Föryngringsavverkning

Föryngringsavverkning
inklusive grotskotning
– en handledning från Korsnäs Skog
25 maj 2011
1
Övergripande styrdokument
Dokumentrubrik
Dokument-ID
Version
Policyförklaring miljö
ÖSD-4570
3
Ansvarig enhet/avdelning
Ansvarig person
Publiceringsdatum
Skog – Central Stab
Bengt Brunberg
2011-01-14
Miljöpolicy för Korsnäs Skog
Korsnäs Skogs verksamhet bygger på den gemensamma Miljö- och energipolicyn för Korsnäs AB. Vad
denna policy innebär för skogsbruket förklaras i det följande.
Policyförklaring
1. Vi följer lagstiftning och miljöcertifieringskrav. Att miljöanpassa skogsbruket är vårt övergripande
miljömål. Vi tar hänsyn till verksamhetens miljöaspekter i vårt förbättringsarbete. Vi strävar efter att med
hjälp av miljöledningssystemet ISO 14 001 säkerställa att effekterna på miljön är i överensstämmelse
med lagstiftning, aktuell miljöcertifiering och miljöpolicy.
2. Skogen är en förnyelsebar resurs som vi brukar i strävan mot ett uthålligt skogsbruk. Vi anpassar
skötselmetoderna till växtplatsens förutsättningar i balans mellan avverkning och tillväxt.
3. Vi anlägger en helhetssyn på skogslandskapet och bevarar den biologiska mångfalden. I
skogslandskapet främjar vi miljö som är värdefull för flora och fauna samt vårdar vattenmiljöer.
4. Vi bygger in viktiga naturskogselement i skogen. I skogsskötseln försöker vi efterlikna de störningar
som skogsmarken naturligt utsatts för och som flora och fauna anpassat sig till. Vi utför bränning samt
lämnar vid avverkning utvalda gamla träd och död ved.
5. Vi planerar omsorgsfullt. Vi utnyttjar god kunskap om skogsbestånden. Vi väljer kompetenta
entreprenadföretag och de avverknings- och transportsystem som är tekniskt möjliga, ekono-miskt rimliga
och miljömässigt motiverade, bl.a. för att undvika föroreningar av mark och vatten.
6. Skogen är en viktig del av vårt kulturarv. Vi värnar om kulturpräglade marker, kulturminnen och
fornlämningar. En del av dessa områden sköts aktivt.
7. Skogen är tillgänglig för alla och vår skogsskötsel bidrar till mångbruk. Vi informerar intresserade om
skogsbruket och medverkar till att skogen kan nyttjas på många olika sätt.
8. Vi utvecklar vårt skogsbruk. Stöd till forskning, utbildning, samarbete med kunder och leverantörer
samt eget utvecklingsarbete ger ny kunskap för att ständigt förbättra vår verksamhet.
9. Virke från acceptabla källor. Virke tas endast från skogar som utgör acceptabla, ej kontroversiella
källor. Skogsbruk i nyckelbiotoper ska gynna biologisk mångfald enligt plan godkänd av Skogsstyrelsen.
Korsnäs AB Skog
Uno Brinnen
Giltig utgåva av dokumentet finns alltid i Lotsen. Utskrift är endast giltig efter
utskriftsdatum om distributionsplats valts i dokumentegenskaperna.
2
Utskriftsdatum
Sida
2011-01-14
1 (1)
Grunden för framtidens skog
Vid föryngringsavverkningen läggs grunden för
framtidens skog. Föryngringsavverkning är första
steget för att föryngra marken.
Föryngringsavverkningen ska alltid vara planerad
i förväg, helst på barmark.
För varje trakt finns följande traktdokument:
n
Översiktskarta orienteringskarta
n
Traktkarta detaljkarta över trakten
n
MaskinGisfiler
traktkarta för maskinGis
n
Traktdirektiv sammanfattar planeringen samt checklista, redovisar planerad hänsyn samt
uppföljning av trakten
Planeringen ger de övergripande riktlinjerna för
avverkningsarbetet, men detaljbesluten fattas
av maskinföraren. Alla maskinförare måste
därför vara väl utbildade och förtrogna med
Korsnäs policy för avverkningsfrågor samt ha
kompetensbeviset Grönt Kort i Skogen (SYNkurserna Natur- och kulturmiljövård samt
Föryngringsavverkning).
Teckningar: Jalle Holmström
3
Innehåll:
Traktdokument4
Planering6
Avverkning8
Grundkrav
12
Säkerhet
14
Naturhänsyn16
Forn/Kulturlämningar21
Efter avverkning
23
Traktdokument
Traktkarta
För varje avverkningstrakt finns en traktkarta, i
normala fall i skala 1:5000.
Vid åtgärdsplaneringen delas trakten in i olika
traktdelar. Det är delområden med likartad skog
och mark som ska avverkas och föryngras på
samma sätt.
På kartan finns traktens yttergränser tydligt
angivna, likaså hänsynsytor, kantzoner,
överfarter över bäckar och andra områden som
inte skall avverkas på normalt sätt. Dessa hänsyn
är numrerade och återfinns på traktdirektivet,
under miljötyper.
114407
Vallsnäsvägen_8428
Trakt:
114407
Traktnamn:
Vallsnäsvägen_8428
Leverantör:
BERGVIK SKOG ÖST AB
Traktdirektiv Föryngringsavverkning
Redovisning av planerad hänsyn
Träd, trädsamlingar och döda träd
ý Grova barrträd
ý Grova lövträd
¨ Hålträd
¨ Döda stående eller liggande träd
¨ Trädsamlingar
¨ Ovanliga trädslag
¨ Träd med kulturspår
¨ Rönn/sälg
¨ Gamla träd
¨ Naturliga högstubbar
ý Tillskapade högstubbar
¨ Andra träd
6
4
1
Redovisning av plaFri text:
nerad
hänsyn
Skador på mark och i vatten
Innehåller
känslig mark
¨ Körskador på uppgifter
¨ Näringsläckage till vattendrag
om
planerad
hänsyn
stigar/leder
¨ Skador på allmänt nyttjade
¨ Skador på vatten vid skyddsdikning
och
de skyddsvärda
¨ Skador på vatten vid transport över bäckar/åar
¨ Skador på markens produktionsförmåga
områden
som avFri text:
gränsats
vid
planeÖvrig hänsyn
i samband
med avverkning
¨ Fornlämning berörs av avverkningen
ringen.
5
8630
8428
2
7
3
8329
Fri text:
Miljötyper
Löp nr
Miljötyp
Kolbotten / tjärdal
2
Trädgrupp
3
Trädgrupp
4
Areal ha
Åtgard
Anteckningar
Lämna kulturstubbar runt om
Hällmark
0,00 Kalavverka
Lämna trädgrupp,
0,00
snitslad
Lämna trädgrupp, inte
0,00
snitslad
0,03 Ingen
5
Sumpskog
0,05 Ingen
13 träd (delad)
6
Sumpskog
0,16 ingen
17 träd (delad)
7
Äldre väg / stig
0,00 Lämna kulturstubbar
Kör inte sönder vägen, risa inte ner.
(c) Lantmäteriet
1
0
1:5 000
16 träd
20 träd
6 träd
Larmkoordinater X: 6708784 Y: 1562846
200 Meter
Ritdatum: 2011-01-11
4
Traktdirektiv
Innehåller information om trakten samt instruktioner till entreprenören.
