folktandvården stockholms län ab

folk tandvårde n stock holms l än ab
ÅRSREDOVISNING 2011
VD har ordet................................ 3
Notiser från verksamheten........... 4
Förvaltningsberättelse............... 10
Resultaträkning......................... 13
Balansräkning........................... 14
Kassaflödesanalys..................... 16
Noter......................................... 17
Revisionsberättelse.................... 22
2
v d h ar o r d et
Kompetens, arbetsglädje och lönsamhet
hänger nära samman.
Folktandvården Stockholm är ett friskt dynamiskt
företag. Varje dag utför vi professionell tandvård med
hög kvalitet. Och genom omfattande förebyggande
insatser minskar vi behovet av sjukdomsrelaterad
tandvård. Frisktandvård och riktade insatser för att
förbättra tandhälsan och göra den mer jämlik betyder
mycket för folkhälsan och miljön. När kunderna blir
friskare kan vi minska vår förbrukning av exempelvis
tandvårdsmaterial, engångsprodukter och energi.
Verksamheten går med vinst. Våra kunder och medarbetare är nöjda. Vi har ett starkt varumärke. Framgångarna är ett resultat av ett stort gemensamt engagemang,
gott samarbete och ett målinriktat utvecklingsarbete.
Vi lyssnar och lär. Vi inspirerar och stödjer varandra.
Samarbete mellan allmän- och specialisttandvården,
mellan olika yrkesgrupper och olika specialiteter samt
mellan tandvården och hälso- och sjukvården berikar
vår verksamhet och ökar värdet för kunden. Telemedicin, specialistkonsultationer och utbildning av fler
nischtandläkare förstärker företagets kompetens. Och
vår satsning på forskning är en betydelsefull investering
för framtiden.
I centrum för vår utveckling står såväl kundernas som
medarbetarnas hälsa, behov och upplevelse. I den dag­­liga
dialogen och i våra kund- och medarbetarenkäter får vi
både beröm och kunskap för fortsatta förbättringar.
För att bli en ännu bättre vårdgivare ska vi bland annat
bli mer flexibla i vår tidbokning, ge bättre förhandsinformation om behandlingskostnaderna och kommunicera vårt miljöarbete på ett tydligare sätt. För att bli en
ännu bättre arbetsgivare ska vi tydliggöra alla de utveck­
lings- och utbildningsmöjligheter som finns inom
Folktandvården och ge varje medarbetare ännu större
incitament.
Vår goda ekonomi ger oss möjlighet att investera och
bli ännu starkare. Vi kan renovera våra kliniker, satsa
på ny teknik, fortsatt utbildning och forskning. I år
kunde vi dessutom ge varje medarbetare en del av årets
överskott.
Jag är stolt och glad över Folktandvårdens framgångar.
Vi står på en stabil grund, men vi kan inte slå oss till ro.
Konkurrensen hårdnar. Vi är bra och vi kan bli
ännu bättre.
Ann-Charlotte Frank Lindgren
vd Folktandvården Stockholms län AB
Vi är bra och
vi kan bli
ännu bättre.
3
Vi är Folktandvården
Folktandvårdens framgångar är ett resul­tat
av hög kompetens och gott samarbete.
Det bygger på varje medarbetares enga­ge­­
mang, på gemensamma mål och sunda
värderingar.
Nyfiken står för lusten att höja blicken, lyssna och
lära, ut­veckla och utvecklas.
Omtänksam visar på viljan att tillgodose kundernas behov
och önskemål samt påminner oss om ansvaret för vår
gemen­samma miljö.
Tillgänglig innebär att vi ska uppfattas som tydliga, lyhörda
och kompetenta. Att vi finns till för våra kunder och med­
arbetare.
”Roligt att det blev en rejäl vinstdelningspott.
Varje medarbetare fick flera tusenlappar i utdelning.
Det är jättebra att vi tjänar pengar, men det bästa är att vi
trivs med varandra, utvecklas och har kul tillsammans.”
Bättre och bättre. Årets vinst blev 70,9 Mkr. Omsätt­
ningen uppgick till 1 376 Mkr. Samtidigt fortsatte tand­
hälsan att för­bättras.
I vårt ständiga utvecklingsarbete finslipar vi varje steg i vård­­
kedjan – från den första kundkontakten i telefon eller på hem­­
sidan, till det fortsatta bemötandet, behandlingen, betal­ningen
och kallelsen till nästa besök.
Vi finns på 80 kliniker i hela länet. Samtliga kliniker är han­
di­­kapp­anpassade och många håller öppet kvällar och lör­
dagar. Vår akutmottagning har öppet kl 07.45-20.30 alla
dagar året runt.
Annica Lindmark, klinikchef Fruängen
”Folktandvården har gett mig så mycket.
Nu är jag av med min rädsla, har inte ont och
kan skratta med öppen mun.”
Daniel Blomgren, f d tandvårdsrädd kund i Högdalen
”Vi har världens bästa jobb. Att patienterna känner
förtroende för oss betyder mycket. De ska känna att
de är våra gäster och att vi bryr oss och tar hand
om dem på bästa tänkbara sätt.”
Susanne Jacobsson, tandsköterska Handen
Stort förtroende. Nio av tio kunder är nöjda eller mycket
nöjda. De har stort förtroende för Folktandvården och re­
kommenderar gärna sin behandlare till andra.
Intresset för hälso- och friskvård ökar. Allt fler vill bevara
sin friska mun och allt fler äldre behåller sina tänder långt
upp i åldrarna. Bekymmer med tandsten och parodontit
(tandlossning) leder till större behov av regelbundna besök
hos tandhygienist. Samtidigt tycks efterfrågan på protetik
och estetisk tandvård öka. Att fånga upp tandvårdsrädda och
unga vuxna är utmaningar som vi fortsätter att arbeta med.
Drygt 70 procent av barnen i länet väljer Folktandvården.
Vårt preventionsprogram har blivit ledstjärna för svensk
barntandvård. Inom ett långsiktigt forskningsprojekt, Stop
Caries Stockholm, prövar och utvärderar vi nu ett utökat
vårdprogram för barn med stor risk att drabbas av karies.
Vår mission: Med ett personligt bemötande och genom att
erbjuda professionell tandvård bidrar Folktandvården till en
bättre munhälsa i Stockholms län.
”Stop Caries Stockholm kommer att få stor betydelse för
framtidens tandvård och de mest utsatta barnen. Genom att
upptäcka och behandla tidiga kariesskador kan vi sätta stopp
för ny karies och undvika framtida behandlingar.”
Vår vision: Folktandvården är det självklara valet för
alla i Stockholms län som värdesätter en professionell
tandvård och ett personligt bemötande.
Margaret Grindefjord, klinikchef specialiserad barntandvård
4
n ot i s e r f r å n v e r k sam h et e n 2 0 1 1
”Att komma ut i verkligheten är galet inspirerande.
