1. No category

Nr 2 2015 Information till nytta och nöje från
Folktandvården Region Örebro län.
Så här
jobbar vi
på kliniken
Sid 6–7
Äldres munhälsa
i centrum
Sid 4-5
Tidning
e
är grati n
s.
Ta
gärna m
ed
hem och den
läs!
enist
i
g
y
h
Tand
r
a
s
p
i
t
e
i
r
a
M
Viktigt att
ta hand om
muntorrhet
– Muntorrhet är ett ganska vanligt problem
hos äldre och oftast är det mediciners biverkningar som är orsaken. Särskilt vanligt är
det när man – som många äldre – äter flera
olika läkemedel. Ju fler mediciner, desto
större risk för muntorrhet. Läkemedlen är
nödvändiga, men man kan alltid prata med
sin läkare om man får biverkningar; fråga
om det går att byta till annan medicin.
– Andra orsaker till muntorrhet kan vara
stress, nervositet eller sjukdom. Att andas
genom munnen kan också leda till torr mun.
– Det finns olika sätt att försöka lindra
besvären; att dricka vatten eller att skölja
munnen med vatten är enklast. Men undvik
söta och sura drycker. Man kan också prova
fuktspray, fuktgel och andra saliversättande
preparat. Det finns olika sådana på till exempel Folktandvårdens Munapotek.
– Försök gärna få igång den egna salivavsöndringen. Att tugga på råa morötter,
hårt bröd, sockerfria tuggummin och liknande brukar hjälpa.
– En del kanske tycker att muntorrhet
inte är så allvarligt, men det är faktiskt viktigt
att åtgärda. Saliven har en viktig funktion
för munhälsan och brist på saliv gör att man
får sämre skydd mot till exempel karies,
inflammationer och svampinfektioner i
munnen. Man kan även få svårare att svälja,
tugga och prata. Det kan vara riktigt besvärligt och något man behöver åtgärda.
Marie Törebrand är tandhygienist hos Folktandvården Region Örebro län.
I den här spalten ger hon
tips om hur du sköter
tänderna på bästa sätt.
Acceptera sms och få en
behandlingstid snabbt
Snart kan du få en tid till tandläkaren
snabbt – via sms.
Folktandvården är i startgroparna
för ett försök där man vill fylla sina
återbudstider på ett effektivare sätt.
Folktandvården vill ha så effektiv verksamhet som möjligt och ett sätt är att
fylla de behandlingstider som finns. I
dag har de olika klinikerna och Folktandvårdens Kundcenter ett tidsödande
arbete för att fylla sena återbud.
– Återbud som kommit samma dag
försöker klinikerna själva fylla. Om det är
över en dag kvar till aktuell tid hjälper
Kundcenter till med att ringa. Men det
blir ofta väldigt många samtal innan man
får tag i någon och det är inte alltid det
lyckas, berättar Susanne Englund, verksamhetschef för Folktandvårdens Kundcenter.
– Att erbjuda återbudstider via sms är
smidigare och vi tror att det även kan bli
effektivare. De flesta har en mobiltelefon
idag och många reagerar snabbt på sms. Nu
handlar det om att samla in patienternas
tillstånd att få skicka tidserbjudande via sms.
– Det jobbet görs både på klinikerna
och av Kundcenter via telefonkontakt.
Vi hoppas att patienterna kommer att
gilla det här sättet att snabbt få en tid,
säger Susanne Englund.
– Den lediga tiden kommer att erbjudas
till ett antal personer. Den som accepterar
tiden först får den, säger Susanne Englund.
Sms används redan idag, men bara
som påminnelse om bokad tid.
Patienter i fokus!
Vad tycker du om att gå till tandläkaren?
Ellionore Lööw, 19 år, Degerfors:
Sofia Bergström, 19 år, Degerfors:
– Jag har inget emot tandläkarbesök nu
för tiden. Det var lite värre förr och jag
fick ladda mentalt innan jag skulle hit.
– Jag har inte varit här på ett tag nu,
men vid en undersökning hittade man
ett hål som blev lagat idag. Jag fick bedövning och det var inga problem alls.