Kortnamn
Benämning
GH
SH
Avverkning utan
Fröträd/skärm
Gallring ospecificerad
GH1
Första gallring
GH2
Mellangallring
GH3
Sista gallring
GTS
Gallring till timmerställning
GHS
Förberedande
skärmhuggning
GHF
Utglesning fröträd
HPL
Plockhuggning
FRIHUGGN
Frihuggning
HBL
Blädning
VINDF.
Vindfällen
RÖJ. GH
Bränslegallring
SKAD.
SKOG
Skadad skog
SHF
Under TRAKTBESKRIVNING finns bl.a. följande kolumner:
ÅTGÄRD – anger vilken typ av avverkningsåtgärd
som är aktuell (se tabell)
GROT – anger om och på hur stor areal som det
ska tas ut grot på.
CERTIFIERING – anger man huruvida skogsägaren
är certifierad och enligt vilket/vilka system.
UR – anger om underväxtröjning ska utföras.
FRÖTRÄD/SKÄRM – anger hur många träd per ha
som ska sparas.
Avverkning till
Fröträd
SHH
Avverkning till
Högskärm
HKA
Kanthuggning
HLU
Luckhuggning
GHF
Genomhuggning
fraktionerad avv
AFR
Avveckling Fröträd
AHS
Avveckling högskärm
ALS
Avveckling lågskärm
Väg/Ledn
Väghuggning/
ledningsgator
Motsvarande traktdirektiv finns för Skogsbränsle.
Traktdirektiv Föryngringsavverkning
Ursprung
Kontrakttyp
Certifiering
Traktnamn
Trakt nr
Bergvik
----
PEFC FSC
Vallsnäsvägen_8428
114407
Planerare/köpare
Skapad Datum
Uppdaterad Datum
Avverkningsanmält
Mats Jonsson,
2010-07-02
2011-01-11
2010-07-02
15:24:55 Säljare telefon, mobil
Lev nr
Transportbärighet
160500
Normal
Säljare
Säljare adress
X: 6708784
Y: 1562846
218004
Säljare telefon, hem
Säljare postadress
TROTZGATAN 25
791 71 FALUN
Kontraktnr
Bortsättningnr
-
Utgångsdatum
-
Virkesordernr
01
TRAKTBESKRIVNING
AREAL
LKF
BERGVIK SKOG ÖST AB
Larmkoordinater
TRAKTDEL
SVS-dispens
SIND
ÅLDER
GYL
ÅTGÄRD
GROT
CERTIFIERING
UR
TGL
FRÖTRÄD/
SKÄRM
-
Vägdistriktnr
63701
UTTAG
M3FUB/HA
UTTAG
M3FUB
MEDEL
STAM
MEDELVÄG
13H1C8630
3,0 G26
75 222 SH
3,0 PEFC FSC
3,0 640
297
899
0,54
160
13H1C8329
0,7 G28
82 421 SH
PEFC FSC
0,7 280
336
242
0,49
490
13H1C8428
2,7
82 222 SH
2,7 PEFC FSC
2,7 730
295
809
0,56
380
Total
6,5
5,8
6,5
1950
0,54
292
T26
Anteckningar: 8329 torrt eller vinter
CHECKLISTA
Vägar (underhåll, avlägg, uppställning)
Behöver bilvägen förbättras
Behöver depåplats iordningställas
Behöver vändplan förbättras
Behöver vägen buskröjas
Saknas avlägg (eget el. främmande mark)
Bör vägfogde kontaktas
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Vägfogde
Kontakt vägunderhåll
-->
-->
Trakt
Saknas tillstånd basväg (främmande mark)
Nej
Saknas information till lokala intressenter
Saknas gränsband runt trakten
Saknar trakten Korsnäsmarkering
Behöver basväg snitslas
Behövs grävvägar
Behöver Stigar/Kulturminnen märkas
Bör/Skall posten underväxtröjas
Behövs trampning av vinterbilväg
Behövs Stubbehandling
Stolp bör utsynas
Stamblock bör utsynas
Lämpligt för andra sortiment
Lämplig skördare
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Ja
Nej
Nej
Nej
Ja
-->
Stor
Lövandel
Önskad lövandel efter GA
Åtgärd/upplysning
Namn/Telefon
Namn/Telefon
Åtgärd/upplysning
Lövandel
5
Sida 1 av 4
Planering
Före avverkningen
n Gå över hela trakten innan avverkningen sätts
igång
Överfarter över vattendrag och fungerande
dikessystem
Vid planeringen ska följande beaktas:
Bedöm lämplig detaljhänsyn, titta efter
naturvärdesträd, notera även lämpliga områden
där trädgrupper kan ställas kvar
Se om det finns alternativa utfartsvägar.
n n Planera körstråk, basvägar och avlägg med
hänsyn till bärighet, topografi, vatten, grova lågor,
fornlämningar och övriga historiska lämningar
n Ta ställning till om basvägarna på trakten bör
risas för att undvika markskador
n Bedöm om det går att ta ut grot på hela trakten
eller bara på delar
n n Körningen planeras så att in- och utflöden av
vatten inte påverkas genom att undvika överfarter
av surdråg, naturliga vattendrag och diken så
långt det är möjligt
Kör inte i vattendrag, i sjökanter, genom kallkällor eller i blöta partier
n Undvik att köra i direkt anslutning till lämnad
hänsyn
n n Undvik att skada marken närmast vatten och
känsliga hänsyn genom att:
n Köra så långt ifrån som möjligt
n Förstärka marken där körning är nödvändig
och det finns risk för skador
n Utnyttja skördarens räckvidd och lägga upp
virket bort från vattendraget, hänsynet, så
att skotaren inte behöver köra nära
n Då en överfart är oundviklig: gör så få överfarter som möjligt och på det lämpligaste stället.
Bra överfarter ska ha:
n Fasta kanter
n Grova jordarter i kantzonen
n Flacka kantzoner
n Fast bäckbotten
n Stabila kanter – alternativt ska kanterna
stabiliseras för att undvika skador som medför slamtransport
Överfarter ska markeras på traktkarta och i
terräng med basvägsband
n n Överfarterna ska även fungera vid vårflod/höstregn, bedöm erosionsrisken
n Tekniska hjälpmedel lämnas kvar (om de inte
orsakar dämning) eller ska finnas tillgängliga för
att klara överfarterna vid påföljande åtgärder
som risskotning och markberedning
Information och samråd med lokala intressenter
I de fall en avverkning berör närboende eller andra lokala intressenter ska dessa informeras om
våra planer. Detta ska vara gjort av planeraren i
god tid före avverkningen påbörjas. Om samråd
gjorts finns dokumentation med i trakthandlingarna.
6
Snitselinstruktion
GPS ska användas för avgränsning av bestånd
samt natur- och kulturhänsyn. Om delar av traktdelar ska åtgärdas med exempelvis underväxtröjning ska det också markeras på kartan.
