Liberala värderingar i kommunpolitiken
Politik i praktiken Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Politik i praktiken Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan 1 © Folkpartiet liberalerna, nytyck och omarbetning 2015 Texter: Ulf Schyldt, Johan Liljeqvist, Christina Örnebjär, Richard Bengtsson och Fia Björklund Redaktör: Anna Lundberg Grafisk form och omslag: Fia Björklund Tryck: Fridholm & Partners, Hindås Stort tack till Studieförbundet Vuxenskolan Folkpartiet liberalerna Box 2253 103 16 Stockholm Tel: 08-410 242 00 E-post: [email protected] Innehåll Förord........................................................................................................ 5 Studieplan ............................................................................................... 6 Så fungerar Folkpartiet i praktiken .................................................... 9 Mötesteknik vid formella möten.........................................................23 Arbetet i fullmäktigegrupp och nämnder.........................................43 Liberala värderingar i kommunpolitiken...........................................73 Stärk lokalföreningen...........................................................................87 Politisk plattform................................................................................ 103 Möta media ........................................................................................ 125 Appendix I: Den demokratiska organisationen i Sverige..........141 Appendix II: Krishantering – när något inträffar..........................151 Appendix III: Tips för bra möten..................................................... 153 Studieförbundet Vuxenskolan......................................................... 162 4 Förord Grattis. Och tack. Du som läser det här har tagit ett viktigt beslut. Du har bestämt dig för att vara med och arbeta för att göra Sverige till ett friare, öppnare och liberalare samhälle. Därför har du engagerat dig i Folkpartiet Liberalerna. Det är till dig denna skrift riktar sig. Jag vill både gratulera dig till och tacka dig för det steg du tagit. Tillsammans med andra liberaler kan du vara med och åstadkomma mycket för ditt lokalsamhälle, din kommun, ditt landsting eller samhället i stort. Att arbeta politiskt, och kanske ha förtroendeuppdrag i partiet eller det offentliga, ger dig både möjligheter och ansvar. Du kommer att få sätta dig in i svåra frågor och du kommer att behöva väga intressen mot varandra. Använd dina liberala värderingar som kompassnål. Och kom ihåg att diskutera mycket med dina partivänner och andra politiskt intresserade – det gör politiken både roligare och bättre. Politik är att prata! Politik är också ett hantverk. Ju mer du känner till om hur besluts gångarna ser ut i föreningen, kommunen eller landstinget, desto större chans har du att påverka på riktigt. Därför handlar den här boken i hög grad om hur den politiska vardagen ser ut. Jag hoppas att denna skrift ska ge dig både fakta och inspiration. Du kan använda den som studiematerial och läsa den från början till slut, men den fungerar lika bra som uppslagsbok att gå tillbaka till då och då. Vi liberaler har en stolt historia, men vår framtid är ännu stoltare. Det finns så mycket kvar att göra för att göra samhället friare och för att ge varje människa de bästa möjligheterna att forma sitt liv efter sina egna drömmar och förhoppningar. Därför är ditt engagemang så viktigt. Välkommen med i arbetet! Liberala hälsningar, Maria Arnholm Partisekreterare 5 Studieplan Detta studiematerial är framtaget i samarbete mellan Folkpartiet och Studieförbundet Vuxenskolan. Materialet är gjort för att kunna användas i studiecirekleform, för självstudier, som underlag för en utbildning eller på andra sätt där folkpartister vill