Skolkuratorsyrkets framväxt och utveckling
Bild 1
Syfte: att ge en bild av skolkuratoryrkets framväxt och utveckling
Presenteras arbetsuppgifter och utbildning under tre tidperioder (45-53, 69-78, 00-10) och
därefter analyseras detta utifrån jurisdiktionsbegreppet.
Bild 2
Resultat
Staten driver professionaliseringen
Hot för skolsköterskor
Eleven i centrum
Självskriven yrkesgrupp
Socionomutbildning
De skolkurativa arbetsuppgifterna blir elevhälsans (SOU 2000:19 s. 49)
Ökad legitimitet – vagt formulerat uppdrag = hög legitimitet
Bild 3
Skolkuratorers handlingsutrymme – gränser, legitimitet och jurisdiktion*
Syfte: att undersöka skolkuratorers handlingsutrymme
Formellt och informellt handlingsutrymme,
*Säger något om att vara ensam företrädare hos en värdorganisation som domineras i det här
fallet av lärare
Bild 4
Resultat
Formellt handlingsutrymme:
 Lagar och reglering
 Organisering och resurser
Arbetsbeskrivningar är viktiga
Organisering påverkar uppdraget*
Informellt handlingsutrymme:
 Chefer och andra professionella
Rektors synsätt och agerande är viktigt
Lärarna är både viktiga för och en viktig del av det skolkurativa arbetet
Elevhälsans yrkesgrupper upplevs som en resurs
Liten koppling mellan legitimitet hos lagstiftaren och legitimiteten på arbetsplatsen
Olika bilder av det skolkurativa uppdraget hos lagstiftaren, arbetsgivare, kollegor och
kuratorerna själva
Inkluderande/ Exkluderande
1
Kommentarer:
Stort formellt handlingsutrymme som begränsas informellt. Skolkurator upplever sig ha ett
litet handlingsutrymme.
Olika bilder av uppdraget:
 Det skolkurativa uppdraget tar sin utgångspunkt i de organisatoriska förutsättningarna
i skolan som innefattar hela verksamheten, personal och elever.
 Det andra uppfattas mer som fristående från skolorganisationen.
Bild 5
Looking for ’social work’ in school social work
Syfte: att undersöka hur praktikteorier i socialt arbete tillämpas och manifesteras i det
skolkurativa arbetet, dels vilka specifika metoder och tekniker som skolkuratorer använder.
*Om och hur skolkuratorers kunskapsgrund i socialt arbete påverkas av värdorganisation som
domineras av en annan än ens egen profession.
Bild 6
Resultat
 Pragmatisk inställning till evidensbaserade metoder.
 Går att identifiera 4 praktikteorier som representerar olika centrala aspekter av socialt
arbete - men ni har svårigheter att ge yrkesmässiga beskrivningar av dem.
 Robust teoretisk grund – det social arbetes praktik formas av en ämnesspecifik bas
snarare än den organisatoriska kontexten.
 Advokat för elever - makt. I opposition i förhållande till skolpersonal och skolan som
organisation.
Bild 7
Uppgiftscentrerat arbete: struktur, lösa problem i vardagen, tidsbegränsad insats, ”här och
nu”, tar utgångspunkt i var klienten befinner sig, små framsteg. Eklektisk för att nå mål.
”Vid första mötet så försöker jag mer skanna av lite vad är det hon upplever som är hennes
bekymmer. Var befinner hon sig. Att hon faktiskt får utrymmet att prata av sig lite. /…/ Och
efter det då brukar vi göra så att då bokar vi upp ett par gånger där hon vet att hon har dom
här tiderna med mig. Så att hon kan känna sig trygg i det. Och så bestämmer vi tillsammans
vilka områden hon vill vi att ska titta på och jobba med. Och då styr vi in arbetet på det. Så då
jobbar vi dem de här gångerna och tittar framåt inom de olika områdena. Och då kan det ju
vara olika saker som kanske blir hennes uppgift att göra till nästa gång då som vi ses.”
Finns det något förebyggande i detta? (t ex att lösa problem i vardagen)
Bild 8
Empowerment: lösningsfokuserad praktik, inge hopp, optimistisk attityd, lyssnande, inga
diagnoser, respekt och självbestämmande, se kapacitet och resurser hos klient och dennes
nätverk
2
•
”Jag har den grundsynen på människor att man har förmågor och kunna utvecklas. Då
finns ju ett hopp om att någonting kan förändras. Men också ibland ett accepterande
att nej det är inget som du kan påverka just nu. Så vad kan du själv göra i det här för
att stå ut? Att det på något sätt acceptera att det är som det är utan att känna att du
tycker om det. Det har ju också med att kunna växa i det.”
