1. No category

Reflektion kring arbetet med att bestämma och formulera en
tillräckligt hållbar och utifrån fältet angelägen forskningsfråga
Den första februari började jag min anställning som doktorand, full av entusiasm och glädje
över att ha blivit antagen och med en föreställning om att arbetet med att formulera en
forskningsfråga skulle vara det minsta bekymret med tanke på att mitt forskningsämne,
kuratorns arbete i skolan, var så intressant och angeläget. I dag, 2,5 månader senare, känner
jag mig både lite irriterad och stressad över att jag inte kommit fram till någon färdig
forskningsfråga även om jag också är mycket nöjd med allt det jag gjort hittills vad gäller
forskarskolan och arbetet tillsammans med mina handledare. Något som har spätt på denna
uppfattning är att några av doktoranderna i forskarskolan redan har börjat med att samla in
data och det verkar som att de flesta har klart för sig vad de ska forska om. Här om dagen
frågade en kollega från Indien vad jag skulle forska om och när jag sa att jag inte preciserat
någon forskningsfråga så såg hon förskräckt ut. I alla fall så är jag just nu less på att inte veta
exakt vad jag ska inrikta mig på. Jag vill sätta igång och fördjupa mig och börja närma mig
fältet. Det är det som lockar nu.
En stor trygghet i min otålighet är att mina handledare verkar tycka att läget är ok.
En första avgörande fråga när det gäller mitt forskningsämne var att bestämma om jag skull
fokusera på verksamhetsfältet eller professionsområdet. Jag har inte reflekterat över varför
det är på det sättet utan bara tagit för givet att det måste vara så. Men är detta en sanning?
Varför måste jag välja mellan dessa båda? Vad innebär att forska på verksamhetsfältet eller
professionsfältet? Finns det vattentäta skott här emellan?
Från början var jag helt inne på att det var verksamhetsfältet som var det intressanta dvs
forskningsfrågor som hade att göra med skolkurativt arbete, arbete i elevvårdteam ,
specifika metoder och projekt. Eller organisatoriska frågor som t ex hur kommunens sätt att
organisera den särskida elevvårdsresursen påverkar skolkuratorns arbete. En annan möjlig
forskningsfråga skulle t ex kunna vara hur det skolkurativa arbetet ser ut idag. Hur det
uppfattas av skolpersonal, elever och förstås skolkuratorerna själva, förändringar.
Under den här tiden pratade jag bl a med de yrkesverksamma skolkuratorer i Umeå, en
lärare som jobbade i ett projekt till tillsammans med socialtjänsten samt en forskare på
UFFE.
Efter dessa samtal och efter att ha tagit del av Åsa Backlunds (2007) forskning kring elevvård
i grundskolan, Eva Hjörne och Roger Säljös (2008) bok ”Att platsa i en skola för alla” samt en
del annan aktuell skolforskning bestämde jag mig för att jag skulle inrikta mig mot
professionsområdet. Vad är då det? Spontant kan jag tänka att jag då ska fokusera på
skolkuratorsyrket. Men ju mer jag tänker på det desto otydligare blir skillnaden mellan
verksamhet och profession. En profession måste ju vara verksam någonstans så det är ju
invävt i vart annat.
1
Jag googlar på profession och hamnar på sjukgymnasterna hemsida. Sidan börjar med frågan
”Vad är en profession” och därefter kommer 7 punkter:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Kännetecknas av en gemensam kunskapsbas som lärs genom formell utbildning inom
högskolan.
Leder till legitimation
Har ett eget ansvar för kunskapsutveckling och forskning
Tillhör en nationell organisation
Delar gemensamma värderingar och känsla för identitet
Följer etiska regler
Utför tjänster för det allmännas bästa
Om nu detta kännetecknar en profession så borde forskning som har fokus på profession
vara inriktade på att besvara frågor kring bl a dessa punkter. Exempel på forskningsfrågor
skulle kunna vara:
Är skolkurator en profession? är en relevant första fråga? Socionom kan sägas vara en
profession, väl, men kan man säga att skolkurator är en profession? Här behövs en
utredning?! En socionom kan arbeta med skolkurativa uppgifter på en skola och kallas då
vanligtvis för skolkurator. Skolkuratorerna har t ex en gemensam organisation i Sverige och
är anslutna till ett internationellt nätverk för skolkuratorer. Hur ser det centrala förbundet
som organiserar socionomer på detta?
