1. No category

Vad gör du här?
Förväntningar
Förhoppningar
”Farhågor”
Det bästa är att veta vad man
letar efter innan man början
leta efter det.
Källa: Nalle Puh
Centralt för en bra start på ett möte, dubbelt ansvar
2
Upplägg:
Påverkansfaktorer på samtalet, att komma nära – få till ett möte
Sökandet efter växandets punkt
”Det som får mig att växa är att jag blir sedd som
den jag är även när jag är tafflig eller aggressiv, att
människor ser de goda intentionerna bakom min
tafflighet.
Mats Wahl
• Inställning, förväntningar*
• Vilket möte är vi på /mötesformer
• Idéen – grundperspektivet och förhållningssätt
• Kort o lång sikt
• Lärande samtal
Mina FFF
3
Lärande
• ”Bråka” – vända o vrida på sina tankar, föreställningar och
erfarenheter.
• Vad stämmer, bekräftar och vad utmanar mitt sätt och mina
erfarenheter?
• Transformerar till er vardag (barn/elever, kollegor..)
Skollagen:
”Utbildningen ska vila på vetenskaplig
grund och beprövad erfarenhet.”
•Att ta del av vetenskaplig kunskapsbildning och agera utifrån den
•Att vara medaktör i kunskapsbildningen om lärande och agera utifrån
den – prövad till beprövad
Vad är det jag/vi gör när det som händer händer.
När det som händer vad ligger bakom det?
4
Elisabeth Nordström:
”Det är först när man sätter ord på det man
gör som man blir medveten om sina
handlingar, kan ta ställning och förändra sitt
sätt att handla.”
5
Helhet – Värdegrund, förhållningssätt, människosyn
Helhet/
grundidé
Händelse
Händelse
Variation inom
samma helhet
6
6
Vid avsaknad av en gemensam bärande idé får
händelser sin betydelse i den
helheten/förståelse den sätts in i och agerandet
sker sen utifrån den (dennes) förståelse.
Och det blir ju ”rätt” agerande för den personen
Händelse
7
7
Så som jag uppfattar mitt uppdraget och tolkar de
situationer jag ställs inför kommer ligga till grund för
hur jag agerar och utför mitt arbete.
”Det är ingen idé att bråka på pedagoger o andra
medarbetare för vad de gör eller inte gör – de gör det de
gör i alla fall”
så länge de har …
den förståelse de har av uppdraget och tolkar
situationerna på det sätt de gör samt de lärdomar de
har om hur man på bästa sätt förverkligar uppdraget.
Behov, önskan att förändra/fördjupa/förädla
arbetet (långsiktigt) kräver
förändrad/fördjupad/förädlad förståelse för
uppdraget och de situationer man ställs inför
” varför gör dom inte som vi säger?”
8
Det har en tendens att bli som vi
förväntar oss (tänker)
Den omärkliga men ändå så starka effekten som vår
förväntningar på andra har på vårat beteende mot dem. Vi
bokstavligen drar fram de reaktioner och prestationer som vi
väntar oss ur dem. (”behov att avslöja ”)
Beroende på vad vi förväntar oss av eller tror om andra,
kommer vi att förändra våra egna beteenden så att vi kan var
säkra på att få vad vi räknar med
Jag
är
inte
den
jag
tror
jag
är
Vilka kollegor/barn/elever/föräldrar får du på näthinnan?
Jagförväntar
ärdeinte
den
tror jag
Lever
upp till
dina
positiva
somär
negativa förväntningar?
Vad
du
digdu
av
dem?
Jag blir den jag tror du tror jag är
Projektiv identifikation = vi behandlar individer i vår
omgivning i överensstämmelse med våra föreställningar
om dem. Personen identifierar sig med projektionerna
och beter sig efter de (lever upp till sin stämpel)
9
9
Egna verksamhetens historia och kultur:
• Den enskilda arbetsplatsens historia, struktur och
ansvarsfördelning påverkar i hög grad individernas
och gruppernas arbete.
När organisationen sätter käppar i hjulet för samarbete är
det lätt att man utser en bärare av organisationens brister.
(Granström 2006)
Jmfr: Barnet/eleven är
problem eller har problem
(elevproblem)
Barn/elev med svårighet
eller elev i svårighet
Ord
Ett ord som en människa
fäster sig vid
kan verka i oberäknelig tid.
Det kan framkalla glädje till
livets slut,
det kan uppväcka obehag
livet ut.
Ja, det påverkar livet på
jorden.
Så slarva inte med orden!
Underfund 1972 av
Alf Henrikson
10
Vi gör det så invecklat, lite
sunt förnuft och någon
som vågar bestämma.
Får inte glömma att
ringa Emmas
mamma i kväll
Vad intresserade
dom verkar då!
Suck!
Ja
”läroplaner komma,
läroplaner går
men jag består”
eller
hur
vad säger vi om
detta?
Nu börjar hon igen,
detta har vi hört var
enda gång
Hur får man till en gemensam förståelse/engagemang?