– Nu ska jag fundera på det här med
Frisktandvård. Från och med nästa år är
det inte gratis längre för mig. Det vore
nog bra att betala en liten summa varje
månad för fortsatt tandvård.
– Det är helt okej; har inga problem
med det. Jag har aldrig gått och gruvat
mig eller känt mig rädd inför tandläkarbesök. Idag har tandläkaren precis lagat
mitt första hål. Det gick bra även utan
bedövning.
– Jag jobbar inom vården och vet hur
viktigt det är med bra munhygien och
att man blir undersökt med jämna mellanrum. Alla andra i min familj har Frisktandvårdsavtal och det ska jag också skaffa,
för att slippa oväntade tandläkarräkningar.
OM TIDNINGEN FOLKTANDVÅRD
Folktandvårdens tidning ges ut två gånger per år. Tidningen finns i våra klinikers väntrum
och du får naturligtvis ta med den hem om du vill.
ANSVARIG UTGIVARE: Tandvårdsdirektör Göran Stegersjö. REDAKTÖR: Kommunikationsstrateg
Cecilia Pierre Tallroth. PRODUKTION: SOUL NPP, Örebro. FOTO: ICON Photography.
OMSLAGSBILD: Gunilla Fernberg, verksamhetschef på Folktandvården i Karlskoga-Degerfors.
VAD SKULLE DU VILJA LÄSA OM I TIDNINGEN?
Välkommen med dina förslag till: [email protected] Du kan även läsa
tidningen på www.regionorebrolan.se/ftv/tidning. Tidningen trycks på miljövänligt papper.
2
Emmelie Enblom, 28 år, är inne på sin andra
avtalsperiod med Frisktandvård.
– Jag skaffade avtalet för fyra–fem år sedan
för att slippa dyra kostnader hos tandläkare.
Nu får jag undersökningar och annan nödvändig tandvård för bara 45 kr i månaden. Och
med autogiro märker jag knappt kostnaden.
Hon rekommenderar gärna andra att skaffa
Frisktandvårdsavtal, inte bara för den ekonomiska tryggheten.
– Det är väldigt bra och bekvämt att bli
kallad regelbundet och bli undersökt. Man
får helt enkelt koll på sina tänder och sin
mun, säger Emmelie som fått en visdomstand utdragen under avtalstiden.
– Sådana behandlingar ingår i Frisktandvård. Känns väldigt tryggt och bra att inte
behöva betala extra för det.
Därför har vi skaffat avtal
Vibeke Svärd, 24 år, har ett ganska färskt
Frisktandvårdsavtal: tecknat i våras.
– En kompis som har avtal tipsade mig.
Visdomständerna var på gång och jag tänkte
att det skulle kunna bli dyrt om det blev problem med dem. Vid en undersökning tog jag
reda på mer, fick prisförslag på ett avtal och
skrev på någon dag senare.
– Jag tycker att 45 kr i månaden, som
mitt avtal kostar, är billigt.
Att med jämna mellanrum bli kallad till
sin klinik och få koll på sin munhälsa är en
annan stor fördel, tycker Vibeke:
– Undersökningarna är viktiga. Men så
länge man inte har problem med tänderna
tänker man inte på sånt. Och utan avtal kanske
det hinner gå långt mellan tandläkarbesöken.
Nu blir jag kallad automatiskt, det är perfekt.
De kan allt om
Frisktandvård
Intresset för Frisktandvård ökar och många
vill veta mer. Här, hos Frisktandvårdssupporten, hamnar dina frågor.
– Det känns som att många ungdomar
upptäckt möjligheten att kontakta oss,
säger Gunilla Alila, ansvarig för Frisktandvårdssupporten.
Gruppen består av sex personer som hanterar
både e-tjänster för Frisktandvård och frågor
på telefon. Ibland efter att patienten kopplats
vidare från sin klinik.
– Det är många telefonsamtal. Men mycket
går också via e-tjänsten, många tycker det är
bekvämast så, säger Gunilla Alila.
