Forskning och Utvecklingsprojekt 2014
Forskning och Utvecklingsprojekt 2014 Sammanställt av: Pia Gabre Cheftandläkare, FoU-ansvarig 2015-02-02 Folktandvårdens kansli Ulleråkersvägen 21, 750 17 Uppsala Innehåll Forskning och utveckling i Folktandvården, Uppsala län Forskning Utvecklingsarbete 3 3 4 Utvecklingsprojekt Förstärkta hälsofrämjande insatser för att förebygga karies hos barn och ungdomar i Enköping Barns upplevelse av tandvårdsbesöket Förändrat samarbete mellan tandvård och barnavårdscentraler Hälsofrämjande insatser och tandvård för barn på asylboendet Ribbingebäck Endodontinätverk i Uppsala län Telemedicinronder, Gerioweb, för patienter med särskilda behov Utvärdering samt förbättring av ortodontins konsultationsverksamhet Telemedicinronder på specialisttandvården på Kaniken Förbättra munhälsan hos personer med ätstörningar Utveckling av journalsystemet för tandvård – T4 Version 3 Tidbokning via internet Kvalitetsledningssystemet Kunskapscentrum för äldretandvård Förbättrad munvård för äldre på äldreboenden Sköra äldre personers tandvårdsbesök Munhälsa hos äldre som sent i livet invandrat till Sverige 5 5 Forskningsprojekt med anslag från Folktandvårdens FoU-råd Implementering av ny teknik och ny behandlingsmetod i Folktandvården Uppsala län Utvärdering av sluten ortodontisk framdragning av retinerade hörntänder i överkäken En prospektiv undersökning av de mikrobiologiska och immunologiska förhållanden hos friska och periimplantitdrabbade tandimplantat En prospektiv randomiserad studie av parafunktion, käkfunktion och patient-upplevelse innan och efter bettrehabilitering samt utvärdering av bettrehabilitering med keramiska och resinförstärkta CAD/CAM kronor Oönskade vårdhändelser i Folktandvården – ett projekt för ökad Patientsäkerhet Studie av den antibakteriella effekten av laserbehandling jämfört med 1 % NaOCl i infekterade rotkanaler Erfarenheter av frisktandvård bland patienter som har tecknat om avtalet – en intervjustudie Tandhygienisten i skolan – ett hälsofrämjande projekt Effektiviteten av en individuell skräddarsydd behandling för individer med karies Noctural enuresis and rapid maxillary expansion - long term effect, prognostic factors, quality of life and sleep quality 5 6 6 7 7 8 9 9 10 10 11 11 11 12 13 14 14 15 15 16 16 17 18 18 19 20 1 Effektiviteten av ett mindfulnessbaserat övningsprogram med 21 ACT-orienterat förhållningssätt för ungdomar med långvarig orofacial smärta Faktorer av betydelse för att kunna förutsäga behandlingsutfallet av 21 patienter med diskförskjutning utan återgång i käklederna Patients´ experience of therapeutic jaw exercises in the 22 treatment of masticatory myofascial pain Therapeutic jaw exercises and interocclusal appliance therapy in 23 patients with masticatory myofascial pain – a randomized controlled study Dygnsrytmens betydelse för ungdomars munhälsa – en 24 case-control studie Virtuell bettregistrering – en ny metod för att skapa en 3D-modell 25 för planering av ortognatkirurgi CBCT – ett verktyg för utvärdering av behandlingsresultat av 26 rotfylldatänder? Betydelsen av spaltstorlek och ursprunglig morfologi för 26 behandlingsresultatet hos barn med gomspalt eller läpp-käk-gomspalt Uppföljning av dentala implantat installerade i käkhålans 28 botten för benuppbyggnad utan användning av bentransplantat eller benersättningsmedel Uppfattning av smärta orsakad av ortodontisk behandling med 28 två olika bracket-system med olika friktionsgrad Studier av laserteknik i kariesbehandling och slemhinnekirurgi med 29 avseende på patienternas upplevelse, behandlingstid, fyllningars överlevnad och läkningsprocess Multidisciplinär rehabilitering av cancer i maxilla och mandibel 30 Läkningsresultat efter kirurgisk behandling av peri-implantit vid en 31 specialist klinik inom Parodontologi i Uppsala: En retrospektiv studie Sedering av vuxna med Midazolam i Folktandvården Uppsala – 31 en retrospektiv journalstudie Ungdomars uppfattning om bettets utseende (bettavvikelse) och 32 dess inverkan på oral hälsa, funktion, självkänsla och livskvalitet Clinical and experimental studies of bone substitutes and dental 33 implants in bone sites Publikationer 2014 33 2 Forskning och utveckling i Folktandvården, Uppsala län En väl organiserad FoU-verksamhet är en viktig faktor för att Folktandvården inte enbart utvecklas till en vårdproducent utan i stället ett vårdproducerande kunskapsföretag med uttalad hälsoinriktning. FoU-verksamheten är även en positiv faktor vid rekrytering och för att behålla personal, den stimulerar kritiskt tänkande och är kompetenshöjande. Forskning och utveckling är därför prioriterade områden inom Folktandvården i Uppsala län. Detta bokslut redogör för viktiga utvecklingsprojekt som bedrivs inom verksamhetens olika områden och beskriver dessutom de forskningsprojekt som år 2014 hade ekonomiskt stöd av Folktandvården. År 2014 startade ett nytt FoU-område i Folktandvården – Kunskapscentrum för Äldre-tandvård. Kunskapscentrums FoU-projekt beskrivs i ett särskilt kapitel i bokslutet medan centrats totala verksamhet beskrivs i en särskild verksamhetsberättelse. Forskning Som ett led i forskningsstrategin stödjer Folktandvården i Uppsala medarbetare som önskar forska. Medarbetare kan ägna viss del av sin arbetstid åt forskning med bibehållen lön och hemmakliniken kompenseras för lönekostnader, visst intäktsbortfall och overhead kostnader genom anvisade medel för forskning. Medarbetaren ansöker om forskningsdagar och projekten skall ligga inom något av Folktandvårdens strategiska programområden: omvårdnad, prevention, diagnostik, sjukdomsbehandling eller rehabilitering/rekonstruktion. Årligen fördelar Folktandvården ca 2 miljoner på forskningsprojekten. Projekten skall godkännas av en etisk kommitté när detta är aktuellt. Sedan hösten 2010 har Folktandvården varit ansluten till databasen FoU i Sverige, en domän som innehåller information om forsknings- och utvecklingsarbete i Sverige samt ett webbaserat ansökningssystem för ansökan av projektmedel. Två gånger per år bedömer Folktandvårdens FoU-råd som består av tre disputerade forskare de ansökningar som inkommit från medarbetarna. Det ska finnas en utförlig projektplan och projekten värderas efter en bedömningsmall. Vid behov anlitas en extern sakkunnig. Ickedisputerade sökande prioriteras och sökande skall vara anställd av Folktandvården, landstinget i Uppsala län, och ansökan skall gälla ett forskningsprojekt med anknytning till Folktandvårdens verksamhet. Folktandvården önskar stimulera medarbetare i allmäntandvården till större forskningsintresse och aktivitet. FoU-rådet anordnar varje år en FoU-dag för alla forskningsintresserade medarbetare och föreläsare som kan lära ut om forskningsprocessens olika delar bjuds in. Forskningsdagen 2014 tog upp statistik i RCT-studier och systematiska litteraturöversikter. FoU-intresserade medarbetare träffades i Forskarklubben vid ett tillfälle, som innebär en möjlighet att träffas kvällstid för att i seminarieform få diskutera sina egna forskningsprojekt. I samband med Tandvårdsdagen som hölls för all personal i Folktandvården i december 2014 hölls en posterutställning där cirka 20 pågående FoU-projekt presenterades och dessutom hölls fyra muntliga forskningsrapporter i stora auditoriet. FoU-rådet startade sin verksamhet 2000 och sedan starten har stöd getts till elva doktorsavhandlingar, tre licentiatavhandlingar och ett stort antal vetenskapliga artiklar och presentationer. Fyra medarbetare är nu registrerade som doktorander och ca 30 projekt får ekonomiskt stöd av Folktandvården. Folktandvårdens FoU-utbildning är ett viktigt komplement till den forskning som bedrivs vid de odontologiska fakulteterna och vid andra hög-skolor. Flertalet av de projekt som fått stöd av FoU-rådet i Uppsala län genomförs i samverkan med någon högskola eller universitet. 3 Utvecklingsarbete Utvecklingsarbete sker inom Folktandvårdens kärnverksamhet, dvs. tandvård, men också inom stödprocesserna som krävs för att tandvården ska kunna utföras såsom personalområdet, IT och teknik. Utvecklingsarbetet finansieras genom intäkter från patientverksamheten, men där målgruppen för utvecklingsprojektet är hela länets befolkning kan finansiering ske via anslag från landstinget. I detta bokslut presenteras utvecklingsprojekt med en formell projektplan och strukturerad utvärdering. Bland övrigt utvecklingsarbete kan nämnas: - Voxit, röststyrning av journaldokumentation har införts på alla kliniker och ett omfattande implementeringsarbete har genomförts. En superanvändargrupp har startats som leds av en ansvarig tandhygienist - Röntgen. Under ledning av en kvalitetsgrupp för digital röntgen genomförs kontinuerligt kvalitetsinsatser. Under hösten har ett övningsprogram för digital röntgen utvärderats. Programmet innebär att personal kan öva inställningsteknik och se resultatet på dataskärmen utan att exponera röntgen. Programmet tar bort röntgenstrålningen vid övningstillfället och har också potential att minska strålningen i patientarbetet genom att personalen blir skickligare på att ta optimala röntgenbilder. Beslut har tagits att köpa in övningsprogrammet och det kommer att börja användas våren 2015. - Barns delaktighet och medbestämmande. För att ge personalen stöd i frågor som involverar barns självbestämmande har fem kliniska fall tagits fram. Fallen har gemensamt diskuterats på klinikmöten för att ett gemensamt förhållningssätt ska kunna uppnås. - SKaPa – ett nationellt kvalitetsregister för tandvården. Efter flera års utvecklingsarbete finns nu ett nationellt kvalitetsregister för karies och parodontit. November 2011 började Folktandvården överföra data från patientjournaler till SKaPa men processen har varit tekniskt komplicerad. SKaPa har 2012-2013 gett ut årsrapporter och data har successivt kvalitetssäkrats. - Munhälsobedömningar i Senior Alert. I ett tidigare genomfört projekt har sjukvårdspersonal på Enköpings lasarett genomfört munhälsobedömningar med hjälp av verktyget ROAG på personer som nyinsjuknat i stroke. Sjukhustandvården har tagit fram ett utbildningsmaterial i lärplattformen Ping-Pong. Sedan en munhälso-modul inkluderats i kvalitetsregistret Senior Alert har utbildning i ROAG fortsatt att ges till sjukhusets personal. - Nya riktlinjer för antibiotikaprofylax kom 2012 och för antibiotikabehandling 2014. I samarbete med Strama studerades tandläkarnas kunskap om antibiotika, attityder till användning och indikationer för förskrivning genom en enkät och intervjuer 2013. Arbetet med att begränsa antibiotikaförskrivningen har fortsatt 2014 och en ny mätning av tandläkarnas kunskaper och följsamhet till riktlinjer planeras under 2015. 4 Utvecklingsprojekt Förstärkta hälsofrämjande insatser för att förebygga karies hos barn och ungdomar i Enköping Ansvarig: Eva Hedman, tandhygienist, Folktandvårdens kansli Bakgrund: Tandhälsan är ojämnt fördelad i Uppsala län och under många år har den största karies-förekomsten funnits i länets södra delar. Höstterminen 2012 startade ett samarbetsprojekt mellan Enköpings kommun och Folktandvården. Syfte: Att förbättra tandhälsan och att minska ojämlikheten när det gäller tandhälsan i Enköpings kommun. Metod: Insatserna sker främst i skolan, men för att få större genomslag genomförs även aktiviteter till övrig befolkning i Enköping. Aktivitet i skolan, fluorlackning: Elever i klass 5-9 på fyra utvalda skolor där kariesaktiviteten är hög erbjuds fluorlackning var 6:e månad. Fluor-lackningen är frivillig och utförs på skolan av tandsköterska och tandhygienist från FTV. Duraphatlack används och lacket appliceras med spruta. För bästa effekt får eleverna själva göra rent mellan tänderna med tandtråd före lackningen. Undervisning om munhälsa: Tandvårdspersonalen genomför lektioner om munhälsa och deltar i skolornas hälsofrämjande temadagar. Undervisningen handlar om att föra samtal i grupp utifrån ett hälsofrämjande perspektiv och stimulera till diskussion i klassen. Aktivitet i samhället: Befolkningen i Enköping ska nås av budskapet om hur fluortandkräm används på ett effektivt sätt. Budskapet sprids med hjälp av massmedia och genom att tandvårdspersonal finns ute i samhället vid olika events. Resultat: Effekten av projektet ska utvärderas efter vårterminen 2015. Tandhälsodata utvärderas i första hand genom ordinarie epidemiologiska data som hämtas frånpatientjournalen. Befolkningens kunskap, attityd och beteende när det gäller fluortandkräm ska mätas genom en enkät. Barns upplevelse av tandvårdsbesöket Ansvarig: Eva Hedman, tandhygienist, Folktandvårdens kansli Bakgrund: Folktandvården vill i linje med Landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter lyfta fram barnens egna perspektiv och fråga de yngre barnen 3-5 år gamla hur de upplever besöket hos tandläkaren. Syfte: Projektet syftar till att ta fram och testa frågor som riktar sig till yngre barn samt öka kunskapen om deras upplevelser av besöket hos Folktandvården. Metod: En enkät med fyra frågor till barnet och tre frågor till vuxna har tagits fram i samarbete med Barnombudsmannen i Uppsala län. Frågorna har lagts in i enkätverktyget Webropol och testats via surfplatta på Folktandvården Liljeforstorg. I direkt anslutning och efter genomfört besök har enkätfrågorna besvarats. Eftersom barn är situationsbundna var det viktigt att deras uppfattningar fångades så nära besöket som möjligt. Varje barn som svarade fick också välja en studsboll med ett glatt eller ett ledset ansikte, därmed fick barnet ytterligare möjlighet att berätta hur de upplevde besöket. Resultat: Insamling av data har skett under november/dec månad. Resultatet tas fram och redovisas statistiskt via Webropol under januari 2015. 5 Förändrat samarbete mellan tandvård och barnavårdscentraler Ansvarig: Eva Hedman, tandhygienist, Folktandvårdens kansli Bakgrund: I vårdavtalet beskrivs att Folktandvården ska bedriva munhälsoinformation till barn/föräldrar i samarbete med Barnavårdscentralen (BVC). Informationen når dock inte alla föräldrar på BVC främst på grund av att föräldrarna inte kommer till inbokade möten på BVC. I Örebro län har ett nytt arbetssätt prövats där BVC-sjuksköterskorna informerar om munhälsa vid ordinarie BVC-besök. Syfte: Syftet med projektet var att skapa ett arbetssätt där BVC-personalen förmedlar kunskap om munhälsa integrerat i det övriga hälsofrämjande arbetet och där en hög andel föräldrar nås av informationen. Metod: Det nya arbetssättet har därför provades initialt på två BVC-mottagningar i länet, Storvreta och Liljeforstorg. I samband med 10-månaders-besöket informerades föräldrar om munhälsa i enlighet med den anvisning som redan nu finns i metodboken för BVC. Nytt i projektet var att BVC-sjuksköterskan inspekterade barnets munhåla. Då flera riskfaktorer för att utveckla munsjukdomar kunde identifieras kontaktade BVC-personalen Folktandvården för råd eller för att få en besökstid för barnet. Tandvården har ställt undervisningsmaterial till förfogande, liksom tandborstar och broschyrer för utdelning. För att mäta utfallet användes statistik från Barnhälsovården (Basta) samt enskilda intervjuer. Sex intervjuer genomfördes med samtliga deltagare, fyra distriktssköterskor och två tandsköterskor på respektive BVC och Folktandvård. Täckningsgraden mättes, dvs. hur stor andel av 10-månaders barn som fått ta del av informationen. Detta jämfördes med hur stor andel som fått information när Folktandvården genomförde insatsen. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att 92-95 % av barn och föräldrar på båda BVC nåddes av informationen, vilket pekar på att information som ges av BVC-sköterskor i samband med besöket vid 10 månader når betydligt fler barn och föräldrar än om samma information utförs av tandvårdspersonal på BVC eller på Folktandvårdsklinik (ca 55 %). Erfarenheterna från projektet var genomgående positiva och kommunikationen och samarbetet mellan avdelningarna ökade enligt sköterskorna på både BVC och FTV. Utbildningsmaterialet (broschyr Gaddguiden, blädderblock Barnets friska tänder och tandborste) beskrevs som bra och ett användbart verktyg som stimulerade till tvåvägskommunikation. Dessutom var materialet till stor hjälp vid själva planeringen och struktureringen av samtalet med föräldrarna. Under 2014 har det nya arbetssättet införts på i stort sett alla länets BVC och Folktandvårdskliniker. Hälsofrämjande insatser och tandvård för barn på asylboendet Ribbingebäck Ansvarig: Lisa Callmar, tandläkare, allmäntandvården Seminariet Bakgrund: Tandhälsan har i flera studier rapporterats vara sämre i grupper med invandrarbakgrund och de besöker inte tandvården lika ofta som de som är födda i Sverige. Även kunskapen om tandhälsa och egenvård för att förebygga munsjukdomar är sämre hos unga som har invandrarbakgrund och munhygienåtgärderna utförs mer sällan. Under hösten 2014 öppnades ett nytt asylboende, Ribbingebäck, i Järlåsa i Uppsala län. Boendet har 180 platser och majoriteten av de asylsökande kommer från Syrien och talar arabiska. Av de asylsökande är cirka 60 barn under 18 år. Syfte: Projektet har två huvudsyften – att vara hälsofrämjande och att ge asylsökande barn och ungdomar tandvård. Den primära målgruppen är barn och ungdomar upp till 18 år, men för de hälsofrämjande insatserna är även deras föräldrar och andra vuxna asylsökande målgrupp. Den specifika målsättningen med projekten är att: 1. Öka kunskapen om munsjukdomar och hälsofrämjande/förebyggande åtgärder, 2. Stimulera till tandborstning med fluor- 6 tandkräm två gånger dagligen för alla, och 3. Ge barn och ungdomar tandvård på ett lättillgängligt sätt i trygg miljö. Metod: Hälsofrämjande insatser: Utbildning/information om munhälsa och hur man kan undvika munsjukdomar genom egna insatser genomförs med primär inriktning på barn tandhälsa, men även vuxna uppmuntras att delta. Folktandvårdens informationsmaterial för barn delas ut och kompletteras med information på arabiska från SBU och 1177.se. Tandborste och stor tandkrämstub delas ut till alla deltagare. Tandvård: Tandvård för barn och ungdomar erbjuds med mobil utrustning på plats i asylboendet. Om inte tidboken fylls med barnpatienter kan behandling erbjudas till vuxna enligt reglerna för vård som inte kan anstå. Projektet utvärderas i slutet av 2015. Antalet patienter som fått hälsofrämjande insatser och tandvård redovisas. För barn och ungdomar görs en epidemiologisk uppföljning likande den som görs för alla barn och ungdomar. Dessutom utvärderas vilka behandlingar som genomförts. Resultat: Vid två tillfällen har munhälsoinformation getts i grupp på asylboendet av tandhygienist från Folktandvårdens kansli och arabisktalande tandsköterska i samarbete. Det ena informationstillfället inriktades på barn upp till 8 år, det andra på 8-18 år. Under december 2014 fanns den mobila utrustningen på plats i asylboendet. Eftersom IT-stödet på Ribbingebäck inte tillåter att röntgen används hade kliniken på Seminariet öppet två lördagar i november då samtliga barn bussades till kliniken för att ta röntgen. Den mobila utrustningen kommer även att finnas på asylboendet en period under våren. Endodontinätverk i Uppsala Län Ansvarig: Erik Ardesjö. Specialisttandläkare, Specialistkliniken Kaniken Bakgrund: Väntetiden för specialistbehandling på endodontiklinikenär lång och möjligheten att erbjuda högkvalificerade endodontiska behandlingar i länet behöver därför förstärkas. Endodonti kräver vana och skicklighet dels för diagnostik och dels för att kunna arbeta i svåråtkomliga lokalisationer där det samtidigt krävs hög precision. För att möjliggöra detta används operationsmikroskop och Folktandvården i Uppsala Län har därför utrustat 12 tandvårdskliniker med operationsmikroskop. Ett endodontinätverk har startat där specialistkliniken utbildar intresserade tandläkare från klinikerna i mikroskopanvändande och annan endodonti. Även privattandläkare erbjuds att delta i nätverket. Syfte: Svårighetsgraden av endodonti som kan utföras inom allmäntandvården ökar vilket leder till minskad remissbelastning och därmed kortare köer till endodontikliniken. Metod: En gång per halvår samlas nätverket för främst teoretisk utbildning. Aktuella tandläkare ges också möjlighet att auskultera på endodontikliniken samt erbjuds möjlighet att behandla egna patienter på endodontikliniken under handledning. Tandläkare som ingår i nätverket har utökad möjlighet att konsultera endodontispecialist via telefon inom projektets ramar. Telemedicinronder, Gerioweb, för patienter med särskilda behov Ansvarig: Terje Persson, övertandläkare, Sjukhustandvården Seminariet Bakgrund: Termen telemedicin innebär att ge medicinsk vård på distans. Med hjälp av vardagsteknologi och andra IT-lösningar är syftet att erbjuda alla en god och jämlikt fördelad tandvård - oavsett var man bor i länet. Som ett komplement till det personliga mötet har telemedicin flera fördelar såsom förbättrad tillgänglighet, kortare vårdköer, ökad patientsäkerhet, ökad produktivitet och mindre miljöpåverkan. Sedan hösten 2013 har en nationell databas, Gerioweb, funnits tillgänglig. Enskilda behandlare kan få hjälp av 7 specialister för att terapiplanera komplicerade fall. Inom Gerioweb kan även utbildningsaktiviteter äga rum. Syfte: Behandlare ska få utökade möjligheter att få stöd vid terapiplanering av patienter med komplicerade vårdbehov genom telemedicinronder. Alla invånare i länet ska kunna dra nytta av möjligheten av att få stöd och därför finns möjligheten att boka terapironder för både Folktandvårdens och privattandvårdens behandlare. Metod: Terapimöten hålls en timma varje månad och vid behov kan detta utökas. Behandlare lägger in de fall som önskas få hjälp med oidentifierade i databasen. Under telemedicinmötet kan både tandläkare som lagt in fall och andra intresserade ansluta sig till mötet. Tandläkare med hög kompetens inom orofacial medicin leder terapidiskussionerna. Telemedicinmöten används även för kortare utbildningsinsatser. Under hösten 2014 har även privattandläkare anslutit sig till telemedicinronderna. Projektet kommer att utvärderas 2015. Antalet inbokade patientfall och antalet unika behandlare som använt möjligheten ska redovisas. Dessutom ska de visande behandlarnas uppfattning om konsultationerna redovisas. Utvärdering samt förbättring av ortodontins konsultationsverksamhet Ansvarig: Erika Reiser, specialisttandläkare, Tandregleringskliniken Uppsala Bakgrund: Folktandvårdens ortodontikliniker har uppdraget att utföra urval av de barn och ungdomar som är berättigade till avgiftsfri ortodontisk specialisttandvård samt att utbilda och utgöra stöd vid interceptiva ortodontiska åtgärder som utförs inom allmäntandvården. År 2013 använde specialisttandvården 103 arbetsdagar för urvalsprocessen. Utöver detta tillkommer också tid för ett stort antal inkommande remisser på barn med frågeställningar som besvaras enbart genom granskning av röntgenbilder, foton och dylikt. För allmäntandvården utgör bettutvecklingskontroller en viktig och omfattande del av barntandvården. Att diagnoser inom området bettutveckling försenas är en allvarlig avvikelse och en av de vanligaste anmälningarna som registreras i vårt avvikelsehanteringssystem. Teamarbete blir allt vanligare där tandhygienister och tandsköterskor utför delar av undersökningen. Säkra rutiner och tillräcklig kunskap hos alla personalkategorier krävs för att ge vård med bra kvalitet. Syfte: Syftet med projektet är att kartlägga och utvärdera urvalsprocessen för ortodontisk specialisttandvård samt ta fram gemensamma mallar och kalibrera specialisttandläkarnas urvalsbedömning. Syftet är också att utforma ramverk och riktade insatser för att öka kvalitén och effektiviteten på konsultationsverksamheten genom extra utbildning till så kallade ”ortodontiteam” på fFolktandvårdens allmäntandvårdskliniker samt extra utbildningstillfällen riktade till privattandvården. Metod: Utbildningstillfällen för privattandläkare kommer att hållas på kvällstid både i Enköping och Uppsala där samtliga remitterande tandläkare bjuds in. Under hösten 2014 kommer 2 pilotkliniker inom Folktandvårdens allmäntandvård att utses. Under våren 2015 kommer samtliga ortodontikonsultationer på dessa 2 kliniker att utvärderas med avseende på process och effektivitet (utfall/träffsäkerhet). Ett formulär kommer att tas fram där den konsulterande ortodontisten bedömer varje visad patient med avseende på om konsultationen varit produktiv d.v.s. resulterat i urval för ortodontisk specialistvård eller interceptiva ortodontiska åtgärder inom allmäntandvården. Även kostnadseffektiviteten kommer att beräknas. Samtliga urvalstandläkare kommer att träffas 1 gång/termin för utformning av ramverket för konsultationsverksamheten samt kalibreringsövningar och diskussioner. Under hösten 2015 kommer s.k. ortodontiteam att utses på de 2 pilotklinikerna och erbjudas extra utbildningsinsatser. Dessa team blir respektive kliniks ”bollplank” vad gäller ortodonti och kommer ansvara för att respektive klinik visar rätt patienter vid rätt tidpunkt med motiverad frågeställning samt adekvat röntgenunderlag. 8 Projektet kommer att utvärderas under vår och höst 2016 med samma tillvägagångssätt som innan införandet av s.k. ortodontiteam på klinikerna används. Resultat: Under 2014 har projektet planerats och utbildningskvällar för allmäntandläkare inom privattandvården i Uppsala och Enköping har anordnats. Telemedicinronder på specialisttandvården på Kaniken Ansvarig: Birger Narby, klinikchef, Specialistkliniken Kaniken Bakgrund: Telemedicinronder har använts i Folktandvården i Uppsala län under flera år främst som verktyg för terapiplaneringar. Till en början användes telemedicin som en försöksverksamhet där Notes användes som databas för patientfallen. Av informationssäkerhetsskäl har telemedicinronderna med specialisttandvården övergått till att använda journaldatabasen T4. Allmäntandvårdens kliniker har haft möjligheten att boka ronder med specialisttandläkare för sin klinik mot en fast ersättning per timma. Dock har möjligheten utnyttjats sparsamt av klinikerna. I stället har det efterfrågats möjlighet för enskilda behandlare att boka tid på telemedicinronder för att få hjälp med terapiplanering av patienter med komplicerade vårdbehov. För att möta behovet kommer telemedicinronder möjliga att boka för alla behandlare att genomföras. För de kliniker som önskar boka telemedicinrond kvarstår den möjligheten. Syfte: Behandlare ska få utökade möjligheter att få stöd vid terapiplanering av patienter med komplicerade vårdbehov genom telemedicinronder. Metod: Specialisttandvården Kaniken erbjuder frekventa tider då behandlare kan anmäla patientfall där stöd för terapiplanering önskas. Tiderna ska erbjudas en gång per vecka eller oftare. Projektet är anslagsfinansierat genom utvecklingsmedel som landstinget tillhandahåller. Det innebär att alla invånare i länet ska kunna dra nytta av möjligheten. Möjligheten att boka terapironder ska därför finnas för både Folktandvårdens och privattandvårdens behandlare. Kaniken ska inte debitera patienter eller behandlare. Behandlaren som visar sin patient kan debitera för sin egen tid i samband med konsultationen. Projektet utvärderas under 2015. Antalet inbokade patientfall och antalet unika behandlare som använt möjligheten ska redovisas. Dessutom ska de visande behandlarnas uppfattning om konsultationerna redovisas. Förbättra munhälsan hos personer med ätstörningar Ansvarig: Rita Lytkins, tandhygienist, Sjukhustandvården Seminariet Bakgrund: Vid ätstörningar påverkas ofta tänderna och andra vävnader i munhålan. Vid anorexia och bulimia nervosa kan självsvält, kräkningar och kostvanor orsak allvarliga skador på tänder, tex. erosioner (frätskador) och karies. Vid erosioner blir emaljen tunnare eller försvinner helt. Resultatet kan bli smärtor och estetiska problem med tänderna. Det är svårt och kostsamt att rehabilitera ett bett som drabbats av långtgående erosioner. Patienter med ätstörningsproblematik kan få särskilt stöd från både den statliga tandvårdsförsäkringen, särskilt tandvårdsbidrag STB, och via landstingets tandvårdsstöd för rehabilitering när sjukdomen inte längre är i aktiv fas. Det är dock få patienter som tar del av stöden. År 2013 fick endast en patient i länet stöd via landstingets tandvårdsstöd. Syfte: Patienter och vårdpersonal inom hälso- och sjukvården ska få ökad kunskap om hur ätstörningar påverkar tandhälsan samt om ekonomiska stöd som finns för tandvård. Patienterna ska få tillgång till förebyggande insatser för att öka munhälsan och till oral rehabilitering. Metod: Patienter på ätstörningsenheter i länet erbjuds information i grupp som ger kunskap om effekter på tänder och övriga vävnader i munnen och om de ekonomiska stöd från landsting och stat som finns för patientgruppen. En informationsbroschyr tas fram som ska 9 finnas tillgänglig där patienter med ätstörningsproblematik finns för att öka kunskapen hos både patienter och vårdpersonal. I samband med informationen erbjuds förebyggande bettrehabiliterande insatser. Projektet utvärderas under 2015. Antalet patienter som fått information och hur många enheter som tillhandahåller broschyren redovisas. Dessutom