På vår introduktionskurs talade vi om hur viktigt det är
att få kontakt med patienterna och göra dem delaktiga
i behandlingen. Nu får vi vara med om det. Alla är så
snälla och bra på att förklara.”
Mirjam, blivande tandläkare på auskultation
”Klart! Min tandhygienist berättar att besöket kostar
mig ingenting. Jag kom ju på en sista-minuten-tid och
så har jag tandvårdsbidraget kvar. Tack!”
Karin, kund Danderyd
Frisktandvård, tandvård till fast pris, är en unik tjänst som
uppmuntrar kunderna att sköta om sina tänder och besöka
oss regelbundet. Det ger oss betydelsefulla konkurrens­fördelar.
Under året tecknade vi 10 600 nya frisktandvårdsavtal.
Tandhälsan förbättras år efter år, men den är långt ifrån
jämlik. Många barn och vuxna i invandrarrika områden har
fort­farande stora tandvårdsbehov. Här sätter vi in förstärkta
insatser med fluor och utökad hälsoinformation. Klinikerna
medverkar också i utbildning för vårdpersonal och invand­
rare, de besöker skolor, medborgarkontor, föreningar och
flykting­för­läggningar.
Strategiska satsningar på fortbildning, nischtandläkare,
tele­medicin och specialistkonsultationer leder till säkrare
behand­lingar, färre remisser, kortare köer till specialisttand­
vården och bättre ekonomi.
Vårt interna utbildningsprogram omfattar allt från ledarskap,
pro­tetik, rotbehandling och kirurgi till bemötande, IT, miljö,
hygien och läkemedel. Varje medarbetare har möjlighet att
fördjupa sig, utvecklas i sin yrkesroll och dela med sig av sin
kompetens. Det skapar ytterligare incitament i våra ansträng­
ningar för att bli en ännu attraktivare arbetsgivare.
Inom allmäntandvården ser vi en ökad inriktning på team­
tand­vård. Tandhygienisterna har utbildats i röntgendiagnostik,
bett­utveck­ling samt barn- och ungdomstandvård. Årets Tand­
sköterske­lyft fokuse­rade bland annat på journalsystemet T4.
Samarbetet mellan olika kompetenser berikar och kvali­tets­­­
säkrar vår verksamhet. Det ökar också arbetsglädjen vilket
återspeglas i medarbetarenkätens positiva resultat. Vid sidan
av klinikledningen finns nyckel­personer som exempelvis ITsamordnare (ITKS), orto­don­ti­sam­ordnare, frisktandvårds­
ambassadörer, miljöambas­sa­dörer, pro­fylax­­ambassadörer,
marknadssamordnare och nisch­tandläkare.
”Frisktandvård är ju vårt jobb.
Det påminner vi alltid våra kunder om.”
Mitra Leijon, coach och frisktandvårdsambassadör Väsby
”Många tandhygienister kan ta ett större ansvar.
När tandläkarna delegerar, får vi ökad kompetens
som i sin tur öppnar upp för fler uppgifter.”
Joakim Edsbrand, tandhygienist Björkhagen
”Det ska vara roligt att gå till jobbet.
Att dela med sig av humor och glädje är viktigt.
Hos oss blir det många glada skratt.”
Lisbet Sellfors, arbetsledare Sollentuna
”Det var spännande att prova på att jobba privat.
Och skönt att vara tillbaka. Framförallt saknade jag
strukturen, nätverken, stabiliteten och folk att fråga.
Jag har en oerhörd respekt för Folktandvården
som organisation.”
Evelina Karlsson, arbetsledare Täby C
”Vårt besök på ett boende för flyktingbarn
blev ett livligt möte med femton pojkar och fyra
tolkar. Med hjälp av planscher och modeller
pratade vi om fluor, vila och vatten.”
Ulla Sjögren, tandhygienist Sigtuna
5
n ot i s e r f r å n v e r k sam h et e n 2 0 1 1
”När kunderna får veta vad de får för pengarna
tycker de inte att det är dyrt. Därför är det så viktigt
att vi tydligt talar om vilken behandling som behövs,
vad som ingår och vad det kostar.”
Pia Wahlstedt, klinikchef Vasastan
Våra 17 specialistkliniker är ett betydelsefullt komplement
till allmäntandvården. En stor del av årets 18 000 nya remis­
ser kom från privattandläkare och sjukvården. För att öka kund­
genomströmningen har vårdprocesserna trimmats. Akuta fall
och patienter som ska förberedas för sjukhusbehandling tas
emot omgående. Med hjälp av specialistkonsultationer och
telemedicin kan dessutom fler komplice­rade behandlingar
genomföras på patiententernas hemmakliniker. Tretton tand­
läkare har gått specialistutbildning under året.
Ortodonti (tandreglering). Utvecklingen går mot snabbare
be­handlingar med apparatur som inte syns och är bekvämare för
patienten. Att det behövs livslång stabilisering för att hålla
tänder­na på plats i sitt nya läge är numera vetenskapligt bevisat.
Pedodontin (specialiserad barn- och ungdomstandvård) ser
en fortsatt ökning av patienter med särskilda behov; syndrom
och sjuk­domar, tandutvecklingsstörningar, olycksfall och
tandvårds­rädsla. Specialisterna medverkar också i behandling
av barn på sjukhus.
Oral kirurgi. Antalet implantatbehandlingar ökar. För att
höja allmäntandvårdens kompetens och ge klinikerna stöd
utbildas och rekryteras fler käkkirurger.
Höstens reklamkampanj ökade kännedomen om Frisktand­
vård och underlättade klinikernas arbete med att erbjuda avtal.
Ut­vär­deringen visar att hela 60% av de tillfrågade (76%
i mål­­gruppen 20-25 år) uppmärksammade vårt budskap.
Kampanj­en syntes på stan, i kollektivtrafiken, på internet och
i tidningen Metro. Dessutom fick vi stor redaktionell upp­
märksamhet i media och ökad trafik till vår hemsida.
Endodonti (rotbehandling och rotfyllning). Tandläkarna
inom allmäntandvården utbildas kontinuerligt i rotbehand­
ling med maskinell rensning.
Bettfysiologin (behandling av smärta och funktionsstör­
ningar i tuggsystemet) tar emot allt fler patienter med smärt­
problematik, käkfunktionsstörning och sömnapné. Antalet
bettskenor ökar. En stor del av patienterna behandlas i nära
samarbete med sjukvården.
I tusentals möten med kunder; på våra kliniker, på före­
tag, skolor, barnavårdscentraler, sjukhus etc, skapar vi till­
fällen till dialog och aktiv marknadskommunikation. Flera
kliniker besöker större arbetsplatser och ordnar kundträffar
för ungdomar eller småbarns­föräldrar. Vi deltar också i mark­
nadsdagar och mässor som Under­bara barn, Swedental och
Odontologiska riksstämman. Fluortantens dag den 1 septem­
ber är en uppskattad hälsomani­festa­tion. Vårens bleknings­
kampanj och höstens Frisktandvårds­kampanj fick dessutom
stort genomslag.