Hur har skolkuratorsprofessionen förändrats genom åren? Går det att identifiera pågående
och aktuella förändringar? Går det att se någon generell förändring vad gäller professioner
(läkare, psykologer osv)?
Forskningsfrågor till punkt 1 och 3 ovan
Hur ser den kunskapsbas ut om skolkurativt arbete som socionomer får vid våra
socionomutbildningar?
Vilka kvaliteter och vilket innehåll har de kunskaper om skolkurativt arbete som lärs ut vid
våra socionomutbildningar?
Hur bedrivs forskning och utveckling vid våra socionomutbildningar? Vilka professionsfrågor
fokuserar publicerade artiklar och avhandlingar på, både i Sverige och övriga länder?
(Dessa frågor skulle kunna studeras genom att ta del av kursplaner och utbildningsprogram
vid våra socionomutbildningar, (17 st), samt genom att göra en kunskapsöversikt.)
Forskningsfrågor till punkt 2 ovan
Socionomer har ingen legitimation idag. En fråga skulle kunna vara om detta är en aktuell
fråga för socionomerna och hur den i så fall drivs och vilken argumentation som
kännetecknat dessa strävanden.
2
Socionomförbundet ombesörjer auktorisation av socionomer. Hur ser kriterierna ut, i vilken
omfattning söker verksamma socionomer auktorisation och hur påverkar det yrkeskåren och
utvecklingen av fältet?
Hur arbetar arbetsgivarna och facken med kvalitetssäkring av den sociala professionen inom
elevhälsan? Jag har hittat ett kvalitetsprogram som är utarbetat av Stockholms stad
http://www.skolkurator.nu/kvalitetsprogram.pdf som verkar mycket intressant.
Forskningsfrågor till punkt 5 och 6 ovan
Hur kommer skolkuratorers ev gemensamma värderingar kring det skolkurativa arbetet till
uttryck och hur och på vilket sätt beskrivs den gemensamma yrkesidentiteten? Hur ser den
identiteten ut?
Hur genomsyrar yrkesetiken det skolkurativa arbetet?
Det här skulle kunna vara renodlade professionsfrågor. Sedan måste det ju gå att kombinera
professionsfrågor med verksamhetsfrågor. Men vad kallas det i så fall?
Tex en forskningsfråga som handlar om vad som händer i skolan i mötet mellan olika
professioner (t ex skolkuratorer och lärare) där den ena professionen dominerar arenan
(lärare) medan den andra professionen (skolkuratorn) oftast bara representeras av en
person och då inte sällan deltidsanställd eller med tjänstgöring på flera skolenheter
samtidigt. Vad kännetecknar de logiker som representeras och vad får det för konsekvenser
för skolkuratorns möjligheter att verka och utveckla den sociala dimensionen i skolan?
Skulle det ovan nämnda exempel på forskningsfråga kanske tillhöra verksamhetsfältet?
Begreppen ”logiker” används inom nyinstitutionell teori (Meyer o Rowan, 1977) och då är
jag inne på organisation?
Jag tycker att den sista forskningsfrågan skulle vara intressant men det innebär att jag då
kommer att befinna mig inom verksamhetsfältet? och då använda mig av teorier och
begrepp hämtade ur det organisatoriska fältet.
Det är intressant hur värdefullt det är att skriva för att få syn på sina tankar och kunna
reflektera över dem. Det blir ju uppenbart att jag tycks brottas med ett val som handlar om
och att jag försöker förstå vad jag också kommer att välja bort och om jag vad jag faktiskt
tycker är mest intressant. Egentligen är min fundering av en mer forskningsetisk karaktär,
tror jag, som handlar om vilken forskningsfråga som är ”mest” angeläget för fältet eller mer
precist skolkuratorsprofessionen och socialt arbete. Och hur får jag veta det?
Jag har tidigare nämnt att jag varit i kontakt med skolkuratorerna här i Umeå. Angelägna
frågor som de presenterade var följande, som jag fått via mail:
Skolkuratorns roll och uppdrag.
