SV SCA magazine SHAPE 3 2015 Handhygien
3.2015 ET T MAGASIN FRÅN SCA OM TRENDER, MARKNADER OCH AFFÄRER 100 år till Atwoods senaste Därför satsar sajterna på papperstidningar p p to S SAMARBETE I RENARNAS SPÅR TREND Elefantgräs – fiber för framtiden? * * Rena händer räddar liv Handtvätt ger friskare barn i Kina – tvätta dem först! Vilken är din favorittidskrift? Läser du den helst på papper eller online? Nancy Pick Författare, har skrivit om handhygien på sid 10–19 Shape är en tidning från SCA, främst riktad till kunder, aktieägare och analytiker, men också till journalister, opinionsbildare och andra som är intresserade av SCAs verksamhet och utveckling. Shape ges ut fyra gånger per år. Nästa nummer kommer i januari 2016. Ansvarig utgivare Joséphine Edwall-Björklund Chefredaktör Marita Sander Redaktion Anna Gullers, Anne Hammarskjöld, Inger Finell, Appelberg Design Kristin Päeva, Appelberg Tryck Tag Worldwide Adress SCA, Group Communications, Box 200, 101 23 Stockholm, Telefon 08-7885100 Fax 08-6788130 SCA Shape publiceras på svenska, engelska, spanska, tyska, franska, nederländska och italienska. Inlagan trycks på GraphoSilk 90 gram från SCA. Eftertryck endast med SCA Group Communications tillåtelse. Redaktionen eller SCA delar inte nödvändigtvis alla åsikter som framförs i artiklarna. Du kan beställa SCA Shape eller läsa den som pdf på www.sca.com Adressändringar kan göras på www.sca.com/prenumeration eller genom att e-posta [email protected] ”Jag är en hängiven läsare av Cook’s Illustrated, en amerikansk tidskrift som har en vetenskaplig touch på matlagning. Om artikelförfattarna behöver testlaga 13 olika tomatsåser till sina kycklingenchiladas innan det blir perfekt så gör Daniel Dasey Reporter, har skrivit om alternativa fibrer, sid 31–35 ”Jag växte upp i Sydney, Australien, som är en vacker stad men också långt från allt. När jag var i tonåren fick jag fatt i ett nummer av National Geographic och blev omedelbart förälskad i detta fönster ut mot världen. Där fick jag veta hur man lever i Amazonas och i Europa, exotiskt för mig då. Det är fortfarande den tidskrift jag återvänder till när jag reser och jag älskar att bläddra i den även på nätet.” Medarbetare i detta nummer SCA I SOCIALA MEDIER Youtube.com/ SCAeveryday visar reklamfilmer och klipp från SCAs presskonferenser, presentationer och intervjuer med chefer och anställda. 3.2015 ET T MAGASIN FRÅN SCA OM TRENDER, MARKNADER OCH AFFÄRER 100 år till Atwoods senaste Därför satsar sajterna på papperstidningar Stopp SAMARBETE I RENARNAS SPÅR Rena händer * räddar liv Handtvätt ger barn i Kina * friskare – tvätta dem först! Omslagsfoto: Getty Images 2 SCA SHAPE 3 2015 Facebook.com/SCA har till syfte att rekrytera duktiga medarbetare, engagera användare och ge information som kompletterar sca.com TREND Elefantgräs – fiber för framtiden? de det. Det är nog därför så många av mina favoritrecept kommer från tidskriften. Jag prenumererar fortfarande på pappersvarianten så att jag kan läsa den i badkaret. För mig är det till och med bättre än något gott att äta.” Twitter.com/SCAeveryday ger en bra sammanfattning av allt som händer på sca.com och i SCAs andra sociala medier. Syftet är att ge olika användare, journalister och bloggare relevant information. Slideshare.com/ SCAeveryday vänder sig till investerare och analy tiker som kan ladda ned presentationer av kvartalsrapporter och information från bolagsstämmor. Scribd.com/ SCAeveryday innehåller cirka 50 publikationer, bland annat SCAs hållbarhetsredovisning, rapporten Hygien berör och tidningen Shape. Instagram/SCAeveryday innehåller bilder från SCAs verksamheter över hela världen. INNEHÅLL 06. En litterär skog Margaret Atwood är först ut av 100 författare som ska bidra med texter som ska gå i tryck först om 100 år – på papper från träd som står på tillväxt i Norge. Möt Katie Paterson, konstnären bakom projektet. 10. FOKUS: Handhygien 36. Samer och SCA samarbetar för att öka förståelsen för varandras verksamheter. Handtvätt med tvål och vatten är en billig livräddare – men inte alla förunnat. Och få har koll på hur man verkligen får bort bakterierna. 22. Så in i vassen rent SCAs mjukpappersbruk i Frankrike renar sitt avloppsvatten med en ny metod – vassbäddar. 26. Comeback för print Pitchfork, Porter och Airbnb gör det. Onlineprojekten bygger nu kundrelationer med hjälp av tryckta magasin. 31. Fiberrika komplement Växande efterfrågan på returfiber har satt igång en kreativ jakt på alternativa fiber. DESSUTOM ... 2 MILJONER HAR GJORT DET: Fått utbildning via SCA. Sidan 20 NYHETER FRÅN SCA sidorna 24, 40–43 VISSTE DU... … att SCA medverkade till att uppfylla den högsta drömmen för Mollie, 86? Läs hur på sidan 41. SC SC SCA CA A SHAPE SHA S HA AP PE E 3 20 2015 201 015 3 01 SHAPE UP Det här händer utanför SCAs väggar RESIGN STUDIO Sprungen ur skogen, fortfarande täckt med bark. Italienska formgivarna Andrea Magnani, Giovanni Delvecchio och Elisabetta Amatori har designat en serie trästolar, Di Corte ”Från skogen”. X resign.it Foster fyller 50 FOTOGRAFEN Lennart Nilssons bok Ett barn blir till fick en enorm uppmärksamhet när den kom 1965. För första gången hade någon lyckats fotografera ett foster inuti livmodern och dokumentera livets början. Arbetet med boken tog Nilsson tolv år och när tidskriften Life publicerade det 16-sidiga reportaget, plus 4 SCA SHAPE 3 2015 omslag, sålde hela tidningsupplagan om 8 miljoner exemplar slut på några dagar. I år fyller boken 50 år och sedan dess har den reviderats ett flertal gånger. Den senaste utgåvan kom år 2009. Boken har översatts till ett 20-tal språk och sålts i cirka 50 miljoner exemplar. Bok släcker törst AMERIKANSKA forskare har tagit fram en bok som kan rädda liv genom att omvandla förorenat vatten till dricksvatten med bladen som filter. Boken i sig är en handbok med information om hur och varför vatten bör filtreras. När man läst den kan sidorna rivas ut och användas för att rena smutsigt vatten till dricksvatten. Pappret innehåller nanopartiklar av koppar och silver som dödar bakterier. Uppfinningen har testats i två år på 25 olika platser i Afrika och Asien och visar utmärkta resultat. En enda bok kan filtrera vatten motsvarande fyra års vattenförbrukning för en person. APP OF THE MONTH DU VET VÄL att det numera finns mobilappar som har stenkoll på nästa mens, ägglossning och pms-dagar? Fyll i hur länge du normalt menstruerar och dagen för senaste mensen så tar appen över kalendern. Många kan kompletteras med mensvärk och humör. Flera markerar också de dagar du är mest fertil. ALBUM SOM BARA KAN SPELAS I SKOGEN “LADDA NED John Moose-appen och bege dig ut i skogen. Det är bara där det går att lyssna på albumet.” Så löd instruktionerna från den svenska folkmusikgruppen John Moose till alla som ville lyssna på deras första skiva före det officiella släppet. Du laddar ner albumet och en mobilapp. Men för att kunna lyssna måste du befinna dig i en skog. Appen använder Google Maps för att avgöra var X johnmoosemusic.com du är. Mensappar: Periodical – Libresse WomanLog Period tracker OvuView Dessa finns att ladda ner för iPhone och Android. ARTEC TRÄ SKJUTER I HÖJDEN I höst ska världens högsta bostadshus i trä stå klart. Bygget pågår i norska Bergen och kommer bli 14 våningar högt och rymma 62 lägenheter. RÄTT OM RINGARNA I förra numret av Shape, angav vi felaktigt att de mörka ringarna i en stubbe är lignin. Ligninet finns emellertid i hela veden, både i vårveden (de ljusa ringarna) och i sommarveden (de mörkare ringarna). Att vissa ringar ser mörkare ut beror på att fiberväggarna är tjockare med tre gånger högre densitet än i vårveden. Tack till före detta vedforskare Örjan Hedberg som hade ögonen med sig. SCA SHAPE 3 2015 5 10 FRÅGOR “Jag satt på ett tåg, det är ganska många år sedan nu, och gjorde en väldigt enkel skiss av årsringar – och såg ett samband mellan trädringar och kapitlen i en bok.” Tryckstart om 100 ÅR D Konstnären Katie Paterson har en vision för framtiden. Hemliga