• Vilken fråga skall diskuteras - Angeläget för vem?
• Hur skall vi tala om detta?
• Hur hittar vi intresse och engagemang? – och behålla engagemang
• Få med alla, fördela talutrymme – alla till tals
11
11
Vilket möte är vi på
Vikten av att stämma av utgångsläget.
Att få flertalet att vara på samma möte, på samma ”våglängd”
A-S-K
Administrativa
Akuta
Sociala
Inställning*
Pedagogiska
Kunskapsfördjupande
Hur gör ni? Sorterar ni upp er tid och frågor, vad som
är vad? Känner alla till vilket ”möte” de är på?
Vilka roller vi intar?
Ha samma utgångspunkt, samma utgångsläge.
12
12
Risken att leverera lösningar, i all välmening,
utan att känna till varandras utgångslägen
13
-
Tips/snabba
råd
Tillämpningsinriktad
fas
Frågor,
perspektiv,
Heterogen
grupp
-
+
Råd / Tips/ Lösningar
Homogen grupp
Förståelsefördjupning
Arbetslaget/enheten
Uppmuntra att se från
olika perspektiv.
Olikheterna är styrkan
14
Förståelse av varandras utgångslägen, nuläge, kan vara den
effektivaste vägen till hållbar och långsiktig gemensam lösning
•Jämbördighet
Tvingar inte på eller lurar på andra sina egna
uppfattningar. Var och en bidrar med sitt och
söker sig gemensamt fram till samsyn
•Empatiskt lyssnande -
Verkligen försöker förstå varandras uppfattningar.
Mod att lyssna, inte nödvändigt att ändra sig, men
en signal att man respekterar andras åsikter och
lyssnar på dem
•Synliggöra antaganden
(inställningar) **
Anstränga sig för att se vad som ligger bakom
uppfattningar och antaganden
(minnen  aktuell varseblivning)
15
Gun Mollberger - Hedqvist
Samtal för förståelse Hur utvecklas yrkeskunnande genom samtal?
- I mötet med den andra fanns två förhållningssätt:
Ett förhållningssätt är mer
slutet, istället för att lyssna
möter man den andra med
given kunskap och råd. Det
leder till att utrymmet för
reflektion blir ganska litet,
och i förlängningen uteblir
också läroprocessen.
Den andra handlar om
tillämpa ett öppet lyssnande
och ge respons på ett sätt
som gör det möjligt för den
andre att fördjupa sina
tankar - det handlar helt
enkelt om att skapa ett
reflekterande rum.
+
-
Tips/snabba
råd
+
Förståelsefördjupning
16
Utifrånstyrning
• Sanktioner
• Kontroll
Inifrånstyrning
icke
accepterat
beteende
• Tydliggöra krav
• Ensidig
tillrättavisning…….
• Hur når vi barnen/elever
som ställer till det?
• Hur kan vi visa på goda
exempel?
• Vad är det som gör att
de beter sig illa/dumt?
A–S-K
•Hur planeras
verksamheten/lärmiljön för
barnet/elevens utveckling
17
Saker och ting får värde bara om
det sätter spår i huvudet och att
man agerar efter det
Förebygger
och åtgärdar
störningar.
Anpassar
omvärlden
Logik:
Ledning och styrning: Targama
???
Pedagogiska
verksamheten
! ! ! ->?
ArbetsOrganisationen >
skapar förutsättningar för
påverkar utformningen av
Strama upp organisationen
Informera – bestämma
Förankra
Konsensus
– göra lika
Är problem
UtvecklingsOrganisationen ->
Efter Scherp
Logik:
”lösa upp” organisationen
Fördjupa
Utveckla - lära
Komma vidare
Beslut – görande
Motstridiga uppfattningar
ger
Motstånd
Bromsklossar
Störningar =
utvecklingsbehov
Anpassar
verksamheten
Variation *
Har problem
Söka olikheter
Motstridiga uppfattningar
bidrager till variationen
som underlag för
gemensamt lärande18
Lärande utan görande kan bli en
dagdröm
men göranden utan ett lärande kan
bli en mardröm
19
19
Om du behandlar en människa som hon är
gör du henne sämre än hon är
Om du behandlar henne som hon redan vore
det hon skulle kunna vara
gör du henne till det hon kan bli
Gôthe
”Människan är bäst när hon grips av
samma allvar som barnet när de leker.”
Herakleitos
21
Håkan Jenner
Växjö Universitet
Motivation och motivationsarbete i skola och behandling
Motivation är inte en egenskap hos
individen, utan en följd av de erfarenheter
man gjort och det bemötande man fått.
Motivation och motivationsarbete är i
första hand en fråga om bemötande.
Mötet är därför centralt för motivationen.
22
Hur förklarar vi framgångar och misslyckande? (Jenner)
”De med starkt självförtroende tvivlar inte på sig själva,
ens efter misslyckanden.
De med svagt självförtroende tror inte på sig själva, ens
efter framgångar.”
23