lära sig mer enskilt eller tillsammans med andra. I slutet av nästan varje kapitel finns en ”mindmap” som samman fattar kapitlets viktigaste innehåll. Den kan användas för att ge en snabb repetition eller för att ge en överblick av kapitlet. Vid varje kapitel finns också förslag med diskussionsfrågor och tips på vidareläsning. Hur går en studiecirkel till? Är ni intresserade av att starta en studiecirkel kring Politik i praktiken ska ni alltid börja med att ta kontakt med Studieförbundet Vuxenskolan som är Folkpartiets utbildningsorganisation. De hjälper er med material och att förklara hur en studiecirkel går till i praktiken och vad ni behöver göra för att registrera och få stöd i ert arbete. Studiecirkelformen innebär kort att ni är en grupp av personer som träffas regelbundet för att diskutera kring ett gemensamt ämne. Formellt ska ni ses minst tre gånger och totalt minst nio studietimmar (en studi etimme = 45 minuter), men ni har stor frihet i utförandet och möten kan även ske digitalt om det är mer lämpligt för er. En traditionell studiecirkel innebär att varje deltagare förbereder sig inför träffarna genom att läsa det eller de kapitel som ska behandlas och funderar över de uppgifter som eventuellt delats ut på tidigare träffar. Själva träffen kan läggas upp på olika sätt. Ni kan t.ex. bjuda in en gäst att prata utifrån kapitlets innehåll, ha en gemensam genomgång eller diskutera innehållet/frågorna mellan deltagarna. Det viktiga är att alla kommer till tals, får ställa sina frågor och att ni gemensamt lär er mer. Behöver ni inspiration i utformningen av träffarna finns såväl Studie förbundet Vuxenskolan som Folkpartiet tillgängliga för tips och råd. 6 Studieplan Exempel på Studieplan för sju träffar Första träffen Genomgång av upplägget för studiecirkeln Så fungerar Folkpartiet i praktiken Andra träffen Mötesteknik vid formella möten Tredje träffen Arbetet i fullmäktigegrupp och nämnder Fjärde träffen Liberala värderingar i kommunpolitiken Femte träffen Stärk lokalföreningen Sjätte träffen Politisk plattform Sjunde träffen Möta media Sammanfattning och avslut Till den femte träffen finns inspirationsmaterial kring medlems rekrytering och medlemsvård att ladda ned på Folkpartiets intranät och till träff sex och sju finns även arbetsmaterial kring Politisk plattform och Medieplan på samma ställe. Exempel på studieplan för 45 minuter före varje möte Ett annat sätt att använda boken som studiecirkel är att lägga in 45 minuter före varje ordinarie möte. Det kan ibland vara enklare att ses lite längre när ni ändå skulle ses. Använd t.ex. kapitlets mindmap för att gemensamt planera nästa träff. Avsluta träffen med en runda där alla kort får säga vad i nästa veckas kapitel som de är mest intresserade av. Studieplanen innehåller fler frågor och förslag på arbetsuppgifter än vad som normalt hinns med under tio korta träffar om ungefär Studieplan 7 45 minuter vardera. Materialet ska därför ses och användas som ett smörgåsbord, där ni i gruppen gemensamt väljer vad ni vill läsa, diskutera och göra. Bokens appendix Som ett komplement till bokens innehåll finns appendix. Appendix I Den demokratiska organisationen i Sverige – en genom gång hur den svenska demokratin fungerar, de olika nivåerna och hur beslut fattas och verställs. Appendix II Krishantering – när något inträffar är framför allt ett referensmaterial. Appendix III Tips för bra möten – här kommer användbara tips och råd om hur man skapar bra, roliga, varierade och kreativa möten. Koda i Gustav Till Studieförbundet Vuxenskolans administration: När ni använder detta studiematerial, ska det kodas i Gustav centralt studiematerial ”Politik i praktiken” samt samverkanspart ”Folkpartiet”. 