1. No category

FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB – #2 MARS 2015
125 ÅR
AV ENGAGEMANG,
NYTÄNKANDE OCH ANSVAR.
LKAB 1890-2015.
Nu går energijakten vidare
Stora vinster att göra i befintliga processer
Sid 14-15
06
18
20
22
Bolagets spargris
Energimål förbättrar miljön
Restaurang invigd på nivå 1365
Nyrenoverat i Siekasadje
g
n
i
r
a
p
s
ibe tok
ergAndeirdsaKni 2
n
E
s
VECKOBLADET # 2 2015 1
LEDARE
OpEx
REPORTAGE
ARBETSMILJÖ
SAMTALET
SÄKERHET
HÄLSA & FRITID
Vilket är ditt bästa energibesparingstips?
LKAB BEFINNER SIG i ett marknadsläge med låga järnmalmspriser. För att garantera
en framtid måste LKAB tjäna egna pengar för att ha råd med framtida investeringar.
Det enda sättet att själva kontrollera detta är genom att minska våra kostnader.
Det är av högsta prioritet och energikostnaderna är inget undantag.
Maud Stenhult, sektionschef
Agglolab, Malmberget:
Pernilla Nordin, forskningsassistent, Malmberget:
– Att planera sin
bilkörning.
Ökade energibesparingar
sänker LKAB:s kostnader
SVARAR
TUMMEN UPP
…......till den nya mat-
salen och verkstadslokalerna på nivå 1365
i Kiruna under jord.
– Att släcka lamporna när du går ut
ur rummet.
Ola Rosendal, forskningsin
genjör, Kiruna:
– Att gå till jobbet.
We’re rollin’
at 1365
Tidsoptimering när den är som
bäst, det menar Jan
Levin som snabbt och
smidigt rullar mellan
jobben på nya huvudnivån 1365 på sin
elektriska trehjuling.
Praktiskt, miljövänligt
och effektivt!
KIRUNA.
V
i måste alla arbeta med att minska
energiförbrukningen – i smått som
stort. Minskad energianvändning leder
i slutändan till lägre kostnader för
LKAB.
Att spara energi är inte komplicerat.
Vi kan alla bidra genom att se över vår
situation och vad vi gör i vårt dagliga
arbete. Då kommer vi att lyckas.
Det är viktigt att vi alla tänker på
energi - dagligen. Det kan handla om
enkla saker i vardagen som att släcka
lamporna efter sig, att stänga igen
fönster och dörrar, att nyttja LKAB:s
busstransporter mellan orterna och till
arbetsstället istället för att åka bil, att
minska på värmekostnaden genom att
hålla en lagom temperatur på din arbetsplats och så vidare. Förutsättningarna för att göra något bra finns redan.
Vi kan spara flera hundra miljoner
kronor för LKAB genom att tänka till
och agera energimedvetet.
Besparingsinitiativ och förslag motsvarande 20 procent av LKAB:s energiförbrukning har tagits fram under åren
2013 och 2014. En del av dessa har
förverkligats, dock kvarstår huvuddelen. Nu behöver vi tillsammans hjälpas
åt att genomföra besparingarna.
När vi sparar energi minskar vi sam-
tidigt koldioxidutsläppen och LKAB
fortsätter att bidra till en bättre värld
genom att dra sitt strå till stacken.
Det du gör hemma för att spara energi,
kan du göra även på arbetet. Planera
din arbetsdag utifrån effektivitet. Var
och en kan göra oerhört mycket.
Vi fortsätter vår energibesparingsresa,
nu med en ännu högre takt. Resan ska
vi göra tillsammans, du och jag.
Under 2014 har vi minskat vår energi-
förbrukning med fem procent jämfört
med 2010. Det är positivt. Under 2015
går vi in i en ny fas.
Tage Lundin, LKAB.
FOTO: FREDRIC ALM
Omförhandling av leverantörsavtal pågår
LKAB. LKAB ser över avrops- och ramavtal
med samtliga leverantörer. Huvuddelen av
avtalen har omförhandlats under februari
månad.
Priset på järnmalm har fallit med mer än 50
procent under 2014 och fortsätter att falla.
Det ger LKAB helt nya marknadsförutsättningar och påverkar bolagets lönsamhet.
Inköpsavdelningen på LKAB arbetar ständigt
med effektiva inköp och konkurrensutsättning för att nå den lägsta totalkostnaden i
varje affär. Det som är nytt är att LKAB omförhandlar redan avtalade priser.
– Det finns en stor förståelse bland leverantörerna om läget för gruvbranschen i allmänhet
och LKAB i synnerhet. Självklart är det tufft,
men ska LKAB fortsätta vara ett lönsamt företag måste vi tillsammans med våra leverantörer agera för att sänka kostnaderna, säger
TINA BENSON
Tage Lundin, inköpsdirektör.
ERIKA LINDBLAD
Visste du att LKAB
genomför slumpvisa
drogtester regelbundet?
LKAB. Vårt bolag är en drogfri arbetsplats. Varje
år genomförs cirka 1 000 slumpvisa drogtester
av LKAB:s anställda och cirka 700 tester på
entreprenörer.
Företaget NDP (Nordisk drogprevention) utför
drogtesterna på uppdrag av LKAB:s företagshälsovård. De som blir kallade är personer som slumpas fram vid de datum då testerna äger rum.
Syftet är att upptäcka användning av droger i
tid och ha möjlighet att motverka missbruk. Vid
kallelse till drogtest kontaktas i första hand den
berördes chef som i sin tur meddelar sin medarbetare att denne är kallad till ett drogtest.
Efter samtalet ska personen inom 30 minuter
CITATET
Vi kan spara flera hundra miljoner kronor för LKAB
genom att tänka till och agera energimedvetet.
ANDERS KITOK, ENERGIDIREKTÖR, LKAB
02 VECKOBLADET # 2 2015
” Om vi tillsammans strävar efter att nå LKAB:s
energi- och miljömål får vi framförallt en renare
miljö, men även högre trovärdighet och bättre förutsättningar att leva upp till lagar och krav.”
FOTO: FREDRIC ALM
OMSLAG: Renar på Kiirunavaara. Nya bangården i bakgrunden. FOTO: FREDRIC ALM
LARS ERKKI, SEKTIONSCHEF, ENERGI OCH KLIMAT.
infinna sig vid teststationerna, om inte särskilda
skäl föreligger för att hinna inom den tiden. Uteblivet svar innebär att allt är som det ska. Skulle
testet vara positivt kontaktas den berörda personen av en specialistläkare, därefter av företagshälsovården och närmaste chef för att i samråd
hjälpa den berörda att ta itu med problemet.
ERIKA LINDBLAD
VECKOBLADET # 2 2015 03
LEDARE
OpEx
REPORTAGE
ARBETSMILJÖ
SAMTALET
SÄKERHET
HÄLSA & FRITID
Grönt och rött ger resultat
MALMBERGET. Nyckeln till störningsfri produktion är delaktighet
och analyser. De senaste två åren
har antalet ortmeter i egen regi ökat
med 2 000 meter i gruvan i Malmberget.