Fler och fler kunder bokar tid på vår nya hemsida och får
sista-minuten-erbjudanden, information om pris, behand­ling,
egen­vård etc. Informationen kan översättas till 55 olika språk
och också läsas via exempelvis mobiltelefon och läs­platta.
Parodontologi och protetik (behandling av tandlossnings­
sjuk­domar och ersättning av förlorade tänder) ser allt fler fall
av svår tandlossning och periimplantit (skruvar lossnar).
Ut­veck­­lingen går mot digitala avtryck och mer hållbara väv­
nadsvänliga material.
Radiologi (röntgen) tar emot ett stort antal förfrågningar
om röntgenfynd. Magnetkameraundersökningar erbjuds i
samarbete med medicinsk röntgen.
”10-15 procent av befolkningen behöver någon form
av bettfysiologisk behandling. Många av dem kan
fångas upp genom att allmäntandvården ställer frågor
om ansiktssmärta, käkledsljud och huvudvärk.”
”När drygt 4 200 kunder fick framföra önskemål
om hemsidan stod möjligheten att boka tid högst
upp på önskelistan. Nu har vi en bra bokningsfunktion och tydlig prisinformation.”
Lars Fredriksson, specialist bettfysiologi
”Under vissa förutsättningar kan vi ersätta förlorade
tänder genom att flytta och omforma andra tänder.
Den möjligheten har kanske hamnat i skuggan av
implantatbehandlingen.”
Åsa Brandt, webbstrateg kommunikationsavdelningen
”Många föräldrar vill lista sina barn hos oss, så vi bjuder
in till minst två treårslördagar. Vi jobbar också på att
attrahera alla de ungdomar som flyttar in i våra kvarter.”
Nicole Winitsky, specialist oral protetik
Angela Sundberg, arbetsledare Hornstull
6
n ot i s e r f r å n v e r k sam h et e n 2 0 1 1
Medicinsk tandvård tar hand om kunder med särskilda
behov – gamla och sjuka, patienter som står inför cancer­
behandling eller kirurg­iska ingrepp, har funktionsnedsätt­
ningar eller är extremt tand­vårds­rädda. I den uppsökande
verksamheten besöker vi sär­skilda boenden med mobil ut­
rustning. Vårdpersonal och anhöriga får dess­utom ut­bildning
och stöd så att de kan hjälpa till med den dagliga munvården.
”Våra gamla och sjuka patienter kommer
klockan 10-14. Övriga tider tar vi emot ”vanliga
kunder”. Det är roligt och omväxlande.”
Jenna Pekmic, tandläkare Medicinsk tandvård Sabbatsberg
”För att eliminera allt som kan ställa till problem under
cancerbehandlingen får vi ofta ta bort tänder. Våra patienter
kan ju inte vänta på att djupa fickor ska läka ut.”
Carina Rossäng, tandhygienist Medicinsk tandvård Karolinska
”Medicinsk tandvård kräver hänsyn till flera
sjukdomstillstånd. Det är det roligaste jobb jag någonsin
haft. Jag har utvecklats och lärt mig väldigt mycket.”
Oskar Sundquist, tandläkare Danderyd
Kom&Gå, vårt incheckningssystem för flextid, har införts på alla
kliniker och huvudkontoret.
Eastmaninstitutet fyllde 75 år i maj.
Ny klinik i Vasastan. I december fick Eastman allmäntandvård
nya lokaler och nytt namn – Folktandvården Vasastan. Hit flyttade
också Medicinsk tandvård Sabbatsberg. Gemensam lokal och
utrustning bidrar till kostnadsbesparingar.
Hornstullkliniken flyttade till nya lokaler i samma hus som tidigare.
Plomben, vår mötesplats för utbildning och inspiration, invigdes
i oktober. Lokalen ligger vägg i vägg med huvudkontoret och
Folk­tandvården Vasastan.
Den odontologiska utbildningskatalogen togs fram och
pre­senterades på Bryggan.
Start för Stop Caries Stockholm, ett forskningsprojekt med
stor betydelse för tandhälsan och de mest utsatta barnen.
Höstens Frisktandvårdskampanj väckte stor uppmärksam­het.
Transkulturell kommunikation är en nyckel för att nå ut med
tandvårdsinformation och minska antalet uteblivna besök. Folk­
tandvården Tensta prövar nya kanaler och kommunikation på
flera språk. I samarbetsprojektet Kultur Dynamik har med­arbe­
tare i Kista och Tensta utvecklat sin förståelse för olika kulturer.
Järva-andan är ett nätverk för att skapa hemkänsla, trivsel, trygg­
­het och stolthet. Här deltar klinikerna i Rinkeby och Kista.
Är tandvårdsrädsla och behandlingssvårigheter vanligare bland
invandrarbarn än bland andra barn? Frågan utreds i en studie av
200 sjuåringar i Södertälje.
Fluortanterna får mycket beröm. En enkätundersökning visar
att skolpersonal ser mycket positivt på verksamheten. 23 nya
fluortanter har utbildats under året.
Ett 40-tal sjuksköterskor och läkare deltog i vår utbildning
”Karies­riskbarn hos Folktandvården – riskbarn hos Barn­hälso­
vården?”
Personalens förbättringsförslag leder till verksamhetsför­
änd­ringar i stort och smått. Bästa förslag uppmuntrades med ett
pris på 5 000 kr.
Bågskytte var en flera aktiviteter som vi fick prova på när alla
medarbetare bjöds till friskvårdsfredag på Bosön.
Alla receptionister har fått fräscha ljusblå receptions­kläder.
Sommarvikariaten annonserades ut på tandläkarhögskolan
och gick åt i rykande fart.
SMS-påminnelser uppskattas. Varje månad skickar vi cirka
120 000 sms till våra kunder.
Hemsidan och intranätet Bryggan har fått ny struktur, smarta
funktioner och fräsch layout. 100 000 personer besökte vår
hemsida i oktober.
Via internet kan kunderna boka och boka om tid.
1 000 anställda på Tele2 fick erbjudanden från Folktandvården
Kista via sitt intranät
Under politikerveckan i Almedalen propagerade Folktand­
vården för Frisktandvård.
Vårt jämställdhetsprojekt statuerade gott exempel när Sve­
riges kommuner och landsting gjorde reklam för sin verk­samhet.
Barn som far illa var temat för ett angeläget seminarium som
ordnades av våra barnspecialister och Barnombudsmannen.
”Med Voxit röststyrning pratar vi in parodstatus och diag­
noser direkt in i T4. Smart, effektivt och hygieniskt!”