8 Studieplan 4 Liberala värderingar i kommun politiken Liberala värderingar i kommunpolitiken 73 Vad kännetecknar den liberala politiken på lokal eller regional nivå? Vad innebär det att vara förtroendevald kommunal- eller landstingspolitiker för just Folkpartiet? Detta kapitel ägnas framför allt åt att diskutera vilka centrala värderingar och angreppssätt som på olika sätt bör prägla Folkpartiets politik. Vilka metoder och former för samordning finns det? Vi beskriver verktyg för att knyta samman verksamheten både mellan olika nivåer och mellan olika platser i landet. Vardagen i kommunalpolitiken Den politiska verksamheten på det lokala planet är fjärran från TV:s korta glimtar av partiledare som uttalar sig eller de febriga debatterna under några korta veckors valrörelse vart fjärde år. Vardagen i kommun politiken kan ibland kännas lite otacksam – sammanträden med ändlösa dagordningar, omfattande handlingar som ska läsas inför varje möte, och en atmosfär som i värsta fall är syrefattig och enformig. Ändå är det här, i sammanträdesrum och fullmäktigesalar, som politikens kanske v iktigaste verksamhet äger rum. Det är här mer än någon a nnanstans ideologins abstrakta idéer ska omsättas till praktisk verklighet i människors vardag. Är din roll som förtroendevald att ”hantera ärendena i min nämnd” eller är du med för att bygga ett liberalt samhälle för alla medborgare? Syftet med detta kapitel är inte att ge färdiga svar på alla politiska frågor – utan att stimulera till ett fördjupat tänkande. Det är rimligt att en väljare ska kunna ”känna igen Folkpartiet” var som helst i landet. Inte därför att vi driver exakt samma förslag enligt samma mall överallt – det vore kontraproduktivt när det ser olika ut i olika delar av landet – utan genom att oavsett vad det finns för lokala problem att lösa, finns det också ett tydligt liberalt inslag i både attityd och förslag. 74 Liberala värderingar i kommunpolitiken Individualismen som ledstjärna Det unika med liberalismen som ideologi är att vi utgår från individen och inte från en kollektiv syn på män niskan som del av en samhällsklass, en familj eller någon annan grupp tillhörighet. I politiska sammanhang är vi däremot ofta vana vid att möta medborgarna på kollektiv nivå – genom statistik, genom organisationer som representerar olika grupper och intressen, som ”företagare” eller ”lön tagare” och så vidare. Statistik är ett hjälpmedel och något vi ofta är hänvisade till för att få information. Vi utvärderar måluppfyl lelse genom enkäter. Vi mäter kvalitet i verksamheten med fler enkäter. Vi är ofta beroende av att förstå och tolka informationen, för att få underlag till beslut. Vi får dock aldrig glömma bort att besluten vi fattar rör människor. Det viktiga för en liberal är att använda informationen för att ställa rätt frågor. Vi måste alltid fundera över vad vi mäter och hur. Bara för att vi presen teras för statistik i olika former är det inte nödvändigtvis så att den ger den information som skulle behövas. Vilka frågor ställs? Är det invånarnas/ medborgarnas/brukarnas uppfattning som mäts eller utförarnas/förvaltnin gens uppfattning? Vem formulerar frågorna och vem väljer metoder och tillvägagångssätt? Hur mäts målupp fyllelse? På vems villkor? Ständig strävan efter individens frihet Att vara ett liberalt idéparti förpliktigar. Våra utgångspunkter i individualismen, den ständiga strävan efter individens frihet i andlig och materiell bemärkelse, parat med solidaritet och socialt ansvar, bör alltid vara vår politis ka utgångspunkt. Ibland talar vi om ”den liberala kompassen”, men vad rep resenterar den? Ett slaviskt följande av partiprogrammet eller en magkänsla för vad som är rätt? Den svåraste konsten för en liberal kan ofta vara att ta ideologins abstrakta idéer och förvandla dessa till konkreta politiska förslag. Det är inte alltid självklart vad som är det mest liberala målet att sträva efter, när det gäller bygglovsansökningar, lokala miljöplaner, entreprenad avtal om snöröjning och liknande ärenden. 