Gångbar studie av stillasittande Vad händer under våra knän?

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING
Medicinsk sekreterare
Kristinehamn
Gångbar studie av
stillasittande
Vad händer under våra knän?
Examensarbete 35 poäng
Författare: Tuula Udnie
Handledare: Doris Karlsson
Vårterminen 2015
Förord
Jag vill tacka min handledare Doris Karlsson för hennes tålamod och
engagemang. Hon hjälpte mig med det svåraste – att få ”bollen” i rullning.
Jag vill även tacka doktor Jan Franklin, fotterapeuten Therese Larsson
samt senior forskaren Marjo Wallin för att de öppnade sina hjärtan och
delade med sig av de outtömliga kunskapsförråden de besitter. Önskar bara
att jag kunde ha fått med alla de hjärtliga skratten också i samband med
intervjutillfällen. Den stora härliga enkätundersökningsgruppen förtjänar
också ett stort tack. Jag fick många uppmuntrande kommentarer,
igenkännande svar och även några aha-upplevelser. Vidare ska några av
mina kurskamrater ha ett tack för att de stod ut med att vara
”försökskaniner” för min enkät. Jag vill också skänka en varm tanke till
Google-översättning som hjälpte mig att komma genom den
engelskspråkiga artikeln som inte bara var väldigt intressant utan även
väldigt lång. Sist men inte minst vill jag tacka min man Stefan för allt
mentalt stöd och alla timmar av korrekturläsning.
Tuula
SAMMANFATTNING
I denna rapport tog jag upp besvär i fötter och underben hos
vårdadministratörer och undersökte korrelationen till eventuellt arbetssätt
och/eller stigande ålder. Frågeställningarna kunde sammanfattas i
nedanstående tre punkter:

I vilken omfattning förekommer problem med fötter och underben
hos vårdadministratörer som är fyllda 40 år och däröver?

Har problemen föranlett sjukskrivningar eller reducerad arbetstid?

Hur behandlas och förebyggs dessa problem?
Jag genomförde en enkätundersökning bland 30 vårdadministratörer på ett
medelstort sjukhus i Mellansverige samt kontaktade pensionerade
företagsläkaren Jan Franklin, senior forskaren Marjo Wallin från
Arbetshälsoinstitutet i Finland och fotterapeuten Therese Larsson från
vårdcentralen Kristinehamn Nybble. På Google hittade jag en artikel i
Expressen om svullna ben. Litterära källor var Arbetsmiljöverkets
föreskrifter och allmänna råd om belastningsergonomi samt en artikel i
tidningen Scandinavian Journal of Work, Environment & Health.
Resultatmässigt konstaterade jag att en stor del av min undersökningsgrupp
inte hade besvär från fötter och underben. Om besvär uppträdde hände det
oftast efter 50-års ålder och av dem som hade känt besvär sökte ett fåtal
vård. Hela gruppen var fysiskt aktiv. Höj- och sänkbart skrivbord var vanligt
förekommande men utnyttjandegraden var låg. Många i gruppen använde
sig av olika hjälpmedel och metoder för att förhindra uppkomst av besvär.
Efter diskussion kring resultatet med doktor Franklin enades vi om att
undersökningen inte gav några större överraskningar. Kanske har
upplysning av motionens betydelse gjort att problemen inte var så utbredda
som jag från början trodde. Jag var enig med Arbetsmiljöverkets
rekommendationer att eventuellt införa regelbundna medicinska kontroller
för att förebygga belastningsbesvär genom att tidiga tecken till besvär
upptäcks och arbetsmiljön kan då förbättras innan besvären blivit för svåra.
Innehållsförteckning
INLEDNING .............................................................................................................................. 1
BAKGRUND ......................................................................................................................... 1
Arbetsmiljöverket ............................................................................................................... 1
Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos, Finland) .............................................................. 4
Artikel i Expressen ............................................................................................................. 5
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ................................................................................ 6
METOD .................................................................................................................................. 7
RESULTAT ............................................................................................................................... 8
UNDERSÖKNINGSGRUPPENS SAMMANSÄTTNING .................................................. 8
MOTIONSVANOR ............................................................................................................... 9
EVENTUELLA BESVÄR ................................................................................................... 11
ÖVRIGA SYNPUNKTER ................................................................................................... 13
DISKUSSION .......................................................................................................................... 14
METOD DISKUSSION ....................................................................................................... 14
SYFTE DISKUSSION ......................................................................................................... 14
RESULTAT DISKUSSION ................................................................................................. 14
KÄLLFÖRTECKNING: .......................................................................................................... 18
BILAGOR
1-5
INLEDNING
Belastningsskador medförande problem i rygg, nacke samt skulderregion
hos stillasittande vårdadministratörer har det skrivits en hel del om. Med
stigande ålder har jag även fått erfara svullna underben och fötter samt en
del smärtor i senorna och hinnorna runt hälarna. Kan även detta
klassificeras som belastningsskada till följd av stillasittande – det är något
jag vill jag ta reda på. I syfte att ge en mera övergripande förståelse för
helheten och problematiken kring stillasittande arbete ger jag inledningsvis
en mera övergripande redovisning av hela bilden med samtliga faktorer
sammanvävda.
BAKGRUND
Arbetsmiljöverket
Enligt Arbetsmiljöverket innebär ergonomi anpassning av arbetet till
människan så att risker för ohälsa och olycksfall förebyggs.1 Vidare
innebär det också att prestationsförmågan höjs vilket leder till att
produktiviteten och kvaliteten ökar i verksamheten. Ergonomibegreppet
inrymmer fysiska, organiska och mentala aspekter på arbetsmiljön.
Verksamhetens ergonomiska förbättringar ska beröra såväl arbetstagarnas
förutsättningar som tekniska och organisatoriska förutsättningar.
