Livsviktigt NR 14 • 2015 För Sveriges Livsmedelshandlare Ekomaten slår nya rekord – den stora efterfrågan kan inte mötas Paradiset öppnar i Stockholm – Nordens största ekologiska matbutik Gästkrönikör Karin Johansson, vd Svensk Handel: ”Fel av regeringen att slopa de låga arbetsgivaravgifterna för ungdomar” Krafttag för svensk mjölk Handlare ger bort en miljon till sin personal Budgeten så slår mot handden len Innehåll • nr 14 | 2015 ”Släpp in unga på arbetsmarknaden 10 Ugne Miniotaite distriktsordförande för Liberala Ungdomsförbundet i Västmanland 3 Nyheter Regeringens budget ingen hit för företag och ungdomar 4 Ledaren Allmosor istället för skattetsubventioner för unga ändrar rekryteringsbasen 6 Tema Maten i fokus 6 Alla vill ha ekomat - då blir det brist på råvaror Krafttag för svensk mjölk - upprop och subventioner 8 Reportaget Ica Andersson Supermarket i Sörberge delar med sig av tips på projekt Anrika Aroslunds livs räddad från nedläggning men nobbas av Ica 12 Varning för silver 12 Svenskt Vatten varnar för silver i städartiklar, skärbrädor mm 14 Hallå Där! Johannes Cullberg som startade ekobutiken Paradiset i somras 15 Gästkrönikör: Karin johansson Höjda arbetsgivaravgifter stoppar nya jobb i handeln. 15 Tidningen Livsviktigt ges ut av Livsmedelshandlarna som är en oberoende branschorganisation för handlarare inom dagligvaruhandeln. Livsmedelshandlaren kostar 800 kronor per år och ingår i serviceavgiften. Ansvarig utgivare och VD Pär Bygdeson Redaktör Marie Halldestam 2 Tryck Petra Lindberg, NittonDesign Produktion Caleida Media Reporter/fotograf Claes Hallencreutz Annonser [email protected] Regeringsgatan 60 • 103 www.livsmedelshandlarna.se • 29 Stockholm 08-20 24 50 Twitter: @handlare • [email protected] Kritikstorm mot regeringens budget Trots att alliansen genom decemberöverenskommelsen gått med på att att inte rösta emot regeringens budget riktar allianspartierna stark kritik mot budgetförslaget. Röster från näringsliv, forskare och andra stämmer in i kritiken. Motvilligt lär nu alliansens företrädare acceptera en budget som innebär försämringar för hela 80 av procent av hushållen. Att det blev så många ville finansminister Magdalena Andersson dölja genom att redovisa fördelningseffekterna på ett annat sätt än man tidigare gjort, visade en granskning av Svenska Dagbladet. arbetsgivaren för ungdomar. Kritiken är massiv från alla håll. Sven-Olof Sällström, arbetsmarknadspolitisk talesperson för SD, anser att det inte är rimligt att en regering med så svagt stöd fortsätter regera. ”Utlys nyval istället”, säger han. Ulf Kristersson (M) anklagade regeringen för att höja tröskeln för ungdomar och utrikesfödda som vill få jobb. Slår hårt mot företag Dumt försämra RUT Skattehöjningarna tillsammans med slopandet av sänkningarna i arbetsgivaravgifterna för unga, kommer bli mycket kännbara både för folk i allmänhet och företagarna - inte minst för handeln som är den största Svenskt Näringslivs ordförande Carola Lemne menar att budgetreformerna kommer påverka sysselsättningen negativt, i rakt motsatt riktning mot målet att ha lägst arbetslöshet i Europa 2020. Särskilt kritisk är hon mot försämringarna av RUT- och ROT-avdragen: ”Sverige behöver fler jobb för människor med kortare utbildning och där har RUT fungerat bra.” Lars Jonung som är professor i ekonomi vid Lunds universitet kallar budgeten för ett spöke från 1970-talet: ”Höga marginalskatter ger oss inte tillväxt, det är väl dokumenterat av forskningen. Och mer subventioner löser inte problemen på arbetsmarknaden. Budgetens vinnare är pensionärer med låga inkomster, föräldralediga med dålig ekonomi och långtidssjukskrivna - men summorna är ytterst marginella. Text: Marie Halldestam Skatteändringarna i höstbudgeten 2015 • Subventionsgraden i ROT-avdraget sänks från 50 till 30 procent • Sänkt skatt för pensionärer • Avtrappning av jobbskatteavdraget för arbetsinkomster över cirka 50 000 kronor per månad • Sänkt tak för RUT-avdraget till 25 000 per person (under 65 år) och år och vissa tjänster slopas som matlagning, bartender och poolrengöring. • Undantag för momsplikt för vissa posttjänster samt frimärken för privatpersoner • Slopad skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet från 1 januari 2016 • Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning • Slopad avdragsrätt för förvaltningsutgifter (i inkomstslaget kapital) • Slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga redan den 1 juni 2016 • Anpassning av investeraravdraget till nya EU-riktlinjer; får endast göras av oberoende förvärvare • Särskild löneskatt för äldre över 65 år med 6,15 procent • Stegvis höjning av koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen i vissa sektorer från 2016 till 2018 • Begränsad uppräkning av gränsen för statlig inkomstskatt, för 2016 inget alls och för 2017 motsvarande KPI plus en procentenhet • Höjd beskattning för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring motsvarande statslåneräntan plus 0,75 procentenheter • Energiskatten på drivmedel höjs; bensin 48 öre/liter och diesel 53 öre/ liter före moms • Förändrat undantag från skatteplikt för elektrisk kraft • Slopande av den slussningsregeln i mervärdesskattelagen; dvs att koncernen får dra av för momsen för tjänster i ett av sina bolag trots att det bolaget inte har rätt till avdrag Källa: Finansinspektionen Nyheter Ica lanserar mobil betalning Ica lanserar mobil betalning, digitala bonuscheckar och förenklad identifiering i kassan. Även kortansökan kan nu göras digitalt. Mobil betalning lanseras nu i de flesta Ica-butiker. Genom att ladda ner Ica Handla-appen kan kunden skanna en QR-kod i kassan och betala med sitt Icakort eller Ica bankkort direkt i appen. Samla kundresan ”Detta gör det möjligt för kunden att samla hela sin kundresa i mobilen, från att sitta hemma och söka recept, hitta