76 Liberala värderingar i kommunpolitiken Även om föreningar och andra gemenskaper är ett sätt för individer att ta tillvara sina intressen, måste vi som liberaler och förtroendevalda också se till dem som saknar representanter och höja blicken. Intresse konflikter finns överallt i vår vardag – och de på ytan pragmatiska argu menten kan dölja motsättningar som behöver uppmärksammas. Det är inte alltid den grupp som kan formulera sina krav tydligast, som har det största behovet. Att ha individualismen som ledstjärna kräver att vi inte faller för frestelsen att sätta det som är bra för många framför individens val. Det finns alltid en risk att en stor organisation, som en kommun, med uppgift att förvalta gemensamma intressen, skapar ett synsätt som omedvetet går ut på att behandla medborgarna som anonyma enheter som måste styras så rationellt som möjligt utifrån förvaltningens perspektiv. Det blir medborgarna som ska anpassa sig till den ”effektivaste lösningen” istället för tvärtom. I dessa lägen är det viktigt att hålla emot och försvara individens rätt. Vardagen kräver många kompromisser – ska en väg byggas kan den bara ha en dragning och den bör naturligtvis bestämmas efter vad som blir mest effektivt, miljövänligt och minst skadligt för dem som drabbas av sträckningen. Men det finns många ärenden när en kompromiss inte är nödvändig – när det inte finns något skäl överhuvudtaget att tvinga fram en och samma lösning för alla. Var pragmatisk Vi är ett ideologiskt parti – men det är inte alltid meningsfullt att försöka skapa en ideologisk laddning i frågor som är genuint vardagsnära och där egentligen vilken lösning som helst är lika godtagbar. Ta höger- eller vänstertrafik. Vi måste ha endera – annars kolliderar människor på vägarna – men vilket av dem kan egentligen kvitta så länge regeln finns. Det kan finnas en känslomässig koppling till det ena alternativet. När Sverige folkomröstade om högertrafik röstade många emot för att de ville bevara det som det ”alltid har varit”. Men det går inte att hitta något ideologiskt liberalt argument för vare sig det ena eller det andra alterna tivet. Då får vi i stället välja ett pragmatiskt angreppssätt. Vilken lösning rymmer den största nyttan för individerna i samhället? Trafikexperterna talade om att högertrafiken skulle kunna ge vissa fördelar, framför allt Liberala värderingar i kommunpolitiken 77 Liberaler har aldrig ”tänkt färdigt” Ett samhälle av fria medborgare kommer ständigt att utvecklas och förändras. Någon perfekt harmoni mellan alla behov och önskemål kan aldrig uppnås. Människor har helt enkelt olika behov och det finns inget ”färdigt” samhälle när alla problem är lösta. Därför saknar liberalismen en slutgiltig utopi. Vi ser istället dynamik och möjlighet att pröva nya lösningar som förutsättningar för ett fungerande samhälle. Fixerade detaljlösningar för samhällets organisation och tron på att ”detta är det enda rätta”, kan leda till att oliktänkande drabbas när de ska genomföras. En liberal politik får aldrig gå ut på att få människorna att anpas sa sig till de politiska lösningar na, utan måste få lösningarna att fungera i människornas vardag. Nya omständigheter och nya faktorer som kommer till måste kunna leda till att gamla ståndpunkter omprövas. anpassning till andra länder. Då väljer vi det – för att det finns en fördel som kommer alla till del trots omaket att byta sida. Pragmatism innebär inte värderingslöshet. Politikens uppgift är att lösa gemensamma problem i samhället och en del problem har lösningar som från ideologisk synvin kel är lika goda eller i värsta fall lika dåliga – men vi måste välja en av dem. Ibland måste vi också vara beredda att välja en ”näst bästa” lösning, om en lösning vi