Adela Demirovic, tandhygienist Fruängen
”Det är bra med sms-påminnelser. Men det står
bara att ditt barn har tid hos tandläkaren. Jag har
fem barn, hur ska jag veta vilket barn? ”
Kursdeltagare Svenska för invandrare
”Det är inte bara patienter med allvarliga problem som
kan få narkostandvård. Hit kommer också ”vanliga kunder”
som är beredda att betala för att få tänderna fixade
medan de sover.”
Eva-Lena Åkerlund, Medicinsk tandvård Huddinge
n ot i s e r f r å n ve r k sam h et e n 2 0 1 1
”Ju mer man lär sig, desto mindre kan
man och ju mer nyfiken blir man.”
Makine Männik, tandläkare Skogås
”Storteamen fungerar som en liten klinik i kliniken.
Målet är att alla ska få jobba på toppen av sin kompetens,
få ansvar och kunna påverka sin egen arbetsvardag.
Inom teamen blir det lättare att synas, höras och
vara med och påverka. ”
Maria Kungs, tandläkare Åkersberga
Patientsäkerhet, miljö, hygien och smittskydd är
bygg­stenar i vårt kvalitets- och förbättringsarbete. Med fokus
på anti­biotika och resistensutveckling har all personal utbildats
i läke­medel och miljö. Samtliga arbetsledare och smittskydds­
ansva­riga har dessutom fått utbildning i hygien och smittskydd.
För att kvalitets­säkra journalföringen har samtliga kliniker
deltagit i ett omfattande journalgranskningsprojekt. Våra
internrevisioner har dessutom utvecklats till förbättrings­dagar.
På så sätt skapar vi större delaktighet, ett ännu bättre föränd­
ringsklimat och ökat värde för kunden.
”Att medarbetarna själva ser sådant som de kan göra
bättre är den smartaste vägen till förändring och
förbättring. Nya medarbetare kommer dessutom
med nya ögon och fräscha idéer.”
”Stamcellsforskningen kommer att göra livet lättare för
oss parodontologer. Jag hoppas också på nya möjligheter
att rädda tänder, återskapa tandfästen och minska
den ärftliga betydelsen. I framtiden kan vi kanske
identifiera riskpatienter med ett enkelt prov.”
Gani Kalludra, arbetsledare Åkersberga
”Alla människor gör misstag. I varje misstag finns ett
guldkorn som vi kan ta till vara och lära oss något av.”
Lottie Adler, specialist parodontologi
Anna-Lena Palm, teamledare Åkersberga
”Samarbetet är viktigt för oss. Det innebär bland annat
att forskarna får ökad tillgång till Folktandvårdens kliniska
kompetens och stora patientströmmar.”
Kaj Fried, professor och tidigare prefekt
Karolinska Institutet
Ny kunskap, nya möjligheter. Vi initierar och stimu­le­
rar forsk­ning, av­sätter resurser och erbjuder utbildning i grund­
läggande forsk­nings­metodik. Flera kliniska forsknings­projekt
bedrivs i sam­verkan med Karolinska Institutet (KI). Genom
att sam­mankoppla data från tand­vården och sjuk­vården söker
vi bland annat samband mellan sjuk­domar i munnen och
andra delar av kroppen.
Exempel på forskning som finansieras av landstinget:
• Behandling av omfattande tandslitage hos patienter med
bruxism (tandgnissling).
• Behandling av barn födda med LKG (läpp-käk- och gom­
spalt) med bentransplantat eller benväxtstimulerande
protein (BMP-2).
• Samband mellan genetik och parodontit (tandlossning).
• Smärta i käkmuskeln – orsaker och behandling.
Inom pedodontin pågår dessutom forskning kring dentala
erosioner (frät- eller slitskador), tandvårdsrädsla, barn med
medfödda hjärtfel samt utökad kariesprevention för små barn
– Stop Caries Stockholm. Dessa studier omfattar cirka 5 000
barn och ungdomar.
8
n ot i s e r f r å n v e r k sam h et e n 2 0 1 1
I systemet HändelseVis uppmärksammar vi tillbud, risker
och negativa händelser, lär av misstagen och ser till att fel blir
rätt. Materialgruppen, FoU-gruppen, Läkemedels- och Patient­
­säker­­hetsgruppen har täta kontakter med våra samarbets­part­
ners inom vårdutveckling, smittskydd, forskning och utbild­
ning.
Våra miljömål för perioden 2008-2011 har uppfyllts. Vi
har miljö­­­medvetna medarbetare och en aktiv miljökom­mu­
nika­tion. Vi har förbättrat tandhälsan och minskat vår miljö­
påverkan på flera sätt. Genom att fortsätta förbättra tandhälsan
bidrar vi till en bättre miljö.
Ekonomiskt resultat 2011
Budget 2012
”Många vet inte att fler friska kunder är vårt främsta miljömål.
Ju friskare kunder desto mindre åtgång av material, energi
och läkemedel. Vi ska bli bättre på att kommunicera
kopplingen mellan Frisktandvård, miljö och hälsa.”
Irene Smedberg, chef ToU
”Vårt nya miljöprogram har starka kopplingar
till hälsa och god vårdkvalitet. Det bygger på
delaktighet, dialog och ett positivt synsätt. Målet
är ett ännu mer klimateffektivt, resurseffektivt
och hälsofrämjande arbetssätt.”
Mia Stenborg, miljö- och kvalitetssamordnare
Affärsplan 2012
I affärsplanen presenterar ledningen årets
mål som ska ta oss mot Målbild 2015.
Varje klinik och avdelning gör sedan upp
sina handlingsplaner för att vi ska nå de
gemensamma målen. Alla medarbetare är
delaktiga i företagets framgångar.
Tandhälsan i länet
Uppdrag från landstinget
Kundernas situation/behov/
upplevelse (kundenkäter m m)
Medarbetarnas situation/behov/
upplevelse (klinikmöten, föränd­
ringsdagar, medarbetarenkät m m)
Forskning
Målbild 2015
• Folktandvårdens resultatmarginal ska vara minst 8%.
• Vi ska bli ett ännu attraktivare företag. Minst 70% av alla
medarbetare ska vara ”ambassadörer” (ett uttryck för en
stolt medarbetare som mäts i medarbetarenkäten).
• Vi ska ha minst 100 000 Frisktandvårdsavtal.
• Vi ska ta hand om minst 30 000 fler vuxna kunder.
FOLKTANDVÅRDEN STOCKHOLMS LÄN AB
80 kliniker för allmäntandvård, medicinsk tandvård och specialist­tandvård.
20112010
Antal anställda
ca 1 900 ca 1 900 Drygt 30% av Folktandvårdens medarbetare är födda utanför Sverige.
