1. No category

SYSAV
3.13

E.ON:
Här rattas
molnfabriken
Väder och ekonomi styr Heleneholmsverket
Säker kryssning
med TT-Line
tUNG batterivinst
Boliden BERGSÖE återvinner BLY UR
BATTERIER – Tre gånger effektivare
än att bryta DET UR gruvan.
gamla möbler får nytt liv
Miljövetaren ellen lindblad undersöker hur kasserade – men inte kassa
– möbler kan få ett nytt hem.
VASYS
I den bästa av världar finns inget avfall
3,5 miljoner liter
fordonsbränsle
Håkan Rylander, vd
Sysav – ger tillbaka till dig! Det är Sysavs tagline
som en del säkert har sett på våra containrar som
transporterar avfall på vägarna i regionen. Sysavs
uppdrag sedan 1974 har varit att behandla avfall
och producera så mycket nyttigheter som möjligt
ur avfallet. Sysav erbjuder alla sina 6000 kunder
olika tjänster för sortering och behandling av
avfall. När avfallet kommer till Sysav behandlas
det utifrån ett kretsloppstänk som innebär att så
mycket som möjligt ska komma till nytta igen,
som material, energi och med minsta möjliga
miljöpåverkan.
Farligt avfall är mycket viktigt att sortera ut tidigt
från det övriga avfallsflödet. Farligt avfall kan
förorsaka störningar i återvinning och behandling
av övrigt avfall, och därigenom orsaka skada i
miljön.
För produkter och material som går att
återanvända har vi särskilda system för. Till
exempel går det alldeles utmärkt att återanvända
möbler, fönster, dörrar, golv, tegel, vitvaror
med mera. Allt måste inte köpas nytt. Material
sorteras och återvinns för återföring till
marknaden. Brännbart avfall omvandlas till
värme och el. Och – matavfall, det blir till biogas
och biogödsel.
innehåll
MILJÖFOKUS
OMBORD sid 4
TT-Line prioriterar avfallshantering
liksom miljö och säkerhet ombord.
Moderna båtar och strukturerat arbete
ger resultat.
från batteri
till tacka sid 6
98 procent av våra bilbatterier hamnar
hos Boliden Bergsöes återvinningsanläggning i Landskrona. Följ blyets väg från
batteri via schaktugn till tacka.
vädret styr
E:ons pussel sid 10
Öresundsverket, Heleneholmsverket
och Sysavs avfallsförbränningsanläggning
säkrar Malmö-Burlövbornas konsumtion
av fjärrvärme. Driften är ett komplicerat pussel som bland annat påverkas av
ekonomi och väder.
kasserade möbler
– men inte kassa sid 14
Mängder av fullt fungerande möbler går
idag till förbränning. Men miljövetaren
Ellen Lindblad hjälper Sysav att hålla
möblerna på andra steget i avfallstrappan,
återanvändning – i nya hem.
SYSAV
Sysav Retur är en kund- och marknads­
tidning från Sysavkoncernen i Malmö. Sysav
tar emot och behandlar avfall från hushåll
och industrier i södra Skåne.
Redaktion: Janina Sjöström (redaktör),
Margaretha Franzon, Sysav, jasna brkic,
giv akt skåne.
Ansvarig utgivare: Gunilla Carlsson
DESIGN: WIRTÉN PR OCH KOMMUNIKATION
LAYOUT: GIV AKT SKÅNE
Tryck: ARkitektkopia, Malmö
Sysav Retur är tryckt på G-print, ett svenskt
papper som uppfyller miljömässiga krav.
Från och med 2014 producerar Sysav biogas i en
egen anläggning på Spillepeng i Malmö. Sysav
styrelse sa nyligen ja till att påbörja processen
med att söka tillstånd och handla upp entreprenör
Omslag: E.ON, sid 10
Driftsamordnare Glenny Ericsson förbereder
för att bygga en egen biogasanläggning.
turbinstart på Heleneholmsverket.
Kapaciteten i anläggningen blir 80 000 – 100 000
Foto: ewa Levau
ton
varav
hälften
baseras
på
matavfall
från
Visste du att… Du kan köra 20–40 mil på en tank biogas (beroende på bil
och körsätt)
och att
det tar 2–4 minuter
att tanka
personbil Med biogas.
hushållen
i regionen.
Produktionen
avenbiogas
EFFEKTIVA
TRANSPORTER
Alla gamla tjänstebilar har nu bytts ut på Sysav.
Det skedde när tio miljövänliga tjänstebilar och
en skåpbil med alkolås kom på plats i september.
– Vi vill ha moderna bilar. Både ur säkerhetssynpunkt och ur miljösynpunkt. Bilarna använder
biogas som drivmedel vilket vi i framtiden själv
kommer att producera, säger Sysavs logistikchef
Lars Carrick.
Samtidigt infördes ett nytt bilpoolssystem för
effektiva transporter.
– Det handlar om att optimera användandet av
bilarna, att höja nyttjandegraden per bil.
GOD JUL
ÖNSKAR
SYSAV
Fråga e x pe rt e n
Det lackar mot jul och här
i årets sista nummer av
Retur vill vi passa på att
önska alla våra kunder och
samarbetspartners en riktigt
god jul och ett gott nytt år!
