nya numret av tjockare Livsviktigt.

Livsviktigt
NR 14 • 2015
För Sveriges Livsmedelshandlare
Ekomaten slår nya rekord
– den stora efterfrågan kan inte mötas
Paradiset öppnar i Stockholm
– Nordens största ekologiska matbutik
Gästkrönikör Karin Johansson, vd Svensk Handel:
”Fel av regeringen att slopa de låga
arbetsgivaravgifterna för ungdomar”
Krafttag för
svensk mjölk
Handlare ger bort en
miljon till sin personal
Budgeten
så slår
mot handden
len
Innehåll • nr 14 | 2015
”Släpp in unga på
arbetsmarknaden
10
Ugne Miniotaite
distriktsordförande för Liberala
Ungdomsförbundet i Västmanland
3 Nyheter
Regeringens budget ingen hit för företag och ungdomar
4 Ledaren
Allmosor istället för skattetsubventioner för unga ändrar rekryteringsbasen
6 Tema Maten i fokus
6
Alla vill ha ekomat - då blir det brist på råvaror
Krafttag för svensk mjölk - upprop och subventioner
8 Reportaget
Ica Andersson Supermarket i Sörberge delar med sig av tips på projekt
Anrika Aroslunds livs räddad från nedläggning men nobbas av Ica
12 Varning för silver
12
Svenskt Vatten varnar för silver i städartiklar, skärbrädor mm
14 Hallå Där!
Johannes Cullberg som startade ekobutiken Paradiset i somras
15 Gästkrönikör: Karin johansson
Höjda arbetsgivaravgifter stoppar nya jobb i handeln.
15
Tidningen Livsviktigt ges ut av Livsmedelshandlarna som är en oberoende branschorganisation
för handlarare inom dagligvaruhandeln. Livsmedelshandlaren kostar 800 kronor per år och ingår
i serviceavgiften.
Ansvarig utgivare och VD
Pär Bygdeson
Redaktör
Marie Halldestam
2
Tryck
Petra Lindberg,
NittonDesign
Produktion
Caleida Media
Reporter/fotograf
Claes Hallencreutz
Annonser
[email protected]
Regeringsgatan
60
•
103
www.livsmedelshandlarna.se •
29
Stockholm
08-20 24 50
Twitter:
@handlare • [email protected]
Kritikstorm mot regeringens budget
Trots att alliansen genom decemberöverenskommelsen gått med på att att inte
rösta emot regeringens budget riktar allianspartierna stark kritik mot budgetförslaget. Röster från näringsliv, forskare och andra stämmer in i kritiken.
Motvilligt lär nu alliansens
företrädare acceptera en
budget som innebär försämringar för hela 80 av procent
av hushållen.
Att det blev så många ville finansminister Magdalena
Andersson dölja genom
att redovisa fördelningseffekterna på ett annat sätt än
man tidigare gjort, visade
en granskning av Svenska
Dagbladet.
arbetsgivaren för ungdomar.
Kritiken är massiv från alla
håll. Sven-Olof Sällström,
arbetsmarknadspolitisk
talesperson för SD, anser
att det inte är rimligt att en
regering med så svagt stöd
fortsätter regera. ”Utlys
nyval istället”, säger han.
Ulf Kristersson (M) anklagade regeringen för att höja
tröskeln för ungdomar och
utrikesfödda som vill få jobb.
Slår hårt mot företag
Dumt försämra RUT
Skattehöjningarna tillsammans med slopandet av
sänkningarna i arbetsgivaravgifterna för unga, kommer bli mycket kännbara
både för folk i allmänhet och
företagarna - inte minst för
handeln som är den största
Svenskt Näringslivs ordförande Carola Lemne menar
att budgetreformerna kommer påverka sysselsättningen
negativt, i rakt motsatt riktning mot målet att ha lägst
arbetslöshet i Europa 2020.
Särskilt kritisk är hon
mot försämringarna av
RUT- och ROT-avdragen:
”Sverige behöver fler jobb
för människor med kortare
utbildning och där har RUT
fungerat bra.”
Lars Jonung som är professor i ekonomi vid Lunds
universitet kallar budgeten
för ett spöke från 1970-talet:
”Höga marginalskatter ger
oss inte tillväxt, det är väl
dokumenterat av forskningen. Och mer subventioner
löser inte problemen på
arbetsmarknaden.
Budgetens vinnare är
pensionärer med låga inkomster, föräldralediga med
dålig ekonomi och långtidssjukskrivna - men summorna är ytterst marginella.
Text: Marie Halldestam
Skatteändringarna i höstbudgeten 2015
• Subventionsgraden i ROT-avdraget
sänks från 50 till 30 procent
• Sänkt skatt för pensionärer
• Avtrappning av jobbskatteavdraget
för arbetsinkomster över cirka 50 000
kronor per månad
• Sänkt tak för RUT-avdraget till 25
000 per person (under 65 år) och år
och vissa tjänster slopas som matlagning, bartender och poolrengöring.