hur många patienter som fått vård i länet enligt tandvård som led i sjukdomsbehandling S15. Utveckling av journalsystemet för tandvård – T4 Version 3 Ansvarig: Kristina Wass, IT-chef, Folktandvårdens kansli Bakgrund: Journalsystemet är ur många aspekter ett viktigt redskap för tandvården eftersom det påverkar vårdkvalitet, patientsäkerhet, arbetssätt och arbetsmiljö samt i förlängningen även tandvårdens ekonomi. Det nuvarande journalsystemet T4 har använts sedan början av 2000-talet och har efter ett flertal uppdateringar blivit svårarbetat. I samarbete med 14 andra folktandvårdsorganisationer pågår nu ett omfattande utvecklingsarbete av den elektroniska patientjournalen. Syfte: Syftet med projektet är att tillsammans med leverantören skapa en landstingsgemensam version av T4 och ett gemensamt förhållningssätt till utveckling och förvaltning av systemet baserat på enhetliga verksamhetskrav. Målet med projektet är bland annat en effektivare verksamhet, ökad kvalitet på systemstöd och data, nöjda användare och effektiv verksamhetsuppföljning. Resultat: Under 2014 har 20 arbetsgrupper tagit fram kravspecifikationer inom olika vårdoch administrativa områden som ska utgöra en grund för det kommande förbättringsarbetet. Under 2015 ska leverantören bygga en ny version av patientjournalen som ska resultera i en pilotversion som landstingen kan testa. Tidbokning via internet Ansvarig: Maria Höglund, klinikchef Liljeforstorg Bakgrund: Ur ett tillgänglighetsperspektiv är det viktigt för våra patienter att kunna boka tid för undersökning och behandling via Internet. Ur ett arbetsmiljöperspektiv kan detta uppfattas som negativt av tandvårdspersonalen eftersom möjligheten att planera tidboken minskar. Tidboksplanering är ett sätt för tandvården att effektivisera verksamheten och det finns en risk att större inflytande från patienterna påverkar vårdkapaciteten och intäkter negativt. Syfte: Syftet med detta projekt är att beskriva hur patienterna ska kunna ges möjlighet att själva boka tider i allmäntandvårdens tidböcker utan att de negativa effekterna på arbetsmiljö och effektivitet i vården blir betydande. Metod: En arbetsgrupp med representanter från alla nätverk har under 2014 analyserat möjligheter och risker med att låta patienter själva boka tider på nätet. Befintliga patienter ska kunna boka om tider, nya patienter kunna boka tid för undersökning och akuta patienter boka tid för akutbesök. Målsättningen har varit att antalet patienter som bokar på nätet ska öka, att patienterna ska uppleva det som enkelt att boka tid, att det blir en tidsbesparing för receptionen och att medarbetarna upplever internettidbokning som positivt. Resultat: Arbetsgruppen har föreslagit ett nytt arbetssätt som innebär att bokning sker från Mina vårdkontakter på ett för patienten säkert sätt. Genom att patienten anger sitt personnummer och anger orsak till besök styrs bokningen till tandläkare eller tandhygienist. All obokad tid för tandhygienister ska finns tillgänglig för internetbokning och dessutom 1,5 timmar för varje tandläkare per vecka. Det nya arbetssättet är samverkat med fackliga organisationer och ska börja tillämpas 1 januari 2015. 10 Kvalitetsledningssystemet Ansvariga: Gunilla Swanholm, tandvårdsdirektör, och Pia Gabre, cheftandläkare, Folktandvårdens kansli Landstinget har fattat beslut om att införa ett processbaserat ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet inom landstinget i Uppsala län krav i enlighet med krav i Patientsäkerhetslagen och SOSFS 2011:9. Det är ett långsiktigt arbete som kommer att pågå under flera år och det innebär att Folktandvårdens kärn- och stödprocesser ska beskrivas, förbättras och implementeras. Under hösten 2014 har Folktandvården med hjälp av ett konsultföretag tagit fram en projektplan för de närmaste tre åren. Projektplanen har föregåtts av en nulägesanalys och en GAP-analys som beskriver och prioriterar det utvecklingsarbete som ska utföras de närmaste åren. Kärnprocesserna har identifierats som: 1. Hälsofrämjande och förebyggande insatser 2. Diagnostik 3. Behandlingar Även ett flertal stödprocesser har identifierats som till exempel ekonomi, HR, IT, Forskning, utveckling och utbildning. Under hösten har en projektledare rekryterats som börjar sitt arbete på 50 % i januari 2015. Kunskapscentrum för Äldretandvård Folktandvården invigde ett Kunskapscentrum för Äldretandvård (KÄT) i januari 2014 och. Det övergripande syftet är att skapa förutsättningar för att alla delar av God vård-begreppet ska kunna uppfyllas när det gäller äldres tandvård – den ska vara kunskapsbaserad, säker, effektiv, patientfokuserad, jämlik och kunna ges i rimlig tid. Genom att samla erfarenhet och kunskap på en och samma plats, kan lärdom och information lättare spridas till de äldre själva, anhöriga, tandvården, hälso- och sjukvården, kommuner, föreningar och organisationer. Fokus kommer att ligga på: sammanställa kunskap om äldres munhälsa, hur man kan förebygga ohälsa och vilka behandlingsmetoder som är effektiva skapa kunskap där det saknas genom forskning och utvecklingsprojekt sprida kunskap och skapa samsyn om äldres munhälsa och effektiva arbetssätt inom tandvård, sjukvård och kommunal omvårdnad Centrats forsknings- och utvecklingsprojekt presenteras i detta bokslut medan den totala verksamheten presenteras i en särskild verksamhetsberättelse. Utvecklingsprojekt Förbättrad munvård för äldre på äldreboenden Ansvarig: Ulrika Gällström, tandhygienist, allmäntandvårdskliniken Tierp Bakgrund: En stor del av äldre som får stöd inom äldreomsorgen har en demenssjukdom. Vård och omvårdnad för personer med demens kräver stora samhällsresurser. Risken för munsjukdomar ökar markant hos äldre med omvårdnadsbehov och det innebär även ökad risk för smärta, infektioner och undernäring. Stora omvårdnadsbehov är ofta förenade med kognitiva brister och kooperationsproblem i munvårdssituationerna och detta försvårar då munvården ska utföras. Det finns flera faktorer som försvårar genomförandet av munvård på särskilda boenden. Vårdpersonalens kompetens, attityder och prioriteringar har betydelse när munvård ska utföras. Ytterligare ett hinder för insatserna för att främja munhälsa är att 11 stödpersoner med flera olika huvudmän, såsom kommuner, primärvård och tandvård, är involverade och det ställs stora krav på samordning för att de äldre ska få den tandvård de behöver. Syfte: Det övergripande syftet med detta projekt är att skapa arbetsmodeller som kan användas på särskilda boenden för äldre för att säkra att munvård och tandvård utförs kunskapsbaserat och med god kvalitet. Följande frågeställningar ska besvaras: - hur ser rutinerna för munvård ut idag, från inskrivning till utförande? Hur beslutas insatserna, hur dokumenteras besluten, hur genomförs insatserna och hur sker uppföljningen? - Hur ser processen ”den goda munvårdsrutinen” ut där alla steg från inskrivning till utförande inkluderas? - Vilka hinder finns för att den ”goda rutinen” ska kunna fungera i vardagen? Vilka lösningar finns för att eliminera eller reducera hindren? Metod: Projektet utförs på äldreboendet Wesslandia i Tierps Kommun, ett äldreboende med 88 platser, därav är 46 platser i demenscentrum. På Wesslandia arbetar 115 fast anställd personal samt ca 50 vikarier. Projektet genomförs i samarbete med enhetschefen på boendet. Rutinerna på äldreboendet kartläggs med hjälp av intervjuer med nyckelpersoner: biståndshandläggare, verksamhetschef, enhetschef, medicinskt ansvarig sjuksköterska och övriga sjuksköterskor på boendet. Genom en enkät till all personal inhämtas information om personalens kunskap och attityder samt deras uppfattning om gällande rutiner. Utifrån intervjuer och enkätresultat tas en modell för goda munvårdsrutiner fram och implementeras. Tidplan: Intervjuer och enkät är genomförda samt en modell för goda munvårdsrutiner har tagits fram under 2014. Under 2015 ska modellen implementeras och utvärderas. Projektet ska redovisas i en svensk rapport. Forskningsprojekt Sköra äldre personers tandvårdsbesök Ansvarig: Catarina Derblom, tandhygienist, Sjukhustandvården Seminariet Bakgrund: Äldres munhälsa försämras med stigande ålder och särskilt när omvårdnadsberoendet ökar. Idag har de flesta äldre egna tänder och är beroende av förebyggande insatser för att behålla tänderna. Samtidigt förlorar många äldre den regelbundna kontakten med tandvården. Detta gör att deras munhälsa riskerar att kraftigt försämras. Genom att veta hur vanligt det är att äldre tappar kontakten med tandvården i Uppsala län och vilka hindren är för regelbunden tandvård kan lösningar tas fram som underlättar äldres tandvård. Syfte: Studie syftar till att besvara följande frågeställningar: - Hur vanligt är det att äldre tappar kontakten med tandvården inom Folktandvården och privattandvården? - Varför tappar äldre kontakten med tandvården? - Identifiera rutiner och arbetssätt inom tandvården och andra stödfunktioner som underlättar regelbunden tandvård Metod: Projektet består av två delar och det sammanvägda resultatet kommer att kunna besvara frågeställningen. En retrospektiv journalstudie genomförs på ett urval av kliniker. Både privata tandvårdskliniker och Folktandvårdskliniker kommer att ingå i studien, liksom både stads- och landsortskliniker. Alla personer som år 2010 genomgick en fullständig undersökning och dessutom var 75 år eller äldre och betalade sin tandvård enligt det statliga tandvårdsstödet ingår i studien. Från journalerna hämtas data om vilken tandvård som utförts de senaste fyra åren och antal tänder/implantat. Totalt beräknas ca 900 journaler granskas. 12 Den andra delen av studien utgörs av intervjuer med äldre som förväntas ge kunskap om varför man tappar kontakten med tandvården och brukarnas egen syn på vad som kan förbättra kontakterna. Intervjuerna analyseras med en kvalitativ metod. Tidplan: Studien är godkänd av etikprövningsnämnden i Uppsala. Journalgranskningen har genomförts under hösten 2014 och resultatet kommer att analyseras våren 2015. De första intervjuerna är genomförda och resterande intervjuer beräknas genomföras våren 2015. Studien kommer att redovisas i två vetenskapliga artiklar. Munhälsa hos äldre som sent i livet invandrat till Sverige Ansvarig: Eva Olerud, tandläkare, Sjukhustandvården Seminariet Bakgrund: Kunskapen om äldre invandrares munhälsa är mycket bristfällig. Det är känt att människor med invandrarbakgrund i yngre åldrar har en sämre munhälsa än personer födda i Sverige och det finns anledning att befara att detta även gäller äldre personer. För den äldre befolkningen i stort gäller att munhälsan försämras med stigande ålder och särskilt när omvårdnadsberoendet ökar. Det finns goda möjligheter att förebygga munsjukdomar och därför vore det värdefullt att öka kunskapen om munhälsa och tandvårdsvanor, samt egen uppfattning och önskemål om munhälsan, hos äldre personer med invandrarbakgrund. Bra kunskap om varför man får munsjukdomar och hur man genom effektiv egenvård kan undvika att drabbas kan leda till bättre munhälsa och ökad livskvalitet hos äldre med invandrarbakgrund. Syfte: Studien ska belysa äldre personer som invandrat till Sverige som äldre från andra länder än de Nordiska ur följande perspektiv: - tandvårdsvanor och egenvårdsvanor - egen uppfattning om tandvård och munhälsa - kunskap om munsjukdomar, förebyggande tandvård och ekonomiska tandvårdsstöd - de äldres uppfattning om hur tandvård ska erbjudas och regelbunden egenvård - hur munstatus ser ut Metod: Projektet består av två delar och det sammanvägda resultatet kommer att kunna besvara frågeställningen. Intervjuer med äldre med invandrarbakgrund kommer att genomföras för att få veta mer om deras munvårdsvanor, kunskap och attityder till munvård. För att få en översiktlig kunskap om mun- och tandstatus genomförs en klinisk undersökning på en tandvårdsklinik. Deltagare i den här studien hämtas från fyra verksamheter, Träffpunkter, för äldre personer med invandrarbakgrund. Samtliga Träffpunkter finns i Uppsala kommun. Inklusionskriterier för att delta i studien är att var 60 år eller äldre, att ha invandrat från ett utomnordiskt land och att ha invandrat de senaste 10 åren. Intervjuerna genomförs med 10-15 personer och analyseras med en kvalitativ metod. De kliniska undersökningarna genomförs på tandklinik av samma tandläkare och kommer att inkludera 50 personer. Tidplan: Studien är godkänd av etikprövningsnämnden i Uppsala. Både intervjuer och journalgranskning har påbörjats under hösten 2014 och kommer att fullföljas under våren 2015. Analys och resultat resultatet kommer att genomföras under 2015. Studien kommer att redovisas i två vetenskapliga artiklar. 