Politik i praktiken Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Politik i praktiken Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan 1 © Folkpartiet liberalerna, nytyck och omarbetning 2015 Texter: Ulf Schyldt, Johan Liljeqvist, Christina Örnebjär, Richard Bengtsson och Fia Björklund Redaktör: Anna Lundberg Grafisk form och omslag: Fia Björklund Tryck: Fridholm & Partners, Hindås Stort tack till Studieförbundet Vuxenskolan Folkpartiet liberalerna Box 2253 103 16 Stockholm Tel: 08-410 242 00 E-post: [email protected] Innehåll Förord........................................................................................................ 5 Studieplan ............................................................................................... 6 Så fungerar Folkpartiet i praktiken .................................................... 9 Mötesteknik vid formella möten.........................................................23 Arbetet i fullmäktigegrupp och nämnder.........................................43 Liberala värderingar i kommunpolitiken...........................................73 Stärk lokalföreningen...........................................................................87 Politisk plattform................................................................................ 103 Möta media ........................................................................................ 125 Appendix I: Den demokratiska organisationen i Sverige..........141 Appendix II: Krishantering – när något inträffar..........................151 Appendix III: Tips för bra möten..................................................... 153 Studieförbundet Vuxenskolan......................................................... 162 4 Förord Grattis. Och tack. Du som läser det här har tagit ett viktigt beslut. Du har bestämt dig för att vara med och arbeta för att göra Sverige till ett friare, öppnare och liberalare samhälle. Därför har du engagerat dig i Folkpartiet Liberalerna. Det är till dig denna skrift riktar sig. Jag vill både gratulera dig till och tacka dig för det steg du tagit. Tillsammans med andra liberaler kan du vara med och åstadkomma mycket för ditt lokalsamhälle, din kommun, ditt landsting eller samhället i stort. Att arbeta politiskt, och kanske ha förtroendeuppdrag i partiet eller det offentliga, ger dig både möjligheter och ansvar. Du kommer att få sätta dig in i svåra frågor och du kommer att behöva väga intressen mot varandra. Använd dina liberala värderingar som kompassnål. Och kom ihåg att diskutera mycket med dina partivänner och andra politiskt intresserade – det gör politiken både roligare och bättre. Politik är att prata! Politik är också ett hantverk. Ju mer du känner till om hur besluts gångarna ser ut i föreningen, kommunen eller landstinget, desto större chans har du att påverka på riktigt. Därför handlar den här boken i hög grad om hur den politiska vardagen ser ut. Jag hoppas att denna skrift ska ge dig både fakta och inspiration. Du kan använda den som studiematerial och läsa den från början till slut, men den fungerar lika bra som uppslagsbok att gå tillbaka till då och då. Vi liberaler har en stolt historia, men vår framtid är ännu stoltare. Det finns så mycket kvar att göra för att göra samhället friare och för att ge varje människa de bästa möjligheterna att forma sitt liv efter sina egna drömmar och förhoppningar. Därför är ditt engagemang så viktigt. Välkommen med i arbetet! Liberala hälsningar, Maria Arnholm Partisekreterare 5 Studieplan Detta studiematerial är framtaget i samarbete mellan Folkpartiet och Studieförbundet Vuxenskolan. Materialet är gjort för att kunna användas i studiecirekleform, för självstudier, som underlag för en utbildning eller på andra sätt där folkpartister vill lära sig mer enskilt eller tillsammans med andra. I slutet av nästan varje kapitel finns en ”mindmap” som samman fattar kapitlets viktigaste innehåll. Den kan användas för att ge en snabb repetition eller för att ge en överblick av kapitlet. Vid varje kapitel finns också förslag med diskussionsfrågor och tips på vidareläsning. Hur går en