Arbetsmiljöverkets hemsida refererar till Arbetsmiljöverkets föreskrifter
om belastningsergonomi, AFS 2012:2, från denna har jag gjort en
sammanfattning med lämpliga delar.
Definitionen av belastningsbesvär enligt Arbetsmiljöverkets
författningssamling är besvär i rörelseorganen, det vill säga alla former av
ohälsa i rörelseorganen som kan ha samband med förhållanden i arbetet.2
Besvären kan ha orsakats av arbetet eller något annat, men förvärrats av
arbetet. I begreppet upptas allt ifrån lätta, övergående besvär till livslånga
skador. Enligt AFS 2012:2 ska arbetsgivaren:
1
Av.se, www.av.se/teman/ergonomi/, 2015-02-24
AFS 2012:2, Arbetsmiljöverkets författningssamling, Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om
belastningsergonomi AFS 2012:2, s 5
2
1

Undersöka om arbetstagarna utför arbete med arbetsställningar och
arbetsrörelser som kan vara hälsofarliga eller onödigt tröttande.

Bedöma om belastningar enskilt eller i kombination utifrån
belastningarnas duration, frekvens och intensitet kan innebära risk för
skador i rörelseorganen.

Så långt det är praktiskt möjligt ordna och utforma arbetsuppgifter och
arbetsplatser så att arbetstagarna kan använda för kroppen gynnsamma
arbetsställningar och arbetsrörelser.

Se till att det normalt inte förekommer arbete som är repetitivt, starkt
styrt eller bundet. Om sådant arbete ändå måste göras på grund av
särskilda omständigheter, ska arbetsgivaren förebygga riskerna för
ohälsa eller olycksfall till följd av hälsofarliga eller onödigt tröttande
belastningar.

Se till att, för tillräcklig rörelsevariation och återhämtning, ge
arbetstagarna möjligheter att påverka upplägget och genomförandet av
det egna arbetet.

Se till att arbetstagaren har tillräckliga kunskaper om lämpliga
arbetsställningar och arbetsrörelser, hur teknisk utrustning och
hjälpmedel ska användas, vilka risker olämpliga arbetsställningar och
arbetsrörelser medför och ge akt på tidiga tecken på överbelastning av
leder och muskler.3
Även organisatoriska och psykosociala faktorer i arbetet påverkar
belastningen.4 Olämpliga psykiska belastningar, som i sin tur kan leda till
muskelspänningar, kan orsakas bland annat av organisatoriska brister,
stark tidspress, för höga krav på sig själv eller från andra eller en
arbetsuppgift vars innehåll ställer höga krav på uppmärksamhet,
koncentration och tänkande. Bristande handlingsutrymme och bristfälligt
socialt stöd är också negativa faktorer. Höga prestationsmål i en
arbetsgrupp kan leda till en hårt uppdriven arbetstakt som kan göra att
vissa individer utsätts för arbetsuppgifter som är för ensidigt upprepade
3
4
AFS 2012:2, s 6-8
AFS 2012:2, s 18
2
eller kraftkrävande. Samtidigt kan sådant arbete påverka den mentala
hälsan negativt och utgör därmed ett exempel på hur psykiska och fysiska
faktorer samverkar.
Arbetstagarnas förutsättningar att klara av kroppsliga krav varierar med
fysiska och psykiska möjligheter, där påverkande faktorer är kroppsmått,
kön, ålder, erfarenhet, kondition, motivation och eventuella
funktionsnedsättningar.5 Arbetsmiljölagens utgångspunkt är att balans ska
skapas mellan arbetets krav och individens förutsättningar i första hand
genom att anpassa arbetet till människan. Vid riskvärdering är det viktigt
att upptäcka tidiga tecken på överbelastning då det kan ta lång tid för en
skada att utvecklas.
Det går i viss mån att kompensera en dålig arbetsmiljö genom att träna upp
styrka och kondition, dock har livsstilen och den mentala statusen stor
betydelse för hur man mår i arbetet och vilka krafter man har kvar för
fritiden.6 Att anpassa och variera belastningen förebygger och minskar
risken att drabbas av belastningsbesvär. Belastningar stärker kroppen om
man bara inte belastar mer än vad man förmår, förutsatt att man varierar
belastningen så att återhämtning tillåts. Viktigt är även hur arbetet
fördelas, samarbete, arbetstakt, tid att utföra arbetet samt utformning och
användbarhet av utrustningen som används.
Det kan ibland vara befogat med genomförande av medicinska kontroller
för att förebygga belastningsbesvär, speciellt i arbeten med stora
påfrestningar på rörelseorganen.7 Med dessa kontroller kan tidiga tecken
till besvär upptäckas och arbetsmiljön kan då förbättras innan besvären
blivit kroniska.
5
AFS 2012:2, s 18
AFS 2012:2, s 19
7
Ibid
6
3
Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos,
Finland)
Senior forskare Marjo Wallin som arbetar
på Arbetshälsoinstitutet i Finland har
forskat mycket inom aktivt åldrande. Hon
ritade ett hus med byggklossar enligt
bifogad skiss.8 Hon beskrev att om inte alla
byggklossar är i samspel så fungerar inte
heller jobbsituationen tillfredställande.
Negativ inverkan blir det också när taket
Bildkälla: Marjo Wallin
som utgör jobbet tynger ned de andra byggklossarna i huskroppen och
påverkar de faktorer som arbetstagaren behöver för att göra ett bra arbete.
Marjo Wallin tipsade mig om en artikel ”Aging, work, life-style and work
ability among Finnish municipal workers in 1981-1992”. Artikeln handlar
om en studie som var utformad för att förklara förändringar i
arbetsförmågan genom yrkes- och livsstilsfaktorer.9 Arbetsförmågan
mättes med ett index som beskrev arbetarnas hälsoresurser i förhållande
till kraven i sitt arbete. I arbetsfaktorerna ingick främst fysiska och
psykiska krav, social organisation och den fysiska arbetsmiljön. I
livsstilsfaktorer ingick rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet på
fritiden. Den första enkätstudien gjordes 1981 och den upprepades 1992.