Via Folktandvårdens e-tjänst kan man
sköta mycket när det gäller Frisktandvård:
Stort lyft för
Frisktandvård
Frisktandvård har fått ett
rejält uppsving i Örebro län.
I oktober hade 21 737 patienter
avtal. En ökning med över
tretton procent från
årsskiftet.
Det är framförallt ungdomar som
upptäckt tryggheten med Frisktandvård. Från det år man fyller 20 år är
tandvård inte gratis längre. Istället för
att råka ut för plötsliga, höga tandvårdsräkningar vill många gardera sig genom
Frisktandvårdsavtal och en fast summa
varje månad (från 45 kr/mån). Då
ingår regelbundna undersökningar
och nödvändiga behandlingar.
Om du funderar på
Frisktandvård och
vill veta mer, gå in
på tandavtal.se
•teckna avtal
•boka tid för undersökning för att teckna Frisktandvårdsavtal
•flytta avtal till annan Folktandvårdsklinik i Sverige
•ställa frågor om Frisktandvård.
VILKA ÄR DE VANLIGASTE FRÅGORNA?
– Ofta handlar de om kostnader och fakturor;
varför man placerats i en viss premiegrupp
och liknande. En del undrar om det allmänna
tandvårdsbidraget är inräknat, andra hur
länge avtalet gäller och hur den automatiska
förlängningen av avtalet går till.
– En del har frågor om avtalstexten. Och
så får vi hjälpa till att förklara om man fått
en påminnelse om att betala. Autogirobetalning är vanligt och väldigt bekvämt, men när
man glömmer meddela att man bytt bank
blir det fel, säger Gunilla Alila.
Alla i supportgruppen har lång erfarenhet
som tandsköterskor eller tandhygienister och
Frisktandvårdssupporten, från vänster: Agnetha
Collin, Gunilla Alila, Agneta Nylander, Lena
Persson och Eva Strignert.
dessutom speciell utbildning om Frisktandvård.
– Vi fungerar även som support för Folktandvårdens alla stödsystem. Men jag måste
säga att Frisktandvårdsbiten är särskilt rolig
och stimulerande.
3
Hovsta-seniorer på tandvårdsträff. Tandhygienist Cecilia Mattsson bjöd på
nyttig information om äldres munhälsa och prov på tandvårdsprodukter.
Här är allt fokus på
seniorers munhälsa
Ett tiotal seniorer är på plats i Hovsta, Örebro, när
Kunskapscentrum för Äldres Munhälsa (KCÄM) informerar
om vikten av tandvård.
– Uppsökande verksamhet har vi sedan tidigare på äldreboenden. Men att bjuda in seniorer på det här viset är ännu
ganska nytt, säger tandhygienist Cecilia Mattsson.
Hon är en av flera tandhygienister knutna till
KCÄM i Örebro län för att sprida kunskap
om äldres munhälsa.
– Frågorna har blivit allt aktuellare i takt
med att vi får fler äldre människor. Vi behöver
få ett ökat fokus på äldres munhälsa i hela
samhället, säger Cecilia Mattsson, som sedan
i våras tillsammans med kollegor föreläst i
allt från pensionärsföreningar till sjukhusavdelningar.
SVÅRT ATT TUGGA
Den här gången är hon på Hovsta träffpunkt
– en av 19 mötesplatser som erbjuder social
samvaro för seniorer i Örebro. Många nickar
Det här är KCÄM
Allt fler och allt äldre människor har allt fler
egna tänder kvar. Men kroppens åldrande
gör det ibland svårt att klara munvården på
bästa sätt. För att uppmärksamma de här
frågorna finns idag KunskapsCentrum för
Äldres Munhälsa (KCÄM).
KCÄM ska vara en samlande enhet för alla typer av
frågor kring äldres munhälsa och tandvård. Forskning visar tydligt att munhälsan har koppling till
kroppens allmäntillstånd. Bland annat finns samband
mellan infektioner i munnen och exempelvis hjärtkärlsjukdomar och lunginflammationer. Det finns med
andra ord skäl att belysa äldres munhälsa starkare.
