P o litik i p ra k tik e n - Studieförbundet Vuxenskolan

Politik i
praktiken
Ett studiematerial från
Folkpartiet l­iberalerna framtaget i samarbete
med Studieförbundet Vuxenskolan
Politik i
praktiken
Ett studiematerial från
Folkpartiet l­iberalerna framtaget i samarbete
med Studieförbundet Vuxenskolan
1
© Folkpartiet liberalerna, nytyck och omarbetning 2015
Texter: Ulf Schyldt, Johan Liljeqvist, Christina Örnebjär, Richard Bengtsson
och Fia Björklund
Redaktör: Anna Lundberg
Grafisk form och omslag: Fia Björklund
Tryck: Fridholm & Partners, Hindås
Stort tack till Studieförbundet Vuxenskolan
Folkpartiet liberalerna
Box 2253
103 16 Stockholm
Tel: 08-410 242 00
E-post: [email protected]
Innehåll
Förord........................................................................................................ 5
Studieplan ............................................................................................... 6
Så fungerar Folkpartiet i praktiken .................................................... 9
Mötesteknik vid formella möten.........................................................23
Arbetet i fullmäktige­grupp och nämnder.........................................43
Liberala ­värderingar i kommun­politiken...........................................73
Stärk lokal­föreningen...........................................................................87
Politisk plattform................................................................................ 103
Möta media ........................................................................................ 125
Appendix I: Den demokratiska organisationen i Sverige..........141
Appendix II: Krishantering – när något inträffar..........................151
Appendix III: Tips för bra möten..................................................... 153
Studieförbundet Vuxenskolan......................................................... 162
4
Förord
Grattis. Och tack.
Du som läser det här har tagit ett viktigt beslut. Du har bestämt dig för
att vara med och arbeta för att göra Sverige till ett friare, öppnare och
­liberalare samhälle. Därför har du engagerat dig i Folkpartiet Liberalerna.
Det är till dig denna skrift riktar sig. Jag vill både gratulera dig till och
tacka dig för det steg du tagit. Tillsammans med andra liberaler kan du
vara med och åstadkomma mycket för ditt lokalsamhälle, din kommun,
ditt landsting eller samhället i stort.
Att arbeta politiskt, och kanske ha förtroendeuppdrag i partiet eller det
offentliga, ger dig både möjligheter och ansvar. Du kommer att få sätta dig
in i svåra frågor och du kommer att behöva väga intressen mot varandra.
Använd dina liberala värderingar som kompassnål. Och kom ihåg att
diskutera mycket med dina partivänner och andra politiskt intresserade –
det gör politiken både roligare och bättre. Politik är att prata!
Politik är också ett hantverk. Ju mer du känner till om hur besluts­
gångarna ser ut i föreningen, kommunen eller landstinget, desto större
chans har du att påverka på riktigt. Därför handlar den här boken i hög
grad om hur den politiska vardagen ser ut.
Jag hoppas att denna skrift ska ge dig både fakta och inspiration. Du
kan använda den som studiematerial och läsa den från början till slut,
men den fungerar lika bra som uppslagsbok att gå tillbaka till då och då.
Vi liberaler har en stolt historia, men vår framtid är ännu stoltare.
Det finns så mycket kvar att göra för att göra samhället friare och för
att ge varje människa de bästa möjligheterna att forma sitt liv efter sina
egna drömmar och förhoppningar. Därför är ditt engagemang så viktigt.
Välkommen med i arbetet!
Liberala hälsningar,
Maria Arnholm
Partisekreterare
5
Studieplan
Detta studiematerial är framtaget i samarbete mellan Folkpartiet och
Studieförbundet Vuxenskolan. Materialet är gjort för att kunna användas
i studiecirekleform, för självstudier, som underlag för en utbildning eller
på andra sätt där folkpartister vill lära sig mer enskilt eller tillsammans
med andra.
I slutet av nästan varje kapitel finns en ”mindmap” som samman­
fattar kapitlets viktigaste innehåll. Den kan användas för att ge en snabb
­repetition eller för att ge en överblick av kapitlet.
Vid varje kapitel finns också förslag med diskussionsfrågor och tips på
vidareläsning.
Hur går en studiecirkel till?