litterära texter från det kommande århundradet ska tryckas på papper från träd som precis börjat växa. text NANCY PICK foto OLIVER MARK, GIORGIA POLIZZI en skotska konstnären Katie Patersons verk har ofta en metafysisk infallsvinkel. Det mest ambitiösa projekt hittills är Future Library (Framtidsbiblioteket) som lovar att hålla 100 nya litterära texter hemliga i 100 år. Varje år under det närmaste seklet kommer en författare att få i uppdrag att skriva en text som ska förseglas i ett bibliotek i Oslo. Nyligen planterades också en skog utanför den norska huvudstaden – tusen träd som år 2114 kommer att bli till papper som de 100 hemliga bokmanuskripten ska tryckas på. När kom du på idén till Framtidsbiblioteket? – Jag satt på ett tåg, det är ganska många år sedan nu, och gjorde en väldigt enkel skiss av årsringar – och såg ett samband mellan årsringar och kapitlen i en bok. Utifrån detta fantiserade jag om att ”odla” en bok för framtiden. Det var en enkel idé, men den växte till ett amb itiöst och komplicerat projekt. SCA SHAPE 3 2015 7 21 1 4 MARGARET ATWOOD var den första författaren som utsågs att delta i Framtidsbiblioteket. Margaret Atwood, vars böcker ofta handlat om framtiden, levererade sin text i maj 2015, men avslöjade bara titeln: Scribbler Moon. Hon liknade texterna som skrivs för projektet med Törnrosa, eftersom de vaknar till liv om hundra år – något hon kallar en ”sagolikt lång tid”. När hon utsågs att lämna första bidraget till Framtidsbiblioteket, sade hon: ”Jag känner mig mycket hedrad och glad att få vara en del i den här satsningen. Det här projektet tror åtminstone att människosläktet kommer att finnas kvar om hundra år!” Hur utvecklades din idé till verkliga träd, verkliga författare och ett verkligt bibliotek? – Allt startade när jag blev inbjuden till en konferens med namnet Slow Space för att diskutera upphandling av konstprojekt i Oslo. Konferensen genomfördes i skogen, på öar och i trädgårdar, och jag tänkte – vänta nu, jag borde plocka fram det där trädringsprojektet igen, det skulle vara perfekt för Norge. Några år senare blev Framtidsbiblioteket ett offentligt konstuppdrag för Oslo och den gamla containerhamnen Bjørvika. Staden donerade både gammal skogsmark och trädplantor. Jag tror att det krävs en hel del arbete för att hålla liv i ett konstverk under ett helt århundrande framöver. Norge är berett att ta risker. Vilken fas i projektet arbetar du med nu? – Margaret Atwood har precis överlämnat det första manuskriptet och David Mitchell har utsetts till nästa års författare. Just nu håller jag på att designa rummet som ska bevara manuskripten på översta våningen i Deichmanske bibliotek där specialsamlingar och arkiv finns. Besökarna kommer att kunna läsa namnet på författarna och boktitlarna, men ingenting mer förrän om 100 år. Ett sekel är en lång tid. Tror du att man 2114 kommer att minnas Framtidsbiblioteket och att texterna verkligen kommer att tryckas på papper tillverkat från träden i din skog? – Min stora förhoppning är att hela projektet kommer att slutföras. Under 2014 planterade vi 1 000 granar – skogsförvaltarna har registrerat vartenda ett i en databank – och de här träden kommer att fortsätta växa. Men mycket kan hända som vi inte kan föreställa oss. Exempelvis en skogsbrand eller en ekologisk kollaps, och vem vet vad som kan hända staden Oslo eller Norge som land? 8 SCA SHAPE 3 2015 201 04 Kommer pappersböcker fortfarande att existera om hundra år? – Man vet aldrig. Tekniken utvecklas i en takt som ingen tidigare kunnat föreställa sig. Genom det här projektet gör vi vad vi kan för att bevara boken i pappersform. Hur väljer ni ut författarna? – Styrelsemedlemmarna byts ut vart fjärde år. Tanken är att låta nya personer komma in för att utse författarna. Vi träffas allihop varje år med en kandidatlista och sedan gör vi vårt val. En bra sak med Framtidsbiblioteket är att det ger mig en ursäkt att läsa. Jag beställer mängder av böcker 10 FRÅGOR för tillfället, men jag kan inte berätta vilka – detta är författare som vi kanske bjuder in till projektet framöver. Hur mycket kommer du att arbeta i projektet på sikt? – Jag kommer att sitta i styrelsen för Framtidsbiblioteket under hela min livstid. Men en viktig del av projektet är att det är ett konstverk för en framtida generation. Det är en märklig tanke att jag inte kommer att få se slutresultatet. De flesta författare som kommer att bidra med texter till Framtidsbiblioteket är inte födda ännu. Är du också författare? – Jag arbetar på en bok om idéer, eftersom jag själv har så många uppslag. Det händer till och med att jag själv blir överraskad. Boken innehåller idéer till konstprojekt som antagligen aldrig blir verklighet. Vad mer håller du på med i dagsläget? – Jag har precis avslutat ett doftljus i 22 skikt för en utställning i Frankrike. Varje skikt i stearinljuset innehåller doften från en annan del av universum, från jorden ut till yttre rymden via månen och solen. Jag gillar att samarbeta med människor från olika områden, och i detta konstprojekt har jag arbetat med en biokemist, en ljustillverkare och en parfymtillverkare. Jag är också involverad i ett stort projekt i Storbritannien där jag skapar en struktur som innehåller en enorm mängd trädarter för att kartlägga trädens evolution. Detta kräver insamling av träbitar från hela världen, några av dem extremt gamla och fossiliserade. Margaret Atwood, vänster, Katie Paterson, höger. Katie Paterson Ålder: 33 Utbildning: Edinburgh College of Art; masterexamen från Slade School of Fine Art. Bor: Berlin, men tillbringar ett halvår i Skottland. Partner: Förlovad med konstnären Martin John Callanan. Favoriträtt: Allt japanskt. Fritidsintressen: ”Jag har inga traditionella intressen men mitt konstnärliga arbete tar mig till de mest fantastiska platser – från fossiler till döda stjärnor och teleskop som blickar tillbaka i tiden.” Läser: Tomas Tranströmer, ”Hans dikter är enkla men otroligt djupa och vackra.” En gång smälte du ned en meteorit, göt om den och lyckades få den utskickad i rymden igen. Skulle du också vilja bege dig ut i rymden? – Europeiska rymdorganisationen gick med på att ta med min omgjutna meteorit på en ATV-kapsel som transporterade förnödenheter till den internationella rymdstationen (ISS). Jag är alltid förvånad när människor går med på sådana saker för min skull. Jag tror att det är det närmaste jag kommer rymden. Konstigt nog har jag ingen större lust att ge mig ut i universum. Jag älskar moder jord och är helt nöjd med att bli kvar här. SCA SHAPE 3 2015 9 VIGNETTE En enkel handling som att tvätta händerna med tvål och vatten uppskattas kunna minska antalet dödfall orsakade av diarrésjukdomar med upp till 50 procent. RENA – rena 10 SCA SHAPE 3 2015 FOKUS: HANDHYGIEN Många sjukdomar kan förebyggas om vi tvättar händerna. Liv kan till och med räddas. Men vägen till en allmänt god handhygien är inte helt rak. Många saknar tvål och vatten, medan andra bara struntar i att tvätta händerna. text NANCY PICK foto SHANNON BLACKWELL, GETTY IMAGES HÄNDER livräddaren SCA SHAPE 3 2015 11 Visste du att handtvätten har sin egen dag? Den 15e oktober är ”Internationella handtvättardagen” för att öka medvetenheten och förståelsen för varför det är viktigt att tvätta händerna med tvål och vatten. D 12 SCA SHAPE 3 2015 ET ÄR INGET VI SKRYTER MED. Men sanningen är den att vi inte är så bra på att tvätta händerna som vi påstår. Detta trots att handtvätt med tvål är ett enkelt och mycket effektivt sätt att förhindra spridning av många sjukdomar. Fråga bara Amy Pickering. Som expert på handtvätt och vattenkvalitet i u-länder reser hon ofta till Kenya och Bangladesh från sitt arbetsrum på Stanforduniversitetet i Kalifornien. Hennes insats som forskare kan rädda liv. – Diarré- och luftvägssjukdomar är två av de främsta dödsorsakerna bland barn under fem år. Handtvätt är ett utmärkt sätt att förhindra spridning av sådana smittämnen, berättar Amy Pickering. Vår vardag kryllar av smittsamma