Lär si – sedan gör så

Malmö högskola
Lärande och samhälle
Examensarbete
15 hp, grundnivå
Lär si – sedan gör så
Vägen från en individtänkande skola till en kollektivtänkande arbetsmarknad
Learn This – Then do That
The Transition from an Individual School to a Collective Labour Market
Madeleine Boketun
Evelyn Sondell Orest
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp
Examinator:
Handledare:
Nils Andersson
Ange handledare
Datum för seminarium: 2015-06-03
Handledare: Martin Kjellgren
2
Sammanfattning
Vi som är författare är båda födda och uppvuxna i eller runt omkring Falkenberg. Vi har på
så vis av erfarenhet sett och under våra år på studie- och yrkesvägledarutbildningen
analyserat Falkenbergs ungdomars kulturella upplevelser och förhållningssätt gentemot att
flytta ifrån hemstaden för såväl studier som arbete. För ett år sedan skrev vi vår B-uppsats
med fokus på ungdomar i Falkenbergs tankar om ett liv utanför hemstaden. Det framkom
där att de ungdomar vi intervjuade själva ansåg att de hade ganska liten eller ingen kunskap
om arbetsmarknaden. För att bygga på detta har vi i den här undersökningen intervjuat
personer som på olika sätt möter ungdomarna i samband med övergången från skola till
arbetsliv.
Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med en lärare, en rektor samt två
arbetsledare på olika företag i kommunen som anställer många ungdomar på deras första
jobb. Detta för att ta reda på vad som å ena sidan efterfrågas av arbetsgivarna och å andra
sidan vad skolan förbereder eleverna inför. Vi har med hjälp av dessa intervjuer svarat på
frågor som rör hur skolan respektive lokala arbetsgivare upplever ungdomars övergång från
skola till arbetsliv. Vidare har vi sammanställt resultatet och med hjälp av yrkesverksamma
studie- och yrkesvägledare analyserat de tidigare nämnda respondenternas berättelser. Vi
har med studie- och yrkesvägledarna samtalat om hur de tänker kring övergången och även
hur de tror att vi, som yrkesgrupp, kan arbeta med att göra övergången smidigare.
Avslutningsvis har vi som författare även utifrån ett par karriärteorier analyserat och
diskuterat resultatet. Vi har i den här undersökningen utifrån respondenternas berättelser
valt att använda oss av Savickas Theory of Career Construction, Patton & McMahons
System Theory of Framework, Krumboltz Happenstance Approach Theory samt Lent med
fleras Social Cognitive Career Theory.
Det vi har kommit fram till är att det finns ett par vanliga missuppfattningar som uppstår
när ungdomarna ska gå över från en individtänkande skola till en kollektivtänkande
arbetsmarknad samt att det finns utrymme för oss som studie- och yrkesvägledare att arbeta
vidare med överbryggande åtgärder.
Nyckelord: anställningsbarhet, arbetsliv, karriäranpassningsförmåga, konkurrenskraft,
skola.
3
Förord
Vi vill tacka samtliga av våra respondenter för att de avsatt tid för både intervjuer och
efterarbete som godkännande av resultatsammanställningar och presentationer av sina
respektive yrkesroller.
Vi tackar varandra för ett gott samarbete som medfört många timmars hårt arbete, men
även konstruktiva diskussioner och samtal kring upplevelser och resultat under arbetets
gång. Ett stort tack går även till vår handledare Martin Kjellgren för konstruktiva och
givande förslag samt en positiv inställning till vårt ämnesområde.
Avslutningsvis vill vi tacka Sparbanksstiftelsen i Varberg som genom Campus Varberg
tilldelat oss ett stipendium för det här arbetet och därigenom visat tilltro till dess relevans
för näringslivets och skolans fortsatta utvecklingsarbete på området.
Vi har formulerat problemområdet utifrån kompletterande, alternativt gemensamma,
upplevelser och erfarenheter från olika studiebesök och praktikperioder. Parallellt med
undersökningen har det pågått samtal kring relevanta teorier och metoder för vårt arbete
och begränsningar har överenskommit om i samråd. Vi har genomfört samtliga intervjuer
och strukturerat all text tillsammans.
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ………………………………………………………………………………... 7
1.1. Disposition ………………………………………………………………………….. 7
1.2. Begreppsförklaring ………………………………………………………………….. 8
1.3. Kunskapsbakgrund och förförståelse ……………………………………………….. 9
1.4. Problemformulering ……………………………………………………………….... 9
1.5. Syfte ……………………………………………………………………………….. 10
1.6. Frågeställningar ………………………………………………………………...….. 10
2.Tidigare forskning ……………………………………………………...………….…… 12
2.1. Sammanfattning……………………………………………………………………. 15
3. Teori …………………………………………………………………………………… 16
3.1. Savickas Theory of Career Construction ……………………………………..…… 16
3.2. Patton & McMahons System Theory of Framework ……………………………… 17
3.3. Krumboltz Happenstance Approach Theory ………………………………….…… 18
3.4. Lent m.fl Social Cognitive Career Theory (SCCT) ……………………………….. 19
3.5. Sammanfattning …………………………………………………………………… 20
3.6. Teoridiskussion ……………………………………………………………………. 20
4. Metod ………………………………………………………………………………….. 22
4.1. Urval ……………………………………………………………………………….. 22
4.2. Forskningsetiska ställningstaganden …………………………………………….… 23
4.3. Metoddiskussion …………………………………………………………………... 24
5. Intervjuer med näringsliv och skola …………………………………………………… 26
5.1. Intervju med Adam ……………………………………………………………...… 26
5.2. Intervju med Annika ………………………………………………………….…… 29
5.3. Intervju med Stefan ……………………………………………………...………… 31
5.4 Intervju med Sara ……………………………………………………...…………… 33
6. Intervjuer med studie- och yrkesvägledare ……………………………….…………… 38
6.1 Vägledarnas tankar om begreppen ………………………………….……………… 38
6.2 Egenskaper kontra förmågor och färdigheter …………………….………………… 39
6.3 Vägledning i vid bemärkelse ………………………………………..……………… 40
5
7. Analys – näringsliv och skola ……………………………………………….………… 42
7.1 Arbetsgivarperspektivet ………………………………………………….………… 42
7.2 Skolperspektivet ……………………………………………………….…………… 44
7.3 Sammanfattning ……………………………………………………….…………… 46
8. Diskussion ……………………………………………………………...……………… 47
8.1 Resultatdiskussion ………………………………………………..………………… 47
9. Referenslista …………………………………………………………………………… 51
10. Bilagor ……………………………………………………………..…………………. 55
6
1. Inledning
Ungdomsarbetslösheten är en ständigt aktuell fråga inom politik och media. Att ungdomar
är en speciellt utsatt grupp syns tydligt i statistiken (SCB, 2013) och utan dokumenterad
erfarenhet är det svårt att konkurrera på arbetsmarknaden. Detta medför att ungdomarna
inte får någon nämnvärd inkomst och skapar en negativ spiral då en inkomst även innebär
större möjligheter till att skaffa sig såväl meriter som erfarenheter i form av exempelvis
körkort, utlandsvistelser, resor och studier.
I SCB:s (2013) rapport redovisas för att nivåerna på ungdomsarbetslösheten skiljer sig
mycket från land till land i Europa. I den statistiken ligger Sverige, med 22,9 procent, över
genomsnittet på 21,3 procent. Till det kan jämföras med exempelvis Nederländerna som har
en låg ungdomsarbetslöshet på 7,6 procent. Närmre Sverige ligger Storbritannien och
Finland med sina 21,2 respektive 20,1 procent.
Som snart färdiga studie- och yrkesvägledare kommer vi inom ramen för vår profession
att möta ungdomar dels i skolan på vägen mot arbetsmarknaden och dels ungdomar som
fastnar i den negativa spiralen av att vara arbetslösa. I arbetet med att bryta dessa negativa
mönster anser vi att det är viktigt att ungdomarna skapar sig en mer realistisk bild av
arbetsmarknaden och av sig själva – vilket är var vår kompetens och yrkesroll kommer in i
bilden.
1.1. Disposition
I det här avsnittet redogör och motiverar vi för hur vi har lagt upp texten. Detta för att
underlätta för läsaren att följa med i den röda tråden och samtidigt behålla dess akademiska
tyngd.
Texten inleds med en introduktion till undersökningsområdet med bland annat
begreppsförklaring och kunskapsbakgrund. Därefter sätter vi fingret på problemet som vi
uppmärksammat i övergången från skola till arbetsliv genom problemformulering, syfte
och frågeställningar. Sedan bereder vi undersökningen genom att redogöra för tidigare
forskning för att visa på hur vi kompletterar och breddar kunskapen genom vår egen
undersökning. I teorikapitlet har vi sammanfattat relevanta delar av de karriärteorier som vi
grundar vår analys på.
7
Vidare i metodkapitlet förklarar vi hur vi gått tillväga samt motiverar hur vårt arbetssätt
har påverkat processen och eventuellt resultatet. Vi har ett renodlat resultatkapitel med
rubriken ”Intervjuer näringsliv och skola” följt av ett kombinerat resultat- och analyskapitel
”Intervjuer med studie- och yrkesvägledare”. Detta följs av ett mer renodlat analyskapitel
där vi analyserar resultatet av intervjuerna med näringsliv och skola utifrån de karriärteorier
som redogjorts för i kapitel tre. På detta följer vår egen diskussion innehållande tankar och
reflektioner som uppstått under arbetets gång.
1.2. Begreppsförklaring
I vårt resultat kommer vi bland annat beröra följande begrepp:
Anställningsbarhet – karriärmognad. Beskriver hur redo en individ är för att ta sig ut
på arbetsmarknaden och att där göra ett gott arbete, inte bara för sig själv, utan även för
arbetslaget, gruppen, teamet, företaget, samhället och så vidare. Hillage & Pollard (1999)
beskriver begreppet anställningsbarhet så här:
… möjligheten att få ett första arbete, förmågan att upprätthålla sysselsättningen och göra
övergångar mellan jobb och roller inom samma organisation för att möta nya yrkeskrav, och
möjligheten att erhålla ny anställning, om så krävs, genom att vara oberoende på
arbetsmarknaden och kunna hantera övergångar på arbetsmarknaden mellan organisationer
(Hillage och Pollard, 1999 s. 2).
Vi har genom undersökningens gång, med våra respondenter, reflekterat kring vad som
krävs för att vara anställningsbar i mer specifika sammanhang, men tycker att ovanstående
citat sammanfattar det vi har kommit fram till på ett adekvat sätt.
Konkurrenskraft – hur en individ i förhållande till en annan individ med samma
erfarenhet och liknande bakgrund (till exempel båda unga och uppvuxna i Falkenberg), kan
stå sig gentemot varandra för att konkurrera om samma jobb.
Social kompetens – Nationalencyklopedin beskriver social kompetens som ”förmåga
att umgås och kommunicera med människor i ens omgivning på ett sätt som befrämjar den
sociala samvaron”. De betonar även begreppets vikt inom skola och arbetsliv samt att
förmågan är något som kan övas upp och utvecklas. Hög social kompetens är något
eftersträvansvärt.
8
1.3. Kunskapsbakgrund och förförståelse
Vi har under våra snart tre år på studie- och yrkesvägledarutbildningen fått upp ögonen för
ett glapp mellan ungdomars förväntningar på framtiden och verkligheten efter gymnasiet i
relation till arbetsmarknaden och dess olika parters efterfrågan.
Under vårt andra år på utbildningen skrev vi därför vår B-uppsats (eller
fördjupningsarbete) om just gymnasieungdomars förväntningar på arbetsliv och eventuella
fortsatta studier efter studenten. I resultatet såg vi att ungdomarna vi intervjuade verkade ha
en stor tilltro till framtiden, men att okunskapen om arbetsmarknaden (både lokalt och
globalt) samt vad som förväntas av dem från samhället är stor.
Som grund för föreliggande undersökning har vi läst in oss på tidigare forskning inom
vårt område. Urbas et al. (2014) har undersökt och bekräftat den förförståelse vi har om
arbetsmarknaden i vår hemstad. Den säger att ungdomar i Falkenberg i lägre procentgrad
väljer att studera vidare efter gymnasiet samt att det finns en större efterfrågan på ickeakademiska yrkesgrupper. I jämförelse med snittet i riket ligger Falkenberg under medel
gällande ungdomar som innan 24 års ålder väljer att studera vidare; 36,4 procent i
Falkenberg i jämförelse med snittet på 43 procent. I relation till grannkommunen Varbergs
49 procent blir det extra tydligt (Urbas et al. 2014). Detta bekräftar den bild vi har av att
kommunen har en större del arbetstillfällen som inte kräver eftergymnasial utbildning samt
att måna ungdomar därför inte tycker att det är mödan värt att studera vidare.
Eftergymnasial utbildning innebär inte per automatik större möjligheter till jobb i
hemstaden.
1.4. Problemformulering
Ett område som intresserat oss, med vår B-uppsats i bagaget, är det glapp mellan skola och
arbetsliv som framkommit i resultatet. I Falkenbergs kommun finns det ett överskott på
arbetstillfällen och branscher som inte kräver eftergymnasial utbildning, exempelvis
lagerarbetare och försäljare (Arbetsförmedlingen, 2013).
Endast en tredjedel av företrädarna för de tillfrågade företagen och verksamheterna, som
deltagit undersökningen av Urbas et al. (2014), kräver att deras anställda ska ha
högskoleutbildning. Av de respondenterna som svarat på undersökningen av Urbas et al.
9
(2014) har de flesta tjänster som ägare, högsta chefer, mellanchefer och/eller
personalansvariga. 230 personer svarade, alltså är det cirka 76 stycken som inte kräver
högskoleutbildning för sina anställda. Dessa 230 personer ansvarar tillsammans för ungefär
14 500-15 000 anställda. Det finns inte heller så många möjligheter till eftergymnasiala
utbildningar i staden. Det som värdesätts av arbetsgivarna är istället personliga egenskaper,
men även personer som besitter dessa egenskaper verkar vara få (Urbas et al., 2014).