erbjudanden i sin lokala Icabutik, göra en inköpslista som kan sorteras efter butikens layout till att betala med mobilen i kassan.” enligt ett pressmeddelande från Ica. Visa leg och få bonus Man kan också få bonus, kortpriser och rabatter som finns laddade på Ica-kortet genom att bara uppge personnummer eller visa id-kort. Digital bonuscheck Det är också möjligt att få bonuschecken digitalt vilket innebär att kunden inte längre behöver den fysiska checken utan bonusen laddas digitalt på Ica-kortet. För att förenkla ansökan om Ica-kundkort och bankkort övergår även den till en digital ansökan på ica.se. Källa: Ica 3 Ledare Globaliseringen 3.0 Det är, nu när vi kan blicka tillbaka, som vi ser att det var under åren 2015 – 2016 som svenskarna, liksom andra europeiska länder hade att göra ett val. Under drygt 30 år hade invånarna i dessa länder kunnat njuta av globaliseringens frukter utan att behöva ändra särskilt stora förändringar. Sant var att klyftorna hade ökat, men det berodde mer på att de rika blivit ännu mer rika. Även de som hade det sämst hade det bättre ställt än i början av åttiotalet. Resor, elektronik, mat, kläder och sportutrustning med låga priser till allt högre kvalitet kom i första vågen och från och med början av 2000-talet flyttade hela världen bokstavligen först in i vardagsrummet via datorn och strax därefter ner i fickan. Under 2018 passerade antalet smartphones 2,5 miljardersgränsen. Nätverken växte och information som förr var kostsam att få blev nu i det närmaste gratis. Det var även vid den här tiden som svenskarna började upptäcka att globaliseringen fick andra effekter. Människor, av tvång eller fri vilja, sökte sig till andra platser där de hoppades kunna skapa sig en ny morgondag för sig själva och sina barn. Internet banade väg Det har människor gjort i alla tider, men denna gång, tack vare internet, gick det fortare och mer organiserat. De europeiska ländernas människor reagerade på olika sätt. En del blev rädda och ville stänga gränserna, i en romantisk dröm om att den egna nationen skulle kunna stå utanför resten av världen. För den som trodde att det var en bra väg att gå kunde lätt se på Nordkorea som ett exempel på nationalism i den högre skolan. Andra ville öppna sina hjärtan, vilket var en mänsklig reaktion på de berättelser och bilder som kom till dem och engagerade sig för att ta emot dem som kom. När problemen sätter in Spontan och akut hjälp ligger nära oss, vi vill hjälpa den vi ser som har det svårt. Allteftersom tiden gick falnade dock det spontana engagemanget och de praktiska, långsiktiga resursfrågorna tog en allt större del av diskussionerna. Brist på bostäder i attraktiva regioner och dyrbara regelverk för att 4 bygga nytt bromsade möjligheterna för människor att bosätta sig i eller nära de större städerna. En komprimerad arbetsmarknad med höga ingångslöner, höga löneskatter och brist på enkla arbeten gjorde det svårt för många att komma ut på arbetsmarknaden. Alternativt fick de arbeta i den svarta sektorn till usla och osäkra villkor. Eftersom många människor inte kom ut i arbete belastades välfärdsystemen hårt, samtidigt som motviljan mot höjda skatter ökade. Särskilt i de länder som redan hade världens högsta skattetryck. Vad hände sen? Det var dags för invånarna i länder som Sverige att göra ett val. Ville man gå nationalismens ökenvandring ner i avgrunden, ville de leka strutsen i sanden och tro att allt var som förr, eller var man beredd på att ta en genomgripande diskussion kring vilka förändringar som skulle vara nödvändiga för att fortsatt kunna verka i en globaliserad värld? Vet du hur det gick? Pär Bygdeson VD, Livsmedelshandlarna Svårt skilja på tävling och lotteri Se upp så ditt företag inte blir anmält för lotteri, varnar Lotteriinspektionen för, som under en längre tid fått tips om olagliga lotterier som bedrivits som ”tävlingar” på bland annat Facebook. Se upp så ditt företag inte blir anmält för lotteri, varnar Lotteriinspektionen för, som under en längre tid fått tips om olagliga lotterier som bedrivits som ”tävlingar” på bland annat Facebook. Det är skillnad på lotteri och tävling. Lotteri hör till slumpen och här krävs tillstånd men detta ges varken till privatpersoner eller företag utan bara till ideella föreningar. Tävlingar däremot kräver någon form av prestation där den bäste vinner och här behövs inget tillstånd. Gilla och dela kan vara lotteri Men hur ser det ut på butikens facebook-sida till exempel? På sociala medier är det allt vanligare att företag och privatpersoner uppmanar besökare att delta i olika aktiviteter,till exempel att ”gilla” något eller ”dela” något med sina vänner. Genom att göra detta deltar man sedan i någon form av utlottning där man kan vinna biljetter, pengar eller varor. Ett arrangemang som avgörs med slumpens hjälp, är ingen tävling utan räknas som ett lotteri och kräver tillstånd. Och tillstånd kan inte ges till privatpersoner eller företag. Krav för tävling Om utgången i arrangemanget avgörs av någons prestation till exempel en bedömning av någons förslag till en slogan eller att deltagaren kan svaret på fler kunskapsfrågor än andra som deltar, är det normalt sett inte fråga om ett lotteri. Prestationsmomentet får dock inte vara för enkelt för då kan det fortfarande anses vara ett lotteri, en helhetsbedömning av arrangemanget måste alltid göras. Text: Marie Halldestam Skillnaden mellan lotteri och tävling För att läsa mer om reglerna kan man ladda ner en publikation som Lotteriinspektionen har gjort tillsammans med Konsumentverket och Skatteverket. Gå in på lotteriinspektionen. se och sök efter ”Skillnaden mellan lotteri och tävling”. Nyheter dyrt med Felaktig märkning Livsmedelsverket ålägger ett företag i Sala att betala femtio tusen kronor i avgift på grund av felaktig ekomärkning. Företaget har sålt mat med