– Siffrorna talar för sig själv. I år
har vi höjt årsplanen, säger Johnny
Olofsson, sektionschef för tillredningen i Malmberget.
Niklas Andersson, produktionschef och tekniker på pelletsverket MK3 i Malmberget.Torbjörn Ahnqvist, sektionschef
FOTO: MARITHA MOSSBERG på pelletsverket MK3 i Malmberget.
Fokus på vattenförbrukning
MALMBERGET. På två år har användandet av vatten minskats till
ungefär en tredjedel i pelletsverket MK3 i Malmberget.
– Vi söker hela tiden nya lösningar och förbättringar. Det är
roligt när sådana här resultat nås,
säger Niklas Andersson, produktionschef och tekniker i MK3.
En av de främsta orsakerna till en
minskad förbrukning av vatten är
att pumpgropen, dit allt spolvatten
från pelletsverket pumpas, har
byggts om. En annan orsak är att
antalet spolrännor under transportörerna har minskats. Det här
leder till miljövinster. Utsläppet av
vatten till klarningsdammen minskar och det leder till färre utgrävningar av dammarna som betyder
kostnadsbesparingar i framtiden.
– Vi har gått och går framåt, steg
för steg, säger Niklas Andersson.
– En gång per år kan vi göra
insatser och det är under repstop-
800
04 VECKOBLADET # 2 2015
pen i maj, säger Torbjörn Ahnqvist
sektionschef på pelletsverket MK3.
Kostnaderna för vatten har mins-
Vattenförbrukning
kat med 1,3 miljoner kronor sedan
2012.
– Nu jobbar vi på den så kallade
varma sidan. Vi ska ta till vara på
det varma vattnet från pelletsverket och skickar tillbaka det till
anrikningsverket. Det kommer
att betyda högre tempertur på
råkulorna, produktionen ökar och
oljeförbrukningen minskar, säger
Torbjörn Ahnqvist.
2012
Bandugnsverket, BUV,
7 miljoner kubikmeter
Arbetet pågår också med att
minska vattenförbrukningen i
Bandugnsverket, BUV.
– Målet är att vi ska ha lika stor
förbrukning i båda pelletsverken,
säger Torbjörn Ahnqvist.
I Bandugnsverket har förbrukningen hittills minskats med 29
procent. I MK3 är minskningen
hela 67 procent.
2014
MK3, 3,6 miljoner
kubikmeter
gigawattimmar i energiförbättringsåtgärder har
identifierats i pelletsverken
KK2, KK3 och BUV.
2014
Bandugnsverket, BUV,
5 miljoner kubikmeter
Arbetet med operativ styrning, som
systemet heter, är att helt enkelt
följa upp det dagliga arbetet. Med
hjälp av färgerna rött och grönt symboliseras om produktionsmålen för
varje skift uppnåtts eller inte. Det
här är en del som även finns med i
arbetet med OpEx steg två.
Metoden påbörjades för två år
sedan på allt arbete med tillredning,
öppningsborrning och rasborrning,
under jord.
– Det handlar om att visualisera
hur det går i produktionen under
varje skift. Vi följer upp arbetet på
morgonmöten varje dag. Där ser vi
över resultaten och pratar om analyser och åtgärder till avvikelser, men
även om det som gått särskilt bra
Det är männen och kvinnorna
ute på fältet som ”äger” analyserna,
poängterar Johnny Olofsson.
– Tidigare fick vi aldrig riktigt veta
vad som gått fel. Nu ser vi direkt,
inte bara hur det gått, utan orsaken till resultaten. Exempelvis om
det varit ett oljeläckage som stört
produktionen, säger Joakim Douhan,
tillredare.
– Skillnaden är att vi nu ser det, i
rött och grönt. Om det har gått lite
sämre på skiftet innan så styr vi om
lite i arbetet. I början tänkte vi, ”vad
ska det här vara bra för”. Men nu får
vi mer ett eget ansvar och alla vill
göra ett bra jobb, säger Malin Heino,
tillredare.
Johnny Olofsson införde operativ
styrning, som är ett väl beprövat
system i många andra företag. Han
påpekar att det är genom samtal och
delaktighet som framgången har
nåtts.
– Det här har gett ett ökat medvetande och alla blir synliga på ett
positivt sätt. Det bygger en stolthet
och siffrorna visar på en enorm effekt. Alla gör ett fantastiskt bra jobb.
Nu ska vi försöka utveckla detta och
sprida det här vidare, säger han.
MARITHA MOSSBERG
Kostnad per
ortmeter
2012: 36 000 kronor
2014: 27 000 kronor
Antal ortmeter
2012: 10 313 meter
2014: 12 198 meter
Årsplan
2012: 11 000 ortmeter
2014: 11 500 ortmeter
2015: 12 000 ortmeter
Det handlar
om att visualisera hur det går
i produktionen
under varje
skift
JOHNNY OLOFSSON
ANSVAR
2012
MK3, 11 miljoner
kubikmeter
MARITHA MOSSBERG
20%
NYTÄNKANDE
ska energianvändningen minskas med
fram till 2020.
Joakim Douhan och Malin Heino, tillredare i Malmberget.
FOTO: MARITHA MOSSBERG
Johnny Olofsson är sektionschef på
tillredningen, Malmberget.
VECKOBLADET # 2 2015 05
LEDARE
OpEx
REPORTAGE
ARBETSMILJÖ
SAMTALET
SÄKERHET
HÄLSA & FRITID
Maritha Mossberg:
Livet – ett givande och ett tagande
D
Välkommen in i slangbutiken!
FOTO: JOSEFINE EJEMALM.
Loket Bombardier IORE började levereras år 2000 och är världens starkaste eldrivna lok.
FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON
Bolagets spargris på hjul
LKAB. Sedan en tid tillbaka står hållbarhet högst upp på dagordningen
för många svenska industriföretag.
LKAB:s ”IORE” gör logistiken till ett
föredöme – en superstark, rullande
spargris nödvändig för en effektiv
transport.
”Kan man fotografera tåget, har ni
en tidtabell?”, ”Kan vi köpa modeller
av loket?”, ”Jag skulle göra vad som
helst för att få åka med!?” är ett urval
entusiastfrågor ställda till LKAB:s
informationsmejlkorg. De äldre
lokomotiven i bolagets regi, DM3,
utvecklades då behovet av moderniserade lok blev större efter andra
världskriget. Svenska Asea DM3, som
producerades fram till tidigt 1970-tal,
var av pålitligt slag men föråldrat vid
sekelskiftet. Därför specialbeställde
LKAB Bombardier IORE med effektiva, energiåtermatande asynkronmotorer med miljö- och kostnadsbesparingar på cirka 25 procent. Resultatet
blev också en ökad årlig kapacitet till
40 miljoner ton produkter.