Specifika arbetsuppgifter, metoder?
3
Viktigt finnas nära eleverna, kontra andra sätt att arbeta organisera sig. Vad ger bästa
resultat?
Andra viktiga instansers organisation hur påverkar den skolkuratorns arbete, t ex Bup som
idag skickar allt flera till primärvården?
Hur påverkar det andra om vi arbetar mer preventivt? Vem tar så de akuta ärendena? Idag
ser vi t ex att vi får fler ärenden som Bup tog förut. De har ändrat kriterier för sitt uppdrag.
Om inte vi tar dessa ärenden var hamnar de då? Tidigare arbetade vi mer preventivt men
idag finns inte tid för t ex tjej-/killgrupper mm.
Vuxnas synsätt på elever? Den tuffare kravnivån och den ”utgallring” som sker när elever
inte håller ”måttet”.
Vad vill ungdomar/barn att en skolkurator ska göra. Vilka behov har de?
Utifrån dessa punkter verkar det angeläget för dessa skolkuratorer att anpassa sin
verksamhet, sitt arbete till omvärldsförändringar och då tänker jag främst på det de skriver
om Bup och om hårdare krav från vuxna i skolan, så att det blir så bra som möjligt för
eleverna. Det jag också tycker kommer till uttryck är att de upplever att de mest arbetar med
akuta insatser men att de anser det angeläget att arbeta mer preventivt. Det har de kunnat
göra tidigare och om jag förstår det rätt så anser de att det gav effekt. De funderar på sin roll
och sitt uppdrag och vilka metoder som ger bästa resultat. Frågor kring roll och uppdrag
skulle jag vilja dela upp i frågor om identitet (professionsfråga) och organisationsfrågor.
Frågan om vad som ger bäst resultat borde kunna hänföras till professionsfrågan som
handlar om kunskapsutveckling och forskning. Skolkuratorernas frågor om och kring
eleverna tycker jag har med professionsfrågorna etik, kunskapsbas och värderingar att göra.
Hur skulle det här kunna sammanfattas? Skolkuratorernas frågor ovan berör både
verksamhets- och organisationsfältet och professionsområdet vilket väl är ganska naturligt.
De representerar en profession och är verksamma i organisationen skola. Är det relevant att
fundera över vilket område som villkorar det andra, vilket som är överordnat - profession
eller verksamhet ?
Men hur hjälper detta mig vidare mot en forskningsfråga?
Jag har gjort en forskningsöversikt och då använt sökorden school social work och
professional identity.
Resultat
När jag gått igenom alla, för min frågeställning? relevanta artiklar har jag valt att dela in dem
i tre kategorier.
Kategori I
I den första kategorin handlar artiklarna om olika arbetssätt och metoder som skolkuratorn
kan arbeta efter.
4
Arbetsmetoder i arbete med specifika grupper
De flesta av dessa artiklar, 10 st, handlar om specifika arbetssätt eller metoder riktade till en
målgrupp t ex föräldrar eller barn med en specifik problematik; ADHD, depression, (Siu-ming,
2008; Underwood & Kopels, 2004; Woolley & Curtis, 2007; Jonson-Reid mfl, 2007; Allen &
Tracy, 2004; Mahoncy & Wiggers, 2007; Shaw & Páez, 2007; Mc Kay, 2010; Lander, 2009;
Wells, 2006).
Tystnadsplikt
Ett par artiklar tar upp frågan om skolkuratorns tystnadsplikt med fokus på elevens
rättigheter och behov av skydd, (Berman-Rossi & Rossi, 1990; Kopels, 1992).
Skolklimat och disciplin
Jag har hittat 4 artiklar som handlar om skolklimatet och disciplin i skolan,( Hernandes &
Seem, 2004; Wilson, 2004; Cameron, 2006; Cameron & Sheppard, 2006).