bakterier. Varukorgar i butiken, ledstänger i tunnelbanan och kaffemaskinen på jobbet är några platser där de trivs extra bra. De är egentligen inget hot så länge du inte får dem i dig. Men det är vad som händer när du gnuggar ögonen, petar näsan eller stoppar fingret i örat eller munnen. I fattigare länder är det största problemet att det ofta saknas tvål och vatten där och när det behövs. – Tänk bara på hur svårt det är att tvätta händerna när det inte finns någon kran. Det är tungt att bära in vatten och det är omständligt att tvätta händerna med skopa och hink. Dessutom går det åt mycket vatten, säger Amy Pickering. Unicef kallar handtvätt med tvål för ”den enskilt mest kostnadseffektiva hälsoinsatsen”. Enligt organisationen ger en investering i handtvätt på lite drygt tre dollar samma hälsoeffekter som elva dollar till att bygga latriner eller 200 dollar för att förbättra tillgången till vatten för ett hushåll. En annan utmaning är det som Amy Pickering FOKUS: HANDHYGIEN ”Tänk bara på hur svårt det är att tvätta händerna när det inte finns någon kran.” HANDTVÄTTEN GENOM HISTORIEN Amy Pickering 1847 AMY PICKERING I Österrike hävdar förlossningsläkaren Ignaz Semmelweis att läkare som tvättar händerna med blekmedel innan de tar i patienterna kan minska dödligheten med 90 procent. Hans forskning visar att handtvätt minskar dödsfallen vid barnsängsfeber från 15 procent till 2 procent. Detta var innan Louis Pasteur presenterat sin bakterieteori och Semmelweis kan inte förklara sambandet. Men hans kollegor är skeptiska och Semmelweis görs till åtlöje. Läkare är ju ändå gentlemän och, som förlossningsläkaren Charles Meigs sammanfattar saken: ”en gentlemans händer är rena”. 1867 Joseph Lister rekommenderar läkare i Storbritannien att bära handskar och tvätta händerna i karbolsyra innan de opererar. En rutin som minskar dödstalen för hans opererade patienter från 45 till 15 procent. Men läkarna är fortsatt skeptiska. 1894 kallar ”tvålsäkerhet”. I utvecklingsländer används tvålen ofta till tvätt och disk i stället för till handtvätt. Allt för ofta får den också ”fötter” och försvinner. Amy Pickering U tspädd flytande tvål i en flaska med hål i korken kan vara svaret på detta problem. Tvållösning är billigt och flaskan riskerar inte att användas till annat. Handhygien är ett problem också i delar av världen där det finns vatten. Vår bristande handhygien kan till och med påverka ekonomin. Otaliga arbetsdagar går förlorade när arbetstagarna är sjuka eller vabbar på grund av sjukdomar som ganska enkelt kan undvikas. En god handhygien ökar oddsen för att hålla sig frisk. Men vi behöver bli bättre på handhygien och sluta ljuga om våra vanor. I en brittisk studie När vikten av handhygien äntligen blivit accepterad instrueras kirurger att tvätta sina händer i varmt vatten och medicinsk tvål i fem minuter och sedan skrubba händerna med etanol före en operation. 1966 Sjuksköterskeeleven Lupe Hernandez i Kalifornien får idén att använda alkoholbaserad handtvättsgel. 2008 Den 15 oktober lanseras som den årliga Global Handwashing Day. I år deltar 200 miljoner människor i 100 länder. SCA SHAPE 3 2015 13 Fokus: Handhygien När bör du tvätta händerna? F öre, under och efter matlagning Innan du äter I nnan och efter du varit i kontakt med någon som är sjuk I nnan och efter du tar hand om ett sår Efter du varit på toaletten E fter att du bytt blöjor eller hjälpt ett barn som varit på toa. E fter att du snutit dig, hostat eller nyst E fter att ha tagit i djur, djurmat eller djuravföring Efter att ha tagit i soporna. 14 sca Shape 3 2015 100 000 från 2012 angav 99 procent att de hade tvättat händerna efter toalettbesöket. Men elektroniska mätinstrument visade att i själva verket var det bara sant för 32 procent av männen och 64 procent av kvinnorna. (Studier från flera delar av världen bekräftar att kvinnor tvättar händerna oftare.) M en vad innebär det egentligen att ”tvät ta händerna ordentligt”? SCAs Maria Revermann förklarar: – För att skydda sig mot smittsamma sjukdomar räcker det inte att skölja av fingrarna under rinnande vatten. Man måste tvätta händerna i 30 sekunder med mycket tvål och vara noga med att göra rent handflatorna, fing ertopparna och mellan fingrarna. Många glömmer också att torka händerna ordentligt – våta händer QUIZ: I USA dör nästan 100 000 människor per år i sjukhusförvärvade infektioner som hade kunnat förebyggas. The Economist härbärgerar upp till 1 000 gånger så många bakte rier som torra händer. Finns det inga möjligheter att tvätta händerna är en alkoholbaserad våtservett ett bra alternativ. – Etanol dödar bakterier som det kommer i kontakt med och avdunstar sedan, förklarar Amy Pickering. – Alkoholen dödar bakterier så effektivt att det inte finns någon risk för att de ska bli resistenta. Generellt tycker hon att utvecklingen för hand hygien går framåt. – Under de senaste decennierna har handtvätt som ett sätt att förebygga sjukdomar uppmärk sammats och blivit mer allmänt accepterad. Larmrapporter om svininfluensa och fågelinflu ensa har motiverat fler att förbättra sin hand hygien. I alla fall ibland. Använd i generösa mängder! Är det någon idé? Vilka smittsamma sjukdomar kan du undvika genom att tvätta händerna? Testa dina kunskaper. 1. svininfluensa? Du kan smittas av svininfluensa genom att ta i yta med smittämnen – som en penna eller ett dörrhandtag – där bakterien finns och sedan röra vid ditt ansikte. Regelbunden handtvätt med tvål är ett bra sätt att undvika alla typer av influensor. 2. tuberkulos? Tuberkulosbakterien sprids genom luften när en sjukdomsbärare hostar, spottar eller nyser. Människor som andas in bakterier riskerar att smittas. Handtvätt har liten effekt. 3. Salmonella. Att äta mat som är smittad av salmonellabakterier kan orsaka svår magsjuka. Att tvätta händerna med tvål, särskilt efter att ha hanterat rått kött, kan bidra till att undvika sjukdomen. Svaret är alltså ja. aids, finns i kroppsvätskor som sädesvätska och blod. Dessa vätskor måste komma i direktkontakt med ditt eget blodomlopp eller dina slemhinnor för att smittan ska överföras. Handtvätt hjälper inte. 5. Ebola. Ebolaviruset sprids genom kontakt med en smittad persons kroppsvätskor, eller genom kontakt med smittade ytor. Handtvätt med tvål kan skydda dig. 4. HIV/AIDS. HIV, viruset som kan orsaka sca Shape 3 2015 15 SÅ HÄR BLIR DET RENT – PÅ RIKTIGT 1 Tvätta händerna i ljummet vatten. Hett vatten är inte effektivare än ljummet vatten mot bakterier. 2 Använd mycket tvål och arbeta upp ett rejält skum. 3 Tvätta mellan fingrarna och gnugga tummarna. Tvål avlägsnar bakterier och smuts snarare än dödar bakterierna. 4 Skölj händerna. 5 Torka händerna noga med en pappershandduk. Pappershanddukar tar bort ytterligare bakterier medan tyghanddukar innehåller och sprider bakterier. 6 16 SCA SHAPE 3 2015 Stäng av kranen med pappershandduken. VISSTE DU DETTA? 