligt smickrande och
hedrande att höra! Men visst, jag är
ganska noggrann och får lätt dåligt
samvete om jag sorterar fel. Jag kan
faktiskt bli häcklad för att jag är så
noga, jag drar mig till exempel inte för
att gå igenom hantverkarnas sopsäckar för att se så de inte missat att
separera metall från trä och gips och
liknande. Dessutom tycker jag att det
är roligt att sortera.
Din karaktär Kajan i HippHipp är alltså din raka motsats när det kommer till
sopsortering …
– Nja, Kajan tar ju sig till återvinningscentralen och han har hjärtat på rätta
stället, men det blir lite fel, som så
Felicia Pardo:
– Jag är här ungefär var tredje månad
och slänger lite allt möjligt, en del
elektriska saker. Just idag var det
glödlampor, en stekpanna, kastrull och
glas. Jag brukar lämna in kläder också
till Emmaus Björkå, som jag har tvättat
och vikt ihop fint, jag hoppas att det
kommer till någon som behöver det.
Visst ska vi sortera för att hålla rent i
vår stad och så är det bra för miljön.
ofta när han ska göra något. Han är
så rättrådig och oflexibel och när han
stöter på en ”sortör” som är likadan
sker en fin krock.
Det skulle kunna gå att göra en hel
serie om återvinningscentralerna, det
är en sådan underhållande miljö. Tänk
bara på hur kul det är att se folks
kunskaper i att backa bil med släp! För
att inte tala om dejtingpotentialen!
Här möts säkert par som inte sett
varandra på 20 år vid brännbart, det
är oslagbart!
Vad sorterar du?
– Rubbet, säger han med ett skratt
och fortsätter:
Jag har en mindre ”sopstation” i
tvättstugan där jag försorterar, jag
sköljer till exempel ur mjölkkartongerna och drar bort de där plastpiparna
som sitter på. På återvinningscentralen
Daniel Hansson:
– Det är jättesmidigt att komma hit
och göra sig av med pizzakartonger,
plast, papper och annat som tar upp
plats. Jag sopsorterar dels för mitt
eget välbefinnande, jag tycker om
ordning och reda och vill inte ha en
massa skräp liggandes hemma, dels
gör jag det med tanke på miljön och
framtiden.
bygger jag hela tiden upp min kunskap,
är jag osäker frågar jag.
Varför är det viktigt med
sopsortering?
– Det känns som att man som västerlänning per automatik är en miljöbov
och jag har absolut mina brister när
det gäller till exempel bilkörning och
vissa konsumtionsmönster, men jag
försöker så gott jag kan att tänka på
miljön.
Att sortera är en enkel sak som alla
kan göra. Faktum är att det känns
väldigt gammeldags att inte göra det.
Det finns också en pedagogisk dimension, genom att sortera påminns vi
om att det finns en anledning till det,
vi kommer in i recyclingtänket och
förhoppningsvis påverkar det också
vår konsumtion.
Håkan Dersell:
– Vi har precis tömt en lägenhet efter
ett dödsbo, så det har blivit många
vändor hit idag. Vi har rensat ut allt
möjligt: gamla batterier, metallskrot,
nycklar och syltburkar. Vi sopsorterar
hemma också, det är viktigt att tänka
på miljön.
Sysav 40 ÅR / retur
35
Sluttäckning i
Trelleborg och Måsalycke
På 1970-talet täcktes en deponi enligt
regler som föreskrev en meter lera
och ett växtskikt av matjord för gräs
och buskar. Idag ställs helt andra krav.
Sysav håller just nu på att sluttäcka
två deponier som inte använts sedan
2008. Vi frågade hur det omfattande
arbetet sett ut hittills och vad deponiområdet ska användas till i framtiden.
Sysavs
deponier
Vad? Sysav har
förutom Spillepeng i
Malmö, en aktiv deponi,
i Hedeskoga utanför
Ystad.
Vem? Här arbetar 21
personer.
Att stänga en deponi
Miljöpåverkan från deponier består främst av
läckage från förorenat lakvatten till omgivningen.
Deponin på Hedeskoga är uppbyggd så att
inget ska läcka ut. Under avfallet finns ett flera
meter tjockt lager med lera som täckts med en
plastmatta samt rör som leder bort lakvatten.
När deponin ska sluttäckas, det vill säga stängas,
kapslas avfallet in med flera skyddslager, bland
annat slaggrus, plastmattor och jordmassor. En
sluttäckning pågår under flera års tid.