Inventering av typer av insatser
En artikel fokuserar på mer övergripande frågeställningar kring skolkuratorers interventioner
och resultat med syfte att skapa en guide för skolkuratorer, (Staudt, Cherry & Watson,
2005). I en annan artikel med liknade tema undersöker författarna vilka insatser som görs av
skolkuratorer och hur ofta dessa görs,( Kelly & Stone, 2009)
Sammanfattning
De ovan nämnda artiklarna är beskrivande och författarna använder inga direkta teoretiska
resonemang. De datainsamlingsmetoder som använts är litteraturstudier, historiska
genomgångar, enkätstudier, analyser av sekundärdata samt ett par fallstudier. Artiklarna är
främst hämtade ur tidskrifter från USA. Samtliga av dessa artiklar kan jag tycka berör
skolkuratorns verksamhetsfält men de kan ju också hänföras till profession då de handlar om
kunskapsutveckling inom fältet.
Kategori II
Relationer till andra professioner
I den andra kategorin finns artiklar som främst fokuserar på just professionen skolkurator.
Här har jag hittat 4 artiklar som alla handlar om skolkuratorer i relation till skolpsykologer
och studie- och yrkesvägledare.
Altshuler & Webb (2009) argumenterar i sin studie för hur skolkuratorerna ska få ökad
legitimitet jämfört med skolpsykologer och studievägledare. Lösningen enligt författarna är
att främst höja utbildningsnivån (enl. amerikans standard).
Gibelman (1993 föreslår i sin artikel ett antal områden där tvärfackligt samarbete mellan
skolkuratorer, psykologer och vägledare skulle kunna utveckla, främja och effektivisera
elevvårdspersonalen.
5
Arbetstillfredställelse
Agresta (2006) har undersökt arbetestillfredställelse bland skolkuratorer. Hon har använt 4
olika instrument som bland annat mäter relationen till studie- och yrkesvägledare och
skolpsykologer, skillnader i yrkesroller och arbetstillfredställelse.
I en tidigare artikel skriver Agresta (2004) om skolkuratorers, skolpsykologers och studieoch yrkesvägledares uppfattning om sina yrkesroller – vad de gör och hur mycket tid de
ägnade åt respektive syssla samt hur de tre yrkesgrupperna uppfattar varandra.
Överbelastning och utbrändhet
Här finns också 3 artiklar som handlar om överbelastning och utbrändhet bland
skolkuratorer och även studie- och yrkesvägledare.
Gleason-Leyba (2009) skriver om verktyg för att reducera överbelastning i skolkuratorsyrket.
I sin artikel kommer hon med konkreta råd hur skolkuratorer kan tänka kring sin yrkesroll
och utifrån det reducera och fokusera på det som är effektivt och möjligt.
Jonson-Reid, Kontak, Citerman, Essma & Fezzi (2004)redovisar en första delstudie i en
longitudinell studie kring skolkuratorers arbetsbelastning. Studien genomfördes i ett större
skoldistrikt i USA. Frågor kring typiska arbetsuppgifter, prioriteringar, uppföljning av
arbetsinsatser och arbetsbelastning är i fokus för författarna. Resultatet av delstudien är bl a
att arbetsbelastningen är mycket stor för skolkuratorerna. De arbetar mycket med akuta
problem och kortsiktiga lösningar och genererar på så sätt den egen arbetsbelastning.
Sambandet mellan kollektiv självkänsla och utbrändhet bland studie- och yrkesvägledare tas
upp i Butler & Constantines (2006) artikel. Författarna tittar också på utbrändhet kopplat till
kön, yrkeserfarenhet och demografiska fakta kring det samhälle där skolorna finns. I artikeln
används begrepp som kollektiv självkänsla – privat och offentlig samt rollkonflikter och
otydligheter i roller.
Författarna i samtliga 3 artiklar använder sig av kvantitativa datainsamlingsmetoder. Den
mest avancerade datainsamlingen återfinns i den sistnämnda artikeln av Butler och
Constantine. De använder flera självskattningsskalor och utgår ifrån en hypotes. Ingen av
artikelförfattarna problematiserar sina resultat utan har ett praktiknära och beskrivande
förhållningssätt i sina resultatredovisningar och slutsatser.