hade föredragit faktiskt inte går att åstadkomma, t.ex. av politiska eller ekonomiska skäl. I sådana lägen då ett beslut krävs men det saknas andra starka argu ment för en lösning, har det pragma tiska angreppssättet ett värde – det försöker skapa nytta utan onödiga låsningar och blockeringar. Om skälen ändras, om värdet i att välja det ena framför det andra förändras, så kan det också vara bra att prestigelöst ompröva den egna ståndpunkten istället för att hålla fast vid ”så här har vi alltid tyckt”. Liberaler tror på människan Om politiker betraktar människor som okunniga offer för omständigheterna, utan förmåga att ta ansvar, kommer samhället att inriktas på att förhindra medborgarnas initiativförmåga och skaparkraft – den kraften riskerar ju bara att leda till problem, för dem själva eller för andra, som måste rättas till i efterhand. Istället är det viktigt att se människor som aktiva medborgare som kan och vill ta ansvar – då växer deras engagemang och s olidaritet. Människor är som regel förnuftiga – men deras mål kanske är annorlunda än vi tror som utomstående betraktare. Tilltron till människans grundläggande förnuft är ingalunda ett förnekande av att vi alla kan begå misstag eller i olika situationer vara oförmögna att tillvarata våra intressen på bästa sätt. Det finns tillfällen i livet när vi alla kan vara i behov av stöd. Politiken ska då bidra till att ge varje människa de redskap som behövs för de ska kunna ta makten över sitt eget liv. Därför måste det råda balans mellan det stöd i utsatta situ ationer som samhället erbjuder och målsättningen att alla ska kunna leva sitt liv utan politisk klåfingrighet och detaljstyrning. Utmaningar får människor att växa Den liberala människosynen är också grunden för tanken att människor växer när de ställs inför utmaningar. Det sociala ansvaret handlar inte om att ”lägga livet till rätta” utan om att ge nya chanser för människor. Dessa nya chanser kan även innebära att det ställs krav på individerna; individer som kanske annars saknar en motivation att själva lösa sina problem. I en kravlös skola skulle bara de som hade högt ställda förväntningar hemifrån klara sig bra. Om socialtjänsten aldrig begärde att någon tog itu med ett grundläggande problem i sin livssituation skulle det leda till att bara den som var stark nog i sig själv kunde återfå ett liv utan ständigt behov av stöd. Socialliberalismen överger inte den som har störst behov, utan vill både ge verktygen och ställa krav på att de används. Liberaler bekämpar maktfullkomlighet Varje koncentration av makt – till stat, företag eller organisationer – kan leda till att individens frihet och rättigheter inskränks. Makt kräver ansvar – utan ansvar kommer makten förr eller senare att missbrukas. Detta gäller också i den lokala politiken. Öppenhet och redbarhet är förutsättningar för att den lokala politiken ska kunna granskas av medborgarna eller av medierna. Den demokratiska apparatens behov Liberala värderingar i kommunpolitiken 79 av arbetsro och tid för ärendeberedning får aldrig missbrukas för att undanhålla skälen bakom viktiga ställningstaganden eller att försöka få igenom beslut utan möjlighet till insyn och debatt. Kontroll och insyn är därför kärnvärden för att skydda demokratin och samhället mot maktfullkomlighet. Var lyhörd, lyssna på medborgarna Politiken finns till för att lösa gemensamma problem. Som liberaler bör vi därför vara öppna för att lyssna på medborgarnas problem och önskemål. Liberaler på många håll har verkat för att kommunen i högre grad ska använda sig av samråd, medborgardialog och andra metoder för att öka kontakten mellan förvaltningen och befolkningen. Också i det egna arbetet är dialogen en bra metod för lokalföreningen att arbeta med. Den ger underlag för det politiska arbetet samtidigt som den är ett sätt att