Föryngringsavverkning
Föryngringsavverkning inklusive grotskotning – en handledning från Korsnäs Skog 25 maj 2011 1 Övergripande styrdokument Dokumentrubrik Dokument-ID Version Policyförklaring miljö ÖSD-4570 3 Ansvarig enhet/avdelning Ansvarig person Publiceringsdatum Skog – Central Stab Bengt Brunberg 2011-01-14 Miljöpolicy för Korsnäs Skog Korsnäs Skogs verksamhet bygger på den gemensamma Miljö- och energipolicyn för Korsnäs AB. Vad denna policy innebär för skogsbruket förklaras i det följande. Policyförklaring 1. Vi följer lagstiftning och miljöcertifieringskrav. Att miljöanpassa skogsbruket är vårt övergripande miljömål. Vi tar hänsyn till verksamhetens miljöaspekter i vårt förbättringsarbete. Vi strävar efter att med hjälp av miljöledningssystemet ISO 14 001 säkerställa att effekterna på miljön är i överensstämmelse med lagstiftning, aktuell miljöcertifiering och miljöpolicy. 2. Skogen är en förnyelsebar resurs som vi brukar i strävan mot ett uthålligt skogsbruk. Vi anpassar skötselmetoderna till växtplatsens förutsättningar i balans mellan avverkning och tillväxt. 3. Vi anlägger en helhetssyn på skogslandskapet och bevarar den biologiska mångfalden. I skogslandskapet främjar vi miljö som är värdefull för flora och fauna samt vårdar vattenmiljöer. 4. Vi bygger in viktiga naturskogselement i skogen. I skogsskötseln försöker vi efterlikna de störningar som skogsmarken naturligt utsatts för och som flora och fauna anpassat sig till. Vi utför bränning samt lämnar vid avverkning utvalda gamla träd och död ved. 5. Vi planerar omsorgsfullt. Vi utnyttjar god kunskap om skogsbestånden. Vi väljer kompetenta entreprenadföretag och de avverknings- och transportsystem som är tekniskt möjliga, ekono-miskt rimliga och miljömässigt motiverade, bl.a. för att undvika föroreningar av mark och vatten. 6. Skogen är en viktig del av vårt kulturarv. Vi värnar om kulturpräglade marker, kulturminnen och fornlämningar. En del av dessa områden sköts aktivt. 7. Skogen är tillgänglig för alla och vår skogsskötsel bidrar till mångbruk. Vi informerar intresserade om skogsbruket och medverkar till att skogen kan nyttjas på många olika sätt. 8. Vi utvecklar vårt skogsbruk. Stöd till forskning, utbildning, samarbete med kunder och leverantörer samt eget utvecklingsarbete ger ny kunskap för att ständigt förbättra vår verksamhet. 9. Virke från acceptabla källor. Virke tas endast från skogar som utgör acceptabla, ej kontroversiella källor. Skogsbruk i nyckelbiotoper ska gynna biologisk mångfald enligt plan godkänd av Skogsstyrelsen. Korsnäs AB Skog Uno Brinnen Giltig utgåva av dokumentet finns alltid i Lotsen. Utskrift är endast giltig efter utskriftsdatum om distributionsplats valts i dokumentegenskaperna. 2 Utskriftsdatum Sida 2011-01-14 1 (1) Grunden för framtidens skog Vid föryngringsavverkningen läggs grunden för framtidens skog. Föryngringsavverkning är första steget för att föryngra marken. Föryngringsavverkningen ska alltid vara planerad i förväg, helst på barmark. För varje trakt finns följande traktdokument: n Översiktskarta orienteringskarta n Traktkarta detaljkarta över trakten n MaskinGisfiler traktkarta för maskinGis n Traktdirektiv sammanfattar planeringen samt checklista, redovisar planerad hänsyn samt uppföljning av trakten Planeringen ger de övergripande riktlinjerna för avverkningsarbetet, men detaljbesluten fattas av maskinföraren. Alla maskinförare måste därför vara väl utbildade och förtrogna med Korsnäs policy för avverkningsfrågor samt ha kompetensbeviset Grönt Kort i Skogen (SYNkurserna Natur- och kulturmiljövård samt Föryngringsavverkning). Teckningar: Jalle Holmström 3 Innehåll: Traktdokument4 Planering6 Avverkning8 Grundkrav 12 Säkerhet 14 Naturhänsyn16 Forn/Kulturlämningar21 Efter avverkning 23 Traktdokument Traktkarta För varje avverkningstrakt finns en traktkarta, i normala fall i skala 1:5000. Vid åtgärdsplaneringen delas trakten in i olika traktdelar. Det är delområden med likartad skog och mark som ska avverkas och föryngras på samma sätt. På kartan finns traktens yttergränser tydligt angivna, likaså hänsynsytor, kantzoner, överfarter över bäckar och andra områden som inte skall avverkas på normalt sätt. Dessa hänsyn är numrerade och återfinns på traktdirektivet, under miljötyper. 114407 Vallsnäsvägen_8428 Trakt: 114407 Traktnamn: Vallsnäsvägen_8428 Leverantör: BERGVIK SKOG ÖST AB Traktdirektiv Föryngringsavverkning Redovisning av planerad hänsyn Träd, trädsamlingar och döda träd ý Grova barrträd ý Grova lövträd ¨ Hålträd ¨ Döda stående eller liggande träd ¨ Trädsamlingar ¨ Ovanliga trädslag ¨ Träd med kulturspår ¨ Rönn/sälg ¨ Gamla träd ¨ Naturliga högstubbar ý Tillskapade högstubbar ¨ Andra träd 6 4 1 Redovisning av plaFri text: nerad hänsyn Skador på mark och i vatten Innehåller känslig mark ¨ Körskador på uppgifter ¨ Näringsläckage till vattendrag om planerad hänsyn stigar/leder ¨ Skador på allmänt nyttjade ¨ Skador på vatten vid skyddsdikning och de skyddsvärda ¨ Skador på vatten vid transport över bäckar/åar ¨ Skador på markens produktionsförmåga områden som avFri text: gränsats vid planeÖvrig hänsyn i samband med avverkning ¨ Fornlämning berörs av avverkningen ringen. 