Regler för användning av snitselband
n Plastsnitslar ska vara av PE-kvalitet
n Plastsnitslar får inte användas för exempelvis
stickvägsplanering eller annan planering som
bara har några månaders livslängd
För att inte misstag ska ske i skogen ska följande
alltid snitslas:
n Snitslar ska alltid hängas i angränsande bestånd, inom hänsynsområdet eller liknande
Alla fornlämningar och fornlämningsområden
enligt samråd med Länsstyrelsen
Snitslar ska inte hänga inom de bestånd som
ska avverkas. Undantag från detta är rågångar,
där banden hängs i grenar eller småträd inom
beståndet så nära rågången som möjligt
n n Alla kulturlämningar
n Områden med höga naturvärden, nyckelbiotoper, kantzonsmiljöer och hänsynskrävande
biotoper
n n Sträva efter att alltid hänga snitslar i grenar eller
småträd
Träd som har snitsel runt stammen får inte avverkas, dock kan en högstubbe kapas av trädet.
Vänd alltid knuten in mot avverkningen
Otydliga naturvärdesträd, som hål- och boträd
n n Otydliga fastighetsgränser
n För att inte förväxlingar ska ske i skogen ska
följande färger användas:
Yttergräns avverkning
Röd/gul KORSNÄS
Ledningar
Gul
Stickväg
Röd, blå eller orange
Basväg, nybyggnad
bilväg
Röd/blå KORSNÄS
Naturhänsyn
Blå/vit/röd NATURVÅRD
Kulturhänsyn
Svart/gul KULTURMILJÖHÄNSYN
Fornminne
Blå/gul FORNLÄMNING
Fröträd
Vit
Vindfälle (väg till vindfälle)
Röd, blå eller orange.
Inte samma färg som
stickväg
Alla inblandade, som planerare, virkesköpare,
skördar- och skotarförare samt åkare, har ett
ansvar för att se till att inte plastsnitslar kommer
med in till industrin
7
Avverkning
Allmänt
n Undvik att fälla träd in i fornlämning, kulturlämning, hänsynsytor, kantzoner eller mot sparade
trädgrupper. Finns det risk för körskador intill hänsynsytor, är det tillåtet att fälla in för att undvika att
köra för nära med maskinerna
Kör ej för nära lämnad hänsyn
n n Fäll inte in på främmande mark eller i angränsande bestånd som kan ta skada
n Undvik att fälla över använda stigar, bäckar
och andra vattendrag. Plocka bort ris och toppar
som trots allt faller på eller i sådana
Övriga överfarter
n Kör runt blöta och försumpade ytor,
improduktiva torvmarksområden samt
hänsynsytor. Körningen ska ske på sådant sätt
att det inte blir hjulspår som riskerar att påverka
vattenförhållandena eller skära av träds rötter.
Om torvmarker och hänsynsytor måste korsas
förstärks marken med stockmattor eller virke och
ris.
n Basvägar och körvägar skyddas och förstärks
med virke och/eller ris
Skördning
n Skördaren ska alltid aptera efter den av Korsnäs angivna prislistan
Behåll rågångsmarkeringarna, gör gärna högstubbar av rågångsträden
n n Skördarna ska ha utrustning för prisliste- och
fördelningsaptering samt färgmärkning
Överfarter över vattendrag och fungerande
dikessystem
n Vid vattendrag och fungerande dikessystem
ska allt göras för att minimera skador. Korsa
enbart där överfarter planerats, se sid 6
n Skördarens längd- och diametermätning ska
kontrolleras dagligen
n Ta tillvara hela trädet ända ut till angiven
minimidiameter
Använd portabel bro, stockmattor eller bro av
virke. Bro av virke ska alltid göras med tvärgående underlag över bäcken/diket, lägg sen en
kavelbro vinkelrätt mot det tidigare lagda underlaget, förstärk med ris
Tillred virket enligt VMR:s mätningsinstruktioner
n n n Gör låga stubbar. Virket längst ned i rotstocken
har ett mycket högt värde som måste tas tillvara
Skördarrapportering ska göras dagligen
n Rensa diket från ris och kvistar
n På- och avfart till bron skyddas vid behov med
t.ex. stockmattor, kavelbroar eller ris
n Förstärk kontinuerligt brokonstruktionerna samt
på- och avfarterna med ris
n Vid vattendrag får maskinen ej köra i vattnet
n Använd ej ris direkt i vattnet. Undvik dämning
n Rensa diket från ris och kvistar
n Normalt lämnas konstruktioner och virke kvar,
men om det ska tas fram, gäller att massaved ej
får innehålla gruspartiklar som är större än 2 mm
n 8
Bränsleanpassad avverkning
n Ta kontakt med arbetsledningen om man på
traktdirektivet föreslagit uttag av grot och det på
grund av rådande väderförhållanden är stor risk
för kör- och markskador. Det kan dock vara möjligt att bränsleanpassa delar av avverkningen om
basvägarna risas ordentligt.
n Grot skördas bara i den omfattning som är
möjlig utan att allvarliga körskador uppkommer
Skotning
n Virket ska lämnas vid avlägg i väl sorterade
och avgränsade virkesvältor enligt angivna
sortiment. Respektive sortiment ska kunna avtransporteras separat
n Virket ska vara upplagt på kraftigt underlag för
att minimera risken för föroreningar i vältan, som
sten och grus
Om volymen per sortiment och avlägg understiger 3 m3fub för normaltimmer, 5 m3fub för klentimmer, 10 m3fub för granmassaved och 10 m3fub
för rötved (gran) lägger skotaren ihop sortimentet
med lämpligast annat sortiment. Övrigt löv sorteras alltid som fiberskivved alternativt brännved.
Förutom ovanstående undantag får inte sågbaraortiment förekomma i massavedsvältorna
n Kör inte i grot högarna. Grot som är överkörd
av avverkningsmaskinerna eller som innehåller
rötter, sten och jord ska spridas och lämnas på
hygget
n n Lägg inte gagnvirke på eller i grothögarna,
lägg ej heller rotryckta träd i grothögarna
Det ska vara underväxtröjt där högarna läggs
n Topparna ska gå till massaved i första hand
n Träden fälls framåt. Virke och grot läggs i högar
på båda sidor om körstråket, största virkes-sortimentet läggs närmast maskinen
n Lägg topparna paralellt i högarna (kl. 11–13 eller
bättre)
n Grothögarna ska ligga på så torr mark som
möjligt
n Lägg inga grothögar på eller intill kulturlämningar
n Lägg upp groten i så stora högar som varje
uppställningsplats för skördaren tillåter. Flytta inte
maskinen fram och tillbaka för att bygga grothögar
n Max 5,5 m långt ris vid helgrot
n n Virket ska märkas med minst en vältlapp per
10 m3fub. Vältlapparna ska vara väl spridda över
vältan. Använd alltid aluminiumstift
Rapportering av skotade volymer ska göras
efter varje skift, alltså i normalfallet två gånger per
dag
n Planera skotningen för att minimera lastningstid, körsträcka och markskador
n Vid skotning av grot gäller även
n Grot skotas bara i den omfattning som är möjlig utan att allvarliga körskador uppkommer
n Slutmarkering (3 vältlappar) ska sättas upp i
slutände på grotvälta
Kapsprickor
Du kan aktivt bidra till att minska antalet
kapsprickor genom att:
Se till att kapsågens kedja alltid hålls skärpt
n
Söka stöd vid kapning av långa, grova stockar
n
9
Avlägg
n Virkes- och bränsleavlägget ska vara väl röjt
För bränsleavlägg gäller även
n Sträva efter att lägga grot på höger sida i utfartsriktningen. Vältans bakkant får ej ligga längre
än 8 meter från vägmitt.
n Undvik att placera vältor i anslutning
till vattendrag, vägtrummor, forn- och
kulturlämningar
Grotvältan byggs i en riktning, knippe för
knippe med rotändarna åt samma håll för att
underlätta avtransporten. Förankra täckpappen
till vältan med risknippen
n Planera hur olika sortiment ska läggas på
avlägget
n Tänk på säkerheten vid trafikerade vägar, sätt
ut varningsskyltar
n n Ett upplag för grot blir större än för rundvirke.