förankra den förda politiken i medborgarnas vardag. Att jobba med olika verktyg som nyhetsbrev, bloggar, referensgrupper eller nätverk i olika frågor är ett sätt att bredda engagemanget i de politiska sakfrågorna till fler än de utsedda nämndledamöterna. Sådana nätverk kan med fördel vara öppna för icke-partimedlemmar och genom någon eller några träffar per termin bli en värdefull kontaktyta inte bara för att sprida Folkpartiets politik, utan för att få in synpunkter, idéer och information från engagerade medborgare. Sociala medier är också ett snabbt och effektivt kommunikations verktyg. Riksorganisationen har tagit fram handledningar för den som behöver en hjälp att komma igång. Du hittar dessa på Folkpartiets intranät. 80 Liberala värderingar i kommunpolitiken Liberala värderingar i kommunpolitiken 81 Liberalt samband För att både väljare och förtroendevalda ska kunna se sammanhanget i liberal politik är det viktigt att bygga upp den politiska verksamheten på rätt sätt. En väljare bör kunna känna igen de liberala inslagen i politiken, oavsett var den bedrivs. Därför bör det vara en självklarhet att Folkpartiets politiker på olika nivåer, kommun, landsting och riksdag, arbetar i samma riktning. Det finns en rollfördelning i det politiska systemet, där vi till exem pel ofta vänder oss till rikspolitiken för att få svar på principiella frågor medan det praktiska utförandet nästan alltid är en lokal eller regional fråga. Folkpartiets organisation innehåller också en inbyggd struktur med landsmöten, länsförbundens årsmöten och kommun- och lokal avdelningarnas medlemsmöten. Denna struktur är grunden för att bygga upp ett liberalt samband. Detta samband kan vara både vertikalt, uppåt och nedåt inom organisationen, och horisontellt, mellan olika delar på samma nivå. Att koordinera sina politiska frågor mellan kommuner, inom ett län eller mellan länsförbund behöver inte vara svårare än att skicka ett mejl till sina kollegor. Då slipper vi situationen att Folkpartiet i en kommun arbetar för en viss fråga, medan partikollegorna i grannkommunen är emot samma sak. För att underlätta samarbete är det självklart en god idé att bygga upp fastare relationer, att mötas och diskutera innan en fråga är akut ger bättre förutsättningar än när motstridiga viljor ska försöka enas i sista minuten. I Folkpartiets struktur finns länsförbunden som en nivå för diskussion och beslut i kommunöverskridande frågor som t.ex. handlar om region ens utveckling eller involverar fler än en kommun inom länet. (Detta beskrevs i kapitlet ”Så fungerar Folkpartiet i praktiken”.) Det är viktigt att betona att samverkan inte bygger på order uppifrån, utan måste vara något alla parter är överens om och ingår med respekt för varandras roller. 82 Liberala värderingar i kommunpolitiken Kommunalpolitiska rådet (”KPR”) Folkpartiets partistyrelse utser efter varje val ett kommunalpolitiskt råd, ofta bara kallat ”KPR”, som består av erfarna kommunpolitiker från olika delar av landet. De fungerar som ett slags referensgrupp åt partistyrelsen och ger synpunkter på frågor som berör kommun- och landstingspolitiken. KPR har till uppdrag att stimulera politisk aktivitet och opinionsbildning i kommuner och landsting, det ska samordna kommunpolitiken och vara en länk till partiets ledning. KPR fungerar också som rådgivare, kunskapsbank och resurs för andra kommunpolitiker inom Folkpartiet, som kan behöva utbyta synpunkter med andra som kanske har erfarenhet av liknande frågor. Rådet arbetar för att skapa en hjälpande struktur för politiker på kommunal nivå, genom till exempel nyhetsbrev, stommaterial, spridning av goda exempel, utbildningsinitiativ med mera. Kommunalpolitiska rådet har därför en viktig roll i att kunna bidra både till ett horisontellt samband (att den liberala kommunpolitiken ser lika ut