Antal kunder
Allmäntandvård inkl Medicinsk tandvård:
Vuxna
Barn/ungdomar
Specialisttandvård:
Vuxna
Barn/ungdomar
292 000
154 800
293 000
152 000
12 600
14 300
14 400
14 100
2011 hade vi cirka 1,2 miljoner patientbesök.
10 560 vuxna kunder tecknade Frisktandvårdsavtal.
312 700 barn/ungdomar var listade hos oss.
10 900 patienter fick nödvändig tandvård och 3 870 patienter fick tandvård
som led i sjukdomsbehandling (LIS).
670 patienter fick behandling under narkos med ersättning från landstinget.
Nära 1 000 asylsökande barn och ungdomar fick tandvård och drygt 1 400
asylsökande vuxna fick akuttandvård.
55 000 barn i förskoleklass och årskurs 5 träffade fluortanterna och fick en
lektion på temat friska tänder.
9
”Med smartphonen instucken i
munnen och senaste appen från
Folktandvården skulle man kunna
röntga sig själv och få en snabb
diagnos. Det vore något!”
Oskar, kund Folktandvården
Brommaplan
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
Folktandvården Stockholms län AB
Organisationsnummer 556574-3597
Styrelsen och verkställande direktören avger härmed följande
årsredovisning för räkenskapsåret 2011.01.01 – 2011.12.31.
Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor.
Uppgifter inom parentes avser föregående år.
INFORMATION OM VERKSAMHETEN
Folktandvården Stockholms län AB är ett konkurrenskraftigt
företag som erbjuder ett komplett utbud av tjänster inom
allmäntandvård och specialisttandvård. Vi är en av de största
leverantörerna av tandvårdstjänster i Norden.
Folktandvården har en stor geografisk spridning med
80 kliniker inom länet. Inom barn- och ungdomstandvården
är vi marknadsledande både inom allmän- och specialist­
tandvård.
Det råder fritt val på marknaden för både barn och
vuxna, fri prissättning samt fri etableringsrätt. Det betyder
att den tandvård som betalas med medel från landstinget
också är konkurrensutsatt.
Landstinget finansierar idag barn- och ungdomstand­
vård som utförs i länet samt viss nödvändig tandvård, tand­­­­vård
som led i sjukdomsbehandling och uppsökande tandvård
för vuxna. Den del av vården som Folktandvår­den utför
regleras i vårdavtal med beställaren (Hälso- och sjukvårds­
nämnden). Barn- och ungdomstandvården ut­­gör idag
28 procent av Folktandvårdens totala intäkter. Nödvändig
tandvård och uppsökande tandvård för vuxna som led i
sjukdomsbehandling utgör 7 procent av företagets omsätt­
ning. I avtal mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och
Folk­tandvården är det överenskommet om särskilda sats­­ningar riktade till barn och ungdomar i riskområden och
riskåldrar.
Allmäntandvården som omfattar tandvård för barn, ung­­­
domar och vuxna är volymmässigt den största verksam­he­ten.
I Folktandvårdens uppgifter ingår både vård av en­­skilda
patienter och förebyggande tandhälsovård.
Inom Medicinsk tandvård erbjuds särskild kompetens till
patienter med olika medicinska diagnoser eller med fysiska
alternativt psykiska funktionshinder.
Specialisttandvården är ett komplement till allmäntandvården. Specialister finns inom alla åtta specifika specialistområden. Utbildning av blivande specialisttandläkare samt
kliniskt utvecklingsarbete är en del av verksamheten. En
stor del av remissflödet till specialisttandvården kommer
från privattandläkare.
10
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
VÄSENTLIGA HÄNDELSER
UNDER VERKSAMHETSÅRET
VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR
Årets resultat 2011 för Folktandvården Stockholms län AB
erbjuda Frisktandvård till vuxna kunder i alla åldrar. Konceptet
innebär tandvård till fast pris under en treårs­period. En stor
fördel ur hälsofrämjande aspekt är att kunden kommer regel­­­
bundet till sin tandläkare eftersom besöket redan är betalt.
Under 2011 tecknades 10 558 avtal.
Frisktandvård. Under 2011 har Folktandvården fortsatt att
uppgick till 70,9 mkr. Resultatmarginalen blev 5,2 procent.
År 2010 var resultatet 82,1 mkr. År 2010 påverkades resultat
och omsättning av den nettointäkt på 16,5 mkr som avser
försäljningen av 10 allmäntandvårdskliniker (den 18 januari
2010).
En större allmäntandvårdsklinik med 15 rum har under
året öppnats i Vasastan. Dessutom har ett antal kliniker reno­
verats under året.
Omsättningen för 2011 uppgick till 1 375,6 mkr vilket
är 2,8 mkr eller 0,2 procent lägre än föregående år. Justerat
för nettointäkten från försäljningen av 10 allmäntandvårdskliniker steg omsättningen med 1,0 procent.
De gemensamma kostnaderna har sänkts under året,
bland annat genom en reduktion av huvudkontorets personal
och lokalyta.
Antal kunder. Folktandvården har tagit emot 1,2 miljoner
kundbesök under året.
FÖRETAGETS FÖRVÄNTADE
FRAMTIDA UTVECKLING
• 154 800 barn och ungdomar i de obligatoriska undersök­
ningsåldrarna har undersökts eller behandlats. Det är en
ökning jämfört med år 2010. Totalt har 312 716 barn och
ungdomar valt att lista sig hos Folktandvården.
Frisktandvård. Folktandvården kommer att fortsätta att
erbjuda vuxenpatienter Frisktandvårdsavtal. För kunderna
innebär det att de kan dela upp betalningen och förutse
sina kostnader då avtalet erbjuder en fast månadskostnad.
Frisktandvård introducerades under 2010 och antalet avtal
har stadigt ökat.
• 292 000 vuxna patienter har behandlats i allmäntandvården
inklusive Medicinsk tandvård. Detta är några fler patienter
än föregående år.
• 14 300 barn och ungdomar samt 12 600 vuxna patienter
har behandlats inom specialisttandvården. Specialisttandvården mottog drygt 18 000 nya remisser, vilket är ungefär
samma volym som 2010. Av dessa var drygt 9 000 nya remisser
till barnspecialister. 18 procent av remisserna till barnspecialisterna var utställda av privata vårdgivare och 4 procent av
läkare. Av de vuxna patienter som remitterades till Folktandvårdens specialister kom 15 procent från privata vårdgivare
och 8 procent från läkare.
Ersättning listade barn. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har beslutat om en ökning av listningsersättningen
för alla tandvårdsleverantörer med 2,0 procent för 2012.
Förändrat områdesansvar. De flesta beställaravtal från
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har under de senaste
åren konkurrensutsatts. Från och med 2012 är även områdes­­
ansvaret upphandlat. Folktandvården vann de flesta uppdragen och på dessa kliniker fortsätter Folktandvården att
ha ett ”sista-hands-ansvar”.
