SKL Kommentus Just nu

Åsa Edman, chefsjurist:
Även vid köp för mindre belopp kan
det bli fråga om otillåten direktupphandling
SIDA 6:
"Jag sitter på två stolar, kanske tre, när jag tycker till om
Överprövningsutredningens nyligen presenterade förslag."
Intervju:
Lena Micko
”Stödet från SKL
Kommentus blir
allt viktigare”
Digitalt lärande ger
större möjligheter
3
SKL Kommentus på
­Almedalsveckan på Gotland:
"Fokus är konkurrensutsättning av välfärdstjänster och
affärsetik i offentliga affärer"
7
Med anledning av
överprövnings­utredningen
"Tre avgöranden rörande
processuella frågor"
9
5
Malin Broberg,
utbildnings­ledare:
"Med digitala verktyg
kan skolan erbjuda
en mer upp­daterad
­utbildning"
Kaffeexperten Anna Nordström: ”Så får du kaffet i automaten att smaka gott”
Upplev vår nya design!
Med våra nya lekställningar får du kvalitet, tidlös design och en mötesplats som är tillgänglig för alla.
HAGS Aneby AB, Box 133, 578 23 Aneby. Tel. 0380 - 473 00 • Fax 0380 - 451 26. [email protected] www.hags.se
FOTO: REGION GOTLAND
Ledare
Välkommen till
en dialog ur ett
annat perspektiv
»
VÄLKOMMEN TILL en ny tidning, periodisk dessutom. Den heter
"SKL Kommentus Just nu" och handlar om offentlig upphandling.
Upphandling är ett område med många paragrafer, men är
samtidigt värdeskapande, intressant och stundom underhållande. Framför
allt är området under ständig utveckling, såväl på det legala planet som när
det gäller upphandlade varor och tjänster.
SKL Kommentus har en dialog med dig som kund genom många kanaler.
På webben, med nyhetsbrev, konferenser, på mässor och så vidare. Tidningen har sin egen roll i den här mixen, genom att berätta om upphandling ur
ett annat perspektiv, bland annat genom att presentera leverantörer bakom
ramavtalen.
Tidningens perspektiv är läsarens och därför har vi valt att lägga ut hela
produktionen på tidningsspecialisten Roxx Communication Group. De
skriver, svarar för layout och säljer de annonser som delvis finansierar tidningen.
Som den uppmärksamme läsaren noterade, inledde jag texten med något som på TV-språk
kallas cliffhanger. En ny tidning,
periodisk dessutom. Periodisk
betyder att den är regelbundet
återkommande, närmare bestämt fyra gånger per år.
Tema för detta
­nummer är lärande.
Området handlar inte bara
om skolan, även om det är
en tung del.
Området handlar inte bara om skolan,
även om det är en tung del. Lärande handlar också om
utveckling i arbetslivet och om att hänga med i nya
rättsfall av betydelse för alla oss som arbetar med
upphandling. Samt att det inte alltid är nödvändigt att lära nytt. Det finns ett och annat från
förr som fortfarande fungerar, är till nytta och
sparar pengar. Som pappersblanketter från
SKL Kommentus.
Nästa tidning utkommer direkt efter semestern och handlar om teknik. I oktober är temat
hälsa och i första numret 2016, som utkommer
i februari, tar Just nu greppet om ett växande område för upphandling: Tjänster.
Tipsa oss gärna om vad vi borde skriva om. För tidningens perspektiv är
som sagt läsarens.
TEMA FÖR DETTA NUMMER ÄR LÄRANDE.
Välkommen till en stunds
trevlig läsning!
Conny Callin
Marknadschef
SKL Kommentus
Varje år medverkar SKL Kommentus under den välbesökta Almedalsveckan i Visby.
Moderator i år är Stig-Björn Ljunggren (infälld bild).
Välfärdstjänster, etik och
moral på agendan i Almedalen
ALMEDALEN SKL Kommentus finns med
­under sommarens Almedalsvecka.
Syftet är att föra upp viktiga upphandlingsfrågor på dagordningen.
– Fokus är konkurrensutsättning av välfärdstjänster och affärsetik i offentliga
affärer, berättar Conny Callin, marknadschef på SKL Kommentus.
TVÅ SEMINARIER ORDNAS på måndagen och tis-
dagen av SKL Kommentus i samarbete med
Offentliga Affärer. De riktar sig till politiker,
verksamhetschefer och leverantörer.
Affärsetik och moral är ämnet för det första seminariet. Bakom rubriken döljer sig
ett växande problem för kommuner, landsting och bolag. Allt oftare uppfattar leverantörer offentliga affärer som en rättighet
istället för en möjlighet att sälja till en
marknad stor som nästan en fjärdedel av
Sveriges BNP.
Exempel på ologiska leverantörsbeteenden är hot om överprövning och skadestånd
samt att träffade avtal inte uppfylls.
– Vad är det som driver omoralen och hur
får vi god etik i offentliga affärer? Det är frågor som vi ska diskutera i Almedalen, säger
Conny Callin.
Det andra handlar om konkurrensutsättning av välfärdstjänster. Här finns ett nytt
EU-direktiv som öppnar för enklare upphandlingsförfaranden. Nu är frågan om och
i så fall hur direktivet ska implementeras i
svensk lagstiftning. Utgången är av stor betydelse för kommuner och landsting. Under
seminariet lyfter vi fram vinstens betydelse
för kvalitet i vår välfärd.
– Utöver seminariet ska vi under Alme­
dals­veckan diskutera frågan med företrädare för lagstiftare, kommuner, leverantörer
och brukare, säger Conny. •
ǐǐ Årets Almedalsvecka i Visby pågår mellan
28 juni och 5 juli.
Ställer ut för skolsköterskorna
– Pålästa, intresserade och många.
Så är deltagarna på den årliga skol­
sköterskekongressen, enligt Ann-Christine
Wahlberg på SKL Kommentus.
Det är snart dags igen, årets kongress
för skolsköterskor hålls 7–8 maj i Karlstad.
1 200 deltagare väntas från hela landet,
vilket är en betydande del av yrkeskåren.
Även den här gången ställer SKL Kommentus ut och presenterar ramavtal inom
skolsköterskornas område.
– Vi ska bland annat presentera årets
upphandlade vaccinationsprogram för skolorna samt ett talträningsprogram utvecklat
av Solveig Elmbring, berättar Ann-Christine
Wahlberg.
Annat av intresse är tryckta blanketter,
vilka på flera sätt är överlägsna digitala lösningar. Exempel är föräldramedgivande vid
vaccinering. Ett annat är journaler för barns
utveckling, vilket kan bli en övermäktig uppgift att datorisera för t ex mindre friskolor.