• Undantag för momsplikt för vissa
posttjänster samt frimärken för privatpersoner
• Slopad skattereduktion för gåvor till
ideell verksamhet från 1 januari 2016
• Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning
• Slopad avdragsrätt för förvaltningsutgifter (i inkomstslaget kapital)
• Slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga redan den 1 juni 2016
• Anpassning av investeraravdraget till
nya EU-riktlinjer; får endast göras av
oberoende förvärvare
• Särskild löneskatt för äldre över 65 år
med 6,15 procent
• Stegvis höjning av koldioxidskatt för
uppvärmningsbränslen i vissa sektorer
från 2016 till 2018
• Begränsad uppräkning av gränsen för
statlig inkomstskatt, för 2016 inget alls
och för 2017 motsvarande KPI plus en
procentenhet
• Höjd beskattning för sparande på
investeringssparkonto och i kapitalförsäkring motsvarande statslåneräntan
plus 0,75 procentenheter
• Energiskatten på drivmedel höjs;
bensin 48 öre/liter och diesel 53 öre/
liter före moms
• Förändrat undantag från skatteplikt
för elektrisk kraft
• Slopande av den slussningsregeln i
mervärdesskattelagen; dvs att koncernen får dra av för momsen för tjänster
i ett av sina bolag trots att det bolaget
inte har rätt till avdrag
Källa: Finansinspektionen
Nyheter
Ica lanserar
mobil betalning
Ica lanserar mobil betalning,
digitala bonuscheckar och
förenklad identifiering i kassan. Även kortansökan kan
nu göras digitalt.
Mobil betalning lanseras nu i
de flesta Ica-butiker.
Genom att ladda ner Ica
Handla-appen kan kunden
skanna en QR-kod i kassan
och betala med sitt Icakort
eller Ica bankkort direkt i
appen.
Samla kundresan
”Detta gör det möjligt för kunden att samla hela sin kundresa i mobilen, från att sitta
hemma och söka recept, hitta
erbjudanden i sin lokala Icabutik, göra en inköpslista som
kan sorteras efter butikens layout till att betala med mobilen
i kassan.” enligt ett pressmeddelande från Ica.
Visa leg och få bonus
Man kan också få bonus,
kortpriser och rabatter som
finns laddade på Ica-kortet
genom att bara uppge personnummer eller visa id-kort.
Digital bonuscheck
Det är också möjligt att få
bonuschecken digitalt vilket
innebär att kunden inte
längre behöver den fysiska
checken utan bonusen laddas digitalt på Ica-kortet.
För att förenkla ansökan
om Ica-kundkort och bankkort övergår även den till en
digital ansökan på ica.se.
Källa: Ica
3
Ledare
Globaliseringen 3.0
Det är, nu när vi kan blicka tillbaka, som
vi ser att det var under åren 2015 – 2016
som svenskarna, liksom andra europeiska länder hade att göra ett val.
Under drygt 30 år hade invånarna i
dessa länder kunnat njuta av globaliseringens frukter utan att behöva
ändra särskilt stora förändringar.
Sant var att klyftorna hade ökat, men
det berodde mer på att de rika blivit
ännu mer rika. Även de som hade
det sämst hade det bättre ställt än i
början av åttiotalet.
Resor, elektronik, mat, kläder och
sportutrustning med låga priser till
allt högre kvalitet kom i första vågen
och från och med början av 2000-talet flyttade hela världen bokstavligen
först in i vardagsrummet via datorn
och strax därefter ner i fickan.
Under 2018 passerade antalet
smartphones 2,5 miljardersgränsen.
Nätverken växte och information
som förr var kostsam att få blev nu i
det närmaste gratis.
Det var även
vid den här
tiden som
svenskarna började
upptäcka att
globaliseringen fick
andra effekter.
Människor, av
tvång eller fri
vilja, sökte sig
till andra platser där de hoppades
kunna skapa sig en ny morgondag för
sig själva och sina barn.
Internet banade väg
Det har människor gjort i alla tider,
men denna gång, tack vare internet,
gick det fortare och mer organiserat.
De europeiska ländernas människor
reagerade på olika sätt. En del blev
rädda och ville stänga gränserna, i
en romantisk dröm om att den egna
nationen skulle kunna stå utanför
resten av världen.
För den som trodde att det var
en bra väg att gå kunde lätt se på
Nordkorea som ett exempel på nationalism i den högre skolan. Andra
ville öppna sina hjärtan, vilket var en
mänsklig reaktion på de berättelser
och bilder som kom till dem och
engagerade sig för att ta emot dem
som kom.