5 8630 8428 2 7 3 8329 Fri text: Miljötyper Löp nr Miljötyp Kolbotten / tjärdal 2 Trädgrupp 3 Trädgrupp 4 Areal ha Åtgard Anteckningar Lämna kulturstubbar runt om Hällmark 0,00 Kalavverka Lämna trädgrupp, 0,00 snitslad Lämna trädgrupp, inte 0,00 snitslad 0,03 Ingen 5 Sumpskog 0,05 Ingen 13 träd (delad) 6 Sumpskog 0,16 ingen 17 träd (delad) 7 Äldre väg / stig 0,00 Lämna kulturstubbar Kör inte sönder vägen, risa inte ner. (c) Lantmäteriet 1 0 1:5 000 16 träd 20 träd 6 träd Larmkoordinater X: 6708784 Y: 1562846 200 Meter Ritdatum: 2011-01-11 4 Traktdirektiv Innehåller information om trakten samt instruktioner till entreprenören. Kortnamn Benämning GH SH Avverkning utan Fröträd/skärm Gallring ospecificerad GH1 Första gallring GH2 Mellangallring GH3 Sista gallring GTS Gallring till timmerställning GHS Förberedande skärmhuggning GHF Utglesning fröträd HPL Plockhuggning FRIHUGGN Frihuggning HBL Blädning VINDF. Vindfällen RÖJ. GH Bränslegallring SKAD. SKOG Skadad skog SHF Under TRAKTBESKRIVNING finns bl.a. följande kolumner: ÅTGÄRD – anger vilken typ av avverkningsåtgärd som är aktuell (se tabell) GROT – anger om och på hur stor areal som det ska tas ut grot på. CERTIFIERING – anger man huruvida skogsägaren är certifierad och enligt vilket/vilka system. UR – anger om underväxtröjning ska utföras. FRÖTRÄD/SKÄRM – anger hur många träd per ha som ska sparas. Avverkning till Fröträd SHH Avverkning till Högskärm HKA Kanthuggning HLU Luckhuggning GHF Genomhuggning fraktionerad avv AFR Avveckling Fröträd AHS Avveckling högskärm ALS Avveckling lågskärm Väg/Ledn Väghuggning/ ledningsgator Motsvarande traktdirektiv finns för Skogsbränsle. Traktdirektiv Föryngringsavverkning Ursprung Kontrakttyp Certifiering Traktnamn Trakt nr Bergvik ---- PEFC FSC Vallsnäsvägen_8428 114407 Planerare/köpare Skapad Datum Uppdaterad Datum Avverkningsanmält Mats Jonsson, 2010-07-02 2011-01-11 2010-07-02 15:24:55 Säljare telefon, mobil Lev nr Transportbärighet 160500 Normal Säljare Säljare adress X: 6708784 Y: 1562846 218004 Säljare telefon, hem Säljare postadress TROTZGATAN 25 791 71 FALUN Kontraktnr Bortsättningnr - Utgångsdatum - Virkesordernr 01 TRAKTBESKRIVNING AREAL LKF BERGVIK SKOG ÖST AB Larmkoordinater TRAKTDEL SVS-dispens SIND ÅLDER GYL ÅTGÄRD GROT CERTIFIERING UR TGL FRÖTRÄD/ SKÄRM - Vägdistriktnr 63701 UTTAG M3FUB/HA UTTAG M3FUB MEDEL STAM MEDELVÄG 13H1C8630 3,0 G26 75 222 SH 3,0 PEFC FSC 3,0 640 297 899 0,54 160 13H1C8329 0,7 G28 82 421 SH PEFC FSC 0,7 280 336 242 0,49 490 13H1C8428 2,7 82 222 SH 2,7 PEFC FSC 2,7 730 295 809 0,56 380 Total 6,5 5,8 6,5 1950 0,54 292 T26 Anteckningar: 8329 torrt eller vinter CHECKLISTA Vägar (underhåll, avlägg, uppställning) Behöver bilvägen förbättras Behöver depåplats iordningställas Behöver vändplan förbättras Behöver vägen buskröjas Saknas avlägg (eget el. främmande mark) Bör vägfogde kontaktas Nej Nej Nej Nej Nej Nej Vägfogde Kontakt vägunderhåll --> --> Trakt Saknas tillstånd basväg (främmande mark) Nej Saknas information till lokala intressenter Saknas gränsband runt trakten Saknar trakten Korsnäsmarkering Behöver basväg snitslas Behövs grävvägar Behöver Stigar/Kulturminnen märkas Bör/Skall posten underväxtröjas Behövs trampning av vinterbilväg Behövs Stubbehandling Stolp bör utsynas Stamblock bör utsynas Lämpligt för andra sortiment Lämplig skördare Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja --> Stor Lövandel Önskad lövandel efter GA Åtgärd/upplysning Namn/Telefon Namn/Telefon Åtgärd/upplysning Lövandel 5 Sida 1 av 4 Planering Före avverkningen n Gå över hela trakten innan avverkningen sätts igång Överfarter över vattendrag och fungerande dikessystem Vid planeringen ska följande beaktas: Bedöm lämplig detaljhänsyn, titta efter naturvärdesträd, notera även lämpliga områden där trädgrupper kan ställas kvar Se om det finns alternativa utfartsvägar. n n Planera körstråk, basvägar och avlägg med hänsyn till bärighet, topografi, vatten, grova lågor, fornlämningar och övriga historiska lämningar n Ta ställning till om basvägarna på trakten bör risas för att undvika markskador n Bedöm om det går att ta ut grot på hela trakten eller bara på delar n n Körningen planeras så att in- och utflöden av vatten inte påverkas genom att undvika överfarter av surdråg, naturliga vattendrag och diken så långt det är möjligt Kör inte i vattendrag, i sjökanter, genom kallkällor eller i blöta partier n Undvik att köra i direkt anslutning till lämnad hänsyn n n Undvik att skada marken närmast vatten och känsliga hänsyn genom att: n Köra så långt ifrån som möjligt n Förstärka marken där körning är nödvändig och det finns risk för skador n Utnyttja skördarens räckvidd och lägga upp virket bort från vattendraget, hänsynet, så att skotaren inte behöver köra nära n Då en överfart är oundviklig: gör så få överfarter som möjligt och på det lämpligaste stället. Bra överfarter ska ha: n Fasta kanter n Grova jordarter i kantzonen n Flacka kantzoner n Fast bäckbotten n Stabila kanter – alternativt ska kanterna stabiliseras för att undvika skador som medför slamtransport Överfarter ska markeras på traktkarta och i terräng med basvägsband n n Överfarterna ska även fungera vid vårflod/höstregn, bedöm erosionsrisken n Tekniska hjälpmedel lämnas kvar (om de inte orsakar dämning) eller ska finnas tillgängliga för att klara överfarterna vid påföljande åtgärder som risskotning och markberedning Information och samråd med lokala intressenter I de fall en avverkning berör närboende eller andra lokala intressenter ska dessa informeras om våra planer. Detta ska vara gjort av planeraren i god tid före avverkningen påbörjas. Om samråd gjorts finns dokumentation med i trakthandlingarna. 6 Snitselinstruktion GPS ska användas för avgränsning av bestånd samt natur- och kulturhänsyn. Om delar av traktdelar ska åtgärdas med exempelvis underväxtröjning ska det också markeras på kartan. Regler för användning av snitselband n Plastsnitslar ska vara av PE-kvalitet n Plastsnitslar får inte användas för exempelvis stickvägsplanering eller annan planering som bara har några månaders livslängd För att inte misstag ska ske i skogen ska följande alltid snitslas: n Snitslar ska alltid hängas i angränsande bestånd, inom hänsynsområdet eller liknande Alla fornlämningar och fornlämningsområden enligt samråd med Länsstyrelsen Snitslar ska inte hänga inom de bestånd som ska avverkas. Undantag från detta är rågångar, där banden hängs i grenar eller småträd inom beståndet så nära rågången som möjligt n n Alla kulturlämningar n Områden med höga naturvärden, nyckelbiotoper, kantzonsmiljöer och hänsynskrävande biotoper n n Sträva efter att alltid hänga snitslar i grenar eller småträd Träd som har snitsel runt stammen får inte avverkas, dock kan en högstubbe kapas av trädet. Vänd alltid knuten in mot avverkningen Otydliga naturvärdesträd, som hål- och boträd n n Otydliga fastighetsgränser