studiecirkel till? Är ni intresserade av att starta en studiecirkel kring Politik i praktiken ska ni alltid börja med att ta kontakt med Studieförbundet Vuxenskolan som är Folkpartiets utbildningsorganisation. De hjälper er med material och att förklara hur en studiecirkel går till i praktiken och vad ni behöver göra för att registrera och få stöd i ert arbete. Studiecirkelformen innebär kort att ni är en grupp av personer som träffas regelbundet för att diskutera kring ett gemensamt ämne. Formellt ska ni ses minst tre gånger och totalt minst nio studietimmar (en studi etimme = 45 minuter), men ni har stor frihet i utförandet och möten kan även ske digitalt om det är mer lämpligt för er. En traditionell studiecirkel innebär att varje deltagare förbereder sig inför träffarna genom att läsa det eller de kapitel som ska behandlas och funderar över de uppgifter som eventuellt delats ut på tidigare träffar. Själva träffen kan läggas upp på olika sätt. Ni kan t.ex. bjuda in en gäst att prata utifrån kapitlets innehåll, ha en gemensam genomgång eller diskutera innehållet/frågorna mellan deltagarna. Det viktiga är att alla kommer till tals, får ställa sina frågor och att ni gemensamt lär er mer. Behöver ni inspiration i utformningen av träffarna finns såväl Studie förbundet Vuxenskolan som Folkpartiet tillgängliga för tips och råd. 6 Studieplan Exempel på Studieplan för sju träffar Första träffen Genomgång av upplägget för studiecirkeln Så fungerar Folkpartiet i praktiken Andra träffen Mötesteknik vid formella möten Tredje träffen Arbetet i fullmäktigegrupp och nämnder Fjärde träffen Liberala värderingar i kommunpolitiken Femte träffen Stärk lokalföreningen Sjätte träffen Politisk plattform Sjunde träffen Möta media Sammanfattning och avslut Till den femte träffen finns inspirationsmaterial kring medlems rekrytering och medlemsvård att ladda ned på Folkpartiets intranät och till träff sex och sju finns även arbetsmaterial kring Politisk plattform och Medieplan på samma ställe. Exempel på studieplan för 45 minuter före varje möte Ett annat sätt att använda boken som studiecirkel är att lägga in 45 minuter före varje ordinarie möte. Det kan ibland vara enklare att ses lite längre när ni ändå skulle ses. Använd t.ex. kapitlets mindmap för att gemensamt planera nästa träff. Avsluta träffen med en runda där alla kort får säga vad i nästa veckas kapitel som de är mest intresserade av. Studieplanen innehåller fler frågor och förslag på arbetsuppgifter än vad som normalt hinns med under tio korta träffar om ungefär Studieplan 7 45 minuter vardera. Materialet ska därför ses och användas som ett smörgåsbord, där ni i gruppen gemensamt väljer vad ni vill läsa, diskutera och göra. Bokens appendix Som ett komplement till bokens innehåll finns appendix. Appendix I Den demokratiska organisationen i Sverige – en genom gång hur den svenska demokratin fungerar, de olika nivåerna och hur beslut fattas och verställs. Appendix II Krishantering – när något inträffar är framför allt ett referensmaterial. Appendix III Tips för bra möten – här kommer användbara tips och råd om hur man skapar bra, roliga, varierade och kreativa möten. Koda i Gustav Till Studieförbundet Vuxenskolans administration: När ni använder detta studiematerial, ska det kodas i Gustav centralt studiematerial ”Politik i praktiken” samt samverkanspart ”Folkpartiet”. 8 Studieplan 1 Så fungerar Folkpartiet i praktiken Så fungerar Folkpartiet i praktiken 9 Den svenska liberalismen grundar sig på två historiska traditioner: stadsliberalismen – inspirerad av engelska idéer om frihet, r ättvisa och frihandel och franska upplysningsideal – och folkrörelse frisinnet, med grunden i väckelse- och nykterhetsrörelserna som fick spridning i Sverige under 1800-talet. De två tradition erna förenades i kampen för religionsfrihet under 1850-talet och senare i kampen för rösträtt. Folkpartiets direkta föregångare var rösträttsrörelsen, som startade på 1880-talet och hade blåklinten som symbol. Folkpartiets organisation har på många sätt präglats av bakgrunden i folkrörelserna. Än idag följer Folkpartiet folkrörelsernas traditionella