När problemen sätter in
Spontan och akut hjälp ligger nära
oss, vi vill hjälpa den vi ser som
har det svårt. Allteftersom
tiden gick falnade dock det
spontana engagemanget
och de praktiska, långsiktiga
resursfrågorna tog en allt
större del av diskussionerna. Brist på bostäder
i attraktiva regioner och
dyrbara regelverk för att
4
bygga nytt bromsade möjligheterna för
människor att bosätta sig i eller nära
de större städerna.
En komprimerad arbetsmarknad
med höga ingångslöner, höga löneskatter och brist på enkla arbeten gjorde
det svårt för många att komma ut på
arbetsmarknaden.
Alternativt fick de arbeta i den
svarta sektorn till usla och osäkra
villkor. Eftersom många människor inte
kom ut i arbete belastades välfärdsystemen hårt, samtidigt som motviljan
mot höjda skatter ökade. Särskilt i de
länder som redan hade världens högsta skattetryck.
Vad hände sen?
Det var dags för invånarna i länder
som Sverige att göra ett val. Ville man
gå nationalismens ökenvandring ner i
avgrunden, ville de leka strutsen i sanden och tro att allt var som förr, eller
var man beredd på att ta en genomgripande diskussion kring vilka förändringar som skulle vara nödvändiga för
att fortsatt kunna verka i en globaliserad värld? Vet du hur det gick?
Pär Bygdeson
VD, Livsmedelshandlarna
Svårt skilja på
tävling och lotteri
Se upp så ditt företag
inte blir anmält för lotteri,
varnar Lotteriinspektionen för, som under en
längre tid fått tips om
olagliga lotterier som
bedrivits som ”tävlingar” på bland annat
Facebook.
Se upp så ditt företag inte blir anmält
för lotteri, varnar Lotteriinspektionen för, som under en längre tid fått
tips om olagliga lotterier som bedrivits som ”tävlingar” på bland annat
Facebook.
Det är skillnad på lotteri och tävling. Lotteri hör till slumpen och här
krävs tillstånd men detta ges varken
till privatpersoner eller företag utan
bara till ideella föreningar. Tävlingar
däremot kräver någon form av prestation där den bäste vinner och här
behövs inget tillstånd.
Gilla och dela kan vara lotteri
Men hur ser det ut på butikens facebook-sida till exempel? På sociala
medier är det allt vanligare att företag
och privatpersoner uppmanar besökare att delta i olika aktiviteter,till
exempel att ”gilla” något eller ”dela”
något med sina vänner.
Genom att göra detta deltar man
sedan i någon form av utlottning där
man kan vinna biljetter, pengar eller
varor. Ett arrangemang som avgörs
med slumpens hjälp, är ingen tävling
utan räknas som ett lotteri och kräver tillstånd. Och tillstånd kan inte
ges till privatpersoner eller företag.
Krav för tävling
Om utgången i arrangemanget avgörs av någons prestation till exempel en bedömning av någons förslag
till en slogan eller att deltagaren kan
svaret på fler kunskapsfrågor än
andra som deltar, är det normalt sett
inte fråga om ett lotteri.
Prestationsmomentet får dock
inte vara för enkelt för då kan det
fortfarande anses vara ett lotteri, en
helhetsbedömning av arrangemanget
måste alltid göras.
Text: Marie Halldestam
Skillnaden mellan
lotteri och tävling
För att läsa mer om reglerna kan man
ladda ner en publikation som Lotteriinspektionen har gjort tillsammans
med Konsumentverket och Skatteverket. Gå in på lotteriinspektionen.
se och sök efter ”Skillnaden mellan
lotteri och tävling”.
Nyheter
dyrt med
Felaktig
märkning
Livsmedelsverket ålägger ett
företag i Sala att betala femtio
tusen kronor i avgift på grund av
felaktig ekomärkning.
Företaget har sålt mat med ekologisk märkning utan att varit anmäld
för kontroll av ekologisk produktion.
– Det är viktigt att företag
som vill sälja ekologisk mat följer
reglerna. Annars blir det svårt
för konsumenterna att lita på
att eko verkligen är eko, säger
Kristina Ohlsson, chefsjurist på
Livsmedelsverket.
Ett företag som vill märka
produkter som ekologiska
måste anmäla sin verksamhet
så att det går att kontrollera att
maten verkligen är ekologisk.
I Sverige kan företaget
anmäla sig till privata kontrollorgan. Anmälan ska göras innan
företaget släpper ut den ekologiska produkten på marknaden.
Ett företag som åläggs att betala
avgift kan överklaga beslutet.
Källa: Livsmedelsverket
31%
av ungdomar som laddat ner en
app knutet till livsmedelhandeln
använder den inte.
Hui Research har undersökt
användandet av appar bland
ungdomar i åldern 18 till 24 år.
54 procent har laddat ner någon
app men inte ens var tredje av
dem som gjort det använder den.
Flera aktörer på dagligvarumarknaden utvecklar appar
för att inspirera och engagera
ungdomar men ännu ser inte
ungdomarna nyttan av att använda dem.