11
F Ö R V A LT N I N G S B E R ÄT T E L S E
ÄGARFÖRHÅLLANDEN
Folktandvården Stockholms län AB är ett helägt
dotterbolag till Landstingshuset i Stockholm AB,
org. nr 556477-9378, vilket i sin tur är ett av
Stockholms läns landsting helägt bolag.
RESULTAT OCH STÄLLNING
(1000-tal kronor)
Nettoomsättning
Resultat efter finansiella poster
Pensionskostnad
Soliditet I
Avkastning på totalt kapital I
Avkastning på eget kapital I
Balansomslutning
Antal anställda
2011 2010 2009 20082007
1 375 570
1 378 418
1 368 501
1 288 349 1 239 241
70 985
82 076
40 506
27 392
38 498
64 859
60 839
77 081
55 062
62 068
30,0% 30,0% 22,0% 24,9%22,2%
10,3% 12,7% 8,1% 4,0%6,5%
34,3% 48,6% 34,5% 16,7%30,0%
718 088
698 790
644 424
580 972
545 951
1 242
1 239
1 280
1 268
1 246
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION:
Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
Balanserat resultat
137 537 705
Erhållna aktieägartillskott
14 300 000
Lämnade koncernbidrag
-79 500 000
Årets resultat
70 984 753
Summa
143 322 458kronor
Styrelsen och verkställande direktören
föreslår att vinstmedlen disponeras så
att i ny räkning överförs
143 322 458 kronor
LÄMNADE KONCERNBIDRAG
OCH ERHÅLLNA AKTIEÄGARTILLSKOTT
Bolaget har lämnat ett koncernbidrag på 79 500 000 kronor
och erhållit ett villkorat aktieägartillskott på 14 300 000 kronor,
vilka bokförts direkt mot eget kapital och därmed ej påverkat
bolagets redovisade resultat för 2011.
12
R E S U LTAT R Ä K N I N G
(1000-tal kronor)
20112010
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter 1 375 568
23
1 354 392
24 026
Summa rörelsens intäkter Not 13
1 375 591
1 378 418
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader
Avskrivningar Not 13
Not 3, 13
Not 4, 14, 15, 16
Not 6
-80 128
-304 237
-869 148
-49 145
-80 794
-316 644
-845 524
-50 154
-1 302 658
-1 293 116
Summa rörelsens kostnader
Rörelseresultat
72 933
85 302
Resultat från finansiella investeringar
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter 6 872
-8 820 1 481
-4 707
Summa resultat från finansiella investeringar
-1 948
-3 226
ÅRETS RESULTAT
70 985
82 076
Not 5
Not 5
13
B ALAN S R Ä K N I N G
(1000-tal kronor)
TILLGÅNGAR
2011-12-31
2010-12-31
137 741
26 975
138 788
31 967
Not 1
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier, verktyg och installationer Ombyggnad i förhyrda lokaler
Summa anläggningstillgångar
Not 6
164 716
170 755
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Varulager
Förnödenheter 6 034
Summa varulager
6 034
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag
Fordringar hos Stockholms läns landsting
Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 7 16 933
14
50 857
18 846
23 533
6 107
6 107
15 228
179
54 776
29 777
23 663
Summa kortfristiga fordringar
110 183
123 623
Likvida medel
Kassa och Plusgiro
1 009
1 220
Koncernkonto hos Stockholms läns landsting 436 146
397 085
Summa likvida medel
437 155
398 305
Summa omsättningstillgångar
553 372
528 035
SUMMA TILLGÅNGAR
718 088
698 790
14
B ALAN S R Ä K N I N G
(1000-tal kronor)
2011-12-31
2010-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1
EGET KAPITAL Not 8
Bundet eget kapital
Aktiekapital (36 000 aktier á 1 000 kr)
36 000
Reservfond
36 100
36 000
36 100
Summa bundet eget kapital
72 100
72 100
Fritt eget kapital
Balanserat resultat Årets resultat
72 338
70 985 55 461
82 076
Summa fritt eget kapital 143 323 137 537
Summa eget kapital
215 423
209 637
AVSÄTTNINGAR
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Övriga avsättningar
184 346
2 742
Not 9
Not 10
211 135
3 174
Summa avsättningar
214 309
187 088
KORTFRISTIGA SKULDER
Leverantörsskulder
39 286
36 689
Skulder till koncernföretag
69 596
63 337
Skulder till Stockholms läns landsting
2 313
1 992
Övriga skulder
16 200
18 489
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 11
160 961
181 558
Summa kortfristiga skulder
288 356
302 065
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
718 088
698 790
Ställda säkerheter Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
IngaInga
15
K A S S A F L Ö D E S A N A LY S
(1000-tal kronor)
2011
2010
Resultatets kassaflöde
Rörelsens intäkter
1 375 591
1 378 418
Rörelsens kostnader exkl avskrivningar och avsättningar -1 302 658
-1 221 147
Bruttovinst
141 578
157 271
Ränteintäkter
6 872
1 481
Räntekostnader
-264
-88
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapital
148 186
Förändring av rörelsekapital (exkl likvida medel)
Ökning (-) resp minskning (+) av varulager
73
Ökning (-) resp minskning (+) av rörelsefordringar 13 438
Ökning (+) resp minskning (-) av rörelseskulder -18 105
Förändring av rörelsekapital
158 664
722
-23 981
-47 451
-4 594
-70 710
143 592
87 954
Investeringsverksamheten
Investeringar -44 371
-36 860
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Nettoförändring av investeringar -44 371
Kassaflöde efter investeringar
99 221
Aktieägarfinansiering
Betalt lämnat koncernbidrag
-93 840
Aktieägartillskott
33 469
Nettoförändring av finansiering-60 371
Årets kassaflöde
-36 860
51 094
-47 610
46 453
-1 157
38 850
49 937
Likvida medel vid periodens början
398 305
348 368
Likvida medel vid periodens slut
varav 397 085 avser koncernkonto
437 155
398 305
Outnyttjad checkräkningskredit inom koncernkonto
190 000
190 000
SUMMA DISPONIBLA MEDEL 627 155
588 305
16
N OT E R
NOT 1: REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER
Bolagets årsredovisning har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom vad avser
nedan uppräknade områden där Redovisningsrådets rekommendationer har tillämpats.
Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år.
Intäkter. För utförda vårduppdrag redovisas inkomster som är hänförliga till uppdraget som intäkt i förhållande till vård­
uppdragets färdigställandegrad på balansdagen. Ett vårduppdrags färdigställandegrad mäts kontinuerligt genom rapportering
av vårdåtgärder. Bolagets patientrelaterade utgifter kostnadsförs sålunda i takt med att de uppstår. Då beställare av vård,
Försäkringskassan och patienterna faktureras baserat på utförda vårdåtgärder bedöms inte heller nedlagda vårdkostnader som
relevant för att fastställa upparbetade intäkter per balansdagen. I de fall utfallet av ett vårduppdrag inte kan beräknas på ett
tillförlitligt sätt, redovisas intäkter endast i den utsträckning som motsvaras av de uppkomna uppdragsutgifter som sannolikt
kommer att ersättas av beställaren/vårdtagaren. En befarad förlust på ett vårduppdrag redovisas omgående som kostnad.