Deltagarna i studien var 818 stycken, i åldersgruppen 44 - 51 år i början av
studien och aktiva under hela uppföljningen.
Mellan åren 1981 och 1992 hade arbetsförmågan minskat hos majoriteten
av försökspersonerna (82,3 %), endast cirka var tionde (13,6 %) hade
förbättrat sin arbetsförmåga.10 Ökning av motion på fritiden, oberoende av
åldern, var statistiskt signifikant förknippat med förbättringar i
arbetsförmågan. Försämring av arbetsförmågan hade vanligen skett bland
8
Marjo Wallin, senior forskare, Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos), Helsingfors, Finland, 2015-02-19
Tuomi K, Ilmarinen J, Martikainen R, Aalto L, Klockars M, 1997, Aging, work, life-style and work ability
among Finnish municipal workers in 1981-1992, Scandinavian Journal of Work, Environment & Health
1997;23, suppl 1:58-65, s 58
10
Tuomi K m fl , Forskningsrapport, s 63
9
4
dem som upplevt viss tvetydighet i arbetsrollen, minskning av
möjligheterna till personlig utveckling, problem med det fysiska klimatet i
arbetsmiljön samt dem som motionerade mindre på fritiden. Repetitiva
rörelser kan ofta resultera i muskuloskeletala symtom. Bristande
delegation och toppstyrning kan försvaga prestation och självförtroendet
hos äldre personer.
Vad gäller åldrande och funktionsförmåga rent allmänt, visar studien, att
den maximala funktionsförmågan försämras hos personer över 45 år cirka
1,5 % per år.11 Kapaciteten i krävande mental prestanda, såsom selektiv
uppfattning och snabb informationsbehandling börjar också försvagas.
Äldre arbetstagare kan dock kompensera för denna försvagning i prestanda
med sina kunskaper och erfarenheter. Dessutom kan äldre arbetstagare,
jämfört med yngre arbetstagare, i större utsträckning arbeta självständigt
och samtidigt är de mer lojala mot sin arbetsgivare och sällan frånvarande
från arbetet.
Artikel i Expressen
Kvällstidningen Expressen hade en artikel angående att tusentals kvinnor
och män lider av svullna ben, men att det går att slippa besvären med enkla
vardagsmetoder. Leif Lapidus, docent i internmedicin på Sahlgrenska
universitetssjukhuset, berättar att när vadmuskeln och venklaffarna inte
klarar av att hjälpa venerna att pumpa upp blod till hjärtat får vi svullna
ben.12 Det är ofta ofarligt, till och med en del av vardagen för många. De
som drabbas mer än andra är gravida, överviktiga och äldre. Långa
flygturer, stillasittande eller stående arbeten orsakar venösa problem,
svullna ben, för en del. Svullnaden kan upplevas som obehaglig och
smärtsam, men den går att lindra med en enkel vardagsmetod, nämligen att
hålla sig i rörelse och undvika ställningar som stoppar blodcirkulationen.
”Att hålla benen högt hjälper. Vid långa flygturer eller vid stillasittande
eller stående arbeten ska du inte tveka att använda stödstrumpa”, säger
11
12
Tuomi K m fl , Forskningsrapport, s 58
Expressen.se, www.expressen.se/halsoliv/kom-i-gang---och-slipp-svullna-ben/,2009-06-10, 2015-02-26
5
Leif Lapidus. Svullnaden kan dock i vissa fall vara symtom på en
allvarligare sjukdom som hjärtsvikt, njursjukdom eller tumörer i buken.
”Och får man en svullnad i bara ett av benen ska man vara vaksam, då kan
det vara en blodpropp”, säger Leif Lapidus.
Artikeln ger en 6-stegs ”vardagsmetod” mot svullna ben:
1. Ta en halvtimmes promenad om dagen, pulsen bör helst gå över 100.
Inaktivitet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
2. Sitt inte med benen i kors, det hämmar blodcirkulationen.
3. Sitt inte still länge, gå upp och rör dig en gång i timmen.
4. Väl hemma, lägg benen i ett högt läge så att venerna får lättare att
tömma blodet upp till hjärtat.
5. När du åker långt och kommer att vara stilla länge, håll dina vader
aktiva. Gör tåhävningar, böj fotlederna, gör knälyft och ta gärna en kort
promenad varje timme.
6. Skaffa stödstrumpor som motverkar och lindrar bensvullnad.13
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med min uppsats är att ta reda på hur vanligt förekommande problem
med fötter och underben är i vårt yrke, framför allt för oss som har passerat
40-års strecket, samt hur man kan undvika och behandla dessa problem.
Mina frågeställningar är:

I vilken omfattning förekommer problem med fötter och underben hos
vårdadministratörer som är fyllda 40 år och däröver?

Har problemen föranlett sjukskrivningar eller reducerad arbetstid?
 Hur behandlas och förebyggs dessa problem?
13
Expressen.se, Hälsoliv i Expressen, 2015-02-26
6
METOD
Jag skapade ett frågeformulär med 15 frågor med enkätverktyget
Fluidsurveys.se. För att erhålla mejladresser till min målgrupp, mejlade jag
till sju stycken enhetschefer på ett medelstort sjukhus i Mellansverige
(bilaga 1). Två av enhetscheferna skickade sammanlagt 32 st mailadresser.