Istället för att skicka julkort
skänker vi varje jul pengar till
välgörande ändamål. I år går
pengarna, 25 000 kronor, till
Stadsmissionen Skåne.
Varför är det så
billigt att köpa
material hos er?
Mats Lindgren, arbetsledare för
Sysav på Malmö återbyggdepå:
pant belönar gamla paltor
I februari lanserade H&M ett
globalt klädinsamlingsinitiativ
i 52 länder. I de flesta, så även
i Sverige, erbjuds klädinsam­
lingen i landets alla butiker.
– I framtiden vill vi att kläd­
insamling ska vara lika självklart
som att panta burkar, säger Pär
Johanson, landschef för H&M i
Sverige.
I Sverige går pengarna till Unicef.
Pengarna som H&M tjänar
skänks till Conscious Foun­
dation och öronmärks för
investeringar i innovations­
projekt som syftar till att sluta
kretsloppet för textilfibrer och
i sociala projekt. För varje kilo
kläder som samlas in går två
eurocent till projekt.
På www.hm.charitystar.com
kan man se hur insamlings­
arbetet går landsvis. Enligt sidan
hade totalt två miljoner kilo
textil återvunnits och
40 000 euro investerats efter
drygt ett halvår. Schweiz ledde
insamlings­ligan med ungefär
170 000 kilo insamlade textilier.
– Vår policy är att ha ett bra marknadspris. När vi får in något googlar vi för
att priset ska bli rätt. Sprillans nytt tegel
som kostar 30 kronor i butik exklusive
moms, kostar 8 kronor inklusive moms
här. Allt tegel kollas i laboratorium så att
det inte innehåller några gifter.
– Vi tar emot material från privatpersoner, fastighetsägare, rivningsbolag
och byggföretag. Och det är gratis för
företag att lämna in material. När HSB
rev sista biten på Hököpinge sockerbruk
hade de 4800 ton tegel som de skulle
göra sig av med. Det skulle ha kostat en
hel del att lämna in det som avfall.
FAKTA: Malmö återbyggdepå som drivs
gemensamt av Sysav och Malmö stads
serviceförvaltning har 16 anställda,
16 praktikanter och fyra personer som
gör samhällstjänst. Verksamheten är inte
vinstdrivande.
nr 3.13 Sysav / retur
3
framåt – med
miljön i fokus
Det är stor skillnad – miljötänket på ett kryssnings­
fartyg i Karibien för 30 år sedan och på TT-Lines
båtar idag. Lars-Göran Hanson, miljö- och säkerhetschef som gick till sjöss 1976, vet. text: JASNA BRKIC
FOTO: Ewa Levau
– Varje kväll klockan åtta sa
överstyrman till oss att vi skulle
iväg och tömma. Det innebar att
alla sopor från båten kastades ner
överbord. Den typen av sophantering har vi inte haft i Sverige
under överskådlig tid, säger LarsGöran Hanson.
I samband med att TT-Line
byggde och sjösatte två helt nya
toppmoderna fartyg kring millennieskiftet belönades företaget
med flera utmärkelser och priser.
2000 utsågs TT-Line till Årets
transportföretag för satsningen
på miljövänliga och säkra fartyg,
och 2003 fick rederiet Sveriges
Transportindustriförbunds
innovationspris för sina tekniska
innovationer ”som även haft omsorgen om vår miljö som utgångspunkt”.
Energisnål drift
Lars-Göran Hanson
jobbade på sjön som
maskinchef i nästan
20 år innan han
tackade ja till jobbet
som TT-Lines miljöoch säkerhetschef
i det renoverade
spannmålsmagasinet
i Trelleborgs hamn för
drygt tio år sedan.
4
sysav / retur nr 3.13
När TT-Line införde ”Green
Bridge”-konceptet 2008 vidtogs
åtgärder bortom de lagstadgade
normerna för utsläpp från fartyg.
Fyra av TT-Lines sex fartyg har
dieselelektrisk drift som ger
lägre utsläpp. När fartygen ligger i hamn används uteslutande
drivmedel med en svavelhalt på
0,1 procent. TT-Line uppfyller
därmed redan nu EU:s kommande krav. Även till sjöss använder
man drivmedel som enbart innehåller en procent svavel för att
minska svaveldioxidutsläppen.
Allt avloppsvatten renas biologiskt ombord och fast avfall samt
oljeslam samlas upp för hantering
på land.
– Vi är väldigt bra på att ta hand
om vårt avfall, men även på miljö
och säkerhet ombord. Vi har aldrig
arbetat så strukturerat med de här
frågorna som under de senaste tio
åren, säger Lars-Göran Hanson.
De moderna båtarna gör det
enklare att arbeta miljövänligt och
säkert.
– Båtarna är byggda på ett sätt
som gör till exempel sophanteringen relativt lätthanterlig. Vi
har olika sopnedkast för olika
sopor, säger Lars-Göran Hanson.