4
instämmande när hon berättar och visar bilder
på de problem som kan uppstå på ålderns höst.
– Inflammationer i munnen kan ge sämre
kosthållning; man undviker kött, råa grönsaker och annat som är svårt eller tar lång tid
att tugga. Det kan i sin tur innebära att man
undviker att äta med andra, man drar sig undan
socialt. Det är en tråkig följd, tycker Cecilia.
Muntorrhet är ett annat, vanligt problem
hos äldre som hon tar upp:
– Vid 70 års ålder har man av naturen 50
procent mindre saliv än normalt. Med mediciner minskar ofta salivmängden ytterligare,
så det här drabbas många av. Men det finns
salivstimulerande medel som kan underlätta,
KCÄM finns inte på någon fast fysisk plats utan
fungerar som en enhet som samlar, sprider och
utvecklar kunskap och erfarenhet om äldres
munhälsa. Sex tandhygienister och två tandläkare
är knutna till kunskapscentret och en av de synliga
uppgifterna är föreläsningar.
– I länet finns 26 pensionärsföreningar som vi kan
föreläsa hos när de hör av sig. Hittills har vi varit
hos 17 av dem, säger Katri Ståhlnacke, verksamhetschef för Folkhälsoenheten som ansvarar för
KunskapsCentrum för Äldres Munhälsa.
– Vi har även föreläst på sjukhusavdelningar och
vill ut i länet så mycket som möjligt för att sprida
kunskap. Men verksamheten är ganska ny än så
länge och vi håller på att bygga upp och forma
berättar Cecilia och pekar mot ett bord där
hon ställt upp allt från tandborstar till tandstickor och munskölj som man får prova.
NYTTIG INFORMATION
Britt-Inger Olofsson, en av besökarna på mötet,
känner igen mycket av det som tas upp:
– Jag går hos tandläkaren regelbundet.
Men det börjar ta emot med tandborstningen. Man gör så gott man kan.
Grannen Sven Hofgren, som går på kontroll hos Folktandvården i Lillån en gång om
året, instämmer:
– Det är bra att man uppmärksammar det
här. Jag försöker hålla standarden och borsta
två gånger om dagen, men ibland kan det bli
lite jobbigt.
Cecilia Mattsson konstaterar att tandvårdsbesök är en av utmaningarna man har.
– Många gamla som bor kvar i egna
bostäder orkar inte hålla kontakt med sin
tandvårdsklinik, trots att det är viktigt ur
munhälsosynpunkt. Det är en av uppgifterna
vi har att lösa.
den. Exempelvis ska vi samla ihop och utbilda
de äldresamordnare som finns på alla kliniker,
berättar hon.
KCÄM har tre huvudmålgrupper:
• den professionella tandvården (både offent lig och privat): målet är bland annat att utveckla den kliniskt ur perspektivet de äldres munhälsa.
• personal inom hälso- och sjukvård samt omsorg: exempelvis föra ut kunskap och bidra till ökad samverkan med tandvården kring äldres munhälsa.
• länsinvånarna: höja kunskapsnivån genom information och föreläsningar bland pensio-
närer, anhöriggrupper med flera.
Extra bidrag
och stöd för dig
med särskilda
behov
Vuxna som har särskilda tandvårdsbehov
– eller ett stort och långvarigt behov av
vård och omsorg – kan få speciellt ekonomiskt stöd. Antingen genom tandvårdsstöd från Region Örebro län – eller genom
ett statligt Särskilt tandvårdsbidrag.
Så här sköter du
tänderna livet igenom
Visst kan du åldras med tänder och mun i bra skick – livet ut.
Din insats: några minuters omsorg varje dag …
Här är lite fakta om de båda stöden.
Region Örebro läns tandvårdsstöd
Munhälsobedömning och nödvändig tandvård
Detta tandvårdsstöd kan du få om du har stort
behov av omvårdnad i det dagliga livet – eller
har en funktionsnedsättning och får hjälp och
service enligt LSS.
Tandvårdsstödet består av två delar: munhälsobedömning och nödvändig tandvård.