Inkomstskatter. Bolagen i Landstingshuskoncernen betalar inte inkomstskatt då koncernen, i enlighet med gällande
skatteregler, genom koncernbidrag och aktieägartillskott, kan utjämna de skattemässiga resultaten inom koncernen.
Koncernen har hittills inte behövt betala inkomstskatter och bedömer att med oförändrade skatteregler blir det inte heller
aktuellt att betala inkomstskatter inom en överskådlig framtid.
Fordringar upptas till det belopp varmed de beräknas inflyta. Eventuella fordringar och skulder i utländsk valuta värderas
till balansdagens kurs.
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.
Anläggningstillgångar. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar.
Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för
reparation och underhåll av materiella anläggningstillgångar redovisas som kostnader. Utgifter för att anpassa förhyrda
lokaler till Folktandvårdens verksamhet aktiveras som anläggningstillgång. Avskrivningsperioden anpassas i normalfallet
till hyreskontraktets återstående löptid.
Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden. Härvid tillämpas följande
avskrivningstider:
Datorer
Övriga inventarier, verktyg och installationer
Ombyggnationer i förhyrda lokaler
3 år
5-10 år
5-10 år
Avsättningar redovisas när bolaget har eller kan anses ha en förpliktelse som ett resultat av inträffade händelser, där det
är sannolikt
att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättning görs med det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet.
Omprövning av avsättningar sker varje balansdag. Avsättning för omstruktureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell
plan för åtgärderna finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna.
Leasingavtal. Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal) i Folktandvården Stockholms län AB.
Ersättningar till anställda. Bolagets pensionsförpliktelser redovisas i enlighet med FARs rekommendation nr 4.
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som
medför in- eller utbetalningar.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar finansiella fordringar, kundfordringar, leverantörs­
skulder och leasingskulder.
Kundfordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt
bedömda osäkra kundfordringar.
17
N OT E R
NOT 2: FINANSIELL RISKHANTERING
Policy för riskhantering. Folktandvården Stockholms län AB ingår i koncern under Landstingshuset i
Stockholm AB, som i sin tur ägs av Stockholms läns landsting. Finansverksamheten inom Stockholms läns
landsting samordnas av den centrala funktionen genom AB SLL Internfinans (Internfinans). För hantering av
finansiella risker inom landstinget har framtagits en finanspolicy, som utgör ramverk av regler och riktlinjer för
hantering av finansiella risker. I finanspolicyn görs ett grundläggande ställningstagande som innebär att landstinget
skall bedriva en aktiv finansförvaltning. Detta innebär att landstinget har att hantera finansiella risker inom givna
ramar med beaktande av kostnader för att minimera eller eliminera risker. I finanspolicyn anges att landstingets
förvaltningar och helägda bolag skall avhända sig finansiella risker till Internfinans. Landstingsstyrelsen har att
genom avtal med Internfinans säkerställa att den operativa finansförvaltningen bedrivs inom fastställda riskramar.
Folktandvården Stockholms län AB följer finanspolicyn som ett led i hanteringen av bolagets och landstingets
finansiella risker.
Likviditet i Folktandvården placeras hos Landstinget genom Internfinans i enlighet med finanspolicyn. Bolaget
gör inga placeringar av likviditet utöver placering hos Internfinans.
Ränterisker. Förändringar i marknadsräntan påverkar Folktandvårdens genom att inlåning på koncernkonto
kan ge en lägre avkastning samt att ett eventuellt utnyttjande av krediter riskerar att medföra högre räntekostnader. Den tid det tar för en förändring av räntan att påverka räntenettot beror på tecknade villkor genom avtal.
Folktandvårdens överskottslikviditet finns placerad på koncernkonto i enlighet med finanspolicy. Skuld, respektive
fordran, i koncernkontosystemet ränteberäknas dagligen med en rörlig räntebas till vilken en marginal kopplas.
Enligt finans­policyn skall räntan i systemet följa räntemarknadens fluktuationer och på denna grund vara kopplad
till en räntebas med kort löptid. Respektive underkoncern beslutar om ränte- och kreditvillkor inom den egna
underkoncernen. Räntekapitalisering sker en gång per år per den sista december för såväl skuld- som intäktsränta.
Rörelsefordringar och rörelseskulder. Kundfordringar, leverantörsskulder och liknande finansiella instrument redovisas enligt affärsdagsprincipen. Fordringar upptas till det belopp med vilket det efter individuell prövning förväntas inflyta. Rörelseskulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
Kundkreditrisk. Risken att Folktandvården Stockholms län AB:s kunder inte uppfyller sina åtaganden, dvs
att Folktandvården Stockholms län AB inte får betalt för sina kundfordringar, utgör en kundkreditrisk. För att
begränsa risken för kreditförluster tillämpas som huvudregel kontantbetalning av patientavgifter. Vid bokning av
ny behandling kontrolleras att obetalda fakturor på någon av Folktandvården Stockholms län AB:s mottagningar
inte föreligger för den aktuella patienten.
Prisrisker. Folktandvården är i sin verksamhet utsatt för risker genom prisförändringar främst på materialkostnader,
lokalkostnader och elkostnader. Risken för prisförändringar på materialkostnader begränsas av att upphandling av
sådana varor sker i enlighet med Lagen om offentlig upphandling, vilket medför att priserna på aktuella produkter
därmed är reglerade för en bestämd avtalsperiod. Folktandvårdens verksamhet innebär väsentliga kostnader för
förhyrda lokaler. Bolaget försöker minimera risken för väsentliga prisökningar genom tecknande av långsiktiga
hyresavtal.
18
N OT E R
NOT 3: REVISIONSKOSTNADER
20112010
350513
Ernst & Young revisionsuppdrag
350513
Redovisade belopp inkluderar mervärdesskatt.
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens
förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som
föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
NOT 4: LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR & SOCIALA KOSTNADER
2011
2010
Löner och andra ersättningar
Sociala avgifter och avtal
Pensionskostnader
593 565
178 839 64 859
574 685
179 031
60 839
837 263 814 555
Av bolagets löner och andra ersättningar avser 313 tkr (305 tkr) styrelse och 2 121 tkr (1 426 tkr) verkställande direktör.
Av bolagets pensionskostnader avser 158 tkr (313 tkr) verkställande direktör.