Farligt avfall-kund
TT-Line är en Farligt avfall-kund
hos Sysav. Det innebär i praktiken att fyra olika material sorteras
i Lots Miljösystem, i Lotsbehål-
lare på fartyget. På däck är det
överstyrman som har ansvar för
hanteringen av det farliga avfallet, inom catering är det pursern
och på maskindäck maskinchefen.
mycket målande
Magnus Hultstrand är överstyrman på fartyget Peter Pan och
chef för däckavdelningen. Han är
den som kör båten och ansvarar
för underhåll och ballaststabilisering. Klockan är nio på morgonen
och fartyget börjar resan över till
Travemünde om en timme, men
överstyrman verkar inte stressad
över det. Han visar lugnt oss runt
båtens Lotsstationer. På akterdäck
finns behållare för långa lysrör
och glödlampor och i fören finns
kärl för fasta oljeprodukter och
trasor samt färgburkar.
– Målning är ett evigt pågående arbete på en båt och på
sommaren är det högsäsong för
den typen av underhåll. Då har
vi många färgbehållare som ska
tömmas. Det kan bli flera Lotsbehållare under en vecka då, annars
är det tömning en gång varannan
vecka, säger Magnus Hultstrand.
På samma sätt påverkas töm-
ningen av behållarna för olja och
oljefilter.
Det är hamnpersonalen i Trelleborg som hämtar behållarna
med det farliga avfallet på båtarna
och lämnar det vid TT-Lines
miljöstation i hamnen. Vaktmästaren Tomas Petersson som jobbat
på TT-Line i 18 år har ansvar för
miljöstationen. I hans arbete ingår
även att ta hand om posten till
och från båtarna. När han får en
blankett från båtarna om att det är
dags för tömning ringer han Sysav
som kommer och lämnar tomma
behållare och hämtar de fulla.
– Båtarna fyller i ett formulär
till mig när det är dags för tömning. Ibland är det ingen tömning
på tre veckor och ibland är det 15
Lotsar på en vecka som ska tömmas, säger han.
enkel, fungerande lösning
Hanteringen av det farliga avfallet har varit densamma så länge
Tomas Petersson kan minnas,
liksom behållarna.
– Lösningen är enkel och fungerar bra. När båtarna inte märker
behållarna eller märker dem fel
kan det uppstå problem. Då tar
jag kontakt med stuvarna för att
reda ut vilken båt som missat
märkningen.
Varje Lotsbehållare märks med
en streckkod som talar om vilken
typ av avfall den innehåller och
vilken båt den varit på. Det handlar om att rätt båt ska debiteras,
förklarar Tomas Petersson.
Kasserade lysrör.
Aldrig fel
TT-Line för statistik över avfallet
både för egen del och för hamnen som ska ha en rapport. Men
innehållet i Lotsarna är inget som
Tomas Petersson kontrollerar:
– Sysav har aldrig hört av sig
till mig på grund av att det blivit
fel så jag förutsätter att det har
fungerat, säger han.
Alla säkerhetsrutiner listas
i TT-Lines Safety Management
System som ständigt revideras
och kontrollerats av myndigheterna sedan 1996. Syftet är att höja
säkerheten på fartygen.
– Vi har ett rapporteringssystem som innebär att allt från
klämda fingrar till oljeutsläpp ska
rapporteras. Rapporterna stängs
först när en åtgärd vidtagits,
säger Lars-Göran Hanson.
TT-lines farliga avfall är oljeprodukter, olje- och bränslefilter, färg och färgburkar, lysrör och glödlampor.
Magnus Hultstrand,
överstyrman.
TT-Line …
• började trafikera Östersjön 1962
• skeppar 600 000 personer, 80 000
personbilar, 320 000 lastbilar och 2 200
bussar över Östersjön årligen.
• har dagliga avgångar från Trelleborg till
Travemünde och Rostock.
• startade trafik för lastbilar och trailers
på linjen Helsingborg–Travemünde 2003.
nr 3.13 Sysav / retur
5
vad hän er med...?
d
BATTERIER blir bly uPP till 500 ton batterier återvinns dagligen på Boliden Bergsöe i Landskrona.
Blytackorna består av olika legeringar. Den vanligaste legeringen innehåller antimon och kalcium.
Fem lager tackor väger 1 038 kilo. När lastbilarna lämnar batterier är de fullt lastade, men när
de sen hämtar tackorna fylls de bara viktmässigt – inte volymmässigt.
6
sysav / retur nr 3.13
Tackor till tusen
Det är i Landskrona våra större batterier hamnar, allt från bilbatterier
till kylskåpsstora u-båtsbatterier. Totalt tar Boliden Bergsöe emot drygt
fyra miljoner batterier om året – för att utvinna det värdefulla blyet.
Det har de gjort sedan 1942. text: JASNA BRKIC
FOTO: Ewa Levau
– Det som är skräp för andra är en råvara för oss,
säger Carl Gustav Mårtensson, processingenjör på
Boliden Bergsöe i Landskronas industriområde.
60 procent av det återvunna blyet på Boliden
Bergsöe hamnar i ett bilbatteri igen. Resten används
inom bland annan tillverkningsindustri, för blyplåtsoch strålskyddsproduktion till exempel, eller så säljs
det till traders som hoppas på att blypriset ska gå
upp, berättar Carl Gustav Mårtensson.
