Gångbar studie av stillasittande Vad händer under våra knän?
YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Gångbar studie av stillasittande Vad händer under våra knän? Examensarbete 35 poäng Författare: Tuula Udnie Handledare: Doris Karlsson Vårterminen 2015 Förord Jag vill tacka min handledare Doris Karlsson för hennes tålamod och engagemang. Hon hjälpte mig med det svåraste – att få ”bollen” i rullning. Jag vill även tacka doktor Jan Franklin, fotterapeuten Therese Larsson samt senior forskaren Marjo Wallin för att de öppnade sina hjärtan och delade med sig av de outtömliga kunskapsförråden de besitter. Önskar bara att jag kunde ha fått med alla de hjärtliga skratten också i samband med intervjutillfällen. Den stora härliga enkätundersökningsgruppen förtjänar också ett stort tack. Jag fick många uppmuntrande kommentarer, igenkännande svar och även några aha-upplevelser. Vidare ska några av mina kurskamrater ha ett tack för att de stod ut med att vara ”försökskaniner” för min enkät. Jag vill också skänka en varm tanke till Google-översättning som hjälpte mig att komma genom den engelskspråkiga artikeln som inte bara var väldigt intressant utan även väldigt lång. Sist men inte minst vill jag tacka min man Stefan för allt mentalt stöd och alla timmar av korrekturläsning. Tuula SAMMANFATTNING I denna rapport tog jag upp besvär i fötter och underben hos vårdadministratörer och undersökte korrelationen till eventuellt arbetssätt och/eller stigande ålder. Frågeställningarna kunde sammanfattas i nedanstående tre punkter: I vilken omfattning förekommer problem med fötter och underben hos vårdadministratörer som är fyllda 40 år och däröver? Har problemen föranlett sjukskrivningar eller reducerad arbetstid? Hur behandlas och förebyggs dessa problem? Jag genomförde en enkätundersökning bland 30 vårdadministratörer på ett medelstort sjukhus i Mellansverige samt kontaktade pensionerade företagsläkaren Jan Franklin, senior forskaren Marjo Wallin från Arbetshälsoinstitutet i Finland och fotterapeuten Therese Larsson från vårdcentralen Kristinehamn Nybble. På Google hittade jag en artikel i Expressen om svullna ben. Litterära källor var Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om belastningsergonomi samt en artikel i tidningen Scandinavian Journal of Work, Environment & Health. Resultatmässigt konstaterade jag att en stor del av min undersökningsgrupp inte hade besvär från fötter och underben. Om besvär uppträdde hände det oftast efter 50-års ålder och av dem som hade känt besvär sökte ett fåtal vård. Hela gruppen var fysiskt aktiv. Höj- och sänkbart skrivbord var vanligt förekommande men utnyttjandegraden var låg. Många i gruppen använde sig av olika hjälpmedel och metoder för att förhindra uppkomst av besvär. Efter diskussion kring resultatet med doktor Franklin enades vi om att undersökningen inte gav några större överraskningar. Kanske har upplysning av motionens betydelse gjort att problemen inte var så utbredda som jag från början trodde. Jag var enig med Arbetsmiljöverkets rekommendationer att eventuellt införa regelbundna medicinska kontroller för att förebygga belastningsbesvär genom att tidiga tecken till besvär upptäcks och arbetsmiljön kan då förbättras innan besvären blivit för svåra. Innehållsförteckning INLEDNING .............................................................................................................................. 1 BAKGRUND ......................................................................................................................... 1 Arbetsmiljöverket ............................................................................................................... 1 Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos, Finland) .............................................................. 4 Artikel i Expressen ............................................................................................................. 5 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ................................................................................ 6 METOD .................................................................................................................................. 7 RESULTAT ............................................................................................................................... 8 UNDERSÖKNINGSGRUPPENS SAMMANSÄTTNING .................................................. 8 MOTIONSVANOR ............................................................................................................... 9 EVENTUELLA BESVÄR ................................................................................................... 11 ÖVRIGA SYNPUNKTER ................................................................................................... 13 DISKUSSION .......................................................................................................................... 14 METOD DISKUSSION ....................................................................................................... 14 SYFTE DISKUSSION ......................................................................................................... 14 RESULTAT DISKUSSION ................................................................................................. 