organisationsmönster med tre organisationsnivåer, central, regional och lokal. Naturligtvis har organisationen, mötesformer och andra delar förändrats och moderniserats genom åren, men vissa grundläggande mönster består. Partiorganisationens tre nivåer motsvaras ungefärligen av de tre nivåerna av folkvalda församlingar, kommun-, landstingsfullmäktige och riksdag. Riksorganisation Länsförbund Landsmöte Partistyrelse Partiråd Partiledning Förbundsmöte Förbundsstyrelse Arbetsutskott Kommunförening 10 Så fungerar Folkpartiet i praktiken Medlemsmöte Styrelse Lokalföreningen Den lokala folkpartiföreningen är basen i organisationen. Grunden till en stark och livskraftig lokalförening ligger i att arbeta systematiskt och målinriktat med bl.a. dessa uppgifter: • Lära sig mer och träffa likasinnade • Bidra med kunskap och påverka politiken • Övertyga andra och driva kampanj • Arbeta politiskt och ställa upp i val Mer om hur man kan arbeta i en lokalförening kan du läsa i kapitlet ”Stärk lokalföreningen”. Hur lokalföreningen fungerar Folkpartiet på lokalplanet fungerar som de flesta föreningar fungerar. Det är genom den lokala föreningen som den grundläggande medlemsdemokratin utövas. Föreningen håller medlemsmöten (varav ett kallas årsmöte och har en speciell dagordning) där varje medlem kan delta, göra sin röst hörd och rösta i de frågor som behandlas. Till årsmötet kan medlemmarna lämna in förslag (så kallade motioner) och vara med och välja representanter till föreningens styrelse, valberedning eller andra organ. Ett typiskt medlemsmöte (som inte är årsmöte) kan till exempel diskutera och fatta beslut om någon principiellt viktig politisk fråga i kommunen, anta en Politisk plattform inför kommande val eller – något som genomförs efter varje ordinarie val – nominera personer till uppdrag i olika nämnder och styrelser i kommunen, som Folkpartiet ska besätta. Medlemsinflytande över de högre nivåerna i organisationen sköts i huvudsak genom representativ demokrati. Lokalföreningen utser på sitt årsmöte ett antal ombud som har rösträtt på länsförbundets för bundsmöten. Antalet ombud en förening utser är proportionerligt mot föreningens storlek. Länsförbunden i sin tur utser ombud till Folkpartiets landsmöte (läs mer om landsmötet senare i detta kapitel). Varje medlem i Folkpartiet har rätt att även väcka motioner till både sitt länsförbunds årsmöte och till landsmötet samt har närvaro- och y ttranderätt på dessa möten. Så fungerar Folkpartiet i praktiken 11 12 Så fungerar Folkpartiet i praktiken Styrelsen Föreningens styrelse är det organ som driver föreningen under året, tills det är dags för nästa årsmöte. Deras uppgift är framför allt att genomföra vad årsmötet beslutar om. Styrelsen har också mandat att fatta beslut i sådana frågor som dyker upp under året, men kan även välja att kalla till ett medlemsmöte för att höra medlemFöreningens marnas åsikter, särskilt om frågan är styrelse driver av stor vikt. föreningen under året, För att ge medlemmarna möjtills det är dags för nästa lighet att påverka innehållet i föreningens verksamhet lägger årsmöte. Deras uppgift är styrelsen i många fall fram en verkframför allt att genomsamhetsplan, som årsmötet beslutar föra vad årsmötet om. Till årsmötet lämnar styrelsen en beslutar om. särskild redogörelse för vad som gjorts under året, en verksamhetsberättelse. Föreningens styrelse ansvarar för och sköter medlemsorganisationen, medan den dagliga politiska verksamheten sker inom fullmäktigegruppen. Dessa två organ behöver dock samverka tätt och det är vanligt att fullmäktigegruppens grupp ledare är adjungerad till styrelsen (det vill säga att hen blir kallad till mötet och får vara med i diskussionen, men inte fatta beslut) och i regel är kanske också föreningens ordförande adjungerad till fullmäktigegruppens möten, om inte dessa är öppna för alla medlemmar. I mindre föreningar kan även större samordning ske mellan styrelse och fullmäktigegrupp. Valberedningen Alla lokalföreningar ska på årsmötet välja en valberedning. Valbered ningen har en mycket viktig roll i folkpartiföreningen. Den ska förbereda alla val som föreningen