Konkurrenskraft för välstånd och jobb

www.svensktnaringsliv.se
OKTOBER 2015
Storgatan 19, 114 82 Stockholm
Telefon 08-553 430 00
Arkitektkopia AB, Bromma, 2015
Konkurrenskraft för
välstånd och jobb
Redaktör: Edel Karlsson Håål
Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector
KONKURRENSKRAFT FÖR VÄLSTÅND OCH JOBB
Förord
Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och samhällsekonomiska för­
utsättningar inför avtalsrörelsen 2016.
Sverige befinner sig fortfarande i en utdragen lågkonjunktur. Sysselsättningen ökar
men arbetslösheten är fortsatt hög.
Återhämtningen från lågkonjunkturen sker långsamt och under stor osäkerhet. Den
hämmas av att lönerna i Sverige under flera år ökat mer än vad inflationen, produk­
tiviteten och utvecklingen i omvärlden har gett utrymme för. De höga löneökning­
arna har försämrat de svenska företagens konkurrenskraft, vilket gjort att exporten
utvecklats svagt. De ökade arbetskostnaderna har vidare pressat företagens vinst­
marginaler, vilket i sin tur har lett till låga investeringar.
Det övergripande och viktigaste målet för löneavtalen 2016 är att svenska företag
kan återta förlorad konkurrenskraft. Det kräver rimliga kostnadsökningar i kom­
mande avtal som förstärker och inte ytterligare försvagar företagens internationella
konkurrenskraft.
Genom att bryta den mångåriga trenden med allt högre avtalade lägstalöner som slår
ut enkla jobb och pressar samman lönestrukturen kan arbetsmarknadens parter bidra
till att fler får möjlighet att ta steget in på arbetsmarknaden och att arbetslösheten
därmed minskar.
Stockholm i oktober 2015
Peter Jeppsson
Vice VD, Svenskt Näringsliv
1
KONKURRENSKRAFT FÖR VÄLSTÅND OCH JOBB
Innehåll
Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1
Konkurrenskraften har försämrats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
Nettoexporten minskar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Sverige sackar efter i produktivitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Aldrig har så många haft jobb ... men arbetslösheten är fortsatt hög . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Få jobb för lågutbildade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Lönegolv som skapar utanförskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Sammanfattande punkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
2
KONKURRENSKRAFT FÖR VÄLSTÅND OCH JOBB
Konkurrenskraften har försämrats
Sverige är en liten öppen ekonomi med stor andel utrikeshandel. Näringslivets inter­
nationella konkurrenskraft är därför av avgörande betydelse för välstånd och jobb.
För att konkurrenskraften ska stärkas krävs att löneökningstakten anpassas så att
kostnadsutvecklingen i Sverige inte blir högre än den i våra viktigaste konkurrent­
länder. Utrymmet för löneökningar i Sverige bestäms inte enbart av vår produktivi­
tetstillväxt och inflation utan också av utvecklingen i konkurrentländerna.
Sedan 2006 har arbetskraftskostnaderna i Sverige ökat snabbare än i andra europe­
iska länder och i USA. Ett övergripande och viktigt mål för löneavtalen 2016 är att
svenska företag kan återta förlorad konkurrenskraft.
Figur 1. Arbetskraftskostnad per producerad enhet (enhetsarbetskostnad),
hela ekonomin.
Index=100, 2006
130
Danmark
125
Euroområdet (EA15)
Spanien
120
Finland
115
Frankrike
Stobritannien
110
Italien
Sverige
100
USA
Källa: OECD.
105
95
90
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Därför är ”märket” så viktigt
Att de utlandskonkurrerande branscherna företrädesvis inom industrin får bestämma
nivån – ”sätta märket” – för de avtalade lönekostnadsökningarna på arbetsmarknaden
är viktigt eftersom Sveriges välstånd bygger på att vi har ett internationellt konkur­
renskraftigt näringsliv. Sedan modellen infördes genom det så kallade Industri­avtalet
1997 har Sverige varit förskonat från kostnadskriser samtidigt som real­lönerna sedan
1995 ökat varje år med undantag för 2011.
Att frångå märket som norm skulle riskera välstånd och jobb. Trots det framförs
ibland tankar om att lönebildningen istället skulle syfta till att uppfylla andra mål.
Till exempel sägs höga löneökningar kunna vara verktyg för att stimulera konjunk­
turen, öka efterfrågan på företagens varor och tjänster och genom att leda till högre
priser bidra till att det penningpolitiska målet om en tvåprocentig inflation snabbare
uppnås.
