2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. För att nå dit behöver 430 000 nya jobb skapas i hela landet. Utöver arbetslöshetsmålet har regeringen en tydlig målsättning om att fler människor ska välja kollektivtrafik. Politiska företrädare för SKL har signalerat att rätt till heltid ska bli norm i kollektivavtalen de tecknar med Kommunal. Parallellt med det pågår en utredning om möjligheterna att ställa kollektivavtalsliknande villkor vid upphandling. Risken att rätt till heltid kan ställas som krav i upphandlingar är därmed påtaglig. Utöver detta finns även förslag om att begränsa visstidsanställningar. Båda förslagen riskerar att drabba kollektivtrafikens resenärer och utförare. När Sveriges Bussföretag frågade sina medlemmar, som deltar i upphandlingar av kollektivtrafik, om effekterna av förslagen, visade det sig att delade turer, uppsagd personal och färre företag som deltar i upphandlingar kommer att bli tydliga effekter av ett krav på rätt till heltid i upphandlingar. Begränsade möjligheter att visstidsanställa skulle innebära att företagen tvingas tacka nej till uppdrag alternativt anlita personal från bemanningsföretag. Få skulle kunna omvandla visstidsanställningar till tillsvidareanställningar. De sammantagna effekterna av rätt till heltid, begränsade visstidsanställningar och förbud mot delade turer bedöms av medlemmar i Sveriges Bussföretag leda till kraftigt ökade kostnader för kollektivtrafiken. De ökade kostnaderna till följd av dyrare upphandlingar innebär prisökningar för konsumenter, sämre turtäthet och därmed sämre tillgång till kollektivtrafik. Utsläppen från transportsektorn ökar om fler väljer bilen framför bussen. Tvärtemot regeringens målsättning. Sveriges Bussföretag har, med bakgrund av de förslag som SKL och regeringen har meddelat att de avser driva, ställt frågor om konsekvenserna till ett 80-tal medlemsföretag. Svaren visar på vad effekterna av rätt till heltid som krav i upphandlingar av kollektivtrafik och en begränsning av visstider skulle innebära för bussföretag som deltar i upphandlingar av kollektivtrafik runt om i Sverige. Resultaten av studien i korthet:      Om möjligheten att visstidsanställa personal begränsades skulle 4 av 10 tvingas tacka nej till uppdrag och/eller anlita personal från bemanningsföretag. Det sistnämnda skulle sannolikt öka kostnaderna ytterligare. Bara 3 av 10 skulle tillsvidareanställa. 2 av 10 företag skulle avstå från upphandlingar helt och/eller lägga ner verksamheten om möjligheterna att visstidsanställa begränsades. Om rätt till heltid blir krav i upphandlingar av kollektivtrafik anger nära 6 av 10 att de kommer att tvingas införa delade turer. 4 av 10 anger att det kommer att avstå från att delta i upphandlingar och 3 av 10 att de kommer att tvingas säga upp personal. Om även delade pass förbjuds, utöver att rätt till heltid införs, anger många att det kommer att innebära rejäla kostnadsökningar, att upphandlingarna kommer att bli dyrare och att de kommer att avstå från att delta i upphandlingar. Om alla förändringar ovan införs tror 9 av 10 att det kommer att öka kostnaderna för det offentliga vid upphandlingar, 8 av 10 att det kommer att öka priserna för konsumenterna och 4 av 10 att turerna kommer att bli färre. Bakgrund Regeringens uttalade mål är att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Regeringen har även som mål att fler människor ska välja att åka kollektivt och investerar i kollektivtrafik genom bland annat stadsmiljöavtalen i samverkan med den lokala och regionala nivån1. För att nå målet om lägst arbetslöshet i EU behöver närmare 430 000 nya jobb skapas runt om i landet.2 Enligt regeringens egna prognoser väntas arbetslösheten i Sverige ligga på 6,4 procent år 2019 3, det är högt över den lägsta nivån i EU som Österrike väntas ha, 4,4 procent. Att fler nya jobb skapas bör därför ha högsta prioritet. Nu börjar en avtalsrörelse där Sveriges kommuner och landsting (SKL) ska teckna nya avtal med sin fackliga motpart Kommunal. Kommunal organiserar främst en rad olika yrken inom offentlig hälso- och sjukvård samt äldreomsorg, men även bussförare. Inför avtalsrörelsen har SKL:s nya ordförande Lena Micko (S) varit tydlig med att avtalen ska innehålla en skrivning om att rätt till heltid ska vara norm. Då Sveriges Bussföretag och Kommunal tecknar ett separat avtal borde en sådan förändring inte påverka deras avtalsförhandlingar, men i och med att regeringen nu utreder möjligheterna att ställa kollektivavtalsliknande villkor vid upphandlingar, så kallade sociala krav, finns det en risk att de förändringar som SKL och Kommunal kommer överens om direkt kommer att påverka Sveriges Bussföretag och deras anställda – utan att de har haft möjlighet att påverka. Från Regeringen kommer även tydliga signaler om att det kan bli aktuellt med lagstiftning som begränsar möjligheterna att visstidsanställa personal. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) har vid fler tillfällen sagt att det är nödvändigt med en lagstiftning som begränsar visstider. 