Johnny de Jong - Energimyndigheten

Miljökonsekvenser av ett ökat uttag
av skogsbränsle i relation till
uppsatta miljö- och produktionsmål
Bränsleprogrammet Hållbarhet
Johnny de Jong
Cecilia Akselsson, Gustaf Egnell, Stefan Löfgren, Bengt Olsson
Skogsbränslesyntesen
Hur påverkar uttaget av
grot, stubbar, klenvirke…
•
•
•
•
Markkemi (försurning, näringsämnen, miljögifter)
vattenkemi,
biodiversitet,
Produktion,
…och, vad är ett hållbart
uttag?
Slutsatser
• En mängd miljövariabler påverkas
• Ett ökat uttag av avverkningsrester och
stubbar är hållbart och förenligt med
de mål samhället satt upp
• Det finns dock restriktioner
Vad är ett hållbart uttag av
grot och stubbar?
Ju mer energi desto
bättre
• Grot
• Stubbar
• Klenvirke
16 Miljömål
• Levande skogar
• Bara naturlig
försurning
• Giftfri miljö
• Ingen övergödning
Miljömålen
”Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande
naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har
statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är
bibehållen inom och mellan populationer.”
Miljömålen
”Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande
naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har
statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är
bibehållen inom och mellan populationer.”
•
•
•
•
Vad är en livskraftig population?
Vilka habitatkrav har olika arter?
Kräver kunskap om spridningsbiologi, konkurrens mm
Tröskelvärden för konnektivitet, areal mm
Syntesmetodik
•
•
•
•
•
Litteratursök (30 + 50 projekt + övrig litteratur)
Intervjuer
Skogsbruksscenarier
Expertbedömningar – workshops
Sammanvägd bedömning relaterat till mål
• Hur mycket död
ved behövs?
• Vilka kvaliteter
behövs?
• Var i landskapet
Uttagsalternativ, Andel (%)
Bestånd
Landskap
Grot
Grot
Stubbar
Stubbar
Stubb
80
80
80
40
och
60
80
40
40
grot
80
80
80
20
60
80
40
20
80
40
80
40
60
40
40
40
80
80
80
10
60
80
60
10
60
80
40
10
80
40
80
20
60
40
40
20
80
40
80
10
60
80
80
40
0
0
40
60
40
10
0
0
60
0
80
0
60
0
60
0
60
0
40
0
60
40
40
2
Endast
grot
Dagens
uttag
Uttagsalternativ, Andel (%)
Bestånd
Landskap
Grot
Grot
Stubbar
Levande
skogar
Stubbar
Stubb
80
80
80
40
och
60
80
40
40
grot
80
80
80
20
60
80
40
20
80
40
80
40
60
40
40
40
80
80
80
10
60
80
60
10
60
80
40
10
80
40
80
20
60
40
40
20
80
40
80
10
60
80
40
0
40
60
10
0
80
0
40
0
60
0
80
0
60
0
60
0
60
0
40
0
60
40
40
2
Endast
grot
Dagens
uttag
Försurning Övergödning
Giftfri
miljö
Klimat
Kort
sikt
Lång
sikt
Uttagsalternativ, Andel (%)
Bestånd
Landskap
Grot
Grot
Stubbar
Levande
skogar
Försurning Övergödning
Giftfri
miljö
Klimat
Kort
sikt
Stubbar
Lång
sikt
Stubb
80
80
80
40
↓
↘
→
↘
↗
↗
och
60
80
40
40
↓
→
→
↘
↗
↗
grot
80
80
80
20
↘
↘
→
↘
↗
↗
60
80
40
20
↘
→
→
↘
↗
↗
80
40
80
40
↘
↘
→
↘
↑
↑
60
40
40
40
↘
→
→
↘
↑
↑
80
80
80
10
↘
↘
→
→
↑
↑
60
80
60
10
→
→
→
→
↑
↑
60
80
40
10
→
→
→
→
↑
↑
80
40
80
20
↘
↘
→
→
↑
↑
60
40
40
20
→
→
→
→
↑
↑
80
40
80
10
↘
↘
→
→
↑
↑
60
80
40
0
40
60
10
0
→
→
→
→
↑
↑
80
0
40
0
→
↘
→
→
↑
↑
→
→
→
→
↑
↑
60
0
80
0
↘
↘
→
→
↑
↑
60
0
60
0
→
→
→
→
↑
↑
60
0
40
0
→
→
→
→
↑
↑
60
40
40
2
Endast
grot
Dagens
uttag
Uttagsalternativ, Andel (%)
Bestånd
Landskap
Grot
Grot
Stubbar
Levande
skogar
Försurning Övergödning
Giftfri
miljö
Klimat
Kort
sikt
Stubbar
Lång
sikt
Stubb
80
80
80
40
↓
↘
→
↘
↗
↗
och
60
80
40
40
↓
→
→
↘
↗
↗
grot
80
80
80
20
↘
↘
→
↘
↗
↗
60
80
40
20
↘
→
→
↘
↗
↗
80
40
80
40
↘
↘
→
↘
↑
↑
60
40
40
40
↘
→
→
↘
↑
↑
80
80
80
10
↘
↘
→
→
↑
↑
60
80
60
10
→
→
→
→
↑
↑
60
80
40
10
→
→
→
→
↑
↑
80
40
80
20
↘
↘
→
→
↑