Är ni intresserade av att starta en studiecirkel kring Politik i praktiken
ska ni alltid börja med att ta kontakt med Studieförbundet Vuxenskolan
som är Folkpartiets utbildningsorganisation. De hjälper er med material
och att förklara hur en studiecirkel går till i praktiken och vad ni behöver
göra för att registrera och få stöd i ert arbete.
Studiecirkelformen innebär kort att ni är en grupp av personer som
träffas regelbundet för att diskutera kring ett gemensamt ämne. Formellt
ska ni ses minst tre gånger och totalt minst nio studietimmar (en studi­
etimme = 45 minuter), men ni har stor frihet i utförandet och möten kan
även ske digitalt om det är mer lämpligt för er.
En traditionell studiecirkel innebär att varje deltagare förbereder sig
inför träffarna genom att läsa det eller de kapitel som ska behandlas och
funderar över de uppgifter som eventuellt delats ut på tidigare träffar.
Själva träffen kan läggas upp på olika sätt. Ni kan t.ex. bjuda in en gäst
att prata utifrån kapitlets innehåll, ha en gemensam genomgång eller
diskutera innehållet/frågorna mellan deltagarna. Det viktiga är att alla
kommer till tals, får ställa sina frågor och att ni gemensamt lär er mer.
Behöver ni inspiration i utformningen av träffarna finns såväl Studie­
förbundet Vuxenskolan som Folkpartiet tillgängliga för tips och råd.
6
Studieplan
Exempel på Studieplan för sju träffar
Första träffen
Genomgång av upplägget för studiecirkeln
Så fungerar Folkpartiet i praktiken
Andra träffen
Mötesteknik vid formella möten
Tredje träffen
Arbetet i fullmäktigegrupp och nämnder
Fjärde träffen
Liberala värderingar i kommunpolitiken
Femte träffen
Stärk lokalföreningen
Sjätte träffen
Politisk plattform
Sjunde träffen
Möta media
Sammanfattning och avslut
Till den femte träffen finns inspirationsmaterial kring medlems­
rekrytering och medlemsvård att ladda ned på Folkpartiets intranät och
till träff sex och sju finns även arbetsmaterial kring Politisk plattform och
Medieplan på samma ställe.
Exempel på studieplan för 45 minuter före varje möte
Ett annat sätt att använda boken som studiecirkel är att lägga in
45 minuter före varje ordinarie möte. Det kan ibland vara enklare att ses
lite längre när ni ändå skulle ses.
Använd t.ex. kapitlets mindmap för att gemensamt planera nästa träff.
Avsluta träffen med en runda där alla kort får säga vad i nästa veckas
kapitel som de är mest intresserade av.
Studieplanen innehåller fler frågor och förslag på arbetsuppgifter
än vad som normalt hinns med under tio korta träffar om ungefär
Studieplan
7
45 ­minuter vardera. Materialet ska därför ses och användas som
ett smörgåsbord, där ni i gruppen gemensamt väljer vad ni vill läsa,
­diskutera och göra.
Bokens appendix
Som ett komplement till bokens innehåll finns appendix.
Appendix I Den demokratiska organisationen i Sverige – en genom­
gång hur den svenska demokratin fungerar, de olika nivåerna och hur
beslut fattas och verställs.
Appendix II Krishantering – när något inträffar är framför allt ett
referensmaterial.
Appendix III Tips för bra möten – här kommer användbara tips och
råd om hur man skapar bra, roliga, varierade och kreativa möten.
Koda i Gustav
Till Studieförbundet ­Vuxenskolans administration: När ni använder detta
studiematerial, ska det kodas i Gustav centralt studie­material ”Politik i
praktiken” samt samverkanspart ­”Folkpartiet”.
8
Studieplan
5
Stärk
lokal­
föreningen
Stärk lokalföreningen
87
Ett bra internt arbete är grunden för ett framgångsrikt utåt­
riktat a
­ rbete. Därför är lokalföreningens verksamhet och förmåga
att ­motivera och engagera medlemmar en förutsättning för att
­Folkpartiets politik ska nå väljarna.
Lokalföreningen utgör basen i Folkpartiets organisation. Lokalföre­
ningen behöver därmed ha en verksamhet som gör att medlemmarna
känner sig välkomna, kan engagera sig och blir motiverade att arbeta för
att stärka och nå ut till väljarna med Folkpartiets budskap.