14 KÄLLFÖRTECKNING: .......................................................................................................... 18 BILAGOR 1-5 INLEDNING Belastningsskador medförande problem i rygg, nacke samt skulderregion hos stillasittande vårdadministratörer har det skrivits en hel del om. Med stigande ålder har jag även fått erfara svullna underben och fötter samt en del smärtor i senorna och hinnorna runt hälarna. Kan även detta klassificeras som belastningsskada till följd av stillasittande – det är något jag vill jag ta reda på. I syfte att ge en mera övergripande förståelse för helheten och problematiken kring stillasittande arbete ger jag inledningsvis en mera övergripande redovisning av hela bilden med samtliga faktorer sammanvävda. BAKGRUND Arbetsmiljöverket Enligt Arbetsmiljöverket innebär ergonomi anpassning av arbetet till människan så att risker för ohälsa och olycksfall förebyggs.1 Vidare innebär det också att prestationsförmågan höjs vilket leder till att produktiviteten och kvaliteten ökar i verksamheten. Ergonomibegreppet inrymmer fysiska, organiska och mentala aspekter på arbetsmiljön. Verksamhetens ergonomiska förbättringar ska beröra såväl arbetstagarnas förutsättningar som tekniska och organisatoriska förutsättningar. Arbetsmiljöverkets hemsida refererar till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi, AFS 2012:2, från denna har jag gjort en sammanfattning med lämpliga delar. Definitionen av belastningsbesvär enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling är besvär i rörelseorganen, det vill säga alla former av ohälsa i rörelseorganen som kan ha samband med förhållanden i arbetet.2 Besvären kan ha orsakats av arbetet eller något annat, men förvärrats av arbetet. I begreppet upptas allt ifrån lätta, övergående besvär till livslånga skador. Enligt AFS 2012:2 ska arbetsgivaren: 1 Av.se, www.av.se/teman/ergonomi/, 2015-02-24 AFS 2012:2, Arbetsmiljöverkets författningssamling, Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om belastningsergonomi AFS 2012:2, s 5 2 1 Undersöka om arbetstagarna utför arbete med arbetsställningar och arbetsrörelser som kan vara hälsofarliga eller onödigt tröttande. Bedöma om belastningar enskilt eller i kombination utifrån belastningarnas duration, frekvens och intensitet kan innebära risk för skador i rörelseorganen. Så långt det är praktiskt möjligt ordna och utforma arbetsuppgifter och arbetsplatser så att arbetstagarna kan använda för kroppen gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser. Se till att det normalt inte förekommer arbete som är repetitivt, starkt styrt eller bundet. Om sådant arbete ändå måste göras på grund av särskilda omständigheter, ska arbetsgivaren förebygga riskerna för ohälsa eller olycksfall till följd av hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar. Se till att, för tillräcklig rörelsevariation och återhämtning, ge arbetstagarna möjligheter att påverka upplägget och genomförandet av det egna arbetet. Se till att arbetstagaren har tillräckliga kunskaper om lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser, hur teknisk utrustning och hjälpmedel ska användas, vilka risker olämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser medför och ge akt på tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler.3 Även organisatoriska och psykosociala faktorer i arbetet påverkar belastningen.4 Olämpliga psykiska belastningar, som i sin tur kan leda till muskelspänningar, kan orsakas bland annat av organisatoriska brister, stark tidspress, för höga krav på sig själv eller från andra eller en arbetsuppgift vars innehåll ställer höga krav på uppmärksamhet, koncentration och tänkande. Bristande handlingsutrymme och bristfälligt socialt stöd är också negativa faktorer. Höga prestationsmål i en arbetsgrupp kan leda till en hårt uppdriven arbetstakt som kan göra att vissa individer utsätts för arbetsuppgifter som är för ensidigt upprepade 3 4 AFS 2012:2, s 6-8 AFS 2012:2, s 18 2 eller kraftkrävande. Samtidigt kan sådant arbete påverka den mentala hälsan negativt och utgör därmed ett exempel på hur psykiska och fysiska faktorer samverkar. Arbetstagarnas förutsättningar att klara av kroppsliga krav varierar med fysiska och psykiska möjligheter, där påverkande faktorer är kroppsmått, kön, ålder, erfarenhet, kondition, motivation och eventuella funktionsnedsättningar.5 Arbetsmiljölagens utgångspunkt är att balans ska skapas mellan arbetets krav och individens förutsättningar i första hand genom att anpassa arbetet till människan. Vid riskvärdering är det viktigt att upptäcka tidiga tecken på överbelastning då det kan ta lång tid för en skada att utvecklas. Det går i viss mån att kompensera en dålig arbetsmiljö genom att träna upp styrka och kondition, dock har livsstilen och den mentala statusen stor betydelse för hur man mår i arbetet och vilka krafter man har kvar för fritiden.6 Att anpassa och variera belastningen förebygger och minskar risken att drabbas av belastningsbesvär. Belastningar stärker kroppen om man bara inte belastar mer än vad man förmår, förutsatt att man varierar belastningen så att återhämtning tillåts. Viktigt är även hur arbetet fördelas, samarbete, arbetstakt, tid att utföra arbetet samt utformning och användbarhet av utrustningen som används. Det kan ibland vara befogat med genomförande av medicinska kontroller för att förebygga belastningsbesvär, speciellt i arbeten med stora påfrestningar på rörelseorganen.7 Med dessa kontroller kan tidiga tecken till besvär upptäckas och arbetsmiljön kan då förbättras innan besvären blivit kroniska. 