150 Enligt amerikanska studier finns det cirka 150 olika sorters bakterier i människors handflator. I kvinnors handflator finns det fler sorters bakterier än i mäns. Ditt bakteriella ”avtryck” är unikt och kan användas för att identifiera dig. Torka händerna med en pappershandduk – de gör underverk. Papper är bra för det avlägsnar hudpartiklar från händerna där det kan finnas kvar bakterier. ADJÖ TILL HANDSKAKNINGEN? Sluta med handhälsningar på vårdinrättningar. Det rekommenderar en artikel från 2014 i Journal of the American Medical Association. Artikeln refererar till en studie som visar att bakteriespridningen minskar med 75 procent om läkare som inte tvättat händerna hälsar på sina patienter med en knoghälsning och inte ett handslag. Bakteriefria alternativ till handslag är: t+BQBOTLCVHOJOH t&OWJOL t&OCMJOLOJOH t"SNCÌHTIÊMTOJOH Glöm inte att papper gör en stor del av jobbet! NYSNINGAR FÄRDAS LÅNGT I en studie från 2014 fann forskare på MIT, Massachusetts Institute of Technology, att med varje nysning följer ett osynligt gasmoln av små droppar som kan färdas 200 gånger längre än man tidigare trott. HUSETS VÄRSTA BAKTERIEGÖMMOR Hemmavid finns det generellt betydligt fler bakterier på kylskåpshandtag, soffarmstöd och spelkonsoler än på toalettsitsen, enligt en studie utförd av städkedjan Domestos och Unicef. GETTY IMAGES DET ÄR LÄTT ATT GÖRA FEL även för den som tvättar händerna. För två år sedan genomförde Michigan State-universitetet i USA en studie av handtvättsvanorna hos besökare på lokala toaletter. Studien visade att bara 5 procent av de som tvättade händerna gjorde det på ett sätt som verkligen dödar bakterier. Detta innebär att 95 procent slarvar. Antingen för att de inte använde tvål eller för att de inte gnuggade händerna länge nog. FOKUS: HANDHYGIEN SCA: Missionerar för bättre handhygien A tt hålla händerna rena är det enskilt bästa sättet att förhindra spridningen av virus- och bakterieinfektioner. Därför genomför SCA handtvättsprogram över hela världen för att erbjuda hygienlösningar och förbättra människors hälsa. – Som ett av världens ledande hygienproduktföretag är det vår plikt att dela med oss av vår kunskap och öka människors medvetenhet, säger Lena Söderholm, Global Brand Communication Manager på SCA. Det är naturligtvis bra att börja så tidigt som möjligt och SCA har handtvättsprogram för förskolor i Europa, Asien och USA. Men det är inte bara barn som behöver göra handtvätt till en rutin. I bland annat Indien erbjuder sig SCA att utan kostnad besöka företag och berätta om fördelarna med bättre handhygien. SCA SHAPE 3 2015 17 FOKUS: HANDHYGIEN Ett pilotprojekt i den sydkinesiska staden Shenzhen ska undersöka om noggrann handtvätt kan minska spridningen av en allt vanligare sjukdom bland barn. SCA tar upp kampen mot virus i Kina U tbrotten av hand-fot-munsjuka i Kina blir allt allvarligare och är nu uppe i 50 000 fall per år. Småbarn, främst under fem år, drabbas av halsont, diarré och blåsor på de kroppsdelar som gett namn åt sjukdomen. Under 2014 ringde smittskyddsinstitutet i staden Shenzhen till SCA. Tjänstemannen som ringde undrade om SCA ville stödja en holländsk studie av ett sjukhus för att undersöka om vanlig handtvätt kan stoppa spridningen av viruset. SCA vill hjälpa och svarade ja. – Det ambitiösa projektet pågår i sex månader 18 SCA SHAPE 3 2015 och leds av Rotterdam Erasmus University Medical Center som SCA samarbetat med tidigare. Studien omfattar 18 förskolor i Shenzhen och mer än 8 000 barn, säger Peter Blomström på SCA. VIRUSET brukar nå sin topp på våren och i maj försågs tolv av förskolorna med SCAs Torkdispensrar, papperhanddukar och tvål. Personalen och barnen fokuserar på handtvätt fem gånger per dag. De får också övning genom ”Ellas handtvättsäventyr”, appen för handtvätt som Tork utvecklat för att lära förskolebarn tvätta händerna på ett sätt som löser upp och sköljer bor smuts och bakterier. VIGNETTE GETTY IMAGES LÄR BARN I TID Skolan är en utmärkt plats för att tidigt lära sig goda hygienrutiner. SCA har en app för surfplattor som lär förskolebarn vikten av att tvätta händerna ordentligt. Nu kommer också ett utbildningspaket för äldre barn. U tbildningsappen ”Ellas handtvättsäventyr” vill på ett roligt och interaktivt sätt visa barn hur, när och varför de ska tvätta händerna. Föräldrar och lärare kan använda appen för att lära ut goda rutiner för handhygien i hemmet och i skolan. – God hygien är viktigt att lära sig i unga år och gör man lite tävling av det går inlärningen lättare. Appen ingår i vår satsning på att öka medvetenheten om hygien, säger Amy Bellcourt, kommunikationschef på SCA. Sedan lanseringen 2013 har handtvättsappen fått ett mycket positivt mottagande med över 45 000 nedladdningar i mer än 115 länder. Ella demonstrerades även I november 2015 sammanställer Erasmus Medical Center resultaten för att se om handtvättsprogrammet lett till en minskning av handfot-munsjukan. Under 2011–2013 genomförde det holländska sjukhuset ett liknande projekt på 71 förskolor i Nederländerna. Resultatet blev en avsevärd minskning av mag-tarmsjukdomar tack vare bättre handhygien. – Smittskyddsåtgärder kräver ofta komplicerade lösningar, men att förebygga är bättre än att bota. När vi åker ut och pratar om god handhygien är kineserna mycket intresserade, säger Peter Blomström. i SCAs paviljong under hamnstoppen i 2015 års Volvo Ocean Race. Sedan dess har SCA lanserat ytterligare ett undervisningspaket. Ambitionen är densamma men paketet vänder sig till något äldre barn, sex till tolv år, och huvudpersonen heter Max. Max-paketet innehåller studiehäften till barnen, affischer, klistermärken, diplom och handledningsmaterial till personalen. Bland annat ingår interaktiva experiment. Bland dem en UV-ljuslåda som används för att visa barnen hur väl de tvättat sina händer. Allt material i Max-paketet går att beställa eller ladda ned utan kostnad från Torks webbplats. Max och Ella SCA SHAPE 3 2015 19 KUNSKAPSFÖRMEDLING Kunskap är en viktig nyckel för att förbättra hygien, hälsa och livskvalitet. SCA undervisar flickor, kvinnor, barn, föräldrar, anhöriga och vårdgivare över hela världen. Två miljoner personer fick under 2014 ta del av undervisningen. 7 600 4 000 I Sverige har SCA undervisat lärare och elever om skogar och skogsindustrin i 40 år. Runt 7 600 deltog i programmet under 2014 och mer än en miljon har deltagit sedan programmet startade 1974. I Ungern fick 4 000 barn veta mer om hur viktigt det är att tvätta sina händer, speciellt i syfte att undvika sjukdomar. DESSUTOM... 32% 32 % är alltid eller ofta oroliga för att bli sjuka på grund av dålig hygien på offentliga platser. Siffran är hämtad från undersökningen Hygiene Matters 2014, en konsumentenkät från SCA. Syftet är att öka förståelsen för vikten av god hygien, bidra till den offentliga diskussionen och förbättra möjligheter till att höja hygienstandarden i världen. Varför har jag MENS? PERSONER UTBILDADES AV SCA OM HYGIEN UNDER 2014 2 500 2 350 I Italien har 2 350 sjuksköterskor och annan vårdspersonal lärt sig mer om inkontinens och hudvård. Kurserna hölls på vårdhem och leddes av SCAanställda sjuksköterskor. I Kina anordnades seminarier och kurser för 2 500 sjuksköterskor och annan vårdpersonal för att stötta personer som drabbats av inkontinens. Programmen genomfördes på vårdcentraler och sjukhus på flera ställen i Kina. 1 500 900 000 900 000 colombianska flickor deltog i ett utbildningsprogram för att lära sig vad som händer med kroppen under puberteten och när man får mens. 12 miljoner flickor har deltagit i detta program sedan starten 1989. 20 SCA SHAPE 3 2015 I samband med en löpartävling i Lettland fick 1 500 kvinnor möjlighet att lära sig hur man stärker bäckenbottenmuskulaturen. Övningarna bidrar till att förebygga framtida inkontinensproblem. Många flickor runt om i världen saknar kunskap om mens och hur man tar hand om sin hygien när man har mens. Konsekvenserna är allvarliga. Förutom att många drabbas av infektioner på grund av bristande hygien måste flickorna stanna hemma från skolan eller arbetet, vilket i sin tur försämrar deras chanser till utbildning och jobb. I samarbete med WSSCC, ett FN-organ med inriktning på sanitets- och hygienfrågor, vill SCA bryta tystnaden kring mens, öka medvetenheten om mens och hygien och riva de barriärer som hindrar kvinnor från att delta fullt ut i samhället. Tillsammans med WSSCC har SCA undervisat flickor, bland annat i Sydafrika och i Kina. 8 MILJONER Förra året fick åtta miljoner människor i Indien information från SCA om vikten av god handhygien. TEKNIK VIGNETTE Rent så in i vassen SCA använder ett av naturens egna smarta system för att rena avloppsvattnet från bolagets pappersbruk i Kunheim i Frankrike. text LARS ÖSTERLIND illustration SCA D e fyra stora gröna fälten intill floden Rhen ser inte ut som ett vattenreningsverk brukar. Här får naturen ha sin gång, med lite hjälp av människan. På de fyra fälten växer vass över en yta om sammanlagt 7 500 kvadratmeter, stor som en fotbollsplan ungefär. Från och med november 2015 ska vassen hjälpa till att rena de 3 000 