När Folkpartiet har frågat nya medlemmar om vad de önskar få ut
av sitt medlemskap återkommer fyra övergripande önskemål. Lokal­
föreningens verksamhet behöver så långt det är möjligt infria dessa
­önskemål om föreningen ska bli stark och framgångsrik. Självklart
kan en liten förening inte gör lika många aktiviteter som en stor men
i ­samarbete med andra föreningar inom länet och med hjälp av nät­
verkens verksamhet så bör alla medlemmar få möjligheten att ta del av
­verksamhet som täcker in alla fyra områden som beskrivs nedan.
Alla medlemmar behöver inte vara med på allt och givetvis räcker
det för många att bara vara medlem, men för dem som vill engagera sig
måste finnas verksamhet som engagerar, skapar delaktighet och gör att
medlemmarna vill stanna kvar som medlemmar även nästa år.
Lära sig mer och träffa likasinnade
Medlemmar i föreningen måste få många möjligheter
att träffa andra som är politiskt intresserade. Grunden
för vår verksamhet är att människor träffar varandra
och agerar tillsammans, oavsett om detta sker fysiskt eller digitalt.
Detta kan uppnås genom att föreningen arrangerar studiecirklar
i ­liberalism eller politik i p
­ raktiken, genomför föreläsningar med
­intressanta personer eller träffas för att diskutera en artikel, aktuell
händelse eller en film.
Bidra med kunskap och påverka politiken
Föreningen måste vara öppen för nya idéer och nya
tankar. Verksamheten måste ha högt i tak, man behöver
inte köpa alla nya idéer men man ska lyssna på dem.
Även nya medlemmar ska få komma till tals. Möten måste vara upp­
88
Stärk lokalföreningen
lagda så att alla får känna att deras åsikter blir hörda oavsett om man
är en person som direkt tar till orda eller är mer avvaktande.
Detta kan uppnås t.ex. genom att föreningens gruppmöten och andra
typer av möten är öppna för alla medlemmar eller att speciella möten
om skolfrågor, integration eller något annat politisk område arrangeras
och att alla medlemmar, även nya, bjuds in att medverka och påverka
­politiken.
Övertyga andra och driva kampanj
Alla medlemmar kan på något vis bidra till en valkampanj.
Oavsett om det handlar om att bära en FP-knapp, skriva
en insändare, dela ut tio flygblad eller 1000 är det en viktig
insats som ska tas till vara. Alla medlemmar måste kunna få kunskapen,
möjligheten och verktygen för att vara med och bedriva kampanj.
Detta kan uppnås genom att driva kampanj flera gånger varje år och
inför varje tillfälle ha en genomgång om hur man gör och vad man svarar
på väljarnas frågor.
Arbeta politiskt och ställa upp i val
Det behövs alltid fler kunniga och engagerade liberaler.
Föreningen måste därför ta hand om engagerade personer
som kommer under mandatperioden även om alla politiska
uppdrag är tillsatta. Detta kan uppnås genom att verksamheten ger plats
till politiskt arbete utanför de vanliga politiska uppdragen t.ex. genom
nätverk och arbetsgrupper. Det är också viktigt att börja bygga inför
framtiden och hitta personer som kan och vill ställa upp inför nästa val
tidigt i mandatperioden.
I de kommande avsnitten föreslås ett sätt att arbeta för att få motiverade
och målinriktade medlemmar, aktiv verksamhet och på så sätt effektivt
nå ut till väljarna.
Stärk lokalföreningen
89
Vårda medlemmarna!
En förutsättning för att föreningens medlemmar ska trivas och föreningen
växa, är att det finns givande, varierad verksamhet och att någon känner
ansvar för mer än att kalla till formella styrelsemöten och gruppmöten.
Alla möten behöver inte ha en dagordning. Sociala aktiviteter är under­
skattade i vår verksamhet. Det är viktigt att tänka på att alla inte måste
vara med på allt men det måste finnas något för alla.