Bedömningen som är kostnadsfri och frivillig,
görs i patientens boende och innebär vanligen
en årlig, enkel undersökning samt rådgivning
av tandvårdspersonal.
Nödvändig tandvård innebär att du får regelbundna undersökningar och behandlingar
till samma pris som hälso- och sjukvårdens
patientavgift (120 kr eller 80 kr).
Region Örebro län ansvarar för stödet och ser
tillsammans med kommunerna till att det når
berörda. Du behöver normalt inte själv söka
stödet.
Tandvård som led i en sjukdomsbehandling
När du behöver tandvård som en del i en sjukdomsbehandling kan du i vissa fall få denna
tandvård inom ramen för tandvårdsstödet.
Tandvård vid långvarig sjukdom och/eller
funktionsnedsättning
När du har stora svårigheter att sköta din
munhygien eller att gå igenom tandvårdsbehandling på grund av en långvarig sjukdom
eller funktionsnedsättning kan du ha rätt att
få tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift.
Särskilt tandvårdsbidrag (statligt)
Bidraget är 600 kr per halvår och främst till
för dig som riskerar försämrad tandhälsa på
grund av sjukdom och funktionsnedsättning.
Det här bidraget ingår i det statliga tandvårdsstödet och är i huvudsak riktat till förebyggande
tandvård.
Det kan vara tuffa påfrestningar som tänderna
utsätts för. Här är en snabbguide om vad du bör
tänka på när det gäller munhälsa i livets olika
skeden – och vad du kan göra för att ta hand
om din mun och dina tänder på bästa sätt.
21–40 ÅR
Förutom tandborstning morgon och kväll
med fluortandkräm är extrainsatser med
tandtråd, tandsticka eller mellanrumsborste
nödvändiga. Och regelbundna besök hos
tandvården.
Om dina visdomständer har kommit fram
och du har besvär så tas de vanligen bort
innan du fyllt 25 år, för att inte orsaka inflammationer eller andra problem i tandköttet.
Om de inte trängt igenom och du inte har
några besvär så brukar man låta dem vara.
41–60 ÅR
Var vaksam på om du känner dig torr i munnen. Då kan du behöva extra fluor förutom
tandkräm. Extra fluor finns som skölj, tug�gummi och tabletter. Din tandhygienist eller
tandläkare kan ge tips och råd om vad som
passar just dig.
61–80 ÅR
Kronor, broar och implantat är ganska vanliga
i de här åldrarna. Försök att vara extra noggrann i skarvarna mellan kronor och tandkött,
där det lätt samlas bakterier. Eltandborste är
ofta ett bra hjälpmedel om styrkan i armarna
inte är som förr. Om du äter flera mediciner
kan du få muntorrhet som en bieffekt och då
är det extra viktigt att stärka med extra fluor.
(se även tips om muntorrhet på sidan 2).
81 ÅR–
I denna ålder kan orken avta och det kanske
inte är lika lätt att ta sig till tandvården. Det
är ändå viktigt att du försöker göra dina
tandvårdsbesök för att få regelbunden kontroll av munhälsan. Kanske kan anhörig eller
annan assistans hjälpa till?
Muntorrhet är vanligt och det ökar risken
för karies i tänderna och inflammationer i
tandköttet. Om munnen är väldigt torr finns
det speciella fukthjälpmedel i form av sugtabletter, spray och gel att använda.
ENKLA RÅD FÖR EN FRISK MUN
• Borsta tänderna två gånger om dagen. Använd
fluortandkräm och en mjuk tandborste.
• Avstå småätande. Ät frukost, lunch, middag och två mellanmål. Låt tänderna vila mellan måltiderna. Är du törstig – släck törsten med vatten.
• Undvik tobak. Både rökning och snus-
ning innebär stora hälsorisker och de
skadar din munhälsa.
Du kan få mer information via vår webbplats
regionorebrolan.se eller på 1177.se/Tema/
Tander/Tandvardshjalpen. Du kan också prata
med din behandlare.
5
Tandläkare Susan Andersson (till vänster) går mellan flera olika behandlingsrum under ett så kallat
samarbetspass på Folktandvården i Degerfors. Här assisteras hon av tandsköterska Susanne Dominique.
