– för patienternas skull Ren vård på UMAS

Ren vård på UMAS
– för patienternas skull
Ren vård på UMAS
– för patienternas skull!
Chefsjuksköterska Else-Maj Rosenlöf och
chefläkare Ingrid Mattiasson
Sverige är ett av få länder i världen som inte har tappat
kontrollen över infektioner med bakterier som är
resistenta mot alla antibiotika. Om vi ska kunna bevara
denna situation krävs gemensamma insatser från alla
oss som arbetar i vården.
Vi måste dessutom eliminera de infektioner som
uppstår till följd av sjukhusvård. Idag får var tionde
patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att
den kräver antibiotikabehandling. Detta leder till ett
stort lidande för patienterna som drabbas med risk för
bestående skador och i värsta fall dödsfall. De förlängda
vårdtiderna till följd av dessa infektioner kostar 3,7 miljarder kronor i Sverige varje år. För UMAS del innebär
detta en årlig kostnad på mer än 100 miljoner kronor.
Att minska de sjukhusorsakade infektionerna är
ett av de viktigaste målen i den strategiska planen för
UMAS fram till 2010.
För att klara utmaningen krävs det mest basala av
allt i god sjukvård, nämligen en hög hygienisk standard.
Alla som arbetar i den patientnära vården har ett ansvar
för att detta kan uppnås.
Vi är alla viktiga i arbetet med att ge patienterna en
god och säker vård!
Ingrid Mattiasson
Else-Maj Rosenlöf
Chefläkare Chefsjuksköterska
Rena händer och rätt klädsel!
Vårdpersonal kan med sina händer och kläder överföra
smittämnen till patienter. Broschyren du håller i din
hand anger hur vi ska förhindra detta och visar de basala
vårdhygienrutiner som alltid gäller på UMAS.
Rutinerna ska följas av ALLA som arbetar i den
patientnära vården!
Patientnära arbete innebär undersökning, behandling eller vård av patienter.
Inga Odenholt, professor i infektionssjukdomar och
ordförande i STRAMA (Strategigruppen för rationell
antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens). ”Vi måste alla förbättra vår basala vårdhygien
för att minska risken för spridning av resistenta
bakterier.”
Rena händer
Kontaktsmitta via händerna är den vanligaste av alla
smittvägar. God handhygien är en förutsättning för att
kunna stoppa spridningen av multiresistenta bakterier
och sjukdomsframkallande mikroorganismer.
>
>
>
>
Ringar, armband eller armbandsur får inte användas.
Naglarna ska vara kortklippta.
Nagellack och konstgjorda naglar får inte användas.
Händerna ska desinfekteras med handsprit såväl före
patientkontakt som före rent arbete.
> Händerna ska desinfekteras efter patientkontakt eller
smutsigt arbete och efter användning av handskar.
Tvätta händerna med tvål och vatten när de är synligt
smutsiga. Vid caliciutbrott ska handdesinfektion alltid
föregås av handtvätt.
Gör alltid handdesinfektion efter tvåltvätt.
Använd handbalsam vid raster och efter arbetspassets slut
för att förebygga torra och nariga händer.
Kritiska områden
Bilden visar vilka områden
som vi ofta slarvar med då
händerna desinfekteras.
Den mörkaste färgen visar
var vi missar mest.
Var extra noga med de
färgade områdena!
1
Rätt handdesinfektion
2
3
Det är viktigt att rätt teknik används när
man använder handsprit på händerna.
> Använd rikligt med handsprit.
> Gnid in, glöm inte fingertoppar,
tumgrepp, handled och vid behov
underarmar.
> Fortsätt att gnida tills spriten dunstat
och huden känns torr.
Tänk speciellt på att:
1. Ta rikligt med handsprit 3-4 ml
(två tryckningar).
2. Gnid in spriten noggrant mellan
fingrarna.
3. Gnid in spriten noggrant på
fingertoppar och naglar.
4
4. Desinfektera tummarna med
roterande rörelser.
5. Avsluta med handlederna.
5
Smycken och armbandsur
Ringar, armband och armbandsur får inte användas vid
patientnära arbete. De samlar bakterier och förhindrar
god handhygien. De kan även skada patienten.
Halssmycken och örhängen kan bäras om de inte
hänger ner i arbetsfältet eller hindrar användning av
skyddsutrustning. Piercing i slemhinna och i infekterade
hål är inte tillåten.
Ulla-Britt Säll, sektionsledare och sjuksköterska på
Akutkliniken använder inte ringar, armbandsklocka
och armband, för att kunna desinfektera händer och
underarmar.
Rätt klädsel
Kort ärm nära patienten
För att kunna utföra en korrekt handdesinfektion ska all
personal använda kortärmade arbetskläder i det patientnära arbetet.
Arbetskläderna ska:
> tillhandahållas och tvättas av arbetsgivaren
> enbart användas på arbetsplatsen
> bytas dagligen och då de blivit våta eller synligt
smutsiga.
Klas Gränsbo, överläkare på Medicinska kliniken
tycker att läkarna ska föregå med gott exempel när
det gäller basal vårdhygien.
10
Hår och huvudduk
Långt hår ska sättas upp vid vårdarbete.
Huvudduk tillhandahålls av arbetsgivaren och ska
vara instoppad under arbetsdräkten.
Khalil Wasan, undersköterska på Kliniken för
njurmedicin och transplantation använder alltid
sjukhusets huvudduk på rätt sätt instoppad under
övriga arbetskläder.
13
Skyddskläder
Använd i första hand engångsplastförkläde och i andra
hand patientbunden skyddsrock vid:
> risk för stänk
> våta arbetsmoment
> kontakt med kroppsvätskor/utsöndringar
> kroppskontakt med patienten eller hans/hennes säng.
> Plastförklädet är patientbundet och ska slängas
direkt efter användandet.
> Skyddsrocken är patientbunden och ska bytas
dagligen och då den blivit smutsig eller fuktig.
Jonas Cronqvist, överläkare på Infektionskliniken
och Anders Ersson, verksamhetschef på Intensivvårdsenheten. ”För att kunna ge en säker och god
vård krävs det ofta att vi använder skyddskläder.”
14
Handskar
Använd alltid handskar vid kontakt med blod, sekret, urin
och avföring. Kasta handskarna direkt efter användning.
Tänk på att handskar blir förorenade utanpå
och sprider smitta på samma sätt som den oskyddade
handen.
> Berör inte omväxlande smutsigt och rent även om du
har handskar på händerna.
> Byt handskar mellan olika arbetsmoment hos samma
patient.
> Ta på nya handskar vid kontakt med ny patient.
Ann-Marie Ljungberg, undersköterska på Intensivvårdsavdelningen, tycker det är viktigt att använda
handsprit när hon tagit av handskarna.
17
Referenslista
Att förebygga vårdrelaterade infektioner, ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen 2006, ISBN: 91-85482-14-5.
Handbok för hälso- och sjukvård,
www.sjukvardsradgivningen.se/handboken
Vårdhygien i Skåne, www.skane.se/vardhygien
Felicia Selmer, sjukgymnast och Sofia Raccuia,
arbetsterapeut på Ortopediska kliniken ser till att
hjälpmedlen är rena för att undvika smittspridning.
18
navigator | 2006 | Foto: Medicinsk Informationsteknik, Jimmy Wahlstedt och Rune Ohlsson. Illustratör: Anna Ödlund. Tryck: Notitium AB
Sjukhusledningen
Vid frågor kontakta Vårdhygien
Ytterligare exemplar kan beställas från Informationsavdelningen och
Avdelningen för verksamhetsutveckling