Därefter blev jag informerad om att det olämpliga i att skicka ut
mejladresser till anställda hade diskuterats inom ledningsgruppen och
därefter skickade jag ett nytt mejl till de återstående enhetscheferna med
en förfrågan om de kunde skicka vidare mitt mejl till den aktuella
målgruppen (bilaga 2). Med tärningens hjälp lottade jag fram nummer tre
och därför skickade jag till var tredje av de 32 st mailadresser, som jag
redan fått, mejlen med länken till enkäten (bilaga 3). Mellan tiden 12/2 och
17/2 fick jag ihop mina 30 svar och för sent inkomna svar medtogs inte i
sammanställningen.
Vidare tog jag kontakt med pensionerade företagsläkaren Jan Franklin
(bilaga 4), fotterapeuten Therese Larsson från vårdcentralen Kristinehamn
Nybble (bilaga 5) samt senior forskaren Marjo Wallin från
Arbetshälsoinstitutet i Finland.
7
RESULTAT
UNDERSÖKNINGSGRUPPENS SAMMANSÄTTNING
Alla, som svarade på min enkät, var kvinnor. Jag hade åldersbestämt
gruppen till fyllda 40 år och följaktligen blev åldersfördelningen enligt
nedan.
Undersökningsgruppens åldersfördelning
9
8
8
7
Antal svarande
7
6
5
5
5
4
4
3
2
1
1
0
40 - 44 år
45 - 49 år
50 - 54 år
55 - 59 år
60 - 64 år
Åldersfördelning
65 eller äldre
n = 30
Enkätgruppen har en liten överrepresentation av deltagare äldre än 50 år.
Antal år i tjänsten illustreras i nedanstående diagram.
Antal år i tjänsten
16
14
Antal svarande
14
12
10
8
6
6
6
4
3
1
2
0
0 - 5 år
6 - 10 år
11 - 15 år
Antal år i tjänsten
16 - 20 år
längre än 20 år
n = 30
Undersökningen visar att man har kunnat kvarstanna i tjänst under en
längre tid.
8
MOTIONSVANOR
Av undersökningsgruppen svarade 18 stycken att de motionerar ibland,
7 st motionerar ofta och resterande 5 st mera sällan. Ingen svarade ”aldrig”
på motionsfrågan. Vanligaste motionsformen är promenader, men långt
ifrån den enda som diagrammet nedan visar. Många av svaranden hade
lämnat multipla svar.
Vanligaste motionsformen
Trädgårdsskötsel
Arbete på gården
Stavgångspromenader
Promenader
Powerwalks
Joggning
Skidåkning
Cykling
Simning
Vattengymnastik
Gympa
Gym/styrketräning
Cirkelträning
Spinning
1
1
1
24
2
2
2
7
2
2
5
6
1
1
0
5
10
15
20
25
30
Antal svarande
ARBETSERGONOMI
Två tredjedelar, 20 st, sitter ungefär 75 % av dagen vid skrivbordet, 6 st
sitter hela dagarna, 3 st sitter halva dagar och 1 st sitter endast 25 % av
dagen vid sitt skrivbord.
Alla utom en har ett höj- och sänkbart skrivbord och diagrammet nedan
visar hur stor del av dagen sekreterarna står vid sina skrivbord.
9
Antal
Hur stor del av dagen står sekreterarna vid sina
skrivbord
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
18 st
10 st
0%
25%
1 st
1 st
50%
75%
Procentuell del av dagen
0
100%
n = 30
Lite drygt hälften, 16 st, går sällan speciellt mycket under arbetsdagen,
resterande 14 st går ganska mycket.
Enligt pensionerade företagsläkaren Jan Franklin är stillasittande och
stillastående arbete definitivt inte något vi är skapade för. ”Egentligen är
hela vår kropp ett enda ”rörelseorgan” som behöver omväxlande rörelser
och varierade kroppsställningar hela tiden. 14 Det är svårt att tillgodose
dessa grundläggande behov i vårt moderna samhälle.” säger han och
fortsätter ”Vad gäller besvär från hälar och benhinnor kan jag från min
horisont konstatera att dessa framför allt är skador som uppstår i samband
med idrott och motion. Däremot är, enligt min erfarenhet, upplevda besvär
med gående och stående på hårda golv något som många upplever som ett
arbetsmiljöproblem. Inom företagshälsovården är det mest
ergonomer/sjukgymnaster som sysslar med dessa problem.”
Fotterapeuten, Therese Larsson på vårdcentralen Kristinehamn Nybble
fick frågan: Varför får stillasittande 40+:are belastningsskador i underben
och fötter, såsom svullna ben och vrister, inflammation i benhinnor med
mera? Beror det på åldern, stillasittandet, livsstil, brist på motion eller
olycklig kombination av föregående?
14
Jan Franklin, pensionerad företagsläkare, Kristinehamn, 2015-01-18
10
”Vad vi kan se på vårdcentralen så är det olika åldrar/typer av människor
som söker för dessa åkommor.15 Det är en kombination utav flera saker
och i dem ingår de som du har skrivit. Det är även viss ärftlighet hos
många. Även de som har ett tungt kroppsarbete, exempelvis lantbrukare,
snickare bland annat. Hårda golv, fel skor. Även övervikt spelar in här.”
svarade Therese Larsson.
EVENTUELLA BESVÄR
Eftersom både stillasittande och gång på hårda golv kan orsaka besvär för
underben och fötter var jag intresserad av att veta om min
undersökningsgrupp hade drabbats av några besvär. Relativt stort antal,
13 st, hade inga problem alls, 8 st hade svullna underben och fötter, 6 st
hade drabbats av hälsporre, 2 st hade åderbråck, en hade inflammation i
hälsenor samt en hade inflammation i benhinnor. Övriga besvär som
nämndes var hallux rigidus, värk i knän, kramp i fötter och allmän trötthet
i benen. Procentuell angivelse går inte att ge på besvären eftersom några
deltagare svarade med multipla svarsalternativ.