I SKL KOMMENTUS INGÅR:
SKL Kommentus AB
Telefon: 08-709 59 00 (växel)
Kundsupport: 08-525 029 96
Postadress: SKL Kommentus, 117 99 Stockholm
Besöksadress: Hornsgatan 15, 118 46 Stockholm
www.sklkommentus.se
Tidningen SKL Kommentus Just nu ges ut av SKL Kommentus. Ansvarig utgivare: Conny Callin, [email protected]. Redaktör: Janne Näsström.
Omslagsbild: Rickard L. Eriksson. Mediasäljare: Margareta Karlsson. Annonsoriginal: Malin Svensson. Tryck: Larsson Offsettryck, 2015. Vill du annonsera
i SKL Kommentus Just nu? Kontakta Anna-Lena Englund, [email protected], 0492-793 00. Citera oss gärna men glöm inte att ange källan.
SKL Kommentus JUST NU | 3
SKOLPARTNER
Inköp elevdatorer/surfplattor & pedagogik till skola
Via ramavtalet “Elevdatorer och surfplattor” kan
du köpa eller leasa elevdatorer och surfplattor på
ett enkelt och tryggt sätt.
Ramavtalet innefattar även tjänster för pedagogiskt utveckling. Målet med ramavtalet är att förse
varje elev och pedagog med en heltäckande lösning
inom området - Elevdatorer och surfplattor.
”Vi är mycket nöjda med vårt samarbete med Caperio. De har på ett
föredömligt sätt hanterat och distribuerat nära 2000 datorer till våra
elever, men framför allt uppskattar vi det utbildningsstöd som våra
lärare och skolledare fått under hela resan.”
Om Caperio
Vi tar avstamp i era visioner och
förutsättningar. Därefter ligger hela
vårt fokus på att ni ska få den bästa
lösningen för er verksamhet.
Kontaktperson
Jonas Hammargren
Försäljningschef
073-518 04 31
[email protected]
- Kenth Jagerborn Bendz, Sydskånska Gymansieförbundet
lead and response unit
www.caperio.se
SHUTTERSTOCK
Blanketten lever
och kan beställas!
”Eleverna utvecklar både sitt och
andras ­skrivande och kunskaper
genom att ta del av och bearbeta
uppgifter ­tillsammans.”
BLANKETTER I krig heter det att alla
uppgifter om kapitulation är falska.
Samma sak gäller pappersblanketter. Blanketten lever och gör stor
nytta.
har lagts
ned, men behoven har inte minskat i
samma takt. Ann-Christine Wahlberg
på SKL Kommentus har åtskilliga exempel på att ryktet om blankettens
försvinnande är överdrivet.
MÅNGA BLANKETTRYCKERIER
Alla har inte d
­ ator
och ­blanketten
är mycket enklare att
­använda för alla parter
än en digital lösning.
Digitala verktyg och medier kan användas i skolan för att kunna erbjuda mer varierad och uppdaterad utbildning.
Digitalt lärande ger möjligheter
som papper saknar
I läroplanen från 2011 ställs krav på digital teknik i undervisningen. Samtidigt ska under­
visningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.
– Med digitala verktyg och medier kan skolan erbjuda en mer varierad och uppdaterad
­utbildning, säger Malin Broberg, utbildningsledare och pedagogisk samordnare på Caperio.
DIGITALT LÄRANDE CAPERIO ÄR AVTALSLEVERANTÖR
av teknik och utbildning till Sveriges kommuner genom SKL Kommentus ramavtal
”Elevdatorer och surfplattor”. Avtalet visar
på vikten av att en digital satsning kombineras
med fortbildning för lärare och skolledare.
– Om datorer och surfplattor används på
rätt sätt kan undervisningen bli mer likvärdig för fler elever, säger Malin.
Hon är själv pedagog med ett förflutet som
högstadielärare. I den egna praktiken har
hon sett att klok IT-användning ger resultat
hos eleverna och påverkar deras lärande på
ett positivt sätt. Förutsättningen är att tekniken används där den tillför mervärden och
blir mer än en elektronisk skrivmaskin.
Enligt Malin handlar det mer om hur elevernas arbetsuppgifter kan förändras än om
tekniken i sig. Hon har många exempel på
positiva effekter. Här följer tre av dem:
Genom att dela dokument med varandra
och läraren samarbetar elever på olika platser i realtid. Läraren kan följa med i processen och ge snabb återkoppling. Elevernas
lärprocess synliggörs och formativ bedömning underlättas.
– Eleverna utvecklar både sitt och andras
skrivande och kunskaper genom att ta del av
och bearbeta uppgifter tillsammans. Möjligheterna att kombinera olika medier i samma
dokument bidrar till att alla kan arbeta utifrån sina förutsättningar och talanger.
– Varje år föds runt 100 000 barn i
Sverige. Varje år levererar vi 40 000
tryckta barnhälsovårdsjournaler till
landstingen, berättar hon.
Så är det inom många områden.
Därför att pappersblanketten är svår
att ersätta inom flera områden. Ett
annat exempel är blanketten för medgivande för vaccinering i skolhälsovården, vilket föräldrar ska godkänna.
– Alla har inte dator och blanketten
är mycket enklare att använda för alla
parter än en digital lösning, säger
Ann-Christine Wahlberg.
Det finns också ekonomiska skäl till
att blanketterna lever vidare. T ex kan
det vara så att mindre friskolor inte
har råd att datorisera sin administration fullt ut. I många fall fyller blanketten samma funktion som den senaste datortekniken.
SKL Kommentus har ett stort sortiment av blanketter på lager och resurser att utveckla och låta trycka nya
blanketter. De mest frekventa finns att
beställa i SKL Kommentus webbshop,
men i lager finns även ”klenoder” som
blankettset för printning på löpande
bana. I webbshopen finns en sådan
blankett för PRAO. •
Malin Broberg, utbildningsledare och pedagogisk samordnare på Caperio.
dokumentera lärdiskussioner på film och dela med sig till
läraren. Lektionerna blev mer tidseffektiva
och samtidigt växte en annan bild fram av
flera elever.
– Eleverna visade upp nya förmågor. Även
om de var tysta i större grupp så visade de sig
kunniga och engagerade i mindre grupp. Som
lärare fick jag dessutom allt dokumenterat,
ger hon som exempel.
MALINS ELEVER FICK SJÄLVA
Det tredje exemplet handlar om samarbete med elever i andra länder. Istället för att
bara skriva brev, kan eleverna prata med varandra direkt. Istället för att lära sig geografi
ur en kartbok, kan de t ex ta virtuella promenader i främmande städer.
– Att arbeta med datorer eller surfplattor
skapar möjligheter som inte kan erbjudas
med papper och penna. Vi står inför en helt
ny pedagogisk dimension, säger Malin. •
40 000
SIFFRAN
Så många tryckta barnhälsovårdsjournaler levererar SKL Kommentus
till landsting och regioner varje år.