Med ovanstående i åtanke har vi funderat, diskuterat och reflekterat, både enskilt och
tillsammans, kring frågor som rör ungdomars konkurrenskraft på arbetsmarknaden då de
träder in i arbetslivet. Av särskilt intresse har varit om ungdomar upplevs som
konkurrenskraftiga av personer i sin omgivning, exempelvis av lärare, rektorer och studieoch yrkesvägledare, men även av arbetsledare och rekryterare.
Utifrån dessa funderingar och med Urbas med fleras (2014) rapport som grund har vi
kommit fram till att vi vill undersöka om det finns ett glapp mellan vad skolan förbereder
eleverna för i förhållande till vad näringslivet önskar av eleverna när de kommer ut i
arbetslivet. Genom detta vill vi bidra till en ökad förståelse för huruvida ungdomarna lever
upp till arbetsmarknadens förväntningar eller inte, samt hur studie- och yrkesvägledare kan
arbeta för att göra övergången smidigare.
1.5. Syfte
Utifrån det glapp mellan skola och arbetsliv som framträder i vår förkunskap och
problemformulering vill vi i denna undersökning ta reda på vad lokala arbetsgivare
efterfrågar vid rekrytering, samt hur skolan arbetar för att bidra till att elever som går ut
gymnasiet ska bli konkurrenskraftiga. Vi vill även formulera hur vi tror att studie- och
yrkesvägledare kan arbeta för att bidra till att glappet mellan skola och arbetsliv ska bli
mindre.
1.6. Frågeställningar
•
Hur upplever lokala arbetsgivare ungdomars övergång från skola till arbetsliv
utifrån subjektiva erfarenheter?
10
•
Hur upplever skolans representanter ungdomarnas övergång från skola till arbetsliv
utifrån subjektiva erfarenheter?
•
Hur tänker yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare kring arbetsgivarnas och
skolans tankar om övergången?
Reflektion kring dessa frågor hoppas vi ska kunna vara till hjälp för såväl ungdomar som
andra parter på arbetsmarknaden och inom utbildningsväsendet för att skapa förståelse för
ungdomars konkurrenskraft på arbetsmarknaden.
Vår förhoppning är att den här undersökningen ska komma till nytta för ungdomar och
därigenom medvetandegöra dem om de skillnader som här redovisats mellan vad skolan
efterfrågar och arbetar med i relation till vad som förväntas av dem ute på en arbetsplats.
Vår önskan är också att texten ska komma till användning för en mängd olika
yrkeskategorier, som exempelvis studie- och yrkesvägledare, lärare och rektorer, i skolans
arbete med att förbereda elever för arbetsmarknaden. Vi hoppas även att den ska kunna
vara till nytta för arbetsgivare som vill öka förståelsen kring skolans arbete. Vi tror att
ömsesidig förståelse kan hjälpa parterna att närma sig varandra genom ökad insikt i
varandras tankar och värderingar. Vidare hoppas vi att undersökningen ska skapa ökad
förståelse hos arbetsförmedlare, jobbcoacher, utbildare och dylika yrkesgrupper som möter
ungdomarna i samband med övergången från skola till arbetsliv.
11
2. Tidigare forskning
Urbas et al. (2014) har genomfört en studie om arbetsmarknaden i Falkenbergs kommun.
De beskriver bland annat utbildningsfrågans centrala roll i mötet mellan arbetssökande och
arbetsförmedlare. De sätter även fingret på att många Falkenbergsbor är ovilliga till att
pendla till arbetet. Invånarna i staden värdesätter därför inte högre utbildning då det finns
en bredare arbetsmarknad för individer med lägre utbildningsnivå i kommunen jämfört med
våra grannkommuner Varberg och Halmstad. För att tydliggöra skillnaderna mellan
Falkenberg och andra kommuner, både i Halland och riket som helhet, hänvisar de till
Hilding (2011) samt SOU 2000:47. I dessa texter framgår att utbildning allt mer har blivit
till en normalitet. Detta genomsyrar samhället bland annat genom politiken som i
budgetpropositionen 2000 satte som mål att hälften av landets unga under 24 år ska ha
påbörjat en universitetsutbildning eftersom fler och fler yrken nu kräver gymnasialoch/eller högskoleutbildning.
Som tidigare nämnts var det i Falkenberg år 2012 36,4 procent av ungdomarna som
påbörjade sin högskoleutbildning före 24 års ålder, medan grannkommunen Varberg ligger
närmre det politiska målet med sina ca 49 procent. Jämförelsevis kan nämnas att andra
angränsande kommuner ligger på ca 47 procent (Halmstad) samt ca 36 procent (Hylte). Det
blir tydligt i statistiken att det är länets bruksorter (Falkenberg, Hylte) som ligger på en
lägre procentsats ungdomar som studerar vidare än de lite större städerna (Varberg och
Halmstad).
Urbas et al. (2014) beskriver att 62 procent av de tillfrågade arbetsgivarna rankar
personliga egenskaper på första plats, 19 procent sätter utbildning först och 16 procent
sätter arbetslivserfarenhet först vid rekrytering. Över hälften av arbetsgivarna (52 procent)
har i studien uppgett att de inte värdesätter högskoleutbildning. Detta sett i relation till att
högre utbildning i dagens samhälle medför större chanser till arbete (ekonomifakta.se,
2015) kan vi utifrån statistiken se att Falkenbergs kommun avviker från den normen.
Svensson (2006) och Helve (2003) beskriver komplexiteten i forskning om ungdomars
beteende. Den är, som Svensson (2006, s.31) beskriver ”oftast tvärvetenskaplig eftersom
ungdom är ett begrepp som är intressant ur ett flertal aspekter.”
12
Helve (2003) beskriver komplexiteten genom att betona skillnaden mellan att bo i en
storstad gentemot att bo i en småstad. Vad detta faktiskt innebär för ungdomarnas
möjligheter att förverkliga sina drömmar är ännu inte helt fastställt. Forskning och
utredningar handlar oftast om problematiken med utbildning, arbete och utflyttning och inte
vad bristande utbildningsmöjligheter får för konsekvenser om ungdomarna inte väljer att
flytta.
Falkenbergs stad, med sina 20 035 invånare (SCB, 2010), är en småstad med goda
pendlingsmöjligheter till flera större städer såsom exempelvis Halmstad, Helsingborg och
Göteborg. Trots detta värderar Falkenbergsborna, enligt Urbas et al. (2014), att stanna kvar
i hemstaden utan högre utbildning för att istället konkurrera om jobben som de redan har
behörighet att söka, och de verkar allmänt ointresserade av att pendla trots goda
förutsättningar. Av Helves forskning framgår även att möjlighet till utbildning är av
avgörande betydelse för hur ungdomars flyttbeteende, eller i Falkenberg snarare brist på
flyttmönster, vilket även är tydligt i vår tidigare rapport (Helve 2003, Boketun och Sondell,
2014).
LO (2014) har med hjälp av statistik från Skolverket sammanställt en rapport som pekar
på att det finns en problematik i att allt färre ungdomar söker sig till yrkesförberedande
program. I förhållande till de studieförberedande programmen är det fler ungdomar som
efter avslutat yrkesförberedande program lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. De
belyser även att det av de som inte har slutbetyg från gymnasiet är det 28 procent som inte
är etablerade på arbetsmarknaden, genom regelbundet heltidsarbete eller studier, fem år
efter att de lämnat gymnasiet.
Rapporten (LO, 2014) avslutas med ett antal slutsatser som dragits utifrån statistiken,
bland dessa vill vi lyfta ett par som även har lyfts fram av våra respondenter under arbetets
gång. Alla elevers rätt till APL, och dessutom kvalitetssäkrad sådan, är en viktig del för att
göra yrkesutbildningarna uppdaterade och kompetensen vid avslutad utbildning
eftertraktad. ”Nyckeln till att få ut fler elever på APL är starkare samverkan mellan det
lokala näringslivet, parterna och skolan” (LO, 2014 s. 7). De betonar även att de tycker att
branscherna ska få mer att säga till om gällande utformningen av gymnasieutbildningarna
då det är de som vet hur det framtida rekryteringsbehovet, och dess kompetenser, ser ut.
13
Vidare tas elevernas möjlighet att aktivt tillgodogöra sig arbetsmarknadskunskap i
gymnasiet upp, då arbetsmarknaden blivit allt mer komplex exempelvis genom att fler
anställningsformer, såsom allmän visstidsanställning, har uppkommit. ”Alla program på
gymnasiet bör innefatta ett moment med arbetsmarknadskunskap. Det kan handla om hur
man söker man jobb, vad ett kollektivavtal är och arbetsrättsliga grunder” (LO, 2014 s. 7.)
Lovén (2000) tar i sin avhandling Kvalet inför valet upp hur elever handlar i olika
valsituationer. Även han tar upp varför elever väljer som de gör och hur detta hänger ihop
med studie- och yrkesvägledarnas arbete. Lovén konstaterar i sin avhandling att studie- och
yrkesvägledarnas främsta roll har blivit att vara en typ av lots för att eleverna i årskurs nio
ska göra väl övervägda val till gymnasiet, snarare än faktiskt vägledning. Skillnaden mellan
att lotsa och att vägleda syns framför allt mellan att eleven genom lotsning blir passiv och
inte den som själv äger de alternativ som diskuteras (Lovén, 2000). Inom vägledning är den
sökande själv en aktiv agent som tar ansvar för sina val och beslut.
Lovéns (2000) forskning blir relevant för vår undersökning då vi vill knyta de kunskaper
som vi samlar in under våra intervjuer till hur vi och vår yrkeskår kan arbeta med frågor
som rör relationen skola – arbetsmarknad i vår fortsatta karriär.
Long & Meglich (2013) har undersökt anställningsbarhet utifrån kompetenser inom
virtuellt samarbete. Generellt sett handlar det om förmågan om att kunna kommunicera och
tillgodogöra sig information och kunskap inom teknologin, vilket enligt dem är en
grundläggande faktor för att vara anställningsbar i dagens samhälle. De har granskat vilka
arbetsplatsrelaterade faktorer som medför en ökad förfrågan på teknisk kompetens. De har
även utforskat vilka kunskaper och färdigheter som behöver läras ut för att elever ska kunna
utveckla förmågan att tillgodogöra sig uppdaterad teknisk kompetens samt vilken roll skola
och utbildningsanordnare spelar i utvecklingen av dessa (Long & Meglich, 2013).
Det Long & Meglich (2013) konstaterar i sin undersökning är att för att individen ska
kunna tillgodogöra sig kompetensen av virtuellt samarbete krävs att den redan inom ramen
för sin utbildning får möjligheten att utveckla den. I skolan får eleverna ett forum för att
experimentera, men med utrymme för misstag och utmaningar.
Att få utveckla en
grundkunskap genom att prova sig fram och lära av sina misstag anser författarna kan bidra
till att de utvecklar de färdigheter som gör dem konkurrenskraftiga på en framtida
arbetsplats.
14
2.1. Sammanfattning
Utifrån den tidigare forskning som vi ovan har sammanställt blir det tydligt att det av
arbetsgivare ofta förväntas att anställningsbara individer har förmågan att tillgodogöra sig
vissa specifika förmågor för att vara en god arbetare. Urbas et al. (2014) belyser att det ofta
handlar om personliga egenskaper som efterfrågas och LO:s (2014) rapport pekar på att
många av dessa egenskaper, eller förmågor, bör utvecklas under skoltiden. Vidare styrker
Long & Meglich (2013) detta koncept och tillägger även att skolan är en miljö där fel och
misstag ska kunna ske för att undvika så många av dessa som möjligt när individen senare
inträder på arbetsmarknaden.
Lovén (2000) visar på att studie- och yrkesvägledningens uppdrag i skolan är misstolkad
och präglas av rutiner som hindrar eleverna från att bli aktiva agenter i sitt gymnasieval. Vi
skulle även vilja påstå att eleverna på så vis hindras i utvecklingen av att bli aktiva agenter i
sina egna liv. Därmed tror vi att det finns en risk för att forumet för att lära med avsikten
förbereda sig för sitt kommande ansvar som arbetstagare, som skolan enligt Long &
Meglich (2013) bör vara, minimeras.
Med den bild vi får av detta vill vi därför med denna undersökning påbörja
kartläggningen av vad lokala arbetsgivare i Falkenberg efterfrågar vid rekrytering samt hur
skolan arbetar för att bidra till att tillmötesgå denna efterfrågan. Vi har även fokuserat på
just studie- och yrkesvägledarnas möjligheter att bistå skola och arbetsliv i arbetet med att
förbereda eleverna inför deras fortsatta karriärutveckling för att göra övergången så smidig
som möjligt.
15
3. Teori
Vi har valt att analysera vårt resultat utifrån fyra karriärteorier. Detta har vi gjort för att det
läge som individen står i när den ska tillträda i arbetslivet påverkar den fortsatta
karriärutvecklingen. Vi tror att kunskap om och analys av dessa karriärteorier kan bidra till
ungdomarnas förståelse för deras fortsatta karriärutveckling genom att de själva blir
medvetna om att de är aktiva agenter vid konstruktionen av sin egen karriär.
Vi har valt ut fyra karriärteorier som vi kommer att använda i vår analys. Dessa har valts
utifrån våra respondenters berättelser och de teman vi kan särskilja hos dem. Av den
variation av karriär- och vägledningsteorier som finns har vi här valt ut några av dem som
betonar individen som en aktiv deltagare vid formandet av karriären. Detta har vi gjort
eftersom vi vill få med teorier som både är relevanta för det moderna samhälle vi lever i,
men också för att det är genom dem som vägledning kan leda till förståelse för att aktivt
handlande inom karriären kan medföra en högre grad av måluppfyllelse för den enskilda
individen.