kubikmeter vatten (motsvarande sju 25-meters simbassänger), som varje dag används för att producera mjukpapper, toalettpapper och pappershanddukar vid SCAs pappersbruk i Kunheim i Frankrikes nordöstra hörn. EFTER ATT först ha genomgått fysisk och kemisk rening i brukets traditionella reningsanläggning leds vattnet till en liten pumpstation med en tank på 75 kubikmeter. Vattnet filtreras för att sortera bort kvarvarande pappersfiber. Temperaturen på avloppsvattnet sänks till under 30˚C i en värmeväxlare innan det sedan fördelas ut till de fyra bassängerna genom ett nätverk av ventiler. Vassfälten vid bruket har sin ”reningsanläggning” vid växternas rotsystem. Vattnet rinner alltså under vassbädden och det är därför man heller inte ser något vatten, bara vasstråna som vajar i vinden. Genom att vattnet leds under markytan sjunker temperaturen sällan under noll 22 SCA SHAPE 3 2015 Tom Berben vilket innebär att det biologiska reningsverket kan vara igång året om. Bladvassen utvecklar ett enormt rotsystem som bildar kanaler för vattenflödet, vilket bidrar till att syresätta sanden och gruset och skapa en miljö där bakterier kan leva. Bakterier som lever på vassrörens rötter bearbetar organiskt material i avloppsvattnet. De här organismerna är nödvändiga för att bryta ned många olika slags ämnen. Dessutom kan växterna själva tillgodogöra sig en del näringsämnen från avloppsvattnet. Vassen planteras i bassänger med en geotextil i botten. Bassängerna fylls sedan med lager av sand och grus som filtrerar vattnet på ett naturligt sätt. Dräneringsrör på botten transporterar bort det filtrerade vattnet till Rhen. KOMBINATIONEN AV bakterier, vass och filtre- rande skikt gör det möjligt att rena vattnet utan att tillsätta ytterligare kemikalier till processen. Denna enkla och på samma gång smarta biologiska reningsteknik förbättrar vattenkvaliteten med 20–30 procent och är ett komplement till traditionell rening. Användningen av metoden i industriella tillämpningar är unik enligt Tom Berben, miljöchef på SCA. – Det är förmodligen första gången metoden VIGNETTE ”Kombinationen av bakterier, vass och filtrerande skikt gör det möjligt att rena vattnet utan att tillsätta kemikalier.” Tom Berben, miljöchef, SCA OBEHANDLAT VATTEN VÄG VÄG VENTILATION FILTERBÄDD RENT VATTEN DRÄNERINGSRÖR används i vår bransch i Frankrike. Detta är en teknik för framtiden, men det krävs en viss yta. Processen är naturlig och kostnadseffektiv, kräver lite underhåll och är energisnål, vilket är bra för miljön. Alternativet skulle ha varit att använda en traditionell bioreaktor, men det skulle innebära en avsevärt högre energiförbrukning, berättar Tom Berben. PROJEKTET STARTADE för två år sedan när SCA förstod att den framtida miljölagstiftningen för vatten och avlopp skulle skärpas i Europa. – Vi agerade proaktivt. När vassreningen tas i drift i november 2015 ligger vi två år före lagstiftningen om biorening, säger Tom Berben. Vassen kommer att avverkas och återplanteras vart tredje år. Den avverkade vassen hamnar på komposten. Nästa steg i SCAs hållbarhetsarbete blir att återvinna mer vatten efter reningsprocessen. – Idag släpper vi ut det i floden, men vi borde kunna återanvända 30–40 procent, fortsätter Tom Berben. Det skulle sänka vår vattenförbrukning och även minska energiförbrukningen. SCA SHAPE 3 2015 23 SCA INSIDE SCA pratar mens i FN HUR PÅVERKAR DET TABU som omger mens kvinnans roll i sam- hället? Frågan var nyligen ämne för ett seminarium som hölls av SCA och WSSCC i FN-högkvarteret i New York. Åhörarna bestod av ett 60-tal representanter för intresseorganisationer, FN-organ, beslutsfattare och näringsliv. Chris Williams, chef för WSSCC, Water Supply and Sanitation Collaborative Council, förklarade att samarbeten mellan FN, näringsliv och regeringar kommer att vara en viktig del i lösningen för att förbättra saniteten i världen. Han resonerade också om hur ökad medvetenhet om menstruation och hygien kommer att hjälpa kvinnor och flickor att delta fullt ut i samhället. Det var 2014 som SCA och WSSCC ingick ett partnerskap för att bryta de tabun som omger mens. Intresset var stort för SCAs och WSSCC:s seminarium i FN:s högkvarter. 24 SCA SHAPE 3 2015 VIGNETTE 6 VIKTIGA TRENDER INOM PRINT t'ÚSnZUUOJOHNPUNFS FYLMVTJWBNBHBTJO PDINBHBTJONFE MÊOHSFMJWTMÊOHE t.JOESFNFONFS FYLMVTJWVQQMBHBPDI EÊSNFEIÚHSFQSJT QFSUJEOJOH t.JOESFGPLVTQÌ MÚTOVNNFSGÚSTÊMK OJOH1SFOVNFSBUJPO PDIEJSFLUEJTUSJCV UJPOJBOESBGPSNFS ÚWFSWÊHFSUJMMFYFN QFMHFOPNBUUHF UJEOJOHFOTPNHÌWB JTBNCBOENFELÚQ BWBOESBWBSPSFMMFS UKÊOTUFS t4UÚSSFTBNWFSLBO NFMMBOPMJLBLBOBMFS %JHJUBMBoTQFDJFMMU TPDJBMBoNFEJFS BOWÊOETGÚSBUU NBSLOBETGÚSB QBQQFSTUJEOJOHFO t" OOPOTFSJFO QBQQFSTUJEOJOH BOTFTUJMMGÚSBFUU NFSWÊSEFNFEBO EJHJUBMBBOOPOTFS PGUBSFVQQMFWTTPN TUÚSBOEFPDIWÊMKT CPSU t"LUÚSFSCMJSNFS HMPCBMB5JEOJOHBS ÚWFSTÊUUTPDI FSCKVETQÌnFS NBSLOBEFS Källa: Samir Husni 26 SCA SHAPE 3 2015 Net-a-porter, e-handelsportalen för lyxmode, har gett ut Porter Magazine sedan 2014. MARKNAD Print – återkomsten Trodde du att papperstidningar och -magasin var på utdöende? Glöm det. Den senaste trenden är digitala satsningar som kompletteras med tryckta magasin. text SARA BERGQVIST foto TOBIAS OHLS U NDER FLERA ÅR nu har domedagsprofeter mässat om de tryckta tidningarnas nära förestående död. Men nu kommer en motsatt trend som gläder alla som gillar papper – digitala aktörer som ser ett behov av att komplettera sina sajter med tidningar. Här finns redaktionella medier som Politico och musiksajten Pitchfork med rötter i den digitala världen, men också e-handelsföretag och andra digitala aktörer. Utvecklingen har flera förklaringar. Dels handlar det om trovärdighet och varumärkesbyggande. Idag kan vem som helst starta en blogg, e-butik eller en enklare tidning på nätet. Men för att ge ut en papperstidning krävs både pengar och kunskap. Förmågor som visar att företaget bakom är en kraft att räkna med. Medieexperten Samir Husni, chef för Magazine Innovation Center vid University of Mississippi, School of Journalism, menar att främsta anledningen är själva affären. – Många börjar inse att det är i tryckt media som pengarna finns, eftersom det är betydligt svårare att ta betalt för den digitala affären både när det gäller läsare och annonsörer. En digital annons ger till exempel bara en tiondel av pengarna jämfört med en tryckt, påpekar Samir Husni. Vissa medieföretag som övergett sin tryckta tidning för att helt satsa digitalt har fått en dyrköpt läxa. Det gäller till exempel den mer än 80 år gamla Newsweek som 2012 övergick till en renodlad digital publikation. Förra året återuppstod tidningen i tryckt form med en initial upplaga på 70 000 – att jämföras med 3,3 miljoner för några år sedan. Men en minskad upplaga behöver inte nödvändigtvis vara av ondo. Samir Husni tror att det är något vi kommer att få se mer av i framtiden, i kombination med högre grad av exklusivitet. – Tidningar brukade vara en engångsprodukt som vi löste och kastade bort. Nu blir dagstidningarna mer som veckotidningar och veckotidningarna som glossiga månadsmagasin, som man inte gärna vill göra sig av med. Det gör att läsarna också är beredda att betala mer för varje nummer, säger Samir Husni. Han menar att företag som skapar en bra mediemix och utnyttjar möjligheterna som den ger kan förstärka affären ytterligare. Genom att arbeta med sociala medier och film skapade Vanity Fair ett enormt intresse för numret där den amerikanska OS-vinnaren Caitlyn Jenner visade sig som kvinna för första gången. Och lyxiga e-modebutiken Net-a-porter vann flera fördelar när de började ge ut Porter Magazine. Förutom att ha blivit en storsäljare som konkurrerar med Vogue, stärker magasinet varumärket och ökar intresset för det mode som säljs i e-butiken. ETT ANNAT DIGITALT företag som gett sig in i pap- perstidningsvärlden är communityn Airbnb som förmedlar boende till resenärer över hela världen. Förra året lanserade man det exklusiva resemagasinet Pineapple, som innehåller berättelser från olika städer där företaget är verksamt. Magasinet delas ut till medlemmar, men kan också köpas via nätet och i utvalda butiker. – Visst handlar det om att stärka varumärket. SCA SHAPE 3 2015 27 MARKNAD 3 1 4 2 7 8 6 5 NÅGRA DIGITALA SATSNINGAR SOM KOMPLETTERATS MED PAPPER: 1. POLITICO: Politisk analys och bevakning för initierade, ger ut Politico Magazine sedan 2013. 