Text: CHRISTINA GAKI
Foto: Ewa levau
Deponin på Hedeskoga avfallsanläggning ligger i det skånska
backlandskapet utanför Ystad.
Marken här är optimal för ändamålet. Lera från området har
använts för att bygga en konstgjord geologisk barriär. Ovanpå
lerlagret ligger en plastduk som
ytterligare ett skydd och ovanpå
det ett dräneringsskikt med rör
som leder bort lakvatten.
Den nya deponin, som stod
klar 2009 är, berättar projektledaren Jessica Bemlar, byggd enligt
alla de moderna krav som ställs
på en deponi för att undvika
miljöpåverkan.
– Tidigare fanns inte samma
krav på geologisk barriär och dräneringsskikt som nu, säger hon.
Strikta kontroller
Kontrollen av det som deponeras
är strikt. För att få tillträde måste
36
sysav 40 ÅR / retur
man deklarera och väga in sitt
avfall vid entrén. På en blankett
för avfallskaraktärisering anges
hur avfallet uppkommit, vad det
består av och om det kräver extra
säkerhetsåtgärder under hanteringen.
– Företagen har i regel skickat
in blanketten i förväg, men privatpersoner brukar vi hjälpa att
fylla i en förenklad blankett på
plats. Våra maskinförare kontrollerar sedan avfallet när det tippas.
30 000 ton avfall
Hedeskoga har tillstånd att ta
emot 30 000 ton avfall om året
men ligger i dag på 8 000 ton.
– Avfallet som deponeras
består till 95 procent av isolering
och eternit, säger Gertrud Stigsson, vågoperatör.
Den nya deponin, med en yta
på 40 000 kvadratmeter, beräknas
räcka i flera generationer. Avfallet
deponeras än så länge bara i en
liten del av området. Maskinföraren Tomas Nilsson kör en 38 ton
tung kompaktor över det deponerade avfallet.
– Jag kör vid behov, ungefär
en gång om dagen. Det gäller att
packa avfallet så hårt som möjligt
så att luften pressas ut. Det gör
vi dels för att minska risken för
brand och förhindra att vinden
sprider ut avfallet, dels för att få
plats med så mycket som möjligt,
berättar han.
Biologisk vattenrening
Till Tomas Nilssons uppgifter hör
också att kontrollera att lakvattenhanteringen fungerar som den ska.
– Deponin är byggd så att den
ska vara tät och vi kontrollerar
omgivningen utifrån ett fastställt
program. En gång i månaden tar
jag vattenprover ifrån 28 platser,
säger Tomas.
På Hedeskoga pågår även ett
lovande projekt för lakvattenhantering, där målet är att med
biologisk teknik kunna få vattnet
så rent på plats att det kan släppas direkt till recipient, till närliggande vattendrag och träsk.
– Idag går lakvattnet efter
att ha behandlats i två dammar,
till bevattning av energiskog på
anläggningen, men det blir ändå
ett visst överskott som vi periodvis måste skicka till reningsverk.
För att se om det går att undvika
har vi lett vattnet till vass- och
kaveldunsbäddar som på ett
mycket effektivt sätt reducerar
kvävehalten. Det bådar gott för
en framtida egen hantering av
lakvatten, säger områdeschef
Anders Almqvist.
3
Illustration: Per Josefsson
Stora bilden:
Vassbäddar är ett
sätt att rena lakvatten som testats
i liten skala på
Hedeskoga avfallsanläggning.
– Vi ska utöka
detta och målet är
att få vattnet så rent
att vi kan skicka det
direkt till recipient,
säger områdeschef
Anders Almqvist.
4
5
2
1
ca
30
1. Vegetationsskikt
Växter planteras för att området
ska bli attraktivt som rekreationsområde.
2. Skyddsskikt
Sluttäckning
Isolering, aska och eternit tillhör de knappa två procent av allt avfall som
Sysav tar emot och som inte går att återvinna eller återanvända. De hamnar
på deponi. Hedeskoga utanför Ystad är en toppmodern sådan.
Avsett att skydda tätskiktet mot frost,
uttorkning och mekanisk påverkan.
3. Dränskikt
Fångar upp och leder bort rent
ytvatten.
4. Tätskikt
Till exempel en plastduk hindrar regnvatten från att läcka in i deponin.
r
ete
m
5. Utjämningsskikt
Jämnar ut sättningar i avfallet.