Helst vill ungdomarna ha en
funktion i appen för att ta emot
erbjudanden och rabatter. Hjälp
att hitta varorna i butiken kom
som nummer två. Sen följde
inköpslistor, självskanning, betalning, söka recept och inspiration och ”hitta till butik”.
Källa: Visma Retail/ HUI Research
5
Tema Maten i fokus
Usa:s 7 steg mot
matförgiftning
Amerikanska motsvarigheten
till Livsmedelsverket, FDA
Food and Drug Administration
tar nu krafttag för att få bukt
med matförgiftningar och sjukdomar som sprids via maten.
En av sex amerikaner, 48
miljoner drabbas varje år, 128
000 läggs in på sjukhus och
3 000 dör på grund av att
maten de ätit varit otjänlig.
Nu skärps reglerna för alla
involverade i produktionen
och distributionen av mat.
FDA har samarbetat med delstaterna, bönder, livsmedelsproducenter och konsumenter
för att få fram lagar och regler
som är smarta, praktiska och
meningsfulla.
I början av september togs
de första två stegen i att modernisera livsmedelssäkerheten i USA. Totalt kommer det
att ske i sju steg och ska vara
klart under 2016.
Källa:FDA, Food & drug administration
250
kronor är maxgränsen för
kontaktlösa betalningar med
exemeplvis Ica-kortet.
Systemet har nyss lanserats
och alla Ica-kort kommer att
vara utbytta före årsskiftet.
2017 räknar man med att
hälften av alla svenska bankkort kommer att fungera med
kontaktlös betalning.
– Totalt är det cirka 20
miljoner kort som ska bytas ut.
2020 kommer bytet att vara
färdigt, säger Bengt Nilervall,
betalningsansvarig på Svensk
handel.
6
Mjölkbönder får hjälp genom
manifestationer och subventioner
Mer än 600 bönder från hela landet befann sig på Mynttorget när landsbygdsminister Sven-Erik Bucht tog emot 166 000 underskrifter i namninsamlingen under en manifestation för svensk mjölk och svenskt lantbruk.
Mjölkbönder och andra lantbrukare
från hela landet slöt upp till LRF:s
manifestation, som inleddes tidigt
på morgonen med mjölkutdelning i
tunnelbanan.
– Läget är akut och det krävs att
regeringen agerar nu. Ord måste bli
till handling och till konkreta åtgärder i budgeten, säger Helena Jonsson, ordförande LRF.
Minskade kostnader genom regellättnader eller höjt stöd motsvarande en krona litern är vad mjölkbönderna själva anser krävs för att säkra
sin fortlevnad.
Undersökningar visar att av Sveriges
konsumenter vill nio av tio ha svensk
mjölk. Enligt LRF behöver politikerna:
• Genomföra akuta likviditetsåtgärder för att säkra mjölkproduktionen
på kort sikt, som företagsstöd.
• Ersätta bönderna för de strängare
miljö- och djurskyddsregler som gäller
i Sverige och som gör svensk mat säkrare men dyrare att producera.
• Höja återbetalning av dieselskatten till lantbruksföretag till 3 kronor
per liter, så att den närmar sig nivån
för övriga EU.
Förutom denna manifestation för
svensk mjölk har även Ica och
Axfood agerat föratt stötta mjölkbönderna. Ica kommer att satsa 25
miljoner kronor i en grundplåt som
ska oavkortat gå till mjölkbönderna.
Under sex månader kommer
Icabutikernas kunder vara med
och betala extra för mjölken så att
mjölkbonden kan få en krona mer
per liter. För konsumenten blir det
med momsen 1,20 extra. Den kund
som inte vill betala mer för mjölken
kan ta en rabattkupong som löses in
i kassan. Icas satsning startade redan
21 september.
Axfoods hjälp till mjölkbönderna
börjar första oktober och varar till
årsskiftet. Mjölkbönderna får en
krona extra för varje liter mjölk som
säljs av emv-mjölken Garant. Garant
säljs i Willys, Hemköp och Tempo.
Men konsumenten betalar samma
pris som vanligt i butiken.
Axfood har valt att köpa så gott
som all sin Garantmjölk från Falköpings mejeri som enligt Axfoods
presschef Claes Salomonsson kan
betala bönderna ett högre pris för
mjölken.
Text: Marie Halldestam & Claes Hallencreutz
Foto: Johanna Norin, LRF
Tema Maten i fokus
Akut brist på ekologiska varor
Cecilia Ryegård
Ekoweb
Suget efter ekologisk mat har ökat så snabbt att produktionen inte har hängt med. Det tar flera år för ett lantbruk att ställa om till ekologisk odling. En dyrare produktion måste avspeglas i butikernas priser. Och bonden
måste får mer betalt för en ekovara än konventionellt odlad.
– Det är brist på ekologiskt producerad mat. Efterfrågan har ökat så
snabbt att omställningen inte har
hängt med, säger Cecilia Ryegård,
redaktör på Ekoweb.
