Aseptik och hygien i hemmiljö
Kati Valkama
Hygienskötare
Hygienenheten, ÅUCS
23.10.2015
Innehåll
• 
• 
• 
• 
• 
Infektionerna i hemmiljö
Förebyggande av infektioner
Basala hygienrutiner
Multiresistenta bakterier
Bärare av multiresistenta mikrober i
hemsjukvård
Infektionerna i hemmiljö
•  Samma riskfaktorer i hemmiljön än i
sjukhusmiljön
•  Likadana infektioner som på sjukhuset
•  Bakteremi, sepsis
•  Urinvägsinfektion
•  Pneumoni
•  Infektion i operationssåret
Förebyggande av infektioner
Smittspridning
Smittkälla
Smittväg
Mottaglig individ
Korrekta
vårdrutiner
Förebyggande av infektioner
•  Infektionsriskerna lägre i hemsjukvård
•  Oftast en patient/hembesök
•  Svårt att påverka arbetsmiljön och
riskfaktorer i patientens hemmiljö
•  Basala hygienrutiner i alla vårdkontakter
och behandlingssituationen
Basala hygienrutiner
(sedvanliga säkerhetsåtgärder)
• 
• 
• 
• 
god handhygien
rätt användning av skyddskläder
aseptiska och säkra arbetsmetoder
förebygga stick-/skärskada
Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen i vården.
Många bakterier och virus sprids via händerna. Handdesinfektion och i vissafall
handtvätt minskar avsevärt risken förspridning av antibiotikaresistenta bakterier,
influensa, magsjuka och andra infektioner.
Handhygien
Förutsättning för god handhygien
-  inga ringar, klockor, armband
-  inga lösnaglar, konstgjorda naglar,
nagellack
-  inga nagelbandssår
-  inga långärmade arbetsdräkter, tröjor,
rockar i patientnära arbete
Rena händer är trygga händer.
Under ringen ryms lika
många bakterier som
antalet invånare i Europa.
I ett trasigt nagelband ryms
lika många bakterier som
hela jordens befolkning.
Under en nagel finns lika
många bakterier som antalet
invånare i Finland.
God handhygien
Handtvätt
Desinficering
Rengör händerna
från smuts och
minskar hudens
temporära bakterieflora
Avlägsnar hudens
temporära bakterieflora
Medel & teknik
Handhygien - handtvätt
Handtvätt med tvål och vatten
•  rätt utförd – tar tid, ca 1 min
•  rätt utförd – huden torkar, spricker, flagar
→ mikrober från patienter och omgivning fastnar lättare på
händerna
→ svårare att få bort den tillfälliga mikrobfloran
Måste dock alltid utföras
• 
• 
• 
• 
när händerna är synligt smutsiga
efter kontakt med patient som har kräkningar eller diarré
om händerna blivit nedsmutsade med kroppsvätskor
efter wc-besök
Handtvätt
Ø Fukta händerna med ljumt vatten, dosera
tvållösning, tvätta händerna 40-60 sekunder
Ø Skölj händerna, torka med engångstorkduk
Ø Stäng vattenkranen med engångstorkduk
WHO Guidelines on hand hygiene in health care. World Health Organization 2009
Handhygien - handdesinfektion
När?
•  Före och efter beröring av patient
•  Efter beröring av ytor i patientens omgivning
•  Före och efter användning av skyddskläder
•  Före aseptiska och rena åtgärder
•  Efter smutsiga åtgärder
•  Mellan arbetsmoment samma patient
Teknik
Desinficering av händer
Ø  Dosera rikligt med handsprit (3-5 ml) i torr handflata.
Ø  Doppa fingertopparna i lösningen.
Ø  Upprepa manövern med den andra handens fingertoppar.
Ø  Sprid ut handspriten över händernas över- och
undersidor.
Ø  Glöm inte tummarna eller huden mellan fingrarna.
Ø  Massera händerna tills de är torra (≥ 20 sek).