SKL Kommentus JUST NU | 5
ISTOCKPHOTO
Chefsjuristens krönika:
Överprövnings­
utredningen har
valt rätt spår
»
sitter på två stolar, kanske tre, när jag tycker till
om Överprövningsutredningens nyligen presenterade förslag i
betänkandet Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12).
Jag var t.o.m. december ifjol expert i utredningen och hade också ett
par fingrar med i spelet när direktivet till utredningen togs fram. Som huvudsekreterare i den Wijkmanska utredningen bidrog jag dessutom starkt till att
Överprövningsutredningen tillsattes. Remissinstanserna var nämligen inte helt
nöjda med hur Upphandlingsutredningen behandlat frågan om överprövningen
bör avgiftsbeläggas eller inte.
Min nya stol står på SKL Kommentus. Därmed deltar jag numera i arbetet
med framför allt inköpscentralens överprövningar. Har min syn på överprövningen förändrats? Den borde kanske inte det med tanke på allt vi fick höra i
Upphandlingsutredningen. Men ändå. Vissa – eller egentligen ett fåtal – leverantörers agerande förvånar mig mycket. Dessa leverantörer sätter konstant sina
egna intressen främst, bryr sig mycket litet om både kommuner och slutkunder
samt har en syn på skattemedel som gör mig riktigt bekymrad. Mina kollegor
med tidigare erfarenhet från det privata näringslivet blir t.o.m. mycket upprörda. De påpekar att motsvarande beteende i privat sektor skulle leda till att
leverantören omedelbart åker ut. Är det måhända LOU som triggar igång något
hos mindre nogräknade aktörer? Bidrar i sådant fall Överprövningsutredningen
till att motverka beteenden som är osunda för offentlig sektor?
Det valda spåret är att vidta åtgärder som minskar de negativa konsekvenserna
av en överprövad upphandling. Detta enligt min mening det rätta, även om jag
gärna hade sett fler förslag i den riktningen. Våra nordiska grannar Norge och
Danmark har valt det andra spåret dvs. att minska antalet ansökningar om
överprövning genom framför allt att höja ansökningsavgifterna. Det innebär
enligt min mening inte nödvändigtvis effektivare processer eller att osunda
strategiska beteenden minskar. Min hittillsvarande erfarenhet tyder på att de
leverantörer som ägnar sig åt sådant beteende är relativt stadda i kassan.
DET ÄR NOG SÅ ATT JAG
är den tidsfrist på 90 dagar för förvaltningsrätternas handläggning och det skyndsamhetskrav som föreslås. För SKIs
del blir det en avsevärd förkortning av handläggningstiderna och förslaget ökar
förutsebarheten för upphandlande myndigheter som genomför upphandlingar
enligt en plan. Förslaget som (indirekt) tydliggör vad som kan anses vara
synnerlig brådska och skäl för direktupphandling är ett välkommet inslag i syfte
att underlätta de upphandlande myndigheternas försörjning av varor och tjänster.
Som förslaget är utformat borde det även möjliggöra för inköpscentralerna att
göra direktupphandlingar för att undvika överprövningar som innebär att SKI och
i förlängningen de avropsberättigade myndigheterna står avtalslösa. En sådan
möjlighet minskar också risken för oönskade beteenden, t.ex. att leverantörer
ansöker om överprövningar i syfte att tillskansa sig direktupphandlingar under
handläggningstiden. I vart fall tar handläggningen inte mer än 90 dagar.
UTREDNINGENS MEST INTRESSANTA FÖRSLAG
tar bort den ensidiga möjligheten för leverantörer att få sina processkostnader från en överprövning ersatta genom skadestånd. Förslaget återställer, som utredningen anger, balansen mellan parterna i
upphandlingsmål.
Ett intressant förslag är den s.k. mellanvägen. Den innebär i grova drag att fel
eller brister i upphandlingen, som finns innan halva tiden för att lämna anbud
eller anbudsansökan har löpt ut men som inte anmärkts till den upphandlande
myndigheten inom den tiden, inte ska leda till att domstolen ingriper. Det finns
ett något svårtillämpat undantag och ytterligare ett par oklarheter om bestämmelsens tillämpning. Men jag är i grunden positiv till bestämmelsen. Den kan
leda till att upphandlande myndigheter och leverantörer löser problem i dialog
istället för i domstol. Förslaget bör därför också kunna leda till att måltillströmningen minskar.
VIDARE VÄLKOMNAS FÖRSLAGET SOM
lämna remissvar och
det finns säkert anledning att återkomma i ärendet. •
SKL KOMMENTUS HAR FÖR AVSIKT ATT
ÅSA EDMAN
Chefsjurist på SKL Kommentus.
6 | SKL Kommentus JUST NU
Trots att man inte nått gränsvärdet på 505 800 kr kan frågan om otillåten direkt­
upphandling bli aktuell.
Upphandling under
­gränsen kan vara otillåten
DIREKTUPPHANDLING Reglerna för direkt­upphandling är bedrägligt enkla. Det finns mer
att tänka på än gällande gränsvärde 505 800 kr.
– Även vid köp för mindre belopp kan det bli fråga om otillåten direktupphandling,
säger Malin Cope, sakkunnig på enheten för upphandlingsstöd vid Konkurrensverket.
OFFENTLIG UPPHANDLING STYRS av EU-direktiv,
som har anpassats till svenska förhållanden
i bland annat LOU, Lagen om offentlig upphandling. I båda fallen gäller principerna om
proportionalitet, icke-diskriminering, likabehandling, transparens och ömsesidigt
erkännande. Syftet med principerna är framför allt att främja konkurrensen på den inre
marknaden, ge valuta för skattepengar och
motverka korruption.
Det finns flera upphandlingslagar som styr
inköpen, men LOU gäller i flertalet fall. Köp
av varor och tjänster över gränsen för direktupphandling ska annonseras på ett sätt som
möjliggör effektiv konkurrens.
Direktupphandlingsgränsen för upphandlande myndigheter som lyder under LOU är
505 800 kr från 1 juli 2014. För organisationer som lyder under lagen om upphandling
inom vatten, energi, transporter och posttjänster, LUF, eller lagen om upphandling på
försvars- och säkerhetsområdet, LUFS, är
gränsen högre, ca 939 000 kr. Men det betyder inte att det är fritt fram att direktupphandla om inköpet ligger under gränsen.
– Värdet gäller inte en enskild upphandling utan samtliga direktupphandlingar av
samma slag, från en eller flera leverantörer,
som är gjorda under räkenskapsåret, säger
Malin Cope.
Kommuner, kommunala bolag och offentligt styrda organ som flertalet kommunala
bolag är exempel på upphandlande myndigheter.