Just nu är bristen inte så akut att
hyllor kontinuerligt gapat tomma i
butikerna. Men sporadiskt för vissa
produkter och vissa säsonger märks
bristen av mer.
Under första halvåret i år ligger
ökningen på 50 procent för ekologiska varor. I Icabutikerna ökade
försäljningen mest, med 55 procent.
Coop som har den största andelen,
nästan nio procent, ökar bara med
18 procent. Totalt beräknas andelen
för ekologiska varor i Sverige hamna
på över sju procent i år. 2014 var den
5,6 procent.
Tar tid att ställa om produktionen
– Det är främst produktutvecklingen
som blir lidande när det är brist på
råvaror. Vi har basprodukterna men
med större tillgång skulle det finnas
fler ekologiska artiklar i butikerna.
Orsaken till att det är brist på ekologiska varor är dels att efterfrågan
ökat så snabbt, dels att jordbrukets
omställning inte hängt med.
– Det tar mellan ett och tre år att
ställa om till ekologisk produktion
för en lantbrukare. Idag produceras
ekologiskt på cirka 15 procent av
arealen. Under tio av elva år har
det varit mer lönsamt att producera
ekologiskt.
Dyrare att odla eko...
Cecilia Ryegård tror att arealen kommer att öka och kanske nå 25 procent
redan år 2020. Men förutsättningen är
att bönderna tycker att det är lönsamt
att ställa om produktionen.
– Handeln måste vara medveten
om att det är dyrare att producera
ekologisk mat. Dessutom innebär det
en mental omställning för lantbrukaren
att ändra gårdens koncept till ett helt
nytt tänkande.
.. och jobbigare
Det kräver mer arbete att odla
ekologiskt och i en del fall kräver det
andra maskiner. I en del fall får man
mindre avlastning. Om inte betalningen till bonden är tillräcklig för att man
ska finna det attraktivt att ändra sin
produktion så kommer inte omställningen heller att öka.
– Vi går sakta mot ett mer miljömässigt jordbruk men bara en lagändring skulle göra att det konven-
tionella lantbruket försvann helt.
Butiken Paradiset i Stockholm
som öppnat i år och bara säljer
ekologiska varor ser Cecilia Ryegård
som en intressant utveckling.
Tiden mogen för ekologisk butik
– Det har funnits initiativ tidigare
att starta rent ekologiska butiker i
Sverige men tiden har nog inte varit
mogen förrän nu.
Intressant är om det kan utvecklas
och bli en kedja med fler butiker i
landet. I flera europeiska länder och
i USA finns det ekologiska butikskedjor sen många år tillbaka.
Text: Claes hallencreutz
Foto: Ekoweb
FAKTA | EKOWEB
• Bakom Ekoweb ligger Agroidé som
grundades 1996 av Olle Ryegård.
• Ekoweb är en oberoende hemsida som
bevakar den ekologiska marknaden. Främst i
Sverige, men bevakning sker också internationellt med tyngdpunkt på de största marknaderna som finns i Tyskland, England och USA.
Nyhetsuppdateringen sker dagligen.
• Ekoweb ger ut en tidning, nu med en upplaga
på 78 500 ex, som bifogas i en av Sveriges
största jordbrukstidningar Jordbruksaktuellt.
7
Handlaren
30%
vill EU minska matavfallet
med och startar därför ett
pilotprojekt för att få ner
mängden avfall.
En
tredjedel av
all mat som
produceras används inte i
Europa. Matavfallet är därmed
den tredje största källan till
utsläpp av klimatgaser. Nu
beräknas 100 miljoner ton mat
gå till spillo varje år.
Och allt tyder på att om
inget görs kommer problemet
att växa till 120 miljoner ton
om fem år. Pilotprojektet kommer att genomföras i Spanien,
Tyskland, Nederländerna
och Ungern där regeringarna,
företag och lokala aktörer
ska påverkas för att minska
matsvinnet.
I Sverige har bland annat
Livsmedelsverket påtalat att
svenska hushåll slänger mat
som motsvarar mellan 3 000
till 6 000 kronor om året.
Uppemot 80 kilo per person
och år slängs i onödan och en
tredjedel av maten som slängs
är fullt ätbar.
Genom att visa hur mycket
det går att spara vill Livsmedelsverket påverka hushållen
att inte slänga så mycket mat.
Men Livsmedelsverket visar
också hur mycket den slängda
maten innebär i onödigt
utsläpp av växthusgaser. 500
000 ton eller motsvarande
vad 200 000 bilar släpper
ut varje år går det att spara
genom ett minskat matsvinn i
Sverige.
Källor: Svenska Miljöinstitutet
och Livsmedelsverket
8
Pressfotografen Ulf Axelsson ville inte riskera att hans barndoms kvartersbutik i
Västerås skulle läggas ner när ägaren ville
pensioneras och inte hittade någon säljare.