En tummregel är 20-25 längdmeter välta per uttagen hektar
Virket ska normalt lossas från skogssidan
n Diken och vattendrag får ej köras sönder
n Välj höga, solbelysta och vindexponerade
avlägg om möjligt. Måste vältan läggas på fuktig
mark, grunda med några grova toppar eller
rötved 90 grader mot den riktning man sedan
lägger risknippen.
n n Skydda diken och vägkanter om du måste köra
upp på vägen
n Rensa vägen fortlöpande från ris och annat
som kan skada passerande fordon
n Vältan ska helst kunna ligga kvar minst en
bränslesäsong. Om flera vältor placeras parallelt
med varandra ska det vara minst två skotarbredder mellan
Virket ska vara upplagt på kraftigt underlag för
att minimera risk för föroreningar i vältan, som
sten, grus mm. Alternativt kan virket läggas över
ett vägdike
n Upplaget ska placeras så att lastbilen kan stå
på plan mark och lasta. Virket ska ligga minst 1,5
meter från vägkanten om inte annat överenskommits
n Virket får läggas max 3,5 meter från vägkanten
för att lastbilens kran ska nå virket utan att behöva ta omtag. Samråd med transportören om
virket måste läggas längre från vägkant
n Vältans höjd får inte överstiga 4,5 meter från
vägbanan
n n En välta får normalt inte vara bredare än 6
meter
n Virke som är kortare än 2,7 meter får inte
läggas i vältan, eftersom det kan ramla av och
orsaka olyckor
Virkes- och bränsleavlägg vid allmän väg
n Änddrag vältorna mot bilvägen vid allmänna
vägar
Tillstånd krävs av väghållaren om virket läggs
upp inom vägområdet på allmänna och enskilda
vägar. Med vägområde menas vägbana, slänter
och diken
n n På allmänna vägar där högsta tillåtna hastighet är 70 km i timmen bör en säkerhetszon på
minst tre meter eftersträvas. På allmänna vägar
med hastighet på högst 90 km i timmen bör
denna zon vara minst 7 meter. Om virket behöver
placeras närmare än dessa avstånd, samråd
med väghållaren om lämpliga trafiksäkerhetshöjande åtgärder
n I första hand bör upplaget placeras så att
fordonen inte behöver stå längs en trafikerad väg
när de lastar virke och bränsle
Vid grupplastning ska avståndet från vältan
till bortre vägkanten vara minst 5,5 meter för att
både bil och lastare ska få plats
n 10
Vid fröträd och skärm
Om Åtgärdsplaneringen anger att fröträd eller
skärm ska lämnas på en avverkningstrakt, anges
också lämpligt antal fröträd/skärmträd. Tabellerna nedan ”översätter” antalet träd till ett förband,
d.v.s. genomsnittligt avstånd mellan träden.
Rekommenderat antal fröträd per ha
Bonitet T16 T18 T20 T22
T24
Antal/ha 60 70 80 100 125
Förband, meter
13 12 11 10
9
Hjälptabell vid skärmställning
Antal träd/ha 150 200 280 400
Förband, meter 8
7
6
5
På bördiga marker är det viktigt att ställa träden
jämnt, så att de hindrar gräs och annan vegetation.
På magrare marker är det inte lika viktigt.
Frötallar ska vara stormfasta. De skall vara av god
kvalitet och ha väl utbyggda kronor.
Skärmträd ska vara vitala och stormfasta. Lämna
gärna tall eller löv. Vid skärmhuggning finns det
normalt en del beståndsföryngring, undvik att
skada denna vid avverkning och skotning.
Vid bränning
Risrensa kanterna mot områden som inte ska
brännas. Risrensa mot fornlämningar, kulturlämningar, runt fröträd och torvmarker.
Sprid riset så jämt som möjligt på områden som
ska brännas och kör inte sönder detta. I områden
som ska naturvårdsbrännas är det fördelaktigt
att avverka en del barr och förstärka med ris.
Traktdirektivet anger hur mycket som ska tas ur
dessa områden. Gör högstubbar av alla torrträd
ur säkerhetssynpunkt.
11
Petroleumprodukter och farligt avfall
Petroleumprodukter och kemikalier ska hanteras
så att risken för skador på människor, djur, vatten
och mark är minimal.
Grundkrav
Certifieringskrav
Entreprenörsföretag som föryngringsavverkar åt
Korsnäs ska vara PEFC-certifierade.
De största riskerna är spill eller läckage av olja,
diesel eller bensin, varför dessa måste förebyggas så långt det är praktiskt möjligt. Även små
läckor ska åtgärdas.
Utrustningskrav på skördaren
n MaskinGIS med GPS
Utrustning för prisliste- och fördelningsaptering
samt färgmärkning
n För farligt avfall gäller i övrigt att enskild entreprenör måste söka tillstånd alternativt anmäla hos
Länsstyrelsen att få transportera farligt avfall.
Miljökrav på produkter för maskinarbeten
Produkt
Miljökrav
Bensin
SS 155461, Småmaskiner:
alkylatbensin
Hydraulolja
SS 155434 + miljöanpassad
upptagen på SPs lista
Sågkedjeolja
Vegetabilisk eller tallolja
Glykol
Propylenglykol (om det inte
medför tekniska/ekonomiska
problem)
OBS! Från och med år 2012 blir
det förbjudet med etylenglykol.
Brandsläckning
Forrex eller liknande släckmedel
Vakuumpump
Vakuumpump på skotare och
skördare vid nyinvestering.
Avstängningskran
Avstängningskran på tryckledning till skördaraggregat.
Bränsletankar
ADR godkända bränsletankar
Transportdokument för farligt avfall ska i enlighet
med Avfallsförordningen upprättas för alla transporter av farligt avfall som har uppstått i Korsnäs
Skogs verksamhet.
Avsändaren ska kontrollera att mottagaren har
erforderliga tillstånd för hantering av det miljöfarliga avfallet.
Brandskydd
Under perioden april till oktober ska det finnas
med två vattensläckare per maskin – vid platsbrist räcker det dock med en vattensläckare.
I depåvagnen ska ytterligare två vattensläckare
finnas för utbyte.
Vid hög brandrisk görs en bedömning av behovet av extra brandbevakning efter avslutad
körning.
En årlig brandskyddskontroll av en auktoriserad
besiktningsman ska utföras på maskinerna.
Den som utför heta arbeten ska ha ett giltigt
certifikat för det.
