Kväve i fjäderfägödsel Vad händer vid lagring? Egenskaper hos
2011-10-19 Vad innehåller den färska gödseln? •Fekalier och urin i samma fraktion •Färsk gödsel: 25-30 % Ts Kväve i fjäderfägödsel mineralisering, gödslingseffekt och förluster Ammonium 10 % Sofia Delin Övrigt organiskt kväve 30 % SLU Skara Institutionen för mark och miljö Urinsyra 60 % Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel •Lagrad gödsel: 10-80 % Ts Ammonium 10 % 30 60 % 50 Torr F t Fast Klet Flyt Ammoniakavgång å Övrigt organiskt kväve 30 % Ts >75% 30 70% 30-70% 15-40% 10-15% Andel ammonium av totalkväve ca 40% ca 50% ca 70% Stor variation! Urinsyra 60 40 10 % 20%% Försök på lerjord, Västergötland Hur mycket sprider man ut? (Lanna försöksstation) Kletgödsel värphöns 5 ton fastgödsel 7 ton kletgödsel (55 % Ts) (30 % Ts) N 120 120 P K 40 20 60 20 Vårvinter 2005 Vid vårsådd 2005 Fastgödsel kyckling 2005 2006 2005 2006 Enligt Jordbruksverket: 5 ton kycklinggödsel (ströbädd) 7 ton hönsgödsel (klet) 35 49 40 35 75 35 Efter uppkomst (2006) 2006 1 2011-10-19 Kvävemineralisering i inkubationer Inkubation övrigt organiskt kväve 50-60 % urinsyra ammonium ammonium övrigt organiskt kväve urinsyra 50-60 % Fältförsök Skördeeffekt 8000 Lanna 2005 7000 Lanna 2005 Skörd d, kg/ha 6000 5000 Kycklinggödsel vårbruk Kycklinggödsel vårvinter, Hönsgödsel vårvinter och vårbruk 4000 3000 2000 50 kg N/120 kg tot N = 42 % 1000 40 kg N/120 kg tot N = 33 % 0 0 20 40 50 60 80 100 120 140 Gödslingsgiva (N27), kg N/ha Gödselvärden % av totalkvävet som har mineralgödseleffekt Lerjord Västergötland Kletgödsel värphöns 2005 Vårvinter 28% Vid vårsådd 33% 2006 Fastgödsel kyckling 2005 2006 30% 29% 43% 34% Summering Lanna Mineralkväveflöden (i procent av totalkväveinnehållet i stallgödseln) baserade på gödselns innehåll av ammonium och urinsyra, nettomineralisering i inkubationen, mineralkvävemängder i marken och gödslingseffekt i odlingsförsöken på Lanna. Mineralkväve från början Mineraliserat kväve Urinsyra y till ammonium Immobiliserat kväve Mikrobiell nettofastläggning Ammoniakavgång Mineralgödselvärde Kycklinggödsel Hönsgödsel 20Ammonium 73 +37Urinsyra +2 - 7 Inkubation -15 -10 Jämför markkväve -20 =40Odlingsförsök =40 Mindre ammoniakavång? Efter uppkomst 18% 2 2011-10-19 Gödselvärden Efterverkan % av totalkvävet som har mineralgödseleffekt Efterverkanseffekt på nästa års gröda Skördeökning+ Fastgödsel Kyckling, 120 alt 200 kg N/ha Lätt jord Halland & Öland 2006 Sen sådd, torr försommar! Vårvinter 2007 Västergötland 2005 Västergötland 2006 Halland 2006 Halland 2007 Halland 2008 Öland 2006 Öland 2008 2008 40% 40% + Skördeökning++ Effekt+++ (kg/ha) (kg/kg N i stallgödseln) (% av normal mineral N effekt) 152 234 276 0 398 196 110 1.3 1.9 2.1 0.1 3.0 1.5 0.6 4% 6% 10% 0% 10% 7% 3% ca 5 % Skördeökning år 2 i de stallgödslade leden jämfört med mineralgödslat led (40 kg N/ha) år 1 ++ Skördeökning år 2 per kg tillfört totalkväve med stallgödsel år 1 Skördeökningen per kg tillförd