6. Avfall
7. Tätskikt
6
3
9
7
8
Uppbyggnad
Ny deponi
skonar miljön
Måsalycke avfallsanläggning
Arbetet påbörjades 2009 och beräknas vara klart efter 2020–2025.
– De arbeten som gjorts hittills är
jämning av deponin, lakvatten- och
dagvattendränering och diverse gasarbeten. Deponiområdet kommer inte
att användas som det ser ut nu, det
planeras för en plantering av ängsgräs,
säger områdeschef Rickard Sjöholm.
Trelleborg avfallsanläggning
Arbetet med att sluttäcka deponin
som omfattar 13 hektar påbörjades
2012.
– Vi har lagt ett avjämningsskikt
bestående av leraktigt schakt och ett
nytt lakvattensystem. Härnäst följer
arbete med dräneringsskikt för gasuttag och tätskikt, en plastduk som läggs
över för att förhindra vatten från att
tränga ner i avfallet. Därefter återstår
skydds- och växtskiktet, säger Bengt
Håkansson, platschef på Trelleborgs
avfallsanläggning.
När sluttäckningen är klar runt
2020, kommer området att överlämnas av Sysav till Trelleborgs kommun
för att användas som rekreationsområde.
Till exempel plastduk, ser till att lakvatten inte når grundvattnet.
8. Geologisk barriär
Består av tät lera.
9. Dräneringsledningar
Leder bort lakvattnet.
Sysav 40 ÅR / retur
37
ISWA
Vad? The International
Solid Waste Association – arbetar för ökad
avfallshantering globalt.
När? Bildades 1970.
Hur många? Har
1400 medlemmar i 85
länder.
Samarbete för hållbar
utveckling globalt
ISWA samlar många av världens främsta experter och aktörer inom avfallsbranschen. Målet är att genom kunskapsutbyte, projekt och forskning verka
för en hållbar avfallshantering. Sysav är en aktiv medlem.
Text: CHRISTINA GAKI
Foto: Bo Johansson
Hermann Koller,
managing director
för ISWA.
Foto: ISWA.
Den oberoende avfallsorganisationen The International Solid
Waste Association, ISWA, bedrivs
utan vinstsyfte och har 1 400
medlemmar i 85 länder. Avfall
Sverige är en av de tongivande
medlemmarna och även Sysav
är en mycket aktiv medlem.
Bland annat var Sysavs vd Håkan
Rylander världspresident i ISWA
1996–1998.
Öppet för alla
Förutom organisationer och
företag har även privatpersoner
möjlighet att ansluta sig.
– Vi verkar för en hållbar
avfallshantering globalt. Det
handlar om att utbyta och sprida
kunskap, bland annat genom
olika sorters event och projekt,
inte minst i tillväxt- och utvecklingsländer, säger Hermann Kol38
sysav 40 ÅR / retur
ler, managing director på ISWA.
ISWA har tio arbetsgrupper
som är specialiserade inom olika
fält och som möts två gånger om
året för att dela med sig av de
senaste rönen, men också specialistgrupper som sätts ihop för
att under en kort period arbeta
intensivt med ett aktuellt ämne.
Man samarbetar med lokala
myndigheter, universitet och
organisationer kring olika projekt,
utbildningsprogram och workshoppar.
– Vi arbetar utifrån de lokala
förutsättningarna, i länder som
Sverige kanske vi pratar om återvinning på en mycket sofistikerad
nivå medan man i andra länder
bara dumpar avfallet med allvarliga konsekvenser för människa
och miljö. Det är ett oacceptabelt
faktum att halva jordens befolk-
ning inte har tillgång till någon
form av avfallsinsamling. En
annan oro är Afrikas import av
elektroniskt avfall. De återvinner
detta farliga avfall med metoder
som är direkt miljö- och hälsofarliga.
Informell sektor
Hermann Koller berättar att 15–20
miljoner människor världen över
arbetar i den informella avfallssektorn. Ofta är arbetet mycket
farligt och lågavlönat.
– Det är ett arbete som man
från flera håll är nöjd med att få
gjort, men som man inte låtsas om
när det kommer till ansvarsfrågor.
Det är som ett samhälle i samhället. Vi vill arbeta för att den
informella sektorn ska bli officiell.
Politiker och lokala regeringar
måste ta sitt ansvar och se till så
att det finns en minimistandard
vad gäller säkerhet, arbetsförhållanden och lön.