Låt säga att en upphandlande myndighet
enligt LOU köper kontorsmaterial från flera
leverantörer. Gränsvärdet gäller då det sammantagna beloppet för denna varugrupp
under ett år, från samtliga leverantörer.
Överstiger summan direktupphandlings-
gränsen så är huvudregeln att upphandlingen ska annonseras och i övrigt följa LOU.
LOU GER I NÅGRA undantagsfall även möjlighet
till direktupphandling trots att värdet överskrider beloppsgränsen för direktupphandling. Det kan vara tekniska eller konstnärliga skäl, brådska till följd av oförutsedd
händelse utanför den upphandlande
myndighetens kontroll, att leverantören har
ensamrätt, kompletteringsköp eller att villkoren är extra förmånliga efter t ex en konkurs.
– Reglerna ska tillämpas väldigt strikt och
den upphandlande myndigheten måste kunna visa godtagbara skäl för att tillämpa undantagen, säger Malin Cope.
ETT EXEMPEL PÅ oförutsedd händelse kan vara
en brand. Läckande vatten kan orsaka motsvarande skada, men om orsaken är bristande underhåll är det inte säkert att det bedöms
vara en oförutsedd händelse utanför kommunens kontroll.
Det finns dubbla risker med att inte följa
upphandlingsreglerna. Dels kan andra leverantörer begära överprövning och domstolen
kan ogiltigförklara ingånget avtal. Dels har
Konkurrensverket som tillsynsmyndighet
möjlighet att stämma myndigheter som gör
otillåtna direktupphandlingar. Påföljden kan
bli en kännbar upphandlingsskadeavgift.
Upphandling är ett rättsområde under
utveckling. Det pågår en omfattande översyn
av regelverket till följd av nya upphandlingsdirektiv. Vidare är praxis inte heltäckande
och det finns därför goda skäl att hålla sig
uppdaterad med utvecklingen. Nya upphandlingslagar beräknas träda i kraft under
våren 2016. •
Med anledning av överprövningsutredningen:
Tre avgöranden rörande processuella frågor
Kommentar: HFD gör en tydlig distinktion
mellan interimistiska beslut som avser avtalsspärr vid överprövning av upphandling
och fullgörandeförbud vid överprövning av
avtals giltighet. Det är dock SKL Kommentus
erfarenhet att domstolar ändå fattar beslut
om interimistiska fullgörandeförbud med
samma skyndsamhet och lika kortfattade
motiveringar som vid beslut om avtalsspärr.
HFD:s avgörande har således ännu inte fått
fullt genomslag i praxis. Det är upp till upphandlande myndigheter att sätta press på
domstolarna att pröva yrkanden om interimistiskt fullgörandeförbud så som HFD föreskriver.
2
Kammarrätten i Stockholm mål nr
9880-14 – beslut meddelat den 16
februari 2015
Målet gällde ogiltigförklaring av avtal som
Västerås kommun ingått med Atea AB. Efter
ansökan från MacSupport AB ogiltigförklarade Förvaltningsrätten i Uppsala avtalet,
utan att låta Atea yttra sig i målet. Atea överklagade förvaltningsrättens dom till Kammar­
rätten i Stockholm.
Kammarrätten konstaterade att ogiltigförklaring av avtal innebär ett direkt ingripande i den vinnande leverantörens avtalsförhållande med den upphandlande
myndig­heten. En ogiltigförklaring kan få
långtgående ekonomiska effekter för den
vinnande leverantören. Dessutom fann kammarrätten att Atea, om bolaget inte gavs
möjlighet att träda in i förvaltningsrättens
mål, riskerade att stå utan möjlighet till domstolsprövning av frågan. Kammarrätten ansåg följaktligen att förvaltningsrätten hade
gjort fel som inte lät Atea yttra sig i målet och
målet återförvisades därför till förvaltningsrätten.
Kommentar: Domstolen måste alltså låta alla
parter i ett avtal yttra sig innan avtalet ogiltigförklaras, för att inte göra sig skyldig till
rättegångsfel. En fråga som uppkommer är
om detta, tillsammans med vad HFD uttalade i mål HFD 2014 ref. 13, innebär att även
interimistiska beslut om fullgörandeförbud
måste föregås av att parterna i avtalet (upphandlande myndighet och leverantören)
måste få yttra sig. Även interimistiska fullgörandeförbud innebär direkta ingripanden
i parternas avtalsförhållanden och kan få
ekonomiska konsekvenser för parterna.
3
Kammarrätten i Göteborg mål nr
6928-13 – beslut meddelat den 3 februari 2014
Målet gällde Tjörn kommuns upphandling
av ramavtal för kommunen och de kommunala bolagens behov av tekniska konsulter
inom området utredning – VA och dagvatten.
Av tilldelningsbeslutet framgick att kommunen antog anbuden från tre leverantörer,
men att anbudet från BBK Teknik och Miljö­
konsulter AB:s anbud inte ansågs uppfylla
PATRIK SVEDBERG
1
H
FD 2014 ref. 13 – beslut meddelat
den 20 februari 2014
Målet gällde ogiltigförklaring av avtal
som Östgötatrafiken ingått med en leverantör beträffande avrop av rekryteringstjänster
till en regionbeställningscentral för samordning av den särskilda kollektivtrafiken. Samres AB, som var sökande i målet, yrkade i
Kammarrätten i Jönköping att avtalet inte
skulle få fullgöras innan annat hade bestämts, ett så kallat interimistiskt fullgörandeförbud. Kammarrätten biföll, i det beslut
som kom att överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), Samres yrkande.
Kammarrätten lämnade ingen motivering
till sitt beslut.
HFD tog upp målet till prövning och redogjorde för vilka överväganden en domstol
ska göra vid yrkanden om interimistiska
fullgörandeförbud. HFD jämförde därvid
med vad som gäller för avtalsspärr och fann
att situationerna är olika, eftersom möjligheten att överpröva giltigheten av ett avtal
inte upphör vid någon viss tidpunkt. Situationen vid interimistiska fullgörandeförbud
är enligt HFD snarast att jämföra med interimistiska beslut enligt 28§ förvaltningsprocesslagen. Vid sådana beslut ska domstolen
bland annat göra en sannolikhetsbedömning
av utfallet av den slutliga prövningen av målet och beakta vilken betydelse det har för
enskilda och allmänna intressen att verkställigheten av ett beslut skjuts upp.
HFD fann att tillräckliga skäl för interimistiskt förordnande inte framkommit i målet.
ställda krav på specifik kompetens och erfarenhet hos den personal som skulle komma
att utföra tjänsterna.