Skolkuratorsrollen
En tredje grupp av artiklar kännetecknas av frågeställningar kring hur skolkuratorsrollen kan
utvecklas utifrån olika perspektiv. Corbin (2005) tar t ex upp skolkuratorernas begränsade
deltagande i både ledarskap och mer övergripande skolfrågor. Corbin argumenterar för just
ett ökat deltagande eftersom skolkuratorerna har unika professionella kunskaper som skulle
kunna berika skolorganisationens alla nivåer. Corbin använder begreppet ”ekologiskt"
perspektiv. Hon tar i artikeln upp hinder, utifrån sina egna erfarenheter, som hon tror kan
6
möta skolkuratorer som vill arbeta mer ekologiskt och systemiskt. Hon nämner brist på
intresse från lärare, för stor arbetsbörda och avsaknad av förebilder.
Evidensbaserat arbete
Rainer (2004) diskuterar kring evidensbaserat skolkuratorsarbete och menar att det både är
nödvändigt och kan möjliggöra för förändringar och skapa ny kunskap inom fältet. Rainer går
igenom alla steg i teorin kring evidensbaserad praktik. Han tar upp begreppet
livslångtlärande och hur viktigt det är att forskning görs tillgängligt så att fältet kan ta det
och utvecklas av resultaten.
Kelly (2009) argumenterar för att om skolkuratorerna ska överleva så måste de ”komma
fram på scenen” så att andra inom skolorådet kan se det värdefulla arbete som de utför.
Kelly använder sig av begrepp som ”social marketing theory” och professionssociologi i sin
vision kring skolkurator som entreprenörer i interventioner mm.
I en artikel skrev Franklin (1998) om de innovativa och bärande idéerna som utvecklas inom
social arbete under mer än hundra år. Hon nämner det psykosociala synsättet, teamarbete
och relationsarbetet med klienten. Franklin menar på att andra professioner som
skolpsykologer, studie- och yrkesvägledare mer och mer anammat dessa idéer och gjort
dessa till sina egna. Franklin pekar på att i en tid av globalisering, masskommunikation,
reformer så ökar otydligheten och överlappningen mellan olika yrkesroller.
Sammanfattning
De redovisade artiklarna ovan beskriver uteslutande amerikansk aktuell forskning kring
skolkuratorernas arbetsförhållanden, relation till närliggande professioner, som
skolpsykologer och studie- och yrkesvägledare samt mer framåtsyftande och utvecklande
bidrag till skolkuratorsprofessionen. I den här kategorin av artiklar har det dykt upp några
teoretiska begrepp som dock inte har utvecklats speciellt mycket utan bara omnämnts.
Kategori III
Jag har hittat en artikel som är enbart teoretiserande. Artikeln har rubriken ” Professions and
their Identities: How to explore professional development among (semi-) professions”.
Författaren, dansken John Krejser beskriver hur viktigt det är att utgå ifrån en öppen uttalad
epistemologisk utgångspunkt när man vill utveckla analytiska strategier som är lämpligt
komplexa för att kunna fånga vad som menas med att vara professionell i dag. Krejser (2005)
tar i artikeln upp tankar från Funktionalismen, Nyweberskt perspektiv och Bourdieu. Krejser
menar att man bör anta ett epistemologiskt perspektiv för att kunna vara sensitiv för det
som kommer fram i empirin och för att kunna hitta nya perspektiv för förståelse av den
komplexa verkligheten som man undersöker.
Vad framgår då av detta vad gäller frågan om profession kontra verksamhet? Och vad som är
mest angeläget för fältets utveckling? Bör jag fördjupa mig i något av de ämnen som tas upp
eller bör jag fokusera på det som inte är forskat om?
7
Det som inte finns omnämnt i artiklarna
Det jag noterat som saknas i den här kunskapsöversikten är forskning kring skolan som
institution eller som Durkheim kallar det, socialt faktum (Sandin & Säljö, 2006). I ingen av
artiklarna utforskas t ex relationen till lärarna som en profession som skolkuratorerna jobbar
tillsammans med utan det som problematiseras är konkurrensen med skolpsykologer och
studie- och yrkesvägledare.
En fråga i detta sammanhang kan också vara hur skolkuratorerna förstår organisation skola
och hur de ser att möjliga sociala synsätt och interventioner skulle kunna göra en skillnad.
Det vore kanske en poäng att ”professionen” skolkurator som har som ledstjärna att ha ett
helhetsperspektiv och ett psykosocialt förhållningssätt borde applicera och utveckla detta i
sin forskning för att bidra med utveckling av t ex skolmiljön och därmed skapa bättre
förutsättningar för eleverna och samhället.