3.1. Savickas Theory of Career Construction
Savickas teori beskriver hur individer bygger sina karriärer genom att ålägga mening på
sina yrkesmässiga beteenden och erfarenheter. Denna ”mening”, eller syfte, kan
åskådliggöras
genom
att
studera
de
mönster
som
upprepas
i
en
individs
livsteman/berättelser.
Teorin består av tre huvudkomponenter: yrkespersonlighet, karriäranpassningsförmåga
samt livsteman. Yrkespersonligheten definieras som individens karriärrelaterade förmågor,
behov, värderingar och intressen. Alltså vad som konstrueras. Karriäranpassningsförmågan
handlar om hur en individ konstruerar en karriär. Avslutningsvis den tredje komponenten,
livsteman, vilket är en narrativ del som fokuserar på varför ett visst karriärbeteende uppstår
(Savickas, 2011).
Savickas begrepp karriäranpassningsförmågan är en vidareutveckling av begreppet
”karriärmognad, vilket togs fram av Super i hans karriärteori. Begreppet beskriver en
individs förmåga att fatta välgrundade beslut gällande karriären (Patton & McMahon,
2006).
16
Ovan nämnda tre komponenter skapar en helhet eftersom varken yrkespersonlighet eller
karriäranpassningsförmåga var för sig kan illustrera den rörlighet som finns inom karriärkonstruktion. Karriärens betydelse för individer och dess dynamiska konstruktion visar sig
genom
berättelser
(livsteman),
vilka
tillsammans
med
yrkespersonlighet
och
karriäranpassningsförmågan kan beskriva hur gårdagens ”jag” blev till dagens, och hur
dagens ”jag” kommer att bli morgondagens. Savickas menar att åtgärder inom karriär
fungerar bäst när alla tre komponenter i hans teori tas med i beräkningen (Patton &
McMahon, 2006).
3.2. Patton & McMahons System Theory of Framework
Patton & McMahon (2006) har i sin teori skapat ett ramverk som innefattar samtliga
karriärteorier i en. Systemteorin är en reaktion mot den traditionella, linjära synen på
omvärlden, dess dåtid, nutid och framtid. Istället menar författarna att vi bör tänka i cykler
för att kunna läsa av och se mönster i vår omvärld (Patton & McMahon, 2006).
Inom System Theory of Framework (STF) är det individen som står i centrum. Teorin
lägger fokus på individens berättelser, genom att individen berättar och återberättar sina
erfarenheter skapas mening och ger dem (berättelserna) olika innebörd vilket hjälper
individen att förstå dem (Patton & McMahon, 2006).
STF tar upp tre kategorier av påverkansfaktorer som inverkar på individens karriärval.
Närmast individen står de interpersonella påverkansfaktorerna; hälsa, personlighet,
funktionsnedsättning, intressen och värderingar. Strax utanför dessa finns de sociala
påverkansfaktorerna; familj, vänner, arbetsplats och utbildning. Den tredje kategorin är
miljö- och samhällsfaktorerna, globalisering, geografi, arbetsmarknad och socioekonomisk
status (Patton & McMahon, 2006).
Slump eller chans är begrepp som löper som en röd tråd genom hela ramverket. Patton
& McMahon (2006) menar på att individens livskarriär blir allt mindre förutsägbar. Denne
behöver därför lära sig färdigheter för att ta ansvar för inriktningen och utvecklingen av sin
egen karriär. Chans definieras av författarna som en oförutsedd händelse som bidrar till att
mätbart förändra individens beteende (Patton & McMahon, 2006). Författarna menar dock
att dessa oförutsedda händelser uppkommer av beslut och handlingar som vårt och andras
system har tagit genomfört. I längden får det konsekvenser som för blotta ögat kan ses som
17
”slump”, men som egentligen är en produkt av samverkan mellan de olika systemen, vi
påverkas alltså av varandra hela tiden.
Vidare är recursiveness, eller återkommande, ett centralt begrepp och används för att
betona den cykliska synen på karriärutvecklingen. Begreppet vill betona dynamiken inom
vårt eget, andras och det ”övergripande” systemet som vi alla är en del av.
Inom teorin lyfts även förändring över tid fram som en del av individens
karriärutveckling. Även detta är en del av interaktionen som ständigt sker inom individens,
liksom omvärldens, system. Exempel på detta är att kompetenser som önskas för ett särskilt
jobb inte är hållbara i längden. Kunskap är inte något vi tillgodoser oss en gång och sedan
behåller för alltid, utan vi lever i ett livslångt lärande. Även detta påverkar olika delar av
systemet allt eftersom. Eftersom vi förändras så förändras även det vi efterfrågar inom
karriären och det arbetsgivarna efterfrågar av individen.
Systemteorin är av betydelse för vägledningen eftersom den dels sätter individen i
centrum och ger den ansvaret för sin egen karriär. Dels erbjuder den ett ramverk som ger
möjlighet att beskriva det komplexa samspel som råder mellan de många influenserna inom
karriärutveckling samt att den enar alla teorier inom samma ramverk.
3.3. Krumboltz Happenstance Approach Theory
Happenstance-teorin (HAT) är en senare del av Krumboltz teori, bestående av Social
Learning Theory of Career Desicion Making (SLTCDM) samt Learning Theory of Career
Counseling (LTCC) (Krumboltz & Levin, 2010). HAT kompletterar de tidigare delarna
genom aspekten av slumpen och hur man kan använda sig av den för att ta sig vidare i
karriären. Individen kan, enligt Krumboltz & Levin (2010) ”plantera bananskal” lite här
och var, vilket i ett senare skede kan göra att man ”glider in” på ett område, en möjlighet,
just därför att ett bananskal har råkat bli utplacerat på ett visst ställe. Det tydligaste
exemplet på detta är kontaktnät. Genom att nätverka och vårda och ständigt vidareutveckla
sitt kontaktnät blir bananskalen här just själva kontakten med andra personer inom olika
verksamheter och på olika nivåer som, om man sköter det snyggt och ger ett gott intryck,
kan leda till diverse möjligheter i form av exempelvis jobberbjudanden.
Krumboltz & Levin (2010) definierar fem egenskaper som är essentiella för att kunna
hantera den här typen av ”bananskalande”, nämligen; nyfikenhet, uthållighet, flexibilitet,
18
optimism och risktagande. Dessa egenskaper krävs det att individen ska inneha eftersom de
hjälper oss att hantera förändringar i vår omvärld vilket kommer att påverka oss som
individer och därigenom även konstruktionen av vår karriär. Egenskaperna kan även
definieras som färdigheter som går att utveckla genom att bli medveten om vikten av dem
och/eller genom samtal och övningar.
3.4. Lent m.fl Social Cognitive Career Theory (SCCT)
Lent, Robert W. (2013) ämnar med teorin förklara hur värderingar, behov, intresse och
talang samverkar i individens yrkesval. Vidare vill de koppla samman hur karriär- och
akademiska intressen utvecklas, hur karriärval fattas och byggs upp, samt hur dessa
genomförs och verkställs.
Inom SCCT finns tre nyckelbegrepp; upplevd självförmåga, förväntat utfall och
personliga mål. Dessa tre beskriver det komplexa samspel som enligt författarna styr vårt
val av karriär (Lent, 2013). Den upplevda självförmågan präglas av tankesättet ”om jag tror
att jag kan så kommer jag att klara det” eller tvärtom. Jag kan ha stort förtroende till min
egen förmåga inom ett område, medan jag inom ett annat har väldigt låg. En låg grad av
upplevd självförmåga kan leda till en självuppfyllande profetia. Viktigt att veta är även att
talang inte räcker, utan att en talang måste övas upp för att kunna konkurrera med andra.
Förväntat utfall representerar vilka tidigare erfarenheter jag har, vilka observationer av
andras resultat som jag har gjort samt den egna känslan vid genomförandet. Detta är den
faktor som styr individens motivation att genomföra uppgiften. Personliga mål,
avslutningsvis, avgör vilken beslutsamhet individen har för att uppnå önskat resultat. ”Är
det ett realistiskt mål?” och så vidare (Lent, 2013).
Inom SCCT är intressen centralt och den intressemodell som Lent (2013) har tagit fram
handlar om de intressen som individen utvecklar under livet och vad det är som gör att just
de intressena uppstår. Att en individ intresserar sig för en viss aktivitet beror på att det är ett
fält som är känt sedan tidigare av individen. Här knyter modellen an till det existentiella
axiomet, vilket är ett begrepp som beskriver att man bara kan vara intresserad av sådant
som man känner till och/eller har provat.
19
3.5. Sammanfattning
Savickas (2011) belyser att det finns ett flertal komponenter som är viktiga vid individens
konstruktion av sin karriär. Yrkespersonlighet, karriäranpassningsförmåga och livsteman
kan vara en definition av resan mot att bli anställningsbar och konkurrenskraftig på
arbetsmarknaden.
STF tar upp en mängd olika påverkansfaktorer som styr vårt val av karriär och även hur
vi tar oss an den. Social uppväxtmiljö, ekonomi, kamrater och geografi är samtliga områden
som på ett konkret sätt påverkar ungdomar i Falkenberg när de i lägre procentuell grad än
ungdomar i andra kommuner väljer att studera vidare efter gymnasiet.
Krumboltz (2010) teori är relevant för vår undersökning då den tar upp möjligheten att
påverka slumpen och inte bara att acceptera läget som det är. Kunskapen om att man som
individ har möjlighet att medvetet placera ut bananskal är nödvändig för att individen aktivt
ska kunna nyttja det, vilket är var vår roll som studie- och yrkesvägledare tar vid. Vidare
tror vi att vikten av ett bra kontaktnät är A och O på arbetsmarknaden idag. Det kommer
därför att vara en viktig del av vår undersökning.
SCCT kompletterar vårt ämnesområde då den tar upp individens tilltro till sig själv och
ytterligare lägger ansvaret för karriärkonstruktionen hos denne. Ungdomars förväntningar
på och tilltro till sin egen förmåga på arbetsmarknaden är något som kommer att analyseras
och diskuteras med respondenterna likväl som av oss författare längre fram i texten.
Vidare tar teorin även upp intressemodellen, vilket pekar på att okunskap om ett område
innebär att man inte heller kan visa intresse för det. Vad detta innebär när det rör
ungdomars okunskap om arbetsmarknaden kommer också att diskuteras.
3.6. Teoridiskussion
Vi har valt att analysera vårt resultat utifrån karriärteorier då det är vår önskan att det här
arbetet främst ska vara till nytta för de ungdomar som läser det. Vi hoppas att vi, genom
den här texten, ska kunna hjälpa ungdomar till förståelse för hur de kan bli aktiva agenter i
byggandet av sin egen karriär.
En alternativ väg att gå hade varit att analysera utifrån ett socialpsykologiskt och/eller
sociologiskt perspektiv. Men med hänvisning till att vårt intresse främst ligger i att ge
20
praktiskt användbar kunskap till ungdomarna så tror vi att karriärteori ger en mer konkret
utgångspunkt.
21
4. Metod
Vi ämnar fortsätta vår undersökning, som påbörjades förra året genom vår B-uppsats
(Boketun och Sondell, 2014), genom att nu fokusera på hur olika parter av
arbetsmarknaden samt signifikanta påverkanspersoner, till exempel lärare, studie- och
yrkesvägledare och rektorer, upplever unga vuxnas (19-29 år) konkurrenskraft utifrån en
lokal arbetsmarknad. Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod eftersom vi vill
undersöka vilka mönster som finns inom valt problemområde (Trost, 2010).
Undersökningen har genomförts i Falkenberg eftersom det är den lokala
arbetsmarknaden och hur den skiljer sig både från grannkommunerna och från rikssnittet
som fångat vårt intresse.
Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med fasta teman, men varierande
ordning och frågeformuleringar utifrån intervjupersonens yrkestitel samt intervjuns riktning
vid genomförandet (Kvale & Brinkman, 2009). Samtliga intervjuer har genomförts av oss
båda för att uppnå högsta möjliga validitet.
Efter intervjuer samt transkribering har vi sedan kodat texterna för att arbetsplatser och
företagsnamn ska förbli konfidentiella. Vi har vidare strukturerat kodningen av
pedagogiska skäl genom att ge arbetsgivarrepresentanterna namn på A (Adam, Annika),
skolpersonalen namn på S (Stefan, Sara) samt vägledarna namn på V (Vanja, Vilma).
Efter insamling av empirin gjorde vi en innehållsanalys (Larsen, 2009) där vi utifrån
teorikapitlet identifierade mönster och motsägelser som kommit fram under intervjuerna.
4.1. Urval
Inom ramen för kvalitativ metod har vi intervjuat en lärare och en rektor om deras
upplevelser av ungdomars konkurrenskraft på arbetsmarknaden samt om hur skolan arbetar
för att förbereda dem inför arbetslivet. Vi har även intervjuat två arbetsledare på två olika
företag i kommunen som rekryterar många ungdomar i samband med att de slutar skolan.
Därigenom har vi fått arbetsgivarnas syn på deras konkurrenskraft samt tankar om vad de
skulle önska att skolan kunde göra mer av för att förstärka den.
22
Avslutningsvis har vi, efter att ha sammanställt resultatet från ovanstående intervjuer
med skola och näringsliv, haft analyserande intervjuer kring resultatet med två
yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare.
Urvalet av respondenter har gjorts genom bekvämlighetsurval (Trost, 2010). Vi skickade
vid undersökningens begynnelse ut förfrågningar till ett tiotal personer som är verksamma
inom ramen för vårt undersökningsområde. Av dessa var det just våra respondenter som
återkom med positivt besked om medverkan. Samtliga respondenter är verksamma inom
Falkenbergs kommuns gränser och en del av vårt personliga kontaktnät.
Vi har i den här studien, liksom i vår föregående (Boketun & Sondell, 2014) valt att
nämna det undersökta området, Falkenberg, vid namn. Det är mer praktiskt och gör texten
mer lättläst, och dessutom att det framstår som lönlöst att dölja ortens namn då det i
referenslistan hur som helst framgår. Eftersom vi även valde att nämna Falkenberg som ort
i vårt tidigare arbete blir det nu naturligt att fortsätta göra det då denna undersökning
bygger på vår tidigare. I vår tidigare undersökning motiverade vi detta med hjälp av
Lennartsons (2011) avhandling där hon berör ett liknande ämnesområde och även där
avsiktligt benämner orten vid namn.