Intern kommunikation och information
Alla medlemmar behöver få regelbunden information från föreningen och
det måste vara lätt för en medlem att nå föreningens förtroendevalda och
styrelse. Information och kommunikation är grunden för kontakt med
medlemmarna och varje förening bör diskutera hur, när och vem som
sköter den interna kommunikationen. Med sociala medier och mejl blir
kommunikationen ofta lätt och billig och är därför ett utmärkt sätt att
sprida intern information och underlätta kommunikation på.
Via Folkpartiets kontaktsystem (medlemsregistret) kan utsedda funk­
tionärer så som ordförande och sekreterare kommunicera med medlem­
marna. Kontaktsystemet gör det enkelt att skicka rätt information till rätt
person och det gör också att man inte behöver skapa speciella mejllistor
till till exempel förtroendevalda. Om någon ändrar adress behöver denna
då dessutom endast uppdateras på ett ställe. Kontaktsystemet hanteras av
Folkpartiets riksorganisation som också hanterar behörigheter för vilka
som får använda det. Eftersom medlemsuppgifter i politiska partier är en
känslig uppgift och lyder under Personuppgiftslagen (PUL) är det viktigt
att dessa uppgifter hanteras på rätt sätt. Är du osäker eller har frågor om
detta kontaktar du riksorganisationen.
Alla förtroendevalda i Folkpartiet har möjligheten att, till självkostnads­
pris, ha ett s.k. ”Libnet konto” med tillgång till en e-postadress med
fö[email protected] samt sändlistor, kalendrar och mycket annat.
För mer information om detta – besök Folkpartiets intranät eller kontakta
riksorganisationens IT support på [email protected]
Sociala medier har skapat nya möjligheter för snabb kommunikation.
En Facebook-sida är utmärkt för kommunikation med potentiella väljare,
90
Stärk lokalföreningen
intresserade och medlemmar. En Facebookgrupp däremot kan med fördel användas
för medlemsinformation. Det går snabbt
och enkelt samt möjliggör för en bra dialog
med medlemmarna. Till exempel kan mo­
tioner, interpellationer och andra politiska
frågor läggas upp och diskuteras men även
tider för möten, information och frågor
kring kampanjer, medlemsaktiviteter och
sociala evenemang. Gruppen är också effek­
tiv för att få spridning på material i sociala
medier, exempelvis artiklar och nyheter.
Medlemsbrev
Regelbundna inbjudningar och information
måste komma alla medlemmar till del, helst
någon gång per månad. Folkpartiets kon­
taktsystem gör det enkelt att skapa sådana
utskick. En bra grund är att tidigt i varje
månad skicka ut ett medlemsbrev per mejl
där den kommande månadens aktiviteter
framgår. Någon gång per termin bör infor­
mation också gå ut till de som inte har mejl.
En bra utgångspunkt är en informativ
rubrik, en kort text som beskriver vad ar­
rangemanget handlar om, vad som kom­
mer hända och till vem arrangemanget
vänder sig. Ta även med information om
det kommer bjudas på fika eller mat samt
om man förväntas förbereda sig på något
vis. Glöm inte datum, tid (och gärna sluttid,
som då måste hållas), plats (formuleringar
som ”Vi är på det vanliga ställe” är absolut
förbjudna!) och om man ska anmäla sig.
Kontaktuppgifter till den som är arrangör
är bra om någon har frågor.
Exempel
Medlemsbrev
Liberal Agenda 21/1
Liberal Agenda ger dig som
är nyfiken på politik i stort
och smått möjligheten att
prata av dig. Folkpartiets
gruppledare/oppositions­
råd xxx leder dessa möten
men det är alltid du och
dina f­underingar som styr
­samtalen. Alla, medlemmar
eller ej, är varmt välkomna!
Vi bjuder på fika.
Tid: Onsdagen den 21 januari
klockan 19:00-20:00,
fika från 18.30
Plats: FP-kansliet, adress,
ort (ange gärna något
lokalt riktmärke som ligger i
­närheten)
Anmälan: Alla är välkomna
utan för­anmälan, men
­meddela gärna om du vet att
du vill vara med.
Kontakt: xxx, xxx@folkpartiet.
se eller telefon xxxxxx
Stärk lokalföreningen
91
Utveckla mötesformerna
Hur vi i Folkpartiet arrangerar och lägger upp våra interna möten är
en fråga som allt för sällan får någon uppmärksamhet men som är
avgörande för delaktighet och medlemsinflytande. Fundera en extra gång
på hur ni kan modernisera och lägga upp era möten.