Sam-pass är modellen
som gör att vi kan hjälpa fler patienter
Du är långt ifrån ensam att besöka Folktandvården. Bara i Örebro
län ger vi tandvård till närmare 118 000 patienter under ett år.
För att effektivt hjälpa så många som möjligt krävs ett smidigt
organiserat arbete. Samarbetspass är modellen.
I vårt län har samarbetspass – eller sam-pass
– använts i drygt 15 år. I Degerfors har man
arbetat så i många år och i den nyrenoverade,
fräscha kliniken passar modellen bra. Förutsättningarna för ett bra sam-passflöde är dock
betydligt bättre nu eftersom man utgått från
det arbetssättet vid planeringen av ombyggnationen.
– Genom det här tar vi tillvara alla medarbetares kompetens maximalt. Framförallt
innebär den effektivt nyttjande av tandläkaren, så att hen kan behandla fler patienter,
berättar Gunilla Fernberg, verksamhetschef
för Folktandvården i Karlskoga-Degerfors.
– I slutänden innebär det att vi får ett
bättre arbetsflöde och kan hjälpa fler patienter
snabbare.
BESÖK PÅ RUMMET
Kort beskrivet samarbetar fyra (ibland tre)
tandhygienister, en tandläkare och en sampassköterska under ett sådant pass. Tandhygienisterna undersöker och behandlar
patienter i varsitt rum – därefter kommer
6
tandläkaren till respektive behandlingsrum
och gör de bedömningar och åtgärder som
hör till tandläkarrollen.
– Tandhygienisten har rätt att göra vissa
behandlingar; till exempel lägga bedövning
och göra fyllning vid en tandlagning. Men
det är tandläkaren som borrar.
– Genom det arbetssättet frigörs tid för
tandläkaren att göra mer komplicerade
behandlingar, berättar Gunilla Fernberg.
Gunilla Fernberg,
verksamhetschef
på Folktandvården i KarlskogaDegerfors, ser
många fördelar
med sam-pass.
SKÖTERSKAN HAR TOTALKOLL
Hon påpekar att arbetsmodellen kräver noggrann planering:
– Tandsköterskan har koll på logistiken
och tidboken och är något av spindeln i nätet.
Dessutom scannar sköterskan in röntgenbilder, tar ut smutsiga instrument och fyller
på med nya inför nästa patient.
Varje klinik planerar in ett visst antal sampassdagar varje år. Och varje pass ”öronmärks” oftast till en speciell typ behandling;
exempelvis tandlagningar.
– Att koncentrerat genomföra en viss typ
av behandling under sam-passet bidrar också
till effektivitet, konstaterar Gunilla Fernberg.
Som alla Folktandvårdskliniker har man
ett nära samarbete med specialisttandvården.
– En del bedömningar och behandlingar
kräver specialkunskap och då kan klinikerna
få hjälp av specialisttandvården i Örebro.
Ibland remitteras patienterna dit, men det
händer också att specialisterna gör besök ute
i länet. I Degerfors kan vi även rådgöra med
dem via videokonferenser. Den tekniken
byggs ut alltmer på de mindre klinikerna.
TANDLÄKARE
SUSAN ANDERSSON
– Jag blev legitimerad tandläkare 1990 efter utbildning i Göteborg. Yrket är väldigt stimulerande
eftersom det är varierande och ger möjlighet att
hjälpa människor. Särskilt roligt är det att träffa
så många barn och ungdomar.
– Som tandläkare har jag det övergripande
ansvaret för patientens vård och tar bland annat
TANDHYGIENIST
PERNILLA MOLIN
– Efter att ha jobbat som tandsköterska gick jag
en treårig utbildning till tandhygienist. Nu har
jag jobbat totalt tio år i Folktandvården.
– Som legitimerad tandhygienist har jag ett
större ansvar och får ta mer självständiga beslut.
Jag undersöker patienten och kan ställa diagnos
fram en individuell behandlingsplan. I det ingår
att göra undersökningar och kontroller, att ställa
diagnoser och göra olika bedömningar, exempelvis på hur ett barns bett utvecklas.