5 AFS 2012:2, s 18 AFS 2012:2, s 19 7 Ibid 6 3 Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos, Finland) Senior forskare Marjo Wallin som arbetar på Arbetshälsoinstitutet i Finland har forskat mycket inom aktivt åldrande. Hon ritade ett hus med byggklossar enligt bifogad skiss.8 Hon beskrev att om inte alla byggklossar är i samspel så fungerar inte heller jobbsituationen tillfredställande. Negativ inverkan blir det också när taket Bildkälla: Marjo Wallin som utgör jobbet tynger ned de andra byggklossarna i huskroppen och påverkar de faktorer som arbetstagaren behöver för att göra ett bra arbete. Marjo Wallin tipsade mig om en artikel ”Aging, work, life-style and work ability among Finnish municipal workers in 1981-1992”. Artikeln handlar om en studie som var utformad för att förklara förändringar i arbetsförmågan genom yrkes- och livsstilsfaktorer.9 Arbetsförmågan mättes med ett index som beskrev arbetarnas hälsoresurser i förhållande till kraven i sitt arbete. I arbetsfaktorerna ingick främst fysiska och psykiska krav, social organisation och den fysiska arbetsmiljön. I livsstilsfaktorer ingick rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet på fritiden. Den första enkätstudien gjordes 1981 och den upprepades 1992. Deltagarna i studien var 818 stycken, i åldersgruppen 44 - 51 år i början av studien och aktiva under hela uppföljningen. Mellan åren 1981 och 1992 hade arbetsförmågan minskat hos majoriteten av försökspersonerna (82,3 %), endast cirka var tionde (13,6 %) hade förbättrat sin arbetsförmåga.10 Ökning av motion på fritiden, oberoende av åldern, var statistiskt signifikant förknippat med förbättringar i arbetsförmågan. Försämring av arbetsförmågan hade vanligen skett bland 8 Marjo Wallin, senior forskare, Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos), Helsingfors, Finland, 2015-02-19 Tuomi K, Ilmarinen J, Martikainen R, Aalto L, Klockars M, 1997, Aging, work, life-style and work ability among Finnish municipal workers in 1981-1992, Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 1997;23, suppl 1:58-65, s 58 10 Tuomi K m fl , Forskningsrapport, s 63 9 4 dem som upplevt viss tvetydighet i arbetsrollen, minskning av möjligheterna till personlig utveckling, problem med det fysiska klimatet i arbetsmiljön samt dem som motionerade mindre på fritiden. Repetitiva rörelser kan ofta resultera i muskuloskeletala symtom. Bristande delegation och toppstyrning kan försvaga prestation och självförtroendet hos äldre personer. Vad gäller åldrande och funktionsförmåga rent allmänt, visar studien, att den maximala funktionsförmågan försämras hos personer över 45 år cirka 1,5 % per år.11 Kapaciteten i krävande mental prestanda, såsom selektiv uppfattning och snabb informationsbehandling börjar också försvagas. Äldre arbetstagare kan dock kompensera för denna försvagning i prestanda med sina kunskaper och erfarenheter. Dessutom kan äldre arbetstagare, jämfört med yngre arbetstagare, i större utsträckning arbeta självständigt och samtidigt är de mer lojala mot sin arbetsgivare och sällan frånvarande från arbetet. Artikel i Expressen Kvällstidningen Expressen hade en artikel angående att tusentals kvinnor och män lider av svullna ben, men att det går att slippa besvären med enkla vardagsmetoder. Leif Lapidus, docent i internmedicin på Sahlgrenska universitetssjukhuset, berättar att när vadmuskeln och venklaffarna inte klarar av att hjälpa venerna att pumpa upp blod till hjärtat får vi svullna ben.12 Det är ofta ofarligt, till och med en del av vardagen för många. De som drabbas mer än andra är gravida, överviktiga och äldre. Långa flygturer, stillasittande eller stående arbeten orsakar venösa problem, svullna ben, för en del. Svullnaden kan upplevas som obehaglig och smärtsam, men den går att lindra med en enkel vardagsmetod, nämligen att hålla sig i rörelse och undvika ställningar som stoppar blodcirkulationen. ”Att hålla benen högt hjälper. Vid långa flygturer eller vid stillasittande eller stående arbeten ska du inte tveka att använda stödstrumpa”, säger 11 12 Tuomi K m fl , Forskningsrapport, s 58 Expressen.se, www.expressen.se/halsoliv/kom-i-gang---och-slipp-svullna-ben/,2009-06-10, 2015-02-26 5 Leif Lapidus. Svullnaden kan dock i vissa fall vara symtom på en allvarligare sjukdom som hjärtsvikt, njursjukdom eller tumörer i buken. ”Och får man en svullnad i bara ett av benen ska man vara vaksam, då kan det vara en blodpropp”, säger Leif Lapidus. Artikeln ger en 6-stegs ”vardagsmetod” mot svullna ben: 1. Ta en halvtimmes promenad om dagen, pulsen bör helst gå över 100. Inaktivitet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. 2. Sitt inte med benen i kors, det hämmar blodcirkulationen. 3. Sitt inte still länge, gå upp och rör dig en gång i timmen. 4. Väl hemma, lägg benen i ett högt läge så att venerna får lättare att tömma blodet upp till hjärtat. 5. När du åker långt och kommer att vara stilla länge, håll dina vader aktiva. Gör tåhävningar, böj fotlederna, gör knälyft och ta gärna en kort promenad varje timme. 