Variera mötesmetoderna och använd till exempel bikupor, brainstorm­
ing eller talarrundor så att så många som möjligt får komma till tals.
Finns det olika åsikter så se det som något positivt och utvecklande.
Tänk på att nya medlemmar inte känner till de förkortningar som ofta
används i politiska sammanhang. Undvik därför att tala i förkortningar
och jargong.
Fundera också på om det går att underlätta deltagandet genom att byta
lokal. Fysisk tillgänglighet är en förutsättning, men tänk även på att en
del kan känna sig obekväma att komma till ett kommunhus. Glöm inte
heller att det idag går lätt att ta med någon via till exempel Skype eller
Google Hangout.
Det är viktigt att verksamheten anpassas så att unga inkluderas och
inte stängs ute. Se till att ungdomar får vara delaktiga även i de högsta
nivåerna så som styrelsen. Att unga människor kan flytta för att studera
är inte ett skäl för att inte ta med dem på listor eller i styrelser. Unga
talanger som flyttar in till en ny kommun får inte tappas bort.
Mer bra tips på mötesformer finns på Folkpartiets intranät och i
­Appendix III ”Tips för bra möten”.
Sociala aktiviteter
För att bygga relationer mellan medlemmarna och få dem att känna
gemenskap är sociala aktiviteter bra. Det räcker inte alltid med sty­
relsemöten, gruppmöten och kampanjaktiveter, de sociala aktiviteterna
är ofta det som svetsar samman gruppen och gör det politiska arbetet
extra roligt.
Många föreningar har en sommaravslutning och/eller en julfest men
det finns många andra saker man kan göra tillsammans. Ordna en
filmkväll där filmen sedan diskuteras, eller samlas bara och se film för
att det är roligt, titta på partiledardebatterna tillsammans, samlas runt
melodifestivalen, åk till en park eller en badplats och ha picnic, ordna
92
Stärk lokalföreningen
Stärk lokalföreningen
93
grillkvällar hemma hos någon. Låt gärna aktiviteterna vara öppna även
för de som (ännu) inte är medlemmar. Det blir ett enkelt och kravlöst sätt
att möta partiet för första gången och en väg in för nya medlemmar.
Även kampanjer går att göra till sociala event. Använd en halv lördag
till att dela flygblad i brevlådorna där ni börjar med en frukost till­
sammans, ta på er kampanjtröjor och delta i ett motionslopp eller gå på
fotboll tillsammans i Folkpartijackor!
Den interna Facebook-gruppen är en väg att snabbt och enkelt samla
folk men tänk på att informera även när ni ses och via mejl. Skriv om
återkommande event i de medlemsbrev ni skickar ut. Ju roligare ni har
tillsammans desto fler vill vara med och engagera sig för Folkpartiet.
Utbildningar och studiecirklar
En viktig uppgift för den lokala föreningen är att tillhandahålla bra
utbildningar för medlemmarna. Detta kan med fördel ske i samarbete
med andra föreningar och genom länsförbundet och Studieförbundet
Vuxenskolan. Utbildningar skapar engagemang och intresse för politiken
och verksamheten.
Kanske läser du detta som en del i en utbildning i din kommun­
förening. Politik i praktiken är en utmärkt grundutbildning som alla
medlemmar kan delta i. Folkpartiet har andra material som kan fördjupa
kunskaperna i liberalism, vad man kan göra som förtroendevald eller
planering och kampanjande och det går även att göra egna utbildningar
och studiecirklar.
När föreningen arrangerar utbildningar och
studiecirklar ska ni sam­arbeta med Studieför­
bundet Vuxenskolan. Gör en studiecirkel av
När
plattformsarbetet eller i hur man tar fram
­föreningen
en kommunbudget. Ha debatt-träning
­arrangerar
för att fler ska våga sig upp i talarstolen,
­utbildningar ska
ordna skrivarutbildningar och skriv de­
battartiklar tillsammans eller gå igenom
ni­ sam­arbeta med
hur
man skriver en motion, ett pressmed­
­Studieförbundet
delande eller ett blogginlägg. En utbildning
­Vuxenskolan.
för styrelsen är oerhört givande och klargör
vad varje funktion har för uppdrag.