ska göra, så väl på ett årsmöte som att nominera kandidater till förtroendeuppdrag eller att fastställa valsedeln inför ett val. En välfungerande valberedning är ett måste för att folkpartiföreningen ska växa och lyckas med sitt uppdrag. Riksorganisationen och en del länsförbund har därför tagit fram material för att stödja valberedningarna i deras arbete. Så fungerar Folkpartiet i praktiken 13 Länsförbundet I varje län har Folkpartiet ett länsförbund. Länsförbundets ”medlemmar” är framför allt de lokala föreningarna inom länet samt eventuellt ett antal personer som valt att vara direktanslutna till länsförbundet utan att vara medlemmar i någon lokalförening. Länsförbundet har en rad uppgifter: • att vara samarbets- och serviceorgan till kommunföreningarna i länet, • att utgöra den politiska nivå inom Folkpartiet som hanterar landstingspolitik och andra länsövergripande frågor, • att vara bas för kampanjorganisationen i landstings- och riksdagsvalen. Service till lokalföreningarna Länsförbunden erbjuder ofta lokalföreningarna tjänster som de kan göra effektivare än att varje förening löser dem självständigt. Det kan gälla hjälp med att ordna utskick till medlemmar, organisera årsmötet eller olika administrativa uppgifter. Länsförbundet kan organisera utbildningar och konferenser för lokalföreningarna. (För detta finns ofta avtal mellan länsförbundet och lokalföreningen, där lokalföreningen betalar en del av det stöd lokalföreningen får från kommunen.) En del läns förbund har en anställd ombudsman, som arbetar för länsförbundet och kommunföreningarna. Det är också i länsförbunden som nomineringsarbetet till riksdagsvalet sker och valsedlarna fastställs. Länsförbundet är ansvarigt för att planera kampanjarbetet, i regel både för landstings- och riksdagsvalet inom länet. Landstingspolitiken Landstinget är det folkvalda organet på länsnivå, regionfullmäktige i en region. Därför är länsförbundet den naturliga motparten mot folkpartigruppen i landstings- eller regionfullmäktige. När det gäller att t.ex. anta en Politisk plattform för landstingsfrågor, är det en typisk fråga för länsförbundets styrelse att lägga fram ett sådant förslag som medlemsmötet kan behandla. 14 Så fungerar Folkpartiet i praktiken Riksorganisationen Landsmöte, partiråd, partistyrelse och partiledning bildar tillsammans Folkpartiets riksorganisation. Dess chef, och Folkpartiets högste tjänsteman, är partisekreteraren. Landsmötet Landsmötet är Folkpartiets högsta beslutande organ. Det beslutar om politiska programfrågor och väljer partiordförande och partistyrelse samt dechargeutskott och valberedning. Landsmötet består av 174 ombud utsedda av länsförbunden, samt tre representanter från Liberala ungdomsförbundet (varav ett från LibLandsmötet är erala studenter) och två från Liberal Folkpartiets högsta kvinnor. Men alla medlemmar har rätt att motionera till landsmötet beslutande organ. och delta i debatterna. Ordinarie Alla medlemmar har landsmöte hålls vartannat år. Partirätt att motionera till et kan även kalla till extra landsmöte landsmötet och delta i kring särskilda frågor. debatterna. Partirådet Partirådet sammanträder en gång per år mellan landsmötena. Partirådet består av 61 ledamöter valda av länsförbunden, samt partistyrelsen. Därutöver har Liberala ungdomsförbundet två representanter, varav en är från Liberala studenter. Liberala kvinnor har en representant. Partirådet är ett eget beslutsorgan för de frågor som hänskjuts dit antingen av landsmöte eller partistyrelse. Partistyrelsen Partistyrelsen, som utses av landsmötet, leds av partiordföranden och drar upp riktlinjer för partiets politik samt beslutar om partiets verksamhet mellan landsmötena. Liberala ungdomsförbundet, Liberala studenter och Liberala kvinnor har vardera en representant Så fungerar Folkpartiet i praktiken 15 djungerad till partistyrelsen. Styrelsen utser också partisekreterare och a partiledning. Partistyrelsen är partiets högsta beslutande organ mellan landsmöten och ansvarar för att landsmötets beslut verkställs och ska även besluta om etiska riktlinjer för Folkpartiets kandidater, förtroendevalda