4 Exakt hur en sådan lagstiftning kan komma att se ut finns det inget färdigt förslag på i dagsläget utan arbetet sker på arbetsmarknadsdepartementet. Utsläppen från transportsektorn (inrikes transporter) står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser5. Regeringen vill minska utsläppen från transportsektorn och en viktig del i den målsättningen är att fler resenärer väljer kollektivtrafiken istället för bilen. En dyrare, mindre effektiv och glesare kollektivtrafik går helt emot regeringens målsättning. De sammantagna effekterna av de olika förslagen sammanfattas kort i denna promemoria. Det finns inga indikationer på att de kommer att bidra till att Sverige kommer närmare målet om lägst arbetslöshet i EU år 2020, tvärtom indikerar svaren från Sveriges Bussföretags medlemsföretag att utveckling riskerar att gå åt rakt motsatt håll. 1 http://www.regeringen.se/sb/d/19812/a/252473 http://www.svensktnaringsliv.se/regioner/karlstad/eus-lagsta-arbetsloshet-2020-5-100-nya-jobb-kravs-ivarmlands-lan_611981.html/BINARY/EU:s%20l%C3%A4gsta%20arbetsl%C3%B6shet%202020%205%20100%20nya%20jobb%20kr%C3%A4vs%20i%20V%C3%A4rmlands%20l%C3%A4n,%20men%20f%C3 %B6rslag%20hotar%20jobbtillv%C3%A4xten 3 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/ratade-reformer-gor-comeback_4486219.svd 4 http://www.svt.se/nyheter/inrikes/rekordniva-for-unga-med-otrygga-jobb 2 5 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-inrikestransporter/ Sveriges Bussföretags studie – resultat i korthet Studien gjordes bland 83 medlemsföretag under mars 2015. Majoriteten av de svarande, 68,7 procent, är småföretag med mindre än 25 anställda. Andelen som till delar, eller enbart, har verksamhet som är upphandlad är hög, 71,1 procent. Av dessa anger nära hälften att 75 procent eller mer av verksamheten är upphandlad. Företagarna är verksamma i hela Sverige, men av naturliga skäl återfinns flest i Västra Götaland, Stockholm och Skåne. Då frågorna berörde konsekvenserna vid upphandling har enbart de som idag delvis eller helt har verksamhet som är upphandlad svarat på frågorna om konsekvenser av olika förslag, totalt 59 företag. Upphandlad kollektivtrafik Under 1950-talet bestod cirka hälften av persontransportarbetet, mätt i personkilometer, av kollektivtrafik. Sedan början av 1970-talet har andelen legat på omkring 20 procent med mindre årliga variationer. Nedgången är en följd av ökad privatbilism.6 Mellan år 2000 och 2013 ökade antalet kollektivtrafikresor per invånare, där buss är det vanligaste färdmedlet, med 21 procent.7 Regering, riksdag och branschen är överens om att kollektivtrafiken måste öka. Men kollektivtrafikens andel av personresorna stagnerat under de senaste årtiondena. Cirka 90 procent av linjetrafiken med buss upphandlas i fri konkurrens. Alla intresserade bussföretag kan lämna in anbud på den trafik som lämnas ut av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna eller deras i bland förekommande upphandlingsbolag. Det bussföretag som vinner kontraktet förbinder sig att under ett visst antal år driva trafiken enligt de förutsättningar och krav som ställts i anbudsunderlaget.8Dagens upphandlingar med bruttoavtal begränsar operatörens möjligheter att påverka intäktssidan och därför är det i huvudsak endast genom kostnadsbesparingar som en ökad effektivitet kan uppnås. De två största utgiftsposterna för branschen är löner och energi. Samhällets direkta kostnader för att genomföra kollektivtrafiken, beräknat per trafikerad kilometer, har ökat med 55 procent sedan 2000. Samtidigt som kostnaden är 48 kronor per trafikerad kilometer är trafikintäkterna per trafikerad kilometer endast 25 kronor, resten finansieras genom bidrag och tillskott från primärt landsting och kommuner. Förslag om rätt till heltid och begränsade möjligheter att visstidsanställa kommer att slå hårt mot en bransch som inte själv kan ta ut de ökade kostnaderna, exempelvis genom höjda biljettpriser. Kostnaderna för reformerna kommer istället att övervältras på landsting och kommuner, och i förlängningen på skattebetalarna. Ett annat alternativ är prisökningar på kollektivtrafiken och färre turer, något som går stick i stäv med regeringens målsättningar om minskad klimatpåverkan och att fler resenärer ska välja kollektivtrafiken. Det är bara med en fortsatt ökad konkurrenskraft som bussbranschen kan bidra till att regeringens och riksdagens målsättning om en ökad kollektivtrafik kan uppnås samtidigt som branschen kan bidra till att anställa fler nya medarbetare. 6 Statistik om bussbranschen 2014 Statistik om bussbranschen 2014 8 http://www.transportgruppen.se/ForbundContainer/sveriges_bussforetag/Branschfragor/Upphandlad-trafik/ 7 Om Sveriges Bussföretag Sveriges Bussföretag är ett gemensamt förbund för busstrafikföretag och bussresearrangörer som bedriver alla former av yrkesmässig busstrafik och anordnar bussresor inom och utanför landets gränser. Inom Sveriges Bussföretag ryms såväl arbetsgivarfrågor som branschfrågor. I dag har förbundet drygt 400 medlemsföretag med över 24 000 anställda. Av totalt 14 030 bussar i yrkesmässig trafik i Sverige (januari 2014) har Sveriges Bussföretags medlemsföretag 11 306 bussar, vilket utgör 80 procent av det totala antalet bussar. 9 Sveriges Bussföretag startade 1 januari 2014, då Svenska Bussbranschens Riksförbund och Bussarbetsgivarna slog ihop sina verksamhetsområden till en gemensam plattform för att kunna driva bussbranschens intressen med större kraft. 9 Statistik om bussbranschen 2014