Av 29 stycken svarande kunde nästan en tredjedel, 9 st, relatera sina
besvär till arbetet, över hälften, 15 st, såg inte sambandet med arbetet och
resten, 5 st, kände inte till ursprunget till besvären. En enkätdeltagare valde
att inte svara.
Av de 28 stycken, som svarade på frågan om de hade sökt vård för sina
besvär, hade enbart 8 st sökt vård, medan 20 st inte gjort det. Endast en i
undersökningsgruppen hade blivit sjukskriven för besvären, ingen hade
förkortat arbetstiden till följd av problemen. Två enkätdeltagare valde att
inte svara.
15
Therese Larsson, fotterapeut, vårdcentralen Kristinehamn Nybble, 2015-03-04
11
På min fråga vad gruppen gjorde för att behandla eller undvika problem
med fötter och underben fick jag många olika svar där det dock framgick
att stödstrumpor var det populäraste alternativet, se diagrammet nedan.
Förebyggande och avhjälpande åtgärder
Träningsprogram hemma
2
Stödstrumpor
9
Sjukgymnastik
0
Medicinbehandling, t ex vätskedrivande
1
Inlägg i skorna
7
Ingenting
5
Ergonomiska skor
5
Annat
4
0
2
4
6
8
10
Antal svarande
I svarsalternativet ”annat” framkom styrketräning, fotbad och fotvård.
Enligt doktor Franklin kan ålder också ha en relativt stor betydelse.
”Fötterna drabbas med åldern av degenerativa förändringar med
nedsjunkna fotvalv, minskad elasticitet och att de ”kuddar” vi har i
fotsulan tillbakabildas.16 Därför är bra skor A och O när man blir äldre.”
säger han.
På frågan om det är vanligt att man söker för besvär med fötter och
underben bland stillasittande kontorsarbetare eller "biter man ihop och
lider i det tysta" svarar fotterapeuten Therese Larsson: ”Det är vanligt att
man ringer vårdcentralen för hälsporre mer än svullna ben och fötter.17
Svårt att svara på varför man inte hör av sig angående svullna ben. Svullna
ben är främst en biverkning på patient med hjärtproblematik, ödem.”
16
17
Jan Franklin, 2015-01-18
Therese Larsson, 2015-03-04
12
Therese har även förslag för behandling: ”Båda åkommorna behandlas
med avlastning i någon form.18 Stödstrumpor, rätt skor och inlägg. Utöver
detta finns det mer hjälpmedel som tejpning av häl/fot, motion, smörja
fötterna. Stå alltid upp en del av din arbetsdag med ”bra mattor” som
underlag. Bra med höj/sänkbara bord.”
För att undvika problem med fötter och underben råder Therese att man
tidigt börjar använda ovanstående hjälpmedel.19 ”Bra skor och avlastning
med stödstrumpor och motion är mycket viktigt. Bra cirkulation är det
viktigaste för hela kroppen och framför allt om man har ett stillasittande
arbete.”
ÖVRIGA SYNPUNKTER
Jag fick en hel del kommentarer i slutet av enkät och ämnet uppfattades
som intressant. Att ta fokusen från rygg, axlar och nacke till nedre
extremiteterna istället upplevdes spännande och oväntat med tanke på att
även dessa besvär kunde uppfattas som arbetsrelaterade. Besvär från fötter
och underben är ofta glömda problem i vårt arbete. En deltagare tog också
upp möjligheten att besvären kan vara ärftliga, som till exempel åderbråck.
Samma gäller också vissa kroniska sjukdomar, exempelvis multipel
skleros, MS.
”Det är svårt att säga varför patienten inte söker vård för dessa problem
med fötter och underben, jag ser det inte som att de borde skämmas.20
Kanske mer att problemen smyger sig på under en lång tid och att man inte
ser det som ett stort problem. Bara en teori… det handlar nog om att bryta
mönster och att hitta ett sätt för att klara i vardagen. Svårt, som med allt
annat när man vill göra en förändring. I alla fall så är avlastning,
stödstrumpor, bra skor och motion det bästa man kan göra för sig själv för
att förebygga innan problemen uppstår.” tillägger fotterapeuten Therese
Larsson från vårdcentralen Kristinehamn Nybble.
18
Therese Larsson, 2015-03-04
Ibid
20
Ibid
19
13
DISKUSSION
METOD DISKUSSION
Att komma igång med arbetet kändes svårt i början. Jag visste ungefär
vilka sakkunniga jag skulle anlita samt att jag skulle göra en
enkätundersökning. Utformningen av enkätfrågorna med tips från
handledaren gick snabbt, även distribution av enkäterna. Jag blev förvånad
av att jag fick ihop mina 30 stycken svar under så pass kort tid, 5 dagar.
Ursprungligen var min tanke att enbart konsultera en läkare och eventuellt
en ergonom, men under undersökningstiden var jag hos en fotterapeut,
som visade sig vara mycket kunnig inom området och hon lovade bistå
mig med sina kunskaper. Jag hade även möjlighet att konsultera en finsk
forskare vid Arbetshälsoinstitutet i Helsingfors, som i sitt arbete forskar
kring åldrande och ergonomi på arbetet. Även om ordet ”åldrande” känns
främmande vid 40 års ålder så är det ett oundvikligt faktum att vi alla blir
äldre.
SYFTE DISKUSSION
Även om jag hade begränsat syftet från början till besvär i underben och
fötter samt undvikande och behandling av dessa besvär efter att man fyllt
40 år, förstod jag ganska snabbt att det är en del av något större som
händer. Jag trodde från början att motion skulle vara mest avgörande för
att undvika dessa problem. Att man blir äldre kan sekundärt påverka olika
faktorer i arbetslivet, lika väl som i fritiden. Omgivningens och ens egna
förväntningar kan vara svårare att uppfylla. Arbetsmiljön blir allt viktigare.