Mikrobväxt efter handtvätt eller desinfektion
(Hygiensköterska Gunilla Häggblom Ålands centralsjukhus)
FÖRE HANDTVÄTT
EFTER HANDTVÄTT
EFTER DESINFEKTION
Skyddskläder
• 
• 
• 
• 
Skyddshandskar (rena/sterila)
Skyddsrock eller skyddsförkläde
Näs- och munskydd
Ögon- och ansiktsskydd
Ø 
Ø 
Ø 
Ø 
Engångsprodukt
Patientbundna
Åtgärdsbundna
Handdesinfektion före och efter användning
Användning av
skyddshandskar
•  Vid kontakt med kroppsvätskor som t.ex. blod,
sårsekret, avföring, urin eller material som
förorenats av dessa
•  Vid beröring av slemhinnor och skadad hud
•  Vid vård av patient med multiresistenta bakterier
t.ex MRSA, VRE, ESBL
•  Desinfektera aldrig handskarna
Skyddshandskar ersätter
inte handdesinfektionen
Aseptiska arbetsrutiner
Aseptikbegreppet
˗  Arbeta från rent till smutsigt
˗  Bevara det rena rent
˗  Blanda ej rent och smutsigt
I all patientvård – vid alla åtgärder
Ø  Förutsättning för att kunna förebygga infektioner
och förhindra smittspridning
Vårdmaterial och instrument
•  Förvaras rent
•  Vid aseptiska vårdåtgärd ska andvändas sterila
instrument
→ rengöring efter användning
o  Medtas till mottagning (förvaringsbox/plastpåse)
•  Alla använda instrument bör desinficeras efter varje
andvändning
•  Använda handskar, skyddsklädsel och använt
material läggs i avfallspåse och knyts ihop och förs
ut
Förebygga stick/skärskador
•  Åtskilj inte nål och spruta för hand
•  Speciell nålbox nära till hands för stickande
och skärande material – inga andra
behållare får användas
•  Inga överfulla nålboxar
•  Arbeta lugnt med vassa föremål, planera
arbetet
•  Vaccination B-hepatit vb.
Ren omgivning stöder framgången i kampen
mot infektioner i hemsjukvård.
•  Rengör ytor / bord som har använts vid
såromläggningen
•  Inte kontaminera omgivningen med orena
handskar och skyddskläder eller smutsiga
vårdavfall
•  Städning och avlägsnande av sekret med
allrengöringsmedel
Vem är smittbärare?
Bärare med symptom
=infekterade
Bärare utan symptom
= koloniserade
Alla mikrober
ge upphov
till infektioner
Alla mikrober
kan gekan
upphov
till infektioner
Alltid bryta smittvägar och förhindra spridning av smitta
Multiresistenta bakterier
•  Bakterier som är motståndskraftiga mot ett flertal
antibiotika
•  MRSA
•  VRE
•  Multiresistenta gramnegativa stavbakterier (t.ex.
ESBL, CPE)
•  kan spridas inom och mellan vårdmiljöer av både
personal och patienter
•  direkt och indirekt kontaktsmitta
Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas i samband
med vård, undersökning och behandling av patient
oberoende av vårdform och vårdgivare.
MRSA
•  Meticillinresistenta Staphyloccus aureus
•  tillhör vår hudflora men finns ofta mer
långvarigt i näsa/svalg
•  Kan leva på ytor flera dagar
•  40% av närstående kan vara bärare utan
symptom
VRE
•  vancomycinresistenta enterokocker
•  enterokocker tillhör vår normala tarmflora
•  orsakar urinvägsinfektioner, sårinfektioner,
sepsis, endokardit
Multiresistenta gramnegativa
stavbakterier
•  bl.a. ESBL, CPE, akinetobacter,
pseudomonas
•  kan orsaka sepsis, urinvägsinfektion,
pneumoni och sårinfektion
Kontaktsmitta
Direkt
Kontakt mellan smittkälla och mottaglig individ
•  Infekterat sår + skadad hud (sår, eksem)
Indirekt
Kontakt mellan individen och den mottagliga individen via
något som kontaminerats med smittämnet
•  Vårdpersonalens händer och kläder, föremål
•  Multiresistenta bakterier, tarminfektioner och många
virusinfektioner
Bärare av multiresistenta bakterier i
hemsjukvård
•  Handhygien
•  Handdesinfektion
•  Skyddskläder
•  Skyddsrock/-förkläde (närvård)
•  Skyddshandskar (vid beröring av bärare och
vårdmiljö)
•  Näs- och munskydd (enl. basala hygienrutiner och vid
vård av MRSA-bärare med luftvägsbesvär
•  På- och avklädning inne i lägenheten, använd material
direkt i avfallspåsen, handdesinfektion
Bärare av multiresistenta bakterier i hemsjukvård
•  Arbetsfördelning
•  dagens sista besök (om möjligt)
•  samma personal
•  Rehabilitering, fritidsaktiviteter, hobbyer
•  normalt liv
•  bastuservice: dagens sista, städning (t.ex. klorlösning
500ppm)
•  Flergångsmateriel/utrustning
•  rengörs och desinfekteras
•  värmedesinfektion
•  kemisk desinfektion (om värmedesinfektion ej möjligt)
Bärare av multiresistenta bakterier i hemsjukvård
•  Laboratorieprover
•  labremiss: kontaktisolering
•  provrör/-burkar torkas med alkohol-lösning (minst
70%)
•  Tvätt, avfallshantering, städning
•  allmän praxis
•  allrengöringsmedel
•  patientens egna städutrustning
•  Besökande
•  skild handduk på toaletten
Bärare av multiresistenta bakterier i hemsjukvård
•  Transport
•  informera ambulanspersonalen
•  handdesinfektion
•  skyddshandskar bara vid beröring av patient
Information om bärarskapet endast till personal inom
social- och hälsovården (obs. ej taxichaufför)