6. Skaffa stödstrumpor som motverkar och lindrar bensvullnad.13 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med min uppsats är att ta reda på hur vanligt förekommande problem med fötter och underben är i vårt yrke, framför allt för oss som har passerat 40-års strecket, samt hur man kan undvika och behandla dessa problem. Mina frågeställningar är: I vilken omfattning förekommer problem med fötter och underben hos vårdadministratörer som är fyllda 40 år och däröver? Har problemen föranlett sjukskrivningar eller reducerad arbetstid? Hur behandlas och förebyggs dessa problem? 13 Expressen.se, Hälsoliv i Expressen, 2015-02-26 6 METOD Jag skapade ett frågeformulär med 15 frågor med enkätverktyget Fluidsurveys.se. För att erhålla mejladresser till min målgrupp, mejlade jag till sju stycken enhetschefer på ett medelstort sjukhus i Mellansverige (bilaga 1). Två av enhetscheferna skickade sammanlagt 32 st mailadresser. Därefter blev jag informerad om att det olämpliga i att skicka ut mejladresser till anställda hade diskuterats inom ledningsgruppen och därefter skickade jag ett nytt mejl till de återstående enhetscheferna med en förfrågan om de kunde skicka vidare mitt mejl till den aktuella målgruppen (bilaga 2). Med tärningens hjälp lottade jag fram nummer tre och därför skickade jag till var tredje av de 32 st mailadresser, som jag redan fått, mejlen med länken till enkäten (bilaga 3). Mellan tiden 12/2 och 17/2 fick jag ihop mina 30 svar och för sent inkomna svar medtogs inte i sammanställningen. Vidare tog jag kontakt med pensionerade företagsläkaren Jan Franklin (bilaga 4), fotterapeuten Therese Larsson från vårdcentralen Kristinehamn Nybble (bilaga 5) samt senior forskaren Marjo Wallin från Arbetshälsoinstitutet i Finland. 7 RESULTAT UNDERSÖKNINGSGRUPPENS SAMMANSÄTTNING Alla, som svarade på min enkät, var kvinnor. Jag hade åldersbestämt gruppen till fyllda 40 år och följaktligen blev åldersfördelningen enligt nedan. Undersökningsgruppens åldersfördelning 9 8 8 7 Antal svarande 7 6 5 5 5 4 4 3 2 1 1 0 40 - 44 år 45 - 49 år 50 - 54 år 55 - 59 år 60 - 64 år Åldersfördelning 65 eller äldre n = 30 Enkätgruppen har en liten överrepresentation av deltagare äldre än 50 år. Antal år i tjänsten illustreras i nedanstående diagram. Antal år i tjänsten 16 14 Antal svarande 14 12 10 8 6 6 6 4 3 1 2 0 0 - 5 år 6 - 10 år 11 - 15 år Antal år i tjänsten 16 - 20 år längre än 20 år n = 30 Undersökningen visar att man har kunnat kvarstanna i tjänst under en längre tid. 8 MOTIONSVANOR Av undersökningsgruppen svarade 18 stycken att de motionerar ibland, 7 st motionerar ofta och resterande 5 st mera sällan. Ingen svarade ”aldrig” på motionsfrågan. Vanligaste motionsformen är promenader, men långt ifrån den enda som diagrammet nedan visar. Många av svaranden hade lämnat multipla svar. Vanligaste motionsformen Trädgårdsskötsel Arbete på gården Stavgångspromenader Promenader Powerwalks Joggning Skidåkning Cykling Simning Vattengymnastik Gympa Gym/styrketräning Cirkelträning Spinning 1 1 1 24 2 2 2 7 2 2 5 6 1 1 0 5 10 15 20 25 30 Antal svarande ARBETSERGONOMI Två tredjedelar, 20 st, sitter ungefär 75 % av dagen vid skrivbordet, 6 st sitter hela dagarna, 3 st sitter halva dagar och 1 st sitter endast 25 % av dagen vid sitt skrivbord. Alla utom en har ett höj- och sänkbart skrivbord och diagrammet nedan visar hur stor del av dagen sekreterarna står vid sina skrivbord. 9 Antal Hur stor del av dagen står sekreterarna vid sina skrivbord 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 18 st 10 st 0% 25% 1 st 1 st 50% 75% Procentuell del av dagen 0 100% n = 30 Lite drygt hälften, 16 st, går sällan speciellt mycket under arbetsdagen, resterande 14 st går ganska mycket. Enligt pensionerade företagsläkaren Jan Franklin är stillasittande och stillastående arbete definitivt inte något vi är skapade för. ”Egentligen är hela vår kropp ett enda ”rörelseorgan” som behöver omväxlande rörelser och varierade kroppsställningar hela tiden. 14 Det är svårt att tillgodose dessa grundläggande behov i vårt moderna samhälle.” säger han och fortsätter ”Vad gäller besvär från hälar och benhinnor kan jag från min horisont konstatera att dessa framför allt är skador som uppstår i samband med idrott och motion. Däremot är, enligt min erfarenhet, upplevda besvär med gående och stående på hårda golv något som många upplever som ett arbetsmiljöproblem. Inom företagshälsovården är det mest ergonomer/sjukgymnaster som sysslar med dessa problem.” Fotterapeuten, Therese Larsson på vårdcentralen Kristinehamn Nybble fick frågan: Varför får stillasittande 40+:are belastningsskador i underben och fötter, såsom svullna ben och vrister, inflammation i benhinnor med mera? Beror det på åldern, stillasittandet, livsstil, brist på motion eller olycklig kombination av föregående? 