n För att inte förväxlingar ska ske i skogen ska följande färger användas: Yttergräns avverkning Röd/gul KORSNÄS Ledningar Gul Stickväg Röd, blå eller orange Basväg, nybyggnad bilväg Röd/blå KORSNÄS Naturhänsyn Blå/vit/röd NATURVÅRD Kulturhänsyn Svart/gul KULTURMILJÖHÄNSYN Fornminne Blå/gul FORNLÄMNING Fröträd Vit Vindfälle (väg till vindfälle) Röd, blå eller orange. Inte samma färg som stickväg Alla inblandade, som planerare, virkesköpare, skördar- och skotarförare samt åkare, har ett ansvar för att se till att inte plastsnitslar kommer med in till industrin 7 Avverkning Allmänt n Undvik att fälla träd in i fornlämning, kulturlämning, hänsynsytor, kantzoner eller mot sparade trädgrupper. Finns det risk för körskador intill hänsynsytor, är det tillåtet att fälla in för att undvika att köra för nära med maskinerna Kör ej för nära lämnad hänsyn n n Fäll inte in på främmande mark eller i angränsande bestånd som kan ta skada n Undvik att fälla över använda stigar, bäckar och andra vattendrag. Plocka bort ris och toppar som trots allt faller på eller i sådana Övriga överfarter n Kör runt blöta och försumpade ytor, improduktiva torvmarksområden samt hänsynsytor. Körningen ska ske på sådant sätt att det inte blir hjulspår som riskerar att påverka vattenförhållandena eller skära av träds rötter. Om torvmarker och hänsynsytor måste korsas förstärks marken med stockmattor eller virke och ris. n Basvägar och körvägar skyddas och förstärks med virke och/eller ris Skördning n Skördaren ska alltid aptera efter den av Korsnäs angivna prislistan Behåll rågångsmarkeringarna, gör gärna högstubbar av rågångsträden n n Skördarna ska ha utrustning för prisliste- och fördelningsaptering samt färgmärkning Överfarter över vattendrag och fungerande dikessystem n Vid vattendrag och fungerande dikessystem ska allt göras för att minimera skador. Korsa enbart där överfarter planerats, se sid 6 n Skördarens längd- och diametermätning ska kontrolleras dagligen n Ta tillvara hela trädet ända ut till angiven minimidiameter Använd portabel bro, stockmattor eller bro av virke. Bro av virke ska alltid göras med tvärgående underlag över bäcken/diket, lägg sen en kavelbro vinkelrätt mot det tidigare lagda underlaget, förstärk med ris Tillred virket enligt VMR:s mätningsinstruktioner n n n Gör låga stubbar. Virket längst ned i rotstocken har ett mycket högt värde som måste tas tillvara Skördarrapportering ska göras dagligen n Rensa diket från ris och kvistar n På- och avfart till bron skyddas vid behov med t.ex. stockmattor, kavelbroar eller ris n Förstärk kontinuerligt brokonstruktionerna samt på- och avfarterna med ris n Vid vattendrag får maskinen ej köra i vattnet n Använd ej ris direkt i vattnet. Undvik dämning n Rensa diket från ris och kvistar n Normalt lämnas konstruktioner och virke kvar, men om det ska tas fram, gäller att massaved ej får innehålla gruspartiklar som är större än 2 mm n 8 Bränsleanpassad avverkning n Ta kontakt med arbetsledningen om man på traktdirektivet föreslagit uttag av grot och det på grund av rådande väderförhållanden är stor risk för kör- och markskador. Det kan dock vara möjligt att bränsleanpassa delar av avverkningen om basvägarna risas ordentligt. n Grot skördas bara i den omfattning som är möjlig utan att allvarliga körskador uppkommer Skotning n Virket ska lämnas vid avlägg i väl sorterade och avgränsade virkesvältor enligt angivna sortiment. Respektive sortiment ska kunna avtransporteras separat n Virket ska vara upplagt på kraftigt underlag för att minimera risken för föroreningar i vältan, som sten och grus Om volymen per sortiment och avlägg understiger 3 m3fub för normaltimmer, 5 m3fub för klentimmer, 10 m3fub för granmassaved och 10 m3fub för rötved (gran) lägger skotaren ihop sortimentet med lämpligast annat sortiment. Övrigt löv sorteras alltid som fiberskivved alternativt brännved. Förutom ovanstående undantag får inte sågbaraortiment förekomma i massavedsvältorna n Kör inte i grot högarna. Grot som är överkörd av avverkningsmaskinerna eller som innehåller rötter, sten och jord ska spridas och lämnas på hygget n n Lägg inte gagnvirke på eller i grothögarna, lägg ej heller rotryckta träd i grothögarna Det ska vara underväxtröjt där högarna läggs n Topparna ska gå till massaved i första hand n Träden fälls framåt. Virke och grot läggs i högar på båda sidor om körstråket, största virkes-sortimentet läggs närmast maskinen n Lägg topparna paralellt i högarna (kl. 11–13 eller bättre) n Grothögarna ska ligga på så torr mark som möjligt n Lägg inga grothögar på eller intill kulturlämningar n Lägg upp groten i så stora högar som varje uppställningsplats för skördaren tillåter. Flytta inte maskinen fram och tillbaka för att bygga grothögar n Max 5,5 m långt ris vid helgrot n n Virket ska märkas med minst en vältlapp per 10 m3fub. Vältlapparna ska vara väl spridda över vältan. Använd alltid aluminiumstift Rapportering av skotade volymer ska göras efter varje skift, alltså i normalfallet två gånger per dag n Planera skotningen för att minimera lastningstid, körsträcka och markskador n Vid skotning av grot gäller även n Grot skotas bara i den omfattning som är möjlig utan att allvarliga körskador uppkommer n Slutmarkering (3 vältlappar) ska sättas upp i slutände på grotvälta Kapsprickor Du kan aktivt bidra till att minska antalet kapsprickor genom att: Se till att kapsågens kedja alltid hålls skärpt n Söka stöd vid kapning av långa, grova stockar n 9 Avlägg n Virkes- och bränsleavlägget ska vara väl röjt För bränsleavlägg gäller även n Sträva efter att lägga grot på höger sida i utfartsriktningen. Vältans bakkant får ej ligga längre än 8 meter från vägmitt. n Undvik att placera vältor i anslutning till vattendrag, vägtrummor, forn- och kulturlämningar Grotvältan byggs i en riktning, knippe för knippe med rotändarna åt samma håll för att underlätta avtransporten. Förankra täckpappen till vältan med risknippen n Planera hur olika sortiment ska läggas på avlägget n Tänk på säkerheten vid trafikerade