Idag är han stolt butiksägare med all personal i behåll - men han får inte driva den i
Icas regi.
När Olle Wiberg som drivit sin Icabutik Aroslunds livs ville sälja butiken
för att kunna gå i pension fanns ingen
köpare. Ulf Axelson fick lite panik.
Tänk om butiken skulle försvinna.
– Hela familjen, föräldrar, svärföräldrar våra barn bor alla på några hundra
meter från butiken. Den är som ett
nav för oss. Utan butiken skulle vår
vardag ha svårt att fungera. Hit kunde
man gå in och få mattips om det var
tomt i huvudet på idéer, berättar Ulf.
Nostalgi i bilden
Det finns också en hel del nostalgi
med i historien. Ulfs farfar var byggmästare och byggde butiken 1936.
Första kunden var Ulfs pappa som då
bara var två år gammal.
– Dessutom är jag född i huset tvärs
över gatan. Butiken fick helt enkelt
inte försvinna. Och med butiken menar jag hela konceptet. Personalen,
allt var viktigt.
Ulf har behållit alla sex tjejer som
jobbade åt Olle Wiberg. För att fylla
upp efter Olle har två killar anställts
som kan ta i när det behövs muskler. Ulf
arbetar själv inte fysiskt i butiken. Men
han och resten av familjen finns med på
olika sätt.
Behåller deli och rabatter
– Vi har behållit allt som Aroslunds
livs stod för. En delikatessdisk som är
känd med mängder av ostar tillexempel. Vi har också kvar erbjudandet att
om du handlar för 800 kronor får du
tio procents rabatt.
Även hemkörningen finns kvar. För
femtio kronor kan kunder beställa och
sedan kör Aroslund hem varorna.
– Många pensionärer på ålderdomshemmen är våra kunder. De
handskrivna lapparna faxas hit. Vi
plockar ihop varorna och levererar till
kunden. Om kunden själv handlar här
och ber oss köra hem varorna, då gör
vi det gratis.
Ulf har en gedigen bakgrund. Först
blev han byggnadsingenjör. Men det
Handlare Matöppet Aroslunds
Han räddade e
räckte inte med det,
han fortsatte och pluggade till
jur. kand. Under tiden frilansade han
pressfotograf på lokaltidningen.
– När jag var klar med juristutbildningen fanns tingsmeriteringen
i Kiruna eller på Gotland. Ingen av
alternativen tände jag på.
Istället började jag med skolfotografering. Och det har blivit framgångsrikt.
Idag har Ulfs företag vuxit och är
störst på skol- och idrottsfotografier i
Norden. Företaget Express-bild dominerar i Finland, Danmark, Norge och
Sverige och har 200 anställda.
Men som nybliven butiksägare fick
han plocka ner Ica-skylten.
Handlaren
Ger bort en
miljon till
personalen
När Lars Hoffert, köpman
på Ica Supermarket i Munka
Ljungby går i pension får de
anställda en miljon kronor att
dela på.
Ulf Axelsson
s livs i Västerås
en av Sveriges äldsta butiker
– Vi fick inte vara kvar i Ica eftersom
jag köpt butiken direkt av förra ägaren
och då skulle Ica-skylten tas ner. Det
kändes konstigt att Ica inte ville ha
oss. I Västerås finns till stor del grunderna till Ica. Hakon Swenson bodde
bara ett par hundra meter härifrån.
Nystart som Matöppet
Så då valde han att att ansluta sig till
Bergendahls kedja Matöppet.
– Nu är vi en av 57 butiker Matöppet i landet. Men att lämna Ica var
inte helt lätt eftersom kundernas Icakort inte längre gick att använda.
– Vi löste det genom att göra ett
eget förmånskort som är numrerat.
Med hjälp av kortens nummer kan vi
sedan fakturera kunderna.
Ulf hade en avgörande hjälp av
sonen David som med sina gedigna
IT-kunskaper har löst problemen som
uppstod efter övergången.
– Det här är en trång butik. Jag
funderar mycket över hur jag ska förbättra logistiken i butiken. Avfallshanteringen har jag redan börjat ta i och
investerat i en balpress. Men det finns
massor mer att göra, avslutar Ulf.
Anna Hedström, pressansvarig på
Ica: Varför fick inte Ulf ha kvar butiken i Icas regi?
– Den tidigare handlaren tog ett beslut att sälja butiken utanför Ica, han
sålde alltså inte en Ica-butik till den
nya handlaren. Butiken/handlaren
behöver alltså ansöka om att bli ICAhandlare. I de fall vi får in en ansökan
handlar det om två delar.
– Den ena delen handlar om läget
och butiken, det görs en bedömning
utifrån bland annat långsiktig lönsamhet innan beslut tas om det är aktuellt
att det ska bli en ICA-butik.
– Den andra delen är handlarrekryteringen. Att bli ICA-handlare skiljer
sig inte så mycket från vilken rekrytering som helst där vissa kriterier
bedöms, bland annat erfarenheter,
utbildning och så vidare.