13 Forskningsprojekt med anslag från Folktandvårdens FoU-råd Rapporter från projektansvariga medarbetare. Implementering av ny teknik och ny behandlingsmetod i Folktandvården Uppsala län Ansvarig: Åsa Bergholm, klinikchef Gottsunda och utvecklingsstrateg Bakgrund: Implementering av ny teknik och nya behandlingsmetoder pågår ständigt inom hälso-och sjukvården. Studier inom medicinen visar att det finns en rad olika interventioner tillgängliga som om man använder dem rätt kan leda till förbättringar. Det finns få studier som behandlar tandläkares upplevelser av att börja använda en behandlingsmetod där man använder avancerad teknik. Syfte: Syftet med studien var att skapa förståelse för vilka faktorer som påverkar hur en ny arbetsmetod och ny teknik används i tandvården efter utbildningsinsats. Frågeställningen är vilka organisatoriska och individuella faktorer som påverkar hur tandläkarna kommer igång med den nya tekniken och vilka hinder som kan identifieras. Metod: En kvalitativ metod har valts. Nio tandläkare med olika kön, ålder och bakgrund från fem olika kliniker har intervjuats. Nio intervjuer gjordes till inga ytterligare perspektiv tillkom. Intervjuerna bandades och skrevs ut. En innehållsanalys gjordes ch utifrån de meningsbärande enheter som identifierades formades koder som sorterades i subkategorier och till slut kategorier. Resultat: Intervjupersonerna uttrycker relativt likartade erfarenheter av hur det var att börja arbeta med laser. Man beskriver det som en ”hinderbana” och att de höga förväntningar på metoden man hade innan man startade inte infriades. En tolkning av materialet är att respondenterna känner en osäkerhet kring metoden relaterat till arbetsmiljö, kostnader och vinst för patient och behandlare. Resultatet av studien visar att deltagarna har dragit olika slutsatser av sina erfarenheter och att det avgör hur man valt att fortsätta arbeta med lasertekniken. Den viktigaste faktorn som avgör om man arbetar med laser är motivation, att man ser att det finns en vinst för patienten. Även de som idag inte arbetar mycket med metoden är positiva till att arbeta med laser i framtiden eftersom patienterna efterfrågar det. Tandläkarna i studien lämnade enhetliga förslag till vilka förutsättningar som behövs när man introducerar en ny behandlingsmetod i en organisation. De förutsättningarna är individuella och organisatoriska. Tandläkaren bör ha ett eget intresse av att lära sig metoden och studera tillgänglig forskning. Vad gäller lasern, bör apparaten finnas lätt tillgänglig och den assisterande tandsköterskan vara kunnig i att använda och sköta apparaten. Andra viktiga faktorer är att det finns tid att lära och träna, stöd i form av handledning och nätverk samt tydliga ekonomiska ramar. För att öka efterfrågan på laserbehandling, behöver såväl patienter som kolleger känna till mer om metoden och veta att den kan erbjudas i organisationen. Slutsats: Såväl individuella som organisatoriska faktorer påverkade hur man använde lasertekniken. Viktigast var om man upplevde att behandlingen innebar en vinst för patienten. Publicering: Bergholm Å, Östberg AL, Gabre P. Implementation of laser technology and treatment at county level in the Swedish public dental service. Swed Dent J 2014;38:111-120 14 Utvärdering av sluten ortodontisk framdragning av retinerade hörntänder i överkäken Ansvarig: Sinan Dehrab, tandläkare, allmäntandvården Storvreta Bakgrund: Hörntänder i överkäken är de tänder, bortsett från visdomständerna, som oftast misslyckas att eruptera. Många åtgärder finns för att underlätta eruptionen, men ibland är det nödvändigt att göra ett kirurgiskt ingrepp och att använda ortodontisk apparatur för att dra fram tanden. Ungefär 2 % av alla hörntänder kommer felriktade. Behandlingen är lång och innebär risker för intilliggande tänder. Syfte: Studien syftar att besvara frågeställningarna: Hur lång är den genomsnittliga behandlingstiden? Hur lång är den aktiva framdragningsfasen? Hur många besök på tandregleringsklinik krävs? Hur upplever patienten behandlingen? Metod: Studien är retrospektiv journalgranskningsstudie. Journaler på samtliga patienter som fått en palatinalt belägen hörntand framdragen med sluten teknik efter kirurgisk friläggning och där behandlingen avslutades 2011-2013 ska granskas. Mätningar på röntgen för att bestämma vinklingsgrad och vertikalt avstånd utförs. Från journalen registreras antal besök. Patienterna kallas till kliniken för en enkel klinisk undersökning och får i samband med detta besvara en enkät. Resultat: Insamling av data pågår. En prospektiv undersökning av de mikrobiologiska och immunologiska förhållanden hos friska och periimplantitdrabbade tandimplantat Ansvarig: Maria Erkapers, ST-tandläkare protetik, Specialisttandvården Kaniken. Samarbete med universitetet i Oslo. Studien är ett doktorandprojekt. Bakgrund: Sena förluster av tandimplantat (periimplantit) drabbar implantat som installerats > 12 månader tidigare och som har haft en lyckad integrering i käkbenet. Periimplantit diagnostiseras idag på kliniska tecken tillsammans med röntgenundersökning. Diagnostiken är till stor del en subjektiv bedömning av behandlaren varför antalet drabbade implantat är svårt att fastställa. Periimplantit är multifaktoriellt orsakad men är framför allt resultatet av enobalans mellan bakteriekolonisation och värdens immunsvar. Den traditionella tekniken medbakterieodling avslöjar endast 50 % av den närvarande floran jämfört när man använder DNAteknik för analys. Immunförsvarets betydelse vid periimplantit är fortfarande inte klarlagt. Det är få patienter som står för de flesta implantatförlusterna vilket kan tyda på genetiska defekter eller systemiska faktorer som bl.a. styr immunförsvaret. Syfte: Hypoteserna är att det i) finns en mikrobiologisk och immunologisk skillnad i vävnaden runt implantat som har periimplantit jämfört med friska implantatsäten och ii) det finns en specifik mikrobiologisk flora runt friska och periimplantitdrabbade implantat. En definition av de mest dominanta arterna och kompositionen av oral mikroflora som associeras med periimplantit kan bidra till att ge insikt till sjukdomsutveckling , vara till hjälp för att ställa diagnosen periimplantit samt fungera som ett fundament när man skall välja behandlingsstrategier för en komplex infektionssjukdom, som periimplantit. En bättre förståelse av värdens inflammationssvar vid periimplantit skulle möjliggöra nya behandlingsstrategier om värdens immunologiska reaktion vid periimplantit kan påverkas. Metod: Att med DNA teknik fastställa närvaro av bakterier, virus och svamp i vävnad runt tandimplantat samt undersöka värdens immunologiska egenskaper genom blodprover/ vävnadsprover. Resultat: Etisk ansökan och forskningsplan har fastställts. Projektet är framskjutet till förmån för pågående ST utbildning. Fram tills avslutad ST utbildning planeras enskilda publikationer. En 3 års uppföljning av hur patienters livskvalitet påverkas av direktbelastade implantat i hela överkäkar har gjorts och kommer att skickas in i januari 2014 för publicering. Resultaten på 5 15 års uppföljningen för dessa patienter har börjat analyserats och en publikation beräknas under 2015. En prospektiv randomiserad studie av parafunktion, käkfunktion och patientupplevelse innan och efter bettrehabilitering samt utvärdering av bettrehabilitering med keramiska och resinförstärkta CAD/CAM kronor Ansvarig: Maria Erkapers, ST-tandläkare protetik, Specialisttandvården Kaniken Bakgrund: Rehabilitering av bett med vertikala förändringar är en paradigm inom tandläkarkåren. Identifiering och eliminering av vanor eller sjukdom som kan ha orsakat slitaget är nödvändig innan bettet behandlas. Vid rehabilitering av slitna tänder sker ofta en permanent vertikal höjning av bettet vilket det idag finns begränsat vetenskapligt underlag för. Man vet att temporära betthöjningar med bettskenor kan påverka muskelaktiviteten i tuggmusklerna samt påverka bitkraften. För permanenta betthöjningar på slitna bett saknas dock dokumenterad behandlingseffekt och behandlingsrekommendationer baseras oftast på beprövad erfarenhet. Det är ett antagande att betthöjning vid rehabilitering av patienter med tandslitage ger de bästa behandlingseffekter när det gäller parafunktion, patientupplevelse och käkfunktion. Syfte: Studien syftar till att utvärdera behandlingseffekter på ett mätbart sätt på patienter med bruxism och tandslitage samt utvärdera bettrehabilitering med olika typer av ersättningar med hänseende till estetik, lyckande och överlevnad av protetiska konstruktioner samt fortsatt slitage efter rehabilitering. Metod: Metoder: i) Parafunktion/tandgnissling/tandpressning kommer att mätas med Grindcare ® i hemmiljö efter instruktioner i handhavande på kliniken. Mätvärden kommer att överföras av klinisk behandlare till mjukvaruprogrammet Grindcare som tolkar parafunktion och presenterar värdena i stapeldiagram där numeriska värden kan avläsas och analyseras. ii) Käkfunktion kommer att utvärderas med kliniskt undersökningsprotokoll, Jaw Functional Limitation scale (JFLS20) och Research Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders (DC/TMD). Protokollen fylls i av ansvarig behandlare enligt undersökningsschema. JFLS20 ger numeriska värden. DC/TMD genererar käkfunktionsdiagnoser. iii) Patientupplevelsen kommer att utvärderas med Oral Health Impact Profile 49 (OHIP-49) formuläret. Formuläret fylls i av patienten själv på kliniken. OHIP ger numeriska värden som kan analyseras. iv) Vilo- och stimulerad saliv kommer att mätas och ge ett numeriskt värde av mängden saliv. v) Vertikal förändring efter rehabilitering kommer att uppskattas med profilröntgen. vi) Bedömning av den protetiska behandlingen kommer att ske enligt modifierade USPHS (US Public Health Service) riktlinjer. vii) Fortsatt slitage kommer att registreras med scanningteknik med LAVA C.O.S och analyseras med mjukvaruprogram. Resultat: Etisk ansökan och stråletisk ansökan har blivit godkända Oönskade vårdhändelser i Folktandvården – ett projekt för ökad patientsäkerhet Ansvarig: Pia Gabre, cheftandläkare, och Lena Jonsson, specialisttandläkare i parodontologi, Specialistkliniken Kaniken Bakgrund: Kunskapen om avvikelser inom tandvården och hur allvarliga händelserna är bygger helt på egenrapporteringar om avvikelser som tandvårdspersonalen gör. Erfarenheterna från hälso- och sjukvården talar för en underrapportering av avvikelser. Syfte: Syftet med projektet är att kartlägga de tandvårdsrelaterade avvikelser som rapporteras i vårdgivarens avvikelsehanteringssystem, avvikelser som rapporteras till patientnämnden och 16 de vårdskador som anmäls till patientförsäkringen i Uppsala län. Dessutom är syftet att hitta metoder som kan identifiera vårdskador genom strukturerad journalgranskning. Metod: Samtliga rapporterade patientsäkerhetsavvikelser för år 2010-2011 har studerats och vissa data som gäller patienten, anmälaren och den inträffade händelsen har samlats in. På liknande sätt har anmälningarna till patientnämnd och patientskadeförsäkringen analyserats. För de självrapporterade händelserna år 2011 har motsvarande beskrivning i patientens journal lästs och följande frågeställningar besvarats: beskrivs avvikelsen, har patienten informerats om att en avvikelse ägt rum och kan ord/fraser i journalen identifieras som skulle kunna utgöra markörer, ”triggers”, för avvikelser vid en systematisk journalgranskning. Resultat: De vanligaste avvikelserna gällde endodontiska komplikationer men även försenade diagnoser var vanligt förekommande. I knappt 30% av avvikelserna fanns ingen dokumentation i journalen och i 49% fanns ingen dokumentation om att patienten informerats om avvikelsen. I nästa del av projektet ska tecken på att oönskade händelser inträffat inom vissa områden sökas i ett slumpurval av journaler. Vissa ord i journaltexten, s.k. triggers, ska användas för retrospektiv, strukturerad journalgranskning. Journalgranskningen planeras att avslutas 2015. Publikationer: Jonsson L, Gabre P. Adverse events in public dental service in a Swedish county - a survey of reported cases over two years. Swed Dent J 2014;38:151-160 Studie av den antibakteriella effekten av laserbehandling jämfört med 1% NaOCl i infekterade rotkanaler Ansvarig: Maria Granevik Lindström, övertandläkare Avd för Endodonti, Specialisttandvården Kaniken Bakgrund: Laserbehandling har fått ökad användning inom tandvården och förhoppning finns att den kan användas även vid rotbehandlingar. Dock är det vetenskapliga underlaget i form av in vivo studier få om den antibakteriella effekten av olika sorters laserbestrålning vid rotkanalsdesinfektion verkligen når upp till acceptabel standard. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om laserbestrålning av rotkanalen med Nd:YAG laser är jämförbar med NaOCl-spolningens antibakteriella effekt. Metod: Studien är blockrandomiserad och enkelblindad. Den utförs i samarbete mellan specialisttandvården Kaniken där patienterna rekryteras och behandlas och avdelningen för oral mikrobiologi i Göteborg där bakterieproverna odlas och analyseras. Utvärdering av behandlingsmetoderna görs genom att bakterieprover tas från enrotiga tänder med apikal parodontit. Tre olika rotkanalsprover tas från varje tand, dels för att verifiera att infektion finns, dels efter rensning och behandling med Nd:YAG laser alternativt spolning med NaOCl för att kunna jämföra de olika metodernas utfall med varandra. Slutligen tas ett rotkanalsprov 2-4 dagar efter rotbehandlingen för att upptäcka tidigare falskt negativa provsvar. Statistiker på UCR är knuten till studien och har levererat powerberäkning samt blockrandomisering. Resultat: Under våren 2012 godkändes etikansökan och patientrekrytering startade. Fram till 141231 har 40 av beräknade 44 tänder behandlats inom studien. Den kliniska delen av studien bedöms bli klar under våren 2015 varefter analys av materialet kan börja. Under våren 2014 kunde ytterligare två handledare, Eva Wolf och Helena Fransson avdelningen för endodonti, Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola knytas till projektet. Jan-Olof Berg kvarstår som huvudhandledare. Projektet presenterade på Riksstämman 2014 på Endodontins forskningsrapporter. 17 Erfarenheter av frisktandvård bland patienter som har tecknat om avtalet – en intervjustudie Ansvarig: Britt-Marie Hedin, leg. tandhygienist, Folktandvården Årsta. Samarbete med högskolan Dalarna Bakgrund: Sedan i början av 2000-talet har Folktandvården, landstinget i Uppsala län, haft ett abonnemangssystem för vuxna patienter. Patienterna riskbedömdes och placerades in i olika prisklasser efter vad riskbedömningen visade. Avtalet som sedan tecknades med patienten gällde i två år och betalades en gång per år. Abonnemangstandvården fick en tveksam start och en nysatsning gjordes hösten 2005. Samtidigt antogs namnet Frisktandvård, ett namn som landets samtliga folktandvårdsorganisationer har antagit. I dagsläget har det tecknats över 41000 avtal inom Folktandvården, landstinget i Uppsala län. Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenhet av frisktandvård bland de patienter som har tecknat om frisktandvårdsavtalet. Metod: Intervju där patienterna erbjöds att berätta om sina erfarenheter. Intervjun gjordes med hjälp av en intervjuguide och spelades in. Intervjuerna transkriberas till text och analyserades därefter med kvalitativ metod, innehållsanalys. Resultat: Studien slutfördes under 2013. Sexton patienter (respondenter) har intervjuats och analysen resulterade i fyra kategorier: ”Möjlighet att komma regelbundet till tandvården”, ”Motivation till att sköta tänderna”, ”Ovisshet om nödvändig tandvård” och ”Utestänger de som ej har råd med sanering, kommer inte in i systemet”. Kategorierna resulterade i två teman ”Låg tilltro till att munhälsan står sig under livet” och ”Svårt att kunna uppnå frisktandvårdsavtal”. En poster med titeln ”Patients´ experience of capitation dental plan system” presenterades på IADR (The International Association for Dental Research), General Session and Exhibition, Kapstaden, Sydafrika, 2014-06-25 – 28 och på LUL:s Folktandvårdens dag 2014-12-09. Postern kommer även att presenteras på tandhygienistdagarna i Karlstad 2015-04-12 – 14. Ett föredrag angående studien planeras att presenteras på Nationella frisktandvårdsdagarna i Uppsala 2015-09-10 – 11. En vetenskaplig artikel är planerad. Tandhygienist i skolan - ett hälsofrämjande projekt Ansvarig: Eva Hedman, tandhygienist, Folktandvårdens kansli. Samarbete med Göteborgs universitet. Doktorandprojekt. Bakgrund: Barn och ungdomar tillbringar många timmar i skolmiljön, vilket gör skolan till en utmärkt plats för förebyggande och hälsofrämjande arbete. Genom denna studie kan riktlinjer framarbetas som kan ligga till grund för tandvårdens fortsatta hälsoarbete och samverkan med andra aktörer. Syfte: Att undersöka tandvårdens möjligheter att i skolan påverka ungas munhälsa och attityder till munhälsa och tobaksbruk. Det primära målet var att undersöka skillnaden i kariesförändring mellan kontroll och testgrupp. Det sekundära målet var att studera ungdomarnas kunskaper och attityder till munhälsa, tobaksbruk samt erfarenheter av att ha deltagit i ett 2-årigt interventionsprogram. Metod: Studien löpte över två år och vände sig till 534 ungdomar i klass sex, sju och åtta. Fyra skolor valdes ut och slumpades till en intervention och en kontrollgrupp. Interventionsgruppen erbjöds undervisning om munhälsa, hälsa och tobak från sjätte till nionde klass. Dessutom hade tandhygienisten en öppen mottagning 4 timmar i vecka där tandhälsokontroller samt fluorbehandlingar genomförs regelbundet. Ungdomarna erbjöds fluorlackning var 6:e månad. Ungdomar som bedömts som riskindivider erbjöds profylaxbesök på skolan i stället för på klinik. Tandhygienisten deltog vid olika hälsoaktiviteter på skolan och munvårdsprodukter fanns för försäljning. Uppföljningen 18 skedde genom registrering av karies vid studiens start och avslut. Med hjälp av frågeformulär vid studiens början och slut analyserades ungdomarnas kunskaper, attityder till munhälsa och tobaksbruk. Fokusgrupps intervjuer vid studiens slut med 16 deltagare undersökte deltagarnas erfarenheter av att ha deltagit i programmet. Resultat: Efter två år hade testgruppen färre tänder med emaljkaries på approximalytorna (p<0.01). Däremot kunde ingen skillnad på antal individer med dentinkaries observeras. Resultatet från frågeformulären visade att ungdomarna bedömde sina tänder som mycket viktiga och att tandborstning bör ske 2 gånger per dag. En förbättring beträffande kunskaper och förändrade attityder kunde observeras i testgruppen. Majoriteten av de tillfrågade var positiva till undervisning om munhälsa och tobak och de uppskattade att ha en tandhygienist på skolan. Framförallt erfarenheter av god tillgänglighet, tidsvinster och att deltagarna fått en ökad kunskap om munhälsa diskuterades. Känslor av utsatthet och grupptryck beskrevs, och behandlingen med fluorlack diskuterades i både positiva och negativa ordalag. Förtroendet för tandhygienisten betonades, samt möjligheten att ställa frågor var viktigt. Slutsats: Utvecklingen av emaljkaries var mer gynnsam för testgruppen och deras kunskaper ökade under studien. Insatser i skolan måste vara anpassade så att ungdomar känner delaktighet och att det måste finnas en god arbetsallians mellan ungdomarna och tandhygienisten. Publikationer: Hedman E, Gabre P, Birkhed D. Dental Hygienists Working in Schools - A Two-year Oral Health Intervention Programme in Swedish Secondary Schools. Oral Health Prev Dent. 2014 Jun 5. doi: 10.3290/j.ohpd.a32132. [Epub ahead of print] Hedman E, Gabre P, Birkhed D, Lepp M. Adolescents’ experiences of a two- year oral health intervention program in two Swedish secondary schools. Int J Dent Hyg. 2013;11:244-52. Hedman E. The School as an Arena for Oral health promotion. Avhandling, Göteborgs universitet. ISBN 978-91-628-8541-0 Effektiviteten av en individuell skräddarsydd behandling för individer med karies Ansvarig: Kristina Jansson, tandhygienist, specialisttandvården Kaniken; Birgitta Jönsson, tandhygienist, Universitetet Tromsö, Norge Bakgrund: De finns idag få studier där preventionsprogram som utvärderar hur tandvården kan öka följsamhet till rekommendationer om kostförändringar och fluortillförsel hos vuxna personer med karies. De studier som finns har kort uppföljningstid men även brister i design som gör att slutsatser av behandlingens effekt är tveksam. Syfte: Det övergripande syftet med studien är att med en randomiserad kontrollerad enkelblind design studera vilken effekt en individuell skräddarsydd munhälsoundervisning baserad på motiverande samtal och kognitiva beteendestrategier (ISMU) har på kariesprogression, sockerintag, fluoranvändningen och tandborstfrekvens på vuxna personer med kariesaktivitet jämfört med ett standardiserat kariespreventionsprogram (SP), samt att studera de båda programmens inverkan på socialkognitiva faktorer, munhälsorelaterad livskvalitet och kostnadseffektivitet. Metod: Omkring 150 vuxna patienter från två allmäntandvårdskliniker inom Folktandvården i Uppsala län samt en allmäntandvårdsklinik i Tromsfylke (Storlsett), Norge erbjuds att delta i studien. Patienterna kallas till tandkliniken för sedvanlig undersökning till tandläkare eller tandhygienist. Fyra tandhygienister på tre kliniker utför behandling för både kontroll- och interventionsgrupp. Vuxna i åldern 18-69 år som vid undersökningen har tre eller fler approximala kariesangrepp (D2 och/eller D3) som uppkommit eller progredierat under de två senaste åren erbjuds att delta i studien. Minst två av kariesläsionerna ska kunna lämnas utan restauration. 19 Utfallsmått: Kariesprogressionen är det primära utfallsmåttet. Kariesregistreringen görs genom att dela in kariesskadorna i fem klasser. Efter ett, två och tre år efter den initiala behandlingen görs en ny kariesutvärdering på samma sätt som vid studiens början. Förutom att approximala kariesskador utvärderas sockerintag – frekvens av intag av söta drycker och sötsaker, munvårdsvanor, munhälsorelaterad livskvalitet, tilltro till egenförmågan, attityder och sociala normer samt Kostnadseffektiviteten. Intervention: interventionen, ISMU, är en patientcentrerad modell där samtalet mellan tandhygienist och patient skall leda fram till en överenskommelse till egenvård. Programmet består av fyra besök där fokus ligger på minskning av sockerintag och öka fluoranvändning. Syftet med programmet är att patienten ska lära sig kognitiva tekniker och strategier för att i första hand hantera sitt sockerintag och få ökad kunskap om faktorer som påverkar karies och hur progression av karies kan förhindras. Tyngdpunkten ligger därför på hur patienten själv kan påverka sina kostvanor, men också sina fluor-, och tandborstvanor för att få friska tänder. Kontrollgruppens intervention består av två besök och är ett standardprogram. För att minska risken för kariesprogression blir patienten ordinerad fluorsköljning med 0,2 % NaF-lösning. Resultat: Inkludering av patienter har påbörjats vid två av de tre klinikerna under senare delen av 2013 och hittills har ca20 patienter erhållit den inledande behandlingen. Inkludering beräknas pågå under hela 2015. Noctural enuresis and rapid maxillary expansion - long term effect, prognostic factors, quality of life and sleep quality Ansvarig: Ingrid Jönson. Ring, specialisttandläkare i tandreglering, ortodontikliniken Uppsala. Samarbete med Uppsala universitet Doktorandprojekt. Bakgrund: Enures är mycket vanligt. I lågstadieåldern är knappt 10 % drabbade, för ett par procent är det kvar i tonåren och i 0,5-1% av fallen kvarstår det upp i vuxen ålder. Även om nattvätan inte, som man tidigare trodde, orsakas av psykiatriska störningar eller dåliga uppväxtförhållanden, är det visat att det för de drabbade leder till dåligt självförtroende och därmed kan orsaka psykiska problem. Det finns idag två etablerade och evidensbaserade behandlingar: enureslarmet och läkemedlet desmopressin. Larmet fungerar genom att en kraftig ljudsignal utlöses varje gång barnet kissar i sängen. Desmopressin är en analog till hypofyshormonet vasopressin. Det tas på kvällen och verkar genom att minska nattens urinproduktion. Knappt hälften av barnen blir torra av denna behandling. Minst 25% av alla barn med enures har vi idag ingen effektiv behandling att erbjuda. Rapid maxillary expansion (RME) är en enkel ortodontisk teknik som används för att vidga gommen hos barn med trång gom. Samtidigt vidgas näskaviteten ca 30%. En tandställning (RME) sätts på plats av en specialisttandläkare och vidgas sedan med en liten skruv som av föräldern aktiverar dagligen i ungefär två veckor. Proceduren är inte smärtsam eller farlig. Efter ett par anekdotiska rapporter om barn som i samband med RME blivit av med sin enures har ett mindre antal prospektiva studier genomförts. Ingen av dem är randomiserad eller placebokontrollerad men de talar ändå för att metoden sannolikt gör många barn torra. Syfte: Studien syftar till att prospektivt undersöka enureseffekten vid expansion av överkäken över lång tid samt att identifiera prognostiska variabler hos barn med svår enures. Påverkan på sömnen samt livskvalitet kommer även att undersökas. Metod: Projektet följande avser att genom en randomiserad, placebokontrollerad metodik närma sig ett svar på frågor: 1) Hjälper ortodontisk gomvidgande behandling mot svårbehandlad enures? 2) Är behandlingen förknippad med några obehag i denna patientgrupp? 3) Beror den eventuella behandlingseffekten på påverkan på mätbara sömnvariabler? 4) Skiljer sig barn med bra respektive dåligt behandlingssvar från varandra i något avseende? 20 Resultat: Inga resultat ännu. Insamling av material pågår. Hittills har 15 barn rekryterats till studien. Publicering: Jönson Ring I. Ortodontisk gomvidgning – en möjlig behandling vid nattlig sängväta. Tandläkartidningen 2014;106:9: 64-66 Effektiviteten av ett mindfulnessbaserat övningsprogram med ACT-orienterat förhållningssätt för ungdomar med långvarig orofacial smärta Ansvarig: Cristina Linde, specialisttandläkare i bettfysiologi, Specialisttandvården Kaniken Bakgrund: Sedan 1980-talets mitt har det i Sverige skett en ökning av nedstämdhet och oro samt psykosomatiska besvär bland ungdomar, och särskilt bland flickor. Förekomsten av smärta och funktionsstörningar i käksystemet ökar signifikant hos flickor under tonåren och är tre gånger vanligare hos vuxna kvinnor än män. Enstaka kroppsligt symtom hos friska tonåringar, fördubblade riskerna att få depression i vuxen ålder. Orofacial smärta, käkfunktionsstörningar eller TMD (temporomandibular disorder) inbegriper flera tillstånd i temporomandibulära regionen. Det vanligaste symtomet är smärta i ansikte, käkar samt i ett område framför örat och eller i käklederna. Smärtan kan försvåras av käkfunktionen. Förmågan att acceptera smärta och obehag lyfts fram som en betydelsefull komponent i hanteringen av smärta och relaterat obehag. Kunskapen om behandling av ungdomar med TMD är begränsad. Mindfulness och ACT är beteendemedicinska metoder som lämpar sig för behandling av långvarig smärta, där det är svårare att ändra på vad som känns än att ändra på förhållningssättet till hur det känns. Syfte: Syftet är att utveckla en beteendemedicinsk behandlingsmetod för ungdomar med orofacial smärta baserad på aktuell och relevant vetenskap. Metod: Studien ska genomföras med en randomiserad kontrollerad enkelblind design för att studera effekten av ett individuellt mindfulness/beteendepåverkande-program av egenvård på ungdomar med långvarig orofacial smärta. Metoden ska jämföras med ett standardiserat bettfysiologiskt åtgärdsprogram. För att ta reda på bakgrundsdata samt lämplig behandlingsform och dess vetenskapsteoretiska bakgrund har jag tagit del av en programmerad mindfulnessutbildning enlig Jon Kabat-Zinns MBSR samt genomfört en femdagars intensive utbildning i Acceptance and Commitment Therapy i USA för Stephen hayes, grundaren till konceptet, samt närvarat vid konferens inom ramen för Contextual Behaviour Society allt för egen räkning. Parallellt har jag även utbildat mig vid Universitet i Umeå i en 15 HP utbildning för beteendemedicinsk prevention och där gjort en review vetenskapligt underlag för en sådan studie. Nästa steg är att närmare beskriva hur studien ska genomföras och anlita statistiker för hur stort patientmaterial som kan tänkas behövas i avsikt att kunna visa på effekt, och därefter göra en etisk prövning. Faktorer av betydelse för att kunna förutsäga behandlingsutfallet av patienter med diskförskjutning utan återgång i käklederna Ansvarig: Cristina Linde, specialisttandläkare i bettfysiologi, Specialisttandvården Kaniken Bakgrund: Diskförskjutning i käklederna (ADDsR) är ett symtomatiskt icke progressivt tillstånd, vilket förekommer hos 41 % varav diskförskjutning utan återgång (ADDsR) kan förekomma upp till 13 % hos TMD-patienter. En sedan decennier utbredd behandlingsalgoritm som rapporterats ha signifikant reducerat symtomen hos patienter med ADDsR är käkmanipulation följt av stabiliseringsskena. Patienter med som inte svarar på konservativ behandling är kandidater för käkledskirurgi. 21 Syfte: Syftet med studien var att analysera bakgrundsdata och kliniska tecken med avsikt att erhålla prediktorer för utfallet av en behandlingsalgoritm för patienter med diskförskjutning utan återgång Metod: Patienterna valdes konsekutivt. Femtio patienter deltog i studien, varav 42 kvinnor och 8 män med diskförskjutning utan återgång i käklederna. Patienterna utvärderades före behandling. Basdata samlades in från en enkät och från klinisk undersökning. Behandlingen initierades med käkmanipulation, om manipulationen lyckades försågs patienten med reponeringsskena för att hålla den reponerade käkledsdisken på. Om manipulationen misslyckades, försågs patienten med en stabiliseringsskena. De patienter som inte svarade på konservativ behandling erbjöds käkledskirurgi. Vid utvärderingen hade patienterna sex svarsalternativ för att ge sin bedömning. De som svarade " jag är helt symtomfri" och "jag är symtomfri, men har ibland mindre obehag" bedömdes som responders. Alla andra svarsalternativ bedömdes som icke-responders. Basdata jämfördes mellan patienter i grupperna. Smärtan mättes på en VAS-skala där 0 var ingen smärta och 5 var värsta tänkbara smärta. Kliniska data registrerades Alla patienter röntgades för att utesluta benläsioner och bekräfta inskränkt kondyltranslation. Resultat: Totalt 44 patienter utgörande 88 % var responders (41 med skena och 3 med käkledskirurgi). De återstående 6 hade måttlig till svår smärta. Icke responders var enbart kvinnor. Den enda statistiskt signifikanta skillnaden i bakgrundsdata var en längre duration av symtom i non-repondergruppen. Av kliniska tecken, var inskränkt laterotrusion signifikant vanligare hos non-responders. Slutsats: Sammanfattningsvis är duration av symtom en faktor av signifikans vid prediktion av behandlingsutfall. Publicering: C. Linde, T. Magnusson. Predicting response to treatment of TMJ disc displacement without reduction – a case series. Journal of Craniomandibular Function. Accepterad för publicering, September 2014. Patients´ experience of therapeutic jaw exercises in the treatment of masticatory myofascial pain Ansvarig: Erik Lindfors, specialisttandläkare i bettfysiologi, Specialisttandvården Kaniken. Samarbete med Karolinska Institutet. Doktorandprojekt. Bakgrund: Ungefär 10 % av den vuxna befolkningen i Sverige, varav flertalet är kvinnor, har långvarig käkmuskelsmärta (myofasciell smärta). Smärtan är ofta förenad med svårigheter att gapa och tugga, vilket medför en försämrad livskvalitet. Förbättrad behandling av käkmuskelsmärta skulle kunna minska detta lidande och även vårdbehovet. En mängd olika behandlingsformer har föreslagits vid behandling av myofasciell smärta. Rörelseträning för käken är en vanligt förekommande behandling vid myofasciell smärta i käk- och ansiktsregionen. Smärta är en av de mest subjektiva och komplexa upplevelser som finns. Långvarig smärta i käk- och ansiktsregionen består av sensoriska, affektiva och kognitiva delar. För att erhålla djupare förståelse och kunskap om ett smärttillstånd och dess behandling är det därför viktigt att få kunskap om patientens upplevelser och erfarenheter. Dessa fenomen undersöks bäst med en kvalitativ forskningsmetod som tar hänsyn till känslomässiga, psykologiska, sociala och existentiella aspekter. Syfte: Att studera upplevelser och erfarenheter hos patienter med myofasciell smärta i käkmuskulaturen som fått behandling med rörelseträning. Metod: Urvalet av patienter sker med följande inklusionskriterier : Inklusionskriterier: 1) Myofasciell smärta i käk- och ansiktsregionen enl RDC/TMD axis I 2. 