94
Stärk lokalföreningen
Utbildningar är bra för både gamla och nya medlemmar. För nya
medlemmar är det ett sätt att skapa sammanhang och engagemang, men
det samma gäller för de som varit med ett tag.
Liberala Riksmötet är ett bra tillfälle att träffa andra folkpartister.
Riksmötet är Folkpartiets nationella utbildningskonferens och lite av en
firmafest för folkpartister. För nya medlemmar kan riksmötet vara första
kontakten med partiet utanför lokalföreningen. För de som varit med ett
tag är det ett bra tillfälle att nätverka, samverka och inte minst förkovra
sig. Se till att kunskaperna sedan kommer övriga i föreningen till del,
varför inte genom en utbildningskväll?
Håll kontakt med medlemmarna
Varje medlem ska kontaktas personligen av Folkpartiets lokalavdelning
minst en gång per år. Styrelsen och ansvariga ska känna till vad medlem­
marna vill, vilka insatser de kan göra och vilka de är. Helt enkelt ta reda
på deras intressen och ambitioner.
Det kan vara en bra idé att utse en ­person i
styrelsen till medlemsansvarig. Den medlems­
Ha som mål att
ansvarige har till uppgift att kontakta nya
medlemmar och även se till att styrelsen
ingen medlem ska
regelbundet kontaktar alla andra medlem­
tas bort eller strykas
mar. Ett annat sätt är att grupp­ledaren och
utan ett personligt
ordföranden ser till att träffa nya medlem­
samtal.
mar och berätta mer om Folkpartiet.
De som redan är medlemmar men som inte
förnyat sitt medlemskap bör kontaktas personli­
gen av föreningen. Kanske det finns en orsak till att
personen inte förnyat medlemskapet som ni kan åtgärda för att behålla
personen som medlem. Även om riksorganisationen hanterar medlems­
avgifter centralt kan ett personligt samtal bidra till att en medlem stan­
nar kvar och engagerar sig för att sprida Folkpartiets budskap. Ha som
mål att ingen medlem ska tas bort eller strykas utan ett personligt samtal
och det är lokalavdelningens ansvar att detta sker. Ett annat sätt att få
fler medlemmar på är att kontakta före detta medlemmar. Skicka ett
brev eller slå den en signal och fråga om de inte vill komma tillbaka som
medlem och arbeta för Folkpartiets politik.
Stärk lokalföreningen
95
Värvartips!
Ta fram en namnlista. Ta fram en namnlista på tänkbara
folkpartister. Det kan vara vänner, bekanta eller personer
som gör goda insatser i kommunen. Skicka sedan brev till
personerna eller kontakta dem via telefon och bjud in dem
till en öppen träff där ni berättar mer om Folkpartiet.
Fler som frågar. Engagera flera medlemmar i att värva
medlemmar. Med fler engagerade blir det fler som ­frågar.
Diskutera igenom vilka metoder ni ska använda och
genomför värvningsaktiviteter.
Fråga flera gånger. Du kanske inte alltid får ett ja eller
nej på första frågan om någon vill bli medlem. Fråga därför
flera gånger och ge inte upp vid första försöket.
Fånga upp personer vid kampanjer och öppna
möten. Vid kampanjer och valrörelser är det utmärkt att
även värva medlemmar. Fråga personer som är intresse­
rade, kommer på möten och öppna aktiviteter om de vill bli
medlemmar och engagera sig för Folkpartiet.
96
Stärk lokalföreningen
Medlemsvärvning
Grunden för att värva nya medlemmar är att vara politiskt relevanta och
bedriva en modern och spännande verksamhet. Utan dessa delar kom­
mer väldigt få att vilja bli medlemmar och ännu färre att stanna oavsett
hur många medlemsvärvningskampanjer som arrangeras.
Medlemsvärvningen är mer ett tankesätt än en metod och det måste
vara en ständigt pågående aktivitet. Det viktigaste momentet är att våga
fråga.