och anställda. Partiledningen Partiledningen, utsedd av partistyrelsen, ansvarar för partiets löpande angelägenheter och är partistyrelsens verkställande organ. I parti ledningen ingår partiordföranden samt ytterligare fem till sju ledamöter, bland vilka partisekreteraren och gruppledaren i riksdagsgruppen ska ingå. Partiledningen ansvarar för partiets löpande angelägenheter och är partistyrelsens verkställande organ. Riksdagsgrupp, dechargeutskott med mera Folkpartiets riksdagsledamöter och Europaparlamentariker ingår i riksdagsgruppen. På lokal och regional nivå gäller motsvarande för kommunernas och landstingens förtroendevalda. Dechargeutskottet granskar hur parti styrelsen följer landsmötets besluten avger en berättelse till landsmötet. Det består av en ordförande och sex ledamöter som väljs av landsmötet. Landsmötet väljer även ordförande, fyra ledamöter och två suppleanter till valberedningen. Här bereds de val som landsmötet förrättar, till exempel av partiordförande och -styrelse. 16 Så fungerar Folkpartiet i praktiken Folkpartiets samverkande och nätverk Det finns en rad organisationer eller nätverk som är mer eller mindre knutna till Folkpartiet. Två av dem, Liberala ungdomsförbundet (LUF) och Liberala kvinnor, har rätt att skicka egna representanter med rösträtt till Folkpartiets landsmöte, länsförbundens årsmöten och kan – om det finns en lokalavdelning på orten – göra det även på lokalföreningens årsmöte om lokalföreningen så önskar. När det finns en lokalavdelning av LUF eller Liberala kvinnor eller ett livskraftigt nätverk att samverka med, är det också vanligt att styrelserna skickar adjungerade representanter till varandra för att hålla god kontakt mellan föreningarna. Liberala ungdomsförbundet (LUF) är Folkpartiets ungdomsförbund. Organisationen bedriver en bred verksamhet och samlar ungdomar över 13 år som delar liberala värderingar. Det finns verksamhet i de flesta län och i ett stort antal kommuner. Inom LUF finns också nätverket Liberala studenter, som verkar på universitet och högskolor. LUFs verksamhet inkluderar utbildning av medlemmarna, både i politik och praktiska färdigheter som debatter, skolpresentations teknik med mera. LUF och Liberala studenter ansvarar för en stor del av Folkpartiets synlighet på gymnasieskolor, universitet och högskolor. www.luf.se Folkpartiet slogs mycket tidigt för jämställdhet och kvinnors politiska, ekonomiska och juridiska rättigheter. Liberala kvinnor har sina rötter i Föreningen frisinnade kvinnor, som bildades den 19 mars 1914. Liberala kvinnor verkar i huvudsak genom olika kampanjer, aktiviteter och utbildningar. Organisationens övergripande mål är att stötta och lyfta fram liberala feminister inom Folkpartiet samt att opinionsbilda och delta i samhällsdebatten för att lyfta fram den liberala feminismen. www.liberalakvinnor.se Så fungerar Folkpartiet i praktiken 17 Exempel på nätverk och organisationer Frisinnad Tidskrift utges av en förening med samma namn. Tidskriften startades 1930 av Waldemar Svensson. Frisinnad Tidskrift är en prenumererad debattskrift som utges med 6-7 nummer per år. www.frisinnadtidskrift.se Funktionella Liberaler är ett nätverk som samlar funktions hinderpolitiska krafter i liberal anda. Nätverket ska erbjuda ett stöd för Folkpartiets förtroendevalda i kommun, landsting, region och riksdag. Gröna Liberaler är Folkpartiets nationella nätverk för miljöengagerade liberaler, med fokus på klimat-, miljö-, natur- och hållbarhetsfrågor. Gröna Liberaler inbjuder alla liberaler som vill informera sig om och diskutera natur- och miljöpolitik utifrån ett liberalt perspektiv. HBT-liberaler är en rikstäckande förening för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. HBT-liberaler bildades 1980 och har sedan dess varit en viktig faktor i arbetet för hbtfrågor inom den liberala rörelsen. Föreningen håller kontakt med folkpartister i kommun, landsting och riksdag och stöttar Folkpartiet i att ta fram konkreta förslag i arbetet med hbt-personers rättigheter. Föreningen bidrar också till att arrangera Folkpartiets deltagande i Pride runt om i Sverige. Kristna Liberaler är ett nätverk för kristna och frisinnade folk partister. Nätverket vill verka för en socialliberal politik med omsorg om de svaga i samhället, från en kristen eller frisinnad utgångpunkt. Liberala Företagare är ett nätverk som vill belysa vardagen och villkoren som företagare verkar under, för att kunna förbättra villkoren att driva och utveckla företag. Nätverket vill bidra till att Folkpartiet liberalerna driver en politik som gynnar landets företagare vilket skapar förutsättningar för en hållbar tillväxt och fungerande välfärd. 