4.2. Forskningsetiska ställningstaganden
Genom
arbetsprocessen
forskningsetiska
med
principers
vår
fyra
undersökning
huvudkrav:
har
vi
följt
Vetenskapsrådets
informationskravet,
samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 1990).
Informationskravet omfattar deltagarens rätt till information kring sin medverkan i
undersökningen, vilka villkor som krävs för deltagande samt vad deras uppgift är. Vi har
använt oss av informationskravet då vi lagt ner tid på att formulera de mail och andra
dokument som vi skickat ut till respondenterna för att de på bästa sätt ska kunna förstå vad
syftet är inför deltagande. Dels vid en första intresseanmälan och dels i uppföljning då varje
respondent har fått möjlighet att läsa igenom, redigera och kommentera på den text vi
sammanställt utifrån deras respektive intervjuer. Vi har tydligt informerat dem om vad som
gäller och att det är deras subjektiva berättelser vi är intresserade av, inte företagets eller
arbetsgivarens åsikter.
23
Samtyckeskravet påvisar den tillfrågades rätt att själv välja om denne vill delta samt
även att avbryta samarbetet. Det upplever vi att vi genom tydlig information samt deras
godkännande av texten innan publicering lever upp till.
Konfidentialitetskravet fokuserar på forskarnas hantering av deltagarnas identiteter och
annan personlig information, vilka ska hanteras konfidentiellt med största varsamhet. Vi
har inte nämnt personnamn eller annan information som kan spåras till våra specifika
respondenter för övriga deltagare eller personer i vår omgivning.
Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlats in för forskningsändamål inte får
brukas i andra sammanhang (Vetenskapsrådet, 1990), vilket vi är medvetna om och ämnar
tillgodose efter bästa förmåga även framöver.
4.3. Metoddiskussion
Vi har genomfört mer eller mindre hela arbetsprocessen tillsammans. Både framtagande av
intervjufrågor, genomförande av intervjuer samt kodning från transkribering till löptext har
gjorts tillsammans, vilket har underlättat för båda författarnas förståelse av processen och
delaktighet i resultatet. Detta arbetssätt har även underlättat urvalet av relevanta teorier och
medfört gott om tillfällen för diskussion kring olika tolkningar och reflektioner kring
intervjuernas genomförande.
Varje intervju transkriberades och gick igenom en datareduktion för att rensa bort
innehåll i intervjuerna som var irrelevant för undersökningen. Sedan sammanställdes
transkriptionerna till löptext i nära anslutning till att intervjun genomförts för att båda
författarna skulle ha den färskt i minnet. Det medförde också att vi kunde arbeta med texten
parallellt med genomförandet av intervjuerna vilket har gynnat effektiviteten i
arbetsprocessen.
Vi skickade i god tid ut intresseförfrågningar till eventuella respondenter, vilket bidrog
till att vi inte behövde stressa utan kunde invänta svar i lugn och ro, vilket gynnat vår
arbetsbelastning. Vi har även arbetat utifrån en ständigt reviderad och uppdaterad att-göralista som har hjälpt oss att planera vårt arbete från dag till dag och från vecka till vecka.
Syftet med de citat som vi valt ut i resultatdelen är för att förstärka viktiga inlägg och
faktorer som tas upp i texten.
Från början var tanken att vi skulle intervjua en arbetsförmedlare för att få med ett
24
ytterligare perspektiv på ungdomarnas övergång från skola till arbetsliv, men tyvärr
lyckades vi inte med detta och när vi sedan istället fick kontakt med tillräckligt många
övriga respondenter gav vi upp försöken.
Vi har funderat över vad det hade gjort för skillnad om vi hade haft en mer strukturerad
frågeguide. Detta tror vi dock snarare hade stjälpt än hjälpt eftersom vi fick ut den
information vi fick genom de samtal som fördes, och vi är båda övertygade om att det ger
en större bredd om respondenterna själva får tala om sina subjektiva upplevelser. Ofta
besvarade flera frågor sig själva på så vis utan att vi behövde uttala varje fråga för sig.
Vi har stött på ett flertal dilemman och fått planera om vårt schema samt formulera om
syfte och frågeställningar ett par gånger. Ursprungligen var intervjuerna med vägledarna
tänkta som en mindre del av vårt arbete, men som ett resultat av att vi bland annat inte fick
tag i någon arbetsförmedlare har deras erfarenheter och tankar fått ta en allt större del. Vi
valde istället att med dem genomföra analyserande intervjuer utifrån den empiri vi samlat
in från skola och näringsliv. Med dem har vi även samtalat om hur resultatet kan komma att
bli relevant för vår kommande yrkesutövning samt vilka deras upplevelser av detta
fenomen är. Dessa intervjuer fick en separat intervjuguide utifrån de teman som vi samlat
ihop genom övrig empiri.
Genom att intervjuerna med vägledarna fick en allt större roll i vår undersökning fick vi
även redigera frågeställningarna för att betona detta.
25
5. Intervjuer med näringsliv och skola
Vi har under det här arbetets gång intervjuat dels representanter för skolan och dels
representanter från näringslivet, samtliga verksamma inom Falkenbergs kommuns gränser.
De representanter inom näringslivet som vi har tillfrågat är anställda hos arbetsgivare som
anställer många ungdomar. Vi har valt att tillfråga personer som arbetar nära ungdomarna
på daglig basis för att kunna genomskåda mönster i ungdomarnas beteende i relation till
arbetsgivarnas efterfrågan. Båda arbetsgivarna är verksamma inom servicebranschen.
Att vi valt företag som båda befinner sig inom servicebranschen är till viss del en slump
eftersom det är personer inom vårt personliga kontaktnät som vi har intervjuat. En viktig
del är också att företagen är olika till sitt yttre, men även har signifikanta likheter då de
bland annat anställer individer utan eftergymnasial utbildning.
Inom skolan har vi intervjuat en rektor och en lärare som båda arbetar med att förbereda
eleverna inför arbetslivet inom ramen för skolans verksamhet.
5.1. Intervju med Adam
Adam är arbetsledare för ett 50-tal anställda och ansvarar för den dagliga driften på
företaget. Han har arbetat på företaget i 14 år och har haft växande personalansvar i 10 av
dessa. Han är med i rekryteringsprocessen vid intervjuer, men vanligtvis inte den som
väljer ut individer utifrån deras ansökningar. Däremot har han ett ansvar för upplärning och
uppföljning av de anställda.
5.1.1. Karriäranpassningsförmåga
Företaget som Adam arbetar på genomför vanligtvis en gruppintervju med ett 20-tal
personer som är aktuella för anställning. Vid varje tillfälle ska sex representanter som redan
arbetar på företaget, som arbetsledare eller chefer, vara med för att kunna observera
deltagarna
i
gruppen.
Gruppintervjun
hålls
ofta
genom
överenskommelse
i
Arbetsförmedlingens lokaler och börjar med information om företaget, ca 45 minuter. Detta
följs av en gruppövning i tre delar.
Deltagarna delas upp i tre mindre grupper och ska i dessa grupper diskutera och sedan i
storgrupp redovisa sitt resultat kring olika teman. Exempel på sådana teman är ”Vad är
26
dålig service enligt dig? När har du upplevt det?” samt ”Vad är bra service enligt dig? När
har du upplevt det?” En talesman per övning ska väljas ut för att föra gruppens talan i den
stora gruppen. Med i var och en av smågrupperna sitter två representanter från företaget för
att främst observera processen.
Adam beskriver sina upplevelser av denna typ av rekrytering på följande sätt: ”Den som
är talesman [i övning] nummer tre är ofta den som får jobb. Den är medel, har väntat, känt
in gruppen och är ”lagom”.”
För att göra ett bra första intryck tycker Adam att man ska ha ett fast handslag, ta
ögonkontakt och le. Han beskriver även vikten av att det lyser igenom såväl i ansökan som
i första mötet med personen att man har ansträngt sig lite. Att man har bifogat en bild där
man ler med sitt CV tas upp som ett exempel.
5.1.1.1. Social kompetens och yrkespersonlighet
Adam menar att öppenhet och lyhördhet för andra människor är grunden för social
kompetens. Han gör en jämförelse med det som benämns som IQ i förhållande till EQ (som
beskrivs som en mätskala för social intelligens/social kompetens). IQ + EQ = sunt förnuft.
Som anställd på samma företag som Adam bör man även ha en förmåga att vara flexibel
och se varje individs specifika behov genom att läsa av personen framför sig. Är det ett
barn eller en person i kostym som vill ha hjälp och hur hjälper personalen dem enskilt på ett
sätt som tillgodoser deras olika behov – att möta kunden där kunden är.
5.1.1.2. Anställningsbarhet och konkurrenskraft
Adam betonar att för att vara anställningsbar måste man ha förmågan att tänka som ett
team. I ett team är man inte separata individer, utan en helhet som arbetar tillsammans. ”Vi
behöver ett team, ett lag, vi behöver olika. En målvakt, en på topp, en back och så
vidare…”
Vidare beskriver Adam att många ungdomar som börjar arbeta på deras företag ofta inte
är anställningsbara enligt beskrivningen ovan när de börjar, men att de som fixar jobbet ofta
är det när de kommer därifrån. På så vis blir anställningen på företaget en möjlighet att
växa in i anställningsbarhet.
27
5.1.2. Missuppfattningar
Som arbetsgivare upplever Adam att det ofta sker missuppfattningar i övergången mellan
skola och arbetsliv. Många ungdomar går in med samma förhållningssätt till arbetet som de
har i skolan, vilket ofta medför missförstånd och konflikter, inte minst i kommunikationen
och de upplevda förväntningarna på relationen arbetare – arbetsgivare.
Att som individ sätta såväl kunderna som teamet före sig själv är ett återkommande
tema. Att lönen ges som ett kvitto på att du har utfört ett arbete och inte som ett ytterligare
forum för självuppfyllelse är en relation som många ungdomar initialt saknar, upplever
Adam.
Även det nya informationssamhällets trend att alltid vara tillgänglig är något som legat
till grund för missuppfattningar mellan arbetsgivarna och arbetstagarna de senaste åren.
Ungdomarna verkar ha svårt för att stänga av sin mobil och lämna den i
omklädningsrummet under arbetstid.
Adam upplever att i skolan medför inte heller sen ankomst direkta konsekvenser för den
specifika individen, vilket gör att nyanställda ofta inte har förståelse för att om man
kommer tio minuter sent utan giltigt skäl så får det konsekvenser. I första hand för teamet
och i andra hand för individen själv. Däremot kan företaget som arbetsgivare inte fylla
rollen som pedagoger och lära ut direkt konsekvenspedagogik då det finns lagar och regler
som till viss del förhindrar detta.
Att utföra sina uppgifter hellre långsammare men med noggrannhet än fort men fel är en
missuppfattning som ofta leder till oeniga förväntningar mellan arbetsgivaren och
arbetstagaren. Adam beskriver att en nyanställd inte alls förväntas vara snabb på jobbet till
att börja med, utan det är viktigare att den, inom rimliga ramar, istället är noggrann.
Att le kan jag inte lära dig, det måste komma inifrån dig, att jag tycker att detta är roligt, jag
vill ge bra service. Snabbheten kommer jag lära dig. Att du ler, det kan jag inte lära dig, det
måste komma ifrån dig.
5.1.3. Nu och då
Adam upplever att helhetstänket hos nyanställda har blivit sämre de senaste åren. En
bidragande orsak till detta tror han är att vi ständigt ska vara uppkopplade i dagens
28
samhälle, alltid vara tillgängliga, alltid få bekräftelse på det vi gör. Detta medför att
ungdomarnas hela liv har kretsat kring att hävda sig själva på ett sätt som föder en
mentalitet av att ha en rad rättigheter, men inga skyldigheter.
5.2. Intervju med Annika
Annika jobbar som arbetsledare och schemaläggare. Hon har personalansvar för i snitt 275
personer, vilket varierar beroende på säsong. Personalansvaret delas tillsammans med ett
team på 4 andra personer. Hon har arbetat på företaget i ca 10 år och haft sin nuvarande
tjänst sedan 2011. Annika ansvarar dels för schemaläggning och dels för den dagliga driften
som bland annat innebär planering och delegering av arbetsuppgifter för varje enskild
individ varje dag samt semester- och ledighetsansökningar.
5.2.1. Karriäranpassningsförmåga
För att göra ett gott första intryck på Annika ska ha man ett fast handslag, vara glad och
positiv samt ta ögonkontakt. Som arbetsledare och schemaläggare är Annikas första kontakt
med de nyanställda vanligtvis via telefon och mail. Denna kontakt kan dock lätt bli
ansträngd, då sådana samtal ofta handlar om att de anställda inte kan arbeta vissa dagar och
Annika beskriver att hon därför vid det första verkliga mötet försöker lägga allt som
kommit upp under dessa åt sidan.
5.2.1.1. Social kompetens och yrkespersonlighet
Annika beskriver social kompetens som mätbar genom hur man bemöter svårare, ibland till
och med otrevliga, kunder. Det finns en mängd sätt att hantera besvärliga kunder på, och
hon beskriver att av anställda med social kompetens kan hon ibland bli imponerad över hur
smidigt personalen som hon arbetsleder löser vissa situationer. Hon beskriver detta på
följande sätt:
Om en person är helt ny i kassan har de en pin på tröjan där det står ”Ny på avdelningen”.
Ibland kommer det fram kunder som är upprörda över att det tar lång tid och frågar faddern
till den nya varför vi sätter helt nyanställda personer i kassan. Om den nya personen då
skojar till det och svarar ”alla är vi nya till en början” tycker jag att det är ett tecken på
29
social kompetens. Det är otroligt viktigt att kunna ta olika sorters människor vid olika
sorters humör och sinnesstämning.