BBK ansökte om överprövning och anförde att bolagets anbud inte borde ha förkastats eftersom de konsulter som bolaget offererat uppfyllde ställda krav. Dessutom
menade BBK att de tre leverantörer som
tilldelats upphandlingen fått tillfälle att
komplettera sitt anbud på ett otillåtet sätt
avseende uppgifter som var helt nya och som
avsåg ska-krav. Förvaltningsrätten fann att
kommunen hade fog för att förkasta BBK:s
anbud och avslog därför ansökan om överprövning. Eftersom BBK:s anbud rätteligen
förkastats fann förvaltningsrätten att bolaget inte längre var presumtiv leverantör. Då
bolaget inte kan lida skada av eventuella
brister saknades därför skäl att pröva bolagets invändningar om bl.a. otillåtna kompletteringar för övriga leverantörer.
BBK överklagade till Kammarrätten i Göteborg. Kammarrätten instämde i förvaltningsrättens bedömning att kommunen
hade skäl för att förkasta BBK:s anbud. Gällande skaderekvisitet uttalade kammarrätten att en anbudsgivare som rätteligen för-
kastats normalt inte kan lida skada av att den
upphandlande myndigheten inte har beaktat
att även andra anbudsgivare borde ha förkastats. Anbudsgivaren kan emellertid enligt
kammarrätten riskera att lida skada i det fall
att även alla de övriga anbuden borde ha förkastats. Mot bakgrund därav fann kammarrätten att förvaltningsrätten i sin dom rätteligen skulle ha prövat bolagets invändning
att även övriga leverantörer borde ha uteslutits. Målet återförvisades därför till förvaltningsrätten för ny prövning.
Kommentar: Detta är ett område där praxis
spretar. Kammarrätten i Jönköping kom i
avgörande den 11 april 2014, mål nr 26582667-13, till samma slutsats som Kammarrätten i Göteborg gjorde. Det kan dock noteras att Kammarrätten i Jönköping kom till
motsatt slutsats i mål 3307-11, vilket även
Kammarrätten i Stockholm gjorde den 12
mars 2014 i mål 7070 – 7077-13. EU-domstolens dom i mål C-100/12 Fastweb ger visst
stöd för att Kammarrätten i Göteborg i det
refererade målet kom till en korrekt slutsats.
Ett klargörande från HFD vore emellertid
intressant. •
Telefon: 013-253600 • Se våra återförsäljare på svenningsens.se
Din maskinleverantör året runt!
SKL Kommentus JUST NU | 7
Boktipset
Bok för ledare
som vill mer än att
administrera
BOKTIPS Minska andelen administration från 80 till
20 ­procent av arbetstiden.
Det är målet för den nyligen utgivna boken
­”Modet att styra”.
Den riktar sig till rektorer, men innehåller metoder som är till nytta även utanför skolans värld.
Öka IT-kompetensen
i skolan
Den fullständiga titeln är ”Modet att styra – en idébok
om ledarskap i skolan. Författare är Ulf Lindelöw och
Thomas Beckman. Ulf är jurist med ett förflutet som
domare, kommundirektör och kommunstyrelseordförande. Thomas har arbetat som rektor på friskolor
och kommunala skolor samt som områdeschef och är idag aktiv i Håbo
kommun.
– Vi känner varandra sedan gammalt och hade länge diskuterat ett av
skolans stora problem, att rektorerna ägnar sig åt administration istället för
pedagogiskt ledarskap, säger Ulf.
Här gäller den klassiska 80/20-regeln. 80 procent administration, 20
procent pedagogiskt ledarskap. Vad göra för att vända allt så att fyra femtedelar av arbetstiden kan ägnas åt att utveckla skolan?
– Det skulle i så fall frigöra ännu mer resurser i organisationen, säger Ulf
och ger ett exempel:
– Otydligt ledarskap skapar missnöje i organisationen, vilket i sin tur
sprider dålig energi och tar bort lärarnas fokus från eleverna och undervisningen.
Tanken var att skapa en handbok för rektorer, men det färdiga resultatet
är även av intresse för lärare. Varje lärare är ledare i sitt klassrum. På samma
sätt är frågan intressant för andra yrkesgrupper. Problemen som adresseras
är generella och förslagen till lösningar möjliga att tillämpa även utanför
skolans värld. •
ǐǐ Boken är utgiven av SKL Kommentus och kan beställas i webb­shopen på
www.sklkommentus.se. För enstaka exemplar är priset 199 kr och minskar
vid större inköp.
Kommunal juridik
för politiker
Boken Kommunal vardagsjuridik blev mycket efterfrågad efter
det senaste valet.
– Jag har planerat utbildningen för nyvalda efter den och alla har fått
var sitt exemplar, berättar Göran Sundberg, kommunjurist i Ystad.
BOKTIPS
Kommunal vardagsjuridik av Helena Linde är en klassiker utgiven av SKL Kommentus. Den tolfte upplagan
utkom 2014 med uppdaterat innehåll.
Bokens tyngdpunkt är två viktiga lagar för varje kommunpolitiker: Kommunallagen och förvaltningslagen.
Vidare tar den upp handlingars offentlighet samt yttrande- och meddelarfriheten. Avslutningen är en praktisk
handledning i mötesteknik.
I Ystad beställdes boken med råge för att räcka till alla
nyvalda. Några exemplar sökte sig även in i tjänstemännens hyllor.
– Det är kanske inte en bok som man bara sticker i
handen på nyvalda politiker. Men den är utmärkt att använda i utbildning
och utmärkt som en referensbok när man kommit in i det kommunala arbetet, säger Göran Sundberg.
Han liknar den vid en bok från förr som hette Världen i fickformat, där
den viktigaste informationen fanns om alla länder. Men i kommunal utgåva
passande i portfölj och bokhyllor. •
ǐǐ Kommunal vardagsjuridik kan beställas i SKL Kommentus webbshop.
8 | SKL Kommentus JUST NU
Med iPad & MacBook som är de mest efterfrågade
surfplattorna och elevdatorerna i svensk skola – tack
vare deras erkända användarvänlighet och pålitlighet.
MacSupport Education har nära 30 års erfarenhet
av att leverera kompetens, hård- och mjukvara till
svenska skolor och universitet.
Vi har byggt upp ett gediget och helt unikt kunnande
på området, vilket gör att ni kan fokusera på lärande,
inte på teknik.
För optimal investering, avropa köppris på avtalet
ELEVDATORER OCH SURFPLATTOR 2012
Kontakta oss på MacSupport Education
www.macsupport.se
[email protected]
tel. 08-4407800
ISTOCKPHOTO
Upphandling är viktigt
för SKL:s nya ordförande
Maria Stockhaus:
Digitaliseringen lyfter
fram mjuka värden
kommunalråd i Sollentuna kommun,
med ansvar för barn- och utbildningsfrågor. Vi satsade
tidigt på digital teknik i förskola och grundskola, inte för
teknikens skull utan för att ge
lärare och elever bättre verktyg att utveckla undervisningen och ge digital kompetens.