– Vi brukar prata om en handlartrappa där personen börjar med att få
erfarenhet som anställd i en ICA-butik
för att sedan kunna bli handlare i en
mindre butik för att sedan gå till en
större butik.
Text och foto: Claes Hallencreutz
– Det är dom som har sett till
att det har gått bra. Medarbetarna har del i resultatet.
Utan dom hade det inte blivit
så bra.
Lars blev köpman i butiken
i Munka Ljungby 1976. Det har
blivit nästan 40 år som handlare.
Före det var han butikschef i flera
butiker.
– Det är de som jobbar i butiken nu som får dela på pengarna.
Ica har hjälpt till att räkna ut hur
mycket det blir till var och en. Alla
som varit anställda under första
halvåret i år är med och delar.
Hur mycket det blir till var
och en beror på hur mycket de
jobbat. Men även de som varit
föräldralediga får sin del.
– En heltidsanställd kommer få
mellan 70 och 80 tusen. Butiken
betalar de sociala avgifterna men
var och en får själva betala skatt
på beloppet.
Alla reaktioner har varit positiva till Lars idé att låta personalen vara med och dela.
– De tycker att det är rätt
häftigt. Personalen tycker det och
andra som hört om det säger att
det är jättefint att jag gör så, avslutar Lars Hoffert.
Text: Claes Hallencreutz
Foto: Linda Johansson
9
”Släpp in unga på
Inlägget
arbetsmarknaden
Om ett år när jag slutar gymnasiet kommer åtta personer
ur min klass inte kunna hitta
jobb.
Har jag inte kontakter
genom min familj är sannolikheten att jag är en av de åtta
väldigt hög.
Vi måste sänka trösklarna in
till Sveriges arbetsmarknad
och en lägre arbetsgivaravgift för unga är ett sätt.
De flesta är nog medvetna om att ungdomsarbetslösheten i Sverige har varit på uppgång ett bra tag.
Ungdomarna är en av de största grupper som är utestängda från Sveriges arbetsmarknad.
För att få ett jobb i Sverige behöver man erfarenhet och för att få erfarenhet behöver jobb. Det är ett
moment tjugotvå.
För varje tillfälle med lågkonjunktur förvärras situationen. Vi kan ibland vara nöjda för att vi i alla fall inte
har Europas högsta ungdomsarbetslöshet.
Ugne miniotaite, distriktsordförande
liberala ungdomsförbundet västmanland
De rödgröna påstår att skattesänkningen vid anställning av unga inte gett tillräcklig effekt. Det har skapat
för få jobb. Förändringar i samhället sker inte över en
natt, speciellt när det gäller en kulturell ändring. Vi kan
inte se effekter av sänkta arbetsgivaravgifter förrän efter en generation eller två. Anställningskulturen måste
ändras och sådant sker inte snabbt. Såklart kommer
det inte räcka att bara sänka arbetsgivaravgiften, men
det är ett steg i rätt riktning.
Det vi däremot förbiser är att Sverige har en av de
största skillnaderna mellan andelen arbetslösa som är
äldre och andelen arbetslösa unga. Fortsätter vi som vi
gjort nu, kommer vi ha ett stort problem när den arbetsNär man avslutar sin utbildning vill man bli vuxen.
lösa ungdomskretsen växer upp till oerfarna vuxna.
Man vill ta sig ut i arbetslivet, klara sig på egen hand,
En åtgärd den förra regeringen genomförde för att
göra karriär och påbörja sitt riktiga liv. Blir
sänka trösklarna var att sänka arbetsman sittandes hemma hos föräldrarna tills
givaravgiften vid anställning av unga.
man är 25 eller till och med 30 år gammal
Höga ingångslöner i Sverige innebär att
mister man flera år av potentiell erfarenSverige har en av de
arbetsgivaren riskerar större ekonomisk
het och självständighet.
osäkerhet vid anställning av unga.
största skillnaderna i
En sänkt arbetsgivaravgift kommer inte
Europa mellan andelen
rädda
ungdomsarbetslösheten, men det
De har ingen erfarenhet och därarbetslösa
som
är
äldre
är
ett
steg
framåt.
med inget bevis på att de är duktiga.
och
andelen
arbetslösa
Jag
tycker
det vore skamligt om Sverige
Genom att sänka arbetsgivaravgiften
som
är
unga.
tog
ett
steg
tillbaka.
kan man ge incitament att ta risken,
anställa yngre och tjäna på det. Det
incitamentet håller nu på att tas bort
av den rödgröna regeringen.
Ugne Miniotaite
I en undersökning som Svenskt näringsliv utfört uppger
Distriktsordförande
Liberala
tre av tio företag att de skulle prioritera att anställa äldre
Ungdomsförbundet
Västmanland
över yngre om arbetsgivaravgiften för unga höjs igen.