Arbetserfarenheterna samt social kompetens ökar i samma takt som
kroppens fysiska förmågor försämras.
RESULTAT DISKUSSION
Efter att ha tagit del av Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd
kan jag konstatera att Landstinget redan gjort en hel del genom bland annat
anskaffning av höj- och sänkbara bord, enkelt justerbara stolar för
anpassning efter de flesta kroppstyperna samt regelbundna raster för
möjlighet att sträcka på benen.
14
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd togs även upp ett
förslag om genomförande av medicinska kontroller för att förebygga
belastningsbesvär. Dessa kontroller skulle i ett tidigt skede kunna påvisa
tecken till besvär och arbetsförhållandena kunde då förbättras innan
besvären blev kroniska. Detta kanske inte vore för tids- och
resurskrävande eftersom vi själva redan arbetar inom vården.
Studien ”Aging, work, life-style and work ability among Finnish
municipal workers in 1981 – 1992” var väldigt intressant att läsa och, trots
att min arbetsförmåga numera bevisligen försämras med 1,5 % per år och
mina underben svullnar upp, kan min framtida arbetsgivare räkna med en
lojal och sällan frånvarande arbetstagare. Även vikten av fysisk aktivitet
kom upp i studien på flera ställen.
Efter närmare granskning av åldersfördelningen i enkätundersökningen
visade det sig att besvären oftast började efter 50-års ålder. Åldersgrupperna
40 – 49 år hade inga nämnvärda besvär med sina fötter och underben. Den
gruppen var också mer aktiv med bland annat styrketräning och
gruppträning. Efter 50 år ökar andelen av vardagsmotion i form av
promenader och cykling. Samma grupp använder också i större utsträckning
preventiva åtgärder, såsom stödstrumpor, skoinlägg och ergonomiska skor.
Gruppen 40 – 49 år använder stödstrumpor om överhuvudtaget något.
Konstateras kan därmed att vårdadministratörerna i min
undersökningsgrupp följer minst 2 råd av Leif Lapidus 6-stegs
”vardagsmetod”.
Få kände sig störda nog av besvären för att söka vård, delvis kanske för att
besvären inte ansågs vara arbetsrelaterade. Enligt fotterapeuten Therese
Larsson kunde detta bero på att problemen smyger sig på under en lång tid
och det kanske inte ses som ett stort problem.
Jag diskuterade enkätresultatet med doktor Jan Franklin och vi enades om
att det inte framkom några större överraskningar. Han var något förvånad
15
över att yrkesgruppen vårdadministratörer var så pass kvinnodominerad
och undrade om det finns någon annan yrkesgrupp som har så låg andel
män. Yrket skulle kanske må bra av att få in fler män. Han tyckte också att
den statistiska tillförlitligheten i resultaten var bra eftersom min
undersökningsgrupp hade så många år i yrket. Vi var också glatt
överraskade att gruppen motionerade så flitigt, företrädesvis med
promenader.
Dock, som väntat, dominerar sittande arbete. Även om så gott som alla har
höj- och sänkbara bord utnyttjas möjlighet till stående arbete i väldigt liten
omfattning. Ökad växling mellan sittande och stående ställning kanske inte
påverkar besvär från fötter och underben men skulle nog vara värdefullt ur
allmän ergonomisk synvinkel, sa doktor Jan Franklin. Han noterade också
att de besvär som upplevs är av flera olika slag. Det som tydligast kan
knytas till stillasittande arbete är nog svullna underben och vrister. Det
som förvånade honom lite var att så många haft besvär av hälsporre.
Slumpens skördar eller relaterat till intensiv träning?
Frågan om besvären var arbetsrelaterade, tyckte han kunde upplevas
knepig att svara på. I princip kan man med arbetsrelaterade besvär mena
dels sådant som orsakas av arbetet, dels också sådant som förvärras av
arbetet. Majoriteten upplevde inte besvären som arbetsrelaterade. Få hade
sökt vård för sina besvär och alltså klarat av besvären med egenvård och
det tyckte vi båda var positivt. Glädjande var också att besvären inte
påverkat arbetsförmågan och att gruppen har hittat flera olika sätt att ta
hand om sina besvär.
Övriga kommentarer gällande ärftliga och kroniska sjukdomar var i högsta
grad berättigade eftersom det kan finnas bakomliggande orsaker till besvär
med fötter och underben. Problemet med en enkät av den här sorten är ju
att detta är en tvärsnitt-undersökning. Inga kroniska- eller andra
långtidssjukdomar kommer fram. Besvären som de något äldre hade vid
undersökningstillfället kanske hade funnits där sedan lång tid tillbaka.
16
Slutligen vill jag ge er min personliga reflektion efter genomförd
undersökning. Erfarenhet och lojalitet kompenserar väl för den eventuella
arbetseffektivitetsnedgången som stigande ålder medför. Vidare kan jag
konstatera att jag själv får tillse att hålla en god fysisk status och därmed
kunna kvarstå i yrket tills jag vänligen men bestämt ombedes lämna över
till yngre förmågor.