ekologisk märkning utan att varit anmäld för kontroll av ekologisk produktion. – Det är viktigt att företag som vill sälja ekologisk mat följer reglerna. Annars blir det svårt för konsumenterna att lita på att eko verkligen är eko, säger Kristina Ohlsson, chefsjurist på Livsmedelsverket. Ett företag som vill märka produkter som ekologiska måste anmäla sin verksamhet så att det går att kontrollera att maten verkligen är ekologisk. I Sverige kan företaget anmäla sig till privata kontrollorgan. Anmälan ska göras innan företaget släpper ut den ekologiska produkten på marknaden. Ett företag som åläggs att betala avgift kan överklaga beslutet. Källa: Livsmedelsverket 31% av ungdomar som laddat ner en app knutet till livsmedelhandeln använder den inte. Hui Research har undersökt användandet av appar bland ungdomar i åldern 18 till 24 år. 54 procent har laddat ner någon app men inte ens var tredje av dem som gjort det använder den. Flera aktörer på dagligvarumarknaden utvecklar appar för att inspirera och engagera ungdomar men ännu ser inte ungdomarna nyttan av att använda dem. Helst vill ungdomarna ha en funktion i appen för att ta emot erbjudanden och rabatter. Hjälp att hitta varorna i butiken kom som nummer två. Sen följde inköpslistor, självskanning, betalning, söka recept och inspiration och ”hitta till butik”. Källa: Visma Retail/ HUI Research 5 Tema Maten i fokus Usa:s 7 steg mot matförgiftning Amerikanska motsvarigheten till Livsmedelsverket, FDA Food and Drug Administration tar nu krafttag för att få bukt med matförgiftningar och sjukdomar som sprids via maten. En av sex amerikaner, 48 miljoner drabbas varje år, 128 000 läggs in på sjukhus och 3 000 dör på grund av att maten de ätit varit otjänlig. Nu skärps reglerna för alla involverade i produktionen och distributionen av mat. FDA har samarbetat med delstaterna, bönder, livsmedelsproducenter och konsumenter för att få fram lagar och regler som är smarta, praktiska och meningsfulla. I början av september togs de första två stegen i att modernisera livsmedelssäkerheten i USA. Totalt kommer det att ske i sju steg och ska vara klart under 2016. Källa:FDA, Food & drug administration 250 kronor är maxgränsen för kontaktlösa betalningar med exemeplvis Ica-kortet. Systemet har nyss lanserats och alla Ica-kort kommer att vara utbytta före årsskiftet. 2017 räknar man med att hälften av alla svenska bankkort kommer att fungera med kontaktlös betalning. – Totalt är det cirka 20 miljoner kort som ska bytas ut. 2020 kommer bytet att vara färdigt, säger Bengt Nilervall, betalningsansvarig på Svensk handel. 6 Mjölkbönder får hjälp genom manifestationer och subventioner Mer än 600 bönder från hela landet befann sig på Mynttorget när landsbygdsminister Sven-Erik Bucht tog emot 166 000 underskrifter i namninsamlingen under en manifestation för svensk mjölk och svenskt lantbruk. Mjölkbönder och andra lantbrukare från hela landet slöt upp till LRF:s manifestation, som inleddes tidigt på morgonen med mjölkutdelning i tunnelbanan. – Läget är akut och det krävs att regeringen agerar nu. Ord måste bli till handling och till konkreta åtgärder i budgeten, säger Helena Jonsson, ordförande LRF. Minskade kostnader genom regellättnader eller höjt stöd motsvarande en krona litern är vad mjölkbönderna själva anser krävs för att säkra sin fortlevnad. Undersökningar visar att av Sveriges konsumenter vill nio av tio ha svensk mjölk. Enligt LRF behöver politikerna: • Genomföra akuta likviditetsåtgärder för att säkra mjölkproduktionen på kort sikt, som företagsstöd. • Ersätta bönderna för de strängare miljö- och djurskyddsregler som gäller i Sverige och som gör svensk mat säkrare men dyrare att producera. • Höja återbetalning av dieselskatten till lantbruksföretag till 3 kronor per liter, så att den närmar sig nivån för övriga EU. Förutom denna manifestation för svensk mjölk har även Ica och Axfood agerat föratt stötta mjölkbönderna. Ica kommer att satsa 25 miljoner kronor i en grundplåt som ska oavkortat gå till mjölkbönderna. Under sex månader kommer Icabutikernas kunder vara med och betala extra för mjölken så att mjölkbonden kan få en krona mer per liter. För konsumenten blir det med momsen 1,20 extra. Den kund som inte vill betala mer för mjölken kan ta en rabattkupong som löses in i kassan. Icas satsning startade redan 21 september. Axfoods hjälp till mjölkbönderna börjar första oktober och varar till årsskiftet. Mjölkbönderna får en krona extra för varje liter mjölk som säljs av emv-mjölken Garant. Garant säljs i Willys, Hemköp och Tempo. Men konsumenten betalar samma pris som vanligt i butiken. Axfood har valt att köpa så gott som all sin Garantmjölk från Falköpings mejeri som enligt Axfoods presschef Claes Salomonsson kan betala bönderna ett högre pris för mjölken. Text: Marie Halldestam & Claes Hallencreutz Foto: Johanna Norin, LRF Tema Maten i fokus Akut brist på ekologiska varor Cecilia Ryegård Ekoweb Suget efter ekologisk mat har ökat så snabbt att produktionen inte har hängt med. Det tar flera år för ett lantbruk att ställa om till ekologisk odling. En dyrare produktion måste avspeglas i butikernas priser. Och bonden måste får mer betalt för en ekovara än konventionellt odlad. – Det är brist på ekologiskt producerad mat. Efterfrågan har ökat så snabbt att omställningen inte har hängt med, säger Cecilia Ryegård, redaktör på Ekoweb. Just nu är bristen inte så akut att hyllor kontinuerligt gapat tomma i butikerna. Men sporadiskt för vissa produkter och vissa säsonger märks bristen av mer. Under första halvåret i år ligger ökningen på 50 procent för ekologiska varor. I Icabutikerna ökade försäljningen mest, med 55 procent. Coop som har den största andelen, nästan nio procent, ökar bara med 18 procent. Totalt beräknas andelen för ekologiska varor i Sverige hamna på över sju procent i år. 2014 