– Det är många som jagar batterier idag. Att
handla med batterier kan jämställas med att handla
med malm.
Behovet av bly är stort och efterfrågan väntas
växa i framtiden. Prognosen är att den kommer att
öka med 50 procent de kommande 10–15 åren.
Även om det går åt energi för att återanvända
batterier så är miljövinsten stor om man jämför med
om blyet skulle brytas i gruvorna.
– Att ta bly från gruvan kräver tre gånger så
mycket energi jämfört med att återvinna blyet från
batterier, säger Carl Gustav Mårtensson.
Priset på bly avgörs på London Metal Exchange
market, världens största handelsplats för metaller.
På Boliden Bergsöe återvann man även koppar
och tenn förr.
– Tenn var den sista metallen vi fasade ut, för
något år sedan. Produktionen måste komma upp i
en viss massa för att vara lönsam, säger Carl Gustav
Mårtensson.
Carl Gustav
Mårtensson.
hallar där de krossas mekaniskt. En hjullastare lyfter
batterierna 4–5 meter upp i luften och släpper där­
efter ner dem, två tre gånger. Kvar blir plast och bly,
när vätskan från batterierna – utspädd svavelsyra
– pumpas från hallarna till två olika reningsverk där
den neutraliseras och renas. Den är kontaminerad
med metalljoner, bland annat kadmium och bly
som avskiljs. Det renade vattnet släpps därefter ut i
Lundåkrabukten.
Vattnet analyseras och mätningarna registreras
kontinuerligt.
– Vi släpper ut ett kilo bly om året till vatten. Hur
mycket det blir beror på flera faktorer, bland annat
på hur mycket det regnar. De senaste tio åren har
blyutsläppet legat på samma nivå, 1–2 kilo om året.
Vi har ett stabilt och välfungerande reningsverk,
säger Carl Gustav Mårtensson.
På Boliden Bergsöe
finns 100 000 kvadratmeter hårt underlag utomhus som
hålls rent både med
vattensprinklers
och en sopbil. Låga
vattensprinklers
används för minimal
påverkan från blåst
och vind.
Enkel process
De använda batterierna kommer i regel till Boliden
Bergsöe via ett 50-tal batteriinsamlare och skrothandlare. Återvinningsprocessen är relativt enkel.
Första steget är att ta emot och sortera
batterierna efter storlek. Det görs i två olika
nr 3.13 Sysav / retur
7
vad hän er med...?
d
För ett år sedan köptes
nya masker, hjälmar med
fläkt­aggregat, in av Boliden
Bergsöe. ”De passar mig
bättre eftersom jag har
skägg. Det är skönt att
inte ha något som ständigt
trycker över ansiktet när
man jobbar”, säger Andree
Pettersson
8
Carl Gustav Mårtensson arbetar med processutveckling i ett sjumannateam; ingenjörer, produktionsplanerare, en konstruktör och två kemister. Teamet
samarbetar bland annat med Luleå tekniska universitet och Swerea MEFOS som har en provanläggning
där man kan utföra experiment i stor skala. Swerea
MEFOS anlitas av företag i hela världen.
– Våra processer förfinas ständigt. Schaktugnen
drivs mycket mer ekonomiskt idag och utsläppen av
stoft och metaller har minskat de senaste fem åren,
säger Carl Gustav Mårtensson.
Miljöchefen Johan Ekberg bekräftar Carl Gustav
Mårtensson uppgifter.
– Under de senaste åren har vi reducerat våra utsläpp av stoft betydligt, närmare 50 procent och vår
vattenreningsprocess är i världsklass, säger han.
Genom att tvätta alla fordon på området och alla
inkommande fordon binder man dammet som innehåller stoft och aska från schaktugnen. Automatiska
hjultvättar, vattenkanoner och sprinklers står på
dygnet runt för att skapa en så dammfri miljö som
möjligt.
– Vi har också en sopbil som städar hårdgjorda ytor
fem gånger i veckan – allt för att eliminera dammet
och få bort smutsen, säger Carl Gustav Mårtensson.
Hjärtat i verksamheten
Andra steget i återvinningsprocessen på Boliden
Bergsöe är den svåraste och involverar hjärtat i
verksamheten, schaktugnen som smälter 150 ton bly
per dygn.
– Det tar två, tre dagar att stänga ner schakt­
ugnen. Därför går den dygnet runt och vi stannar
den bara för planerat underhåll under industri­
semestern, säger Carl Gustav Mårtensson.
I schaktugnen tillsätts järn för att fånga svavlet, i
en förening som kallas skärsten. Schaktugnen tappas var tjugonde minut på slagg och skärsten där
de separeras eftersom de har olika densitet. Slagg
återcirkuleras och skärsten deponeras. Sammanlagt
tappas 135 grytor om dygnet.
Schaktugnsprocessen är den mest komplicerade
pusselbiten, någon procents förbättring har stor påverkan på miljön enligt Carl Gustav Mårtensson.
