Valkama
Aseptik och hygien i hemmiljö Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Innehåll • • • • • Infektionerna i hemmiljö Förebyggande av infektioner Basala hygienrutiner Multiresistenta bakterier Bärare av multiresistenta mikrober i hemsjukvård Infektionerna i hemmiljö • Samma riskfaktorer i hemmiljön än i sjukhusmiljön • Likadana infektioner som på sjukhuset • Bakteremi, sepsis • Urinvägsinfektion • Pneumoni • Infektion i operationssåret Förebyggande av infektioner Smittspridning Smittkälla Smittväg Mottaglig individ Korrekta vårdrutiner Förebyggande av infektioner • Infektionsriskerna lägre i hemsjukvård • Oftast en patient/hembesök • Svårt att påverka arbetsmiljön och riskfaktorer i patientens hemmiljö • Basala hygienrutiner i alla vårdkontakter och behandlingssituationen Basala hygienrutiner (sedvanliga säkerhetsåtgärder) • • • • god handhygien rätt användning av skyddskläder aseptiska och säkra arbetsmetoder förebygga stick-/skärskada Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen i vården. Många bakterier och virus sprids via händerna. Handdesinfektion och i vissafall handtvätt minskar avsevärt risken förspridning av antibiotikaresistenta bakterier, influensa, magsjuka och andra infektioner. Handhygien Förutsättning för god handhygien - inga ringar, klockor, armband - inga lösnaglar, konstgjorda naglar, nagellack - inga nagelbandssår - inga långärmade arbetsdräkter, tröjor, rockar i patientnära arbete Rena händer är trygga händer. Under ringen ryms lika många bakterier som antalet invånare i Europa. I ett trasigt nagelband ryms lika många bakterier som hela jordens befolkning. Under en nagel finns lika många bakterier som antalet invånare i Finland. God handhygien Handtvätt Desinficering Rengör händerna från smuts och minskar hudens temporära bakterieflora Avlägsnar hudens temporära bakterieflora Medel & teknik Handhygien - handtvätt Handtvätt med tvål och vatten • rätt utförd – tar tid, ca 1 min • rätt utförd – huden torkar, spricker, flagar → mikrober från patienter och omgivning fastnar lättare på händerna → svårare att få bort den tillfälliga mikrobfloran Måste dock alltid utföras • • • • när händerna är synligt smutsiga efter kontakt med patient som har kräkningar eller diarré om händerna blivit nedsmutsade med kroppsvätskor efter wc-besök Handtvätt Ø Fukta händerna med ljumt vatten, dosera tvållösning, tvätta händerna 40-60 sekunder Ø Skölj händerna, torka med engångstorkduk Ø Stäng vattenkranen med engångstorkduk WHO Guidelines on hand hygiene in health care. World Health Organization 2009 Handhygien - handdesinfektion När? • Före och efter beröring av patient • Efter beröring av ytor i patientens omgivning • Före och efter användning av skyddskläder • Före aseptiska och rena åtgärder • Efter smutsiga åtgärder • Mellan arbetsmoment samma patient Teknik Desinficering av händer Ø Dosera rikligt med handsprit (3-5 ml) i torr handflata. Ø Doppa fingertopparna i lösningen. Ø Upprepa manövern med den andra handens fingertoppar. Ø Sprid ut handspriten över händernas över- och undersidor. Ø Glöm inte tummarna eller huden mellan fingrarna. Ø Massera händerna tills de är torra (≥ 20 sek). Mikrobväxt efter handtvätt eller desinfektion (Hygiensköterska Gunilla Häggblom Ålands centralsjukhus) FÖRE HANDTVÄTT EFTER HANDTVÄTT EFTER DESINFEKTION Skyddskläder • • • • Skyddshandskar (rena/sterila) Skyddsrock eller skyddsförkläde Näs- och munskydd Ögon- och ansiktsskydd Ø Ø Ø Ø Engångsprodukt Patientbundna Åtgärdsbundna Handdesinfektion före och efter användning Användning av skyddshandskar • Vid kontakt med kroppsvätskor som t.ex. blod, sårsekret, avföring, urin eller material som förorenats av dessa • Vid beröring av slemhinnor och skadad hud • Vid vård av patient med multiresistenta bakterier t.ex MRSA, VRE, ESBL • Desinfektera aldrig handskarna Skyddshandskar ersätter inte handdesinfektionen Aseptiska arbetsrutiner Aseptikbegreppet ˗ Arbeta från