5. ATLAS MAGAZINE: Digitalt modemagasin startat 2012, kompletterade med tryckt magasin 2014. 2. AIRBNB: Community för uthyrning av boende, lanserade resemagasinet Pineapple 2014. 6. THE AMERICAN READER: Ursprungligen digitalt litteraturmagasin som ersatts med tryckt magasin hösten 2014. 3. NET-A-PORTER: E-handelssajt för lyxmode, ger ut Porter Magazine sedan 2014. 7. PITCHFORK REVIEW: En av världens mest inflytelserika musiksajter startade magasin 2014. 4. ALLRECIPES: Världsledande matsajt som kompletterade med matmagasin 2013. 8. SNEAKER NEWS: E-handelssajt för skor lanserade ett magasin med samma namn 2014. Men de kommer också att tjäna pengar på själva tidningen, säger Samir Husni. Ytterligare en community som framgångsrikt satsat på pappersmagasin är världsledande matsajten Allrecipes.com. Efter att tidningsförlaget Meredith köpt sajten 2012 skapades ett 36-sidigt provnummer som distribuerades med förlagets övriga tidningar. Resultatet blev 350 000 betalande prenumeranter på en gång. I dag är upplagan 1 250 000 och merparten är prenumeranter. – Allrecipes magazine kombinerar digitala insikter från allrecipes.com och blandar det med redaktionellt material för att lyfta fram de bästa recepten från den digitala communityn. Om du snabbt behöver ett recept är sajten idealisk. Magasinets sex nummer per år är mer inspiration, säger Steve Grune, ansvarig utgivare av Allrecipes magazine. För att bestämma innehållet i magasinet använder redaktionen digital information baserad på sökningar och interaktion. Varje nummer lyfter 28 SCA SHAPE 3 2015 fram ungefär 60 recept som väljs ut efter säsong och popularitet på webbsidan. – Tidningen och webbplatsen samarbetar och kompletterar varandra. Vi utnyttjar varje kanals unika styrka beroende på vad vi vill åstadkomma. Våra följare vill ha innehåll i alla format – tryckt, digitalt, mobilen och som film, säger Steve Grune. Magasinets intäkter baseras huvudsakligen på prenumerationerna och de flesta läsare har hittat tidningen via communityn. Parallellt med det har annonsintäkterna ökat för varje nummer sedan start. ”Visst handlar det om att stärka varumärket. Men de kommer också att tjäna pengar på själva tidningen.” Samir Husni, Magazine Innovation Center, USA ALLRECIPES.COM OCH ALLRECIPES MAGAZINE Startår: 1997 för Allrecipes.com och 2013 för Allrecipes magazine. Läsare: Allrecipes.com har 33 miljoner unika besökare per månad. Magasinet har sedan starten haft en stadigt växande upplaga och ligger för närvarande på 1 250 000 exemplar. Utgivning papperstidning: Varannan månad Antal recept på Allrecipes.com: 65 000 Kontor: Redaktionen för Allrecipes magazine sitter på Merediths huvud-kontor i Des Moines, Iowa. Allrecipes.com är baserat i Seattle, Washington. Annonsoch marknadsteamet är baserat i New York, med ytterligare ett kontor i Chicago, Illinois. SCA LANSERAR GRAPHOSTYLE SCA HAR har tagit fram GraphoStyle, ett högbulkigt LWC-papper (lightweight coated) som ger tryckbarhet i klass med exklusiva tidskrifter, skapar volym och har en av marknadens bästa miljöprofiler. GraphoStyle är ett matt, ljust papper med en exklusiv tidskriftskänsla, också för trycksaker med lägre sidantal. – Efterfrågan på bulkiga papper med hög ljushet är en tydlig trend i Europa och en läsvänlig matt yta signalerar ett miljövärde, säger Ulf Edman, marknadsdirektör för SCA Ortvikens tryckpapper. Under ett par års tid har SCA Ortviken lanserat produkter som är baserade på kundernas behov. – Ett annat exempel är GraphoInvent, ett obestruket, bulkigt papper för tidningar, tidskrifter och reklam. På kort tid har GraphoInvent tagit en betydande marknadsandel. Sedan lanserade vi det läsvänliga bestrukna GraphoSilk som vi säljer stora volymer av. Med GraphoStyle vill vi ge kunderna ett högklassigt papper som svarar mot de behov vi ser idag, fortsätter Ulf Edman. Samir Husni menar att många studier visar vilken stor fördel tryckta annonser har jämfört med digitala. Dels kan de i mycket högre utsträckning än digitala annonser användas i varumärkesbyggande syfte. Och när digitala annonser ofta upplevs som störande, betraktas tryckta annonser som en del av upplevelsen. – För ett par år sedan gjorde man till exempel en undersökning i Storbritannien, där läsarna blev ombedda att plocka ut tio favoritsidor i sina favorittidningar. Av dessa tio sidor visade sig tre vara annonssidor, berättar Samir Husni. Han är övertygad om att den tryckta tidningen kommer att fortsätta spela en betydande roll även i framtiden. – Så länge vi är mänskliga varelser kommer vi att vilja ha tryck. Det finns i vårt DNA. Vi älskar att ha något som vi kan röra vid rent fysiskt, uppleva och engagera oss i. Lite som att man inte kan få barn med en digital fru, säger Samir Husni. SCA SHAPE 3 2015 29 MARKNAD Växterna som kompletterar skogen Världens efterfrågan på papper bara växer. Papper från högklassig träfiber lär tillgodose merparten av behovet, men andra typer av fiber – från bambu, halm och gräs – kan få en allt större roll. text DANIEL DASEY foto ISTOCKPHOTO, GETTY IMAGES 31 SCA SHAPE 3 2015 SCA SHAPE 3 2015 31 VIGNETTE Bambu är en snabbväxare. En del bambuarter kan växa mer än 90 centimeter under en dag. N är man bor i ett i-land är det lätt att tro att den globala efterfrågan på papper skulle vara dalande. Vi är ju trots allt många som har bytt papperstidningar mot digitala versioner, vi skickar e-post istället för brev och vi betalar de flesta räkningar från vår dator. Men med en växande världsbefolkning, och därmed ett ökande behov av hygien- och förpackningsprodukter, har efterfrågan på papper aldrig varit större. Mängden papper vi använder varje år har stigit från runt 300 miljoner ton för 15 år sedan till dagens 400 miljoner, och pappersanvändningen förväntas öka stadigt under en överskådlig framtid. Prognoser tyder på att vi år 2025 kommer 32 SCA SHAPE 3 2015 att behöva 500 miljoner ton papper. Samtidigt aktualiseras frågan om tillgången på en viktig komponent för pappersmassa. Fiber från återvunnet papper utgör mer än hälften av råvaran i världens pappersmassa. Mot bakgrund av att allt färre läser dagstidningar och att det finns en gräns för hur många gånger fiber kan återvinnas, kommer nya fiberkällor att behövas för att hålla jämna steg med efterfrågan. BOB HURTER på Hurter Consult med massa- och pappersindustrin som specialitet, säger att en del av lösningen sannolikt ligger i fiber från andra växter än träd, exempelvis bambu, sockerrör och vete. Dessa är i regel lättare att odla och bearbeta och skulle därför kunna spela en växande roll i pappersproduktionen i utvecklingsländer. – Jag deltog i en konferens anordnad av pappersindustrin i april, där fyra eller fem vd:ar från större MARKNAD VIGNETTE ”Trots klara bevis på att välskötta skogar är miljövänliga tror en del yngre konsumenter att pappersprodukter från andra fibrer är mer hållbara.” Bob Hurter SCA SHAPE 3 2015 33 MARKNAD pappersföretag satt med i en diskussionspanel. Några nämnde att icke-träbaserade fibrer skulle få större betydelse i deras produktutbud, berättar Bob Hurter. I USA och Europa har en del producenter av pappers- och hygienprodukter redan börja experimentera med alternativ till träfiber, däribland bambu och halm. Det har också blivit vanligare att använda halm och gräsfiber i formpressade fiberprodukter som äggkartonger. Icke-träbaserad fiber används i dagsläget på många av världens marknader där det är brist på virke eller där avverkning är besvärlig, fortsätter Bob Hurter. Bagass, som är en biprodukt från sockerrör och durra, används ofta i pappersproduktionen i exempelvis Egypten, Colombia och Peru. Indien