vägar, sätt ut varningsskyltar n n Ett upplag för grot blir större än för rundvirke. En tummregel är 20-25 längdmeter välta per uttagen hektar Virket ska normalt lossas från skogssidan n Diken och vattendrag får ej köras sönder n Välj höga, solbelysta och vindexponerade avlägg om möjligt. Måste vältan läggas på fuktig mark, grunda med några grova toppar eller rötved 90 grader mot den riktning man sedan lägger risknippen. n n Skydda diken och vägkanter om du måste köra upp på vägen n Rensa vägen fortlöpande från ris och annat som kan skada passerande fordon n Vältan ska helst kunna ligga kvar minst en bränslesäsong. Om flera vältor placeras parallelt med varandra ska det vara minst två skotarbredder mellan Virket ska vara upplagt på kraftigt underlag för att minimera risk för föroreningar i vältan, som sten, grus mm. Alternativt kan virket läggas över ett vägdike n Upplaget ska placeras så att lastbilen kan stå på plan mark och lasta. Virket ska ligga minst 1,5 meter från vägkanten om inte annat överenskommits n Virket får läggas max 3,5 meter från vägkanten för att lastbilens kran ska nå virket utan att behöva ta omtag. Samråd med transportören om virket måste läggas längre från vägkant n Vältans höjd får inte överstiga 4,5 meter från vägbanan n n En välta får normalt inte vara bredare än 6 meter n Virke som är kortare än 2,7 meter får inte läggas i vältan, eftersom det kan ramla av och orsaka olyckor Virkes- och bränsleavlägg vid allmän väg n Änddrag vältorna mot bilvägen vid allmänna vägar Tillstånd krävs av väghållaren om virket läggs upp inom vägområdet på allmänna och enskilda vägar. Med vägområde menas vägbana, slänter och diken n n På allmänna vägar där högsta tillåtna hastighet är 70 km i timmen bör en säkerhetszon på minst tre meter eftersträvas. På allmänna vägar med hastighet på högst 90 km i timmen bör denna zon vara minst 7 meter. Om virket behöver placeras närmare än dessa avstånd, samråd med väghållaren om lämpliga trafiksäkerhetshöjande åtgärder n I första hand bör upplaget placeras så att fordonen inte behöver stå längs en trafikerad väg när de lastar virke och bränsle Vid grupplastning ska avståndet från vältan till bortre vägkanten vara minst 5,5 meter för att både bil och lastare ska få plats n 10 Vid fröträd och skärm Om Åtgärdsplaneringen anger att fröträd eller skärm ska lämnas på en avverkningstrakt, anges också lämpligt antal fröträd/skärmträd. Tabellerna nedan ”översätter” antalet träd till ett förband, d.v.s. genomsnittligt avstånd mellan träden. Rekommenderat antal fröträd per ha Bonitet T16 T18 T20 T22 T24 Antal/ha 60 70 80 100 125 Förband, meter 13 12 11 10 9 Hjälptabell vid skärmställning Antal träd/ha 150 200 280 400 Förband, meter 8 7 6 5 På bördiga marker är det viktigt att ställa träden jämnt, så att de hindrar gräs och annan vegetation. På magrare marker är det inte lika viktigt. Frötallar ska vara stormfasta. De skall vara av god kvalitet och ha väl utbyggda kronor. Skärmträd ska vara vitala och stormfasta. Lämna gärna tall eller löv. Vid skärmhuggning finns det normalt en del beståndsföryngring, undvik att skada denna vid avverkning och skotning. Vid bränning Risrensa kanterna mot områden som inte ska brännas. Risrensa mot fornlämningar, kulturlämningar, runt fröträd och torvmarker. Sprid riset så jämt som möjligt på områden som ska brännas och kör inte sönder detta. I områden som ska naturvårdsbrännas är det fördelaktigt att avverka en del barr och förstärka med ris. Traktdirektivet anger hur mycket som ska tas ur dessa områden. Gör högstubbar av alla torrträd ur säkerhetssynpunkt. 11 Petroleumprodukter och farligt avfall Petroleumprodukter och kemikalier ska hanteras så att risken för skador på människor, djur, vatten och mark är minimal. Grundkrav Certifieringskrav Entreprenörsföretag som föryngringsavverkar åt Korsnäs ska vara PEFC-certifierade. De största riskerna är spill eller läckage av olja, diesel eller bensin, varför dessa måste förebyggas så långt det är praktiskt möjligt. Även små läckor ska åtgärdas. Utrustningskrav på skördaren n MaskinGIS med GPS Utrustning för prisliste- och fördelningsaptering samt färgmärkning n För farligt avfall gäller i övrigt att enskild entreprenör måste söka tillstånd alternativt anmäla hos Länsstyrelsen att få transportera farligt avfall. Miljökrav på produkter för maskinarbeten Produkt Miljökrav Bensin SS 155461, Småmaskiner: alkylatbensin Hydraulolja SS 155434 + miljöanpassad upptagen på SPs lista Sågkedjeolja Vegetabilisk eller tallolja Glykol Propylenglykol (om det inte medför tekniska/ekonomiska problem) OBS! Från och med år 2012 blir det förbjudet med etylenglykol. Brandsläckning Forrex eller liknande släckmedel Vakuumpump Vakuumpump på skotare och skördare vid nyinvestering. Avstängningskran Avstängningskran på tryckledning till skördaraggregat. Bränsletankar ADR godkända bränsletankar Transportdokument för farligt avfall ska i enlighet med Avfallsförordningen upprättas för alla transporter av farligt avfall som har uppstått i Korsnäs Skogs verksamhet. Avsändaren ska kontrollera att mottagaren har erforderliga tillstånd för hantering av det miljöfarliga avfallet. Brandskydd Under perioden april till oktober ska det finnas med två vattensläckare per maskin – vid platsbrist räcker det dock med en vattensläckare. I depåvagnen ska ytterligare två vattensläckare finnas för utbyte. Vid hög brandrisk görs en bedömning av behovet av extra brandbevakning efter avslutad körning. En årlig brandskyddskontroll av en auktoriserad besiktningsman ska utföras på maskinerna. Den som utför heta arbeten ska ha ett giltigt certifikat för det. 12 Åtgärder på skogsarbetsplatsen Uppställning av depåvagnar, bodar och maskiner Vid uppställning ska hänsyn tas till sjöar, åar, bäckar n kallkällor, brunnar n grusåsar n gräns till annan markägare n Vid tveksamhet - ring räddningstjänsten för samråd! Uppställning av depåvagnar inom skyddsområde för vattentäkt skall alltid göras i samråd med kommunens Miljö- och Hälsoskyddsnämnd. Vid annan längre