var den 5,6 procent. Tar tid att ställa om produktionen – Det är främst produktutvecklingen som blir lidande när det är brist på råvaror. Vi har basprodukterna men med större tillgång skulle det finnas fler ekologiska artiklar i butikerna. Orsaken till att det är brist på ekologiska varor är dels att efterfrågan ökat så snabbt, dels att jordbrukets omställning inte hängt med. – Det tar mellan ett och tre år att ställa om till ekologisk produktion för en lantbrukare. Idag produceras ekologiskt på cirka 15 procent av arealen. Under tio av elva år har det varit mer lönsamt att producera ekologiskt. Dyrare att odla eko... Cecilia Ryegård tror att arealen kommer att öka och kanske nå 25 procent redan år 2020. Men förutsättningen är att bönderna tycker att det är lönsamt att ställa om produktionen. – Handeln måste vara medveten om att det är dyrare att producera ekologisk mat. Dessutom innebär det en mental omställning för lantbrukaren att ändra gårdens koncept till ett helt nytt tänkande. .. och jobbigare Det kräver mer arbete att odla ekologiskt och i en del fall kräver det andra maskiner. I en del fall får man mindre avlastning. Om inte betalningen till bonden är tillräcklig för att man ska finna det attraktivt att ändra sin produktion så kommer inte omställningen heller att öka. – Vi går sakta mot ett mer miljömässigt jordbruk men bara en lagändring skulle göra att det konven- tionella lantbruket försvann helt. Butiken Paradiset i Stockholm som öppnat i år och bara säljer ekologiska varor ser Cecilia Ryegård som en intressant utveckling. Tiden mogen för ekologisk butik – Det har funnits initiativ tidigare att starta rent ekologiska butiker i Sverige men tiden har nog inte varit mogen förrän nu. Intressant är om det kan utvecklas och bli en kedja med fler butiker i landet. I flera europeiska länder och i USA finns det ekologiska butikskedjor sen många år tillbaka. Text: Claes hallencreutz Foto: Ekoweb FAKTA | EKOWEB • Bakom Ekoweb ligger Agroidé som grundades 1996 av Olle Ryegård. • Ekoweb är en oberoende hemsida som bevakar den ekologiska marknaden. Främst i Sverige, men bevakning sker också internationellt med tyngdpunkt på de största marknaderna som finns i Tyskland, England och USA. Nyhetsuppdateringen sker dagligen. • Ekoweb ger ut en tidning, nu med en upplaga på 78 500 ex, som bifogas i en av Sveriges största jordbrukstidningar Jordbruksaktuellt. 7 Handlaren 30% vill EU minska matavfallet med och startar därför ett pilotprojekt för att få ner mängden avfall. En tredjedel av all mat som produceras används inte i Europa. Matavfallet är därmed den tredje största källan till utsläpp av klimatgaser. Nu beräknas 100 miljoner ton mat gå till spillo varje år. Och allt tyder på att om inget görs kommer problemet att växa till 120 miljoner ton om fem år. Pilotprojektet kommer att genomföras i Spanien, Tyskland, Nederländerna och Ungern där regeringarna, företag och lokala aktörer ska påverkas för att minska matsvinnet. I Sverige har bland annat Livsmedelsverket påtalat att svenska hushåll slänger mat som motsvarar mellan 3 000 till 6 000 kronor om året. Uppemot 80 kilo per person och år slängs i onödan och en tredjedel av maten som slängs är fullt ätbar. Genom att visa hur mycket det går att spara vill Livsmedelsverket påverka hushållen att inte slänga så mycket mat. Men Livsmedelsverket visar också hur mycket den slängda maten innebär i onödigt utsläpp av växthusgaser. 500 000 ton eller motsvarande vad 200 000 bilar släpper ut varje år går det att spara genom ett minskat matsvinn i Sverige. Källor: Svenska Miljöinstitutet och Livsmedelsverket 8 Pressfotografen Ulf Axelsson ville inte riskera att hans barndoms kvartersbutik i Västerås skulle läggas ner när ägaren ville pensioneras och inte hittade någon säljare. Idag är han stolt butiksägare med all personal i behåll - men han får inte driva den i Icas regi. När Olle Wiberg som drivit sin Icabutik Aroslunds livs ville sälja butiken för att kunna gå i pension fanns ingen köpare. Ulf Axelson fick lite panik. Tänk om butiken skulle försvinna. – Hela familjen, föräldrar, svärföräldrar våra barn bor alla på några hundra meter från butiken. Den är som ett nav för oss. Utan butiken skulle vår vardag ha svårt att fungera. Hit kunde man gå in och få mattips om det var tomt i huvudet på idéer, berättar Ulf. Nostalgi i bilden Det finns också en hel del nostalgi med i historien. Ulfs farfar var byggmästare och byggde butiken 1936. Första kunden var Ulfs pappa som då bara var två år gammal. – Dessutom är jag född i huset tvärs över gatan. Butiken fick helt enkelt inte försvinna. Och med butiken menar jag hela konceptet. Personalen, allt var viktigt. Ulf har behållit alla sex tjejer som jobbade åt Olle Wiberg. För att fylla upp efter Olle har två killar anställts som kan ta i när det behövs muskler. Ulf arbetar själv inte fysiskt i butiken. Men han och resten av familjen finns med på olika sätt. Behåller deli och rabatter – Vi har behållit allt som Aroslunds livs stod för. En delikatessdisk som är känd med mängder av ostar tillexempel. Vi har också kvar erbjudandet att om du handlar för 800 kronor får du tio procents rabatt. Även hemkörningen finns kvar. För femtio kronor kan kunder beställa och sedan kör Aroslund hem varorna. – Många pensionärer på ålderdomshemmen är våra kunder. De handskrivna lapparna faxas hit. Vi plockar ihop varorna och levererar till kunden. Om kunden själv handlar här och ber oss köra hem varorna, då gör vi det gratis. Ulf har en gedigen bakgrund. Först blev han byggnadsingenjör. Men det Handlare Matöppet Aroslunds Han räddade e räckte inte med det, han fortsatte och pluggade till jur. kand. Under tiden frilansade han pressfotograf på lokaltidningen. – När jag var klar med juristutbildningen fanns tingsmeriteringen i Kiruna eller på Gotland. Ingen av alternativen tände