12
Åtgärder på skogsarbetsplatsen
Uppställning av depåvagnar,
bodar och maskiner
Vid uppställning ska hänsyn tas till
sjöar, åar, bäckar
n
kallkällor, brunnar
n
grusåsar
n
gräns till annan markägare
n
Vid tveksamhet - ring räddningstjänsten för samråd!
Uppställning av depåvagnar inom skyddsområde för vattentäkt skall alltid
göras i samråd med kommunens Miljö- och Hälsoskyddsnämnd.
Vid annan längre uppställning av maskiner, depåvagnar och bodar gäller
samma hänsyn som ovan, men olje- och bränsletankar bör då även vara
tömda.
Utrustning i depåvagn/maskin
I varje depåvagn/maskin ska det finnas
lämpligt absorptionsmedel
n
spade
n
en bit presenning
n
kvast
n
uppsamlingskärl
n
I uppsamlingskärlet skall det utspillda ämnet kunna samlas upp. Uppsamlingskärlet skall klara minst 5 liter eller 5 kg fasta ämnen. Kärlets material får
inte reagera med det utspillda ämnet eller förstöras av detta.
Tankning av maskin
Vid all tankning skall maskinen och påfyllningsanordningen vara under
uppsikt (överfyllning, läckage, brand).
Åtgärder vid läckage
Läckage accepteras inte och ska omedelbart åtgärdas!
Det ”lilla” oljespillet
Använd utrustningen i depåvagnen och samla genast upp spillet! Gräv även
bort förorenad jord! Var den övre gränsen går för ”litet” spill måste det egna
omdömet avgöra.
Större oljeutsläpp
Ring 112 och kalla på hjälp + produktionsledningen!
Om utsläppet sker i samband med en trafikolycka ska de varningslampor
med orangefärgat sken, som ska finnas med vid transporten, placeras ut.
n
Medan Du väntar på hjälp från räddningstjänsten ska Du med hjälp av
n
utrustningen i depåvagnen försöka dämma upp flödet så att inte vätskan
rinner ner i något vattendrag.
13
för attSäkerhet
lossa eller
Samråd
kring arbetsmiljö
kanter
upptäcker
Om två eller flera företag samtidigt driver verksamhet på ett gemensamt arbetsställe, ska
afikförordningen.
dessa samråda och gemensamt verka för säker-
Vid besök på arbetsplatsen
Att befinna sig i närheten av en skogsmaskin i
arbete är förenat med risker. Träd eller träddelar
kan falla åt icke avsett håll och dra med sig andra
träd, sågkedjan kan brista med kedjeskott som
följd m m. Föraren har dessutom ofta begränsad
sikt. Det åligger därför den ansvarige ledaren/
guiden vid ett studiebesök att:
heten på arbetsplatsen.
Trafiksäkerhet
Tänk alltid på trafiksäkerheten vid placering av
virkesupplaget.
När fordon ställs upp längs vägen för att hantera
virke är man enligt trafikförordningen skyldig att
se till att andra trafikanter upptäcker fordonet i tid.
Det kan exempelvis ske genom att sätta ut varningstrianglar och en skylt med texten ”Lastning”.
kta saknas)
X6) som angskränkt på
de. Texten
ilda fall
för pålinkande
1. Känna till riskerna vid vistelse i närheten av
en skogsmaskin. Säkerhetsavståndet för en för
skördare är normalt 70 m, och farliga sektorer
med hänsyn till fällningsriktning och kedjeskott,
kranrörelser m.m.
2. Före besöket kontakta föraren per radio/telefon så att denne är medveten om besöket.
3. Leda gruppen på en säker väg till en säker
plats och se till att ingen beger sig in i maskinens
riskområde för att t.ex. fotografera.
4. Söka ögonkontakt med föraren och följa dennes anvisningar.
5. Låta besökare gå fram till maskinen först när
föraren ställt ner aggregat/grip och stängt av
motorn.
6. Tillse att besökare bär hjälm då vistelse inom
riskområde kan bli aktuellt.
nte är möjligt att
uppstår. Vid desre åtgärder. Kon-
14
Vid körning i brant terräng
Brant terräng medför många risker. Maskinen
kan tippa i sidlut och vid vändningar. Den kan
”skena” eller kana i alltför branta medlut, slira och
kana bakåt i branta motlut etc.
Se till att bromsar, slirskydd och annan utrustning
är i bästa skick.
Vid körning i extremt brant terräng kräver yrkesinspektionen att uppdragsgivare och avverkningsentreprenör samråder och utarbetar en plan
för hur arbetet ska utföras innan avverkningen
börjar.
Vid avverkning efter snöbrott och stormfällning
Planera avverkningen så att det inte uppstår
några risker för skador på personer och materiel.
Undvik motormanuellt arbete. Tänk på att träd
kan vara instabila och falla under arbetets gång.
Träd kan också ”sitta i spänn” och röra sig okontrollerat vid fällning eller kapning.
Vid körning under ledning
Virke får aldrig läggas under strömförande
luftledningar. Vid körning och kranarbete gäller
säkerhetsavstånd 2–6 meter beroende på spänningen i ledningen:
Lågspänning
2m
Högspänning, högst 40kV
4m
Högspänning, över 40kV
6m
Kontakta näthållaren för information om vilken
spänning som gäller för en luftledning.
Räckvidden för en separatlastare är 6–7 meter
och för en kranbil 5–6 meter.
Virke får ej läggas på sådan plats att lastande
fordon eller dess lastningsredskap i utsträckt läge
når en säkerhetszon om 6 m för högspänningsledningar och 2 m för lågspänningsledningar på
båda sidor om strömförande lina, stolpar eller
stag. Även ledningar på andra sidan vägen sett
från virkesupplaget kan vid större kranrörelser
vara i farozonen.
Upplag vid högspänningsledning fordrar särskild
uppmärksamhet, eftersom arbete med griplastare i närheten av kraftledning medför risk för svåra
olyckor. Högspänningsledningar på trästolpar
är normalt försedda med röda ringar eller gula
varningstrianglar.
Om olyckan är framme
Vid olycka, brand eller utsläpp - Ring 112 och kalla
på hjälp + produktionsledningen!
Samråd ska sökas med vederbörande kraftverksföretag innan virke läggs upp i kraftledningsgata.
Meddela larmkoordinaten som står nederst på
traktkartan eller på traktdirektivet.
15
Naturhänsyn
Den naturhänsyn som tas vid föryngringsavverkning och beskrivs med svart text klarar skogsvårdslagens rådgivningsnivå och marker som är
PEFC/FSC-certifierade.
n
Äldre skogsbeten med gruppställda träd och
gläntor
n
Urskogsrester
n På Bergvik Skogs marker gäller även den text
som är markerad med blått.
Om planeraren/köparen gör undantag från
handledningen (svart och blå text), ska det skrivas in på Traktdirektivet.
Äldre hällmarksskog
n
Örtrika bestånd på kalkrika marker
Fuktiga barrsumpskogar* mellan 0,3 och 1,0
ha
n
n
Lövsumpskogar*< 1 ha
Lövskogsgrupper < 0,5 ha i barrträdsdominerande bestånd.
n
*sumpskog = träd som växer på blöt eller fuktig mark
med mer eller mindre tjockt torvtäcke. Träden i en
sumpskog står ofta på socklar. Fuktighetsälskande
arter som vitmossor och björnmossor ska täcka minst
hälften av fält- och bottenskiktet.