uppställning av maskiner, depåvagnar och bodar gäller samma hänsyn som ovan, men olje- och bränsletankar bör då även vara tömda. Utrustning i depåvagn/maskin I varje depåvagn/maskin ska det finnas lämpligt absorptionsmedel n spade n en bit presenning n kvast n uppsamlingskärl n I uppsamlingskärlet skall det utspillda ämnet kunna samlas upp. Uppsamlingskärlet skall klara minst 5 liter eller 5 kg fasta ämnen. Kärlets material får inte reagera med det utspillda ämnet eller förstöras av detta. Tankning av maskin Vid all tankning skall maskinen och påfyllningsanordningen vara under uppsikt (överfyllning, läckage, brand). Åtgärder vid läckage Läckage accepteras inte och ska omedelbart åtgärdas! Det ”lilla” oljespillet Använd utrustningen i depåvagnen och samla genast upp spillet! Gräv även bort förorenad jord! Var den övre gränsen går för ”litet” spill måste det egna omdömet avgöra. Större oljeutsläpp Ring 112 och kalla på hjälp + produktionsledningen! Om utsläppet sker i samband med en trafikolycka ska de varningslampor med orangefärgat sken, som ska finnas med vid transporten, placeras ut. n Medan Du väntar på hjälp från räddningstjänsten ska Du med hjälp av n utrustningen i depåvagnen försöka dämma upp flödet så att inte vätskan rinner ner i något vattendrag. 13 för attSäkerhet lossa eller Samråd kring arbetsmiljö kanter upptäcker Om två eller flera företag samtidigt driver verksamhet på ett gemensamt arbetsställe, ska afikförordningen. dessa samråda och gemensamt verka för säker- Vid besök på arbetsplatsen Att befinna sig i närheten av en skogsmaskin i arbete är förenat med risker. Träd eller träddelar kan falla åt icke avsett håll och dra med sig andra träd, sågkedjan kan brista med kedjeskott som följd m m. Föraren har dessutom ofta begränsad sikt. Det åligger därför den ansvarige ledaren/ guiden vid ett studiebesök att: heten på arbetsplatsen. Trafiksäkerhet Tänk alltid på trafiksäkerheten vid placering av virkesupplaget. När fordon ställs upp längs vägen för att hantera virke är man enligt trafikförordningen skyldig att se till att andra trafikanter upptäcker fordonet i tid. Det kan exempelvis ske genom att sätta ut varningstrianglar och en skylt med texten ”Lastning”. kta saknas) X6) som angskränkt på de. Texten ilda fall för pålinkande 1. Känna till riskerna vid vistelse i närheten av en skogsmaskin. Säkerhetsavståndet för en för skördare är normalt 70 m, och farliga sektorer med hänsyn till fällningsriktning och kedjeskott, kranrörelser m.m. 2. Före besöket kontakta föraren per radio/telefon så att denne är medveten om besöket. 3. Leda gruppen på en säker väg till en säker plats och se till att ingen beger sig in i maskinens riskområde för att t.ex. fotografera. 4. Söka ögonkontakt med föraren och följa dennes anvisningar. 5. Låta besökare gå fram till maskinen först när föraren ställt ner aggregat/grip och stängt av motorn. 6. Tillse att besökare bär hjälm då vistelse inom riskområde kan bli aktuellt. nte är möjligt att uppstår. Vid desre åtgärder. Kon- 14 Vid körning i brant terräng Brant terräng medför många risker. Maskinen kan tippa i sidlut och vid vändningar. Den kan ”skena” eller kana i alltför branta medlut, slira och kana bakåt i branta motlut etc. Se till att bromsar, slirskydd och annan utrustning är i bästa skick. Vid körning i extremt brant terräng kräver yrkesinspektionen att uppdragsgivare och avverkningsentreprenör samråder och utarbetar en plan för hur arbetet ska utföras innan avverkningen börjar. Vid avverkning efter snöbrott och stormfällning Planera avverkningen så att det inte uppstår några risker för skador på personer och materiel. Undvik motormanuellt arbete. Tänk på att träd kan vara instabila och falla under arbetets gång. Träd kan också ”sitta i spänn” och röra sig okontrollerat vid fällning eller kapning. Vid körning under ledning Virke får aldrig läggas under strömförande luftledningar. Vid körning och kranarbete gäller säkerhetsavstånd 2–6 meter beroende på spänningen i ledningen: Lågspänning 2m Högspänning, högst 40kV 4m Högspänning, över 40kV 6m Kontakta näthållaren för information om vilken spänning som gäller för en luftledning. Räckvidden för en separatlastare är 6–7 meter och för en kranbil 5–6 meter. Virke får ej läggas på sådan plats att lastande fordon eller dess lastningsredskap i utsträckt läge når en säkerhetszon om 6 m för högspänningsledningar och 2 m för lågspänningsledningar på båda sidor om strömförande lina, stolpar eller stag. Även ledningar på andra sidan vägen sett från virkesupplaget kan vid större kranrörelser vara i farozonen. Upplag vid högspänningsledning fordrar särskild uppmärksamhet, eftersom arbete med griplastare i närheten av kraftledning medför risk för svåra olyckor. Högspänningsledningar på trästolpar är normalt försedda med röda ringar eller gula varningstrianglar. Om olyckan är framme Vid olycka, brand eller utsläpp - Ring 112 och kalla på hjälp + produktionsledningen! Samråd ska sökas med vederbörande kraftverksföretag innan virke läggs upp i kraftledningsgata. Meddela larmkoordinaten som står nederst på traktkartan eller på traktdirektivet. 15 Naturhänsyn Den naturhänsyn som tas vid föryngringsavverkning och beskrivs med svart text klarar skogsvårdslagens rådgivningsnivå och marker som är PEFC/FSC-certifierade. n Äldre skogsbeten med gruppställda träd och gläntor n Urskogsrester n På Bergvik Skogs marker gäller även den text som är markerad med blått. Om planeraren/köparen gör undantag från handledningen (svart och blå text), ska det skrivas in på Traktdirektivet. Äldre hällmarksskog n Örtrika bestånd på kalkrika marker Fuktiga barrsumpskogar* mellan 0,3 och 1,0 ha n n Lövsumpskogar*< 1 ha Lövskogsgrupper < 0,5 ha i barrträdsdominerande bestånd. n *sumpskog = träd som växer på blöt eller fuktig mark med mer eller mindre tjockt torvtäcke. Träden i en sumpskog står ofta på socklar. Fuktighetsälskande arter som vitmossor och björnmossor ska täcka minst hälften av fält- och bottenskiktet. Örtrika områden längs dråg, bäckar, åar och