För att hitta en intressant liknelse
och milstolpe i svensk järnvägs06 VECKOBLADET # 2 2015
historia kan vi backa bandet till år
1993. Projektet ”X2000” startade på
1980-talet av Kalmar Verkstad med
målet att ta landets persontågstrafik in i 2000-talet med sex stycken
toppmoderna vagnar kopplat till
en dragenhet med 160 kilonewton
i startdragkraft och med en effekt
om 3 260 kilowatt och max tillåten
hastighet om 200 kilometer per
timme. Bombardier Iore är kalibrerat
annorlunda och med ett betydligt
större effektuttag om 5 400 kilowatt
per dragenhet, parkopplat i två
dragenhet hela 10 800 kilowatt, nära
tre gånger så mycket som ett X2000.
Vridmomentet är hisnande 1 200
kilonewton i dragkraft.
I skrivande stund, och troligtvis
många år framöver, är Bombardier
IORE världens starkaste ellok och
specialutvecklat för Malmbanan och
de bistra vintrarna i den svensknorska fjällen. Med ett ekipage på 8
500 ton och i runda tal 14 690 hästkrafter är det inte underligt att det
ska till flertalet laviner och snöstormar innan IORE ställer in.
FREDRIK BJÖRKENWALL
Ursprungsland:
Tyskland (ritad i
Schweiz)
Samarbete gav slangbutik
KIRUNA. En butik för hydraulslangar
har öppnat i Kirunagruvan. Butiken är
resultatet av ett gott samarbete mellan flera olika avdelningar på LKAB.
Hydraulslangar finns i nästan alla
maskiner som används under jord,
både i LKAB:s egna och entreprenörers
fordon. Utan en fungerande hydraulik
står maskinen stilla. Nya slangar och
ledningskomponenter köps ofta i butiker i samhället.
Vikt: 180 ton (per
enhet)
– Vi måste jobba smart när vi kommer
ner på större djup i våra gruvor. Det är
inte hållbart att köra upp på stan för
att handla. Den här butiken sparar tid
och pengar, både för LKAB och för våra
entreprenörer, säger Kerstin Lindmark,
operativ inköpare mot gruvan.
Längd: 22,9 meter
Underhållsingenjörer, mekaniker,
Antal vagnar: 68
(cirka 100 ton per
vagn)
Första år i drift: 2001
Bredd: 2,9 meter
Maxfart: 80 kilometer per timme.
(60 kilometer per
timme med full last)
Läs mer
om IORE på
www.lkab.com/iore
förråds- och inköpspersonal funderade
tillsammans på alternativa lösningar
för slanginköp. I samband med flytt av
verkstäder och förråd till nya huvudnivån på 1365 metersnivån förverkligades en av idéerna. En ny butik var
född.
– Samverkan över avdelningsgrän-
serna i kombination med nytänkande
har varit en förutsättning för det här
arbetet. När det gäller butiker finns det
bara utvecklingsmöjligheter, säger Janne Levin, underhållsingenjör på PNM
(produktion norra mobila maskiner).
et skimrar från människor
som mött kärleken och är förälskade. Häromdagen träffade
jag en person som med strålande
ögon berättade om sin nyfunna älskling. Energin lyste och gnistrade och
en del av den personens kraft så att
säga skvätte över på mig. Jag kände
mig glad och uppfylld av styrka
efter det mötet. Flera timmar senare
berörde det mig fortfarande. Vilken
härlig känsla.
Ett möte, ett ord, en blick kan både
ge och ta energi. Tänk så lite som behövs för att känna sig dödligt sårad
för resten av dagen eller översköljd
av positiv energi som du mött hos
en annan människa. Utan att alltid
vara medveten om det, sprider vi
glädje eller sorg. Din lycka kan lätt
bli andras påfyllning av kraft.
Solen, musiken, bilen i kombination,
ger mig energi och gör mig glad.
Att uppfyllas av energi kan vara så
många olika saker. Nyligen har jag
upptäckt att fysisk träning även ger
mig energi. Ja, jag vet att det gör det,
men tidigare har jag väl inte gett det
någon riktig chans, inte förrän nu.
En vänlig gest, ett vänligt ord bara så
där i förbifarten höjer min dag. Lite
uppmuntran både hemma och på
jobbet är ett fint energitillskott.
Energikällorna
finns
hela tiden
omkring
oss
Energikällorna finns hela tiden
omkring oss. Det handlar mest om
att hinna fånga den vänliga blicken
eller leendet. Så stanna upp lite – ta
till dig kraften som kommer från
naturen, människorna och djuren.
Var öppen för den där påfyllnaden
vi så innerligt väl behöver varje dag.
Kom också ihåg att ge. För livet är
ett tagande och ett givande också
när det gäller energi.
Och så det där med kärleken – där
bara en annan människas berättelse
om lyckan kan få dig att må bra för
resten av den dagen.
TINA BENSON
VECKOBLADET # 2 2015 07
LEDARE
OpEx
REPORTAGE
ARBETSMILJÖ
SAMTALET
SÄKERHET
HÄLSA & FRITID
Så ska vi
spara energi
LKAB använder stora mängder energi varje år. Ur ett
kostnads- och hållbarhetsperspektiv är det angeläget att
minska energiförbrukningen. Även i det dagliga arbetet kan
du och jag påverka LKAB:s användning av energi.
Här ger energi- och klimatenheten några energispartips.
FOTO: FREDRIC ALM
LKAB:s pelletsverk står för över 80 procent av bolagets totala CO2-utsläpp.
Ner med CO2-utsläppen
LKAB. Koldioxidutsläppen på LKAB
följer energiförbrukningen som en
skugga. Med minskad energiförbrukning sänks också utsläppen
av koldioxid. Enkel matematik som
kräver både nytänkande och ansvar.
Koldioxid (CO2) är en växthusgas som
gör att jordens temperatur stiger.
LKAB:s målsättning är att år 2020
ha reducerat koldioxidutsläppen
per producerat ton pellets med 21
procent jämfört med år 2011.
– Det är en utmaning som påverkar
oss alla, säger Lars Erkki, sektionschef på Energi- och klimatenheten.
LKAB arbetar på bred front med
koldioxidfrågan, bland annat med
drivmedel. Två hybridbilar som kan
köras på både el och diesel har köpts
in. Det har även gjorts försök med
biodiesel. Utvecklingsprojektet Ehighway (elektrifiering med eldrivna
lastbilar så kallade trolleybilar. )
undersöker möjligheten till elektrifiering av malmtransporterna på väg
E10 mellan Mertainen och Svappavaara.
08 VECKOBLADET # NR 2 2015
– Att elektrifiera transporter är ett
effektivt sätt att både minska kostnader och koldioxidutsläpp. Sveriges
elnät är stabilt och vår elproduktion
är näst intill koldioxidfri. Dessutom
är elkraft billigare än diesel, säger
Roger Karlsson, projektchef på Energi- och klimatenheten.
Stora bovar i dramat är kol och olja.