3
KONKURRENSKRAFT FÖR VÄLSTÅND OCH JOBB
Resonemang av detta slag bortser från att Sverige är en liten öppen ekonomi. Att
företag med anställda i Sverige får högre lönekostnader och tvingas höja sina priser
innebär ingen stimulans av näringslivet. Tvärtom. Svenska företag skulle få svårare
att hävda sig i konkurrensen både på exportmarknaderna och på hemmamarknaden
jämfört med de utländska företag som inte drabbas av de ökade lönekostnaderna. De
svenska hushållens köpkraft skulle förbättras på kort sikt. Men de försämrade förut­
sättningarna för företagen skulle innebära en försvagad arbetsmarknad och därmed
sämre förutsättningar för hushållen på medellång sikt. Dessutom sparar hushållen en
större andel av sin inkomst än någonsin tidigare samtidigt som en allt större andel av
konsumtionen importeras.
Figur 2. Reallöneökningar utöver produktiviteten.
8%
6%
4%
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1994
0%
1995
2%
-4 %
Källa: SCB.
-2 %
Under senare år har reallöneökningarna överstigit produktivitetstillväxten. Sedan
2007 har reallönen i näringslivet ökat med 2,7 procent i genomsnitt medan produkti­
viteten endast ökat med 0,2 procent.
En anledning till de höga reallöneökningarna under senare år är att arbetsmarkna­
dens parter inför 2013 års avtalsförhandlingar utgick från att Riksbanken skulle
uppfylla sitt mål om en tvåprocentig inflation, något som inte skett.
4
KONKURRENSKRAFT FÖR VÄLSTÅND OCH JOBB
Nettoexporten minskar
Exporten motsvarar nästan hälften av BNP i landet och ökad export är en mycket
viktig faktor för tillväxt och sysselsättning på lång sikt.
De höga arbetskostnaderna har gjort det svårare för svenska företag att konkurrera
på de internationella marknaderna. Samtidigt har utländska företag, med bättre kost­
nadsläge än de svenska, blivit mer framgångsrika på den svenska marknaden.
Ett tecken på den försämrade konkurrenskraften är att exporten sedan finanskrisen
inte utvecklats i samma takt som importen.
Nettoexporten (exporten minus importen) anger hur mycket utrikeshandeln bidrar
till BNP-utvecklingen. Sedan 2006 har nettoexporten halverats som andel av BNP.
En minskning från 7,6 procent av BNP 2006 till historiskt låga 3,8 procent 2014.
Figur 3. Nettoexport.
Procentuell andel av BNP 2006-2014, löpande priser.
8%
7%
6%
5%
4%
3%
2%
0%
Källa: SCB.
1%
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
5
KONKURRENSKRAFT FÖR VÄLSTÅND OCH JOBB
Sverige sackar efter i produktivitet
Den totala produktionen (BNP) per invånare är det vanligaste måttet på välstånd i ett
land. Ökad produktion per timme är det som skapar utrymme för reallöneökningar
och höjd levnadsstandard. En oroande utveckling är därför den svaga produktivitets­
utvecklingen i Sverige jämfört med i omvärlden.
Svag produktivitetstillväxt ur ett internationellt perspektiv
Figur 4. Index över produktivitetsutvecklingen i hela ekonomin.
110
108
106
OECD European
Union 21 Countries
104
Sverige
102
OECD Countries
100
Japan
98
United States
96
Källa: OECD.
94
92
90
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Låga investeringar är en förklaring till att produktiviteten utvecklats svagt. En
bidragande orsak till de låga investeringarna är att de ökade arbetskraftskostna­
derna minskat företagens vinstmarginaler, det vill säga lönsamheten, och därmed
utrymmet för investeringar.
Låga investeringar leder till lägre produktivitet som i sin tur på längre sikt leder
till mindre utrymme för reallöneökningar.
Figur 5. Fasta bruttoinvesteringar.
Miljarder kronor
1000
Procent
25
900
20
800
700
15
600
500
10
400
5
300
200
Investeringsvolym
Trendtillväxt,
3 års glidande medelvärde
Genomsnittlig tillväxt
(1994-2014)
0
100
0
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
-5
Källa: SCB och Svenskt Näringsliv.
Näringslivets investeringar har ännu inte nått upp till den nivå de låg på före finans­
krisen.
6
KONKURRENSKRAFT FÖR VÄLSTÅND OCH JOBB
Aldrig har så många haft jobb ...
men arbetslösheten är fortsatt hög
Sverige har haft en snabbt växande sysselsättning efter nedgången i samband med
euro- och finanskrisen 2008-2009.
Sysselsättningen har ökat – men arbetslösheten är fortsatt hög. Den ökar snabbt för
personer med kortare utbildning. Arbetsmarknaden har blivit allt mer tudelad.
