Sydsvenske erfaringer med etablering og
TEMA: RAPS 46 Vinterraps i Sydsverige Sydsvenske erfaringer med etablering og gødskning af vinterraps Agronom Albin Gunnarson Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare [email protected] I Sverige har under de senaste åren en stor del av försöksoch utvecklingsarbetet fokuserats kring att anlägga och bygga bra höstrapsbestånd på hösten. Minst 80% av skördeutbytet grundläggs med rätt höståtgärder. På våren handlar det om att underhålla och försvara den skördepotential man byggt upp på hösten. Att etablera ett bestånd i tid är av störst betydelse. Tätt därefter kommer rätt höstgödsling. Etableringsmetod och såtid I Sverige har vi under de senaste 10 åren utfört en mängd olika etableringsförsök och demonstrationer. Slutsatserna av dessa försök är att alla metoder fungerar. Traditionell plöjning är det säkraste men den metod som leder till den snabbaste uppkomsten kommer att vara den metod som ger den högsta skörden. De svenska såtidsförsöken med höstrapssorter genomfördes under samma tidsperiod som de danska såtidsförsöken 20062010 och på samma sätt med tre 2015 196 linjer och tre hybrider och gav i princip samma resultat. Varje dygns senare såtid sänker skörden med i genomsnitt 46 kg/ha. Gödsling Idag ligger ett stort fokus på gödsling. Från att tidigare ha handlat om tidpunkter och vårkvävegivans delning eller inte så handlar i dagens Svenska höstrapsodling det mesta om höstgödsling och situationsanpassning av vårkvävegivan. I 20/20 projektet gjordes försök med kvävestegar på hösten vilka visade att höstraps har ett optimalt kvävegödslingsbehov på 71 kg/ha. Regelverket kring höstgödsling i Sverige har med stöd av försöken tillåtit en kvävegiva på max 60 kg lättrörligt kväve till höstraps vilket är 20 kg högre än för andra grödor. Att göra mer kväve tillgängligt än de 60 lättrörliga kilona man får tillföra låter sig göras med organiska gödselmedel där ammoniumkvävet är begränsande. Att höstraps tar upp mycket kväve visar kväveklippningar från exempelvis Svenska försök samt odlarerfarenheter insamlade av Sveriges Frö och Oljeväxtodlare i samband med utveckling av den svenska Kvävepåsen. Att höstrapsgrödan skall vara vältankad med växtnäring på hösten visar alla Svenska höstgödslingsförsök. Resultaten är entydiga. Vinterskador i kväveförsök har endast förekommit vid de lägre gödselgivorna upp till 40 kg/ha. I alla 31 försöken i serien OS3 188 20082012 var övervintringen bättre med 60 respektive 80 kg kväve när höstrapsgrödan utsattes för vinterpåfrestning. Samma sak har observerats i Yaraförsök med NPK där kvävegivan är konstant på hösten med 60 kg kväve. Höstgödsling med ren ammoniumsulfat hade i YA1301 en överlevnad på 35-40% medan NPK gödsling låg på mellan 60-90% och produkten Yara Mila Raps 17-5-10+B+Mg på 90-100% i försök med vinterpåfrestning. Merskördarna av att gödsla Se PowerPoint-show med indlæg på www.plantekongres.dk TEMA: RAPS Vinterraps i Sydsverige med Yara Mila Raps på hösten har fram till skörd 2013 varit 224 kg/ha. Att köra första vårgivan om 80 kg N med Yara Mila Raps har gett merskördar på ytterligare 164 kg/ha. Räknar man ekonomi på medeltalen i försöksserien med ett fröpris på 3,30 + oljehaltsreglering så är höstgödslingen med Yara Mila Raps lönsam medan vårgödslingen inte är det. Men när det gäller vårgödsling med NPK så är även den lönsam på svaga fosforklasser eller höga pH. Att höstgödsla med NPK leder också till att det totala kväveupptaget ökar. Att med 60 kg N i form av tillfört NPK lyckas komma upp över 60 kg N i upptaget kväve är mycket intressant. De leder till ett lägre vårkvävebehov om c:a 20 kg vilket i praktiken höjer värdet av höstgödslingen med NPK med 180 till 200 kr./ha. Skördeökningarna är förstås störst i de lägsta fosforklasserna eller med höga pH men resultaten är ändå goda vid ganska bra fosforstatus i jorden. Låt oss därför fastslå att höstgödsling till höstraps är av mycket stor betydelse, både för övervintring och skörd. Vårkväve och Kvävepåsen I nya kväveförsök med kvävestegar på våren kombinerat med mätningar av kväveupptaget på hösten arbetar vi fram ett nytt Svenskt sätt att kunnat fastslå optimal vårkvävegiva. Med höstkväveupptaget tillsammans med vårkväveupptaget i ett ogödslat försöksled på våren som speglar mineraliseringen och optimal skörd har en Svensk formel för vårkvävegivans storlek kunnat fastslås. Efter försöksbearbetning 2014 har formeln reviderats något från 2013 till Nvårgiva = 250 – 0,98NHöstupptag – 1,21Nmin vår Denna formel finns på www. svenskraps.se och kan uppdateras årligen med fler försöksresultat. Hösten 2014 ingår 18 försök i formeln och ytterligare 6 planeras i vår. Att använda metoden kräver att odlaren klipper och väger en kvadratmeter raps så sent som möjligt men före första riktiga frosten. Detta bör upprepas på en handfull platser. Den våta vikten växtmaterial matas in i formeln samtidigt som användaren måste ange en förväntad mineralisering. Kvävevågen som formeln kallas returnerar en vårkväverekommendation. Verktyget Kvävevågen ger odlaren en utmärkt möjlighet att både sänka och höja sin kvävegiva mot det normala. Ju kraftigare raps destå lägre kvävebehov och tvärt om. Att ha bra kunskap om sin jords kvävemineralisering gör metoden bättre. Samtidigt visar en känslighetsanalys för metoden att riskerna med att optimera fel är begränsade. 30 kg fel kvävegiva kostar i medeltal 150 kr./ha. Serien OS3 192 som resulterat i framtagandet av en Svensk Kvävepåse är ett viktigt och användbart verktyg för att optimera vårgödslingen i höstraps och försöka göra mer rätt. Liknande metoder används i både Frankrike och Tyskland. Att följa gamla rekommendationer baserade på enbart förväntad skörd riskerar både oekonomisk gödsling och kväveläckage. Nackdelarna med Kvävepåsen blir Se PowerPoint-show med indlæg på www.plantekongres.dk R2= 0,77 att det är svårt att gissa sin mineralisering. Nämnas bör också att gödsling med Yara N-sensor bygger på motsvarande princip och är egentligen ett ännu mer platsspecifikt verktyg även om N-sensorn behöver anpassas till ett engivesystem. ■ 2015 197 46
© Copyright 2024