atallgödsel delat på 20 för raps och 30 för havre och rågvete, vilket uppskattas vara den direkta skördeeffekten per kg tillförd mineralkväve. +++ Vid vårsådd 40% 20% 25% 30% 20% En del av kvävet för sent? Danska försök i vårkorn 12 försök, ca 120 kg tot-N per ha (4-7 ton/ha) Gödselvärde (% av totalkvävet som motsvarar en mineralgödseleffekt) Dybstrøelse, Dybstrøelse slagtekyllinger Fast gødning, høns m. gødningsbånd Fast staldgødning, skrabehøns AmmoniumN % av tot-N 2006 2007 2008 Medel 28 48 35 73 81 59 73 67 43 73 83 55 72 63 72 Nedplöjd gödsel på våren inför sådd. 70% Läs mer: http://www.landbrugsinfo.dk Danska försök i höstvete Ammoniakavgång 110 kg tot N/ha varav ca 40 kg ammonum-N/ Gødning, mængde, indhold og værdital NH4-N, pct. af total- Værdital N 2008. 2 forsøg 5. Dybstrøelse, slagtekyllinger, efterår Höstspridning, 6. Fast gødning, høns m. gødningsbånd, efterår nedplöjt före sådd 7. Fast staldgødning, skrabehøns, efterår 8. Dybstrøelse, slagtekyllinger, forår Vårspridning 9. Fast gødning, høns m. gødningsbånd, forår den 18 mars 10. Fast staldgødning, skrabehøns, forår 22 70 36 32 47 46 21 27 22 48 41 33 25% 40% Ammoniakavgå ång, kg N/ha ca 150 kg tot N/ha Uppland Läs mer: http://www.landbrugsinfo.dk Ej nedbrukat Nedbrukat efter 4 timmar Tid efter spridning, timmar Rodhe, L. and Karlsson, S. 2002. Ammonia emissions from broiler manure - Influence of storage and spreading method. Biosystems Engineering 82, 455-462. 3 Ammoniakavgång Konventionellt lagrad gödsel Täckt med presenning under lagring sandjord Ej myllad Grunt myllad sandjord nedplöjd inom 4 tim inom 24 tim inom 4 tim inom 24 tim Sagoo m.fl., 2007. Integrated management practices to minimise losses and maximise the crop nitrogen value of broiler litter Biosystems Engineering 97, 512 – 519 Mineralisering & nitrifikation Spridning Lagring (% av totalkvävee före lagring) Spridning Lagring Ammoniakavgång Ammoniakavgång (% av totalkvävee före lagring) Ammoniakavgång 2011-10-19 Ej myllad Grunt myllad nedplöjd inom 4 tim inom 24 tim inom 4 tim inom 24 tim Sagoo m.fl., 2007. Integrated management practices to minimise losses and maximise the crop nitrogen value of broiler litter Biosystems Engineering 97, 512 – 519 C/N-kvot kg min N/kgg total N 1.0 0.8 Nitrat 0.6 23 mars 0.4 Nitrat 2 dec 0.2 0.0 0 50 100 150 200 DagarDagar efter spridning Sammanfattning Analysera totalkväveinnehåll och gärna C/N-kvot, inte ammoniuminnehåll. Räkna med en kväveeffekt motsvarande ca 40% av totalkväveinnehållet till årets gröda om C/Nkvoten ligger runt 10. Sammanfattning Begränsa ammoniakförlusterna genom spridning i rätt väder. Begränsa g ammoniakförlusterna med snabb och effektiv nedbrukning. Årets kväve blir växttillgängligt inom 1-2 månader. Höstspridning utan en effektiv höstgröda innebär en läckagerisk. Vårspridning gav bättre effekt i danska höstveteförsök. Efterverkanseffekten år 2 motsvarar en kvävegödselgiva på ca 5-10% av tillfört totalkväve år 1. 4
© Copyright 2024