mellan kommuner) och ett vertikalt samband (att det finns en tydlig röd tråd i den politik Folkpartiet bedriver i riksdagen, i landstingen och i kommunerna). Vissa länsförbund har tagit initiativ till liknande regionala kommunal politiska råd, som kan bistå än mer handfast i koordineringen av politiska frågor. Nätverk och kontakter En viktig förutsättning för att vara kommunpolitiskt aktiv i Folkpartiet är att kunna knyta kontakter och skapa nätverk. Både på det lokala planet, för att kunna bedriva politiken effektivt, och med folkpartister i andra kommuner. I många länsförbund hålls träffar för gruppledare. Det kan också ord nas träffar för de som företräder Folkpartiet i vissa frågor, till exempel alla gruppledare i utbildningsnämnder eller motsvarande. Riksorganisationen brukar också arrangera gruppledarkonferenser och andra tillfällen till utbildning och nätverkande, inte minst på Liberalt Riksmöte som presenterades i kapitlet ”Så fungerar Folkpartiet”. Liberala värderingar i kommunpolitiken 83 Frågeställningar 1. Vad menas med ”liberala värderingar”? Går det att stämpla vissa åsikter som ”oliberala”? Är det säkert att det finns värderingar som förenar alla folkpartister? 2. Hur märks det att Folkpartiet är ett liberalt parti? Hur säkerställs det att partiet överallt arbetar efter liberala värderingar? Vem bestämmer det? 3. Hur kommer liberalismen in i den lokala politiken? Ge exempel på en ideologisk fråga i kommunpolitiken. Diskuteras liberal ideologi på lokal nivå? I länsförbundet? Läs mer Kämpande liberalism Folkpartiet 100 år, Anders Johnson, Informationsförlaget 2002. Liberalismens grundvärden, Håkan Holmberg (Särtryck, Upsala Nya Tidning) Därför hatar alla liberaler. Och därför har alla fel, Per Svensson, Bertil Ohlin Institutet 2012 84 Liberala värderingar i kommunpolitiken ”Den liberala kompassen” Ü Individualism Ü Pragmatism Ü Tro på människan Ü Liberaler har inte tänkt färdigt Ü Bekämpa maktkoncentrationer Lokalt Regionalt Ort till ort L ibe ral id Riks eolo gi Liberalt samband Förtroendevald K ä nn a ige Alla människors lika värde! n vä rder inga r na Kommunikation Nätverk KPR Politisk plattform Liberala värderingar i kommunpolitiken 85 Studieförbundet Vuxenskolan Studieförbundet Vuxenskolan är Folkpartiets studieförbund Vi vill vara den naturliga och självklara samarbetspartnern då ni utbildar medlemmar, förtroendevalda och ledare. SV finns i nära anslutning till FP – nationellt, regionalt och lokalt. Studieförbundet Vuxenskolan är ett stöd för pedagogiskoch organisatorisk utveckling, ett verktyg som underlättar för er i föreningen. Bjud in SV till en planeringsdag eller ett möte med utbildnings- och verksamhetsansvariga. Då får vi chans att vara med från början i ert bildningsarbete och kan ge stöd, tips och bjuda på erfarenheter från andra samarbeten. Resurser finns att tillgå Varje samarbete är unikt och anpassas efter önskemål och storlek. Handlar det om en studiecirkel finns kanske behov av studiematerial eller tillgång till en lokal. Handlar det om att vara med och ta ett helhetsgrepp kring er lokala bildning och ledarrekrytering inför nästa val behövs säkert utbildningar, processledare eller framtagande av koncept. Hör av dig, så planerar vi liberal kraftsamling tillsammans! Linus Olofsson Verksamhetschef SV 162 Studieförbundet Vuxenskolan Studiecirkel – för att söka kunskap Studiecirkeln består av minst tre personer som under minst tre samman komster och minst nio studietimmar, gemensamt söker kunskap (en studietimme är 45 minuter). Cirkelledaren, som kan vara en av dessa tre, får en introduktion av Studieförbundet Vuxenskolan. Tid för eftertanke finns mellan sammankomsterna, vilket till exempel kan vara en dag. En studiecirkel kan bedrivas genom enbart fysiska möten, med en kombination av fysiska möten och distansstudier