2) Smärta under minst 6 månader. 3) Ålder > 18 år. 4) Patienten har endast erhållit 22 behandling med rörelseträning för sin myofasciella smärta. 5) Patienten ska ha använt rörelseträning under 3 till 12 månader. Av de patienter som uppfyllde inklusionskriterierna gjordes en strategisk selektion där syftet var att få en så stor bredd som möjligt avseende faktorer som ålder, kön och etnicitet. En halvstrukturerad livsvärldsintervju genomfördes med hjälp av framtagen intervjuguide. Intervjuguiden består av 10 domäner som berördes under intervjun. Intervjuaren hade inte behandlat intervjupersonerna. Innan intervjuerna genomfördes, gjordes en provintervju för att testa intervjuguiden. Intervjuerna spelades in med bandspelare. Insamling av data skedde tills dess att ingen ny information framkom. Intervjuaren och ytterligare en av forskarna lyssnade igenom bandupptagningarna och beslutade gemensamt när ingen ny information framkom. 10 patienter intervjuades under 2014. Intervjuerna transkriberades från tal till text. För att testa utskrifternas reliabilitet lyssnade försteförfattaren (EL) igenom samtliga intervjuer samtidigt som texten i utskrifterna kontrolleras. Vid analys av textmaterialet används systematisk textkondensering (STC) enligt Malterud, vilket är en tematisk analys av kvalitativ data inspirerad av Giorgi´s fenomenologiska principer. Istället för att utforska möjliga underliggande betydelser av vad som sägs, redovisas patienternas erfarenheter och upplevelser såsom de själva uttrycker dem. Resultat: Textdata analyseras för tillfället. Förhoppningen är att arbetet kommer skickas in till vetenskaplig tidskrift under våren 2015. Therapeutic jaw exercises and interocclusal appliance therapy in patients with masticatory myofascial pain – a randomized controlled study Ansvarig: Erik Lindfors, specialisttandläkare i bettfysiologi, Specialisttandvården Kaniken. Samarbete med Karolinska Institutet. Doktorandprojekt. Bakgrund: En mängd olika behandlingsformer har föreslagits vid behandling av käkfunktionsstörningar (eng. temporomandibular disorders, TMD) inkl. funktionsrelaterad myofasciell smärta. Bettskena och rörelsträning för käken är vanligt förekommande behandlingar vid myofasciell smärta i käk- och ansiktsregionen. Syfte: 1) Att studera behandlingseffekten av rörelseträning vid behandling av myofasciell smärta i käk- och ansiktsregionen. Behandlingarna jämförs med den bättre vetenskapligt dokumenterade stabiliseringsskenan och ”ingen behandling”. 2) Att studera kostnadseffektivitet hos vanligt förekommande behandlingsmetoder vid käkfunktionsrelaterad myofasciell smärta. Metod: Urvalet av patienter sker med följande inklusionskriterier : 1) Myofasciell smärta med eller utan inskränkt gapomfång enligt RDC/TMD axis I . 2) Smärta (i vila och/eller vid käkrörelser) > 40 mm på visuell analog skala (0-100 mm), VAS. 3) Smärta under minst 6 månader. 4) Ålder > 18 år Patienten kan även ha: 1) Spänningshuvudvärk 2) Diskförskjutning med återgång enligt RDC/TMD axis I . Patienter som remitterats till enheten för Klinisk Bettfysiologi, Specialisttandvården Kaniken, Uppsala och som uppfyller inklusionskriterierna randomiseras, via slutna randomiseringskuvert, till de tre grupperna: rörelseträning (grp 1) stabiliseringsskena (grp 2) och ingen behandling (grp 3). De tre grupperna kommer att utvärderas efter 3 månader avseende förändring av subjektiva besvär och kliniska dysfunktionsvariabler. I de två grupper som erhållit aktiv behandling dokumenteras följsamhet till respektive behandling. Därefter erhåller gruppen “ingen behandling” indicerad bettfysiologisk behandling. De övriga grupperna utvärderas också 6 och 12 månader efter behandlingsstart. VAS är primärvariabel och en reduktion på VAS-skalan med 30 % anses vara kliniskt relevant. Efter statistisk power-beräkning bedöms 180 patienter, jämt fördelade över de tre 23 grupperna vara tillräckligt för att kunna särskilja behandlingsgrupperna från gruppen som ej erhåller någon behandling. Totalt 210 patienter inkluderas för att hantera eventuellt bortfall. Resultat: Denna studie är en av fyra delstudier i doktorandprojektet Treatment of masticatory myofascial pain – efficacy and cost effectiveness. Datainsamling påbörjades hösten 2010 och kommer uppskattningsvis fortsätta fram till och med 2017. Hittills har 90 patienter inkluderats i forskningsprojektet. Dygnsrytmens betydelse för ungdomars munhälsa - En case-control studie Ansvarig: Ann-Marie Lundgren, tandhygienist, folktandvården Årsta. Samarbete med Högskolan Dalarna. Bakgrund: Under puberteten blir många individer allt tröttare och får allt mer svårt att vakna på morgonen. Studier visar att ungdomar kategoriserade som kvällsmänniskor har sämre kostvanor och mår sämre än vad ungdomar kategoriserade som morgonmänniskorna gör. Många ungdomar rapporterar i samband med tandvårdsbesök att de är trötta på morgonen. De stiger upp så sent att de inte har tid att äta frukost och/eller borsta sina tänder, innan de måste bege sig till skolan. Det saknades kunskap om dygnsrytm är en faktor att ta hänsyn till i förebyggande munhälsovård. Det har därför varit av intresse att undersöka om det är vanligare med sena kvällsvanor och/eller morgontrötthet bland de som utvecklar kariesskador jämfört med de som inte har karies. Syfte: Syftet med studien var att jämföra dygnsrytm samt kost - och munhygienvanor mellan ungdomar som uppvisar en kariesprevalens (sjuka) med dem som är kariesfria (friska). Metod: En enkät delades ut till i åldersgrupp 15-16-åringar undersökta vid folktandvården i Uppsala Läns Landsting. Gruppen ”case” togs från dem som var kategoriserade som sjuka och med karies dokumenterad i journalen, gruppen ”control” togs från dem som var kategoriserade som friska och med total avsaknad av karies dokumenterat i journalen. Efter statistiska beräkningar bestämdes det totala urvalet till 260 individer. Urvalet fortlöpte till dess grupperna vara lika stora och med en jämn könsfördelning. Resultat: Studie visade med avseende på dygnsrytm att 37% var kvällsmänniskor, 13% var morgonmänniskor och hälften var neutrala. Ett samband påvisades mellan kariesprevalens och dygnsrytm, i gruppen kvällsmänniskor fanns en större del med karies. Det var mer vanligt att äta frukost och skolmat i kategorierna morgonmänniska och neutrala än bland kvällsmänniskorna. Måltiderna frukost och skolmat samt mjölk till dessa måltider var mer vanligt att förtära i den kariesfria gruppen än i gruppen med kariesprevalens. Att borsta tänderna två gånger per dag var vanligare bland kategorierna morgonmänniska respektive de neutrala än bland kvällsmänniskorna. Det var även vanligare i den kariesfria gruppen än i gruppen med karies. Slutsats: Det är första gången som sambandet mellan dygnsrytm och munhälsa, karies har undersöks. Vidare forskning med större patientgrupper och även andra åldersgrupper är viktigt för fortsatta jämförelser och för att prova om dygnsrytm är att ta hänsyn till i hälsoarbetet inom tandvården. De personer som kategoriseras som kvällsmänniskor bör uppmärksammas av tandvården då de kan behöva regelbunden stödbehandling för att upprätthålla sin munhälsa. Publikationer: Manus är under bearbetning för att publiceras. Projektet har presenterats vid det International Symposium on Dental Hygien i Glasgow juni 2010 24 Virtuell bettregistrering – en ny metod för att skapa en 3D-modell för planering av ortognatkirurgi. Ansvarig: Johanna Nilsson, tandläkare, allmäntandvården Västertorg. I samarbete med Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Bakgrund: Computed Tomography (CT) och framför allt Cone Beam Computed Tomography (CBCT) används regelbundet för diagnostik och planering inom käkkirurgi. CT och CBCT kan återskapa en tredimensionell (3D) modell av ansiktets benstrukturer med hög noggrannhet. Det finns däremot inte möjlighet att rekonstruera en 3D modell av tänderna ifrån CT/CBCT bilden. Begränsad bildupplösning och metallartifakter från fyllningar, kronor och tandställningar gör att tänderna återskapas med felaktig form och storlek. I dagsläget finns ingen enskild bildteknik som kan framställa ansiktets ben samt tänder i en komplett 3D modell som kan användas för planering av ortognatkirurgi. För att lyckas skapa en sådan modell krävs en sammanslagning av olika bildtekniker. Syfte: Syftet med denna studie är att utarbeta och utvärdera en metod för att skapa en komplett 3D modell där käkar, käkleder och tänder avbildas med hög precision med hjälp av CT/CBCT och en intraoral scanner. Syftet är även att utvärdera olika typer av virtuella bettregistreringar och med hjälp av dessa positionera mandibeln in i ett diagnostiskt läge. Målet med studien är att skapa en komplett 3D modell som kan användas för planering av ortognatkirurgiska fall. Metod: Den första delen av studien var en in vivo del där en plastskalle användes. Tänderna förseddes med ortodontiska brackets. Två olika scanningar utfördes på denna plastskalle med både CT och CBCT scanning. Den första bilden utfördes med tänderna i ett stängt, habituellt läge, medan den andra bilden togs i CR (cenric relation) med vaxindexet på plats under bildtagning. Med hjälp av intraoral digital scanner scannades över- och underkäkens tänder. Genom att utföra en scanning av tänderas buckalytor med vårt vaxindex på plats fick vi en virtuell guide av ocklusionen. Vi testade även att scanna av själva vaxindexet och använde det som en guide för att föra in mandibeln i CR. Bilddatat bearbetades och analyserades i Amira (FEI Visualization Sciences Group, Bordeaux, France), en mjukvara för bildhantering och visualisering. Här kan bildinformationen göras om till 3D modeller och matchas så att den otydliga avbildningen av ocklusionen från CT/CBCT kan ersättas med det detaljerade digitala avtrycket från vår intraorala scanner. Genom att mäta avståndet mellan de olika 3Dmodellerna (CT/CBCT-data och det digitala avtrycket) kunde en genomsnittlig precision beräknas och jämföras med tidigare tekniker då gipsmodeller scannats och används till samma ändamål. Resultat: Resultaten visade på en precision av 0,2 mm för registreringen mellan de digitala avtrycken från en intraoral scanner och data från CBCT eller CT. Precisionen är likvärd med tidigare studier då inscannade gipsmodeller har sammanförts med CT/CBCT. I studien testades två olika typer av virtuella bettregistreringstekniker. Resultaten visade att den högsta precision kunde visas när buckalytorna scannades i CR. Slutsats: En virtuell 3D-modell av benstrukturer, käkleder och tänder kan skapas med hjälp av CT/CBCT och en intraoral scanner. En sådan modell kan användas vid planering av t.ex. ortognatkirurgi. Fler studier i ett större patientmaterial har påbörjats för att utvärdera precisionen vidare och se fördelarna och nackdelarna i den kliniska situationen. Publikationer: Nilsson J, Thor A, Kamer L, Development of workflow for virtual bite registration for orthognathic surgery planning. British Journal of Oral and Maxillofacial surgery, accepterad för publication September 2014. 