I dag drivs LKAB:s pelletsverk till stor
del av just dessa fossila bränslen. Det
innebär att pelletsverken står för
över 80 procent av bolagets totala
CO2-utsläpp. I pelletsverket MK3 i
Malmberget pågår försök med att
ersätta olja med naturgas.
Biobränsle istället för kol i Gratekiln-verken är ett annat alternativ
som undersöks.
– Vi tittar hela tiden på nya
lösningar för att långsiktigt sänka
vår energiförbrukning och därmed
koldioxidutsläppen. Det är en överlevnadsstrategi för både LKAB och
miljön, säger Lars Erkki.
TINA BENSON
Vi tittar
hela tiden
på nya
lösningar
LARS ERKKI
NYTÄNKANDE
FOTO: FREDRIC ALM
VECKOBLADET # NR2 2015 09
LEDARE
OpEx
REPORTAGE
ARBETSMILJÖ
Lars Erkki, sektionschef,
energi och klimat:
– Agera som om du vore
hemma. Energin är lika dyrbar
på arbetet. Ifrågasätt tryckluftsanvändande, stäng öppna
portar och möts effektivt via
Lync eller telefon istället för att
resa. Och givetvis så har du aldrig bilen stående på tomgång,
eller hur?
10 VECKOBLADET # 2 2015
Stefan Lahti, sektionschef
för energiutveckling:
– Energikostnader är en
kostnad som alla på LKAB kan
påverka i olika grad. En stor
potential för minskade energikostnader är att utrustningar
eller anläggningar fungerar
som tänkt och används så effektivt som möjligt. Börja med
att titta på vad som använder
energi på din arbetsplats och
börja jobba med det som du
kan påverka av den förbrukningen.
SAMTALET
SÄKERHET
HÄLSA & FRITID
Roger Tegel, energiarkitekt, energi och klimat:
– Försök köra alla processer så jämnt
som möjligt. Följ de styrvärden och
parametrar vi har för att till exempel
hålla en jämn fukthalt och rätt finlek
på sliget. Bäddens jämnhet är också
viktigt för energiförbrukningen. Om alla
led före kulrullning fungerar bra kan vi
spara 5-10 procent i energiförbrukning i
pelletsverken.
Fia Lindroos, projektledare,
energi och klimat:
– Minska onödig vattenanvändning. I verken
går det energi till att pumpa runt vatten.
Stäng av vatten som står och rinner i onödan.
Justera tidsjustering för automatisk spolning
om ni märker att den ofta spolar golv som är
rena. Det allra bästa är att undvika spill som
ofta är orsaken till att spolning behövs.
Stefan Törnman, projektledare, energi och klimat:
– Felanmäl så fort du upptäcker
trycklufts- eller vattenläckage
så det blir åtgärdat. Båda medierna förflyttas långa sträckor
inom LKAB. Kostnaderna är
höga då tryckluft och vatten
kostar omkring 5 respektive 20
öre per kubikmeter.
Anders Kitok, energidirektör:
– Tänk på energi dagligen. Stäng igen
fönster och dörrar, nyttja LKAB:s busstransporter mellan orterna eller till arbetsstället istället för att åka bil. Minska på
värmekostnaden genom att hålla en lagom
temperatur på din arbetsplats. Vi kan spara
pengar för LKAB genom att tänka till och
agera energimedvetet.
FOTO: FREDRIC ALM, G. RÚNAR GUDMUNDSSON OCH LKAB
VECKOBLADET # 2 2015 11
LEDARE
OpEx
REPORTAGE
ARBETSMILJÖ
SAMTALET
SÄKERHET
HÄLSA & FRITID
NELIA FORSKAR FÖR ATT GE
PELLETSEN RÄTT KARAKTÄR
-OCH PÅ FRITIDEN LOCKAR PULKAÅKNING
MALMBERGET. Nelia Castro har bott på många platser i Europa och har samtidigt fått ovärderlig erfarenhet och utbildning. Kunskaperna använder hon nu i
sitt arbete på LKAB:s forskningsavdelning.
1När– jag
Jag växte upp i Porto i Portugal.
hade tagit min masterHur kom du till LKAB?
3 – Ett exempel är att vi testar
Hur arbetar din avdelning med
besparingar?
organiska bindemedel som är
examen vid universitetet i
billigare. Utmaningen är att
Porto sökte jag till Leonardo
produktens karaktär måste
DaVinci-programmet. Det
bibehållas. Ett annat
gjorde det möjligt för
alternativ är att försöka
mig att arbeta på Norwehitta ett bindemedel som
gian Geological Survey i
Jag
älskar
att
med en bättre funktion
Trondheim i Norge. Min
fotografera och skulle innebära att vi
handledare frågade mig
behöver använda mindre
om jag var intresserad av
sticka
mängd i processen. En ny
att bli doktorand. Jag fick
typ av bindemedel skulle
ett stipendium för att forska
även kunna betyda att vi kan
inom betongteknologi vid
förbättra pelletsens karaktär.
Norwegian University of Science and
Technology. Efter att jag disputerat
Vad tycker du mest om att göra
har jag bott på Svalbard och i Narvik
sedan du flyttade till Sverige?
tillsammans med min pojkvän. För ett
– Jag älskar att fotografera och handår sedan sökte jag en forskartjänst på
arbeta med stickning. Jag håller även
LKAB och flyttade till Sverige!
på att lära mig att åka längdskidor,
men jag är bättre på pulkaåkning.
4
2mer–specifikt
Jag arbetar med agglomerering,
med bindemedel. AgVilka är dina arbetsuppgifter?
glomerering används för att definiera
den kalla delen av pelletsprocessen.
Med andra ord, det som kommer efter
att slurryn når fram till pelletsverket
och formas till kulor för att sedan
transporteras vidare. Min forskning är
för närvarande fokuserad på bindemedel, vilket kan beskrivas som limmet
som håller ihop kulorna. Jag forskar
på organiska bindemedel såväl som
bentonit.
12 VECKOBLADET # 2 2015
FOTO: HOLLY NELSON
Namn: Nelia
Castro.
Familj: Pojkvän
i Narvik och
mamma i Porto.
Bor: Malmberget.
Yrke: forskningsingenjör.
Fritidsintressen: stickning,
fotografi,
längdskidåkning,
njuta av Sveriges
sociala kultur.
Bästa egenskap: Väldigt
motiverad att
ta mig an nya
projekt och
utmaningar.
5– Det är roligt att det finns så många
Vad är det bästa med att arbeta på
LKAB?
olika saker att arbeta med i företaget.
6 – När du arbetar för ett företag och
inte är engagerad eller försöker leva
Vad betyder ENA för dig?
efter företagets värderingar, då gör du
på något sätt inte hela ditt jobb.
HOLLY NELSON
ENGAGERAD
VECKOBLADET # 2 2015 13
LEDARE
OpEx
REPORTAGE
ARBETSMILJÖ
SAMTALET
SÄKERHET
HÄLSA & FRITID
Efter
Stefan Lahti, sektionschef för energiutveckling.