14 Jan Franklin, pensionerad företagsläkare, Kristinehamn, 2015-01-18 10 ”Vad vi kan se på vårdcentralen så är det olika åldrar/typer av människor som söker för dessa åkommor.15 Det är en kombination utav flera saker och i dem ingår de som du har skrivit. Det är även viss ärftlighet hos många. Även de som har ett tungt kroppsarbete, exempelvis lantbrukare, snickare bland annat. Hårda golv, fel skor. Även övervikt spelar in här.” svarade Therese Larsson. EVENTUELLA BESVÄR Eftersom både stillasittande och gång på hårda golv kan orsaka besvär för underben och fötter var jag intresserad av att veta om min undersökningsgrupp hade drabbats av några besvär. Relativt stort antal, 13 st, hade inga problem alls, 8 st hade svullna underben och fötter, 6 st hade drabbats av hälsporre, 2 st hade åderbråck, en hade inflammation i hälsenor samt en hade inflammation i benhinnor. Övriga besvär som nämndes var hallux rigidus, värk i knän, kramp i fötter och allmän trötthet i benen. Procentuell angivelse går inte att ge på besvären eftersom några deltagare svarade med multipla svarsalternativ. Av 29 stycken svarande kunde nästan en tredjedel, 9 st, relatera sina besvär till arbetet, över hälften, 15 st, såg inte sambandet med arbetet och resten, 5 st, kände inte till ursprunget till besvären. En enkätdeltagare valde att inte svara. Av de 28 stycken, som svarade på frågan om de hade sökt vård för sina besvär, hade enbart 8 st sökt vård, medan 20 st inte gjort det. Endast en i undersökningsgruppen hade blivit sjukskriven för besvären, ingen hade förkortat arbetstiden till följd av problemen. Två enkätdeltagare valde att inte svara. 15 Therese Larsson, fotterapeut, vårdcentralen Kristinehamn Nybble, 2015-03-04 11 På min fråga vad gruppen gjorde för att behandla eller undvika problem med fötter och underben fick jag många olika svar där det dock framgick att stödstrumpor var det populäraste alternativet, se diagrammet nedan. Förebyggande och avhjälpande åtgärder Träningsprogram hemma 2 Stödstrumpor 9 Sjukgymnastik 0 Medicinbehandling, t ex vätskedrivande 1 Inlägg i skorna 7 Ingenting 5 Ergonomiska skor 5 Annat 4 0 2 4 6 8 10 Antal svarande I svarsalternativet ”annat” framkom styrketräning, fotbad och fotvård. Enligt doktor Franklin kan ålder också ha en relativt stor betydelse. ”Fötterna drabbas med åldern av degenerativa förändringar med nedsjunkna fotvalv, minskad elasticitet och att de ”kuddar” vi har i fotsulan tillbakabildas.16 Därför är bra skor A och O när man blir äldre.” säger han. På frågan om det är vanligt att man söker för besvär med fötter och underben bland stillasittande kontorsarbetare eller "biter man ihop och lider i det tysta" svarar fotterapeuten Therese Larsson: ”Det är vanligt att man ringer vårdcentralen för hälsporre mer än svullna ben och fötter.17 Svårt att svara på varför man inte hör av sig angående svullna ben. Svullna ben är främst en biverkning på patient med hjärtproblematik, ödem.” 16 17 Jan Franklin, 2015-01-18 Therese Larsson, 2015-03-04 12 Therese har även förslag för behandling: ”Båda åkommorna behandlas med avlastning i någon form.18 Stödstrumpor, rätt skor och inlägg. Utöver detta finns det mer hjälpmedel som tejpning av häl/fot, motion, smörja fötterna. Stå alltid upp en del av din arbetsdag med ”bra mattor” som underlag. Bra med höj/sänkbara bord.” För att undvika problem med fötter och underben råder Therese att man tidigt börjar använda ovanstående hjälpmedel.19 ”Bra skor och avlastning med stödstrumpor och motion är mycket viktigt. Bra cirkulation är det viktigaste för hela kroppen och framför allt om man har ett stillasittande arbete.” ÖVRIGA SYNPUNKTER Jag fick en hel del kommentarer i slutet av enkät och ämnet uppfattades som intressant. Att ta fokusen från rygg, axlar och nacke till nedre extremiteterna istället upplevdes spännande och oväntat med tanke på att även dessa besvär kunde uppfattas som arbetsrelaterade. Besvär från fötter och underben är ofta glömda problem i vårt arbete. En deltagare tog också upp möjligheten att besvären kan vara ärftliga, som till exempel åderbråck. Samma gäller också vissa kroniska sjukdomar, exempelvis multipel skleros, MS. ”Det är svårt att säga varför patienten inte söker vård för dessa problem med fötter och underben, jag ser det inte som att de borde skämmas.20 Kanske mer att problemen smyger sig på under en lång tid och att man inte ser det som ett stort problem. Bara en teori… det handlar nog om att bryta mönster och att hitta ett sätt för att klara i vardagen. Svårt, som med allt annat när man vill göra en förändring. I alla fall så är avlastning, stödstrumpor, bra skor och motion det bästa man kan göra för sig själv för att förebygga innan problemen uppstår.” tillägger fotterapeuten Therese Larsson från vårdcentralen Kristinehamn Nybble. 18 Therese Larsson, 2015-03-04 Ibid 20 Ibid 19 13 DISKUSSION METOD DISKUSSION Att komma igång med arbetet kändes svårt i början. Jag visste ungefär vilka sakkunniga jag skulle anlita samt att jag skulle göra en enkätundersökning. Utformningen av enkätfrågorna med tips från handledaren gick snabbt, även distribution av enkäterna. Jag blev förvånad av att jag fick ihop mina 30 stycken svar under så pass kort tid, 5 dagar. Ursprungligen var min tanke att enbart konsultera en läkare och eventuellt en ergonom, men under undersökningstiden var jag hos en fotterapeut, som visade sig vara mycket kunnig inom området och hon lovade bistå mig med sina kunskaper. Jag hade även möjlighet att konsultera en finsk forskare vid Arbetshälsoinstitutet i Helsingfors, som i sitt arbete forskar kring åldrande och ergonomi på arbetet. Även om ordet ”åldrande” känns främmande vid 40 års ålder så är det ett oundvikligt faktum att vi alla blir äldre. SYFTE DISKUSSION Även om jag hade begränsat syftet från början till besvär i underben och fötter samt undvikande och behandling av dessa besvär efter att man fyllt 40 år, förstod jag ganska snabbt att det är en del av något större som händer. Jag trodde från början att motion skulle vara mest avgörande för att undvika dessa problem. Att man blir äldre kan sekundärt påverka olika faktorer i arbetslivet, lika väl som i fritiden. Omgivningens och ens egna förväntningar kan vara svårare att uppfylla. Arbetsmiljön blir allt viktigare. Arbetserfarenheterna samt social kompetens ökar i samma takt som kroppens fysiska förmågor försämras. RESULTAT DISKUSSION Efter att ha tagit del av Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd kan jag konstatera att Landstinget redan gjort en hel del genom bland annat anskaffning av höj- och sänkbara bord, enkelt justerbara stolar för anpassning efter de flesta kroppstyperna samt regelbundna raster för möjlighet att sträcka på benen. 