– Det är värt mycket om vi kan göra förbättringar
här. Vi hanterar ibland 500 ton batterier om dagen
och använder schabloner för att uppskatta innehållet. Kan vi få kontroll på materialflödena finns stora
vinster att göra. Även om detta är den svåraste
delen i vårt arbete handlar det inte om raketforskning utan om att få processen stabil –det vill säga en
någorlunda enhetlig storlek på det som stoppas in i
schaktugnen vilket inte är lätt när man hanterar så
stora materialflöden som vi gör.
Rökgaserna från schaktugnen renas i fyra filter.
– Normalt används två av dessa textilfilter, de
två andra fungerar som reserv, säger Carl Gustav
Mårtensson.
Koldioxid- och svaveldioxidhalterna kontrolleras
kontinuerligt via en dator.
Värmen i ugnen tas tillvara. Boliden Bergsöe har
sysav / retur nr 3.13
Patrik Svärd har ett aluminiumförkläde som skydd mot hettan. Var tjugonde
minut lämnar han kontrollrummet för att tappa ugnen på slagg och skärsten.
sitt eget fjärrvärmesystem som skulle kunna värma
upp till 2 000 villor.
– Vi har ett stort område här med många byggnader som vi värmer upp själva utöver att vi levererar
fjärrvärme till kommunen.
Raffineras och legeras
Blyet är inte rent när det lämnar schaktugnen. För att
passa kundernas önskemål måste det först raffineras, renas på kemisk väg, innan det legeras så att det
möter kundspecifikationer. Först då kan det gjutas
ut till tackor. Allt detta sker i blyhallen.
Fem lager blytackor på en halv kvadrat, 50 centimeter högt, väger 1038 kilo.
När det återvunna blyet lämnar Boliden Bergsöe
gunilla carlsson
kommunikationschef Sysav
Små förändringar – stor skillnad
Vet ni – vi har ökat vår återvinning av förpackningar och tidningar i
hemmet jättemycket den senaste månaden. Och det var jättelätt. I min
familj kan vi inte skylla på att vi inte har kunskap om att vi ska sortera
och vi är dessutom positiva till sortering. Sorteringen hos oss är mer
en praktisk fråga som handlar om att få vardagen att funka och få en
trevlig hemmiljö. Men vad har vi då gjort för att öka sorteringen?
Carl-Gustav Mårtensson tillsammans med delar av
utvecklingsteamet – Kim Sandberg, Oskar Schlyter,
Fredrik Sörensson och Mats Gustavsson.
Jo, vi bytte helt sonika ordning och innehåll på våra olika spannar under
vasken. För att ni ska förstå hur det hänger ihop får jag nog förklara
lite. Vi bytte kök för snart två somrar sen. I det nya köket, som vi för
övrigt är helnöjda med, finns en stor låda under vasken för sopsortering,
ungefär 60 x 60 cm. I den får vi plats med en matavfallshållare samt tre
fyrkantiga höga spannar. En stor och två mindre.
Vi har använt den stora spannen till soppåsen, det så kallade
restavfallet, som vi alltid gjort. En liten spann till förpackningar
och en liten spann till diskmaskinstabletterna. Detta system blev
jobbigt, för när den lilla spannen var full, vilket den blev OFTA, så
hamnade den på trappan, för vidare transport till tunnan. Under tiden
förpackningsspannen var på väg, vilket den alltid var, så hamnade
resterande förpackningar löst i lådan. Restavfallspåsen däremot, fylldes
inte alls lika fort, utan kunde stå i flera dagar i lådan utan åtgärd.
En kväll över ett glas vin pratade jag och min man om livets allvar,
sopsorteringen. Vi kom fram till att förpackningsspannen var en
trång sektor i sorteringen. Sagt och gjort. Stor spann förändrades
till förpackningsspann, liten spann blev plast och mjukplastspann,
liten spann ”två” blev till restavfall. Vi ändrade också ordningen i
lådan så restavfallet hamnade längst ut till höger tillsammans med
matavfallshållaren.
Slaggrytor. När slaggen svalnar blir den fast, och då
töms den ur grytorna.
går det tillbaka till bilindustrierna och annan industri för att användas igen. Kretsen är sluten.
98 procent av alla bilbatterier i Sverige återvinns
på Boliden Bergsöe i Landskrona, resten kommer
huvudsakligen från övriga Norden.
De närmsta konkurrenterna till Boliden Bergsöe
finns i Litauen, Polen och Tyskland.
– Det finns många bra verk i Europa men det är
oroande att marknaden för de mindre nogräknade
växer. Vi kan inte konkurrera med företag som häller ut svavelsyran i naturen. Våra kunder är medvetna och kollar sin kedja. Det är bra. Därför vågar
jag hoppas att vi kommer att vara 30 procent större
om fem år. Det är vår ambition, säger Carl Gustav
Mårtensson.
Nu tar det flera dagar innan vi måste gå ut med soporna! Vi har inte
heller några sopor på trappan som väntar på vidare transport. Dessutom
blev sorteringssystemet så tydligt
att till och med barnen gör rätt. Vi
fick alltså en ökad sortering, och
minskad arbetsbelastning.