jag på. Istället började jag med skolfotografering. Och det har blivit framgångsrikt. Idag har Ulfs företag vuxit och är störst på skol- och idrottsfotografier i Norden. Företaget Express-bild dominerar i Finland, Danmark, Norge och Sverige och har 200 anställda. Men som nybliven butiksägare fick han plocka ner Ica-skylten. Handlaren Ger bort en miljon till personalen När Lars Hoffert, köpman på Ica Supermarket i Munka Ljungby går i pension får de anställda en miljon kronor att dela på. Ulf Axelsson s livs i Västerås en av Sveriges äldsta butiker – Vi fick inte vara kvar i Ica eftersom jag köpt butiken direkt av förra ägaren och då skulle Ica-skylten tas ner. Det kändes konstigt att Ica inte ville ha oss. I Västerås finns till stor del grunderna till Ica. Hakon Swenson bodde bara ett par hundra meter härifrån. Nystart som Matöppet Så då valde han att att ansluta sig till Bergendahls kedja Matöppet. – Nu är vi en av 57 butiker Matöppet i landet. Men att lämna Ica var inte helt lätt eftersom kundernas Icakort inte längre gick att använda. – Vi löste det genom att göra ett eget förmånskort som är numrerat. Med hjälp av kortens nummer kan vi sedan fakturera kunderna. Ulf hade en avgörande hjälp av sonen David som med sina gedigna IT-kunskaper har löst problemen som uppstod efter övergången. – Det här är en trång butik. Jag funderar mycket över hur jag ska förbättra logistiken i butiken. Avfallshanteringen har jag redan börjat ta i och investerat i en balpress. Men det finns massor mer att göra, avslutar Ulf. Anna Hedström, pressansvarig på Ica: Varför fick inte Ulf ha kvar butiken i Icas regi? – Den tidigare handlaren tog ett beslut att sälja butiken utanför Ica, han sålde alltså inte en Ica-butik till den nya handlaren. Butiken/handlaren behöver alltså ansöka om att bli ICAhandlare. I de fall vi får in en ansökan handlar det om två delar. – Den ena delen handlar om läget och butiken, det görs en bedömning utifrån bland annat långsiktig lönsamhet innan beslut tas om det är aktuellt att det ska bli en ICA-butik. – Den andra delen är handlarrekryteringen. Att bli ICA-handlare skiljer sig inte så mycket från vilken rekrytering som helst där vissa kriterier bedöms, bland annat erfarenheter, utbildning och så vidare. – Vi brukar prata om en handlartrappa där personen börjar med att få erfarenhet som anställd i en ICA-butik för att sedan kunna bli handlare i en mindre butik för att sedan gå till en större butik. Text och foto: Claes Hallencreutz – Det är dom som har sett till att det har gått bra. Medarbetarna har del i resultatet. Utan dom hade det inte blivit så bra. Lars blev köpman i butiken i Munka Ljungby 1976. Det har blivit nästan 40 år som handlare. Före det var han butikschef i flera butiker. – Det är de som jobbar i butiken nu som får dela på pengarna. Ica har hjälpt till att räkna ut hur mycket det blir till var och en. Alla som varit anställda under första halvåret i år är med och delar. Hur mycket det blir till var och en beror på hur mycket de jobbat. Men även de som varit föräldralediga får sin del. – En heltidsanställd kommer få mellan 70 och 80 tusen. Butiken betalar de sociala avgifterna men var och en får själva betala skatt på beloppet. Alla reaktioner har varit positiva till Lars idé att låta personalen vara med och dela. – De tycker att det är rätt häftigt. Personalen tycker det och andra som hört om det säger att det är jättefint att jag gör så, avslutar Lars Hoffert. Text: Claes Hallencreutz Foto: Linda Johansson 9 ”Släpp in unga på Inlägget arbetsmarknaden Om ett år när jag slutar gymnasiet kommer åtta personer ur min klass inte kunna hitta jobb. Har jag inte kontakter genom min familj är sannolikheten att jag är en av de åtta väldigt hög. Vi måste sänka trösklarna in till Sveriges arbetsmarknad och en lägre arbetsgivaravgift för unga är ett sätt. De flesta är nog medvetna om att ungdomsarbetslösheten i Sverige har varit på uppgång ett bra tag. Ungdomarna är en av de största grupper som är utestängda från Sveriges arbetsmarknad. För att få ett jobb i Sverige behöver man erfarenhet och för att få erfarenhet behöver jobb. Det är ett moment tjugotvå. För varje tillfälle med lågkonjunktur förvärras situationen. Vi kan ibland vara nöjda för att vi i alla fall inte har Europas högsta ungdomsarbetslöshet. Ugne miniotaite, distriktsordförande liberala ungdomsförbundet västmanland De rödgröna påstår att skattesänkningen vid anställning av unga inte gett tillräcklig effekt. Det har skapat för få jobb. Förändringar i samhället sker inte över en natt, speciellt när det gäller en kulturell ändring. Vi kan inte se effekter av sänkta arbetsgivaravgifter förrän efter en generation eller två. Anställningskulturen måste ändras och sådant sker inte snabbt. Såklart kommer det inte räcka att bara sänka arbetsgivaravgiften, men det är ett steg i rätt riktning. Det vi däremot förbiser är att Sverige har en av de största skillnaderna mellan andelen arbetslösa som är äldre och andelen arbetslösa unga. Fortsätter vi som vi gjort nu, kommer vi ha ett stort problem när den arbetsNär man avslutar sin utbildning vill man bli vuxen. lösa ungdomskretsen växer upp till oerfarna vuxna. Man vill ta sig ut i arbetslivet, klara sig på egen hand, En åtgärd den förra regeringen genomförde för att göra karriär och påbörja sitt riktiga liv. Blir sänka trösklarna var att sänka arbetsman sittandes hemma hos föräldrarna tills givaravgiften vid anställning av unga. man är 25 eller till och med 30 år gammal Höga ingångslöner i Sverige innebär att mister man flera år av potentiell erfarenSverige har en av de arbetsgivaren riskerar större ekonomisk het och självständighet. osäkerhet vid anställning av unga. största skillnaderna i En sänkt arbetsgivaravgift kommer inte Europa mellan andelen rädda ungdomsarbetslösheten, men det De har ingen erfarenhet