14 I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd togs även upp ett förslag om genomförande av medicinska kontroller för att förebygga belastningsbesvär. Dessa kontroller skulle i ett tidigt skede kunna påvisa tecken till besvär och arbetsförhållandena kunde då förbättras innan besvären blev kroniska. Detta kanske inte vore för tids- och resurskrävande eftersom vi själva redan arbetar inom vården. Studien ”Aging, work, life-style and work ability among Finnish municipal workers in 1981 – 1992” var väldigt intressant att läsa och, trots att min arbetsförmåga numera bevisligen försämras med 1,5 % per år och mina underben svullnar upp, kan min framtida arbetsgivare räkna med en lojal och sällan frånvarande arbetstagare. Även vikten av fysisk aktivitet kom upp i studien på flera ställen. Efter närmare granskning av åldersfördelningen i enkätundersökningen visade det sig att besvären oftast började efter 50-års ålder. Åldersgrupperna 40 – 49 år hade inga nämnvärda besvär med sina fötter och underben. Den gruppen var också mer aktiv med bland annat styrketräning och gruppträning. Efter 50 år ökar andelen av vardagsmotion i form av promenader och cykling. Samma grupp använder också i större utsträckning preventiva åtgärder, såsom stödstrumpor, skoinlägg och ergonomiska skor. Gruppen 40 – 49 år använder stödstrumpor om överhuvudtaget något. Konstateras kan därmed att vårdadministratörerna i min undersökningsgrupp följer minst 2 råd av Leif Lapidus 6-stegs ”vardagsmetod”. Få kände sig störda nog av besvären för att söka vård, delvis kanske för att besvären inte ansågs vara arbetsrelaterade. Enligt fotterapeuten Therese Larsson kunde detta bero på att problemen smyger sig på under en lång tid och det kanske inte ses som ett stort problem. Jag diskuterade enkätresultatet med doktor Jan Franklin och vi enades om att det inte framkom några större överraskningar. Han var något förvånad 15 över att yrkesgruppen vårdadministratörer var så pass kvinnodominerad och undrade om det finns någon annan yrkesgrupp som har så låg andel män. Yrket skulle kanske må bra av att få in fler män. Han tyckte också att den statistiska tillförlitligheten i resultaten var bra eftersom min undersökningsgrupp hade så många år i yrket. Vi var också glatt överraskade att gruppen motionerade så flitigt, företrädesvis med promenader. Dock, som väntat, dominerar sittande arbete. Även om så gott som alla har höj- och sänkbara bord utnyttjas möjlighet till stående arbete i väldigt liten omfattning. Ökad växling mellan sittande och stående ställning kanske inte påverkar besvär från fötter och underben men skulle nog vara värdefullt ur allmän ergonomisk synvinkel, sa doktor Jan Franklin. Han noterade också att de besvär som upplevs är av flera olika slag. Det som tydligast kan knytas till stillasittande arbete är nog svullna underben och vrister. Det som förvånade honom lite var att så många haft besvär av hälsporre. Slumpens skördar eller relaterat till intensiv träning? Frågan om besvären var arbetsrelaterade, tyckte han kunde upplevas knepig att svara på. I princip kan man med arbetsrelaterade besvär mena dels sådant som orsakas av arbetet, dels också sådant som förvärras av arbetet. Majoriteten upplevde inte besvären som arbetsrelaterade. Få hade sökt vård för sina besvär och alltså klarat av besvären med egenvård och det tyckte vi båda var positivt. Glädjande var också att besvären inte påverkat arbetsförmågan och att gruppen har hittat flera olika sätt att ta hand om sina besvär. Övriga kommentarer gällande ärftliga och kroniska sjukdomar var i högsta grad berättigade eftersom det kan finnas bakomliggande orsaker till besvär med fötter och underben. Problemet med en enkät av den här sorten är ju att detta är en tvärsnitt-undersökning. Inga kroniska- eller andra långtidssjukdomar kommer fram. Besvären som de något äldre hade vid undersökningstillfället kanske hade funnits där sedan lång tid tillbaka. 16 Slutligen vill jag ge er min personliga reflektion efter genomförd undersökning. Erfarenhet och lojalitet kompenserar väl för den eventuella arbetseffektivitetsnedgången som stigande ålder medför. Vidare kan jag konstatera att jag själv får tillse att hålla en god fysisk status och därmed kunna kvarstå i yrket tills jag vänligen men bestämt ombedes lämna över till yngre förmågor. 