Jag har heller inte hittat någon forskning om utveckling av elevvårdsteam i den gjorda
artikelgenomgången. Den typen av forskningsfrågor dyker upp i den svenska forskningen i bl
a i Åsa Backmans avhandling Elevvård i grundskolan – resurser, organisation och praktik från
2007 och i Hjörne och Säljös bok från 2008, Att platsa i en skola för alla.
Professionsforskning i Sverige
Det kan ju vara av intressant att titta på vilka frågor som är i centrum för dagens
professionsforskning. På Forum för professionsforskning vid Växsjö universitet
http://leda.vxu.se/svi/forskning/fpf/forskningsprojekt/ har jag hittat beskrivning av följande
forskningsprojekt som har tre huvudteman:
1) The double movement for expansion and transformation of professionalism
Ex. på ett av projekten
The HERE group - Higher Education Research and Evaluation
Gunnar Olofsson, Ola Agevall and Eva Fasth, Sociology, Växjö, Leif Lindberg and Boel
Lindberg, Pedagogy, Växjö university. This project includes a number of studies of different
professions and professional/vocational groups. The researchers in this group follow, in a
number of quite large panel studies, two full cohorts of students from Växjö, from the
beginning of their studies into the labour market. They also study in depth the way students,
their teachers, the university and their future employer judge and handle the tension
between the academic aspects and demands and the demands of the their future job and
the vocational aspects of the training. These are key questions in studying the programmes
for teachers, personal managers, organisational leaders, culture administrators, librarians,
social workers, mid-level engineers, business students, nurses as well as police students and
other vocationally oriented programs in Växjö. The research group is financed by the
Swedish Scientific Council (Vetenskapsrådet).
8
Det här exemplet kan kopplas till punkterna 1 och 3 i listan ovan om vad som kännetecknar
en profession.
2) Transparency and governance in professionalism
Ex.
Responsibility and autonomy or responsibility and control?
Lena Agevall, Political Science, Lena Fritzén, Pedagogy, Eva Johnsson, Social Work and Karin
Jonnergård, Business administration. This project intends to investigate the effect of the
transparency of professional work process that increasing management by document has
lead to. Especial focus is on the effects on the perception of autonomy and the professional
identity. The project is founded by FAS.
Här kan punkterna 1, 3 och 5 vara aktiverade.
3) Professional boundary work
Ex.
Reports against policemen
Rolf Granér and Peter Skoglund the Police education and training programme. The purpose
of the project is to investigate patterns in reports (complaints) made against policemen
including who reports, for what, who is reported and what happens with the report.
När det gäller det här projektet kan jag tycka att det har med allt annat än profession att
göra? Det handlar mer om utvärdering och profilen på de som anmäler.
Så kontentan av denna lilla inblick i professionsforskning vid Växsjö universitet gör inte att
det blir precis klarare för mig vad professionsforskning kan vara.
Har också hittat titlar på intressanta publikationer från Linneuniversitetet ang
professionsforskning som t ex:
Kunskapsbehov och nya kompetenser: Professioner i förhandling. (Fransson & Jonnergård,
2010).
Att förena teori och praktik i socionomutbildning. (Johansson & Johnsson, 2009).
Den professionella blicken - bedömningar i socialt arbete. (Johnsson, Laanemets, Svensson,
Exploring Social Work through Models. (Johnsson & Johansson, 2008).
A Third Wave of Professions? (Olofsson, 2009).
Handlingsutrymme. Utmaningar i socialt arbete. (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008).
Social Work - a Profession in Change. (Johnsson, 2008).
Jag har inte hunnit läsa böckerna eller konferensbidragen men titlarna verkar relevanta om
jag utgår ifrån min lista ang. kännetecken på en profession.
Så du som läser det här förstår säkert, efter dessa rader, att jag behöver någon att reflektera
med kring frågorna om professionsforskning kontra verksamhetsforskning och frågan om
vad som är forskningsetiskt relevant när det gäller fältets behov. Och kanske ser du annat
som jag borde fundera på för att komma vidare.
Tack!
9