25 CBCT – ett verktyg för utvärdering av behandlingsresultat av rotfyllda tänder? Ansvarig: Kajsa Ohlin, specialisttandläkare endodonti, specialisttandvården Kaniken Bakgrund: Intraorala digitala röntgenbilder har avsevärt sämre förmåga att detektera apikala parodontiter i jämförelse med CBCT med avseende på 12 månaders efterkontroller av överoch underkäksmolarer som genomgått endodontisk behandling för apikal parodontit. Syfte: Syftet med studien är att jämföra den diagnostiska tillförlitligheten mellan LCBCT (Accuitomo) och intraorala digitala röntgen (Schick). Metod: De överkäks- och underkäksmolarer, obehandlade och tidigare rotbehandlade, som remitteras till specialisttandvården Kanikens Endodontiavdelning för behandling av apikal parodontit (rotkanalsinfektion), mellan januari 2011 och dec 2014 behandlas på sedvanligt sätt med konserverande rotbehandling och revision, enligt specialistklinikens gängse kliniska rutiner. Vid läkningskontroll 12 månader efter avslutad behandling väljs, efter röntgenundersökning med två intraorala digitala röntgen tagna med parallellteknik i 2 projektioner, de första 30 molarer ut som bedöms vara utläkta. Dessa remitteras för CBCT undersökning på Akademiska sjukhusets Radiologiavdelning för kontroll av behandlingsresultatet. CBCT scanningarna granskas av två radiologer som kalibrerats före studiens start. I de fall de granskande radiologerna inte är ense om utläkning föreligger eller ej diskuteras fallet separat tills konsensus nåtts. Resultat: Inget ännu. Forskningsplanen har utvecklats under handledning av J-O Berg samt genom den 15p kurs på KI i Vetenskapsteori och forskningsmetodik som avslutades i januari 2012. En efterföljande 30p kurs ”Examensarbete för masterexamen i odontologi” är påbörjad. Etikansökan och stråletiskprövning är godkända. Granskare av röntgenbilder är kalibrerade, men arbetet har försenats då en granskare är tjänstledig och ingen ny kalibrering har gjorts med ersättare. De första 12 månaderskontrollerna i projektet har gjorts och skickats på CBCT undersökning för utvärdering. Projektets handledare har pensionerats och en ny handledare skall rekryteras till projektet. Ny kalibreringsövning skall göras med ersättare för granskning av de intraorala röntgen. Därefter fortsätter arbetet med att fler 12 månaderskontroller som uppfyller inklusionskriterierna kan sändas för CBCT-undersökning. Betydelsen av spaltstorlek och ursprunglig morfologi för behandlingsresultat hos patienter med gomspalt eller enkelsidig läpp-käk-gomspalt Ansvarig: Erika Reiser, specialisttandläkare i tandreglering, med dr, ortodontikliniken Uppsala. Samarbete med Uppsala universitet. Bakgrund: Spaltstorleken hos barn med isolerad gomspalt (CP) eller enkelsidig läpp-käkgomspalt (UCLP) varierar avsevärt mellan individer vid födseln. Vårdprogrammet för dessa barn är standardiserat och detsamma för samtliga barn. Stora individuella skillnader ses dock i behandlingsresultat med avseende på bettutveckling/ocklusion, käkarnas tillväxt, tal, näsfunktion och operationsresultat. Studier där man jämför olika vårdprogram för den primära kirurgin och behandlingsresultatet vad avser bettförhållanden och käktillväxt är vanligt förekommande i litteraturen. Endast ett fåtal studier med varierande metodik och resultat finns där man försökt analysera samband mellan ursprunglig spaltstorlek och behandlingsresultat. Syfte: Avsikten med studierna är att fördjupa och öka kunskapen om hur den ursprungliga spaltstorleken och överkäkens morfologi påverkar behandlingsutfallet vad gäller bettutveckling/ocklusion, käktillväxt och näsfunktion hos patienter födda med CP och/eller UCLP. Metod: Gipsmodeller på samtliga barn födda 1990-1999 med CP eller UCLP och opererade vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala har analyserats med avseende på ursprunglig spaltstorlek, tandbågsdimensioner och bettförhållanden. Befintliga profilröntgenbilder från 519 års ålder har studerats för att bedöma käkarnas tillväxt. På ytterligare 53 vuxna patienter 26 födda 1960-1987 och opererade för UCLP har spaltstorleken uppmätts vid 3 månaders ålder och en bedömning av näsfunktion i vuxen ålder gjorts. Resultat/slutsats: Delarbete 1: Den posteriora spaltbredden är större hos barn med UCLP än hos barn med CP. UCLP gruppen har signifikant mer korsbett vid 5 år. Det fanns inget samband mellan ursprunglig spaltstorlek och korsbett vid 5 år hos barn med CP. Hos barn med UCLP däremot var bredare spalter associerat med mindre korsbett och frontal invertering vid 5 år. Delarbete 2: Spaltens bredd minskar efter läppslutning och slutning av den mjuka gommen hos både UCLP och CP. Spaltens anteroposteriora längd hos CP förblir relativt konstant upp till 2 års ålder. UCLP barnen har bredare överkäke än CP barnen under de första levnadsåren, men vid 5-års ålder är de två grupperna relativt lika. Efter slutning av restspalten i den hårda gommen avstannar den transversella tillväxten mer hos UCLP än hos CP barnen. Delarbete 3: Maxillans ursprungliga längd och spaltens ursprungliga bredd var associerat med maxillans protrusion och käkarnas sagittala relation vid ett flertal åldrar hos både UCLP och CP. Maxillans protrusion och käkarnas sagittala relation utvecklades mindre gynnsamt hos gruppen med UCLP. Delarbete 4: Vuxna behandlade för UCLP har nedsatt näsfunktion och näsvolym på spaltsidan, men inget samband finns mellan ursprunglig spaltstorlek och näsans form och funktion i vuxen ålder. Publikationer: Lindroth E, Andlin-Sobocki A. Evaluations of maxillary alveolar arch morfology and occlusion in cleft lip and palate from infancy to five years. Abstract. Swedish Dental Journal 2002; 26: 193-194 Erika Reiser, Anna Andlin-Sobocki. Kostnadskrävande vård kräver uppföljning och utvärdering. Vetenskap och klinik. Tandläkartidningen 2008; 100: 30-31. Reiser E, Skoog V, Gerdin B, Andlin-Sobocki A. Association Between Cleft Size and Crossbite in Children with Cleft Palate and Unilateral Cleft Lip and Palate. Cleft PalateCraniofacial Journal 2010; 47: 175-181 Reiser E, Andlin-Sobocki A, Mani M, Holmström M. Initial Cleft Size Does not Correlate with Nasal Airway Size and Function in Adults with Unilateral Cleft Lip and Palate. Journal of Plastic Surgery and Hand Surgery 2011;45:129-135 Mani M, Reiser E, Andlin-Sobocki A, Skoog V, Holmström M. Factors Related to Quality of Life and Satisfaction with Nasal Appearance in Patients Treated for Unilateral Cleft Lip and Palate. Cleft Palate Craniofac J. 2013;50:432-439. Reiser E, Skoog V, Andlin-Sobocki A. Early Dimensional Changes in Maxillary Cleft Size and Arch Dimensions of Children with Cleft Lip and Palate and Cleft Palate. Cleft Palate Craniofac J. 2013; 50:481-490. Reiser E. Cleft Size and Maxillary Arch Dimensions in Unilateral Cleft Lip and Palate and Cleft Palate. Avhandling Uppsala Universitet 2011, Acta Universitatis Upsaliensis. Reiser E, Svee A, Andlin-Sobocki A. Facial Growth in Unilateral Cleft Lip and Palate and Cleft Palate: Associations with Maxillary Dimensions and Cleft Size in Infancy. Manuskript under omarbetning Forskningsrapport. Tandläkarnas riksstämma, Göteborg, 2002. Posterpresentation. Världskongress för International Cleft Palate Association, Brasilien, September 2009. Jabbari F , Reiser E, Thor A, Nowinski D. Optimization of Dental Status Improves Long-term outcome after Alveolar Bone Grafting in Unilateral Cleft Lip and Palate. Cleft Palate Craniofac J. 2014 Feb 25. [Epub ahead of print] 27 Uppföljning av dentala implantat installerade i käkhålans botten för benuppbyggnad utan användning av bentransplantat eller benersättningsmedel Ansvarig: Christopher Riben, ST-tandläkare, Käkkirurgiska kliniken, Akademiska Sjukhuset Bakgrund: För att uppnå ökad benvolym i överkäkens sidopartier kan man via ett så kallat sinuslift skapa åtkomst till käkhålan som därefter till viss del kan fyllas med benersättningsmedel eller bentransplantat. En variant av denna metod är att via en entré genom benet i käkhålans framvägg endast fridissekera och lyfta på käkhålans slemhinna och installera implantatfixturerna i käkhålebotten. Patientens blod får därefter fylla tomrummet som uppstår. Det har visat sig att ben bildas i utrymmet så att fixturerna får ett ökat benstöd efter en inläkningsperiod som oftast varit 6 månader. Denna metod är mer skonsam för patienten då man undviker bentransplantation samt kan utföras mindre kostsamt och med kortare inläkningsperioder då benersättningsmedel ej används. Studier som kontrollerar behandlingsresultat och implantatöverlevnad på längre sikt saknas och är efterfrågade. Syfte: Avsikten med studien är att utvärdera behandlingsresultatet avseende konstruktionernas funktion samt bennybildning i käkhålorna. Då underlaget senare analyserats kan det användas vid jämförelser med konventionella sinuslift-tekniker. Metod: Ett 90-tal patienter har sedan år 2001 genomgått denna behandling på Käkkirurgiska kliniken, Akademiska sjukhuset. Dessa har identifierats och de som accepterar att delta i studien kallas på en uppföljningskontroll. Vid kontrolltillfället sker en anamnestisk och klinisk undersökning som kompletteras med en panoramaröntgen och kliniska foton. Inom ramen för den kliniska undersökningen kommer utöver en konventionell klinisk kontroll av implantaten i de fall det är möjligt konstruktionerna att skruvas av för att möjliggöra en s.k. RFA-undersökning (Resonans Frekvens Analys). Resultat: Samtliga möjliga patienter har nu undersökts, 36 av de totalt 57 som uppfyllde samtliga inklusionskriterier. Kliniska och radiologiska data har sammanställts. En statistiker har konsulterats och en vetenskaplig artikel är nu submitterad till tidskriften Clinical Implant Dentistry and Related Research. Publikationer: Riben C, Thor A. The Maxillary Sinus Membrane Elevation Procedure: Augmentation of Bone around Dental Implants without Grafts-A Review of a Surgical Technique. Int J Dent 2012:105483 2011-08-30 AAOMS 93rd Annual Meeting i Philadelphia, USA. 2011-09-15 Uppfattning av smärta orsakad av ortodontisk behandling med två olika bracketsystem med olika friktionsgrad Ansvarig: Ruzbeh Sadegh, specialisttandläkare tandreglering, Ortodontikliniken Enköping. Bakgrund: Inom ortodontin är smärta, ömhet och obehag en vanlig anledning till klagomål från patienterna. De två viktigaste delarna, dvs. intensitet och varaktighet av smärta, nonchaleras oftast. Det har rapporterats att nära var tionde patient avbryter sin behandling på grund av tidiga smärtupplevelser. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka intensitet och varaktighet av patientens subjektiva uppfattning av smärta under de första fyra veckornas behandling med fast tandställning genom att jämföra tre olika tandregleringssystem med olika friktionsgrad vid förflyttning av tänderna, hög vs låg friktion. Metod: För att bedöma patientens generella smärttröskel inleds studien med en bedömning av smärta. Detta görs i samband med den vidgning som görs av mellanrummet framför och bakom första kindtanden, så att det metallband som förankrar tandställningen ska kunna sättas på plats. Molarbanden kommer att vara en del av tandställningen. 90 patienter jämnt fördelad mellan pojkar och flickor mellan 14 – 17 år med identisk bettavvikelse väljs ut slumpmässig. 28 Patienternas subjektiva uppfattning av smärta kommer att utvärderas med hjälp frågeformulär som dagligen fylls i. Studien delas in i 6 faser: Fas 1: Separation. Utvärdering av smärta under en veckas behandling med separations-ringar. Fas 2: Återhämtning. 2 veckors uppehåll (wash -out, viloperiod). Fas 3: Insättning av fast tandställning med rund båge för utjämning av tandraden. Utvärdering av smärta under 4 veckor. Fas 4: Avtryck. Mätning av utjämningen 8 veckor efter insättning av fast tandställning. Fas 5: Pågående tandregleringsbehandling. Fas 6: Insättning av rektangular båge. Utvärdering av smärta under en vecka. Resultat: Den kliniska material insamlingen för studien planeras vara färdig 2015. Studier av laserteknik i kariesbehandling och slemhinnekirurgi med avseende på patienternas upplevelse, behandlingstid, fyllningars överlevnad och läkningsprocess Ansvarig: Roxana Sarmadi, specialisttandläkare, Pedodontikliniken. Samarbete med Göteborgs universitet. Doktorandprojekt. Bakgrund: Vid större kariesangrepp måste skadad emalj och dentin avlägsnas och ersättas med fyllningsmaterial. Traditionellt avlägsnas karierad tandvävnad med borr. Borrmetoden har använts länge av tandvårdspersonal och är en välkänd metod men har flera nackdelar. Metoden är smärtsam, även frisk tandvävnad kan avlägsnas och pulpan kan påverkas negativt av vibrationer och värmeutveckling. Den negativa upplevelsen av metoden kan även leda till tandvårdsrädsla. Nackdelarna har lett till utveckling av andra metoder. En av dessa metoder är lasertekniken. Studier har visat att patienterna upplever mindre obehag då karierad vävnad avlägsnas med laser jämfört med borrning. SBU har under år 2009 utvärderat laser i kariesbehandlingen och kommit fram till att det finns otillräckliga studier som visar hur pulpan reagerar på laserbehandlingen, fyllningarnas prognos och metodens kostnadseffektivitet. Laser används även i samband med slemhinnekirurgi i munnen .Frenulumplastik av läppfrenula är ett ingrepp som kan utföras med laser istället för konventionell kirurgisk metod. Syfte: Studie har som syfte att studera effekterna av att karierad vävnad avlägsnas med laser jämfört med konventionell borrteknik med avseende på: - patientens upplevelse av behandlingen samt behov av lokalbedövning - förekomst av negativa reaktioner från pulpan - fyllningars långsiktiga prognos - metodernas kostnadseffektivitet då alla ovan nämnda aspekter involveras i modellen Studien syftar även till att jämföra frenulumplastik när den utförs med laserteknik kontra konventionell teknik beträffande patientupplevelse, behandlingstid, blödning och sårläkning. Metod: Studien består av tre delar: 1. En kvalitativ intervjustudie där tonåringar och unga vuxna får berätta om sina upplevelser i samband med lagning med laser 2. En randomiserad, kontrollerad studie av lagningar utförda med laser och konventionell borrteknik. Utvärderingar görs med avseende på patienternas uppfattningar om metoderna, pulpans reaktioner, fyllningarnas överlevnad och metodernas kostnadseffektivitet. 3. En randomiserad, kontrollerad studie av Frenulumplastik utförd med laserteknik och konventionell teknik Resultat: Första studien är klar, en artikel har publicerats. Totalt 56 lagningar har gjorts i RCT (lagningsstudien) studien. 6 månaders kontroller är utförda, de flesta ett års kontroller är utförda. Två års kontroller kommer att utföras under 2015. 