17 KÄLLFÖRTECKNING: Muntliga källor Jan Franklin, pensionerad företagsläkare, Kristinehamn, 2015-01-18 och 2015-03-15 Therese Larsson, fotterapeut, vårdcentralen Kristinehamn Nybble, 2015-03-04 Marjo Wallin, senior forskare, Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos), Helsingfors, Finland, 2015-02-19 Litterära källor AFS 2012:2, Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om belastningsergonomi, beslutade den 22 maj 2012 Tuomi K m fl , Forskningsrapport Tuomi K, Ilmarinen J, Martikainen R, Aalto L, Klockars M, 1997Aging, work, life-style and work ability among Finnish municipal workers in 19811992, Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 1997;23, suppl 1:58-65 Elektroniska källor Av.se, Arbetsmiljöverkets hemsida http://www.av.se/teman/ergonomi/ 2015-02-24 Expressen.se, Hälsoliv i Expressen http://www.expressen.se/halsoliv/kom-i-gang---och-slipp-svullna-ben/, 2009-06-10 2015-02-26 Bildkälla Marjo Wallin, senior forskare, Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos), Helsingfors, Finland 2015-02-19 18 BILAGA 1 Missivbrev Hej, Jag har nu startat sista terminen på vårdadministratörsutbildningen vid Yrkeshögskolan i Kristinehamn. I utbildningen ingår en avslutande examinationsuppsats, som jag nyligen har börjat arbeta med. Målgruppen i min undersökning är vårdadministratörer som har passerat 40-års strecket (födda före jan-feb 1975) och för detta ändamål skulle jag behöva mailadresser till vårdadministratörer som uppfyller detta kriterie. Därför undrar jag om du kunde förse mig med så många mailadresser till personer i den beskrivna målgruppen som möjligt? Av alla mailadresser jag får in, kommer jag att slumpmässigt lotta fram 30 st vårdadministratörer som utgör underlaget för min enkätundersökning. Deltagandet i undersökningen är både frivilligt och anonymt, och resultaten kommer endast användas i studiesyfte. Önskar du ytterligare upplysningar, hör gärna av dig till mig på telefon eller mejl. Med vänlig hälsning Tuula Udnie Tel 073-623 28 68 [email protected] BILAGA 2 Påminnelse Hej, Jag skickade ett mail för en vecka sedan och efterlyste mailadresser till vårdadministratörer fyllda 40 år (födda före feb 1975). Det har kommit till min kännedom att det inte är lämpligt att skicka ut mejladresser till anställda, vilket jag har full förståelse för. Därför undrar jag nu om du kunde skicka vidare den bifogade filen till så många som möjligt inom målgruppen? Filen innehåller både missivbrevet och länken till min enkätundersökning. Deltagandet i undersökningen är både frivilligt och anonymt, och resultaten kommer endast användas i studiesyfte. Önskar du ytterligare upplysningar, hör gärna av dig till mig på telefon eller mejl. Med vänlig hälsning Tuula Udnie Tel 073-623 28 68 [email protected] BILAGA 3 Missivbrev och enkätundersökning Enkätinformation kring min examinationsuppsats: Gångbar studie av stillasittande – vad händer under våra knän? Jag har nu startat sista terminen på vårdadministratörsutbildningen vid Yrkeshögskolan i Kristinehamn. I utbildningen ingår en avslutande examinationsuppsats, som vi nyligen har börjat arbeta med. Syftet med min uppsats är att ta reda på hur vanligt förekommande problem med fötter och underben är i vårt yrke, framför allt för oss som har passerat 40 års strecket, samt hur man kan undvika och behandla dessa problem. Hoppas att du har tid att svara på mina enkätfrågor (se länken nedan) snarast, dock senast den 20 februari. De 30 först inkomna svaren utgör underlaget för min undersökning. Deltagandet i undersökningen är anonymt och resultaten kommer endast användas i studiesyfte. Länk till undersökningen: http://fluidsurveys.se/surveys/tuula-udnie/tuula-udnie/ Önskar du ytterligare upplysningar, hör gärna av dig till mig på telefon eller mejl. Tuula Udnie Tel 073-623 28 68 [email protected] Tack på förhand för din medverkan! Gångbar studie av stillasittande - vad händer under våra knän? Bästa blivande vårdadminstratörskollega! Jag har nu startat sista terminen på vårdadministratörsutbildningen vid Yrkeshögskolan i Kristinehamn. I utbildningen ingår en avslutande examinationsuppsats, som vi nyligen har börjat arbeta med. Syftet med min uppsats är att ta reda på hur vanligt förekommande problem med fötter och underben är i vårt yrke, framför allt för oss som har passerat 40 års strecket, samt hur man kan undvika och behandla dessa problem. Hoppas att du har tid att svara på mina enkätfrågor snarast, dock senast den 20 februari. De 30 först inkomna svaren utgör underlaget för min undersökning. Deltagandet i undersökningen är anonymt och resultaten kommer endast användas i studiesyfte. Önskar du ytterligare upplysningar, hör gärna av dig till mig på telefon eller mejl. Tuula Udnie Tel 073-623 28 68 [email protected] Tack på förhand för din medverkan! 1. Jag är kvinna man 2. Hur gammal är du? 40 - 44 år 45 - 49 år 50 - 54 år 55 - 59 år 60 - 64 år 65 eller äldre 3. Hur länge har du arbetat som vårdadministratör? 0 - 5 år 6 - 10 år 11 - 15 år 16 - 20 år längre än 20 år 4. Motionerar du på din fritid? ofta ibland sällan aldrig 5. Vilken är vanligaste motionsformen för dig? 6. Hur stor del av dagen sitter du vid skrivbordet? 25 % 50 % 75 % 100 % 7. Har du höj- och sänkbart skrivbord? ja nej 8. Om ja, hur stor del av dagen brukar du stå vid skrivbordet? 