FOTO: JOHANNA FOGMAN
Stora vinster att göra
på energibesparingar
LKAB. Genom att identifiera
de källor där energiförluster
förekommer har LKAB sparat
många gigawattimmar. Ett
fortsatt mål är energikostnadsminskningar utan investeringar, att utveckla befintlig
process och utrustning.
Avdelningen för energiutveckling har under 2014 genomfört systemanalyser runt om
i LKAB:s verksamhet i syfte
att ta reda på vart det finns
energiförluster. Arbetet har
lett till goda resultat. Energiförbättringsåtgärder motsvarande
mer än 800 gigawattimmar har
kunnat identifieras i tre pelletsverk; KK2, KK3 och BUV. Det
är nästan 20 procent av hela
14 VECKOBLADET # 2 2015
LKAB:s förbrukning. Arbetet
har genomförts utifrån en
välbeprövad arbetsmetod som
bygger på LEAN.
– Vi anpassade arbetsprocessen till LKAB:s verksamhet
hösten 2013. Det resulterade i
ett arbetsätt som fokuserar på
de tre M:en; medarbetare, metod och styrning samt maskin
och process. Utifrån det tog vi
sedan fram en energihandbok
där processen beskrivs, säger
Stefan Lahti, sektionschef för
energiutveckling.
En systemanalys är kort och
gott en diagnos över verksamheten i syfte att ta reda på var
det finns energiförluster.
– Vi tittar på orsaker och åtgärder för att minska förluster-
na. Vår avdelning har genomfört intervjuer med personalen i
verken och fångat upp kunskap
som de besitter. Resultatet blir
att ta fram en handlingsplan för
verksamheten kopplat mot de
tre M:en, säger Stefan Lahti.
Ett projekt som pågått under
en längre tid är ett nytt styrsystem i Kiruna under jord. Det
projektet är nu i hamn. Fläktstyrsystemet är ersatt med ett
toppmodernt styrsystem som
både spar pengar och energi.
– Det nya styrsystemet gör
att vi kan styra fläktar som
tidigare inte hade styrning. Vi
har dessutom möjlighet att
mäta luftkvaliteten, styra portar
och varvtalsstyra fläktar, säger
Stefan Lahti.
I sovringsverket, vid finkrossen och
ficktopparna, har belysningen bytts
ut till LED-belysning. Investeringen
har lett till en energibesparing på 62
procent.
FOTO: ULF MUKKA
Samtidigt har flertalet andra
energiprojekt pågått under
2014. I sovringsverket, vid
finkrossen och ficktopparna,
har belysningen bytts ut till
LED-belysning. Det handlar om
totalt 800 armaturer som har
bytts ut plus tillhörande kablage. Investeringen har lett till en
energibesparing på 62 procent.
Resultatet medför minskad
energi till följd av minskat
underhåll då LED-belysningen
håller betydligt längre.
– Vi har även gjort andra
studier såsom förstudier och
förprojektering av värmeåtervinning av gruvventilation
samt utfört fullskaleförsök med
biodiesel på bussarna, säger
Stefan Lahti.
LKAB samarbetar också med
Tekniska verken i Kiruna och
ser över Kirunas potential och
möjligheter, bland annat att
använda spillvärme som bas.
Före
Målsättningen med projektet
är att Kiruna ska ha Sveriges
billigaste fjärrvärme.
– I Svappavaara tittar vi på
framtida energisystem på
LKAB:s område och de pannor
som påverkas när vi börjar
bryta i Leveäniemi. Vi har
även gjort fullskaleförsök med
slaggförhindrare i KK2, säger
Stefan Lahti.
Fokus under 2015 kommer
dock bli att bygga vidare på
de tre M:en och göra daglig
uppföljning.
– Men vi pausar systemanalyserna något för att lägga resurser på daglig uppföljning och
genomförandet. Vi kommer att
stötta Mining i arbetet. Målet
är energikostnadsminskningar
utan investeringar, att utveckla
befintlig process och utrustning, säger Stefan Lahti.
JOHANNA FOGMAN
VECKOBLADET # 2 2015 15
LEDARE
OPEX
REPORTAGE
ARBETSMILJÖ
SAMTALET
SÄKERHET
HÄLSA & FRITID
SVAR PÅ TAL:
Grete Solvang Stoltz,
PERSONALDIREKTÖR, LKAB
FOTO: FREDRIC ALM
För att LKAB ska klara den nya tuffa marknaden gäller det att vara proaktiva och vidta åtgärder.
FOTO: MAURITZ MAGNUSSON
Nya läget kräver fler
besparingar
LKAB. Det kraftiga prisfallet på
järnmalm leder till pressad
lönsamhet. LKAB står inför ytterligare kostnadsbesparingar
samtidigt som tillväxtinvesteringarna i de nya gruvorna
fortsätter enligt plan.
Med ett rörelseresultat på 205
miljoner kronor och en rörelsemarginal på fyra procent för
fjärde kvartalet speglar LKAB:s
resultat ett förändrat marknadsläge. Samtidigt är efterfrågan
på förädlade och högkvalitativa
järnmalmsprodukter, såsom
pellets, fortsatt god.
– Det visar att vi är rätt
positionerade i vårt kunderbjudande med klimatsmarta
järnmalmspellets. LKAB har
för avsikt att öka utbudet av
förädlade produkter, främst
genom ökad pelletsproduktion
i Kiruna, säger Lars-Eric Aaro,
vd på LKAB.
Kostnadssänkningar motsva-
16 VECKOBLADET # 2 2015
rande 700 miljoner kronor
genomförs för att försvara
LKAB:s konkurrenskraft på
marknaden. Det råder anställningsstopp och en nödvändig
minskning av personal med
400 tjänster fram till slutet
av 2016. Omförhandlingar av
inköpsavtal har även inletts.
Arbetet med tillväxtinvesteringar i Svappavaarafältet
fortsätter dock enligt plan.
– De nya gruvorna ger oss
ökad flexibilitet och kompenserar för eventuella störningar
i underjordsgruvorna, säger
Lars-Eric Aaro.
Samtidigt har den utdragna
tillståndsprocessen för de nya
gruvorna medfört en kraftig
försening av LKAB:s tillväxtprogram vilket i sin tur har
lett till betydande ekonomiska
konsekvenser.
På världsmarknaden fortsät-
ter de stora producenterna att
leverera mycket fines, framfö-
rallt från Australien, men nu
i år även från några nya stora
fyndigheter i Brasilien. Det
höga överutbudet väntas bestå
ett antal år till. För att LKAB
ska klara den nya tuffa marknaden gäller det att vara proaktiva och vidta åtgärder. En del
av arbetet handlar om att jaga
störningar, lösa grundorsaken
till att de uppträder, arbeta effektivt och systematiskt i drift
och underhåll.
– Det ger oss mer pellets/fines vilket leder till ökade intäkter. Vi ska tillsammans vända
på varje sten, se möjligheter
och ha bästa möjliga kommunikation så alla förstår vårt läge
och hur vi gör förbättringar. Så
skapar vi ett LKAB som är ett
uthålligt och ansvarsfullt bolag
som värnar om kommunernas
och regionens utveckling, säger
Lars-Eric Aaro.