eller i sin helhet digitalt över internet. SV har verktyg för detta. Varje studiecirkel ska ha ett studiematerial. Det kan vara färdigt material, så som en bok, med en studieplan. Ett studiematerial kan också vara en forskningsrapport, en internetsida, filmklipp eller allt detta kombinerat. Detta behöver SV För att SV ska kunna rapportera studiecirkeln, behövs i förväg eller senast efter första träffen: • Namn, adress, telefonnummer på alla deltagare och ledaren. • Personnummer på samtliga deltagare och ledare, för att SV ska kunna garantera att pengar från kommun, landsting och stat a nvänds för fysiska personer och för den statistikinsamling som görs av Folkbildningsrådet. • En ledare för kursen som prickar av närvaro och, när studiecirkeln är färdig, skriver under listan och skickar till SV. Ledaren eller v ikarierande måste närvara på samtliga träffar. • En arbetsplan som gruppen tagit fram eller ett studiematerial, till exempel Politik i praktiken, Liberala grundvärden, Politisk plattform eller ett eget framtaget material. Annan folkbildningsverksamhet – flexiblare former Annan folkbildningsverksamhet genomförs i friare och flexiblare former än studiecirkeln. Sammankomsterna kan vara längre och genomföras tätare än vad som i regel är rimligt i cirkelarbete. Antalet sammankomster kan vara färre, deltagarna kan vara fler. Tre deltagare, inklusive ledare, är minimum. En studietimme värderas till 50 procent av studietimme i studiecirkeln. Studieförbundet Vuxenskolan 163 SV behöver samma information för Annan folkbildningsverksamhet som för Studiecirkeln. Annan folkbildningsverksamhet kan t.ex. vara rundabordssamtal som enskild aktivitet eller som ett komplement till en studiecirkel eller ett kulturprogram. Kulturprogram – där delaktighet, upplevelse och eftertanke skapas Kulturprogram är en verksamhet eller produktion som framförs in för publik och som har en sådan utformning i tid och rum att närvaro, delaktighet, upplevelse och eftertanke skapas. Programmet måste vara minst 30 minuter. Detta behöver SV För att rapportera ett Kulturprogram ska SV vara med i planeringen och inte bara rapportera aktiviteterna i efterhand. Exakt vem som gör vad och på vilket sätt är så klart upp till varje tillfälle, men att SV och Folk partiet sitter ner och gemensamt planerar vårens eller årets aktiviteter är en bra början. • Namn, adress, telefonnummer och personnr på föreläsarna eller presentatören. • Antal deltagare som var på plats samt ungefär hur många av de som var kvinnor. Detta för statistikens skull. • Eftersom SV är med och arrangerar så ska det finns både en SV-logga och en FP-logga med på arrangemanget, på affischer eller på scenen, och att SV och FP presenteras i början eller slutet. Kopia på affisch eller annan marknadsföring ska skickas med rapporten till SV. • En representant från SV, eller person som SV utsett ansvarar för rapporteringen. Detta kan vara en ur planeringsgruppen för arrangemanget eller studieansvarig på FP. Ett exempel på kulturprogram är en föreläsning på liberala caféer, efter panelsamtal och föreläsning finns utrymme för frågor och diskussion. Ett utmärkt tillfälle att lära nytt, diskutera och träffa andra engagerade, med teman. 164 Studieförbundet Vuxenskolan Att bedriva liberal politik Politik i praktiken är ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna och Studieförbundet Vuxenskolan som handlar om att bedriva liberal politik. Boken tar upp frågor som hur liberala värderingar uttrycks i den lokala politiken, hur en väljare kan känna igen Folkpartiet lokalt genom samordning av vilka frågor som drivs och hur de drivs, demokratins organisation och arbetssätt. Målgruppen för materialet är framför allt nyvalda förtroendevalda men det kan också användas för kandidatutbildningar och kurser för nya medlemmar.
© Copyright 2024