Ta emot en ny medlem
Ta hand om varje ny medlem på ett bra sätt och uppfyll hennes förvänt­
ningar så långt som möjligt. Riksorganisationen skickar ut en grund­
läggande information och ett välkomstpaket till nya medlemmar. Läns­
förbundet ska också skicka ut ett välkomstbrev, men viktigast är den
personliga kontakten och den ska komma från lokalföreningen.
Föreningen ska ringa upp varje ny medlem, helst inom några dagar
och senaste en vecka efter att hen visat intresse för Folkpartiet. Syftet
är att uppmärksamma personen och ge en möjlighet att ställa frågor och
berätta varför hen är intresserad av Folkpartiet. Varje ny medlem måste
kunna erbjudas en intressant aktivitet. Samtalet med den nye medlem­
men behöver inte vara långt. I samtalet bör det erbjudas ett personligt
möte med ordförande, gruppledare eller annan i ledningen av lokal­
föreningen.
En framgångsrik metod för att involvera nya medlemmar i föreningens
arbete och få dem att känna sig delaktiga är att utse mentorer. Mentorn
har ett extra ansvar för den nya medlemmen och hör till exempel av sig
före möten och träffar för att vara säker på att han eller hon känner sig
välkommen.
Det är inte lätt att veta vilka möten som är till för vilka när man är ny.
Här kommer också de sociala aktiviteterna in liksom hur föreningens
möten är organiserade. Om enbart förtroendevalda är välkomna eller har
yttranderätt kommer de nya medlemmarna komma en gång och aldrig
mer. Var noga med att presentera er, berätta vem som är gruppledare och
ordförande och vad det innebär. Lägg tid på att få nya medlemmar att
känna sig involverade.
Stärk lokalföreningen
97
Arbetsgrupper och nätverk i politiska frågor
Engagemanget i samhället blir allt mer inriktat på enskilda frågor eller
områden. Många tvekar kanske inför steget att gå med i ett politiskt
parti, även om de i huvudsak sympatiserar med de frågor partiet driver.
En del som är medlemmar brinner för andra frågor än de lokala, dags­
politiska frågorna.
Därför finns det en poäng med att använda sig av nätverk för olika
frågor. Det kan antingen handla om sådana som är knutna till specifika
nämnder eller sådana som är till för mer ideologiska diskussioner.
Nätverk fungerar inte om det inte finns någon som är beredd att driva
Jämställdhet,
­mångfaldsperspektiv
Den sociala sammansättningen i fullmäktigegruppen är ofta – av
olika skäl – inte densamma som bland medlemmarna i stort. Alla
kan eller vill inte ta på sig politiska förtroendeuppdrag. Och den
sociala sammansättningen i partiet är sällan ett tvärsnitt av sam­
hället i stort.
Om sammansättningen blir för skev innebär det att vi riskerar att
gå miste om väldigt mycket. Varje individ tillför sin unika kunskap
och erfarenhet, som skulle komma gruppen till godo. Hen har ett
kontaktnät i samhället som kanske skulle komplettera de som de
befintliga ledamöterna har?
I många föreningar – och kanske särskilt i våra länsförbund – är
det en självklarhet att prioritera den regionala spridningen. Folk­
partiet har också en stolt historia av att värna om jämställdhet.
Principen om varvade listor antogs redan i övergången mellan
1970- och 80-talet.
Det finns många aspekter – ålder, härkomst, utbildning, sexuell
läggning, funktionalitet, arbetslivserfarenhet – som påverkar ens
98
Stärk lokalföreningen
dem så det bygger på att någon engagerar sig och vill driva ett nätverk.
Om nätverket berör verksamhet kopplad till någon nämnd är det rimligt
att partiets representant i nämnden ingår eller är drivande i arbetet. Nät­
verk kan anordna möten, debatter, hearings, bedriva opinions­bildning
med mera.
Finns intresserade personer i något nätverk lokalt så ta vara på det en­
gagemang och den kunskap som de besitter och involvera dem i Folkpar­
tiets arbete. Nätverksarbetet kan vara ett sätt för fler att engagera sig och
påverka politiken i Folkpartiet.
livserfarenheter och därmed kan bredda organisationens samlade
kunskap och förmåga.