Utmaningarna är alltså många
men långt där borta skymtar
ISWA:s vision om en avfallsfri
värld.
– Visionen är drivkraften
bakom allt vi gör. Poängen är att
vi lär av varandra, tillsammans
skapar vi förutsättningar för en
ökad och mer hållbar avfallshantering.
Sysav är, berättar han, en
uppskattad medlem i ISWA, som
bidragit med mycket kunskap.
– Sysav är en sann förebild
inom hållbar avfallshantering
och alla deras anläggningar, från
deponier till återvinning är av
högsta klass, säger Hermann
Koller.
Till vänster: En
delegation från Kina
besöker Sysav.
Foto: Andreas
Offesson.
Till höger: Sysav
var på plats på
världsutställningen
i Shanghai för att
tillsammans med
VA SYD och Malmö
stad visa upp vatten- och avfallshanteringen i Västra
Hamnen – stadsdelen som gett Malmö
ett världsrykte inom
hållbar utveckling.
– Systemen för att
ta hand om avfallet
är helt central för
Västra hamnens
framgång, säger
Monika Månsson,
projektledare
på Malmö stads
miljöförvaltning och
ansvarig för Malmös
del av utställningen.
Foto: Anna Vilén.
Sysav i världen
Svensk avfallshantering har gott rykte. Sysav tog emot nästan
3 000 besökare från andra länder förra året – och har varit ute i
världen. Världsutställningen i Shanghai 2010 är ett av de största
evenemangen som Sysav deltagit i.
Text: Sofia Güll och
Jörgen Olsson
Politiker, forskare, tjänstemän
och andra – alla vill de se Sysavs anläggningar och veta hur
avfallshanteringen fungerar.
Under 2013 kom besökare från
Bulgarien, Chile, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Island,
Italien, Japan, Jordanien, Kanada,
Kina, Kosovo, Lettland, Namibia, Polen, Portugal, Ryssland,
Serbien, Spanien, Storbritannien,
Tjeckien, Turkiet, Uganda, USA
och Vitryssland.
Sysav i Kina
Världsutställningen i Shanghai
lockade 70 miljoner besökare med
temat ”Bättre stad – Bättre Liv”.
Sysav var en av flera företag som
deltog tillsammans med Malmö
stad och visade hur Västra Hamnen, ett nedlagt industriområde,
förvandlats till en ekologiskt
hållbar och modern stadsdel.
Sysav fokuserade i sin del av ut-
ställningen på hur man får energi
ur brännbart avfall och hur matavfall blir drivmedel och biogas.
Besökarna kunde bland annat
kika i ett tittskåp på en familj som
sop- och matsorterar.
Stor uppskattning
Utställningen uppskattades både
av besökare och bedömare. World
Expo-juryn röstade fram Malmö
stads utställning som en av de tre
bästa för professionella besökare
inom Urban Best Practice.
– Det är viktigt att reflektera
över vilka enorma utmaningar
många andra länder står inför och
att komma ihåg att miljöfrågan är
global – om vi kan hjälpa andra
att bygga, leva och bo på ett mer
hållbart sätt, att cirkulera energi
och kraftigt reducera sina utsläpp
så har vi själva stor glädje av det
på sikt, säger Kristofer Kvernes,
miljö- och kvalitetschef på Sysav.
Globalt engagemang
Sysav deltar aktivt i utvecklingen av avfallshanteringen internationellt. Sysav är medlem i
flera internationella organisationer. Förutom
ISWA, International Solid Waste Association,
har Sysav ett engagemang i Cewep, Confederation of European Waste-to-Energy Plants, och
Prewin network, Performance, Reliability and
Emissions Reduction in Waste Incinerators.
Sysav 40 ÅR / retur
39
Ingen fyrtioårskris
här inte!
Energin från ...
Hej, det är jag, Sysav. Jag har för första gången någonsin
blivit ombedd att skriva en krönika. Anledningen är förstås
mitt födelsedagsfirande. Fyrtio år! Kan knappt tro det själv.
Hur ser jag på att närma mig medelåldern? Tja, många
säger ju att livet börjar vid 40. Mitt liv har varit fantastiskt,
och jag ser fram emot att bli ännu äldre. Ingen 40-årskris
här inte!