En annan viktig del av social kompetens är samarbetsförmåga och förmågan att kunna göra
skillnad på sak och person. Dessa är färdigheter som spelar in för lagkänslan på
arbetsplatsen.
5.2.1.2. Anställningsbarhet och konkurrenskraft
Anställningsbarhet är ett svårt ord, tycker Annika. Det hon ser framför sig är en person som
uppfyller deras krav för att en individ ska kunna få anställnings hos dem, då är denne
anställningsbar. Eftersom Annika upplever att individen inte har speciellt höga krav på sig
för att vara anställningsbar på företaget förvånas hon samtidigt lite över att det alltid finns
några ungdomar, och för den delen andra, som inte lever upp till dessa. ”Så länge de är
glada och framåt är vi jättenöjda med det och det funkar jättebra.”
5.2.2. Missuppfattningar
Annika upplever att det finns ett glapp mellan skola och arbetsliv då många ungdomar inte
kan relatera till vikten av att ha ett jobb och vad det innebär för tryggheten som vuxen
medborgare i samhället. Det ses istället endast som en källa till inkomst så att man kan
planera sin fritid. Ofta planerar ungdomar jobbet utefter vad de planerar att göra på fritiden,
berättar Annika.
Många ungdomar verkar tycka att de har ”rätt” till att jobba – men inga skyldigheter. Att
regelbundet komma för sent till jobbet ses, av ungdomarna, inte i aspekten att någon annan
då får en högre arbetsbörda då de kanske måste genomföra arbetsuppgifter som den som
kommer för sent skulle ha gjort.
Annika beskriver också att många ungdomar verkar ha svårt för förståelsen av kvalitét i
arbetet. Många ungdomar ser bara att det ska gå fort och låter kvalitén komma i andra hand
istället för att först lära sig göra jobbet på ett korrekt, kvalitetsmässigt sätt och sedan lära
sig att öka tempot på dessa rutiner.
30
5.2.3. Nu och då
Företaget som Annika jobbar på upplever hon har genomgått en förbättring av sin
rekrytering de senaste åren, vilket hon tycker har medfört att trots att de nu tar in en större
mängd nyanställda så ser de även bättre resultat av sin rekrytering. Det som saknats på
senare år är dock en förståelse för företaget som en helhet och inte på jag, mig och mitt eget
som individ.
5.3. Intervju med Stefan
Stefan arbetar som rektor på en gymnasieskola i Falkenberg. Han har arbetat i Falkenberg
sedan 1997 och som rektor sedan 2006.
5.3.1. Karriäranpassningsförmåga
Att som rektor inneha kontakt med företagare som tar emot elever som går på
yrkesförberedande program och genomför arbetsplatsförlagt lärande (APL) medför en viss
insikt i vad näringslivet önskar av sina framtida anställda.
Ja, alltså en sak som jag inte har nämnt men som alla arbetsgivare säger [är] att komma i
tid… Liksom pålitlig, kan man ju säga. Bilen kan ju krångla men okej då ringer man innan,
man ringer inte en timme efteråt, man ringer när det händer så ingen sitter och väntar på en
och är orolig att det hänt någonting.
Att individen visar på att den är punktlig och pålitlig är viktigt. Allt kan ju hända, men att i
den stunden tänka ett steg längre och meddela sig. Att ha en helhetsförståelse för att någon
på arbetsplatsen kanske blir orolig.
Att inneha en helhetsförståelse är även nödvändigt för att kunna tänka på kvalitén i
arbetet som ska göras. En nyanställd behöver inte vara bäst på allt, men åtminstone kunna
se skillnad på ett bra genomfört jobb och ett dåligt genomfört jobb. Helhetsförståelse
innebär också förmågan att tänka ekonomiskt, att ha en ”viss förståelse för systemet, alltså
om jag lägger 40 timmar på den här grejen som borde ta två timmar, blir det för dyrt, så
ingen är beredd att betala för det företaget kan komma att gå i konkurs…” Det kanske inte
tar 40 timmar om man inte varvar med att stå och leka med telefonen varje halvtimme.
31
5.3.1.1. Social kompetens och yrkespersonlighet
Förmågan att kunna samarbeta med andra är det tydligaste sättet att kunna mäta social
kompetens. Att inte bara vara duktig själv, på sitt håll, utan att tillsammans med andra
genomföra ett gott samarbete. Den förmågan innehåller många olika kompetenser som att
vara lyhörd, att sätta sig in i andras perspektiv, att kunna vrida och vända på en fråga till
olika perspektiv till exempel. Att kunna anpassa sig och ha en flexibilitet för att kunna
smälta in i olika sammanhang. Stefan beskriver detta genom förmågan att bli en del av
arbetslaget:
…man är med i snacket [när man] käkar frukost till exempel, [det] gör man ju inom
elindustrin, man äter frukost ihop där vid 9-tiden liksom. Man är med och snackar istället
för att sitta med mobiltelefon.
5.3.1.2. Anställningsbarhet och konkurrenskraft
Stefan upplever inte att en elev har någon större konkurrenskraft i sig, bara för att denne
just slutat gymnasiet. Däremot förmågan att vara nyfiken och intresserad när man kommer
till ett nytt sammanhang/en ny arbetsplats, det skapar konkurrenskraft. Att som nyanställd
visa intresse för företaget och en vilja att lära sig är viktigare än att kunna allt från början.
Inte annat märker man när elever är ute på APL, det kan variera men det är ganska ovanligt
att elever som är väldigt framåt i skolan plötsligt blir väldigt passiva […] när de kommer ut
på en arbetsplats, det kan hända men det är inte så vanligt. Då är du kanske van vid tvärtom,
[…] en elev som kanske inte alltid har haft så lätt för sig här i kurserna visar på kvalitéer när
de kommer i ett annat sammanhang...
Däremot när det kommer till kunskaper inom ny teknik skulle ungdomarna som tar
studenten kunna ha mer uppdaterade kunskaper än personer som arbetat i kanske 25 år.
Dessa kunskaper kanske däremot inte skiljer så mycket gentemot de som tog studenten för
bara fem år sedan.
5.3.2. Missuppfattningar
När en individ kommer till en ny arbetsplats så vill denne känna att den duger. Där kommer
prestationen in som en tydlig del, ambitionen är att prestera väl för att duga. Ungdomar tror
ofta att detta handlar om att vara snabb, vilket är en viktig del, men kanske inte till att börja
med. Stefan tror att detta är en vanlig missuppfattning som ungdomar har inför arbetslivet.
32
Lägg till att individen i fråga inte har arbetat tidigare så har denne inget att jämföra med,
vad som är normalt arbetstempo, utan att strävan alltid är att vara så snabb som möjligt.
Till ungdomar som ska ut i arbetslivet vill Stefan därför tipsa om att våga ta sig tid att
lyssna in och ta till sig ny kunskap på en ny arbetsplats, men att samtidigt vara social och
inställd på att saker förändras över tid. Alla rutiner kommer inte att fortsätta att genomföras
på samma sätt allteftersom tekniken utvecklas och nya kompetenser och annan kunskap
efterfrågas. ”Var inte rädd för förändringar. Var social på arbetsplatsen och ta det lugnt och
lyssna in så att du lär dig rutinerna.”
5.3.3. Nu och då
Jämfört med för en 30-35 år sedan uttrycker Stefan att samhället har blivit mer
individualistiskt. Det innebär att det som individen tycker är roligt i stunden blir mer
relevant än vad laget/teamet/företaget efterfrågar. Likaså har tillgängligheten ökat. Alltså
vill många plocka upp och kolla av mobiltelefonen varje gång den plingar till, även när de
är på jobbet. Men det gäller ju lika mycket vuxna som ungdomar.
Stefan har en teori om att det, genom tillgängligheten, har blivit så att de umgås och
pratar mer med sina jämnåriga än med sin familj och äldre släktingar. Kanske är det där
som klyftorna skapas när ungdomarna sedan kommer ut på arbetsmarknaden och förväntas
kunna samarbeta med personer i alla åldrar. Men han säger också att ”många [av]
samhällets trender är ju sällan beroende på bara en enda sak”.
För att minska gapet mellan de nybakade studenterna tror Stefan på införandet av mer
praktik, även för studieförberedande program. Han berättar vidare att de planerar att införa
mer organiserad skuggning, det vill säga att följa med och se hur det ser ut på olika
arbetsplatser, för elever även på dessa program framöver.
5.4. Intervju med Sara
Sara är 46 år och jobbar som lärare i allmänna ämnen. Hon har haft nuvarande tjänst i 13 år
och är sedan ett år tillbaka även förstelärare. Sara har en bred tidigare arbetslivserfarenhet
inom bland annat industri, restaurang och socialt arbete. Hon är även ideell ledare och
utbildare på sin fritid.
33
Sara har i ryggsäcken med sig en avbruten gymnasieutbildning på studieförberedande
program och har sedan läst upp sin behörighet på folkhögskola och Komvux varpå hon
sedan har utbildat sig till lärare.
5.4.1. Karriäranpassningsförmåga
Sara vill sätta egenskaper i kontrast till förmågor. En egenskap är att vara kreativ, det är
någonting som är en del av mig och min personlighet. En förmåga är att exempelvis
omsätta kreativiteten till något praktiskt. Hur jag handlar och hanterar mina egenskaper på
ett sätt som kan gynna ett arbetsliv. Sara menar att en förmåga är knuten till sysselsättning
och hur en individ använder sina egenskaper, genom förmågor, för att göra ett så gott arbete
som möjligt.
… söker man något speciellt för att komplettera ett team. ”Vi behöver en pladdermaja för att
lyfta de här tysta människorna som sitter i hörnet och som inte annars skapar någonting” –
ja, då kan man fråga efter egenskaper. Men om jag behöver någon som utför en speciell
uppgift måste jag fråga efter en förmåga. Sen så tror jag att det är jätteviktigt att tänka
igenom både sina egna egenskaper och förmågor men jag tror att man ska fokusera när det
kommer till konkurrenskraft och anställningsbarhet då måste man i första hand fokusera på
förmågor snarare än egenskaper. Och att få ungdomar att förstå att det är deras förmågor
som betyder någonting.
Det är viktigt att lära ungdomar att skilja på de personliga egenskaperna och yrkesmässiga
färdigheterna. Det framstår som nyckeln till att skilja på sak och person inom arbetslivet,
och inte minst i arbetssökandet. Sara lyfter att oförmåga mellan att skilja på egenskaper och
förmågor, även i faktiska platsannonser och vid anställningsintervjuer, kan vara besläktat
med ungdomarnas allt sämre hälsa:
… de tror att när de söker jobb och får avslag så tror de att de bedöms på grund av bristande
egenskaper. De tar det personlig istället för att se att de kanske inte har framhävt sina
förmågor, som jag sa innan, lyfta det man kommer att tillföra, det jag kan erbjuda. Istället
för att säga att jag är en pigg och glad person. […] det kanske inte är det som behövs för att
packa lådor på CDON.
34
5.4.1.1. Social kompetens och yrkespersonlighet
Begreppet social kompetens är ett stort ord, tycker Sara. För att vara socialt kompetent ska
en individ vara en god lyssnare, kunna föra sin talan, forma sig efter omgivningen – men
utan att förlora sig själv, vara flexibel och att balansera mellan att anpassa sig gentemot
omgivningens behov samtidigt som integriteten bevaras.
Jag vet många som har gått ut skolan med väldigt bra betyg, men som kanske inte om man
då går utefter studieresultat skulle kunna konkurrera, stå först i kön på en himla massa jobb
men dem har inte riktigt den sociala förmågan. Eller inte förmågan att lyssna och förstå vad
det egentligen är som krävs av dem när det kommer in med bomber och granater; ”jag
kommer att göra detta bättre.” – Jättebra, du kan väl börja med att sortera posten…
Sara upplever att social kompetens kan skilja sig åt beroende på sammanhang men har
gemensamt förmågan att kunna läsa av och förstå vad som krävs i det specifika
sammanhanget och att anpassa sig efter detta utan att förlora sin integritet.
5.4.1.2. Anställningsbarhet och konkurrenskraft
Vid samtal om begrepp som anställningsbarhet och konkurrenskraft uttrycker Sara en
frustration över ordvalen. Anställningsbarhet innebär enligt henne att vara hel och ren samt
att kunna förstå att jobb är viktigt, och inte bara en rättighet. Även lojalitet till arbetsgivaren
är viktigt i detta sammanhang.
Studienivå har betydelse för anställningsbarhet då alltfler jobb kräver utbildning för att
kunna ta en viss anställning. Men det är inte det som gör en individ anställningsbar. Många
som har gått i skolan med väldigt bra betyg har inte den sociala förmågan som krävs för att
vara anställningsbar. Förmågan att lyssna och förstå vad som verkligen krävs av dem när de
kommer till en arbetsplats.
… sen så kan ju den vara halt och lytt och inte ha färdiga betyg men har man kompetensen
för jobbet så är ju man anställningsbar. Jag tror inte det finns någon som är direkt
oanställningsbar. Problemet är ju att det har blivit ett sådant fokus på akademiska resultat,
akademiska meriter, så de människor som inte uppfyller samhällets väldigt fyrkantiga krav
på studiegång och sådant har ju ganska svårt om man då inte har en pappa som är
egenföretagare eller kontaktnät […] och så tror de att de måste ha A i alla ämnen för att vara
anställningsbara och det är ju inte sant.
35
Vidare är konkurrenskraft ett begrepp som är svårt att koppla till mänskliga situationer,
enligt Sara. Att någon skulle vara bättre än någon annan och därmed ha bättre
konkurrenskraft är ett förhållande som inte går hem.
Även förmåga att lösa problem och ta initiativ är enligt Sara viktiga för
anställningsbarheten. Samt en medvetenhet om det livslånga lärandet och att en individ inte
är fullärd bara för att den har tagit examen, utan att en hel livstid av nya lärtillfällen väntar
även som yrkesverksam. Vidare menar Sara att det krävs ett visst mått av självinsikt för att
om en individ saknar en kompetens, som en arbetsgivare kräver, då kunna se det som en
möjlighet att lära sig den kompetensen, istället för att låta sig besegras.