Satsningen har inneburit att skolorna börjat lära
eleverna läsa och skriva med hjälp av datorer och
lärplattor, det har gett effekt, särskilt bland pojkarna. Resultaten förbättrades med 20 procent i det
nationella provet för tredjeklassare. Pojkar och
flickor klarade sig lika bra i svenska och matematik.
Digitalisering handlar om undervisning utifrån varje elevs förutsättningar. Som exempel
har pojkar i de yngre åren ofta sämre motorik.
Med datorns hjälp så var det inte längre ett problem. Pojkarna kunde fokusera på innehåll och
siffror istället för på formen och lärde sig lika bra
som flickorna.
Som riksdagsledamot fortsätter jag att arbeta
med digitaliseringen av skolan. På mina resor
runt landet har jag sett både goda och mindre
I TOLV ÅR VAR JAG
genom åren haft
­ era förtroendeuppdrag inom SKL.
fl
Bland annat är hon ordinarie ledamot i styrelsen för SKL Företag AB,
som är moderbolag för SKL Kommentus. Sitt största engagemang
har hon fram till nu lagt på uppdraget som kommunstyrelsens ordförande i Linköping.
– Upphandlingsfrågorna är en het
fråga, samtidigt som det kommer nya
lagar, regler och direktiv. SKL Kommentus är ett viktigt verktyg för oss
som kommun, säger hon och pekar
på att regeringen planerar att bilda
en särskild upphandlingsmyndighet.
Linköpings och Norrköpings kommuner har sedan länge ett inköpssamarbete. I kraft av att vara den fjärde storstadsregionen borde de klara det
mesta själva. Men enligt Lena Micko är så inte fallet:
– För vissa upphandlingar krävs det att kompetensen finns nära, för andra
är även vi för små och då krävs en samordning på nationell nivå.
Ett exempel på ett område som kräver mer samordning är upphandling
av HBV-hem och liknande tjänster. Här har priserna stigit kraftigt och genom
SKL Kommentus kan kommunerna ställa krav, hålla ned kostnader och
säkerställa kvalitet. Allt mer upphandling av tjänster och komplicerat regelverk har även en annan effekt.
– Vi ser hur medarbetare byter jobb för att upphandlingsfrågorna upplevs
som för svåra. SKL Kommentus har en allt viktigare uppgift att stödja och
vägleda, säger Lena Micko.
Hon lämnar uppdraget som kommunstyrelsens ordförande i Linköping
den 17 april. Partitillhörigheten är socialdemokratisk, men i hemkommunen
har hon gjort sig känd som en samarbetspolitiker. Vilket har bidragit till att
de breda linjerna genom åren legat fast även om majoriteten växlat mellan
blocken.
Som ordförande för SKL tänker Lena Micko fortsätta på samma linje. För
alla kommuner och landsting tjänar på samarbete och långsiktighet. •
LENA MICKO HAR
bra exempel. Tyvärr förekommer det fortfarande att en hel klass delar på två äldre datorer eller
att det går en läsplatta på sju elever.
I riksdagen arbetar jag för en digitalisering av
skolan, bland annat genom en nationell strategi,
liknande den som redan finns i Danmark. Där är
utrustning och läromedel kommunernas ansvar
medan staten svarar för kompetensutveckling
av lärarna.
Men samtidigt inser jag att styrdokument och
strategier inte räcker hela vägen fram. Viktiga
insatser måste göras av kommunerna och ute på
skolorna. Och då handlar det om en balansakt
mellan det gamla och trygga och det nya och osäkra. Det är känslor som vi politiker måste ha respekt för, men samtidigt finns så mycket att vinna
på att dra nytta av den senaste tekniken. Det
handlar om att bestämma sig och ta initiativ. Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder
och det håller inte att skolan ligger så långt efter.
För mig handlar digitaliseringen av skolan
om att skapa ny infrastruktur med plats för
mjuka värden. Först som sist handlar det om
varje barns rätt att få en utbildning utifrån sina
förmågor och behov. Oavsett ursprung, kön
eller utvecklingsnivå. •
Så får du kaffet i automaten att smaka gott
KAFFE Goda idéer uppstår ofta vid diskussioner över en kopp kaffe.
Men smakar kaffet beskt, så kommer
diskussionen att handla om det istället.
Här berättar kaffeexperten Anna Nordström hur man gör för att få gott kaffe ur
en dryckesautomat.
Utrustningen ska
vara ren, vattentemperaturen tillräckligt hög,
mellan 92 och 96 grader.
Anna Nordström har en bronsmedalj i VM
för provsmakning av kaffe. Hon tävlar även
i SM i klasserna Brewers Cup (bryggning)
och Aeropress. Till vardags är hon utbildare
och provsmakare på kafferosteriet Löfbergs
i Karlstad.
– Dagens automater kan brygga utmärkt
kaffe, om de ställs in och sköts på rätt sätt,
säger hon.
Villkoren är samma för automater som vid
vanlig kaffebryggning. Utrustningen ska vara
ren, vattentemperaturen tillräckligt hög,
mellan 92 och 96 grader, och kaffets malning
ska passa utrustningen.
– Ju längre kaffet har kontakt med vattnet
under tillredningen, desto grövre ska kornen
vara. Därför är t ex kokkaffe grövre malt än
bryggkaffe, förklarar Anna Nordström.
men eftersmaken ska vara lång och behaglig.
Det finns andra ”bismaker” som blir allt
viktigare. Det är kaffets miljöpåverkan och
ursprung. Löfbergs miljöanalyser visar att
80 procent av miljöpåverkan ligger i ursprungslandet. Kaffet kan också vara belastat
med dåliga villkor för dem som arbetar på
plantagerna och i efterföljande led.
Här finns olika märkningar som stöd, t ex
KRAV, EU-ekologiskt, UTZ, och Rainforest
Alliance, vilka alla handlar om miljön. Fairtrade är en märkning med fokus på mänskliga rättigheter för bättre arbets- och livsvillkor.
SKL Kommentus har ramavtal för dryckes­
automater och drycker. Löfbergs är en av leverantörerna som tillhandahåller ett brett
sortiment med kvalitetssäkring för god smak,
bättre miljö och mänskliga rättigheter. •
Anna Nordström tävlar i kaffe och är till vardags provsmakare på Löfbergs i Karlstad.
Olika automater kräver olika malning för
att leverera gott kaffe. Smakar det inte gott,
så behöver det alltså inte bero på själva kaffet
utan på att malningen inte är den rätta.
Hur ska då ett bra kaffe smaka? Så här säger den VM-belönade provsmakaren:
– Behagligt, välbalanserat och runt. Det
ska finnas en viss syrlighet när man dricker,
SKL Kommentus JUST NU | 9
RICKARD L. ERIKSSON
NYHET! – Upphandlingsfrågorna blir allt viktigare. Vi måste samarbeta
mera för att köpa smart, klokt och med kontroll över kostnaderna.