använder också bagass, liksom bambu och spannmålshalm. Att använda halm från vete fungerar bra i formpressade fiberprodukter som äggkartonger. VARJE FIBERSORT har sina fördelar och nack- delar. Några av de största problemen är låg papperskvalitet, begränsad skördetid och lagringsproblem. En annan utmaning är att marken som används för att odla vissa av råvarorna skulle kunna användas till traditionella spannmål som behövs för att mätta världens befolkning. – Andelen icke-träbaserade fiber i den globala pappersproduktionen har faktiskt minskat under senare år, från runt 12 procent 1980 till cirka 6 procent idag, säger Bob Hurter. – Detta beror delvis på att Kina har gått från småskaliga konstfiberanläggningar till storskaliga pappersbruk och ökat sin användning av Sockerrör – en annan icke-träbaserad fibertyp. återvunna fiber. Men med en växande global pappersmarknad skulle icke-träbaserade fibrer kunna öka i betydelse igen. I-länder har vanligtvis god tillgång till fiber av hög kvalitet och där är det konsumenttrender som driver på användningen av alternativa fibrer. – Trots klara bevis på att välskötta skogar är miljövänliga tror en del yngre konsumenter att pappersprodukter från annan fiber är mer hållbara. Generation Y är en allt starkare marknadsgrupp och att erbjuda icke-träbaserade alternativ är ett sätt att tillgodose deras krav, säger Bob Hurter. ENLIGT BOB HURTER är bambu ett av de mest lovande alternativen till träfiber. Bambu kan skördas när som helst på året och bamburören kan bli upp till 30 meter höga och 30 centimeter i diameter. – Du kan göra flis av den och bearbeta den i samma processer som trä, fortsätter han. Beroende på vilken art som används kan man få fiberlängder som är korta, långa eller mittemellan. Bambu kräver heller ingen återplantering, den kommer tillbaka tätare än innan man avverkade den, vilket kan minska fiberkostnaderna. 34 SCA SHAPE 3 2015 ”Användningen av miskantus gjorde produkterna starkare.” Dirk Mauler, SCA Inte bara för spånbäddar i djurhållningen eller biobränsle. Studier visar att elefantgräs kan även användas i pappersproduktion. Vill du se hur gräset ser ut? Se sid 31 DET LOVANDE ELEFANTGRÄSET DEN HAR LÄNGE använts både som biobränsle och till djurbäddar, men grässorten, Miscanthus giganteus, eller elfantgräs som den vanligen kallas, skulle även kunna få ett nytt användningsområde inom papperstillverkningen. En studie från SCA tyder på att gräset kan bli ett användbart komplement till träfiber i produktionen av flera olika pappersprodukter, bland annat toalett- och hushållspapper samt pappershanddukar. – Fiber från elefantgräset visade sig ha värdefulla egenskaper när vi testade den i laboratoriet, berättar Dirk Mauler, SCAs chef för materialutveckling inom mjukpapper. – Användningen av gräset gjorde produkterna starkare. Mjukheten minskade inte, vilket betyder att produkterna inte behöver bli strävare än när man använder träfiber. Växten, som ursprungligen kommer från Asien, har spridit sig till andra delar av världen, bland annat till Europa där den klarar sig i de flesta klimat. Pappersprodukter för hushåll består vanligtvis av en blandning av massaved med långa fiber för att bygga upp styrka, och korta fibrer för att skapa mjukhet, förklarar Mauler. De långa fibrerna kommer ofta från barrträd i nordliga skogar medan de korta ofta kommer från eucalyptusved. Eventuellt skulle elefantgräs kunna ersätta eucalyptus. Men den framtida användningen av miskantus i SCAs produkter är beroende av flera olika faktorer. – Resultaten visar att det finns potential, men för att använda miskantus i större skala skulle SCA behöva odla växten och investera i tillverkningen, säger Dick Mauler. – I nuläget finns det gott om korta fiber runt om i världen och gott om bra långa fibrer från nordliga barrträd. Men nu har vi ytterligare en råvara och ett tekniskt alternativ som vi också sökt patent för. Man vet aldrig vad som händer de närmaste tio åren. SCA SHAPE 3 2015 35 Möte i SAMELA text ANNE HAMMARSKJÖLD foto JOHNÉR, GETTY IMAGES 36 SCA SHAPE 3 2015 UTBLICK ND UTBLICK I nästan halva Sverige strövar renar fritt. Rennäringen är beroende av stora betesarealer eftersom renarna är vandringsdjur och rör sig efter årstidsväxlingarna. För att skapa dialog mellan skogsindustrin och rennäringen har SCA tillsammans med samerna initierat ett gemensamt utbildningsprogram. S amerna är Skandinaviens ursprungsbefolkning och finns omskrivna för 2 000 år sedan. Rennäringen är en mycket viktig del av samernas historia och försörjning och stora flockar betar fritt på fjäll och i skogarna i norra Sverige. Som ursprungsfolk är samernas rättigheter skyddade av FN och av svensk grundlag. SCA är en av de skogsägare som har engagerat sig för att öka dialogen med rennäringens representanter. Mats-Åke Lantz, fältservicechef på SCA, ansvarade för ett utbildningsprojekt som pågick 2013–2014. Projektet bedrevs tillsammans med SSR, Svenska Samers Riksförbund, som företräder den samiska renskötseln inom totalt 44 samebyar. – När två näringar ska mötas är dialog nyckeln 38 SCA SHAPE 3 2015 Samerna har sedan urminnes tider levt i ett område som i dag sträcker sig över fyra länder. Det består av Kolahalvön i Ryssland, nordligaste Finland, norra Norges kust- och inland och delar av Sverige. Detta område kallas Sápmi (Sameland). till framgång. Från 2010 har vi inom ramen för FSC®(Forest Stewardship Council) samråd om skogsbruksaktiviteter. Men det behövdes också mer kunskap och förståelse för varandras näringar, säger Mats-Åke Lantz. SCAS SKOGSBRUKSCERTIFIERING FSC ställer krav på respekt för urbefolkningars rättigheter. Men SCA har självmant utökat åtagandet och samråder med samebyar, bland annat inför planerade avverkningar om val av träslag, gödsling och hur vägar ska anläggas. Fredrik Juuso, som är näringshandläggare på SSR, tycker att utbildningen är ett bra initiativ. – Uppslutningen har varit god och bör ha ökat kunskaperna, även om kunskaper alltid är svåra att mäta. ”När två näringar ska mötas är dialog nyckeln till framgång.” Mats-Åke Lantz, SCA Den samiska slöjden och konsthantverket, duodji, har sitt ursprung i den tid när samerna som nomader behövde lätta och praktiska föremål. Traditionellt samiskt hantverk använder naturen och renen som inspiration och materialkälla. Som denna knivslida i renhorn. Utbildningssatsningen ”Skog och ren” omfattar idag en webbplats, en trycksak och en fältutbildning. De SCA-medarbetare som arbetar mot rennäringen ska göra både webb- och fältutbildning för att ha rätt kompetens inför ett samråd. Under 2014 genomfördes de första fältutbildningarna på sex olika orter inom SCAs skogsinnehav. Mats-Åke Lantz är nöjd med resultatet och det goda samarbetet med SSR. – Utbildningen är bra för dialogen, man vill veta mer och det är bra för samsyn och förståelse. Fredrik Juuso instämmer. – Det ligger också ett stort värde i att vi som arbetat med projektet har lärt känna varandra och har en bra kommunikation. Det tror jag lovar gott för framtiden. På hösten och vintern görs stora, årliga renskiljningar. Då märks varje ren med sin ägares unika märke. Ett renmärke går i arv inom en renägande släkt och alla renmärken finns samlade i ett speciellt register. Tamrenskötsel har funnits med i det samiska samhället under mycket lång tid. Redan på 800-talet hade samerna utvecklat en jaktteknik på vildren där tama renar användes som ”lockrenar”. Renen användes också tidigt som drag- och lastdjur. SCA SHAPE 3 2015 39 SCA INSIDE ISTOCKPHOTO Restaurangbesök med glasögon på Nio av tio deltagare i studien tyckte ETT RESTAURANGBESÖK handlar att renlighet och ordning och reda förstås mest om mat och dryck, var viktigare än servicen, och sade men också om vad som händer att toaletterna borde hålla minst mellan rätterna – hur köket ser samma klass som restaurangdelen. ut, samspelet med personalen, Mätningen av gästernas ögondukningen och hur fräscha rörelser visade att de fäster blicken toaletterna är. ungefär 7 000 gånger på olika SCA genomförde nyligen ett punkter under ett restaurangbesök. projekt där man använde eyetrackingteknik (mätning av ögonrörelser) för att kartlägga restauranggästernas upplevelser. Forskningsprojektet omfattade en undersökning av cirka 3 000 restauranggästers upplevelser på en restaurang i Stockholm. Resultatet från studierna visar att viktigast är kvaliteten på maten, men att det finns många andra detaljer som är viktiga för att skapa en bra restaurangupplevelse. tycker att renlighet Nyheter från SCA Sovsal för sjuka barn och mammor FÖR TRE ÅR SEDAN inledde SCA ett lokalt samarbete med Bethesda Children’s Hospital i Budapest, Ungern. Projektet handlade om att inrätta en sovsal för mammor som vill vara kvar över natten hos sina barn på sjukhuset. Barn klarar tuffa medicinska behandlingar och tillfrisknar snabbare om en förälder finns i närheten. SCA bidrog ekonomiskt till projektet och hjälpte även till med finansiella råd för att öka intäkterna för sjukhusets stiftelse, bland annat genom att engagera sina kunder. Projektet fick utmärkelsen CSR Hungary Award. Sovsalen invigs officiellt den 19–20 november. 