5.4.2. Missuppfattningar
Att fokusera på akademiska resultat och att en individ ska ha högsta betyg i alla ämnen för
att vara anställningsbar tror Sara är en vanlig missuppfattning bland gymnasieungdomar.
Som nämnts tidigare kan en ungdom ha betyget A i alla ämnen utan att för den sakens skull
kunna kommunicera och applicera dessa kunskaper, vilket krävs för att vara
anställningsbar.
Skillnaden mellan egenskaper och förmågor är något som även tidigare framkommit
som en vanlig missuppfattning bland ungdomar. Om de fått höra att de är bäst på allt hela
sin uppväxt och sedan ratas av arbetsgivare efter arbetsgivare uppstår en konflikt mellan
sak och person som kan leda till missuppfattningar som får som följd att de tar negativa
besked som rör yrkespersonen personligt.
5.4.3. Nu och då
Sara har observerat ett paradigmskifte på arbetsmarknaden. Många företag och
organisationer, inte minst de inom industrin och handeln, övergår allt mer från ett platt
organisationssystem till en brantare hierarki. Hon tror även att det kommer att bli ännu mer
fyrkantigt innan det vänder tillbaka till ”chefen är kompis”-tänket som rått på sistone.
Även synen på relationen mellan individen och kollektivet har förändrats. Tidigare var
det ”vi i klassen” som tog sig an uppgifter och genomförde förbättringskampanjer, medan
samhället idag präglas mer av ett individualistiskt tänkande där individens enskilda behov
går före gruppens.
36
Vidare akademiska distinktioner som Sara som svensklärare kan se är stora skillnader i
ordförråd hos eleverna nu mot tidigare. ”Det är inget fel på tankarna, men de kan inte
förmedla detta i skrift på ett strukturerat sätt.” Har en individ inte språket genom vilket den
förmedlar sina förmågor, styrkor och svagheter och kommunicerar med andra så blir det
även svårare att utveckla anställningsbarhet. Det blir även svårt att förstå andra och
varandra vilket då lättare leder till missförstånd och därmed frustration när
konversationerna går om varandra utan att landa.
I framtiden kommer det vidare bli ännu mer viktigt att kunna styrka sina kompetenser
med akademiska resultat och så vidare innan den efterfrågan börjar minska igen. Sara
motiverar detta med att trenderna går i cykler. Historien återupprepar sig.
Om Sara fick bestämma skulle det införas mer praktik på de studieförberedande
programmen. Att ekonomielever inte bara får träffa en jurist och en civilekonom som
kommer på besök i skolan vid en lektion utan faktiskt får följa med ut i arbetet på banken
en dag genom APL, det tror Sara hade gjort stor skillnad. Vid fråga om hon fick en
obegränsad budget med vilken hon kunde göra vad hon vill för att förbättra övergången
mellan skola och arbetsliv för eleverna svarade hon enligt nedan:
För det första skulle jag definitivt använda en hel del pengar till mer kontakter mellan
arbetsgivare och skulle se att man hade APL, även på studieförberedandeprogrammen. Jag
fick reda på nu i Stockholm i veckan att Skolverket med regeringens goda minne har börjat
jobba med den frågan för att se till så att APL:en kvalitetssäkras genom att skjuta till pengar
både för utbildning av APL handledare och pengar som morot till företagen som tar emot.
Det tycker jag är jättebra, synd att det behövs men samtidigt så tror jag att det är en väg som
man måste gå. […] Det handlar jättemycket om hur samhället ser ut i övrigt. […] Men det är
jättesvårt för folk har inte tid att ta emot, så det hade jag velat ändra på, faktiskt.
37
6. Intervjuer med studie- och yrkesvägledare
Vanja är studie- och yrkesvägledare och anställd av kommunen. Hon arbetar vanligtvis med
högstadie- och gymnasieungdomar. Vilma är även hon studie- och yrkesvägledare och
anställd av kommunen. Vilma arbetar främst med unga vuxna och vuxna via kommunens
vuxenutbildning.
Inledningsvis frågade vi vägledarna vad de hade för tankar om det resultat som vi har
fått fram i de tidigare intervjuer vi genomfört. Vanja tycker att delar av resultatet påvisar en
negativ bild av ungdomarna som kommer från gymnasiet, vilket hon själv inte håller med
om. Hon pekar istället på svenska ungdomars konkurrenskraft i andra länder, såsom Norge,
där de är högt eftertraktade.
Vilma tycker å andra sidan att resultatet verkar stämma bra överens med hennes
personliga uppfattning, men ställer sig frågande till om det egentligen enbart är skolan som
är huvudansvarig för övergången. Hon belyser även föräldrars, jämnårigas samt rådande
samhällsklimats påverkan på individen.
6.1. Vägledarnas tankar om begreppen
Vilma beskriver social kompetens som att individen har ögonkontakt, följer med i
samtal och annat som händer i omgivningen samt att individen försöker föra en
konversation även om den inte är duktig på det. Hon beskriver också att hon har en
personlig uppfattning om att social kompetens, för de som arbetar inom service, är något
som bör finnas i ryggraden. Helt enkelt ”att förstå innebörden av vad en kundkontakt
innebär, inte alla som tänker på det eller förstår det”, beskriver hon. Hon beskriver även att
det finns en gråskala av social kompetens och att det delvis är en förmåga som går att träna
upp, men att individen i sig själv måste ha med sig en grundläggande förmåga från
barnsben för att kunna ytterligare förstärka den.
Anställningsbarhet och konkurrenskraft är begrepp som Vanja upplever går hand i hand
till viss del. För att vara den som får jobbet måste individen inte bara vara anställningsbar i
arbetsgivarens ögon, det vill säga att inneha de grundförmågor som efterfrågas. Individen
måste också ha något som utskiljer sig från de övriga sökandena som uppfyller kriterierna.
Både anställningsbarhet och konkurrenskraft blir på det viset även något som kan
38
variera beroende på vad för typ av jobb det är individen söker, eftersom olika förmågor och
spetskompetenser efterfrågas av olika arbetsgivare och branscher.
Nu tänker jag bara ungdomar, hur kan man få dem […] att bli grundanställningsbar. Då skulle jag
kunna tänka mig att det borde räcka att man är genuin och ärlig och noggrann och lyhörd.
Ovanstående citat kommer från Vilma och tar upp ett, för oss, nytt begrepp
(grundanställningsbar), men som sätter fingret på vad Adam, Annika och Vanja har
benämnt som ”hel och ren, ta i hand och ha ögonkontakt vid första mötet”. Det är en
grundläggande värdering som utifrån vår undersökning verkar vara genomgående i
resultatet.
Vidare konkurrenskraft har individen, enligt Vilma, om denne kan framhäva sina egna
styrkor på ett ”lagom” sätt ”eftersom vi i Sverige är medelmåttavis”, men ändå visa
framfötterna och vara intresseväckande. En individ får inte vara för mycket, men ska ändå
sticka ut på ett ”starkt och positivt sätt”.
6.2. Egenskaper kontra förmågor och färdigheter
Samtliga informanter som vi har intervjuat under vår undersökning är överens om att
konsekvenstänk och helhetsförståelse är något som ungdomar överlag saknar. De är även
överens om att det är ett svårt område att angripa och göra något åt.
Vilma menar att dialog mellan skola och näringsliv är viktigt för att bidra till elevernas
helhetsförståelse av arbetsmarknaden. Skolan bör mer medvetet och aktivt arbeta för att få
en röd tråd av vägledning i vid bemärkelse genom hela skolgången och inte bara som
punktinsatser när studie- och yrkesvägledarna går in och gör ”sin grej”. Även mer fysiskt,
direkt
samarbete
mellan
skolan
och
näringslivet
samt
myndigheter
såsom
Arbetsförmedlingen nämns.
Vanja är även hon inne på den röda tråden, men knyter det framför allt till en metod
genom att låta ungdomarna få se mer av arbetslivet under skolgången. Skolan skulle kunna
göra mer för att koppla skolan och dess olika ämnen tydligt till arbetslivet. Exempelvis
genom att betona i vilka sammanhang som ungdomarna kommer att ha nytta av kunskapen
i arbetslivet och på så sätt skapa helhetsförståelse. Att ungdomarna får möjligheten att
relatera till att det de lär sig nu kommer de att ha nytta av i framtiden genom att ställa sig
39
frågan; ”Vad leder skolan till?”. Detta överensstämmer med övriga informanters förslag om
att införa mer APL på samtliga gymnasieprogram.
Vägledarna reagerade på det som kommit upp kring relationen egenskaper och
förmågor. De tycker att det lyser igenom en efterfrågan av förmågor hos arbetsgivarna,
snarare än egenskaper. Men gränslandet där är hårfint och vad som är en egenskap och vad
som är en förmåga, eller kanske framför allt vad som krävs för att utveckla en förmåga, är
oklart. Social kompetens tas av Vilma upp som ett exempel. Hon uttrycker att för att vara
socialt kompetent måste man ha förmågan att hänga med i det som händer i omgivningen
samt att se och följa vissa normer som det sociala samspelet bygger på, exempelvis
ögonkontakt. Men för att utveckla den förmågan under skoltiden tror hon att det krävs att
individen har fått möjlighet att börja bygga grunden för den redan under tidig barndom och
uppväxt.
Om vi antar att social kompetens är något som behöver grundas redan de första åren i ett
barns liv – kan då skolan verkligen ställas som ansvariga för att utveckla denna kompetens?
Så länge förskolan är frivillig och föräldrarna, vare sig de vill eller inte, spelar en
avgörande roll för barnets tillvaro är det kanske snarare i hemmet som det grundläggande
ansvaret ligger, menar Vilma.
6.3. Vägledning i vid bemärkelse
Vanja belyser vikten av att ha förebilder, och att vara en förebild. Hon tar upp Zlatans bok
som ett exempel på detta och säger att hon har träffat flera unga, framför allt, killar som
inte säger sig läsa mycket på fritiden annars, men Zlatans bok (Ibrahimović & Lagercrantz,
2013) har de läst och uppskattat. Att vara en förebild för ungdomarna är kanske till viss del
studie- och yrkesvägledningens uppdrag, eller åtminstone möjlighet, men framför allt hela
samhällets ansvar. Vanja upplever att många unga saknar en tydlig förebild, och då kanske
framför allt en förebild som står så pass nära dem att de har möjlighet att se hela livet, även
motgångarna. För att fortsätta med Zlatan-exemplet så ser många bara hans framgångar,
medan boken ger läsaren möjlighet att följa hans karriär från början till dags läge. Vanja tar
även upp syskon som en förebild som kan stå nära nog för att göra ett realistiskt intryck.
Zlatan ger hopp. Han har ju haft en bakgrund, inte samma sak att alla lyckas, men det är bra
att ha fler Zlatan. Jag försöker hitta… [och] berätta om elever jag haft som lyckats bra, i
40
skolan är det väldigt skoltrötta, men så med tiden hittar det rätt. Nu har jag en del goda
exempel att inge lite hopp.
Vanja förvånas nästan över hur stort förtroende elever visar henne inom ramen för deras
samtal. Hon har ett gott förtroende till att även den uppväxande generationen kommer att ha
samma förmåga att ta över ansvaret för vår omvärld som tidigare generationer har haft
innan dem.
Vilma hade gärna fört in mer vägledning genom hela skolgången. Gärna från tidigare
åldrar, men åtminstone mer integrerat under alla tre gymnasieåren.
Det är nog många gymnasieelever som aldrig träffar studie- och yrkesvägledaren mer än de
kommer in i klassen och informerar om någonting eller åker iväg på mässa. Men just att få
den här vägledningen, det räcker ju inte med bara en gång om man ska göra bra påverkan,
kan behövas både i ettan, tvåan och trean egentligen. Men det är ju i de bästa av världar.
Vilma uttrycker också behovet av mer integration mellan lärare och vägledarna samt att
övrig skolpersonal får insikt i vad vägledning är, samt att lärarna ibland själva är delaktiga i
den, exempelvis när de skriver Cv:n i svenskan. På så vis kunde vägledarna ta del av vad
som har gjorts i klasserna och under de enskilda samtalen ta upp dessa faktorer som grund
för att bygga vidare på samtalet. ”Det är hela skolans ansvar med studie- och
yrkesvägledning”, som det heter. ”Sett i det långa loppet kanske det är en vinning ändå.”
Ändå ger Vilma uttryck för att många av de elever som hon träffat för fem år sedan när
hon möter dem idag inte verkar relatera alls till att de har träffats och haft samtal tidigare.
Vanja ger uttryck för att många ungdomar idag inte verkar vilja växa upp på samma sätt
som hon gjorde när hon var liten. Det är ”inte så kul att vara vuxen, tydligen […] Det är
lite skrämmande att man inte vill bli vuxen”. Detta är den största skillnaden som Vanja kan
se mellan ungdomar förr och ungdomar nu.
41
7. Analys - näringsliv och skola
Vi har i vår undersökning intervjuat olika representanter inom skola och näringsliv för att ta
reda på hur dessa upplever ungdomars övergång från skola till arbetsliv. Vi har å ena sidan
tagit reda på vad i Falkenberg lokala arbetsgivare efterfrågar samt hur skolan i sin tur
arbetar för att förbereda eleverna inför detta. Med vår kommande yrkestitel hägrande vill vi
även fokusera på hur studie- och yrkesvägledare kan bidra till att göra övergången lättare
och bidra till att ett eventuellt glapp mellan skola och näringsliv ska bli mindre.
Utifrån detta syfte har vi tagit reda på hur å ena sidan lokala arbetsgivare och å andra
sidan skolan upplever ungdomarnas övergång från skola till arbetsliv samt hur vi som
studie- och yrkesvägledare, till exempel med hjälp av karriärteorier, kan arbeta för att göra
övergången smidigare.