Det säger Lena Micko, nyvald ordförande för Sveriges Kommuner och
Landsting, SKL.
Har du en uppdaterad Fickfakta?
innehåller
mycket användbar upphandlingsinformation,
LOU och annan relevant lagstiftning samt en
ordlista. Den är spiralbunden i ett praktiskt
format som är lätt att ta med sig.
Fickfakta innehåller Lag (2007:1091) om
offentlig upphandling, LOU, vår senaste utgåva
har versionsnummer 2014,2 och är uppdaterad
med lagändringarna som trädde i kraft 1 juli 2014.
FICKFAKTA, AFFÄRSCONCEPTS LAGHÄFTE,
Sedan 2012 levererar vi datortillbehör, ergonomi och
tonerkassetter till flertalet
kommuner och landsting.
Kontakta oss på
www.suppliesteam.se eller ring
08 736 18 00 så berättar vi gärna mer
om hur vi kan hjälpa just er!
ǐǐ Beställer gör du enklast på vår hemsida
affarsconcept.se under fliken upphandling.
SKL77398.indd 1
2015-02-19 10:01:50
Ledande avtalsleverantör inom Skola,
Förskola, Vård och Omsorg sedan 20 år
Ta gärna kontakt med våra erfarna inredare!
VI HAR ALLT DU BEHÖVER
INOM YRKESKLÄDER OCH
PERSONLIGT SKYDD!
31 butiker från Luleå i norr till Malmö i söder.
En pålitlig partner sedan 1832!
Tel: 031-724 16 00 • [email protected]
Tel: 08-556 062 20 | E-mail: [email protected] | www.formomiljo.se
Höganäs Plus och Eco är en serie arbetsstolar som är
anpassade för individen, med ergonomi i minsta detalj. För dig
som ofta byter sittställning ser marknadens mest utvecklade
stolmekanism till att stolen följer varenda kroppsrörelse. Med
Plus kan du dessutom skräddarsy stolen efter eget behov.
Se fler kombinationer på www.officeline.se/hoganas
Sittställningar:
Upprätt
Utsträckt
Bakåtgung
I balans
Almedahls Alingsås AB är
leverantör av arbetskläder
för vård, kök och omsorg
till de kommuner som avropar
från SKL Kommentus ramavtal.
Almedahls Alingsås AB
har stor erfarenhet av
arbetskläder och arbetar
kontinuerligt med att
utveckla design, funktion
och passform.
Är du intresserad av vilka
produkter vi kan leverera,
vänligen kontakta oss
så berättar vi mer.
+362/362
+381/382
+501/502
+561/562
Maila oss på:
[email protected]
Ring oss på:
0322-66 93 00
Eco Small
Eco Medium
KONSUL JOHNSONS VÄG 1, 149 45 NYNÄSHAMN
10 | SKL Kommentus JUST NU
Eco Large
TEL 08-556 119 00
[email protected]
www.almedahls.com
almedahls
Höganäs.
Tailored for you.
Din leverantör av
arbetskläder....
Nytt läromedel för flerspråkiga skolor:
Alla elever får samma kunskaper
oavsett språk
ISTOCKPHOTO
STUDI Vad ska elever av utländsk härkomst
lära sig först: Språket eller skolans ämnen?
Enligt Carl Hamilton på läromedelsförlaget Komplementskolan är frågan inte
längre relevant.
– Idag är forskare och erfarna lärare
överens om att det bästa är att lära sig
båda parallellt. Nu är det möjligt utan
dubbla lärare, säger han.
FÖRLAGET ÄR GRUNDAT AV en grupp med blan-
dade bakgrunder; lärare och forskare men
även andra experter på bildberättande som
filmanimatörer och dataspelsutvecklare.
– De grundläggande kognitiva villkoren
för det goda lärandet är oförändrade, men
världen runt omkring har förändrats och
läromedlen behöver anpassas till dagens
förutsättningar, säger Carl Hamilton.
Läromedlet heter Studi och finns i ”molnet”. Det kan användas på dator, surfplatta
och mobiltelefon. Genom ramavtal med SKL
Kommentus Inköpscentral kan kommunerna prenumerera på flerspråkiga läromedel i
ett växande antal ämnen.
Just flerspråkigheten och den lösning som
valts, gör metoden unik. Carl Hamilton förklarar:
– Vi gör ett gemensamt läromedel för alla
elever, oavsett språk. Eleverna kan t ex först
lyssna på sitt hemspråk och läsa på svenska
för att sedan gå tillbaka och göra tvärtom och
gradvis närma sig ämnet via sina båda språk.
I skrivande stund finns tre ämnen på tre
språk. Det är kemi, biologi och religion på
svenska, engelska och arabiska. Vid termins­
starten i augusti 2015 lanseras två nya ämnen, matematik och fysik, på ytterligare tre
språk; tigrinska, som talas i Eritrea, soma-
”Eleverna kan t ex först lyssna
på sitt hemspråk och läsa
på svenska för att sedan gå
tillbaka och göra tvärtom.”
liska, och dari, som talas i bland annat Afghanistan.
– Vi kommer att presentera ett nytt ämne
per kvartal och introducera fler språk. Det
här är ett läromedel som ständigt utvecklats
och eftersom det ligger i molnen så har skolorna alltid tillgång till den senaste versionen, säger Carl Hamilton.
Efter en pilotsatsning med arabiska under
2014 har tre tecknat avtal för att erbjuda Studi till sina skolor. Det är Stockholm, Sollentuna och Landskrona. En viktig fördel är att
alla elever har tillgång till samma läromedel,
oavsett hemspråk, oavsett nivå på svenska.
Utvecklingen sker i samarbete med fem
lärosäten. Det är Karolinska Institutet,
Stockholms universitet, KTH, Lunds universitet och University of Oxford. •
ǐǐ Komplementskolan har ramavtal med SKL
Kommentus Inköpscentral, vilket innebär
att läromedlet Studi kan beställas som en
tjänst för skolor i hela kommunen till rabatterat pris utan upphandling.
Tidlöst på papper för talträning
ISTOCKPHOTO
TALTRÄNING – Materialet är utvecklat av en
logoped, för andra logopeder. Det är allmängiltigt och tidlöst.
Omdömet kommer från Karin Glenne
vid Logopedkonsulten AB i Saltsjö-Boo och
gäller ett talträningsmaterial med över 35
år på nacken.
LOGOPEDERNA FÅR EN allt viktigare roll i ett sam-
”Många barn behöver
något mer konkret än
bilder att klicka på. Bilder
som de kan ta på väcker
nyfikenhet och lust.”
hälle som bygger på att alla kan kommunicera i tal, skrift och läsning. Några har svårare
att knäcka den språkliga koden och kan behöva hjälp av logoped för att utveckla sitt tal.