Örtrika områden längs dråg, bäckar, åar och
andra vattendrag
n
Raviner, klyftor och blockmarker samt berg- och
rasbranter, de lämnas med lämpligt anpasssat
skydd så att förhållandena kan bestå
n
Områden vid källor och källpåverkad mark,
spara även en skyddzon
n
Kärr, småvatten och vät (periodvis fyllda vattensamlingar). Spara även en skyddszon
n
Strand- och sumpskogar* med naturskogskaraktär (höga naturvärden)
n
Uddar, mindre öar och myrholmar
n
Bergvik Skogs mark: Utöver ovanstående hänsynskrävande biotoper ska på Bergviks Skogs
marker också följande biotoper lämnas:
Hänsynskrävande biotoper
Hänsynskrävande biotoper är små områden
med höga naturvärden, som ska sparas.
Det kan t.ex. vara:
n
Yngre brandfält
Områden med rödlistade/hotade arter – lämnas eller sköts enligt traktdirektiv.
Impediment
Impediment avser skogar som producerar
mindre än 1 m3sk per ha. Det gäller framförallt
hällmarker och myrar. Dessa lämnas och får inte
köras sönder.
Tidigare åkerholmar som ingår i skogsmark
n
n
På ocertifierade marker och PEFC-certifierade
marker beskrivs några undantag där minimikraven är lägre med grön text. Om planeraren/
köparen tillsammans med markägaren använder sig av minimikravet ska det vara angivet på
Traktdirektivet tillsammans med nivå på den
hänsyn som ska tas.
n
Äldre hassellundar
Övergivna torpställen med inägomark, förvildade trädgårdar och fäbodvallar
n
Äldre lövträdsbestånd med stor mängd död
ved
n
Igenvuxna hagmarker och lövängar som varit
trädbevuxna under flera trädgenerationer
n
16
Kantzonsmiljöer
Kantzonsmiljöer som ska lämnas helt mot sjö,
myr och vattendrag är:
n
Sumpskogar
n
Skiktade skogar
n
Lövträdsrika skogar
n
Örtrika skogar
Lämna grova levande träd av olika trädslag
Lämna minst 10 levande grova träd/ha. Det ska
vara stormfasta träd av olika trädslag och de ska
minst hålla 20 cm i brösthöjdsdiameter (15 cm på
sämre mark). Detta gäller även vid ställande av
fröträd och högskärm.
Träd som står i hänsyn som är klassade som ”5%
spara” räknas ej med.
Biotoperna avgränsas normalt vid Åtgärdsplaneringen. De ska vara inritade på kartan och beskrivna i Traktdirektivet.
Vi räknar med alla relevanta naturvärdesträd.
Oftast ingen åtgärd
Normalt lämnas hänsynskrävande biotoper och
kantzoner utan åtgärd. Plockhuggning får bara
utföras för att höja naturvärdet och bara om det
är angivet på Traktdirektivet.
n
Vi räknar med träden som står i övergångszoner
och hänsynsytor enligt nedan:
Alla hänsynsområden som ligger inom trakten
Alla hänsynsområden som ligger i anslutning
till eller gränsar mot annat ägoslag (Imp, vatten,
större kraftledning) räknas med hela arealen
n
Alla hänsynsområden som ligger i anslutning
till och gränsar mot produktiv skogsmark räknas
med enligt tårtdelsprincipen. Här ska hänsynsområden delas med övriga angränsande bestånd
n
Kantzoner som åtgärdas
Enskiktade barrträdsrika fastmarkskanter mot
vatten eller myr kan avverkas. Allt löv samt underväxt lämnas dock alltid.
Odlingsbryn lämnas eller huggs fram med lämplig naturvårdsinriktning. Allt löv samt underväxt
lämnas dock alltid.
Vid bebyggelse lämnas skyddszon i sådan utsträckning som behövs för landskapsbilden.
Var observant
Det finns alltid en risk att åtgärdsplaneraren missat områden som borde ha avgränsats som hänsynskrävande biotop eller kantzon. Om
maskinföraren identifierar sådana områden ska
arbetsledaren kontaktas.
Markera området på kartan och på traktdirektivet,
så att inte nästa skift tar ner skogen av misstag.
17
Av Traktdirektivet ska det framgå hur många grova träd som planeraren räknat in i urbandade/
urritade hänsynsytor, kantzoner mm. Maskinföraren ska sedan vid behov ”fylla på” så att avverkningen kommer upp till minst 10 träd per hektar.
Dessa träd ska då vara av olika trädslag och helst
lämnas i grupper i anslutning till annan lämnad
hänsyn. Antalet ska gälla per isolerat delområde.
Ocertifierad mark: Minst 3 grövre levande träd
per ha ska alltid lämnas i föryngringsavverkning
om det inte finns några andra naturvärden. På
granåkrar kan träden bytas ut mot 3 grova högstubbar som är mer än 3 m höga per ha.
Spara naturvärdesträd
Naturvärdesträd är biologiskt värdefulla träd.
Större grupper med naturvärdesträd snitslas alltid
ur och märks ut på kartan. Spridda naturvärdesträd som upptäcks ska också snitslas.Vissa
naturvärdesträd kan gärna skyddas med en träddunge.
Undantag medges vid vägbyggnad och vid risk
för skador på människor och byggnader samt för
träd i anslutning till elledningar.
Växtgeografiskt märkliga förekomster eller utposter av träd
n
Bergvik Skogs mark: Utöver ovanstående naturvärdesträd skall på Bergvik Skogs marker även
följande träd sparas:
Trädformiga aspar (Gävleborg, Dalarna och
Jämtland)
n
Till naturvärdesträd räknas:
n
Genetiskt märkliga träd, t. ex. ormgran och flikbladig björk
n
Alla ädla lövträd (alm, ask, avenbok, bok, ek,
fågelbär, lind och lönn) i det boreala skogslandskapet (norr om Dalälven)
n
Grova eller gamla träd
Grova träd med påtagligt vid och/eller grovgrenig platt krona
n
n
Större kala ytor
Kala ytor som är större än 3 ha bryts med trädgrupper på minst 10 träd med en diameter som
är representativa för beståndet – dock minst 20
cm i brösthöjd (15 cm på sämre boniteter). Som
stöd kan du också tänka på att avståndet mellan
kvarstående trädgrupp på hygget inte bör överstiga 200 meter. Det kan gälla en hänsynsyta,
kantzon, trädgrupp, eller beståndskant med äldre
skog. För att trädgrupperna ska hamna där de
gör mest naturvårdsnytta krävs en utsyning i förväg av planeraren eller maskinföraren.
Hagmarksgranar (grova tidigare frivuxna)
Trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg
och fågelbär samt grov hassel i barrdominerade
bestånd.
n
n
Grova enar
Grova aspar och alar där sådana inte förekommer rikligt i barrdominerade bestånd.
n
Hålträd, träd med risbon och träd som kan utvecklas till boträd
n
Träd med tydliga äldre kulturspår, t. ex. träd
med ristningar
n
n
PEFC- och ocertifierad mark:
n Hyggens storlek och form ska anpassas till
natur och kulturmiljön
Träd med påtagliga brandljud
Enstaka eller mindre grupper av ädla lövträd i
det boreala skogslandskapet (norr om Dalälven)
n
n
En begränsning av hyggens storlek ska eftersträvas
n
Gamla vårdträd
Använd gärna trädgrupper för att begränsa
större ytor
n
Ovanliga träd och buskar, t.ex. idegran, lundalm, vresalm, getapel, tibast och trädformig hagtorn
n
18
Död ved
Död ved ska lämnas regelmässigt. Lämna alla
högstubbar, lågor och andra träd som har varit
döda längre tid än 1 år.