och därarbetslösa som är äldre är ett steg framåt. med inget bevis på att de är duktiga. och andelen arbetslösa Jag tycker det vore skamligt om Sverige Genom att sänka arbetsgivaravgiften som är unga. tog ett steg tillbaka. kan man ge incitament att ta risken, anställa yngre och tjäna på det. Det incitamentet håller nu på att tas bort av den rödgröna regeringen. Ugne Miniotaite I en undersökning som Svenskt näringsliv utfört uppger Distriktsordförande Liberala tre av tio företag att de skulle prioritera att anställa äldre Ungdomsförbundet Västmanland över yngre om arbetsgivaravgiften för unga höjs igen. ” 10 Noterat Handlare spår svårare tider Samtidigt som många handlare tror på en försäljningsökning förväntar de sig också sämre vinstmarginaler och anställningsstopp. Text: Marie Halldestam Hälften av handlarna (59 procent av dagligvaruhandlarna) tror på en ökad försäljning under hösten, jämfört med i höstas. Men 38 procent tror också på minskad vinstmarginal i den egna butiken och nyanställningar är det knappt någon förväntar sig, snarare tror hälften av handlarna att antalet anställda kommer att minska. Det visar Svensk Handels Handelsbarometer för september där handlarna spår läget för de kommande tre månaderna. – De höjda arbetsgivaravgifterna för unga innebär tuffa kostnadsökningar för handelns företag. Det lamslår anställningsviljan i handeln, säger Jonas Arnberg, chefsekonom på Svensk Handel. Och samtidigt som kostnaderna ökar för handlarna kan de inte höja priset mot konsument för att kompensera vilket gör att vinstmarginalerna blir lägre. Mer optimistiska Fast dagligvaruhandlarna har en mer optimistisk syn på försäljningsutvecklingen än sällansköpsvaruhandlarna. Jämfört med i augusti har de ökat sin tro på försäljningsutvecklingen med 17 procentenheter. 59 procent av dagligvaruhandlarna tror på ökad försäljning i september månads handelsbarometer. ” De höjda arbetsgivaravgifterna för unga innebär tuffa kostnadsökningar för handelns företag. Det lamslår anställningsviljan. I Handelsbarometern räknas också framtidsindikatorn fram som väger samman handlarnas förväntningar på försäljningsutveckling, nyanställningar och lönsamhetsutveckling. Och denna hamnar nu på minus 12 vilket innebär att andelen handlare som har en negativ framtidstro är fler än andelen optimister. Sök pengar ur Stickans fond Du som handlare har möjlighet att söka pengar ur Stickans fond. Möjligheten gäller inte bara handlare, utan även handlares barn, samt anställda. Livsmedelshandlarna är sedan 1936 förvaltare av en stiftelse som heter Stickan och som är en understödsfond till Solstickan. Syftet med Stickan är att hjälpa gamla och sjuka eller andra behövande med anknytning till livsmedelshandeln i Sverige. Antingen som ägare eller före detta ägare, anställd eller före detta anställd samt minderåriga barn och efterlevande till dessa. För en mer detaljerad genomgång över vilka som kan söka pengar ur stiftelsen Stickan, se paragraf fyra i rutan intill. Om du är intresserad av att söka pengar ur Stickan så gör du det genom att skriva ett brev och berätta om vem du är, vilken koppling du har till livsmedelshandeln i Sverige, samt varför du söker pengar och hur mycket. Glöm inte att skriva ditt namn och din adress samt gärna ett telefonnummer som vi kan nå dig på. Sänd sedan ansökan till: [email protected] eller till Stiftelsen Stickan, c/o, Livsmedelshandlarna, 103 29 Stockholm. Alla inkomna brev behandlas konfidentiellt och beslut om utbetalningar tas i samband med något av Livsmedelshandlarnas ordinarie styrelsemöten. Jonas Arnborg Chefekonom, Svensk Handel Dessa kan söka Stickans stadgar, §4 Av de medel som stiftelsen erhåller från Stiftelsen Solstickan ska högst 85 % delas ut till de till Sveriges Livsmedelshandlareförbund anslutna länsförbundens understödsfonder eller solstickestiftelser. Vad som återstår skall förvaltas av stiftelsen för att enligt i dessa stadgar närmare angivna grunder utdelas såsom understöd till behövande gamla och sjuka köpmän eller affärsbiträden, som äro eller varit verksamma inom specerioch livsmedelsbranschen ävensom till efterlevande make och minderåriga barn till köpman eller affärsbiträde inom nämnda bransch. Dessa understöd må årligen högst uppgå till det belopp, som enligt § 1 tilldelas stiftelsen från Stiftelsen Solstickan jämte å kapitalet belöpande ränta. Med köpman förstås härvid person, som är eller varit ägare till eller aktiv 11 Reportaget Svenskt Vatten varnar för Microfiberdukar med bakteridödande egenskaper marknadsförs hårt mot restauranger och butiker som hanterar livsmedel. I butikerna säljs de dessutom till konsument. Men nu varnar Svenskt Vatten för att använda dessa produkter då de allvarligt kan skada miljön och bidra till antibiotikaresistens. I början av 2000-talet drog en våg av extrem renlighet över oss och våra hem där allt skulle vara städat ända ner på bakterienivå. Det köptes bakteriedödande diskmedel, och det sprejades både det och det andra och till och med kläderna försågs med antibakteriella substanser av olika slag för att motverka dålig lukt. Farligt rent Ganska snart insåg man att det inte bara var meningslöst med allt överdrivna fejande, utan också direkt kontraproduktivt och till med farligt – både för folk, fä och miljön. De allra flesta bakterier vi har i och på våra kroppar liksom de som finns runt omkring oss i vår miljö är bra bakterier. Bakterier som vi behöver. Exempelvis är vår tarmflora full med bakterier som är till för att bryta ned maten vi äter. – Om vi omger oss med överdrivet mycket bakteriedödande medel så händer flera dåliga saker, inte minst tar vi kål på de bra bakterierna som är till för att skydda oss och få våra kroppar att fungera normalt, säger An- 12 ders Finnson på Svenskt Vatten och tillägger att vi skapar stora problem då bakterierna lär sig ganska snart