Den slutsats jag själv drar av detta är
att en liten praktisk förändring kan
leda till en stor beteendeförändring,
och det är inte alltid så nödvändigt
med djupa beteendestudier om
varför man gör si eller så.
Se till att det funkar smidigt i var­
dagen – så blir livet lättare att leva!
God jul och sortera på!
nr 3.13 Sysav / retur
9
Människorna
i molnfabriken
Kraft- och fjärrvärme
i Heleneholmsverket
Heleneholmsverket i Malmö består av ett
kraftvärme­verk och en fjärrvärmecentral.
De drivs i huvudsak av naturgas men kan
även drivas av eldningsolja.
Kraftvärmeverket togs i drift 1966 och har
fyra pannor, två turbiner och två värmeväxlare. 1999 installerades rökgaskondensering
på en av pannorna. Fjärrvärmecentralen togs
i drift 1962–1965 och består av sex hetvattenpannor med en 70 meter hög skorsten.
Sammanlagt nio el- och värmeanläggningar producerar drygt 2 400 GWh i Malmös fjärrvärmesystem
för E.ON. Fjärrvärmeproduktionen baseras på avfall, industriell spillvärme, biobränsle och naturgas.
Vid toppar används tidvis även mindre mängder eldningsolja. Elproduktionen baseras på naturgas och avfall.
När André Strömberg visar runt förskolebarn på sin arbetsplats brukar
han få höra att det är en molnfabrik. Soliga dagar med klarblå himmel kan
det faktiskt se så ut. De vita vattenångorna som kommer ur skorstenarna
på Heleneholmsverket liknar då mer eller mindre moln. text: JASNA BRKIC
FOTO: Ewa Levau
Heleneholmsverket är en av E.ONs sju produktions­
anläggningar för värme och el i Malmö. Det var här­
ifrån Malmös fjärrvärmeproduktion styrdes innan
driften flyttades till det nya Öresundsverket 2009.
– När Öresundsverket togs i bruk bytte Heleneholmsverket roll och blev en anläggning för spetslastproduktion vid kalla dagar samt reservanläggning vid de tillfällen annan värmeproduktion fallerar, säger André Strömberg, anläggningsansvarig
för Heleneholmsverket.
Investeringarna i Öresundsverket tog fart 2006
efter att Barsebäcks sista reaktor tagits ur drift 2005.
E.ON har sedan dess investerat sammanlagt 58 miljarder kronor i olika projekt i Sverige. Anledningen
10
sysav / retur nr 3.13
till att E.ON satsat på Öresundsverket är att behovet
av ny elproduktion är störst i södra delen av landet.
I Malmö fanns också ett stort fjärrvärmenät som
kunde utnyttjas för högeffektiv kraftvärmeproduktion och den befintliga stamledningen för naturgas
låg nära Malmö – med lämpliga möjligheter för
utmatning till elnätet.
ANVÄNDS NÄR BEHOVET ÖKAR
Moderniseringen av Öresundsverket har inneburit en global klimatförbättring med en miljon ton
koldioxid per år och är därför en av E.ON Nordics
viktigaste klimatinvesteringar. Öresundsverket
säkrar idag tillsammans med Heleneholmsverket
Malte Hultgren
ansvarar för förråd
och avfallshantering
på Heleneholmsverket.
Heleneholmsverkets panna tio håller på att starta och ångan
pyser ut ur ventilerna. ”När tryck och temperatur höjts sluter
det mesta sig”, säger André Strömberg. på bilden till vänster.
och Sysavs avfallsförbränningsanläggning nästan hela produktionen av fjärrvärme till MalmöBurlövborna. Dessa anläggningar är även viktiga
för att säkra elleveransen till större delen av Skånes
hushåll. Öresundsverket producerar el som täcker
två procent av hela Sveriges årskonsumtion och har
en värmeproduktion som motsvarar årsbehovet av
värme och varmvatten för 45 000 villor.
Heleneholmsverket tas i bruk vid ökat värmebehov i nätet efter Sysav och Öresundsverket.
Anläggningen har dock producerat värme i större
utsträckning än planerat på grund av kalla vintrar
och förändringar i både el- och gaspriser.
– Dessa förändringar har gjort att vi just nu har en
annorlunda driftsituation än planerat, säger André
Strömberg.
Driften ett pussel
En kall vinterdag när alla pannor går för fullt produceras upp till 300 MW värme och 110 MW el på
Heleneholmsverket. På sommaren när behovet inte
är lika stort, omkring 60 MW, kommer värmen till
största delen från Sysav.
Verksamheten påverkas av både priser och väder.
Två parametrar som varierar kraftigt.
– Vädret kan göra att det slår väldigt i behovet
och det är något som driftpersonalen hela tiden
måste ta ställning till. SMHI kan lova sol och så blir
det störtskurar istället, säger André Strömberg.
Det är med andra ord ett komplicerat pussel att
få ihop driften av de sju produktionsanläggningarna
för värme och el i Malmö för att optimera driften.
Totalt 35 medarbetare arbetar skiftgång för att planera, styra och övervaka driften av anläggningarna.