Idag finns digitala hjälpmedel även inom
detta område. Men en klassiker håller ställningarna. Det är ett talträningsmaterial utvecklat av logopeden Solveig Embring på
1960-talet och som funnits i sortimentet hos
SKL Kommentus sedan 1970.
Materialet består av ett stort antal bilder,
olika övningar, lekar och spel. Materialet är
papper. Under de första åren var bilderna
svart-vita, men numera är det fyrfärg som gäller. Liknande hjälpmedel finns även digitalt.
– Fördelen med papper är att barnen kan
ta med sig bladen hem och träna tillsammans
med föräldrarna, utan att det behövs teknisk
utrustning, säger Karin Glenne.
Hon understryker att det ena inte utesluter det andra. Hon använder själv appar i sin
praktik, men talträningsmaterialet tillför en
dimension som den digitala tekniken saknar:
– Många barn behöver något mer konkret
än bilder att klicka på. Bilder som de kan ta
på väcker nyfikenhet och lust.
I materialet ingår bland annat spel som
Memory och Finns i Sjön samt övningar för
R- och S-ljud, minimala par, grammatik och
konsonanter.
– Det mest omfattande materialet i sitt slag
och är dessutom utvecklat för det svenska
språket av en logoped, säger Karin Glenne. •
ǐǐ Solveig Embrings talträningsbilder
kan beställas i webbshopen hos SKL
Kommentus.
SKL Kommentus JUST NU | 11
Returadress:
SKL Kommentus Inköpscentral AB
117 99 Stockholm
Expertgruppen gjorde att rätt
produkter kom med i ramavtalet
RAMAVTAL HON INGICK I DEN expertgrupp som
knöts till SKL Kommentus upphandling av
möbler och inredning till förskola, skola,
arkiv, förvaring, kontor och värdeskåp. Ram­
avtalet blev klart för drygt ett år sedan och
gäller till och med 2016, med möjligt till förlängning.
– Gävleborg har pågående avtal inom det
här området, men det nya avtalet erbjöd fördelar inom grupper där vi saknade avtal,
säger Annica Kring.
SKL Kommentus samlade en expertgrupp
med ett 20-tal personer från olika sektorer
inom kommuner och landsting spridda över
landet. Gruppen fungerade som kravställare
när kriterierna för upphandlingen utarbetades.
– Inom varje område ställs speciella krav
och det gäller att de blir uppfyllda om avtalet
ska fungera, säger Annica Kring och ger ett
exempel från den egna verksamheten:
– För oss är hygienfrågan väldigt viktigt.
Möblerna måste t ex vara lätta att rengöra
och tåla desinfektion.
en fördel med att det
ingick representanter för olika sektorer i
gruppen. Kunskaper överfördes mellan områden som normalt inte har någon kontakt.
Själv upplevde hon att erfarenheter från
förskolans värld är viktiga när man inreder
lokaler för barn på sjukhus.
ENLIGT HENNE VAR DET
ISTOCKPHOTO
Upphandling genom ramavtal är mer än ett smidigt sätt att
upphandla med färre överprövningar.
– Vi kunde påverka leverantörerna att anpassa produkter
efter våra behov, säger Annica Kring som är handläggare
inom sjukvården i Region Gävleborg.
Genom att expertgruppen representerade
hela kommun- och landstingssverige, fick
den större gehör hos leverantörerna än om
var och en upphandlat på egen hand.
Vid möten med leverantörer på möbelmässan gavs även möjligheter att framföra
krav och önskemål. Som exempel önskade
sjukvården i Gävleborg stolar med det öppna
avståndet mellan sits och rygg för enkel rengöring. En del av leverantörerna lyssnade.
GRUPPEN HADE STÖD AV erfarna upphandlings-
konsulter från SKL Kommentus. På så sätt
blev arbetet även en form av vidareutbildning för de inblandade.
– Jag blev väldigt överraskad när min chef
överlämnade ett diplom från SKL Kommentus som tack för ett betydelsfull medverkan
efter att gruppen avslutat sitt arbete, säger
Annica Kring.
Även ur ett rättsligt perspektiv finns fördelar med att skapa en expertgrupp för upphandling. Ett ramavtal är ingen hundraprocentig garanti mot överprövning. Låt säga
att produkterna eller tjänsterna inte stämmer med behovet. Väljer man att köpa något
annat med hänvisning till ramavtalet kan det
bli fråga om otillåten direktupphandling. När
en expertgrupp är med och sätter upphandlingskriterierna, kommer rätt varor och
tjänster med i avtalet. •
”Inom varje område ställs
speciella krav och det
gäller att de blir uppfyllda
om avtalet ska fungera.”
AffärsConcept erbjuder
bredd och spetskompetens
AffärsConcept är landets bredaste
konsultföretag inom offentlig upphandling
och dessutom ett av de äldsta, grundat
1995.
Sedan 2009 är AffärsConcept en del av
SKL Kommentus.
JURIDIK
VERKSAMHETEN ÄR UPPDELAD I fem tjänsteom-
Caroline Hagberg,
­affärsområdeschef på
AffärsConcept.
råden: Upphandling, utbildning, utredning,
upphandlingsrätt och uppföljning.
– Våra styrkor är bredden i kombination
med spetskompetens inom olika upphandlingsområden. Det använder vi för att hjälpa
kunderna att genomföra lyckade affärer,
säger Caroline Hagberg som är affärsområdeschef för AffärsConcept.
AffärsConcept utför uppdrag över hela
Sverige med kontor i Stockholm, Göteborg
Våra styrkor är
­bredden i kombination med spetskompetens
inom olika upphandlingsområden.
och Malmö och har ett 30-tal upphandlingskonsulter/jurister. Tjänsterna är endast
tillgängliga för myndigheter, organisationer
och företag som har att följa lagen om offentlig upphandling.
EXEMPEL PÅ UPPHANDLINGSOMRÅDEN där Affärs-
Concept erbjuder specialistkompetens är
varor och tjänster, byggentreprenader, tek-
niska konsulter, tjänstekoncessioner, lokalvård, utbildning och olika komplexa tjänster
som funktionsspecificerade IT-system.
– Varje år har vi fler än 400 konsultuppdrag och drygt 150 utbildningsdagar, säger
Caroline Hagberg och slår ett extra slag för
utbildningarna.
– Vi erbjuder både grund- och fördjupningsutbildningar i offentlig upphandling
och längre utbildningsprogram, hos oss eller
på plats hos kund, med mycket bra utvärderingar. •
ǐǐ Ovanstående är en kort sammanfattning av
vad AffärsConcept erbjuder. En närmare
presentation av tjänsterna och medarbetarna finns på www.affarsconcept.se.