Markera och spar övriga hänsynsgrupper
Om naturvärdesträden tillsammans med träden
i kantzoner och hänsynsytor inte kommer upp till
10 träd per hektar, lämnas andra stormfasta träd
på föryngringsytan. Dessa bör helst lämnas i
grupper. Lämna trädgrupperna i första hand där
de gör mest naturvårdsnytta t.ex:
Fäll döda stående träd om de utgör en säkerhetsrisk intill vägar, stigar och vandringsleder.
Träden ska då lämnas kvar på marken – gärna
in i hänsynsytor.
Vid annan lämnad hänsyn
n
n
Vid block och stenar – gärna mossiga
n
Mossbeväxta stammar
n
Vid vindfällsbrötar
n
I beståndskanter
Kör ej över lågorna. Märk om möjligt grövre lågor med kulturstubbar.
Undantag från detta måste skrivas in på traktdirektivet.
Vid lågor
n
n
Vid grotuttag gäller även följande hänsyn
I fuktiga partier
Ta ej ut grot i kantzoner mot sjöar, vattendrag och
hänsynsytor. Använd alltid riset att köra på när
så är nödvändigt för att begränsa körskador på
mark och rötter.
Vid myrstackar
n
Vid torrakor
n
Lämna även torra marker, marker med grova
jordarter eller tunt humustäcke.
Högstubbar
I alla föryngringsavverkningar ska det nyskapas
minst tre högstubbar per ha. Det ska vara grövre,
levande träd som kapas på högsta säkra höjd,
(lägsta höjd är 2 m).
Träd, buskar, torrträd och lågor som lämnats av
naturhänsynsskäl vid avverkningen tas ej tillvara
som grot eller bränsleträddelar.
Lämna enstaka grova toppar av lövträd (gärna
övrigt löv) samt några grova talltoppar.
Sträva efter att fördela lika på tall, gran, björk,
asp. Högstubbar får ej skapas av naturvärdesträd. OBS! Asp är ofta naturvärdesträd.
Gör gärna högstubbar av träd med lägre virkeskvalitet, rötade och skadade träd.
Bergvik Skogs mark: Utöver ovanstående krav
ska på Bergvik Skogs marker även alla toppar och grova grenar av andra lövträd än björk
ligga kvar.
Ställ gärna högstubbarna i anslutning till annan
lämnad hänsyn så är de ej i vägen för markberedaren.
Befintliga kulturlämningar ska rensas från avverkningsavfall, inga grothöhar får ligga på eller
intill kulturlämningar.
Antalet ska gälla per isolerat delområde.
Ocertifierad mark: Det finns inget krav på nyskapande av högstubbar om man inte fyllt i det i avverkningsanmälan.
Följ alltid förslaget på Traktdirektivet om hur
många högstubbar du ska lämna på trakten.
19
Färska vindfällen – stormfällning
Särskild hänsyn vid vatten
Lämna träd i kantzoner och tidigare lämnade
naturvårdsträd som blåst ned i naturliga
vattendrag och sjöar.
I naturvårdsbestånd ska vindfällen normalt ej
tas tillvara, om inte annat överenskommits med
Skogsstyrelsen. I övriga skogar får årsfärska vindfällen tas tillvara, men med följande generella
naturhänsyn:
Undvik körskador i och intill vatten. Kör inte i
vattendrag och förstärk tillfälliga överfarter. Se
vidare instruktion vad gäller överfarter på sid 6
och 8.
Nydöd ved av tidigare lämnad naturhänsyn lämnas alltid.
Upparbeta om möjligt ”brötar” av träd som
riskerar att orsaka långvarig översvämning.
Rensa dock inte helt rent i vattendraget utan låt
också en del träd ligga kvar.
Bergvik Skogs mark: Om volymen nydöd barrved överstiger 5 m3sk ska dispens begäras för
att få lämna träden.
Spara vindfällen av lövträd och naturvärdesträd.
Träd som allvarligt hindrar framkomligheten får
tas om hand eller flyttas om de utgör stora hinder
för drivning och markberedning.
Tätortsnära skogar
För framkomlighet och säkerhet i tätortsnära skogar, vid stigar m.m. medges undantag från ovanstående krav.
Lämna minst två grövre färska vindfällen i medeltal per hektar.
Var rädd om äldre liggande och stående döda
träd. Lämna färska högstubbar av löv.
Lämna några färska högstubbar av barr per ha.
Nyskapa inga högstubbar. Skada inte fornlämningar och kulturlämningar. Risa inte heller ner
dessa.
Ett toppbrutet träd får lämnas om det fungerar
som en huvudstam i beståndet fram till nästa
åtgärd. En tall måste ha minst 4 gröna grenvarv
kvar och en gran minst halva grönkronan kvar.
Alla lutande träd avverkas.
20
Forn/Kulturlämningar
Lämningar efter våra förfäders arbeten ska
alltid värnas i alla våra åtgärder.
Skyddsvärda sådana objekt ska vara avgränsade
på kartan samt snitslade i skogen.
Kulturstubbar
Normalt gäller följande riktlinjer för avverkning vid
alla slags forn/kulturlämningar:
Lämna kulturstubbar vid/runt alla forn/kulturlämningar samt övrig hänsyn som bör markeras, så att inte efterföljande maskiner kör
sönder dem av misstag. Stubbarna kapas på
1,3 m höjd.
Avverka träd som står direkt på konstruktionen
n
Markera lämningen med kulturstubbar
n
Lägg inget ris på lämningen
n
Ställ stubbarna utanför lämningen 1–5 m, då
markberedarna kan ha svårt att se exakt var
lämningen är.
Undvik alla körskador
n
Fasta fornlämningar - Fornlämningsområden
Föryngringsavverkningar i anslutning till
fornlämningar ska alltid föregås av samråd
med länsstyrelsen. Avverkningsbar skog inom
fornlämningsområden ska avverkas i enlighet
med länsstyrelsens villkor.
Fasta fornlämningar är skyddade i lag. De får
inte skadas eller risas över.
Fasta fornlämningar ska vara tydligt avgränsade i Återväxtplaneringen.
Eventuella åtgärder ska stå på traktdirektivet.
De kan även hänvisa till ett externt dokument.
Om du har den minsta misstanke om
att avverkningen ändå påverkar en fast
fornlämning ska du kontakta ansvarig
produktionsledare.
De vanligaste fornlämningarna är stenåldersboplatser, gravhögar, rösen av olika slag,
fornborgar, kolgropar, tjärdalar, liggmilor,
fäbodar, platser för framställning av järn och
fångstgropar.
Ofta kan flera lämningar inom ett område
leda till att man snitslar ur ett större område.