att skydda sig genom att utveckla tjockare membran och till slut blir de dåliga bakterierna resistenta mot antibiotika. Resistenta bakterier Detta upptäcktes på Akademiska Sjukhuset i Uppsala då man hos en patient som behandlats för sina brännskador med silverkompresser, funnit en bakteriestam som var resistent mot silver. Silver är en av de vanligaste bakteridödande ämnena. De kallas också biocider, det vill säga livsdödare, eftersom de är dödligt giftiga för organiskt liv. Det är när silver kommer i kontakt med vatten som det blir giftigt eftersom det då frigörs silverjoner. Andra kända biocider är kvicksilver. Många minns kanske att kvicksilver användes som biocid på utsäde till åkrarna fram till på 1970-talet vilket fick stora konsekvenser för fågellivet. Förutom dessa är biociden triclosan vanlig i en hel del hushållsprodukter. – Triclosan, som förr var en vanlig ingrediens i tandkräm, har vi lyckats få ner användningen av genom samarbeten med bland andra Livsmedelsföretagen och dagligvaruhandeln. Butikerna slutade då att föra tandkräm med triclosan och det fungerade. Nu är det silver det handlar om. Och silver har funnits i allt möjligt från dörrhandtag, skärbrädor, sportkläder och strumpor, och andra slag av textilier, inte minst sådana som rör städning. Och nu varnas extra för bruket av microfiberdukar med silver i. – Vi börjar äntligen se en trend att många sportklädesföretag överger kvicksilver på grund av miljöskäl. Tvättas bort – Egentligen är det både dumt och meningslöst att marknadsföra dem som bakteriedödande för efter ett par, tre tvättar är det mesta av silvret borttvättat. Det värsta är att silver inte är nedbrytbart eftersom det är ett grundämne och därför kan vi inte avskilja det i våra reningsverk. I reningsverken inträffar två problem. Dels hamnar silvret i den den del som avskiljs i reningsverket och som består av organiskt material och näringsämnen, som fosfor mm, som bör föras tillbaka till jordbruken som gödning. Men om det blir för mycket silver i den gödningsprodukten går den inte att använda. Silvret kan på sikt försämra mikrobiologin i jorden så att den blir mindre brukbar. Dels hamnar silvret ut i våra sjöar och hav. Silver är mycket giftigt för till exempel fiskar och kräftdjur. – Tillväxten och fortplantningen Reportaget antibakteriella produkter Fakta | Miljöfarliga silverjoner Anders Finnson Svenskt Vatten försämras även vid mycket silverjonkoncentrationer. För vattenlevande organismer är faktiskt silverjoner mer giftigt än vad kvicksilverjoner är. Men hur allvarligt är läget egentligen? – Gränsen är nådd för vad vår miljö klarar av när det gäller silver. Vi har inte råd med någon ökning av silver utan belastningen från hushåll och verksamheter måste minska. Och för hälsans del så måste vi sluta använda silver så inte fler bakteriestammar riskerar att bli resistenta. Vad ska vi göra då? – Jag vill uppmana alla handlare att se över vilka produkter de har i sitt sortiment samt själva använder när de hanterar mat, exempelvis i charkdisken, och se efter om skärbrädor, microfiberdukar och andra saker innehåller silver. Om de gör det så bör de sluta sälja dem liksom använda dem. Detta gäller dock inte antibakteriell handtvätt och liknande – det är bara nedbrytbar alkohol, inte silver i dessa produkter. Hur märker man om produkterna innehåller silver? – Det brukar stå att de har antibakteriell effekt, är bakteriedödande, luktfria, odörfria, är hygieniskt skyddande eller liknande. Då ska man titta på innehållsförteckningen lite nogrannare. Användningen av silver har ökat bland annat i konsumentprodukter som textilier, skor, kylskåp, tandborstar, plastflaskor, dammsugarfilter, madrasser, skärbrädor med mera. Användningen ökar även i sjukvårdsmaterial, i vattenkylningssystem och för dricksvattendesinfektion. loppsvatten och avloppsslam. I vilken grad silver släpps ut och sprids i miljön varierar mellan olika användningar. Det finns farhågor om att en utbredd silveranvändning kan bidra till utvecklingen av resistenta bakterier. Därför bör försiktighetsprincipen til�lämpas när det gäller användning av silver där det inte är absolut nödvändigt. Märkningen måste visa: • att varan innehåller en biocidprodukt med silver • ändamålet med behandlingen • namnet på det ingående silverämnet • namnet på det nanomaterial som ingår, om det är tillämpligt • relevanta bruksanvisningar och eventuella nödvändiga försiktighetsåtgärder. Miljöpåverkan från silverbehandlad textil som tvättas regelbundet är säkerligen större än från ett kylskåp med silverbeläggning som torkas av sällan och med mycket Silver används eftersom mindre mängder vatten. Det ämnet i jonform har bakterie- är dock troligt att alla silverbedödande egenskaper. Markhandlade produkter påverkar naden för den här typen av miljön i någon mån. ”antibakteriella produkter” tycks stadigt öka. Märkning Om ett påstående om bioEgenskaper och risker cidegenskaper görs måste en Men silver i jonform har miljö- produkt som innehåller silver farliga egenskaper. Silverjoner som antibakteriellt ämne är mycket giftiga för vattenvara märkt. Påstådda biocidlevande organismer och kan egenskaper är, till exempel: orsaka skadliga långtidseffek- “antimicrobial”, “free of bacter i vattenmiljön. teria”, “for lasting freshness”, Silver är långlivat vilket inne- “hygieniskt skydd”, “keeps bär att det silver som en gång the natural hygienic balance”, släppts ut i miljön kommer att “behandlad mot lukt”, “skydfinnas kvar där. dad mot missfärgning” etc. Användningen av silverjoner i olika typer av konsumentprodukter bidrar till en diffus spridning till miljön via av- Källa: Kemikalieinspektionen Text: Marie Halldestam 13 Hallå Där! Hallå Där! Johannes Cullberg Grundare och VD, Paradiset – Vi har fått ett väldigt positivt gensvar från kunderna. Det har varit över förväntan. Jätteroligt, säger Johannes Cullberg, köpman på ekobutiken Paradiset, Stockholm. Hallå Där Johannes Cullberg som i somras öpnade butiken Paradiset på söder i Stockholm. Berätta - vad är det för en butik och hur går det för er? på vår facebooksida 10 000 följare. Paradisets kunder säger att de förvånats av att priserna varit så låga. Många hade förväntat sig högre priser. 