JOHANNA FOGMAN
Minskad bemanning en nödvändighet
kan lösa en hel del av dessa tjänster genom naturliga planerade avgångar de
närmaste åren, bland annat pensioneringar, och en stor andel internrekryteringar till de nya gruvorna. Enheter
och avdelningar arbetar just nu med
detaljerade planer för neddragningarna. Detta arbete kommer att pågå
under mars och april månad.
LKAB. Med det nya marknadsläget som
råder måste LKAB nu gå in i en ny fas.
– Fram till slutet av 2016 ska vi
minska personalen med 400 tjänster i
befintlig verksamhet. Förhoppningen
är att genomföra neddragningen utan
uppsägningar, säger Grete Solvang
Stoltz, personaldirektör på LKAB.
Här har vi samlat några frågor och svar
om personalminskningarna som LKAB
står inför:
1
Varför måste LKAB genomföra
personalminskningar?
– Vi är i ett nytt läge med priser på
en lägre nivå, och vi bedömer att det
kan hålla i sig de närmaste åren. Därför måste vi ta nästa steg i våra besparingar. Det är inte roligt, men absolut
nödvändigt. Vi måste alla hjälpas åt.
Alla
enheter
och bolag
kommer
att behöva
bidra för att
vi ska lyckas
Har LKAB genomfört några förberedande åtgärder inför dagens
marknadsläge?
– Det beror på hur priserna
utvecklas, hur väl vi lyckas dra ner
våra kostnader och i vilken takt vi
kan öppna våra nya gruvor. Med de
nya gruvorna kan vi producera större
volymer och därmed sänka kostnaden
per ton. Det är nyckeln för fortsatt
lönsamhet, som tryggar jobben.
5
– Alla enheter och bolag kommer
att behöva bidra för att vi ska lyckas.
Utifrån vilken potential som finns
kommer det sannolikt att innebära
att det blir mer än 10 procent på vissa
ställen och mindre på andra. Förhoppningen är att kunna genomföra personalminskningarna genom naturlig
avgång, övergång till nya gruvor och
färre visstidsanställda. Lyckas vi inte
komma fram denna väg kan uppsägningar bli aktuella.
– Vi började arbeta med besparingarna redan 2012 eftersom vi kunde
se att priserna skulle sjunka men att
efterfrågan på lång sikt skulle bestå.
Det är därför vi investerat intensivt
och försökt öppna nya gruvor, för
att vara rustade för det nya läget på
marknaden.
Hur ska vi minska på 400 tjänster?
– Vi genomför en organisationsöversyn i hela företaget och hoppas att vi
Finns det risk för varsel?
400 tjänster är ungefär 10 procent av koncernens anställda.
Blir det osthyvelprincipen, det vill
säga en jämn fördelning av personalminskningarna över hela koncernen?
2
3
4
ENGAGERAD
JOHANNA FOGMAN
VECKOBLADET # 2 2015 17
LEDARE
OPEX
REPORTAGE
ARBETSMILJÖ
SAMTALET
SÄKERHET
HÄLSA & FRITID
Spigottering gör det möjligt att styra vart den deponerade anrikningssanden hamnar,
bygga på höjden och på så sätt öka kapacitetet.
Ett energimål gör det tydligt vad just du kan göra för att förbättra miljön.
FOTO: FREDRIC ALM
Energimål ger bättre miljö
LKAB. Miljö- och energiarbetet på
LKAB ska gå som en röd tråd från EU
via Sveriges miljömål till koncernledningen och vidare till medarbetarna. För att tydliggöra betydelsen
av energifrågan ska alla formulera
ett energimål i sin verksamhetsplan.
Till 2020 ska energianvändningen
per producerat ton i LKAB ha minskats med 20 procent. Uppsatta mål
i verksamheten är en väg för att nå
dit.
– Ett mål kan vara att minska
resandet och istället ha videomöten.
Ett annat kan vara att minimera
tryckluftsanvändandet. Titta på
vad din verksamhet kan göra, säger
Lars Erkki, sektionschef, energi och
klimat.
På Arena, i processen ”Arbeta med
verksamhetsplanering” hittar du
fler tips. Du kan också, till nästa
arbetsplatsträff, bjuda in en kollega
från energi- och klimatenheten som
berättar mer om att sätta energimål
på LKAB.
– Om vi tillsammans strävar efter
att nå LKAB:s energi- och miljömål
får vi framförallt en renare miljö,
men även högre trovärdighet och
bättre förutsättningar att leva upp
till lagar och krav, säger Lars Erkki.
TINA BENSON
Om vi tillsammans strävar
efter att nå
LKAB:s energioch miljömål får
vi framförallt en
renare miljö
ENGAGERAD
Hur gör du för att fylla på energitanken?
Johan Henriksson, projektledare, Kiruna:
SVARAR
18 VECKOBLADET # 2 2015
– Friluftsliv, fiske,
skoter och stugan.
Speciellt under den
här årstiden.
Ellen Teledahl, avtalschef,
Kiruna:
–Genom att vara
ute i naturen och
umgås med nära
och kära.
Rickard Sandström, projektledare, Kiruna:
–Jag tankar energi
med kultur, genom
musik, filmer och på
OKQ8.
FOTO: LKAB
Spigottering – en teknik
som höjer dammkapaciteten
KIRUNA. Med ny teknik höjs LKAB:s
dammkapacitet. Lösningen är spigottering som gör det möjligt att utöka
kapaciteten på höjden.
– Det är en betydligt billigare lösning, säger Sara Töyrä, produktionschef vid avdelningen för luft, vatten,
deponi och dammar (PIM).
LKAB:s dammsystem ska rustas för att
klara en ökad produktion. Ett byte av
deponeringsmetod har påbörjats och
näst på tur står flödet från KA1.
– Vi genomför dammhöjningar för
att klara av produktionen. Nuvarande
höjningsplan för Kiruna sträcker sig
tio år framåt i tiden, säger Sara Töyrä
Med effektiva damm- och deponiåtgärder kan nuvarande dammsystem
ta emot mer anrikningssand utan att
ta mer mark i anspråk. Det är möjligt
genom spigottering.
– Med spigottering kan vi styra vart
sanden hamnar, bygga på höjden och
på så sätt öka kapacitetet, säger Sara
Töyrä.
Det recirkulerande kretsloppet av
vatten börjar i våra underjordsgruvor
och slutar i förädlingsverken. Under
resans gång och på väg tillbaka till
förädlingsverken passerar gruvvattnet
och processvattnet ett omfattande
dammsystem medan anrikningssanden deponeras.
– Deponeringen har historiskt
skett via rännor men nu pumpas
anrikningssanden ut till dammarna,
förklarar Sara.