Verkställande direktörens anställning omfattas inte av lagen om anställningsskydd. Bolaget har rätt att säga upp verkställande
direktören med omedelbar verkan. Lön utgår därvid högst under 24 månader. Om verkställande direktören erhåller annan
förvärvsinkomst under dessa 24 månader, skall trots detta full uppsägningslön utgå de första 12 månaderna. För resterande
12 månader skall samordning med uppsägningslön göras på så sätt att uppsägningslönen minskas med 100% per månad av
den nya förvärvsinkomsten.
NOT 5: RÄNTOR
Ränteintäkter avser huvudsakligen Stockholms läns landsting.
Räntekostnader avser huvudsakligen ränta på pensionsskuld (beräknad enligt FAR SRS rekommendation nr 4).
NOT 6: MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
2011
2010
Inventarier, verktyg och installationer
Ingående anskaffningsvärden
364 361
356 792
Inköp
35 317
29 583
Försäljningar och utrangeringar
-27 798
-22 013
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
371 880
364 362
Ingående avskrivningar
Försäljningar och utrangeringar
Avskrivningar -225 574
26 874
-35 439
-205 839
16 708
-36 443
Utgående ackumulerade avskrivningar
-234 139
-225 574
137 741
138 788
Utgående planenligt restvärde inventarier
Ombyggnationer i förhyrda lokaler
Ingående anskaffningsvärden
136 059
134 679
Inköp
9 055
7 278
Försäljningar och utrangeringar
-1 394 -5 898
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
143 720
136 059
-104 091
1 095
-13 749
-96 048
5 765
-13 809
Utgående ackumulerade avskrivningar -116 745
-104 092
Ingående avskrivningar
Försäljningar och utrangeringar
Avskrivningar
Utgående planenligt restvärde ombyggnationer
19
26 975
31 967
N OT E R
NOT 7: FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER
2011
2010
Hyror
13 227
Programvarulicenser
3 331
Övriga förutbetalda kostnader
2 755
Upplupna intäkter, patienter
1 601
Upplupna intäkter, övriga 2 619 Summa
23 533
NOT 8: FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL
Aktiekapital
23 663
Balanserat
resultat
Årets
resultat
Belopp vid årets ingång
36 000
36 100
55 462
Omföring av föregående års resultat enligt bolagsstämma 82 076
Erhållet aktieägartillskott
14 300
Lämnat koncernbidrag
-79 500
Årets resultat
82 076
-82 076
Belopp vid årets utgång
70 985
Reservfond
13 165
3 077
3 102
511
3 808
36 00036 100
72 338
70 985
Aktieägaren har lämnat villkorade aktieägartillskott som uppgår till totalt 210 658 tkr, varav 14 300 tkr under 2011.
NOT 9: AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER
Inga särskilda förpliktelser för styrelse eller verkställande direktör föreligger.
I bolaget har avsättningar för pensioner (och liknande avsättningar) redovisats enligt gällande praxis
och redovisningssed utifrån Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter.
NOT 10: ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR 20112010
2 74251
1 239
2 742
-807-51
Avsättning vid periodens ingång
Avsatt under året
Ianspråktaget under perioden
Summa
3
174
2 742
Avsättningarna avser särskild ålderspension i samband med avtalspensionering.
NOT 11: UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 2011
Sociala avgifter
14 604
Semester- och löneskuld
46 020
Pensioner, individuell del
27 927
Särskild löneskatt, pensioner*
13 312
Beräknad avkastningsskatt 760
Upplupna retroaktiva löner
20 000
Övriga poster
38 338
Summa
15 573
51 069
27 159
27 808
1 480
15 287
43 182
160 961181 558
*Skillnaden mellan åren vad gäller beräknad löneskatt beror till viss del på justering av föregående års löneskatt till skattekontot.
20
2010
N OT E R
NOT 12: OPERATIONELL LEASING
Leasingkostnad 2011
Framtida minimileasingavgifter 2011-2013 2 817 tkr
0 kr/år
NOT 13: INKÖP OCH FÖRSÄLJNING MELLAN KONCERNFÖRETAG 2011
2010
Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning som avser koncernföretag
inom Landstingshuset i Stockholm AB eller Stockholms läns landsting.
Inköp (rörelsens kostnader exkl personalkostnader och avskrivningar) 13%12%
Försäljning 38%38%
NOT 14: MEDELANTAL ANSTÄLLDA2011
Antal
1 242
Antal anställda
2010
Varav
män
Antal
11,93% Varav
män
1 239 12,10%
Antal närvarotimmar ställda i relation till inom företaget normal årsarbetstid.
NOT 15: FÖRDELNING MÄN/KVINNOR I LEDNINGSFUNKTIONER
2011
Styrelsen
Verkställande Direktör
Övriga ledningsorgan
Antal
Varav
män
Antal
Varav
män
7
1
8
29% 7
0% 1
50% 8
29%
0%
50%
NOT 16: SJUKFRÅNVARO2011
Total sjukfrånvaro
• Långtidsfrånvaro
• Sjukfrånvaro män
• Sjukfrånvaro kvinnor
• Anställda -29 år
• Anställda 30-49 år
• Anställda 50 år
2010
2010
5,9%
5,8%
48,0% 51,9%
3,3% 3,0%
6,2% 6,2%
5,1% 5,1%
6,2% 5,9%
5,7% 5,9%
Långtidsfrånvaron avser antal sjuktimmar för långtidssjuka i förhållande till total sjukfrånvaro.
NOT 17: UPPGIFTER OM MODERFÖRETAG
Moderföretag i den största koncern där Folktandvården Stockholms län AB är dotterföretag och koncernredovisning
upprättas är Stockholms läns landsting, org. nr 232100-0016, Stockholm. Moderföretag i den minsta koncern där Folktandvården Stockholms län AB är dotterföretag och koncernredovisning upprättas är Landstingshuset i Stockholm AB,
org nr 556477-9378, med säte i Stockholm.
NOT 18: NYCKELTALSDEFINITIONER
Soliditet I. Eget
kapital i procent av totalt kapital.
Avkastning på totalt kapital.
Avkastning på eget kapital.
Rörelseresultat i förhållande till genomsnittlig balansomslutning.
Rörelseresultat i förhållande till genomsnittligt eget kapital.
21
R E V I S I O N S B E RÄTTE LS E
Stockholm 2012-02-14
Meg Tivéus
Eva Frunk-Lind
Barbro Sjölander
Sylvia Lindgren
Annika Dovander Chaim Zlotnik
Ann-Charlotte Frank Lindgren
Styrelseordförande
Lennart Låftman
ArbetstagarrepresentantArbetstagarrepresentant
Vår revisionsberättelse har avgivits 2012-03-22
Ernst & Young AB
Magnus Fagerstedt
Auktoriserad revisor
Lekmannarevisorernas granskningsrapport har avgivits 2012-03-20.
22
Verkställande direktör
23
Folktandvården Stockholms län AB · Tel vx 08-123 166 00
www.folktandvardenstockholm.se