andra vattendrag n Raviner, klyftor och blockmarker samt berg- och rasbranter, de lämnas med lämpligt anpasssat skydd så att förhållandena kan bestå n Områden vid källor och källpåverkad mark, spara även en skyddzon n Kärr, småvatten och vät (periodvis fyllda vattensamlingar). Spara även en skyddszon n Strand- och sumpskogar* med naturskogskaraktär (höga naturvärden) n Uddar, mindre öar och myrholmar n Bergvik Skogs mark: Utöver ovanstående hänsynskrävande biotoper ska på Bergviks Skogs marker också följande biotoper lämnas: Hänsynskrävande biotoper Hänsynskrävande biotoper är små områden med höga naturvärden, som ska sparas. Det kan t.ex. vara: n Yngre brandfält Områden med rödlistade/hotade arter – lämnas eller sköts enligt traktdirektiv. Impediment Impediment avser skogar som producerar mindre än 1 m3sk per ha. Det gäller framförallt hällmarker och myrar. Dessa lämnas och får inte köras sönder. Tidigare åkerholmar som ingår i skogsmark n n På ocertifierade marker och PEFC-certifierade marker beskrivs några undantag där minimikraven är lägre med grön text. Om planeraren/ köparen tillsammans med markägaren använder sig av minimikravet ska det vara angivet på Traktdirektivet tillsammans med nivå på den hänsyn som ska tas. n Äldre hassellundar Övergivna torpställen med inägomark, förvildade trädgårdar och fäbodvallar n Äldre lövträdsbestånd med stor mängd död ved n Igenvuxna hagmarker och lövängar som varit trädbevuxna under flera trädgenerationer n 16 Kantzonsmiljöer Kantzonsmiljöer som ska lämnas helt mot sjö, myr och vattendrag är: n Sumpskogar n Skiktade skogar n Lövträdsrika skogar n Örtrika skogar Lämna grova levande träd av olika trädslag Lämna minst 10 levande grova träd/ha. Det ska vara stormfasta träd av olika trädslag och de ska minst hålla 20 cm i brösthöjdsdiameter (15 cm på sämre mark). Detta gäller även vid ställande av fröträd och högskärm. Träd som står i hänsyn som är klassade som ”5% spara” räknas ej med. Biotoperna avgränsas normalt vid Åtgärdsplaneringen. De ska vara inritade på kartan och beskrivna i Traktdirektivet. Vi räknar med alla relevanta naturvärdesträd. Oftast ingen åtgärd Normalt lämnas hänsynskrävande biotoper och kantzoner utan åtgärd. Plockhuggning får bara utföras för att höja naturvärdet och bara om det är angivet på Traktdirektivet. n Vi räknar med träden som står i övergångszoner och hänsynsytor enligt nedan: Alla hänsynsområden som ligger inom trakten Alla hänsynsområden som ligger i anslutning till eller gränsar mot annat ägoslag (Imp, vatten, större kraftledning) räknas med hela arealen n Alla hänsynsområden som ligger i anslutning till och gränsar mot produktiv skogsmark räknas med enligt tårtdelsprincipen. Här ska hänsynsområden delas med övriga angränsande bestånd n Kantzoner som åtgärdas Enskiktade barrträdsrika fastmarkskanter mot vatten eller myr kan avverkas. Allt löv samt underväxt lämnas dock alltid. Odlingsbryn lämnas eller huggs fram med lämplig naturvårdsinriktning. Allt löv samt underväxt lämnas dock alltid. Vid bebyggelse lämnas skyddszon i sådan utsträckning som behövs för landskapsbilden. Var observant Det finns alltid en risk att åtgärdsplaneraren missat områden som borde ha avgränsats som hänsynskrävande biotop eller kantzon. Om maskinföraren identifierar sådana områden ska arbetsledaren kontaktas. Markera området på kartan och på traktdirektivet, så att inte nästa skift tar ner skogen av misstag. 17 Av Traktdirektivet ska det framgå hur många grova träd som planeraren räknat in i urbandade/ urritade hänsynsytor, kantzoner mm. Maskinföraren ska sedan vid behov ”fylla på” så att avverkningen kommer upp till minst 10 träd per hektar. Dessa träd ska då vara av olika trädslag och helst lämnas i grupper i anslutning till annan lämnad hänsyn. Antalet ska gälla per isolerat delområde. Ocertifierad mark: Minst 3 grövre levande träd per ha ska alltid lämnas i föryngringsavverkning om det inte finns några andra naturvärden. På granåkrar kan träden bytas ut mot 3 grova högstubbar som är mer än 3 m höga per ha. Spara naturvärdesträd Naturvärdesträd är biologiskt värdefulla träd. Större grupper med naturvärdesträd snitslas alltid ur och märks ut på kartan. Spridda naturvärdesträd som upptäcks ska också snitslas.Vissa naturvärdesträd kan gärna skyddas med en träddunge. Undantag medges vid vägbyggnad och vid risk för skador på människor och byggnader samt för träd i anslutning till elledningar. Växtgeografiskt märkliga förekomster eller utposter av träd n Bergvik Skogs mark: Utöver ovanstående naturvärdesträd skall på Bergvik Skogs marker även följande träd sparas: Trädformiga aspar (Gävleborg, Dalarna och Jämtland) n Till naturvärdesträd räknas: n Genetiskt märkliga träd, t. ex. ormgran och flikbladig björk n Alla ädla lövträd (alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn) i det boreala skogslandskapet (norr om Dalälven) n Grova eller gamla träd Grova träd med påtagligt vid och/eller grovgrenig platt krona n n Större kala ytor Kala ytor som är större än 3 ha bryts med trädgrupper på minst 10 träd med en diameter som är representativa för beståndet – dock minst 20 cm i brösthöjd (15 cm på sämre boniteter). Som stöd kan du också tänka på att avståndet mellan kvarstående trädgrupp på hygget inte bör överstiga 200 meter. Det kan gälla en hänsynsyta, kantzon, trädgrupp, eller beståndskant med äldre skog. För att trädgrupperna ska hamna där de gör mest naturvårdsnytta krävs en utsyning i förväg av planeraren eller maskinföraren. Hagmarksgranar (grova tidigare frivuxna) Trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg och fågelbär samt grov hassel i barrdominerade bestånd. n n Grova enar Grova aspar och alar där sådana inte förekommer rikligt i barrdominerade bestånd. n Hålträd, träd med risbon och träd som kan utvecklas till boträd n Träd med tydliga äldre kulturspår, t. ex. träd med ristningar n n PEFC- och ocertifierad mark: n Hyggens storlek och form ska anpassas till natur och kulturmiljön Träd med påtagliga brandljud Enstaka eller mindre grupper