Dammarna tar emot stora mängder
anrikningssand vilket innebär att
dammkapaciteten måste utökas för att
klara produktionen. I det avseendet
är spigottering en kostnadseffektiv
lösning eftersom det möjliggör för en
ökad styrning av sandens deponering
inom sandmagasinet. Det innebär kostnadseffektiva dammhöjningar eftersom den deponerade sanden används
som byggmaterial vid kommande
dammhöjnigar.
– Det är helt klart ett billigare alternativ.
I dagsläget är spigottlösningen för
anrikningssanden från KA2 och KA3 på
plats. Till våren är det dags för KA1.
– KA2 och KA3 har mycket hög tillgänglighet och anledningen till det är
kommunikationen mellan verkspersonal och deponeringspersonal. Det har
fungerat mycket bra.
JOSEFINE EJEMALM
Namn: Sara
Töyrä, produktionschef vid
avdelningen PIM.
Dammsystem:
Fem dammsystem på tre
verksamhetsorter,
Kiruna, Svappavaara och
Malmberget.
Dammsystemet
utgörs i huvudsak
av sandmagasin
och klarningsmagasin.
Omfattning:
Omkring 25
kilometer dammkropp fördelade
på 14 dammkroppar.
Ungefärlig
mängd recirkulerat vatten:
Kiruna, cirka 44
kubikmilimeter
per år.
Malmberget, cirka
30 kubikmilimeter
per år.
Svappavaara
cirka 30 kubikmilimeter per år.
VECKOBLADET # 2 2015 19
LEDARE
OPEX
REPORTAGE
ARBETSMILJÖ
SAMTALET
SÄKERHET
HÄLSA & FRITID
Johan Mäkitaavola, Therese Lindroth och Bengt
Persson besökte de nyöppnade verkstadslokalerna.
En ny produkt, MHF (Malmberget Hematit Fines) kommer i och med den nya
hematitlinjen att se dagens ljus.
Invigningen lockade många medarbetare till KUJ 1365.
Ny produkt i stålbandverket
MALMBERGET. En ny hematitlinje
som ska producera 0,4 miljoner
ton hematitfines (MHF) per år
byggs nu i Malmberget.
– Vi försöker att bygga så
listigt som möjligt och kommer att återanvända mycket av
den gamla infrastrukturen och
nyttja befintliga anläggningar,
Per Lundström, projektchef
M15.
Kerstin Lindmark och Jan Levin invigde den nyöppnade slangbutiken med ett slangklipp.
FOTO: JOSEFINE EJEMALM
Sven Gösta Johansson och Bengt Pounu firade med
ärtsoppa och plättar i den nyöppnade restaurangen på
1365-meters djup.
Sista måltiden på 775
men första på 1365
Hematitmalmen uppfordras via
Alliansen bergspel och sovring
sker sedan på mobil anläggning.
Den nya anrikningsprocessen
får en ny infrakt till befintlig
kvarn som flyttas från anrikningsverket till den gamla
KIRUNA. Torsdagen den 12 februari slogs dörrarna upp
till den nya matsalen på nivå 1365.
I februari invigdes den nya matsalen och verkstadslokalerna på nivå 1365 i Kiruna under jord. Under
förmiddagen kunde besökarna, förutom att inta
den första måltiden i den nya restaurangen, strosa
omkring i de nya och rymliga verkstadslokalerna
och lyssna på invigningstalet. Hydroscand hade även
anledning att fira och bjöd på tårta i den nyöppnade
slangbutiken på samma nivå. Butiken förklarades
officiellt invigd med en slangklippning.
JOSEFINE EJEMALM
20 VECKOBLADET # 2 2015
Kerstin Lindmark förklarade den nyöppnade slangbutiken invigd.
FOTO: KAJSA LINDMARK
kvarnhallen i stålbandsverket.
En ny byggnad för siktning,
gravimetrikrets och avvattning
av produkt byggs. Produkten
transporteras efter förädlingsprocessen via transportband
till befintliga men för tillfället
avställda silos för vidare lastning
till tåg.
– Vi återanvänder kvarnhallen i Stålbandsverket, förtjockaren, de avställda järnvägssilosarna, samt delar av de gamla
processmaskinerna, säger Per
Lundström.
Projektet är en del i M15-projektet, Malmbergets bidrag till
KAJSA LINDMARK
LKAB 37.
Hematitförädling
Efter malning magnetsepareras
materialet, för tillvaratagande
av en mindre magnetitandel.
Den ”omagnetiska” hematiten
anrikas därefter gravimetriskt,
så kallad tyngdkraftsanrikning,
vilket innebär att densitetsskillnaderna mellan de olika
partiklarna utnyttjas. Den metod
som LKAB använder går ut på att
hematitslurryn matas in upptill i
en kolonnformad tank samtidigt
som en stor vattentillsats sker
i kärlets nederdel och därmed
ger en kraftig uppström genom
separeringstanken. Skillnaden i
sedimentationshastighet mellan
hematit och gråberg, gör att det
som är lättast, gråberget i det
här fallet, följer vattenflödet
till ett överlopp, medan tyngre
partiklar, hematit, sjunker till
botten/utmatningen. Det
uppåtströmmande vattenflödet
och pulpdensiteten i tanken är
styrande för resultatet.
Processen
bygger på
Läs mer om
samma
M15-projektet
principer
på Arena.
som guldvaskning.
Skiss över den nya hematitlinjen.
VECKOBLADET # 2 2015 21
LEDARE
OPEX
REPORTAGE
ARBETSMILJÖ
SAMTALET
SÄKERHET
HÄLSA & FRITID
LKAB:S STUGOR
Björkliden
Torneälv
Kalixälv
Nakerijärvi
Laxforsen
Ritsem
Siekasadje
Vassarastugan
(Salfstugan)
Samtliga stugor
kan nyttjas av
LKAB:s anställda
med familjer samt
bolagets pensionärer.
Mer information
om alla stugorna
hittar du på Arena:
Renoverad från topp till tå.
FOTO: MARITHA MOSSBERG
Renoverad stuga
MALMBERGET. Siekasadjestugan vid
Vassaraträsket i Gällivare har fått en
rejäl ansiktslyftning.
– Stugan har renoverats utvändigt
och invändigt under sommaren och
hösten 2014, säger Erik Johansson på
LKAB Fritid i Malmberget.
Ytterpanelen har bytts och målats. Balkongen högst upp vid flaggstången på
taket är reparerad. Huset har tilläggsisolerats och en luftvärmepump har
installerats för att minska energiförbrukningen. Alla ytterdörrar är bytta
och köket har fräschats upp med en
del nya inventarier och ommålning.
Stugan hålls öppen, för LKAB:s anställda med familjer och pensionärer,
under ett antal helger från februari
till april. Det är medlemmar i Vitåforsklubben, öppen för alla anställda
i Malmberget, som turas om att bjuda
på fika och grillad korv till besökarna
under helgerna.
– I år arrangerar LKAB Fritid den
årliga pimpeltävlingen, lördagen den
21 mars, vid stugan, säger Erik Johansson.