Vi kommer i det här kapitlet att analysera vårt resultat med hjälp av tidigare nämnda
karriärteorier.
7.1. Arbetsgivarperspektivet
Som arbetsgivare var Adam och Annika samstämmiga i mångt och mycket. Med början i
samtal kring vad första intrycket har för betydelse för den fortsatta utvecklingen mellan
arbetstagare och arbetsplats var de överens om att de små sakerna är det som gör den stora
skillnaden. Det kan till exempel vara att man lägger tid på att skicka med en bild med sin
ansökan och att man har ett fast handslag, ler och ser personen man hälsar på i ögonen när
man kommer till en intervju eller introduktionsträff.
Både HAT och STF skulle kunna förklara fenomenet med första intrycket. STF förklarar
varför första intrycket framstår som så viktigt genom att det för med sig konsekvenser som
i långa loppet föder en positiv förändring i företagssystemet och därmed för individen själv.
Att se glad ut vid första mötet med en arbetsgivare är en sådan där undermedveten grej
(som förvisso givetvis även kan vara medveten) som får konsekvensen att den individen
framstår som mer representativ och attraktiv för ett arbete än någon som ser allvarlig ut.
Positiva erfarenheter av personer som gör ett gott intryck med hjälp av dessa sociala koder
föder en cykel som när den upprepas befäster mönster.
42
Vidare att en individ lägger ner en extra halvtimmes jobb på sin ansökan genom att ta en
representativ bild av sig själv då den är hel, ren och har ett leende på läpparna kan vara det
som gör att den får komma på intervju istället för en ungdom som antingen inte bifogat en
bild alternativt skickat med en festbild med en vinglas i handen till sin ansökan. Denna
handling skulle kunna vara ett exempel på en medveten handling, vilket inom HAT kallas
för att ”plantera bananskal”. Att göra sitt yttersta för att aktivt påverka alla påverkningsbara
faktorer inför och under en anställningsprocess, helt enkelt.
STF förklarar detta som en förändring i en del av systemet (genom att aktivt handla för
att gynna möjligheterna till att få en anställning), som senare kan få konsekvensen att
individen genom det första jobbet får kontakter som senare leder till karriärmöjligheter som
annars inte varit möjliga. En förändring i en del av systemet som med tiden medför
förändringar genom fler delar av eller hela systemet.
Medvetenhet om att små gester såsom en representativ bild eller ett leende kan påverka
möjligheterna till ett arbete kommer i sin tur ofta av andra påverkansfaktorer i individens
uppväxt. En hög grad av karriärmognad och en god yrkespersonlighet (Savickas, 2011) har
ofta sitt ursprung i de påverkansfaktorer som STF delar upp i interpersonella-, sociala- samt
miljö- och samhällsfaktorer. Värderingar, personlighet, hälsa, familj, vänner och utbildning
är faktorer som direkt eller indirekt påverkar individers beteenden, beteendemönster samt
livsteman.
Adam beskriver att många av ungdomarna som kommer och blir nyanställda på hans
företag har värderingar och tankar kring arbete som sammanfaller till en initialt dålig
yrkespersonlighet. Men Adam ser att denna ofta utvecklas under tiden de är anställda på
hans företag och att när de framöver söker sig vidare till andra karriärmöjligheter har
utvecklats som personer och har en bättre yrkespersonlighet och anställningsbarhet än när
de började.
Många moderna karriärutvecklingsteorier, bland annnat de som vi har tagit upp, präglas
helt eller till viss del av konstruktivism, det vill säga ett holistiskt synsätt där individen är i
centrum och aktivt bidrar till byggandet av sin egen omgivning, tillika karriär. Detta synsätt
rymmer även förmågan att själv vara en aktiv agent i formandet av sin karriär.
Det konstruktivismen vill betona är att en individ kan lära sig olika förmågor utifrån hur
denne vill forma sin karriär. Är det individens önskan att arbeta på företaget så kommer
43
denne att lära sig de färdigheter som behövs för att arbeta där. Det kan exempelvis handla
om noggrannhet, att komma i tid och att sätta laget före självet. Men för att kunna vara en
aktiv agent i sin karriärkonstruktion krävs kunskap om att den möjligheten finns, vilket
återanknyter till SCCT och dess intressemodell, samt det existentiella axiomet, det vill säga
att en individ inte kan vara intresserad av någonting som den inte känner till. Individen
måste vara medveten om sin förmåga att påverka både sin arbetsinsats och sin karriär för att
kunna handla på det.
7.2. Skolperspektivet
Skolan är i sig själv en av de sociala påverkansfaktorer som STF tar upp som avgörande för
individens karriärval. Lärare och annan personal tillika kunskapen de förmedlar (eller inte
förmedlar) påverkar hur individen väljer att forma sin karriär både i nutid och framtid.
Även klasskamrater och händelser inom skolan är en del av denna påverkansfaktor.
Skolans representanter förmedlar brister hos ungdomarna som kommer ytterligare ett
steg djupare in i det system som kretsar kring varje individ; föräldrarna. Förmågan att skilja
på sak och person saknas hos många ungdomar, vilket tros bero på att många fått höra att
de, som de är just nu och alltid kommer att vara, är bäst i hela världen på precis allting.
Denna del av systemet påverkar i sin tur skolan eftersom det medför att de elever som har
den självbilden gång på gång möter misslyckanden då de inser att de inte kan allting på en
gång från början. De är inte alltid bäst bara för att de går in med en hög självförmåga till
det.
Ovanstående för oss vidare in på SCCT som betonar att individen utöver tilltro på sin
egen förmåga behöver ha talang för området. Det säger sig självt att alla inte kan ha talang
för allting, alltså kan inte alla göra alla saker lika bra, men möjligheten att utveckla
färdigheten att göra det efter bästa förmåga finns alltid. (Återigen det existentiella axiomet.)
Vidare ger Sara bilden av att skolan, liksom samhället i stort, blir allt mer fyrkantigt och
akademiskt. Vad detta kommer att innebära för skolans närmande eller distanserande till
arbetsmarknaden är ännu okänt, men Sara ger uttryck för att det finns en risk med att träna
enbart vissa kompetenser istället för den mångfald som finns, och tidigare har funnits i
ännu större utsträckning. Även detta knyter an till SCCT i och med att det reproducerar
dess intressemodell i form utav att en lägre grad av mångfald inom möjligheter att läsa
44
olika kurser och anpassa sin gymnasieutbildning även medför en lägre grad av insikt kring
intressen och förmågor hos eleverna.
Intressemodellen kan vidare vara till nytta för skolan då både Stefan och Sara pratar om
vikten av mer APL. Under det arbetsplatsförlagda lärandet får eleverna en mer realistisk
bild av eventuella framtida yrken vilket bidrar till att de ska kunna bilda sig en uppfattning
kring om aktuellt yrke är vidare attraktivt inför framtiden. Antingen utvecklas ett intresse
för yrket, eller så gör det inte det och då kan eleven istället gå vidare med en insikt kring
vilka miljöer och arbetsplatser som denne trivs alternativt inte trivs på. Detta bidrar till att,
som det kallas inom vägledning, ”tratta ner” alternativen.
Flera av våra respondenter uttalar sig om ungdomarnas oförmåga att se sig själva i ett
större sammanhang, avsaknad av helhetsförståelse av sin omgivning. Denna förmåga är
något som i flera av de konstruktivistiska karriärteorierna förväntas finnas som en grund för
att kunna gå vidare. Exempelvis HAT tar upp förmågan att placera ut bananskal på
lämpliga ställen för att kunna utnyttja vid framtida behov. Men för att faktiskt kunna
applicera denna teknik i praktiken krävs det en helhetsförståelse som många ungdomar,
enligt de personer i deras närhet som vi har intervjuat, uttalat saknar. Det Krumboltz teori
tillför sammanhanget är ett sätt att kunna undersöka individens anställningsbarhet genom
samtal om hur denne skapar möjligheter för sig själv, alltså att placera ut bananskal.
Savickas (TCC) är en av de teoretiker inom karriärteorin som fokuserar på individens
berättelser om sig själv och sina erfarenheter. Detta skulle kunna vara en metod för att ta
reda på individens anställningsbarhet, eller karriärmognad, genom berättelser om sig själv
samt hur den tillämpar eller inte tillämpar möjlighetstänket genom ”bananskalandet”. Efter
dessa berättelser kan sedan vi som studie- och yrkesvägledare, lärare, arbetsförmedlare,
med flera, vända samtalet till att handla om, vid exempel på tillfällen där det gått snett, att
fokusera på vad individen kunde ha gjort annorlunda. Om det istället gått i önskad riktning
kan samtal föras kring vilka faktorer det var som möjliggjorde att det gick som det gick.
Även STF tar upp individens berättelser. Om individen berättar och återberättar sina
erfarenheter kan detta tillföra mening och genom att ge berättelserna olika innebörd bidra
till individens förståelse för dem. Men det kan även ge insikt i vad det har inneburit för
konsekvenser och bidrag till att individen befinner sig där den gör idag.
45
7.3. Sammanfattning
Arbetsgivarnas berättelser i relation till skolans visar tydligt på att det finns ett glapp
bestående av missförstånd hos unga kring övergången från en individualistisk skola till en
kollektivistisk arbetsmarknad. Arbetsgivarna förväntar sig att arbetstagarna ska sätta laget
före jaget, vilket är ett tankesätt och en värdering som de under sin skoltid varken haft
tillfälle eller anledning att ta till sig.
Huruvida det verkligen är skolans ansvar att lära ut detta tankesätt är nu, med facit i
hand, tveksamt. Snarare handlar ett sådant tankesätt om uppväxtmiljö och inlärda
värderingar från hemmet. Däremot finns det arbetssätt och metoder som skulle kunna
genomföras inom ramen för skolans uppdrag för att göra övergången lättare. Till dessa hör
mer medveten och tydligt integrerad vägledning genom skolan som en röd tråd. Även fler
möjligheter för eleverna att komma ut och prova på och få se hur olika arbetsplatser faktiskt
ser ut och vad som förväntas av dem i framtiden, exempelvis genom APL, är ett sådant
exempel.
46
8. Diskussion
Vårt syfte med den här undersökningen har varit att ta reda på vad lokala arbetsgivare
efterfrågar vid rekrytering samt hur skolan arbetar för att förbereda eleverna för arbetslivet.
Vi har även undersökt studie- och yrkesvägledares tankar om övergången från skola till
arbetsliv och analyserat resultatet både tillsammans med yrkesverksamma vägledare samt
utifrån fyra karriärteorier. Därpå följer nu en diskussion med tankar som har uppstått hos
oss under arbetets gång och även reflektioner kring resultatet.
8.1. Resultatdiskussion
Vi ville i denna undersökning svara på frågor som berör olika aktörers tankar om
ungdomars övergång från skola till arbetsliv och har i vårt resultat tagit upp exempel både
på saker som görs bra och på saker som kan göras bättre.
En fråga som har funnits med oss under en stor del av undersökningen är ”vad upplever
studenter att skolan leder till?”. Vår uppfattning är att många ungdomar, som hör
ungdomen till, lever för dagen och reflekterar förhållandevis lite över att skolan faktiskt
syftar till att skicka med dem kunskaper som kommer att vara dem till nytta i resten av
livet. Missförstå oss rätt, vi påstår inte att detta är något vi som samhälle måste råda bot på
för att ”rädda” våra ungdomar. Vi menar snarare att en medvetenhet om detta, hos de som
möter ungdomarna i början av deras karriär, kanske behöver ha den tanken med sig. Om
inte annat så för att, när de väl står där på Arbetsförmedlingen eller på första sommarjobbet,
ska kunna förmedla vad som förväntas av dem på ett sätt som inte framstår som
nedsättande. Att de är unga är något som hör livet till. Ingen av oss tänker som vi gjorde när
vi var 18 som när vi blir 25, 30 eller 50. Och det kan vi inte heller förvänta oss av de
ungdomar som kommer efter oss.
Återkommande, framför allt i intervjuerna med skolans olika representanter, lärare samt
vägledare, har varit ungdomars psykiska hälsa och dess koppling till de förväntningar som
ställs på dem av skolan, arbetsgivare och samhället i stort. Sara kopplade detta till att det
har skett en förändring i samhället med en allt mer individualistisk inriktning, vilket vi tror
kan ha medfört en annorlunda självbild hos många unga idag jämfört med för ett par
47
decennier sedan. Betoningen ligger idag på hur jag är som person, snarare än vad jag kan
och vill.
Vi har i samband med att vi behandlat undersökningens empiri, samt att vi själva
dessutom är i processen av att söka jobb inför examen, tagit fram och granskat flera
platsannonser där önskemålen från arbetsgivaren formuleras i likhet med följande ”vi söker
en pigg och glad tjej eller kille som är social och flexibel…” och ”vi lägger stor vikt vid
personliga egenskaper”. Vi har ställt oss frågan hur detta påverkar individens självkänsla
när den blir nekad ett sådant jobb i relation till hur det hade påverkat samma persons
självkänsla om arbetsgivaren istället hade sökt en ”person som brinner för service och har
förmågan att möta varje kund utifrån dennes behov” och ”vi lägger stor vikt vid personlig
lämplighet”.
Det vi vill betona med de båda exemplen är att i den första formuleringen betonas något
som ska finnas och som är konstant, oföränderligt. I den andra formuleringen uppmanas till
utveckling och vidareutveckling av förmågor till det positiva. Personlig lämplighet är
någonting en individ aktivt kan utveckla genom att träna upp förmågor, medan personliga
egenskaper är något som är mer trögflytande och som förvisso kan förändras över tid, men i
så fall till följd av långvariga, övergripande processer snarare än genom inställning.
Denna snedfördelade syn trodde Sara kan vara en av anledningarna till att ungdomar
idag mår så dåligt som de gör. För redan innan de kommer så långt som till att söka ett jobb
får de höra att de ”måste vara lite mer framåt” och ”visa att du kan” i skolan. De måste
prestera och vara på ett visst sätt för att kunna få de betyg som de upplever förväntas av
dem. Att gå från skolan, efter att äntligen ha lärt sig knepen för att ta sig igenom den, till att
komma ut på arbetsmarknaden, kan leda till en identitetskris. Eftersom att komma ut och
inse att det arbetsgivarna i första hand efterfrågar inte är detsamma som efterfrågats i
skolan, att vara framåt och att visa att man kan.