Vem är jag då? Ett företag i mina bästa år, om jag får säga
det själv. Andra sneglar på mig och undrar hur man gör för
att hålla sig i så god form. Det är hårt arbete bakom kan
jag säga. Man kan ju inte nöja sig när det går att förbättra
sig. Min ämnesomsättning har ju faktiskt bara blivit bättre
och bättre. Jag sprider värme och energi till invånare i min
omnejd, och ser verkligen fram emot att börja producera
gas också! (Inte många 40-åringar säger så tror jag.)
Jag är faktiskt så förbaskat trevlig att nästan två miljoner
besökare kommer varje år. Trots att de ibland måste backa
med släp. Och folk från när och fjärran kommer på studiebesök för att få höra hur jag tänker och vad jag gör. Det
handlar som sagt om innovation och ständig förbättring,
att kunna omvandla det som ingen vill ha till saker man
har användning för. ”Vi ger soporna nytt liv” är en talande
slogan.
Jag minns min ungdom. Det var utsvängda byxor och
mycket deponering. Sedan dess har avfallsbranschen, och
jag med den, gjort häpnadsväckande framsteg. Förra året
återvann vi 98,5 procent! Och 2000-talet har varit spännande på många sätt. Jag har lärt mig att facebooka och
twittra, inte illa! En snitsig framtoning har jag också, har
faktiskt bara blivit snyggare med åren. Man måste ju hålla
sig attraktiv. Ser fram emot att lära mig mer och utvecklas.
Mannen som varit min hjärna i många år, Håkan, lämnar nu
plats för en annan. En ny spännande era inleds. Framtiden
är ljus.
Ett företag består inte av byggnader, maskiner eller dokument. Utan av människor. Det är mina medarbetare som
är jag. Och jag vill tacka alla för att jag är den jag är.
... återvinnandet av en dagstidning
räcker till att brygga 38 koppar
kaffe
... återvinnandet av 11 pantade burkar räcker till 5 minuters dusch
Året var ...
Sysav figurerar ofta i media. Här kommer
några nedslag från åren som har gått.
1979,
... återvinnandet av 1 kilo dagstidningar räcker till att hålla ett 4,5
månader långt mobiltelefonsamtal
när Malmö och Burlövs kommuner tillsammans med Sysav
får tillstånd att göra en utfyllnad i
Lommabukten norr om avloppsreningsverket på Sjölunda.
... återvinnandet av en pantburk
räcker till att använda en dator i
ett dygn
... återvinnandet av en konservburk
räcker till 7 timmars TV-tittande
Källa: Avfall Sverige www.sopor.nu.
2 200
År 1884
startade det första återvinningssystemet för glas
1978,
2003,
så många personbilar hade stålet räckt
till att tillverka per år om alla lämnade
in sina kapsyler till återvinning
Sydsvenskan17 februari 2004
15 miljoner gamla mobiler ligger oanvända hemma hos
folk, tillsammans innehåller de 162 kg guld
när det kinesiska lastfartyget Fu Shan Hai sjönk
utanför Sandhammaren
och förorenade 35 km
strand. Hedeskoga avfallsanläggning fick uppdraget
att utvinna 3 800 ton ren
sand och 225 kubikmeter
olja ur de förorenade
massorna.
när en försöksanläggning för återvinning av avfall
planeras i sydvästra Skåne. Det är osäkert var den
ska placeras liksom avsättningen. Vd Kjell Nilsson
berättar för Arbetet hur svårt det är att få avsättning för återvunnet papper, järn, glas och kompost
den 7 juli.
2010,
när Skånska Dagbladet skriver om bakterier som äter oljerester i deponierna.
Artikeln publicerades 23 april.
Sysav minns hur det var förr och drömmer om framtiden ...
När jag föddes eldade
eller deponerade man
det mesta
1991 blev jag med återvinningscentral för första gången
2014 har jag lösningar på de flesta av
dina återvinningsdilemman
I framtiden drömmer jag om en
värld utan sopor
2013,
2003,
när deponeringsförbudet av brännbart avfall träder i kraft bestäms det
att Hedeskoga avfallsanläggning ska
skicka hushållsavfall till Malmö för att
omvandlas till värme. Detta skriver
Ystad Allehanda om den 11 april.
46
sysav 40 ÅR / retur
när ”spökgarnen” i
våra hav uppmärksammades i media.
165 km fiskenät
försvinner årligen i
Österjön. Garnen
som tas upp hamnar
hos Sysav, rensas från
bly och plast och går
sedan till förbränning.
Expressen.se 12 september 2013
Industri AB
Box 503 44, 202 13 Malmö