29 Rekrytering av patienter till Frenula studien pågår, drygt hälften av patienterna (22 st) har blivit opererade. Slutsats: I intervju studien har laserbehandling beskrivits som en mer genomtänkt och säkrare behandling. Patienterna kände trygghet under laserbehandlingen och kunde slappna av. Samtliga patienter uttryckte en positiv bild av laser och ord som ”modern” och ”framtidens behandling” användes för att beskriva metoden. Laserbehandling beskrevs som en behagligare och mindre smärtsam behandling. Publikation: Sarmadi R, Hedman E, Gabre P. Laser in caries treatment - patients’ experiences and opinions. Int J Dent Hyg. 2014;12:67-73 Sarmadi R, Lingström P, Gabre P. Comparison of Er-yag laser and conventional drilling in excavation of caries – time consumption and patients' experiences. Manuscript. Multidisciplinär rehabilitering av cancer i maxilla och mandibel Ansvarig: Johan Segerström, specialisttandläkare oral protetik, Specialisttandvården Kaniken. Bakgrund: Elakartade tumörer i käkarna behandlas vanligen med resektion, ofta kombinerat med pre- eller postoperativ strålbehandling. Vid tumörer i maxilla har man som regel avstått från omedelbar rekonstruktion för att möjliggöra tidig upptäckt av tumörrecidiv och pga. bristfälliga hjälpmedel när det gäller preoperativ planering av rekonstruktion. Senare har en löstsittande obturatorprotes framställts i väntan på eventuell kirurgisk/protetisk rekonstruktion. Tillvägagångssättet innebär omfattande olägenheter för patienten. Den slutliga rekonstruktionen försvåras av att patienten i samband med läkning ”skrumpnar ihop” med stor risk för reducerad gapförmåga och därav lång komplicerad rehabilitering. Projektet innebär verksamhetsutveckling och sker i samarbete mellan Käkkirurgiska kliniken och Öron-näsa-halskliniken på Akademiska sjukhuset, Oralprotetiska kliniken och även tandtekniker/anaplastologer. Syfte: Att utveckla preoperativ planering med datorassisterad virtuell resektion och fixturplacering med möjlighet att ge patienten en skruvretinerad långtidstemporär konstruktion kombinerad med obturator för att upprätthålla viktiga orala funktioner såsom tugg-, tal- och sväljning. Logistiken är viktig för att möjliggöra en snabb multidisciplinär planering utan att förlänga tiden mellan diagnos och tumörresektion. Metod: Tre fall redovisas med datornavigerad planering och guider för rekonstruktion. När beslut fattas om partiell maxillectomi planeras fallet multidisciplinärt i virtuell miljö (SimPlant Pro© och SimPlant CMF© (den senare som idag heter SimPlant O&O 2015) med gemensam katalog i landstingets databas. Detta innebär att flera arbetsmoment effektivt kan utföras pre- istället för postoperativt då det tandtekniska arbetet kan färdigställas innan operation. Krävande postoperativ avtryckstagning kan i de flesta fall undvikas. För att säkerställa kvaliteten skall resultaten i Uppsala värderas mot det nationella Cancerregistret. Slutsats: Projektet har radikalt omhändertagandet av ÖNH tumörpatienter i Uppsala där ny teknologi förväntas ge ökad livskvalitet utan att äventyra överlevnaden. Vi går ifrån, ”vänta och se hur många negativa effekter som uppträder innan …” till att multidisciplinärt planera resektion/rekonstruktion parallellt och rehabilitera patienterna i en och samma seans med fortsatt möjlighet att inspektera resektionskaviteten. Kräver närvaro av oralprotetiker tidigt både vid multidisciplinär rond och vid tumöroperation. Denna verksamhetsutveckling bidrar till att Uppsala idag ligger i fronten med korta vårdtider och fasta tänder tidigare än andra regionsjukhus i Sverige (t ex Örebro) som behandlar tumörer inom ÖNH. Under 2013 publicerades en artikel i Tandläkartidningen som ett inlägg i debatten om sambandet mellan snus och cancer. Ytterligare en artikel skrivs ihop med Andreas Thor och skall lämnas in för publicering 2015. Vår nya behandlingsmodell med sk ”Backwards planning” har redovisats vid symposier på Odontologisk riksstämma, Nationellt käkprotetiskt föreningsmöte, FoU-dag 30 på Käkkirurgiska kliniken och på Specialisttandvården Kaniken, Diplomkurser i Skandinavisk käk- och ansiktsprotetik, Diplomkurser i Käkkirurgi, Diplomkurser i ÖNH, Norra Parod-föreningens årsmöte 2014 där det i alla olika sammanhang rönt stort intresse. Teknikutvecklingen inom rehabiliteringen går fort och är tidskrävande att både följa, i vissa delar testa, samt utvärdera. Nu har den protetiska närvaron vid tumörronderna halverats pga underbemanning och nedprioritering av det protetiska omhändertagandet. Noteras bör att detta gäller patienter med störst protetiskt behandlingsbehov och vi riskerar att patienterna får en sämre vård dvs. vi får delvis en återgång till ”vänta och se” vilka som kan bli i behov av fast protetik på längre sikt och då med sämre förutsättningar. Läkningsresultat efter kirurgisk behandling av peri-implantit vid en specialist klinik inom Parodontologi i Uppsala: En retrospektiv studie Ansvarig: Mujda Seradji, allmäntandläkare, Folktandvården i Bålsta. Bakgrund: Implantatbehandling är numera ett vanligt alternativ för förlorade tänder. Infektioner runt implantat, mukosit, är ett vanligt förekommande problem. Mukosit innebär att mjukvävnaden runt implantatet blir inflammerad utan förlust av ben. Om infektionen har påverkat benet runt implantatet har peri-implantit förekommit. Vid peri-implantit orsakar infektionen benförlust, ofta med fördjupad ficka med pus. Dålig munhygien, tidigare parodontit och rökning ökar risken för peri-implantit. Evidensen är otillräcklig för hur dessa infektioner ska tas omhand och behandlingsprinciperna bygger mycket på den erfarenhet man har från behandling av avancerad parodontit. Dock är det mycket svårare att göra rent runt ett implantat än runt en tand. Kirurgisk behandling av peri-implantit kan användas som en behandlingsallternativ när den icke kirurgiska behandlingen inte ger resultat. Det finns otillräckliga studier med evidens kring vilken behandlingsmetod som har högsta lyckandefrekvensen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka läkningen efter kirurgisk behandling av periimplantit. Vidare vill man utvärdera olika kirurgiska metoder vid behandling av peri-implantit och identifiera potentiella riskfaktorer som påverkar behandlingsresultatet. Metod: Denna studie är en retrospektiv longitudinell studie. Patienterna är remitterade till specialistklinik för behandling av peri-implantit. Samtliga journaler mellan åren 2008-2013 som har ordet peri-implantit samt " tillstånd 3044" som syftar på peri-implantit i daganteckningar läses igenom. De patienter som fått kirurgisk behandling av peri-implantit ingår i denna journalstudie. Dessutom tittar vi på journaler där åtgärderna 443 och 445 har utförts mellan 2008-2013. Data i form av variabler läggs in i en Excel fil. Informationen kommer att granskas (kliniskt och röntgenlogiskt) och utvärderas utifrån den kirurgiska behandlingen av peri-implantit. Försökspersonerna är avidentifierade i Excel filen. Datamaterialet är därmed anonymiserat innan statistisk bearbetning börjar. Resultat: Studien har påbörjats våren 2014 och kommer att fortsätta under 2015. Sedering av vuxna med Midazolam i Folktandvården Uppsala – en retrospektiv journalstudie Ansvarig: Marika Storskrubb, övertandläkare, Orofacial medicin, sjukhustandvården Seminariet Bakgrund: Användandet av Midazolam vid tandbehandling är väldokumenterat, men de allra flesta studierna är gjorda på barn. Jag ska undersöka om rådande rutiner är tillräckliga för en säker hantering av Midazolam på vuxna. Min hypotes är att de rutiner som används är ändamålsenliga. 31 Syfte: Syftet med studien är att få en uppfattning av användandet av Midazolam bland vuxna patienter i folktandvården Uppsala, vilka doser och rutiner som används mm. Metod: Förbrukningsjournaler för narkotika samlas in från samtliga kliniker i folktandvården Uppsala. Vuxna patienter identifieras ur förbrukningsjournalerna. Brev skickas till de vuxna som fått Midazolam under 2009 och 2010, med formulär för informerat samtycke att få läsa deras journaler. Av dem som ger skriftligt samtycke granskas samtliga journaler, data om Midazolam-sedering samlas in. Resultat: Studien är godkänd av etikprövningsnämnden i Uppsala. De insamlade förbrukningsjournalerna visade att 310 kvinnor och 176 män fått Midazolam de valda åren. Klinikernas genomsnittliga doser varierade mellan 6,6 och 10,6 mg. Brev har ännu inte skickats ut, men planen är att samla in skriftligt samtycke i början på 2015 och därefter sammanställa resultat. Slutsats: Förväntat resultat är att få information om hur Midazolam används i en vuxen population i Folktandvården Uppsala. Projektet beräknas vara färdigt under 2015. Ungdomars uppfattning om bettets utseende (bettavvikelse) och dess inverkan på oral hälsa, funktion, självkänsla och livskvalitet Ansvarig: Jari Taghavi, specialisttandläkare i tandreglering, Ortodontikliniken i Enköping. I samarbete med Karolinska Institutet. Doktorandprojekt. Bakgrund: Många barn och ungdomar har någon form av bettavvikelse. En del av dessa kan orsaka skador i den orala miljön, men de kan också ha en negativ psykosocial påverkan. Begränsade allmänna resurser gör att avgiftsfri tandreglering bara kan erbjudas till ett urval av barn och ungdomar - de som bedöms ha det största behovet. Att värdera grunderna för behandling kan vara svårt. Flera instrument har tagits fram i syfte att användas som stöd vid bedömning av behandlingsbehov. Det vetenskapliga underlaget för värdering av dessa instrument är dock otillräckligt. Ungdomar genomgår tandreglering fr.a. av estetiska eller psykosociala skäl. Idag saknas konsensus om i vilken grad bettavvikelser påverkar individens livskvalitet samt vilken effekt behandling har ur denna aspekt. För att avgöra hur livskvaliteten påverkas behövs ny kunskap. För att förbättra urvalsprocessen behövs ett instrument som inte enbart värderar bettavvikelsen ur ett morfologiskt perspektiv. Syfte: Att kartlägga hur bettavvikelser påverkar ungdomars livskvalitet samt utforma och evaluera ett instrument för behandlingsbehovsbedömning inför tandregleringsbehandling, som utöver morfologisk avvikelse tar hänsyn till oral hälsa, funktion, självkänsla och livskvalitet. Metod: Projektet bygger på fynden från en första kvalitativ studie och utgörs därutöver av påföljande prospektiva metodologiska studier av multidisciplinär karaktär. Studie 1: Kvalitativ intervjustudie (FGD) baserad på Grounded Theory. Studie 2 & 3: Framtagning av ett nytt, patientcentrerat, instrument för behandlingsbehovsbedömning (baserat på studie 1 och befintlig vetenskap) samt evaluering, reliabilitets- och validitets prövning av detsamma m h a relevanta psykometriska och statistiska metoder. Det framtagna instrumentets diskriminerande förmåga kommer att testas. Studiepopulationen består av ett slumpmässigt urval av tonåringar (13-åringar) från Uppsala kommun, rekryterade från befolkningsregistret. Studie 4: Utreda ev. korrelation mellan självkänsla och bettavvikelse samt huruvida självkänsla påverkar utfallet av behandlingsbehovsbedömning inför tandreglering. Subjektivt upplevt behov kontra bekräftad avvikelse kontrolleras baserad på diagnos och utfall. Resultat: Studie 1: En kärnkategori identifierades och benämndes “Att ständigt bli påmind om sin bettavvikelse” som i sig var relaterad till fem olika kategorier. Låg självkänsla förvärrades till synes av en återkommande oro över bettavvikelsen och hanterades via olika s.k. coping strategier. Studien visade att ungdomar med bettavvikelser ofta blir påminda om sitt tillstånd 32 vilket kan frammana undvikande strategier för att minimera negativa känslor/ upplevelser relaterade till bettet och den påverkade självkänslan. Progress studie 2: Ett omfattande enkätbaserat instrument (> 10 frågeområden och 100 items) har tagits fram i samarbete med Inst. för psykologi, Uppsala Universitet. Instrumentet är klar för användning efter att ha bearbetats i omgångar samt testats i mindre pilotstudier. En komplettering har gjorts till EPN. Materialinsamling till studie 2 och 3 inleds i januari 2015. Publikationer: Taghavi Bayat J, Hallberg U, Lindblad F, Huggare J, Mohlin B. Daily life impact of malocclusion in Swedish adolescents: A grounded theory study. Acta Odont Scand. 2013;71:7 Clinical and experimental studies of bone substitutes and dental implants in compromised bone sites Ansvarig: Amela Trbakovic, tandläkare, Folktandvården Storvreta. I samarbete med Uppsala universitet. Doktorandprojekt. Bakgrund: Dentala implantat som ersättning för förlorade tänder är en allt mer vanligt förekommande behandling, men i områden för snäva tandluckor och otillräckligt med ben kan standard diameter implantat vara för breda och därmed skada granntänderna eller ge metallblottor. Syfte: Syftet med studierna är att göra uppföljningar av implantatbehandling och benersättningar i samband med detta. är att utvärdera funktionen av dessa implantat både ur en klinisk- och patientsynpunkt Metod: Projektet består av fem delstudier. Implantaten utvärderas kliniskt och ur patientens upplevelse. Resultat: 1. Uppföljning av smala implantat i entandsluckor i område för överkäkslaterala incisiverna och underkäksfronten: Undersökningarna och databearbetningen är klar och manuskriptet är under bearbetning. 2. 12 års uppföljning av marginala benförhållanden vid implantat installerade i autogena benblock och partikulerat bentransplantat i maxillan samt förändringen i överkäkens benvolym över tid: Etikansökan är godkänd och datainsamlingsfasen pågår. 3. 10 års utvärdering av Astra Tech Fixtur MicroThread™ OsseoSpeed™ med omedelbar belastning på patienter med total tandlöshet i överkäken samt sämre benkvalitet och kvantitet: Etikansökan är godkänd och datainsamlingsfasen pågår. 4. Utvärdering av bennybildningen med nytt benersättnings material i en randomiserad bilateral sinuslyft studie i kanin med Monetit granuler jämfört med BioOss: Experimenten och datainsamlingen är avslutad. Bearbetning av insamlat material och data pågår. 5. Utvärdering av bennybildningen med nytt benersättnings material i randomiserad bilateral sinuslyft studie i kanin med Bisfosfonat-bunden-hylauronsyra hydrogel jämfört med BioOss: Experimenten och datainsamlingen är avslutad. Bearbetning av material och data pågår. Publikationer 2014 Bergholm Å, Östberg AL, Gabre P. Implementation of laser technology and treatment at county level in the Swedish public dental service. Swed Dent J 2014;38:111-120 Hedman E, Gabre P, Birkhed D. Dental Hygienists Working in Schools - A Two-year Oral Health Intervention Programme in Swedish Secondary Schools. Oral Health Prev Dent. 2014 Jun 5. doi: 10.3290/j.ohpd.a32132. [Epub ahead of print] 33 Jonsson L, Gabre P. Adverse events in public dental service in a Swedish county – a survey of reported cases over two years. Swed Dent J 2014;38:151-160 Jensen O, Moberg Sköld U, Birkhed D, Gabre P, Povlsen L. 'I take for granted that patients know' - oral health professionals' strategies, considerations and methods when teaching patients how to use fluoride toothpaste. Int J Dent Hyg. 2014;12:81-8 Jensen O, Moberg Sköld U, Birkhed D, Gabre P. Self-reported changes in using fluoride toothpaste among older adults in Sweden: An intervention study. Acta Odontol Scand 2014;3:1-9 Jabbari F , Reiser E, Thor A, Nowinski D. Optimization of Dental Status Improves Long-term outcome after Alveolar Bone Grafting in Unilateral Cleft Lip and Palate. Cleft Palate Craniofac J. 2014 Feb 25. [Epub ahead of print] Jönson Ring I. Ortodontisk gomvidgning – en möjlig behandling vid nattlig sängväta. Tandläkartidningen 2014;106:9: 64-66 Linde C, Magnusson T. Predicting response to treatment of TMJ disc displacement without reduction – a case series. J of Craniomandibular Function, accepterad för publikation september 2014 Nilsson J, Thor A, Kamer L, Development of workflow for virtual bite registration for orthognathic surgery planning. British Journal of Oral and Maxillofacial surgery, accepterad för publikation september 2014. Sarmadi R, Hedman E, Gabre P. Laser in caries treatment - patients’ experiences and opinions. Int J Dent Hyg. 2014;12:67-73 34
© Copyright 2024