Istället önskar arbetsgivarna att ungdomarna ska ta ett steg tillbaka och utnyttja sin
förmåga att ta in ny information, som de åtminstone hoppas att de innehar efter 12-13 år i
skolan, samt att sätta laget före sig själv från dag ett när de träder in på en ny arbetsplats.
I en omvärld där team och arbetslag blir allt viktigare, även inom arbeten som tidigare
har varit ensamyrken, läkare och lärare som exempel, blir kollektivistiskt tänkande allt
48
viktigare. Detta är något som skolan, utifrån vårt resultat, inte hittills helt har lyckats
förmedla till ungdomarna.
Vidare får ungdomar så småningom insikt kring att de, trots alla år i skolan, inte är
fullärda. Dessutom har de från uppväxten med sig en undermedveten vetskap om att endast
ett fåtal arbetsgivare i kommunen efterfrågar högre utbildning, vilket Urbas et al. (2014)
styrker. Vi tror att dessa faktorer i kombination kan medföra att ungdomarna i Falkenberg
spenderar mer tid på att försöka lista ut och ”bli” det egenskaper som arbetsgivarna
efterfrågar istället för att vidareutbilda sig. Därmed speglas mentaliteten av att de ”väntar
på sin tur att få jobb” som vi uppmärksammat under vår utbildning och framför allt VFU i
staden.
Även kritiskt tänkande och förhållningssätt, att individen har ett konsensustänk kring
sina handlingar, är något som skolan upplever sig ha svårt att förmedla. Det får också
konsekvenser ute på arbetsplatserna. Att utvärdera sin egen insats i förhållande till lagets
prestation är en viktig förmåga som ofta hamnar i skymundan inom skolan då det inte är
gruppen som får betyg, utan individen.
Att egenskaper är något som av arbetsgivare anses viktigt styrks även i vår tidigare
forskning, men vi vill utifrån vårt resultat och våra intervjuer påstå att det oftast rör sig om
förmågor som omtalas. Okunskap om skillnaden mellan egenskaper och förmågor tror vi
mycket väl kan vara ett missförstånd som lett till att reflektion kring skillnad mellan sak
och person ofta upplevs som svår av ungdomar.
Kvar står arbetsgivarnas ansvar för individen och sina anställda. De arbetsledare vi har
träffat talar om ungdomarnas ansvar gentemot företaget och att göra ett gott arbete som
anställd där. Vi funderar på om det inte, sett till hela samhällssystemet, till viss del kan vara
dessa arbetsgivares roll att fostra ungdomar in i team-tänk och kollektiv utgångspunkt
gentemot sin arbetsplats. Vår personliga upplevelse, som relativt unga själva, är att det ofta
tar tid att bli ”en i gänget”. Många ungdomar arbetar helt enkelt sällan tillräckligt länge på
en och samma arbetsplats för att komma in i gemenskapen. Men de som kommer så långt
får med sig en förmåga som de har nytta av resten av livet. Då, tror vi, kommer nog
helhets- och kvalitetstänk per automatik när man vill lagets och företagets bästa. Kanske är
det inte skolans fel?
49
En annan faktor som bidragit till våra reflektioner under undersökningens gång är
elevernas föräldrars påverkan. Skolan ger mellan raderna uttryck för att det är omöjligt att
leva upp till de många och olika krav som ställs på dem. Både från politiker, föräldrar och
eleverna själva kommer förväntningar, direktiv och önskemål som står så långt ifrån
varandra att det helt enkelt inte går att göra alla nöjda. Alltså är det kanske bättre att
överföra ansvaret för ungdomars förmåga att tänka kollektivt på någon annan? Och varför
inte i så fall på föräldrarna?
Att lägga tillbaka en större del av ansvaret på föräldrarna för uppfostran och låta skolan
inrikta sig på att utbilda skulle i så fall bli en reaktion som påvisar samhällets
recursiveness, eller återupprepning. Utifrån systemteorin (STF) kan vi anta att inte heller
samhällssystemet är linjärt, utan cirkulärt, och därför tror vi att det i så fall bör vara en
naturlig reaktion på detta glapp att mer ansvar för ungdomarna återigen läggs tillbaka på
föräldrarna och inte på skolan.
Med det är det inte sagt att skolan inte ska fortsätta verka för att förbättra samarbetet
mellan ungdomars skolgång och arbetslivet. Kanske är det där vi som studie- och
yrkesvägledare kan spela en framträdande roll. Eftersom vi har kompetens kring vad som
krävs för att utveckla god självinsikt och självförmåga och har till uppgift att informera om
arbetsmarknaden kan vi ta oss an att fylla i de luckor som lärare och föräldrar inte kan. Att
arbeta med identitet och yrkespersonlighet tror vi kan göra övergången från skola till
arbetsliv smidigare. Detta styrks ytterligare av Lovén (2000) som menar att om mindre
fokus låg på att informera och lotsa hos vägledarna så skulle det finnas mer utrymme för att
betona vikten av eleverna som egna självständiga individer som kan påverka sin omgivning
och situation.
Vidare att skolan kan, åtminstone delvis, släppa ansvaret för det kollektiva tänkandet
hos eleverna tror vi skulle underlätta för dem att koncentrera sig på att vara en aktör som
bidrar med kunskap och ett forum där det är okej att göra fel. Med mentaliteten av att våga
göra fel för att lära sig göra rätt som en hörnsten, vilken även Long & Meglich (2013)
beskriver ett behov av, tror vi att skolan skulle kunna få fokusera på vad de är till för – och
bra på – på ett mer rättvist sätt. Genom den ansvarsfördelningen kan även näringslivet få
större möjlighet att bidra till yrkesutbildningarna så att de bättre motsvarar det framtida
behovet, vilket också LO (2014) efterfrågar.
50
9. Referenslista
9.1 Böcker
Gottfredson, Linda S. 2002. Theory of Circumscription, Compromise and Self-Creation. I
Duane Brown (red.) Career Choice and Development. 4. ed, 85-148. San Francisco, Ca.:
Jossey-Bass.
ISBN:91-7307-008-4 Utgivare: Vetenskapsrådet Copyright © Vetenskapsrådet Tryck:
Elanders Gotab.
Helve, Helena (red.) (2003). Ung i utkant: aktuell forskning om glesbygdsungdomar i
Norden. København: Nordiska ministerrådet
Hillage, J. and Pollard, E. (1999), Employability: developing a framework for policy
analysis,
DfEE,
Research
Brief
85,
available
at:
http://www.researchgate.net/profile/Jim_Hillage/publication/225083565_Employability_de
veloping_a_framework_for_policy_analysis/links/0c96052b01b541c139000000.pdf
(hämtad 2015-06-04)
Ibrahimović, Zlatan & Lagercrantz, David (2013). Jag är Zlatan Ibrahimović: min historia.
[Ny utg.] Stockholm: Månpocket
Krumboltz, John D. & Levin, Al S. (2010). Luck is no accident: making the most of
happenstance in your life and career. 2. ed. Atascadero, Calif.: Impact
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl.
Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
51
Lent, Robert W, 2013. Social Cognitive Career Theory. Brown, Steven D. & Lent, Robert
W. (red). Career Development and Counseling. 2. ed. 115-146. Hoboken, New Jersey. John
Wiley & Sons.
Patton, Wendy & McMahon, Mary (2006). Career development and systems theory:
connecting theory and pracitce. 2. ed. Rotterdam: Sense Publishers.
Savickas, Mark L. 2002. Career Construction, A Developmental Theory of Vocational
Behavior. I Duane Brown (red.) Career Choice and Development. 4. ed, 149-205. San
Francisco, Ca.: Jossey-Bass.
Savickas, Mark L. (2011) Career Counselling. American Psychological Association
Super, Donald E., Šverko, Branimir & Super, Charles M. (red.) (1995). Life roles, values,
and careers: international findings of the Work Importance Study. 1. ed. San Francisco:
Jossey-Bass Publishers
9.2 Skriftserier
Long, L.K. & Meglich, P.A. 2013, Preparing students to collaborate in the virtual work
world, Higher Education, Skills and Work - Based Learning, vol. 3, no. 1, pp. 6
Mitchell, K.E., Levin, S. & Krumboltz, J.D. 1999, Planned Happenstance: Constructing
Unexpected Career Opportunities, Journal of Counseling & Development, vol. 77, no. 2,
pp. 115-124.
9.3 Personlig kommunikation
Projekt: Lär si – sedan gör så 2015. Intervju med Adam, arbetsledare på lokalt företag i
Falkenbergs kommun. 2015-03-31. Intervjuare: Madeleine Boketun och Evelyn Sondell
Orest.
52
Projekt: Lär si – sedan gör så 2015. Intervju med Annika, arbetsledare på lokalt företag i
Falkenbergs kommun. 2015-04-01. Intervjuare: Madeleine Boketun och Evelyn Sondell
Orest.
Projekt: Lär si – sedan gör så 2015. Intervju med Stefan, rektor på gymnasieskola i
Falkenbergs kommun. 2015-04-08. Intervjuare: Madeleine Boketun och Evelyn Sondell
Orest.
Projekt: Lär si – sedan gör så 2015. Intervju med Sara, lärare på gymnasieskola i
Falkenbergs kommun. 2015-04-17. Intervjuare: Madeleine Boketun och Evelyn Sondell
Orest.
Projekt: Lär si – sedan gör så 2015. Intervju med Vanja, studie- och yrkesvägledare i
Falkenbergs kommun. 2015-04-22. Intervjuare: Madeleine Boketun och Evelyn Sondell
Orest.
Projekt: Lär si – sedan gör så 2015. Intervju med Vilma, studie- och yrkesvägledare i
Falkenbergs kommun. 2015-04-28. Intervjuare: Madeleine Boketun och Evelyn Sondell
Orest.
9.4 Akademiska avhandlingar
Lovén, Anders. 2000. Kvalet inför valet – om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. Diss., Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik.
Svensson, L. (2006). Vinna och försvinna?: Drivkrafter bakom ungdomars utflyttning från
mindre orter. (Doctoral dissertation). Linköpings Universitet, Filosofiska fakulteten.
53
9.5 Rapporter
Eriksson, H, Högdin, S, Isaksson, A & Urbas, A. (2014). Strategier för höjd
utbildningsnivå – slutrapport från en studie i Falkenbergs kommun. Halmstad: Högskolan i
Halmstad.
Lennartsson, K. (2011). Framtidsvisioner hos ungdomar i en småstad. (Student paper).
Mälardalens högskola.
Landsorganisationen i Sverige, LO. (2014). LO Presenterar – Leder yrkesutbildningarna
till jobb i Sverige?
Statistiska
Centralbyrån
(SCB)
(2013).
Bakgrundsfakta,
Arbetsmarknads-
och
utbildningsstatistik 2013:1, Ungdomsarbetslöshet – jämförbarhet i statistiken mellan ett
antal europeiska länder.
9.6 Internetkällor
Ekonomifakta.se,
Arbetslöshet
efter
utbildningsnivå.
Fredrik
Carlgren
(chef).
http://www.ekonomifakta.se/sv/Moduler/Diagram/Arbetsmarknad/Arbetsloshet1/Arbetslos
het-efterutbildningsniva1/?backdrop=emf&print=y&from17416=&to17416=&format=flash
(hämtad 2015-06-04).
Nationalencyklopedin,
social
kompetens,
http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/social-kompetens,
hämtad
2015-05-04
SCB, 2010. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls
54
10. Bilagor
10.1 Intervjuguide, näringsliv och skola
Vad tänker du på när du hör följande begrepp:
•
Social kompetens
•
Anställningsbarhet
•
Konkurrenskraft
•
Egenskaper
Hur relaterar dessa begrepp till varandra?
Kompetenser, egenskaper, förmågor som efterfrågas?
5-10 viktigaste egenskaperna/förmågorna för att vara en god arbetare?
Vilka av dessa egenskaper/förmågor tror du att ungdomarna upplever är viktigast?
Hur arbetar skolan med att förbereda ungdomarna inför arbetslivet? Vad kan man göra mer
av? Vad kan man göra mindre av?
Uppfattar den arbetssökande exempelvis social kompetens på samma sätt som
arbetsgivaren?
Hur mäter eller märker man av om en person är mer socialt kompetent än en annan?
Ge exempel på en god arbetare resp. perfekt arbetare - finns han/hon?
Tips till någon som kommer på en anställningsintervju hos er?
Hur gör man ett gott första intryck hos dig?
Vad ni efterfrågar i förhållande till vad ungdomar tror efterfrågas?
Hur upplever ni att skolan lyckas med att förbereda ungdomarna inför arbetslivet? Vad kan
man göra mer av? Vad kan man göra mindre av?
55
Vad är ditt tips till unga som vill lyckas i arbetslivet?
Vem (tror du) får komma på anställningsintervju hos er?
Anses förstahandsintrycket vara avgörande?
Är det möjligt att göra en rättvis bedömning utifrån första intrycket och en första intervju?
10.2. Intervjuguide, studie- och yrkesvägledare
Har du några tankar kring det resultat som du har fått ta del av?
Vad tänker du på när du hör följande begrepp:
•
Social kompetens
•
Anställningsbarhet
•
Konkurrenskraft
•
Egenskaper
Hur relaterar dessa begrepp till varandra?
Uppfattar den arbetssökande exempelvis social kompetens på samma sätt som
arbetsgivaren?
Hur mäter eller märker man av om en person är mer socialt kompetent än en annan?
Vad ser du för mönster och teman i resultatet?
Hur ser du på din yrkesroll i förhållande till resultatet? Vad anser du att vi som studie- och
yrkesvägledare kan och bör göra i förhållande till detta?
56