av ädla lövträd i det boreala skogslandskapet (norr om Dalälven) n n En begränsning av hyggens storlek ska eftersträvas n Gamla vårdträd Använd gärna trädgrupper för att begränsa större ytor n Ovanliga träd och buskar, t.ex. idegran, lundalm, vresalm, getapel, tibast och trädformig hagtorn n 18 Död ved Död ved ska lämnas regelmässigt. Lämna alla högstubbar, lågor och andra träd som har varit döda längre tid än 1 år. Markera och spar övriga hänsynsgrupper Om naturvärdesträden tillsammans med träden i kantzoner och hänsynsytor inte kommer upp till 10 träd per hektar, lämnas andra stormfasta träd på föryngringsytan. Dessa bör helst lämnas i grupper. Lämna trädgrupperna i första hand där de gör mest naturvårdsnytta t.ex: Fäll döda stående träd om de utgör en säkerhetsrisk intill vägar, stigar och vandringsleder. Träden ska då lämnas kvar på marken – gärna in i hänsynsytor. Vid annan lämnad hänsyn n n Vid block och stenar – gärna mossiga n Mossbeväxta stammar n Vid vindfällsbrötar n I beståndskanter Kör ej över lågorna. Märk om möjligt grövre lågor med kulturstubbar. Undantag från detta måste skrivas in på traktdirektivet. Vid lågor n n Vid grotuttag gäller även följande hänsyn I fuktiga partier Ta ej ut grot i kantzoner mot sjöar, vattendrag och hänsynsytor. Använd alltid riset att köra på när så är nödvändigt för att begränsa körskador på mark och rötter. Vid myrstackar n Vid torrakor n Lämna även torra marker, marker med grova jordarter eller tunt humustäcke. Högstubbar I alla föryngringsavverkningar ska det nyskapas minst tre högstubbar per ha. Det ska vara grövre, levande träd som kapas på högsta säkra höjd, (lägsta höjd är 2 m). Träd, buskar, torrträd och lågor som lämnats av naturhänsynsskäl vid avverkningen tas ej tillvara som grot eller bränsleträddelar. Lämna enstaka grova toppar av lövträd (gärna övrigt löv) samt några grova talltoppar. Sträva efter att fördela lika på tall, gran, björk, asp. Högstubbar får ej skapas av naturvärdesträd. OBS! Asp är ofta naturvärdesträd. Gör gärna högstubbar av träd med lägre virkeskvalitet, rötade och skadade träd. Bergvik Skogs mark: Utöver ovanstående krav ska på Bergvik Skogs marker även alla toppar och grova grenar av andra lövträd än björk ligga kvar. Ställ gärna högstubbarna i anslutning till annan lämnad hänsyn så är de ej i vägen för markberedaren. Befintliga kulturlämningar ska rensas från avverkningsavfall, inga grothöhar får ligga på eller intill kulturlämningar. Antalet ska gälla per isolerat delområde. Ocertifierad mark: Det finns inget krav på nyskapande av högstubbar om man inte fyllt i det i avverkningsanmälan. Följ alltid förslaget på Traktdirektivet om hur många högstubbar du ska lämna på trakten. 19 Färska vindfällen – stormfällning Särskild hänsyn vid vatten Lämna träd i kantzoner och tidigare lämnade naturvårdsträd som blåst ned i naturliga vattendrag och sjöar. I naturvårdsbestånd ska vindfällen normalt ej tas tillvara, om inte annat överenskommits med Skogsstyrelsen. I övriga skogar får årsfärska vindfällen tas tillvara, men med följande generella naturhänsyn: Undvik körskador i och intill vatten. Kör inte i vattendrag och förstärk tillfälliga överfarter. Se vidare instruktion vad gäller överfarter på sid 6 och 8. Nydöd ved av tidigare lämnad naturhänsyn lämnas alltid. Upparbeta om möjligt ”brötar” av träd som riskerar att orsaka långvarig översvämning. Rensa dock inte helt rent i vattendraget utan låt också en del träd ligga kvar. Bergvik Skogs mark: Om volymen nydöd barrved överstiger 5 m3sk ska dispens begäras för att få lämna träden. Spara vindfällen av lövträd och naturvärdesträd. Träd som allvarligt hindrar framkomligheten får tas om hand eller flyttas om de utgör stora hinder för drivning och markberedning. Tätortsnära skogar För framkomlighet och säkerhet i tätortsnära skogar, vid stigar m.m. medges undantag från ovanstående krav. Lämna minst två grövre färska vindfällen i medeltal per hektar. Var rädd om äldre liggande och stående döda träd. Lämna färska högstubbar av löv. Lämna några färska högstubbar av barr per ha. Nyskapa inga högstubbar. Skada inte fornlämningar och kulturlämningar. Risa inte heller ner dessa. Ett toppbrutet träd får lämnas om det fungerar som en huvudstam i beståndet fram till nästa åtgärd. En tall måste ha minst 4 gröna grenvarv kvar och en gran minst halva grönkronan kvar. Alla lutande träd avverkas. 20 Forn/Kulturlämningar Lämningar efter våra förfäders arbeten ska alltid värnas i alla våra åtgärder. Skyddsvärda sådana objekt ska vara avgränsade på kartan samt snitslade i skogen. Kulturstubbar Normalt gäller följande riktlinjer för avverkning vid alla slags forn/kulturlämningar: Lämna kulturstubbar vid/runt alla forn/kulturlämningar samt övrig hänsyn som bör markeras, så att inte efterföljande maskiner kör sönder dem av misstag. Stubbarna kapas på 1,3 m höjd. Avverka träd som står direkt på konstruktionen n Markera lämningen med kulturstubbar n Lägg inget ris på lämningen n Ställ stubbarna utanför lämningen 1–5 m, då markberedarna kan ha svårt att se exakt var lämningen är. Undvik alla körskador n Fasta fornlämningar - Fornlämningsområden Föryngringsavverkningar i anslutning till fornlämningar ska alltid föregås av samråd med länsstyrelsen. Avverkningsbar skog inom fornlämningsområden ska avverkas i enlighet med länsstyrelsens villkor. Fasta fornlämningar är skyddade i lag. De får inte skadas eller risas över. Fasta fornlämningar ska vara tydligt avgränsade i Återväxtplaneringen. Eventuella åtgärder ska stå på traktdirektivet. De kan även hänvisa till ett externt dokument. Om du har den minsta misstanke om att avverkningen ändå påverkar en fast fornlämning ska du kontakta ansvarig produktionsledare. De vanligaste fornlämningarna är stenåldersboplatser, gravhögar, rösen av olika slag, fornborgar, kolgropar, tjärdalar, liggmilor, fäbodar, platser för framställning av järn och fångstgropar. Ofta kan flera lämningar inom ett område leda till att man snitslar ur ett större område. Andra historiska lämningar Övriga kulturlämningar ska värnas vid avverkningsarbetet och inga kulturlämningar får vara sönderkörda eller nedrisade. Träd som står så att de kan skada konstruktioner ska avverkas, detta gäller även lövträd. Kulturstubbar skapas runt/vid alla lämningarna. Mindre områden som behöver åtgärdas för att kulturlämningar och kulturmiljöer ska kunna uppfattas ska avverkas så att lövträd gynnas. Det gäller t.ex. fäbodområden. 