Förebyggande?
Bild 9
Systemteoretiskt förhållningssätt: helhetssyn, psykosocialt perspektiv, transaktioner inom
och mellan olika system, anpassning mellan klient och deras omgivning, influera
organisatorisk praxis
”Huvudsyftet är att de ska klara sina studier men då är det ju mycket mera för dem som det
handlar om. Det kan ju var stödsamtal utifrån att man mår dåligt och det händer saker kring
det….”
Bild 10
Anti förtryckande förhållningssätt: uppmärksamma förtryckande strukturer (egna och
andras), uppmärksammar sociala klyftor, ojämlika maktförhållanden o hur dessa påverkar
klientens liv, tidiga interventioner och förebyggande arbete, inta ett kritiskt förhållningssätt
till praktiken, medvetandegöra, agera advokat.
Förebyggande?
”Jag är ju lite kritiskt till det då att bara för att man ropar och tror på en utredning ibland
upplever jag att skolan då bara väntar på det då. Medans vi ska ju alltid agera och jobba
utifrån vad vi ser oavsett som det är ADHD eller Asberger’s eller en social problematik. Vi
ska ju hjälpa barnet där det är”.
Bild 11
”Eleverna behöver någon i skolan som faktiskt ser dem. Ja för att vara elev, man är väldigt
utsatt. Skolan kan förmedla en bild till föräldrar hur en elev är om man säger, hemskt då,
omöjlig, saboterar och kränker eller vad det nu är för någonting och min roll i det här kan jag
se i någon slags, bredvid eleven, på något sätt få fram dennes bild i det hela, och där får ju jag
använda min profession. ”
Kommentar:
Förebyggande? att inte kränka barnets integritet, se utsatthet
Lite reflektioner i er egen roll i skolan och det som händer där. Lite ”vi och dom”
Bild 12
Jurisdiction in School Social Workers’ and Teachers’ Work for Pupils’ Well-Being
Syfte: att utifrån jurisdiktionsbegreppet analysera mötet mellan lärares och skolkuratorers
arbete för elever välmående.
3
Bild 13
Resultat
Det skolkurativa arbetet behövs!
”Ja, jättemycket. Jättejättemycket. Jag bara reser mig upp. Ja precis. Absolut tycker jag att det
behövs. Jättejätteviktigt.” (lärare 4)
 Ense om en praktikideologi – socialt välmående är en viktig föreutsättning för elevers
möjlighet till lärande.
 Men i lärares och skolkuratorers beskrivningar av den professionella praktiken
framträder spänningar kring hur man ska hantera problem runt eleven – går att relatera
till diagnos, slutledning och behandling
Bild 14
Diagnos, slutledning och behandling/intervention
Spänningar som berör tolkningsföreträde i frågor kring diagnos, slutledning och behandling
och kan hänföras till olikheter i uppdrag och kunskapsgrund
Bild 15
 Lärare diagnostiserar
 Inte överta problembild (skolkuratorer)
 Lärare har en önskan att kunna lämna över elevärende till skolkurator och få tillbaka
dem i undervisningsbart skick (önskvärt och självklart)
– ” Det är ju jätteskönt att få lämna över till en person som är utbildad för det och
sedan kan man ju känna trygghet i att den här delen är kuratorns jobb. Det är bara
att lämna över, det är inga konstigheter med det. Då kan jag med gott samvete
känna att just den här delen är ju inte jag utbildad för och måste få lämna över till
en person som är professionell. (lärare 10)
• Skolkuratorer är omedvetna eller motståndare till denna roll.(resursförstärkare,
ångestreducerare) lättnad, känner sig lugnare, gott samvete, känner en trygghet kan ägna
sig åt undervisning. ”Men gud, nu kan jag pusta ut och göra det jag kan, det jag är bra på”.
• Skolkurator som en kritisk förändringsagent som ifrågasätter skolans institutionaliserade
synsätt.
Bild 16
Spänningarna beskrivs av lärare i termer av att skolkurators bedömningar inte i
tillräckligt stor utsträckning tar hänsyn till skolans kärnverksamhet och uppdrag vilket
skapar irritation bland lärare.
Skolkuratorer å sin sida framhäver att lärare tenderar att se elevproblem som något
från skolkontexten fristående.
Bild 17
”Jag skulle önska att kuratorerna hade mer jävlar anamma, eller vad man ska säga, och sätta
ner foten, och inte vara så förstående hela tiden. Det, jag tycker de är för förstående hela tiden
och vill gärna förklara hela tiden varför ungarna uppför sig som de gör. Istället då för att på
något sätt som man ska göra, så lära de här nu, med de här problemen, lära dem att vistas i ett
samhälle där det förväntas av en att man kan uppföra sig trots att man har svårigheter”.