18 Så fungerar Folkpartiet i praktiken Liberala Seniorer är ett nätverk fungerar som bollplank för Folkpartiet i frågor som rör äldre och arbetar med att föra ut Folkpartiets äldrepolitik till allmänheten och till media. På både nationell och lokal nivå ordnas seminarium och andra träffar. Nätverket Liberala Seniorer är öppet för alla med en liberal grundsyn – äldre och andra som är intresserade av äldrefrågor. Mer om nätverken kan du läsa på Folkpartiets intranät. Swedish International Liberal Centre (Silc) är en liberal stiftelse som arbetar med demokratibistånd. Silc bedriver bistånds projekt stärker organisationer och personer som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter. Några särskilt viktiga områden är att stärka ungdomars och kvinnors inflytande och rättigheter. www.silc.se NU – Det liberala Nyhetsmagasinet, ges ut av Liberal information AB. Största ägaren är Folkpartiet. Tidningen NU startades 1983 och ges ut på torsdagar. Tidningen är rikstäckande och är kanske det bästa sättet att hålla sig ajour med vad som händer i Folkparti-landet. www.tidningen.nu Folkpartiets studieförbund är Studieförbundet Vuxenskolan (SV). SV erbjuder utbildningar kring bland annat organisations utveckling, kommunikation samt skräddarsydda utbildningar för Folkpartiet. Studieförbundet Vuxenskolan bildades 1967 efter en sammanslagning av Svenska Landsbygdens Studieförbund och Liberala studieförbundet. Studieförbundet Vuxenskolans grund organisationer är Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). SV har en ungdomsorganisation som heter Förbundet Vi Unga. www.sv.se Så fungerar Folkpartiet i praktiken 19 Frågeställningar 1. Hur märks det att Folkpartiet är en demokratisk medlemsorganisation? Vilka möjligheter har en medlem att påverka Folkpartiet, lokalt, regionalt och nationellt? Hur ser det ut i andra organisationer? 2. Hur påverkar Folkpartiets uppbyggnad det politiska arbetet? Hur påverkar det politiska arbetet på olika nivåer Folkpartiet som organisation? Hur påverkas föreningskulturen i Folkpartiet jämfört med andra föreningar och organisationer? 3. Vad har Folkpartiets olika sidoorganisationer och nätverk för roll? Vilka finns representerade, lokalt respektive regionalt? Vill du veta mer? Litteratur Kämpande liberalism Folkpartiet 100 år, Anders Johnson, Informationsförlaget 2002. Hemsidor www.folkpartiet.se Folkpartiet liberalernas officiella webbplats www.tidningen.nu NU Det liberala Nyhetsmagasinets hemsida 20 Så fungerar Folkpartiet i praktiken Ü Landsmöte Ü Partiråd Ü Partistyrelse Ü Partiledning Partiledare Partisekreterare Riksorganisation Ü Styrelse Ü Valberedning Ü Revisorer Ü Ombud Ü Utbildningar Ü Service Ü Administration Ü Landstings- Länsförbund Årsmöte politik Medlemsinflytande! Lokalförening In $$$ Uppgifter: Lära sig mer och träffa likasinnade Bidra med kunskap och påverka politiken Övertyga andra och driva kampanj Arbeta politiskt och ställa upp i val fö rv al Kommunen Kommun politik Så fungerar Folkpartiet i praktiken 21 Att bedriva liberal politik Politik i praktiken är ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna och Studieförbundet Vuxenskolan som handlar om att bedriva liberal politik. Boken tar upp frågor som hur liberala värderingar uttrycks i den lokala politiken, hur en väljare kan känna igen Folkpartiet lokalt genom samordning av vilka frågor som drivs och hur de drivs, demokratins organisation och arbetssätt. Målgruppen för materialet är framför allt nyvalda förtroendevalda men det kan också användas för kandidatutbildningar och kurser för nya medlemmar.
© Copyright 2024