Samplanering viktig
Sysavs avfallsförbränningsanläggning i Malmö blev
E.ONs första externa leverantör av fjärrvärme 1975.
Idag är värmekapaciteten 1400 GWh per år.
– Vi köper all fjärrvärme som Sysav producerar.
Det är vår basstation för fjärrvärme i stan. Samplaneringen är viktig och något vi arbetar med dagligen,
säger André Strömberg.
En höstdag när temperaturen ligger på 10–12
grader räcker det att Sysav har sina pannor i drift
samt någon eller några av de sex mindre fjärrvärme­
nr 3.13 Sysav / retur
11
Emelie Malmborg arbetar med entreprenaduppföljning och har fokus på hälsa, miljö och säkerhet. ”En av mina arbetsuppgifter är att se till att alla regler efterföljs. Jag gör allt
från att kontrollera ställningar till att sortera sopor.”
pannorna på Heleneholmsverket är igång.
– Om det blir ett effektöverskott i nätet kan vi
lagra värmen i våra ackumulatorer, som kan tas ut
när behovet är större, till exempel morgonen därpå
när många duschar, säger André Strömberg.
Fyra stora ackumulatorer på 2 500 kubikmeter
vardera klarar av att ladda 450 MWh. Dessutom kan
250 MWh lagras i fjärrvärmenätet.
– En fördel med Sysavs anläggning är att avfallet
enligt branschorganisationen Avfall Sverige betraktas som 60 procent förnybart och 40 procent fossilt
uttryckt i energi eller 85 procent förnybart och 15
procent fossilt uttryckt i vikt. Att ta vara på energin
i avfallet är bra både för samhällsekonomin och för
miljön, säger Åsa Hedman, miljösamordnare på
E.ON.
Beräkningar på miljöpåverkan
Samtliga bolag inom E.ON Sverige har idag miljö­
ledningssystem som är certifierade enligt standarden ISO 14001.
– E.ON arbetar mycket med att skapa hållbara
städer med klimateffektiva, långsiktiga infrastrukturer för värme, kyla, el, transporter och avfall. Sysav
hjälper oss med dokumentation av bränsle-, pro12
sysav / retur nr 3.13
duktions- och utsläppssiffror. Det behöver vi för att
kunna beräkna den totala miljöpåverkan av fjärrvärmenätet i Malmö, säger Åsa Hedman.
Just idag startar man panna 10 i Heleneholmsverket. Det ångar för fullt från ventilerna.
– Idag ska vi börja elda sakta i den stora pannan
för att snabbt kunna sätta igång den imorgon när
Siemens kommer hit för underhåll av turbinerna. Vi
halverar på så sätt starttiden som annars är nästan
fem timmar, säger driftsamordnaren Glenny Ericsson.
De små pannorna tar en halvtimme att värma
upp men de är dyrare att köra, berättar han.
Pannorna vilar 10 av 12 månader
Glenny Ericsson har hunnit med mycket idag fast
klockan bara är elva; hällt över olja i en tank, bytt
ventil i en annan, börjat utbilda en grupp nyanställda och varit på drogtest.
– Min huvudsakliga arbetsuppgift är att säkerställa driften som kan starta när som helst och det
gäller att vara förberedd. Våra pannor är i standbyläge tio månader av tolv och under de två sommar­
månader när värmebehovet är som minst är det
revision här, säger han.
Den största utmaningen för André Strömberg
E.ON är totalkund vilket innebär att Sysav tar hand om allt avfall inklusive kemikalier, spillolja, metallskrot och aerosolburkar med Lots Miljösystem.
som är anläggningsansvarig är att hitta rätt nivå på
det förebyggande underhållet samt de investeringar
som måste göras för att klara det framtida behovet.
– Planen var att köra i liten skala här men verkligheten blev en annan, vi har kört mer än planerat.
Samtidigt vet vi inte i dagsläget hur länge Heleneholmsverket kommer att drivas. Det är något vi just
nu utreder, säger han.
Närheten en fördel
När det kommer till avfallsfrågan är E.ON totalkund
vilket innebär att Sysav tar hand om allt avfall inklusive kemikalier, spillolja, metallskrot och aerosolburkar med Lots Miljösystem. På Heleneholmsverket
finns både Lotsbehållare för oljor, kemikalier, batterier och lysrör samt containrar för deponi, brännbart avfall, wellpapp, metall samt el- och järnskrot
berättar Malte Hultgren som ansvarar för förråd och
avfallshantering på Heleneholmsverket.
– Det är bekvämt och bra att ha en totalleverantör,
säger han.
Avfallshanteringen har fungerat på samma sätt
under de fyra år som Malte Hultgren haft ansvar för
den biten.
– Ja, det har inte varit några större förändringar,
allt flyter på. När vi har avfall som vi är osäkra på
hur vi ska hantera ringer vi Sysav som då kommer
hit och hjälper oss så att vi kan hantera och omhänderta avfallet på rätt sätt. För att underlätta för
alla involverade och för att hålla kostnaderna nere
försöker vi hålla reda på, och märka allt vårt spill,
säger han.