80 procent av Paradisets kunder är kvinnor i åldern 35 till 45 år. – Vi är en fullsortimentsbutik med 7 000 artiklar som till 80 procent är ekologisk. Vi vill attrahera även icke ekofantaster. Det som inte är ekologiskt är naturligt utan artificiella tillsatser. Restaurang under samma tak Inga extrapriser Paradiset har valt att inte marknadsföra sig med utskick eller med annonskampanjer. Inte heller förekommer extrapriser. – Vi tror inte på systemet med extrapriser. Istället har vi gått in för att jobba med sociala medier. Vi har 14 – Nu har vi fått mycket höga genomsnittsköp, de ligger bland de högre i Stockholm och det ser vi som ett bevis på att vi ligger rätt i pris.Vi har förvånats över att kunderna kommer från hela Stockholm, från Täby i norr till söder om söder. – Ingenting behöver kasseras och gå som svinn. Om det inte säljs kan varorna användas i restaurangen. Brist på råvaror ingen ursäkt Även Paradiset har upplevt att det kan vara svårt att få tag på ekologiska varor vissa tider. Men det behöver inte hindra någon att satsa på ekologiska varor. – Det kan absolut vara brist på vissa varor. Det gäller dock främst färskvaror vilket innebär att jag tycker man använder begreppet ganska lättvindigt och lite som en ursäkt för varför en butik inte ökar sitt ekosortiment. Inget behöver kasseras En bidragande faktor att hålla priserna nere är att Paradiset också har en restaurang under samma tak. Och alla kallas för gäster såväl kunder i butiken som restauranggäster. Text: Claes Hallencreutz Gästkrönikan Höjda arbetsgivaravgifter stoppar nya jobb i handeln Den första augusti höjdes priset på att anställa ungdomar när regeringens höjning av arbetsgivaravgiften för unga infördes. Nästa år planerar regeringen för en ytterligare höjning av avgiften. Det finns stor anledning att vara oroad för att handelns fart som jobbskapare för Sveriges unga nu kommer att bromsa in. Handeln ger flest jobb åt unga Handeln är den bransch som genererar flest jobb åt unga, var femte ungdom som har ett jobb att gå till gör det i handeln. Enligt SCB har cirka 16 000 nya ungdomsjobb skapats i handeln sedan arbetsgivaravgifterna för unga sänktes år 2007. Det handlar om massor av ungdomar som fått chansen att ta det så viktiga första steget in på arbetsmarknaden. Efter det att de lägre arbetsgivaravgifterna infördes har handeln dessutom haft en positiv sysselsättningsutveckling, trots den internationella lågkonjunktur som varit. När regeringen höjer arbetsgivaravgiften för unga, höjer de också drastiskt prislappen på att anställa ung och oerfaren personal. Måste minska personalstyrkan Det kommer att innebära ett hårt slag mot både företag och ungdomar. I handeln har företagen varit väldigt tydliga – höjda arbetsgivaravgifter leder till färre jobb. I Svensk Handels Handelsbarometer fyra av tio ... kostnadsökningar för svarar dagligvaruhandlare att för handelns företag de kommer att tvingas med 3,5 miljarder, vilket minska sin personalsom en direkt motsvarar kostnaden för styrka konsekvens av de 11500 jobb. höjda arbetsgivaravgifterna för unga. Det är ett besked som måste oroa varje politiker som på allvar vill skapa fler jobb åt landets unga. I en rapport varnar HUI Research för att höjningen av arbetsgivaravgiften kommer att få större negativa konsekvenser än de positiva effekter som den tidigare sänkningen har haft. Lönerna är rörliga uppåt men stela nedåt. ” Stenhård konkurrens När avgiften på ungas arbete höjs finns ingen möjlighet att sänka lönerna. För de många företag i handeln som brottas med pressad lönsamhet är den enda utvägen att motvilligt minska personalstyrkan, eller rent av stänga igen butiken. När vi på Svensk Handel framhåller detta svarar Karin johanssonvd Svensk Handel Ålder: 59 år Bor: Stockholm Familj: Gift, två vuxna barn Brinner för: att tydliggöra handelns centrala roll för samhällsekonomin våra kritiker snabbt att vi enbart vill öka vinsterna för handelns företag. De missar att digitalisering och internationalisering utsätter handelns företag för stenhård konkurrens. Det gör att vinsten för många handlare är låg. Stora kostnadsökningar Om regeringen ytterligare höjer arbetsgivaravgiften för unga nästa år kommer det totalt att innebära kostnadsökningar för handelns företag med 3,5 miljarder, vilket motsvarar kostnaden för 11 500 jobb. Det vore förödande för ungdomsjobben och regeringens mål om Europas lägsta arbetslöshet till år 2020. Menar regeringen allvar med sitt mål borde den åtminstone dra tillbaka den andra höjningen och återkomma med åtgärder för att fler, inte färre, unga ska få jobb. Regeringen måste tänka om – inte minst för ungdomarnas skull. Karin Johansson, vd Svensk Handel 15 posttidning B Avsändare: Regeringsgatan 60 + 103 29 Stockholm Och 2015 års hederspris gick till... ... Fredrik Reinfeldt ” Sigmund Freud sa att för att bli en hel människa behöver man få älska och arbeta. Att tjäna egna pengar och bidra till att skapa ett fungerande samhälle är för de allra flesta livsnödvändigt. Tyvärr har många svårt att komma in på arbetsmarknaden, lösningar från 1970-talet fungerar inte i dagens komplexa värld. Genom att rabattera arbetsgivargiften för unga gjorde förra regeringen något genialt. De sänkte trösklarna för unga att få ett första jobb, många i en matbutik, och de överlät på företag och medborgare att lösa detaljerna. Årets hederpris från Livsmedelshandlarna går till förre statsministern i spetsen för alliansen: Fredrik Reinfeldt.”
© Copyright 2024