21 Torp, fäbod, husgrund m.m. Avverka barrträd men lämna lövträd i lämplig mängd n Friställ eventuella vårdträd, fruktträd och buskar n Skada inte grunden, huset eller tomten vid avverkningsarbetet n Kolbottnar Avverka alla gagnvirkesträd om det kan ske utan att skada lämningen n Underväxtröj inte n (liggmilor är fyrkantiga och klassas ofta som fornlämning) Kolarkoja/spismur Avverka träd som växer i eller runt spismuren, var försiktig så att den inte skadas n Odlingsrösen, stenmurar Avverka träd som växer i eller på rösen och murar, var försiktig så att de inte skadas n Äldre väg/stig Kör inte med skotare eller andra maskiner om det finns risk för spårbildning – åtgärda spår som trots allt uppkommit n Tjärdalar, såglämningar, gruvor, täkter, stenbrott, dammar m.m. n Avverka med försiktighet, kör inte sönder, lämna inga spår eller ris Rågångsrösen Rösen/stenar mellan socken, by, landskap räknas som fasta fornlämningar om de har ansenlig storlek, inskriptioner eller namn. Övriga klassas som kulturlämningar n Var observant Planeraren kan ha missat enstaka mindre historiska lämningar i skogen. Om maskinföraren upptäcker sådana ska de behandlas på det sätt som anges här Markera de lämningar du hittar på traktdirektivet, så att lämplig hänsyn kan tas vid markberedningen 22 Efter avslutad avverkning Uppföljning Föryngringsavverkning Ursprung Kontrakttyp Certifiering Traktnamn Trakt nr Vallsnäsvägen_8428 Planerare/Köpare Lev nr Skapad datum Transportbärighet Larmkoordinater LKF Säljare Säljare telefon, mobil Säljare telefon, hem Säljare adress Säljare postadress Traktdelar 13H1C8630 13H1C8329 13H1C8428 Summa Areal/Traktd 3,03 0,72 2,74 Summa: 6,49 - SVS-anmält 114407 Svs-dispens Kontrakr nr Senast ändrad Utgångsdatum Bortsättnings nr Sparade träd > 20 cm Att spara Sparade Summa Planerat 72 0 23 95 Högstubbar Sparade Per ha Att spara 15 26 25 Ja X X X X Nej Kommentar Virkesorder nr Vägdistrikts nr Per ha Anteckningar 4 Anteckningar: Är överfarter över vattendrag och surdråg oskadade? Är hänsynsområden intakta och oskadade? Är forn/kulturlämningar oskadade, märkta med kulturstubbar? Trädgrupper skapade så att inga kalytor är större än 3 ha? Är stubbhöjden låg? Grot uttaget? Ligger topparna parallellt? "Klockan 11-13 eller bättre" Är riset max 5,5 m långt? (Gäller helgrot) Har körskador undvikits genom tillräcklig risning av basvägar? 1 Bedömning av bärighet för grotskotning Allvarliga avvikelser eller klagomål 2 X 3 X X X X 4 Grotad areal: 5 X Delvis höga stubbar pga snö 5 Ha Avvikelsens/ klagomålens art (Vad hände och varför) Datum Signatur Korrigerande åtgärd (Vad ska vi göra?) Åtgärdat Entreprenörens synpunkter Bra Bilväg iordningställd Depåplats iordningställd Vändplan för Timmerbil (24 m) Avlägg Kartmaterial (överensstämmelse verkligheten) Snitsling Transportbärighet (årstid) Checklista (överenst. med verkligheten) Hur var trakten underväxtröjd X Entreprenörens synpunkter: Entreprenörsföretag nr: Signatur: Namn: Godkänt X X X X X X X X Ej nöjaktigt Klavdata bifogas Datum: 23 Prod.nota bifogas Efter avslutad avverkning Städa avlägg Städa avlägg, vändplaner och uppställningsplatser när avverkningen/skotningen är klar. Uppföljning När avverkningen är färdig ska avverkaren rapportera egenuppföljningen. Uppföljningsblanketten (se föregående sida) som finns på entreprenörswebben ska kompletteras med: Antalet av avverkaren sparade träd som är grövre än 20 cm i brösthöjd (15 cm på lägre boniteter) inklusive relevanta naturvärdesträd n Antal sparade högstubbar. Beräkna även antalet per ha n Avverkning på ej planerat sätt i naturvårdsobjekt n Avverkning av tydliga naturvärdesträd n Större sammanhängande föryngringsareal än 3 ha utan lämnad trädgrupp om 10 grova träd Justera gränser på kartan. Anteckna eventuella förändringar från planen n Rita in och kommentera sparad hänsyn som inte redan finns på kartan, t.ex. kulturlämningar n Frågor om avverkningens utförande Besvara frågorna om avverkningens utförande med ja eller nej. Skriv kommentarer om ni svarar nej på någon av frågorna. n n För få högstubbar ställda mot traktdirektivet n Oljespill i terräng eller väg som ej sanerats n Oljeläckage till vatten Allvarliga körskador: n I och i direkt anslutning till vattendrag och sjöar n Som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag n Som orsakar försumpning eller översväm- ning till vattendrag p.g.a. dämning n På torvmark nära vattendrag och sjöar n Om trakten bränsleanpassats: Efter genomförd avverkning registrerar avverkaren de områden där bränsleanpassning utförts på traktkartan och arealen på uppföljningsblanketten. n Som påverkar naturvärden i lämnad hänsyn Bedöm även bärigheten för grotskotning. n n Som försämrar framkomligheten på frekvent använda stigar, leder m.m. n Som försämrar upplevelsevärdet på frekvent använda friluftsområden n På fornlämningar, fornminnesområden och övriga kulturhistoriska lämningar n Om maskinen har kalkylprogram för tillredd mängd bränsle, återrapporteras detta tillsammans med reviderat kartmaterial n Allvarliga avvikelser eller klagomål Vid allvarliga avvikelser från det normala eller vid klagomål från utomstående ska den nedre delen på ”Uppföljning Föryngringsavverkning” fyllas i. Entreprenörens synpunkter Fyll även i checklistan med entreprenörens synpunkter på avverkningen. Detta ger värdefull återföring till planerare, virkesköpare och produktionsledare. Som allvarliga avvikelser räknas exempelvis: Avverkning på egen eller främmande mark utanför det planerade området n Nödlägesberedskap Vid olycka, brand eller annan akut situation: RING 112. 24
© Copyright 2024