90% och ordning är viktigare än service. 2 000 SÅ MÅNGA TRÄD planterades nyligen av SCAmedarbetare i Guadalupe Park i den mexikanska staden Sahagún som en del i SCAs återplanteringsprogram i städer. En lektion i menshygien på en skola i Selangor. Libresse i malaysiskt skolprogram I utbildningsprogrammet ”Discover What Fits Your Body” för malaysiska grundskolor arbetar Libresse aktivt med att nå ut till konsumenter i den ålder de börjar använda 40 SCA SHAPE 3 2015 mensskydd. Genom utbildningsturnéer till skolor i större städer runt om i Malaysia får Libresse kontakt med unga flickor mellan elva och tolv år. w Design för tuffa förhållanden Mollies dröm blir verklighet. UTMANING: Hitta lösningar för att hålla våtservetter fuktiga. Uppdraget för årets omgång av SCA University Challenge Contest byggde på vad SCAs kvinnliga Volvo Ocean Race-besättning upplevt som de främsta hygienutmaningarna ombord. Ett lag från Chalmers tekniska högskola i Göteborg vann med ett förslag om en uppgraderad design av våtservettbehållaren. Den har tre nya detaljer: Ett magnetlås, ett fjädergångjärn och en detalj som kontrollerar fuktigheten i behållaren. En dröm blir sann för Mollie, 86 GENOM SCA-SPONSRADE ”Wish of A Lifetime” kunde Mollie Kolenovsky, 86 år, se sin livslånga dröm gå i uppfyllelse. Under åren hemma med de sju barnen har drömmen om att få hoppa fallskärm fått stå i skymundan. Som frivillig i Civil Air Patrol under andra världskriget lärde sig Mollie att packa fallskärmar och lovade sig själv att hon en dag själv skulle göra det där hoppet. Wish of a Lifetime samarbetade med SCA och Brookdale Senior Living, som är en TENA-kund i USA, för att uppfylla Mollies önskan. Och i maj 2015 hände det. Mollie säger att fallskärmshoppet bjöd på den mest fantastiska känsla hon någonsin upplevt. Wish of a Lifetimes mål är bygga respekt och uppmärksamhet för äldre genom att förverkliga drömmar som berikar livet. Det vinnande laget bestod av Aneesh Venkat, Indien, Mitica Pecheanu, Rumänien och Davor Pejic, Sverige. Eftertraktad arbetsgivare i Mexiko SCA KLÄTTRADE upp två steg till trettonde Storinvestering i Östrands massa plats under 2015 i den årliga rankningen av de bästa arbetsgivarna i Mexiko och Centralamerika. DEN VÄXANDE efterfrågan på massa gör att SCA investerar 7,8 miljarder kronor i ökad kapacitet för massaproduktion vid Östrands massafabrik i Timrå. Den årliga produktionskapaciteten av blekt sulfatmassa kommer att öka från dagens cirka 430 000 ton till cirka 900 000 ton. Produktionsstarten beräknas till 2018. Läs mer om Östrand i nästa nummer av Shape. Nya våtare servetter SCA HAR LANSERAT en ny produkt Östrands massafabrik i Timrå ökar sin kapacitet. – Easy Clean Wipes – som är en påfyllningsbar behållare som bevarar fuktigheten längre. Målet är att fortsätta expandera sortimentet utanför köksområdet och utöka repertoaren av hushållsprodukter. SCA SHAPE 3 2015 41 SCA INSIDE Medarbetare mentorer för unga läsare i USA UNDER DE SENASTE nio månaderna har SCAs medarbetare i Philadelphia ägnat en lunchtimme i veckan åt att läsa tillsammans med lågstadieelever. Varje tisdag kommer eleverna från Bache Martin School i Philadelphia till SCAs kontor i Cira-centret för att läsa tillsammans med SCA-medarbetare, som blir barnens mentorer. Aktiviteten ingår i den ideella organisationen Philadelphia Reads program. Målet för Philadelphia Reads är att stärka läskunnigheten bland Philadelphias yngsta och mest behövande skolbarn. Uppskattad företagsrapportering AKTÖRERNA på kapitalmarknaden efterfrågar Holy smoke! Den här SCA-killen vet hur man hanterar en grill! utförligare information om börsnoterade företags CSR-arbete. SCA rankades högt för informationen om sin CSR-strategi och uppförandekod i senaste Webranking by Comprend, Europas ledande undersökning av företags webbplatser. Undersökningen mäter hur väl företagens webbplatser uppfyller förväntningarna. SCA kom etta i rankingen av svenska företag och bland de tio bästa av de 500 största europeiska företagen. SCAs årsredovisning för 2014 har också gjort bra ifrån sig och kom nyligen på femte plats när bolaget e.com rankade 1 600 företag över hela världen i sin Annual Report on Annual Reports 2015. SCAs rapport har fått betyget A+, som är högsta möjliga betyg. Kung vid grillen MARTIN NORDH, maskinoperatör på SCA i Falkenberg, tog hem segern i finalen av TV4:s populära mattävlingsprogram Grillmästarna. Han vann 100 000 kronor, en resa till USA och ett besök hos grillvärldsmästaren Chris Lilly. 42 SCA SHAPE 3 2015 Vad är det vanligaste misstaget hemmagrillare gör? – Att använda tändvätska. Många grillar också för snabbt och då kan tändvätskan ge smak åt maten, säger Nordh till Hallandsposten. ANNUAL REP ORT 2014 w MJUK SOM EN BARNRUMPA EN RIKTIGT LEN och hudvänlig blöja – nu kommer Libero Touch. Blöjans mjukhet bekräftas i både laboratorieoch konsumenttester. I ett blindtest ans ansåg åtta av tio föräldrar att Libero T Touch ou var mjukare än den ledande kon konkurrentens produkter. Blöjorna är även dermatologiskt testade, för att inte irritera babyns hud. To Touch-sortimentet är precis som övrig övriga Libero-blöjor miljömärkta med Sva Svanen. F Försäljningen av Libero Touch startar i samtliga nordiska länder i oktober, för a att sedan lanseras på andra mar marknader. SCA investerar i Brasilien SCA kommer att investera i en ny produktionsanläggning i Brasilien för att tillverka inkontinensprodukter. Produktionsstart är planerad till 2016. ” SCA vässar organisationen FÖR ATT ytterligare öka fokus på SCAs båda verksamheter - hygienprodukter respektive skogsprodukter - delar SCA in koncernen i två divisioner: En hygiendivision och en skogsindustridivision. Den senare samlar alla skogsindustriella verksamheter och den skogsmark som idag ägs av företaget i en division. Upprop för mensmedvetenhet ”JAG SKA BRYTA tystnaden kring mens. Jag ska inte känna mig blyg utan vara stolt. Jag tänker sprida information om mens både hemma och utanför hemmets väggar.” Så löd appellen när SCA och FN-organet WSSCC (Water Supply and Sanitation Collaborative Council), uppmärksammade vikten av god menshygien under Volvo Ocean Races hamnstopp i Nederländerna. En av talarna var Archana Patkar från WSSCC: – Mens, klimakteriet och inkontinens är milstolpar i människors liv. Låt oss prata om detta och underlätta praktiska lösningar så att vi kan lägga undan gamla tabun, skamkänslor och rädsla och ge plats för förståelse, stolthet och värdighet. Detta är nyckeln till att frigöra potentialen hos världens kvinnor och flickor runt om i världen. Drypers Drypantz får pris i Malaysia DRYPERS DRYPANTZ utsågs till Årets Produkt i kategorin babyartiklar (byxblöjor) av konsumenter i Malaysia. Tävlingen är världens största utmärkelse för produktinnovation där konsumenterna röstar fram sina favoriter. SCA SHAPE 3 2015 43
© Copyright 2024