Andra historiska lämningar
Övriga kulturlämningar ska värnas vid avverkningsarbetet och inga kulturlämningar får
vara sönderkörda eller nedrisade. Träd som
står så att de kan skada konstruktioner ska
avverkas, detta gäller även lövträd. Kulturstubbar skapas runt/vid alla lämningarna.
Mindre områden som behöver åtgärdas för
att kulturlämningar och kulturmiljöer ska
kunna uppfattas ska avverkas så att lövträd
gynnas. Det gäller t.ex. fäbodområden.
21
Torp, fäbod, husgrund m.m.
Avverka barrträd men lämna lövträd i lämplig
mängd
n
Friställ eventuella vårdträd, fruktträd och buskar
n
Skada inte grunden, huset eller tomten vid
avverkningsarbetet
n
Kolbottnar
Avverka alla gagnvirkesträd om det kan ske
utan att skada lämningen
n
Underväxtröj inte
n
(liggmilor är fyrkantiga och klassas ofta som fornlämning)
Kolarkoja/spismur
Avverka träd som växer i eller runt spismuren,
var försiktig så att den inte skadas
n
Odlingsrösen, stenmurar
Avverka träd som växer i eller på rösen och
murar, var försiktig så att de inte skadas
n
Äldre väg/stig
Kör inte med skotare eller andra maskiner om
det finns risk för spårbildning – åtgärda spår som
trots allt uppkommit
n
Tjärdalar, såglämningar, gruvor, täkter, stenbrott, dammar m.m.
n Avverka med försiktighet, kör inte sönder, lämna inga spår eller ris
Rågångsrösen
Rösen/stenar mellan socken, by, landskap räknas som fasta fornlämningar om de har ansenlig
storlek, inskriptioner eller namn. Övriga klassas
som kulturlämningar
n
Var observant
Planeraren kan ha missat enstaka mindre historiska lämningar i skogen. Om maskinföraren
upptäcker sådana ska de behandlas på det sätt
som anges här
Markera de lämningar du hittar på traktdirektivet,
så att lämplig hänsyn kan tas vid markberedningen
22
Efter avslutad avverkning
Uppföljning Föryngringsavverkning
Ursprung
Kontrakttyp
Certifiering
Traktnamn
Trakt nr
Vallsnäsvägen_8428
Planerare/Köpare
Lev nr
Skapad datum
Transportbärighet
Larmkoordinater
LKF
Säljare
Säljare telefon, mobil
Säljare telefon, hem
Säljare adress
Säljare postadress
Traktdelar
13H1C8630
13H1C8329
13H1C8428
Summa
Areal/Traktd
3,03
0,72
2,74
Summa:
6,49
-
SVS-anmält
114407
Svs-dispens
Kontrakr nr
Senast ändrad
Utgångsdatum
Bortsättnings nr
Sparade träd > 20 cm
Att spara
Sparade
Summa
Planerat
72
0
23
95
Högstubbar
Sparade
Per ha
Att spara
15
26
25
Ja
X
X
X
X
Nej
Kommentar
Virkesorder nr
Vägdistrikts nr
Per ha
Anteckningar
4
Anteckningar:
Är överfarter över vattendrag och surdråg oskadade?
Är hänsynsområden intakta och oskadade?
Är forn/kulturlämningar oskadade, märkta med kulturstubbar?
Trädgrupper skapade så att inga kalytor är större än 3 ha?
Är stubbhöjden låg?
Grot uttaget?
Ligger topparna parallellt? "Klockan 11-13 eller bättre"
Är riset max 5,5 m långt? (Gäller helgrot)
Har körskador undvikits genom tillräcklig risning av basvägar?
1
Bedömning av bärighet för grotskotning
Allvarliga avvikelser eller klagomål
2
X
3
X
X
X
X
4
Grotad areal:
5
X
Delvis höga stubbar pga snö
5
Ha
Avvikelsens/ klagomålens art (Vad hände och varför)
Datum
Signatur
Korrigerande åtgärd (Vad ska vi göra?)
Åtgärdat
Entreprenörens synpunkter
Bra
Bilväg iordningställd
Depåplats iordningställd
Vändplan för Timmerbil (24 m)
Avlägg
Kartmaterial (överensstämmelse verkligheten)
Snitsling
Transportbärighet (årstid)
Checklista (överenst. med verkligheten)
Hur var trakten underväxtröjd
X
Entreprenörens synpunkter:
Entreprenörsföretag nr:
Signatur:
Namn:
Godkänt
X
X
X
X
X
X
X
X
Ej nöjaktigt
Klavdata bifogas
Datum:
23
Prod.nota bifogas
Efter avslutad avverkning
Städa avlägg
Städa avlägg, vändplaner och uppställningsplatser när avverkningen/skotningen är klar.
Uppföljning
När avverkningen är färdig ska avverkaren rapportera egenuppföljningen.
Uppföljningsblanketten (se föregående sida) som
finns på entreprenörswebben ska kompletteras
med:
Antalet av avverkaren sparade träd som är
grövre än 20 cm i brösthöjd (15 cm på lägre boniteter) inklusive relevanta naturvärdesträd
n
Antal sparade högstubbar. Beräkna även antalet per ha
n
Avverkning på ej planerat sätt i naturvårdsobjekt
n
Avverkning av tydliga naturvärdesträd
n
Större sammanhängande föryngringsareal än
3 ha utan lämnad trädgrupp om 10 grova träd
Justera gränser på kartan. Anteckna eventuella
förändringar från planen
n
Rita in och kommentera sparad hänsyn som
inte redan finns på kartan, t.ex. kulturlämningar
n
Frågor om avverkningens utförande
Besvara frågorna om avverkningens utförande
med ja eller nej. Skriv kommentarer om ni svarar
nej på någon av frågorna.
n
n
För få högstubbar ställda mot traktdirektivet
n
Oljespill i terräng eller väg som ej sanerats
n
Oljeläckage till vatten
Allvarliga körskador:
n I och i direkt anslutning till vattendrag och sjöar
n Som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag
n Som orsakar försumpning eller översväm-
ning till vattendrag p.g.a. dämning
n På torvmark nära vattendrag och sjöar
n
Om trakten bränsleanpassats:
Efter genomförd avverkning registrerar avverkaren de områden där bränsleanpassning utförts
på traktkartan och arealen på uppföljningsblanketten.
n Som påverkar naturvärden i lämnad hänsyn
Bedöm även bärigheten för grotskotning.
n
n Som försämrar framkomligheten på frekvent använda stigar, leder m.m.
n Som försämrar upplevelsevärdet på frekvent använda friluftsområden
n På fornlämningar, fornminnesområden och övriga kulturhistoriska lämningar
n
Om maskinen har kalkylprogram för tillredd
mängd bränsle, återrapporteras detta tillsammans med reviderat kartmaterial
n Allvarliga avvikelser eller klagomål
Vid allvarliga avvikelser från det normala eller vid
klagomål från utomstående ska den nedre delen
på ”Uppföljning Föryngringsavverkning” fyllas i.
Entreprenörens synpunkter
Fyll även i checklistan med entreprenörens synpunkter på avverkningen. Detta ger värdefull
återföring till planerare, virkesköpare och produktionsledare.
Som allvarliga avvikelser räknas exempelvis:
Avverkning på egen eller främmande mark
utanför det planerade området
n
Nödlägesberedskap
Vid olycka, brand eller annan akut situation: RING 112.
24