E.ON har även Lotssystemet för hantering av
farligt avfall till anläggningarna i Malmö samt några
anläggningar till i Skåne. Tjänsten omfattar hyra
av behållare, emballagesystem, transport, byte,
tömning och miljöriktig behandling av avfall samt
dokumentation och statistik.
På frågan vilken betydelse det har för E.ON att
Sysav finns i Malmö svarar Malte Hultberg:
– Det minskar transportsträckorna av avfallet,
vilket i sin tur minskar miljöpåverkan och hanteringstider.
Sysav och E.ON
Sysav levererar värme från sin avfallsförbränning till
E.ON och Malmö-Burlövbornas fjärrvärmenät. E.ON
är Totalkund hos Sysav och har Lots Miljösystem för
hantering av farligt avfall.
nr 3.13 Sysav / retur
13
utveckli g
n
3 000 stolar, 2 000 byråEr och 2 000 bokhyllor hamnar tillsammans med flera tusen andra större möbler
på återvinningscentralen Gastelyckan i Lund under ett år.
slängda möbler får
Sysav utveckling (vinjett)
Ett steg uppåt i avfallstrappan
Text: Jörgen Olsson Illustration: Avfallstrap­
pan
Nu under hösten genomförs för tredje året den
stora EU-kampanjen ”Europa minskar avfal­
let”.
Den 19-27 november är det ”Waste reduction
week” och Sysav medverkar genom att slå ett
slag för avfallsminskning med ett antal aktivi­
teter för att öka återanvändandet.
– Lagstiftningen har tidigare handlat om att
styra bort avfall från deponering. Vi har ar­
betat hårt med att öka material- och energiå­
tervinningen i Sverige i allmänhet och inom
Sysav-regionen i synnerhet har vi kommit
14
sysav / retur nr 3.13
väldigt långt, säger Stig Edner, vd för Sysav
Utveckling.
Nu är det dags att ta nästa steg i avfallstrap­
pan – eller avfallshierarkin som EU har de­
finierat den. Det allra bästa är om det inte
uppstår något avfall alls och ett sätt att nå det
målet är att återanvända saker.
– Kampanjen har mottot ”Tänk nytt, köp nå­
got gammalt”. Det som är avfall för mig kan
kanske användas av någon annan. När den sa­
ken får ett nytt liv behöver inte en ny tillver­
kas och då har vi både minskat avfallsmäng­
den och sparat resurser, säger Stig Edner.
Användbara prylar
Sysav uppmanar alla att särskilt under kam­
panjveckan – om man ändå ska till återvin­
ningscentralen – ta en extra titt därhemma och
ta med sig användbara och fungerande prylar,
husgeråd, bruksföremål, kläder och mindre
möbler som man själv inte har nytta av längre,
Anders Persson.
Ellen Lindblad – nyutexaminerad miljövetare har studerat vad som slängs och i vilket skick möblerna som slängs är. Nu försöker hon för Sysavs räkning hitta
vägar för att möblerna ska hitta ett nytt hem. Bilden är tagen på Sjölunda återvinningscentral i Malmö.
en andra chans
Ju högre upp i trappan desto bättre för miljön.
Projektet hamnar på steg två.
men som
skulle
kunna
säljas.
På alla
återvinnings­
centraler i
alla de 14
kommunerna i
Sysavregionen
finns ideella or­
ganisationer på
plats, året runt, med
containrar eller bodar
och samlar in loppis­
föremål och kläder.
– Försäljningen finansie­
rar frivilligorganisatio­
nernas verksamhet som
ofta handlar om viktiga
utvecklingsprojekt i fattiga
länder. Genom att skänka till loppis i stället
för att slänga – eller genom att handla där i
stället för att köpa nytt – medverkar man till
de projekten och gör på så sätt en dubbel in­
sats, säger Stig Edner.
Företag kan återanvända
Kampanjen riktar sig huvudsakligen till hus­
håll och privatpersoner som lämnar avfall på
återvinningscentralerna.
Men för de företag som vill vara med och
minska avfallet finns en mycket bra möjlighet
i form av Malmö Återbyggdepå, som drivs
gemensamt av Malmö stad och Sysav.
– Där kan man lämna många sorters byggpro­
dukter, både från rivningar och nyproduktion.
Något att tänka på för alla företag som river,
renoverar eller bygger nytt, alltså. Det är inte
alls nödvändigt att slänga alla de där innerdör­
rarna, teglet, handfaten, virket eller vad det
nu kan vara – det tas omhand på Malmö Åter­
nr 3.13 Sysav / retur
15
Industri AB
Box 503 44, 202 13 Malmö
Farligt avfall – säkert hanterat.
Vi gillar inte när det blir onödigt spännande. Därför transporterar vi alltid farligt avfall så säkert som
möjligt – med Lots Miljösystem och utbildade chaufförer. Specialbehållarna finns i flera storlekar och
för flera avfallsslag, bland annat spillolja, oljefilter, färgburkar, glykol och andra vätskor.
Ta inga risker. Kontakta våra avfallsrådgivare för en genomgång av ditt
företags farliga avfall så berättar vi hur vi säkert och miljöriktigt tar hand om det.
Ring 040-635 18 00 eller besök sysav.se/farligtavfall.