Siekasadjestugan byggdes på 1930-talet på ön Kissansaari, Kattholmen, i
Vassaraträsket. Det var dåvarande disponent Jansson på Gällivare Bryggeri
som lät uppföra byggnaden. Därefter
såldes stugan till LKAB.
Erik Johansson utanför den nyrenoverade Siekasadjestugan.
22 VECKOBLADET # 2 2015
MARITHA MOSSBERG
FOTO: MARITHA MOSSBERG
http://arena/
socialsites/
LKAB-FritidMalmberget eller
http://arena/socialsites/LKABFritid-Kiruna eller
ta direkt kontakt
med LKAB Fritid.
SOVRAT
Bidra till Sovrat!
Maila: [email protected] Ring: 0771-76 00 00.
Tack!
13/2 LKAB:s bokslutskommuniké presenteras.
Ett stort tack till alla för den fina uppvaktningen i samband med min pensionering.
Kjell Nordmark
Tack för den trevliga middagen och all uppvaktning vid min pensionsavgång.
Christer Kemi
Ett stort tack till arbetskamrater och till
LKAB för uppvaktningen i samband med min
50- årsdag!
Anders Johnsson
Det hände på LKAB
25/2 Fullskaleförsök med enbart malm från
de nya gruvorna till pelletsverken i Svappavaara.
18/2 Start för skid-VM i Falun som sponsras
av LKAB.
17-20/2 Förhandling i mark- och miljödomstolen om slutliga miljövillkor för
Malmberget.
9/2 LKAB omförhandlar leverantörsavtal.
5/2 Huvudförhandling i mark- och miljödomstolen om Leveäniemi.
27/1 Hjalmar Lundbohmsgården i Kiruna ägs
åter av LKAB.
Det händer i LKAB
Stefan Törnman, underhållsingenjör media
och energi, Svappavaara.
Lediga jobb
Lediga jobb inom koncernen finns publicerade
via följande länk:
http://www.lkab.com/sv/Karriar/
FÖR NÄRVARANDE SÖKER LKAB:
18/3: Stadssekreterare Hanna Lagercrantz
och Maja Fjaestad, biträdande lektor och
teknisk doktor i teknikhistoria på Kungliga
Tekniska högskolan, besöker LKAB.
Produktionsledare till bentonitanläggningen
och hamnen, Luleå.
18/3: Finansdepartementet besöker LKAB.
Projektledare energi, Malmfälten.
På nytt jobb
Komponentreparatör till produktion infrastruktur underhåll, Kiruna.
Kjell Olovsson, sektionschef vid produktion
norra lastning, Kiruna.
Underhållsingenjör till LKAB Malmtrafik,
Kiruna.
Terminaloperatør, Narvik.
Ellen Teledahl, avtalschef för Svappavaara,
Kiruna.
Hans-Olof Wettainen, sektionschef för sektionen linjetrafik hos LKAB Malmtrafik, Kiruna.
BLI MEDLEM I LKAB:S KONSTFÖRENING
OCH VINN ETT KONSTVERK
Medlemsavgiften, 200 kronor per år, betalas via löneavdrag.
Stugan har
renoverats
utvändigt
och invändigt under
sommaren
och hösten
2014
ANSVAR
KONTAKT:
För Kiruna/Narvik – Katarina Roxenfalk, tfn 1221 eller via mejl.
För Malmberget/Luleå – Siw Tottie, tfn 6650 eller via mejl.
Mer information om föreningarna finns
på Arena/Sitemap/LKAB:s konstförening.
WWW.LKAB.COM
För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet,
Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan.
Utkommer 8/5
Manusstopp 28/4
Johanna
Fogman
0980 – 714 75
070 – 342 14 75
Maritha
Mossberg
0970 – 766 44
073 – 074 36 45
Fredrik
Björkenwall
0980 – 715 44
072 – 526 15 44
Kajsa
Lindmark
0970 – 767 78
070 – 363 55 70
Holly
Nelson
0970 – 737 37
070 – 319 09 37
Tina
Benson
0980 – 710 85
070 – 342 10 85
Erika
Lindblad
0980 – 712 41
072 – 524 12 41
Josefine
Ejemalm
0980 – 649 10
070 – 673 49 10
Åsa
Haapasaari
0980 – 714 29
070 – 342 14 29
Anders
Lindberg
0980 – 783 55
072 – 717 83 55
E-post: [email protected] Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Frank Hojem Produktion: YOURS Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk
VECKOBLADET # 2 2015 23
FÖRÄDLING
2015
2014
557
554
Pelletsverk KK3
653
883
Pelletsverk KK4
865
978
0
114
538
512
Pelletsverk BUV bandugnsverk
620
620
Pelletsverk MK3
591
532
Anrikningsverk till fines ANR
260
297
4 083
4 490
3 823
4 079
260
412
Period: 1 jan - 28 feb
KIRUNA
Anrikningsverk special
3 046
4 836
4 383
2014
2015
Pelletsverk KK2
2 687
2014
2015
Leveranser, tusen ton
Period: 1 jan - 26 feb
Förädlingsverk, tusen ton
3 911
Råmalm, tusen ton
Period: 1 jan - 28 feb
HAMNAR
4 164
GRUVOR
SVAPPAVAARA
Norra:
Kiruna
Södra:
Malmberget
FÄRDIGA PRODUKTER
312
118
Totalt förädlade produkter
Pellets
Fines (inkl. KMR)
Dagbrott:
Svappavaara
ARBETSMILJÖ, KONCERN
Antal olycksfall med frånvaro
i hela LKAB-koncernen.
Period: 1 jan - 28 feb
58
40
15
20
tkr
10
BERÄKNAD BELÖNING
Södra:
Luleå
Uppnått K-värde:
91,6 %
ackumulerat januari
2015: 0 kr
2014: 3 082 kr
0
60
KOMMENTARER
Period: 16 feb - 1 mars
ARBETSMILJÖ
NORRA, TUSEN TON
Råmalm (inkl. Konsul) - 117,8 ¹
Totalt
levererat
UPPNÅDD PRODUKTKVALITET
Produktkvalitet i leveranser.
Period: 1 jan - 28 feb
Kvalitetsmål: 96 %
5
2014
35
55
2015
25
Norra:
Narvik
50
7
30
45
10
1 225
MALMBERGET
1 118
3 045
2 876
Pelletsverk SK
KVALITET
PRODUKTION
Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och
produktion avser moderbolag och
anslutna dotterbolag.
SÖDRA, TUSEN TON
Råmalm
+ 21,7
Pelletsverk KK2
+ 11,4
Fines (MAF + MAC) - 21,2
Pelletsverk KK3
- 14,7 ²
MPBO BUV
+ 3,7
Pelletsverk KK4
+ 6,6
+ 4,2
Svappavaara
- 5,2 ³
¹) Urspårning, probl. med styrsystem
(1365m), etagebrist, fullt framåt.
MPBO MK3
Specialprodukter
0,0
²) Verkstopp pga. lagerbyte 36FL003.
³) Neddragen produktion pga. probl. i SA.
4
4) Rågodsbrist.
Grafik: Mediagrafik & illustration