– Dessutom gör jag förstås sånt som många
ser och känner till; exempelvis tandutdragningar,
tandreglering och att rotfylla och laga tänder. Jag
får även ge lustgas vid behov, då jag gått en separat
utbildning i det.
på karies och tandlossning. Sedan utför jag
många behandlingar på egen hand, framförallt
sådana som förebygger karies och tandlossning.
– Den nära kontakten med patienten är extra
rolig; att få ge råd och kunna följa upp och se
resultatet. Att få en rädd patient lugn och trygg
är en av utmaningarna man möter. Det känns
väldigt bra att lyckas med sådant.
Vem gör vad
hos Folktandvården?
Du vet förmodligen vilka yrkesgrupper som tar
hand om dina tänder på Folktandvården.
Men vem gör vad på kliniken? Vi har kikat in
hos Folktandvården i Degerfors.
TANDSKÖTERSKA
SUSANNE DOMINIQUE
– Jag blev tandsköterska 1982. Både utbildningen
och jobbet har förändrats en hel del genom åren.
– Det har kommit in ganska mycket administrativt arbete, till exempel i receptionen; jag
ansvarar för tidboken, ser till att logistiken fungerar, tar betalt och så vidare. Dessutom kollar jag
TANDVÅRDSBITRÄDE
STINA LJUNGBERG
– Jag är utbildad undersköterska, men fick chansen
att prova på tandvård på klinikerna i Karlskoga
och Degerfors. Efter en grundkurs i Örebro har
jag fått vidareutbildning här.
förråden, gör beställningar av saker som fattas,
granskar datum på produkter, med mera.
– Sedan assisterar jag tandläkaren vid
behandlingar; jag tar röntgenbilder och kan
lägga bedövningar när patienten vill ha det.
– Huvuduppgiften är att göra rent instrumenten
och sterilisera dem efter användning. Annars
hjälper jag till med lite av varje på kliniken, som en
allt-i-allo. Ibland assisterar jag också i behandlingsrummen, med sugen och diverse handräckning.
7
Knep & Knåp
Vi har förvanskat en av våra takaffischer.
Originalbilden är den vänstra – kan du se vilka
fem saker som fattas på den högra, ”falska”
bilden? Svaret hittar du till höger om den.
Svar: 1) tand på röda tandborstar saknas i mitten till vänster, 2) röd ballong saknas uppe till höger, 3) tand som åker
skridskor saknas i mitten, 4) röd hylsa till cerat saknas nere i mitten, 5) lila tandborsthuv saknas nere till höger.
Här är sidan för dig som gillar att utmana dig själv
– eller någon annan – på lite knep och knåp.
Finn 5 fel
Av Lauren Child
Lola har en tand lös
men vill inte tappa
den – eller någon
annan av sina mjölktänder. Men hon ångrar sig när storebror Charlie berättar om tandfén…
Boktips!
VI FINNS NÄRA DIG – VILL DU BLI PATIENT HOS OSS?
På vår webbplats www.regionorebrolan.se/folktandvarden kan du lämna en
intresseanmälan att du vill bli patient hos oss. Vill du hellre ringa,
kontakta oss på telefon 019-602 67 60. Välkommen!
”BUSIGA BEBBEN”
Av Thomas Svensson
Busiga Bebben har ätit
lördagsgodis. Men vill
inte borsta tänderna.
Då berättar storebror
att tandtrollen kan
komma och borra i tänderna efter
godis. Det blir hål i tänderna och
gör ont. Nu vill Bebben borsta
tänderna.
Bonnier Carlsen.
”MIN LÖSA
TAND…”
Rabén Sjögren.
Flodhästen, kaninen
och piraten sitter
hos tandläkaren och
väntar på att få hjälp.
Krokodilen är lite
otäck med sitt gap. Vänd boken
upp och ned så bildar vartannat
uppslag en stor mun.
Bonnier Carlsen.
”GAPA STORT!”
Av Jens Peter De Pedro