0% 25 % 50 % 75 % 100 % 9. Brukar du gå mycket under arbetsdagen? sällan ganska mycket vet inte 10. Har du känt besvär i dina fötter och underben? inga alls svullna underben och vrister hälsporre inflammation i hälsenor inflammation i benhinnor åderbråck annat Antal ikryssade: 0 11. Anser du att dina besvär är arbetsrelaterade? ja nej vet inte 12. Har du sökt vård för dina besvär? ja nej 13. Har dina besvär föranlett sjukskrivning? ja nej 14. Har dina besvär föranlett arbetstidsförkortning? ja nej 15. Gör du något speciellt för att ta hand om dina fötter och underben? ingenting sjukgymnastik träningsprogram hemma stödstrumpor inlägg i skorna ergonomiska skor medicinbehandling, t ex vätskedrivande annat Antal ikryssade: 0 Skriv gärna ned vad du tycker om denna undersökning och min enkät. Tusen tack att Du tog dig tid att besvara dessa frågor! Med vänliga hälsningar Tuula Udnie BILAGA 4 Mejl till Jan Franklin Vädjan om expertrådgivning 9 januari 2015 13:28 15 KB Från: [email protected] Till: jan.franklin@ Hej Jan, Som vi tidigare diskuterat har jag ett examensarbete med utredningsmetodik (35 poäng) att göra under vårterminen och jag vore väldigt tacksam om jag kunde anlita dig som sakkunnig inom området. Vi har fått välja ett ämne som har med vårt blivande yrke att göra och efter mycket vånda och funderingar har jag äntligen bestämt mig och även fått handledares godkännande för mitt val. Valet grundar sig på mina egna, så här i något mera mogen ålder gjorda erfarenheter. Arbetsnamnet för studien (och förhoppningsvis även det slutliga, om handledaren går med på det) är ”Gångbar studie av stillasittande – vad händer under våra knän?”. Jag tar upp problem med hälen, hälsporren och inflammation i hälsenefästen och benhinnor, som kan uppstå på grund av mycket gående på hårda golv. Går och står man inte så sitter man stilla och då blir det ödem i underbenen. Jag har själv ingen vetenskaplig grundad uppfattning kring dessa problem utan vill få mina teorier bekräftade. Jag kommer att använda relativt kortfattade fakta från nätet angående dessa besvär och även plocka fram lämpliga bitar från Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om belastningsergonomi. En enkät skall skickas till 30 stycken vårdadministratörer som har passerat 40-års strecket innehållande frågor om deras upplevelser kring vad som händer med deras fötter och underben. Motion har ju en betydande effekt för hindrande av dessa besvär och därför har jag valt att bortse från vårdadministratörer under 40 år eftersom dessa ofta har små barn och motionen kommer på köpet. Tidsplanen för enkäten och sammanställningen av enkätsvaren är januari – februari. Studien bygger på tre frågeställningar: I vilken omfattning förekommer problem med fötter och underben hos vårdadministratörer över 40 år? Har problemen föranlett sjukskrivningar eller reducerad arbetstid? Hur behandlas och förebyggs dessa problem? Här skulle jag vilja ha din hjälp med dina egna yrkeserfarenheter bland annat om hur omfattande den här sortens problem har varit för stillasittande arbetare, hur det har löst sig med mera. Jag kommer att placera dina kloka kommentarer i introduktionen efter min faktadel och Arbetsmiljöverkets lagar och regler. Därefter följer resultatdel med sammanställning av enkätsvaren. I den efterföljande diskussionsdelen skulle jag vilja att du kommenterar sedan resultatet av enkätsammanställningen. Detta, enligt tidsplan, skulle ske under april – maj eftersom vi har en praktikperiod i sex veckor med början av 2 mars, som kommer att inskränka studietiden och då är nog examensarbetet lagt på is. Om du fortfarande är intresserad av att hjälpa mig med detta skulle jag vilja fråga om jag i så fall får använda ditt namn i examensarbetet? Eftersom forskningsanslaget för detta arbete är lika med noll kan jag inte erbjuda någon sorts ersättning för din tid, enbart min evigt djupa tacksamhet och ett vackert, något förvirrat leende. Det blev ett långt mail och jag har säkert glömt något (hänvisar till ovanstående förvirringen). Om du funderar på något eller tycker att jag har missat något viktigt och relevant i mina frågeställningar, ring gärna 073-623 28 68, 0550-15 000 eller maila [email protected]. Med vänliga hälsningar Tuula Udnie BILAGA 5 Mejl till Therese Larsson Hjälp vid examensarbete 19 februari 2015 09:08 5 KB Från: [email protected] Till: therese.i.larsson@ Hej Therese, Tejperna sitter kvar och känns bra. Nu gäller det bara att lära sig att återigen trampa rätt, för det känns så mycket bättre och stadigare nu med tejperna. Det vore verkligen roligt om du kunde hjälpa mig med lite sakkunnig information angående mitt examensarbete rörande belastningsskador under knäna för stillasittande. Titel för studien är "Gångbar studie av stillasittande - vad händer under våra knän?". Fyndigt, tyckte jag... Jag skickar några stödfrågor till dig, men det är bara lite hjälp på traven och det är fritt fram att sväva runt. Frågor: 1. Varför får stillasittande 40+:are belastningsskador i underben och fötter, såsom svullna ben och vrister, inflammation i benhinnor mm? Beror det på: åldern, stillasittandet, livsstil, brist på motion, olycklig kombination av föregående. 2. Är det vanligt att man söker för detta bland stillasittande kontorsarbetare eller "biter man ihop och lider i det tysta" (lite skämmigt med svullna fötter och t ex hälsporre)? 3. Hur behandlar man dessa fall? 4. Hur undviker man att problem uppkommer? 5. Ev andra tankar kring detta... Ha det gott! Med vänliga hälsningar tuula udnie [email protected] 073 623 28 68
© Copyright 2024