De nya jobb som tillkommit sedan 2005 har så gott som uteslutande varit hög­
kvalificerade jobb.
Hela sysselsättningsökningen har varit bland högutbildade. Det har aldrig funnits så
många högkvalificerade jobb och anställda på den svenska arbetsmarknaden som nu.
Figur 6. Sysselsättningsutveckling för olika utbildningsgrupper,
15–74 år, förändring 2005–2014.
700 000
600 000
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
Källa: SCB.
0
-100 000
-200 000
Förgymnasial utbildning
Gymnasial utbildning
Eftergymnasial utbildning
Sedan 2005 har sysselsättningen för personer med eftergymnasial utbildning ökat
med 610 000. Sysselsättningen för personer med kortare utbildning har däremot
minskat, för dem med enbart gymnasieutbildning med 23 000 och för dem med än
kortare utbildning med hela 154 000.
Figur 7. Arbetslöshet inom olika utbildningsgrupper.
Procent av arbetskraften inom respektive grupp.
25,0
Förgymnasial
20,0
Gymnasial
Eftergymnasial
Källa: SCB (specialbeställda data).
15,0
10,0
5,0
0,0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Arbetslösheten skiljer sig mycket mellan olika utbildningsgrupper. Arbetslösheten för
personer med kort utbildning ökade snabbt när finanskrisen slog till och har sedan dess
fortsatt att öka. 2014 låg den på över 20 procent. En växande andel utgörs av utrikes­
födda som även saknar grundskoleutbildning. För personer med längre utbildning har
arbetslösheten legat kring 5-6 procent under de senaste tio åren.
7
KONKURRENSKRAFT FÖR VÄLSTÅND OCH JOBB
Få jobb för lågutbildade
Den höga arbetslösheten för personer med kort utbildning tyder på att de har svårare
än andra grupper att hitta jobb. En förklaring är att det finns få inträdesjobb på den
svenska arbetsmarknaden.
Sverige har EU:s lägsta andel jobb utan krav på gymnasiekompetens. Endast ett jobb
av 20 på den svenska arbetsmarknaden, knappt 240 000, är jobb utan krav på gym­
nasiekompetens eller annan motsvarande yrkesutbildning. Inom EU som helhet är
andelen enklare jobb närmare dubbelt så hög.
Figur 8. Andelen arbeten utan krav på särskilda kvalifikationer inom EU, år 2014.
Procent av samtliga arbeten inom respektive land.
18
16
14
12
10
8
6
Källa: Eurostat.
4
Cypern
Lettland
Spanien
Italien
Portugal
Danmark
Bulgarien
Rumänien
Belgien
Frankrike
Malta
Ungern
EU-28
Nederländerna
Irland
Storbritannien
Estland
Slovenien
Tyskland
Österrike
Litauen
Slovakien
Polen
Grekland
Kroatien
Finland
Luxemburg
Sverige
0
Tjeckien
2
Jobbunderskottet
Om man sätter antalet jobb som kräver en viss utbildning i relation till hur många
personer i åldern 20-64 år som har en sådan utbildning, får man ett mått på jobb­
underskottet i varje utbildningskategori.
Då framgår att det går drygt tre personer med högst grundskoleutbildning på varje
jobb som inte kräver mer kvalifikationer än så. För varje jobb som kräver eftergym­
nasial utbildning finns det 1,2 personer i befolkningen.
Det finns alltså många personer med kort utbildning i förhållande till det begränsade
antalet jobb på den svenska arbetsmarknaden som inte kräver mer kvalifikationer
än så.
I antal räknat, vid en antagen sysselsättningsgrad på 85 procent, saknas 360 000 jobb
i denna kategori.
8
KONKURRENSKRAFT FÖR VÄLSTÅND OCH JOBB
Om man jämför antalet jobb som kräver gymnasieutbildning med antalet personer
som har högst detta, så saknas 290 000 jobb. Inom gruppen med eftergymnasial
utbildning är jobbunderskottet 40 000.
Figur 9. Jobbunderskottet 2013, antal arbeten.
Antal arbeten och jobbunderskottet inom respektive kvalifikations- och utbildningsnivå.
2 500 000
Antal arbeten
2 000 000
Jobbunderskott
Källor: SCB:s utbildningsregister,
SCB:s yrkesregister och Svenskt Näringsliv.
1 500 000
1 000 000
500 000
0
Förgymnasial
Gymnasial
Eftergymnasial
9
KONKURRENSKRAFT FÖR VÄLSTÅND OCH JOBB
Lönegolv som skapar utanförskap
En förklaring till att det finns så få jobb för personer med kortare utbildning är att
den svenska lönestrukturen är sammanpressad.