↑
60
40
40
20
→
→
→
→
↑
↑
80
40
80
10
↘
↘
→
→
↑
↑
60
80
40
0
40
60
10
0
→
→
→
→
↑
↑
80
0
40
0
→
↘
→
→
↑
↑
→
→
→
→
↑
↑
60
0
80
0
↘
↘
→
→
↑
↑
60
0
60
0
→
→
→
→
↑
↑
60
0
40
0
→
→
→
→
↑
↑
60
40
40
2
Endast
grot
Dagens
uttag
22
TWh
Övergripande slutsatser
Övergödning
• Grotuttag påverkar i princip inte alls miljömålet
”Ingen övergödning”, men risk för ökad
kväveutlakning efter stubbskörd
Miljögifter
• Stubbuttag leder inte nödvändigtvis till ökade
flöden av kvicksilver. Risken varierar dock
beroende på ett antal faktorer som medför
begränsningar i stubbuttags arealen
Övergripande slutsatser
Försurning
• Risk för ökad försurning av marken i samband
med grot och stubbuttag begränsar möjligheten
till uttag, men problemet kan mildras med
askåterföring
• Ytvatten?
Aska
• Askåterföring kan innebära förhöjd utlakning
av nitratkväve om det utförs i hyggesfasen
• Dagens askåterföringsnivå balanserar inte
grotuttaget vilket medför ökad försurning.
Detta medför begränsningar i uttagsvolymen.
Övergripande slutsatser
Biodiversitet
• Sammantaget finns stort utrymme
för grotuttag, men mer begränsat
för stubb utan negativ påverkan
på biodiversiteten
• Grangrot är tämligen
oproblematiskt (ett stort uttag
vore möjligt), medan tall och
framförallt löv bör begränsas
• Stubbar utgör stor andel av död
ved och hyser många arter, fr.a.
skalbaggar, och bör därför
begränsas. Gäller särskilt annat än
gran
Övergripande slutsatser
Skogsproduktion
• Sammantaget finns ett stort utrymme för
grot och stubbuttag utan
produktionsminskning
• Viss risk för produktionsnedsättning i
samband med grotuttag (särskilt i
granbestånd), men detta går att motverka
• Större risk för produktionsnedsättning vid
grotuttag i samband med gallring
• Mest troligt med positiv tillväxteffekt vid
stubbuttag – delvis pga ökad naturlig
föryngring
Övergripande slutsatser
En försiktig prognos
• Inga nya varningsflaggor har höjts
• Andra faktorer inom skogsbruk
påverkar lika mycket eller mer
• Uttaget av skogsbränsle adderar oftast
inte till övrig påverkan
• Sammantaget kan uttagsnivån höjas?
• Vilka möjligheter att styra har vi?
Övergripande slutsatser
Detta förutsätter
• generella hänsyn enligt rådgivning
• huvudsakligen barrgrot används
• man är försiktig vid gallring (eventuellt
näringskompensation)
• endast marker med god bärighet används
• grot inte tas i anslutning till
nyckelbiotoper
• Askåterföring enligt rådgivning
• grot och stubbar istället för fossila
bränslen
Kunskapsbehov
Långa tidsserier - Vidmakthåll långsiktiga försök
Landskapsnivån
Modellering
Meta-analyser – fokus på analys av stora
datamaterial och analys av varaktighet = generella
slutsatser
• Multidisciplinär forskning (samhälle + natur, inom
natur)
• Scenario-analyser som inkluderar ekonomi,
biodiversitet och klimatnytta
• Sociala värden, Rennäring, Styrmedel
•
•
•
•
Skogsbränsle och miljömålen,
hur går de ihop?
• Miljömålsuppfyllelsen påverkas av
skogbränsleuttag, men det går att hitta
tröskelvärden
• Miljömålen påverkas dock mycket mer av
andra faktorer
Fortsättning följer…
• Färskare bedömning görs imorgon
• Fler workshops följer till hösten,
avslutas 2015-12-31.
• Läs kunskapssammanställning (de Jong
et al 2012) på www.slu.se/cbm
• Vill du bidra: [email protected]
Tack till…
Mina syntekamrater
Cecilia Akselsson,
Stefan Löfgren,
Gustaf Egnell,
Bengt Olsson
…alla forskare inom
bränsleprogrammet som på ett
mycket konstruktivt sätt bidrar
till syntesen…
…och till Energimyndigheten som
finansierar.