4
Bild 18
Jurisdiktion


Näraliggande professioner inte nödvändigtvis strävar efter att utöka sin jurisdiktion,
utan istället kan värna begränsningen av arbetsområden och till och med aktivt försöka
avhända sig arbetsuppgifter.
Genom en skenbar anpassning ”bollande” får kuratorn inflytande och kan
implementera sin syn på lösningar på elevproblem.
Bild 19
Teknologi
•
Det arbete som utförs i människobehandlande organisationer som syftar till att
förändra människor.
• Fyra faser:
– Rekrytering, bedömning/klassificering, statusomvandling samt avslut och
utvärdering
En specifik skolkurativ teknologi – den psykosociala kompetensen - kan beskrivas som:
 en typologi av praktikteorier i socialt arbete
 tar utgångspunkt i barnet (jfr eleven)
 präglas av en inriktning mot interprofessionellt samarbete
Bild 20
 Rekryteringen av elever till grundskolan är obligatorisk för alla barn vid en viss
ålder.
 För att skolan ska kunna hantera en avgränsad del av barnet, (främst den kognitiva,
eleven) måste barnet fortlöpande följas upp utifrån normer för adekvat kunskapsnivå
givet en viss ålder (bedömning och klassificering).
 Genom undervisning och fostran under skolåren förädlas eleverna till demokratiska
medborgare med en kunskapsbas som gör att de kan bidra till samhällets produktion
(statusomvandling).
 Resultatet av processen markeras av att eleven ges ett slutbetyg, som bekräftar elevens
statusomvandling (avslut och utvärdering).
Den skolkurativa kompetensen kommer in då det uppstår problem i statusomvandlingen. Här
uppstår då en annan teknologisk process.
Rekrytering till skolkuratorn sker när en elev bedöms vara ett problem. Ibland initieras
detta av kärnverksamhetens personal, ibland av kuratorn, men kontakten kan också tas av
eleven eller dennes föräldrar. När en elev associerats med ett problem kan denne också bli
föremål för en klassificering. Det kan finnas flera syften inblandade i den omvandling som
5
följer. Ett sådant är att snabbt få eleven i undervisningsbart skick för att skolans överordnade
teknologiska process ska kunna fungera effektivt.
Men det kan också handla om att möta bredare sociala och hälsobehov hos eleven. Händer att
skolkuratorerna ibland ifrågasätter bedömningen att det är avvikelser hos råvaran (eleven)
som är problemet. I stället lyfter de fram att problemet kan ligga i relationen mellan lärare
och elev eller klassrumsmiljön. I sådana fall uppstår spänningar mellan skolkuratorer och
lärare.
Konklusion:
Den skolkurativa teknologin, det som i skollagen benämns som psykosocial kompetens, kan
beskrivas utifrån den typologi av praktikteorier som användes i delstudie tre: uppgiftscentrerat
arbete, systemteoretiskt förhållningssätt, empowerment samt anti-förtryckande
förhållningssätt. Den tar sin utgångspunkt i barnet och präglas av en inriktning mot
interprofessionellt samarbete.
Detta utgör skolkuratorn unika bidrag i förhållande till andra professionella grupper i skolan.
Sammanfattningsvis framträder i studien en bild av skolkurator som en kritisk gäst i
värdorganisationen skolan, som har en stark förankring i det akademiska ämnet socialt arbete
och som ifrågasätter skolans instrumentella logik och belyser elevers välmående och lärares
roll i detta.
Bild 21
Att smälta in och sticka ut men utan pekpinnar
Kommentar:
Reflekterande förhållningssätt
Profilera er utifrån kunskapsbasen i socialt arbete.
Positionerar er tydligt som elevens talesperson
Kollaboration –
Elevhälsan varför är det viktigt? Ledarskap, närhet till skolan
Synliggör skolkurator utåt i media, Almedalen ett exempel
Bild 22
Reflektion
• Jurisdiktionsarbete
 Utöka arbetsfältet, 2010- (arbetsuppgifter o utbildning)
 Koppling till utbildning och forskning
 Utveckla ett professionellt språk
o Svara på föreningens enkät
• Organisering
• En i kollegiet eller/och extern psykosocial expert
• Förebyggande arbete?
• Uppgiften utöka ert arbetsfält eller arbetssätt till att istället arbeta främst förebyggande
och hälsofrämjande. Elevhälsans lagstadgade uppdrag?
• Utöka? Ni har gör redan detta. Andra grupper kommer in elevcoacher? Eleven i
centrum det ska ni definiera vad det betyder.
6