Det handlar naturligtvis också om trovärdighet. För att Folkpartiet
ska ha trovärdighet när vi talar om alla människors lika rätt och
värde – i synnerhet när vi talar om jämställdhet och integration
– och för att vi ska ha trovärdighet när vi talar om att vi som ett
liberalt idéparti inte stödjer oss på någon särskild intressegrupp
eller samhällsklass, bör vi kunna visa att vi verkligen representerar
en bred grupp av samhällsmedborgare.
Om föreningen är liten är det alltid en betydligt större risk att den
sociala bredden blir mindre. Det har en enkel förklaring – de flesta
medlemmar i Folkpartiet värvas av någon de känner. De vi känner
brukar likna oss själva. I alla grupper etableras normer – uttalade
eller underförstådda – som sedan kan bli ett hinder i kontakt med
människor som rör sig med andra normer. Dessa normer behöver
inte ens vara avsiktliga. Det kan därför vara viktigt att fundera över
vem eller vilka som företräder Folkpartiet i olika sammanhang och
på vilket sätt deras personliga framtoning kan påverka bilden av
Folkpartiets politiska budskap.
Att nå framgång med att bredda Folkpartiets medlemsgrupper
är egentligen inte svårt – det kräver bara ett medvetet arbete
som bedrivs någorlunda uthålligt. Och som i all medlemsvärvning
måste man våga fråga.
Stärk lokalföreningen
99
Frågeställningar
1. Vad har Folkpartiföreningen för medlemsaktiviteter idag? Vilka aktiviteter
saknar ni? Vad tror ni att andra medlemmar vill ha? Är aktiviteterna väl­
besökta? Hur får ni information om dem?
2. Hur och varför blev ni medlemmar? Tog det lång tid mellan er första
kontakt med Folkpartiet och tills ni blev inbjudna till något möte eller
motsvarande? Hur tycker ni att ni nya medlemmar ska bli mottagna?
Läs vidare
Kampanjmanualen, Folkpartiets intranät
Råd till lokalföreningar, Folkpartiets intranät
Vi ska bli fler, Folkpartiets intranät
100
Stärk lokalföreningen
Medlemmarna
Motiverade
Målinriktade
Når väljarna
Bredd
Medlemsvärvning
Kompetens
Möten
Ü Medlems­vänliga
Ü Ofta
Ü Öppna
Delaktighet
St
k
är
Ü Fler ska fråga
Ü Fråga flera gånger
Ü Värva, men också
Ü Struktur
Ü Strategi
Ü Delaktighet
Ü Kommunikation
synas
Ü Fråga fler –
men vilka?
Ü Fråga professionellt
Lokala föreningen
Partisamverkan
Målet är alltid
en liberal politik,
oavsett samarbets­
partner!
5. Extern information
Nå hushållen
Regelbundna träffar med
Folkpartiet
9. Kampanja mellan val
Viktigt att budskapet går
fram & gör bra intryck
!
1. Politisk plattform
Strategi & huvudinriktning
2. Inventera
­medlemmarna
Ambitioner & intressen
Kontaktas minst 1 gg/år
3. Intern information
Regelbunden information:
e-post, nyhetsbrev, möten
4. Hemsidan
Aktuell, Informativ
7. Kvartersorganisation
1 ansvarig/valdistrikt,
överblick
8. Nätverk
Lämpligt ämnesområde
Slussa in nya medlemmar
Ü Kan påverka politiken!
Ü Även icke-medlemmar
Ü Dialog & lyssnande
11. Samverkande
organisationer
Samarbeta
Mångfald på vallistor
6. Lokala nyhetsbrev/
blogg/Facebook
Samla prenumeranter
Gör reklam på hemsidan
Regelbundna utskick/
inlägg
Förtroendevald
Ställ krav!
Ansvar att
sprida information
Stärk lokalföreningen
101
Att bedriva
liberal politik
Politik i praktiken är ett studiematerial
från Folkpartiet liberalerna och
Studieförbundet Vuxenskolan som
handlar om att bedriva liberal politik.
Boken tar upp frågor som hur liberala värderingar
uttrycks i den lokala politiken, hur en väljare kan
känna igen Folkpartiet lokalt genom samordning av
vilka frågor som drivs och hur de drivs, demokratins
organisation och arbetssätt.
Målgruppen för materialet är framför allt nyvalda
förtroendevalda men det kan också användas för
kandidatutbildningar och kurser för nya medlemmar.