17
KÄLLFÖRTECKNING:
Muntliga källor
Jan Franklin, pensionerad företagsläkare, Kristinehamn, 2015-01-18 och
2015-03-15
Therese Larsson, fotterapeut, vårdcentralen Kristinehamn Nybble,
2015-03-04
Marjo Wallin, senior forskare, Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos),
Helsingfors, Finland, 2015-02-19
Litterära källor
AFS 2012:2, Arbetsmiljöverkets författningssamling
Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om belastningsergonomi,
beslutade den 22 maj 2012
Tuomi K m fl , Forskningsrapport
Tuomi K, Ilmarinen J, Martikainen R, Aalto L, Klockars M, 1997Aging,
work, life-style and work ability among Finnish municipal workers in 19811992, Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 1997;23, suppl
1:58-65
Elektroniska källor
Av.se, Arbetsmiljöverkets hemsida
http://www.av.se/teman/ergonomi/
2015-02-24
Expressen.se, Hälsoliv i Expressen
http://www.expressen.se/halsoliv/kom-i-gang---och-slipp-svullna-ben/,
2009-06-10
2015-02-26
Bildkälla
Marjo Wallin, senior forskare, Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos),
Helsingfors, Finland
2015-02-19
18
BILAGA 1
Missivbrev
Hej,
Jag har nu startat sista terminen på vårdadministratörsutbildningen vid Yrkeshögskolan i
Kristinehamn. I utbildningen ingår en avslutande examinationsuppsats, som jag nyligen har
börjat arbeta med.
Målgruppen i min undersökning är vårdadministratörer som har passerat 40-års strecket
(födda före jan-feb 1975) och för detta ändamål skulle jag behöva mailadresser till
vårdadministratörer som uppfyller detta kriterie. Därför undrar jag om du kunde förse mig
med så många mailadresser till personer i den beskrivna målgruppen som möjligt? Av alla
mailadresser jag får in, kommer jag att slumpmässigt lotta fram 30 st vårdadministratörer som
utgör underlaget för min enkätundersökning.
Deltagandet i undersökningen är både frivilligt och anonymt, och resultaten kommer endast
användas i studiesyfte.
Önskar du ytterligare upplysningar, hör gärna av dig till mig på telefon eller mejl.
Med vänlig hälsning
Tuula Udnie
Tel 073-623 28 68
[email protected]
BILAGA 2
Påminnelse
Hej,
Jag skickade ett mail för en vecka sedan och efterlyste mailadresser till vårdadministratörer
fyllda 40 år (födda före feb 1975). Det har kommit till min kännedom att det inte är lämpligt
att skicka ut mejladresser till anställda, vilket jag har full förståelse för.
Därför undrar jag nu om du kunde skicka vidare den bifogade filen till så många som möjligt
inom målgruppen? Filen innehåller både missivbrevet och länken till min enkätundersökning.
Deltagandet i undersökningen är både frivilligt och anonymt, och resultaten kommer endast
användas i studiesyfte.
Önskar du ytterligare upplysningar, hör gärna av dig till mig på telefon eller mejl.
Med vänlig hälsning
Tuula Udnie
Tel 073-623 28 68
[email protected]
BILAGA 3
Missivbrev och enkätundersökning
Enkätinformation kring min examinationsuppsats:
Gångbar studie av stillasittande – vad händer under våra knän?
Jag har nu startat sista terminen på vårdadministratörsutbildningen vid Yrkeshögskolan i
Kristinehamn. I utbildningen ingår en avslutande examinationsuppsats, som vi nyligen har
börjat arbeta med.
Syftet med min uppsats är att ta reda på hur vanligt förekommande problem med fötter och
underben är i vårt yrke, framför allt för oss som har passerat 40 års strecket, samt hur man kan
undvika och behandla dessa problem.
Hoppas att du har tid att svara på mina enkätfrågor (se länken nedan) snarast, dock senast den
20 februari. De 30 först inkomna svaren utgör underlaget för min undersökning. Deltagandet i
undersökningen är anonymt och resultaten kommer endast användas i studiesyfte.
Länk till undersökningen: http://fluidsurveys.se/surveys/tuula-udnie/tuula-udnie/
Önskar du ytterligare upplysningar, hör gärna av dig till mig på telefon eller mejl.
Tuula Udnie
Tel 073-623 28 68
[email protected]
Tack på förhand för din medverkan!
Gångbar studie av stillasittande - vad händer under våra
knän?
Bästa blivande vårdadminstratörskollega!
Jag har nu startat sista terminen på vårdadministratörsutbildningen vid Yrkeshögskolan i
Kristinehamn. I utbildningen ingår en avslutande examinationsuppsats, som vi nyligen har börjat
arbeta med.
Syftet med min uppsats är att ta reda på hur vanligt förekommande problem med fötter och
underben är i vårt yrke, framför allt för oss som har passerat 40 års strecket, samt hur man kan
undvika och behandla dessa problem.
Hoppas att du har tid att svara på mina enkätfrågor snarast, dock senast den 20 februari. De 30
först inkomna svaren utgör underlaget för min undersökning. Deltagandet i undersökningen är
anonymt och resultaten kommer endast användas i studiesyfte.
Önskar du ytterligare upplysningar, hör gärna av dig till mig på telefon eller mejl.
Tuula Udnie
Tel 073-623 28 68
[email protected]
Tack på förhand för din medverkan!
1. Jag är
kvinna
man
2. Hur gammal är du?
40 - 44 år
45 - 49 år
50 - 54 år
55 - 59 år
60 - 64 år
65 eller äldre
3. Hur länge har du arbetat som vårdadministratör?
0 - 5 år
6 - 10 år
11 - 15 år
16 - 20 år
längre än 20 år
4. Motionerar du på din fritid?
ofta
ibland
sällan
aldrig
5. Vilken är vanligaste motionsformen för dig?
6. Hur stor del av dagen sitter du vid skrivbordet?
25 %
50 %
75 %
100 %
7. Har du höj- och sänkbart skrivbord?
ja
nej
8. Om ja, hur stor del av dagen brukar du stå vid skrivbordet?
0%
25 %
50 %
75 %
100 %
9. Brukar du gå mycket under arbetsdagen?
sällan
ganska mycket
vet inte
10. Har du känt besvär i dina fötter och underben?
inga alls
svullna underben och vrister
hälsporre
inflammation i hälsenor
inflammation i benhinnor
åderbråck
annat
Antal ikryssade: 0
11. Anser du att dina besvär är arbetsrelaterade?
ja
nej
vet inte
12. Har du sökt vård för dina besvär?
ja
nej
13. Har dina besvär föranlett sjukskrivning?
ja
nej
14. Har dina besvär föranlett arbetstidsförkortning?
ja
nej
15. Gör du något speciellt för att ta hand om dina fötter och underben?
ingenting
sjukgymnastik
träningsprogram hemma
stödstrumpor
inlägg i skorna
ergonomiska skor
medicinbehandling, t ex vätskedrivande
annat
Antal ikryssade: 0
Skriv gärna ned vad du tycker om denna undersökning och min enkät.