rent till smutsigt ˗ Bevara det rena rent ˗ Blanda ej rent och smutsigt I all patientvård – vid alla åtgärder Ø Förutsättning för att kunna förebygga infektioner och förhindra smittspridning Vårdmaterial och instrument • Förvaras rent • Vid aseptiska vårdåtgärd ska andvändas sterila instrument → rengöring efter användning o Medtas till mottagning (förvaringsbox/plastpåse) • Alla använda instrument bör desinficeras efter varje andvändning • Använda handskar, skyddsklädsel och använt material läggs i avfallspåse och knyts ihop och förs ut Förebygga stick/skärskador • Åtskilj inte nål och spruta för hand • Speciell nålbox nära till hands för stickande och skärande material – inga andra behållare får användas • Inga överfulla nålboxar • Arbeta lugnt med vassa föremål, planera arbetet • Vaccination B-hepatit vb. Ren omgivning stöder framgången i kampen mot infektioner i hemsjukvård. • Rengör ytor / bord som har använts vid såromläggningen • Inte kontaminera omgivningen med orena handskar och skyddskläder eller smutsiga vårdavfall • Städning och avlägsnande av sekret med allrengöringsmedel Vem är smittbärare? Bärare med symptom =infekterade Bärare utan symptom = koloniserade Alla mikrober ge upphov till infektioner Alla mikrober kan gekan upphov till infektioner Alltid bryta smittvägar och förhindra spridning av smitta Multiresistenta bakterier • Bakterier som är motståndskraftiga mot ett flertal antibiotika • MRSA • VRE • Multiresistenta gramnegativa stavbakterier (t.ex. ESBL, CPE) • kan spridas inom och mellan vårdmiljöer av både personal och patienter • direkt och indirekt kontaktsmitta Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas i samband med vård, undersökning och behandling av patient oberoende av vårdform och vårdgivare. MRSA • Meticillinresistenta Staphyloccus aureus • tillhör vår hudflora men finns ofta mer långvarigt i näsa/svalg • Kan leva på ytor flera dagar • 40% av närstående kan vara bärare utan symptom VRE • vancomycinresistenta enterokocker • enterokocker tillhör vår normala tarmflora • orsakar urinvägsinfektioner, sårinfektioner, sepsis, endokardit Multiresistenta gramnegativa stavbakterier • bl.a. ESBL, CPE, akinetobacter, pseudomonas • kan orsaka sepsis, urinvägsinfektion, pneumoni och sårinfektion Kontaktsmitta Direkt Kontakt mellan smittkälla och mottaglig individ • Infekterat sår + skadad hud (sår, eksem) Indirekt Kontakt mellan individen och den mottagliga individen via något som kontaminerats med smittämnet • Vårdpersonalens händer och kläder, föremål • Multiresistenta bakterier, tarminfektioner och många virusinfektioner Bärare av multiresistenta bakterier i hemsjukvård • Handhygien • Handdesinfektion • Skyddskläder • Skyddsrock/-förkläde (närvård) • Skyddshandskar (vid beröring av bärare och vårdmiljö) • Näs- och munskydd (enl. basala hygienrutiner och vid vård av MRSA-bärare med luftvägsbesvär • På- och avklädning inne i lägenheten, använd material direkt i avfallspåsen, handdesinfektion Bärare av multiresistenta bakterier i hemsjukvård • Arbetsfördelning • dagens sista besök (om möjligt) • samma personal • Rehabilitering, fritidsaktiviteter, hobbyer • normalt liv • bastuservice: dagens sista, städning (t.ex. klorlösning 500ppm) • Flergångsmateriel/utrustning • rengörs och desinfekteras • värmedesinfektion • kemisk desinfektion (om värmedesinfektion ej möjligt) Bärare av multiresistenta bakterier i hemsjukvård • Laboratorieprover • labremiss: kontaktisolering • provrör/-burkar torkas med alkohol-lösning (minst 70%) • Tvätt, avfallshantering, städning • allmän praxis • allrengöringsmedel • patientens egna städutrustning • Besökande • skild handduk på toaletten Bärare av multiresistenta bakterier i hemsjukvård • Transport • informera ambulanspersonalen • handdesinfektion • skyddshandskar bara vid beröring av patient Information om bärarskapet endast till personal inom social- och hälsovården (obs. ej taxichaufför)
© Copyright 2024