Dokumentnamn: Misstanke om multiresistenta bakterier/MRB - screening och vård Dokid: H: Multiresistenta bakterier 3 Utfärdare: Vårdhygien Vårdhygien, Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Godkänd: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum: 2015-10-23 Urban Sjöblom, chefläkare Tobias Nilsson Senaste rev: 2014-10-23 Med Multiresistenta bakterier (MRB) avses fr.a. meticillinresistenta stafylococcus aureus (MRSA), vancomycinresistenta enterokocker (VRE) samt multiresistenta gramnegativa bakterier (t.ex. tarmbakterier med ESBL eller ESBLcarba). Förekomsten av MRB är vanligare utomlands, men vi ser en oroande ökning även i Sverige. På sjukhus i Sverige kan utbrott förekomma och information om dessa sjukhus finns på intranätet under Vårdhygien när det är aktuellt. Tidig upptäckt är avgörande för att förhindra utbrott och spridning av dessa bakterier i Blekinge. När ska bärarskap av multiresistenta bakterier misstänkas? Misstänk förekomst av multiresistenta bakterier hos patienter som inom de senaste sex månaderna har:  Vårdats/behandlats inneliggande vid sjukvårdsinrättning (sjukhus, vårdhem, rehabiliteringsanläggning) utanför Sverige  Behandlats polikliniskt för sår/hudskada eller dialys, cancerbehandling utanför Sverige.  Vårdats vid sjukhus inom Sverige med kända problem med multiresistenta bakterier eller har  Känt/tidigare bärarskap av multiresistent bakterie.  Nära kontakt med redan kända fall av multiresistent bakterie Finns riskfaktorer för smittspridning?      Hudåkommor (t ex sår, eksem, psoriasis mm) Stomi, infarter (gäller ej oretad PVK) och drän KAD, inklusive RIK och suprapubis kateter Diarré Faeces-/urininkontinens - Ja - Screeningodla näsa, svalg, perineum, rektum samt ev. sår/drän osv. (se tabell nästa sida). Vård på enkelrum med egen toalett på vanlig vårdavdelning och noggrann följsamhet av basala hygienrutiner. PM ”Kontaktsmitta – skärpta isoleringsrutiner” Misstanke om multiresistenta bakterier-MRB 1(3) - Nej Screeningodla näsa, svalg, perineum och rektum. Vård på enkelrum med egen toalett på vanlig vårdavdelning och noggrann följsamhet av basala hygienrutiner, enligt PM ”Kontaktsmitta – enkelrumsvård Screenodling av patienter Screeningodling skall ske minst två veckor efter avslutad antibiotikabehandling, dvs. om patienten nyligen har avslutat eller har pågående antibiotikabehandling bör screeningodlingen upprepas. Remiss: - Kryssa i rutan MRB patient på remissen. - Kortfattad anamnes: screening patient (ange land). - Uppge ev. misstanke om särskilt smittämne. - Samma remiss används till svalg, näsa, perineum och faeces. Vid prov från annan lokal skrives en remiss till varje sådant prov. Tas på alla patienter Näsans främre Perineum del Svalg (Bilateralt prov Provtagning med samma pinne) Analys Pinnprov Pinnprov* MRSA MRSA Tas vid förekomst Sår, eksem, Faeces nagelbandsDrän, KAD infektion ev CVK, hörselgång PVK m.m. Pinnprov Urinodlings Pinnprov** Pinnprov* Pinnprov** från rectum rör VRE, ESBL, MRSA MRSA, VRE, ESBL, ESBLcarba ESBLcarba * Fukta provtagningspinnen i NacCl/transportmedium före provtagning. ** Vid torra sår/eksem, fukta provtagningspinnen före provtagning. Prov förvaras i kylskåp i väntan på transport. Det tar ca 2 dygn att få svar på odlingen. Till pinnprov används ”vanlig sårodlingspinne”. I öppenvård/poliklinisk mottagning, dagvård eller tandvård Vid misstanke om bärarskap av multiresistent bakterie enligt ovan: - Avsätt tid för städning inför nästa patient. Ta ut eller täck över material som förvaras öppet i rummet. Patienten bör om möjligt gå direkt in i undersökningsrummet. Vårdpersonal tillämpar konsekvent basala hygienrutiner. Använd om möjligt engångsmaterial. Städa undersökningsrummets horisontella ytor (brits, bord, kranar, handtag m.m.) med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Misstanke om multiresistenta bakterier-MRB 2(3) - Toaletten städas om den använts. Vid känt bärarskap – se särskild anvisning för respektive smittämne (MRSA, ESBL, ESBLcarba och VRE). Misstanke om multiresistenta bakterier-MRB 3(3)