Tusen tack att Du tog dig tid att besvara dessa frågor!
Med vänliga hälsningar
Tuula Udnie
BILAGA 4
Mejl till Jan Franklin
Vädjan om expertrådgivning
9 januari 2015 13:28 15 KB
Från:
[email protected]
Till:
jan.franklin@
Hej Jan,
Som vi tidigare diskuterat har jag ett examensarbete med utredningsmetodik (35 poäng) att
göra under vårterminen och jag vore väldigt tacksam om jag kunde anlita dig som sakkunnig
inom området. Vi har fått välja ett ämne som har med vårt blivande yrke att göra och efter
mycket vånda och funderingar har jag äntligen bestämt mig och även fått handledares
godkännande för mitt val. Valet grundar sig på mina egna, så här i något mera mogen ålder
gjorda erfarenheter. Arbetsnamnet för studien (och förhoppningsvis även det slutliga, om
handledaren går med på det) är ”Gångbar studie av stillasittande – vad händer under våra
knän?”.
Jag tar upp problem med hälen, hälsporren och inflammation i hälsenefästen och benhinnor,
som kan uppstå på grund av mycket gående på hårda golv. Går och står man inte så sitter man
stilla och då blir det ödem i underbenen. Jag har själv ingen vetenskaplig grundad uppfattning
kring dessa problem utan vill få mina teorier bekräftade.
Jag kommer att använda relativt kortfattade fakta från nätet angående dessa besvär och även
plocka fram lämpliga bitar från Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om
belastningsergonomi. En enkät skall skickas till 30 stycken vårdadministratörer som har
passerat 40-års strecket innehållande frågor om deras upplevelser kring vad som händer med
deras fötter och underben. Motion har ju en betydande effekt för hindrande av dessa besvär
och därför har jag valt att bortse från vårdadministratörer under 40 år eftersom dessa ofta har
små barn och motionen kommer på köpet. Tidsplanen för enkäten och sammanställningen av
enkätsvaren är januari – februari.
Studien bygger på tre frågeställningar:



I vilken omfattning förekommer problem med fötter och underben hos vårdadministratörer
över 40 år?
Har problemen föranlett sjukskrivningar eller reducerad arbetstid?
Hur behandlas och förebyggs dessa problem?
Här skulle jag vilja ha din hjälp med dina egna yrkeserfarenheter bland annat om hur
omfattande den här sortens problem har varit för stillasittande arbetare, hur det har löst sig
med mera.
Jag kommer att placera dina kloka kommentarer i introduktionen efter min faktadel och
Arbetsmiljöverkets lagar och regler. Därefter följer resultatdel med sammanställning av
enkätsvaren. I den efterföljande diskussionsdelen skulle jag vilja att du kommenterar sedan
resultatet av enkätsammanställningen. Detta, enligt tidsplan, skulle ske under april – maj
eftersom vi har en praktikperiod i sex veckor med början av 2 mars, som kommer att
inskränka studietiden och då är nog examensarbetet lagt på is.
Om du fortfarande är intresserad av att hjälpa mig med detta skulle jag vilja fråga om jag i så
fall får använda ditt namn i examensarbetet?
Eftersom forskningsanslaget för detta arbete är lika med noll kan jag inte erbjuda någon sorts
ersättning för din tid, enbart min evigt djupa tacksamhet och ett vackert, något förvirrat
leende.
Det blev ett långt mail och jag har säkert glömt något (hänvisar till ovanstående förvirringen).
Om du funderar på något eller tycker att jag har missat något viktigt och relevant i mina
frågeställningar, ring gärna 073-623 28 68, 0550-15 000 eller maila
[email protected].
Med vänliga hälsningar
Tuula Udnie
BILAGA 5
Mejl till Therese Larsson
Hjälp vid examensarbete
19 februari 2015 09:08 5 KB
Från:
[email protected]
Till:
therese.i.larsson@
Hej Therese,
Tejperna sitter kvar och känns bra. Nu gäller det bara att lära sig att återigen trampa rätt, för
det känns så mycket bättre och stadigare nu med tejperna.
Det vore verkligen roligt om du kunde hjälpa mig med lite sakkunnig information angående
mitt examensarbete rörande belastningsskador under knäna för stillasittande. Titel för studien
är "Gångbar studie av stillasittande - vad händer under våra knän?". Fyndigt, tyckte jag...
Jag skickar några stödfrågor till dig, men det är bara lite hjälp på traven och det är fritt fram
att sväva runt.
Frågor:
1. Varför får stillasittande 40+:are belastningsskador i underben och fötter, såsom svullna ben
och vrister, inflammation i benhinnor mm? Beror det på: åldern, stillasittandet, livsstil, brist
på motion, olycklig kombination av föregående.
2. Är det vanligt att man söker för detta bland stillasittande kontorsarbetare eller "biter man
ihop och lider i det tysta" (lite skämmigt med svullna fötter och t ex hälsporre)?
3. Hur behandlar man dessa fall?
4. Hur undviker man att problem uppkommer?
5. Ev andra tankar kring detta...
Ha det gott!
Med vänliga hälsningar
tuula udnie
[email protected]
073 623 28 68