År 2014 skilde det endast 1 300 kronor i månadslön mellan en person med gymnasie­
utbildning och en person utan. Medan sysselsättningsgraden för gymnasieutbildade
var 86 procent var den endast 62 procent för dem med förgymnasial utbildning.
Små skillnader i lön mellan enklare arbeten och mer kvalificerade gör att många
enklare jobb försvinner därför att kostnaden blir för hög. Tjänster som är uppskat­
tade och som underlättar det vardagliga arbetet, men som inte är absolut nödvändiga
för verksamheten, rationaliseras bort eller kommer aldrig till stånd.
Den sammanpressade lönestrukturen gör att den som har kort utbildning har svårt
att överhuvudtaget få ett jobb. Små löneskillnader – som efter skatt blir än mindre –
innebär samtidigt att det ger liten utdelning att utbilda sig eller att ta ett mer kvalifi­
cerat arbete.
Figur 10. Lönegolvet 25–54 år, 2014.
Medianlön efter utbildningsgrupp, kronor per månad före skatt (vertikal axel),
sysselsättningsgrad (horisontell axel).
32 000
Eftergymnasial
30 000
26 000
24 000
55,0
10
Förgymnasial
65,0
Gymnasial
75,0
85,0
Källa: SCB (specialbeställda data).
28 000
95,0
KONKURRENSKRAFT FÖR VÄLSTÅND OCH JOBB
Sverige har de minsta löneskillnaderna i EU ...
Den 90:e percentilen är den lön som 90 procent av löntagarna ligger under. Den
10:e percentilen är den lön som 10 procent av löntagarna ligger under. 90/10-kvoten
mäter hur mycket högre lönerna är för den tiondel som har högst lön jämfört med
den tiondel som har lägst lön. Sverige har den minsta lönespridningen inom EU.
Figur 11. Lönespridning bland heltidsanställda inom EU, 2010.
Kvot mellan den 90:e och den 10:e percentilen.
5
4
3
2
Källa: Eurostat.
1
Rumänien
Lettland
Portugal
Cypern
Litauen
Tyskland
Ungern
Bulgarien
Polen
Estland
Turkiet
Storbritannien
Irland
Kroatien
Makedonien
Slovakien
Luxemburg
Österrike
Slovenien
Spanien
Tjeckien
Nederländena
Malta
Frankrike
Italien
Danmark
Finland
Belgien
Sverige
0
Not: Den 90 percentilen är den lön som 90 procent av löntagarna ligger under. Den 10:e percentilen är den lön
som 10 procent av löntagarna ligger under.
... och de högsta lägstalönerna
Figur 12. Lägstalön i procent av medellön 2011.
70
60
50
40
30
Källa: Eurostat.
20
10
Estland
Tjeckien
Rumänien
Bulgarien
Slovakien
Spanien
Kroatien
Polen
Ungern
Storbritannien**
Litauen
Portugal**
Lettland**
Nederländerna
Irland
Belgien***
Frankrike***
Luxemburg**
Turkiet***
Malta**
Slovenien**
Grekland
Sverige*
0
* Beräknat värde av genomsnittlig minimilön i Sverige. ** Avser 2012. *** Avser 2010.
Den genomsnittliga lägstalönen i EU-länder som har lagstadgade lägstalöner ligger
på 41 procent av medellönen i respektive land. I Sverige ligger den genomsnittliga
avtalade lägstalönen på 66 procent av medellönen.
11
KONKURRENSKRAFT FÖR VÄLSTÅND OCH JOBB
Sammanfattande punkter
• Det viktigaste målet för de nya löneavtalen 2016 är att säkerställa svenska företags
möjligheter att framgångsrikt konkurrera på exportmarknaderna och i konkur­
rensen med utländska företag på den svenska hemmamarknaden. Ett internatio­
nellt konkurrenskraftigt näringsliv är grunden för välstånd och jobb i Sverige.
• För höga reallöneökningar utan motsvarande produktivitetsförbättringar har
motverkat återhämtningen i svensk ekonomi och bidragit till en hög arbetslöshet.
• Sverige har ur ett internationellt perspektiv höga lägstalöner och låg lönesprid­
ning. Lägre trösklar skulle ge fler chansen till jobb. Ökad lönespridning skulle
ge dem som jobbar ökade möjligheter till löneutveckling under yrkeslivet. Det
skulle sammantaget också leda till stärkt konkurrenskraft och ökad tillväxt i
näringslivet.
12
www.svensktnaringsliv.se
OKTOBER 2015
Storgatan 19, 114 82 Stockholm
Telefon 08-553 430 00
Arkitektkopia AB, Bromma, 2015
Konkurrenskraft för
välstånd och jobb