”
10
Noterat
Handlare spår svårare tider
Samtidigt som många handlare tror på en försäljningsökning förväntar de sig också sämre vinstmarginaler och anställningsstopp.
Text: Marie Halldestam
Hälften av handlarna (59
procent av dagligvaruhandlarna) tror på en ökad
försäljning under hösten,
jämfört med i höstas.
Men 38 procent tror
också på minskad vinstmarginal i den egna butiken
och nyanställningar är det
knappt någon förväntar
sig, snarare tror hälften av
handlarna att antalet anställda kommer att minska.
Det visar Svensk Handels
Handelsbarometer för september där handlarna spår
läget för de kommande tre
månaderna.
– De höjda arbetsgivaravgifterna för unga innebär
tuffa kostnadsökningar
för handelns företag. Det
lamslår anställningsviljan
i handeln, säger Jonas
Arnberg, chefsekonom på
Svensk Handel.
Och samtidigt som kostnaderna ökar för handlarna
kan de inte höja priset mot
konsument för att kompensera vilket gör att vinstmarginalerna blir lägre.
Mer optimistiska
Fast dagligvaruhandlarna har
en mer optimistisk syn på
försäljningsutvecklingen än
sällansköpsvaruhandlarna.
Jämfört med i augusti har
de ökat sin tro på försäljningsutvecklingen med 17
procentenheter. 59 procent
av dagligvaruhandlarna tror
på ökad försäljning i september månads handelsbarometer.
”
De höjda arbetsgivaravgifterna för unga innebär
tuffa kostnadsökningar för
handelns företag. Det lamslår anställningsviljan.
I Handelsbarometern
räknas också framtidsindikatorn fram som väger
samman handlarnas förväntningar på försäljningsutveckling, nyanställningar
och lönsamhetsutveckling.
Och denna hamnar nu på
minus 12 vilket innebär att
andelen handlare som har en
negativ framtidstro är fler än
andelen optimister.
Sök pengar ur Stickans fond
Du som handlare har möjlighet att söka pengar ur Stickans fond. Möjligheten gäller inte bara handlare, utan även handlares barn, samt anställda.
Livsmedelshandlarna är sedan 1936
förvaltare av en stiftelse som heter
Stickan och som är en understödsfond
till Solstickan.
Syftet med Stickan är att hjälpa gamla
och sjuka eller andra behövande med anknytning till livsmedelshandeln i Sverige.
Antingen som ägare eller före detta ägare,
anställd eller före detta anställd samt minderåriga barn och efterlevande till dessa.
För en mer detaljerad genomgång
över vilka som kan söka pengar ur stiftelsen Stickan, se paragraf fyra i rutan intill.
Om du är intresserad av att söka pengar
ur Stickan så gör du det genom att skriva
ett brev och berätta om vem du är, vilken
koppling du har till livsmedelshandeln i
Sverige, samt varför du söker pengar och
hur mycket.
Glöm inte att skriva ditt namn och
din adress samt gärna ett telefonnummer
som vi kan nå dig på.
Sänd sedan ansökan till: [email protected] eller till Stiftelsen Stickan, c/o,
Livsmedelshandlarna, 103 29 Stockholm.
Alla inkomna brev behandlas konfidentiellt och
beslut om
utbetalningar
tas i samband
med något av
Livsmedelshandlarnas
ordinarie styrelsemöten.
Jonas Arnborg
Chefekonom, Svensk Handel
Dessa kan söka
Stickans stadgar, §4
Av de medel som stiftelsen erhåller från
Stiftelsen Solstickan ska högst 85 %
delas ut till de till Sveriges Livsmedelshandlareförbund anslutna länsförbundens understödsfonder eller solstickestiftelser.
Vad som återstår skall förvaltas av
stiftelsen för att enligt i dessa stadgar
närmare angivna grunder utdelas såsom
understöd till behövande gamla och
sjuka köpmän eller affärsbiträden, som
äro eller varit verksamma inom specerioch livsmedelsbranschen ävensom till
efterlevande make och minderåriga
barn till köpman eller affärsbiträde
inom nämnda bransch.
Dessa understöd må årligen högst
uppgå till det belopp, som enligt §
1 tilldelas stiftelsen från Stiftelsen
Solstickan jämte å kapitalet belöpande
ränta.
Med köpman förstås härvid person,
som är eller varit ägare till eller aktiv
11
Reportaget
Svenskt Vatten varnar för
Microfiberdukar med bakteridödande egenskaper marknadsförs hårt mot restauranger och butiker som
hanterar livsmedel. I butikerna säljs de dessutom till konsument. Men nu varnar Svenskt Vatten för att
använda dessa produkter då de allvarligt kan skada miljön och bidra till antibiotikaresistens.
I början av 2000-talet drog en våg av
extrem renlighet över oss och våra
hem där allt skulle vara städat ända
ner på bakterienivå.
Det köptes bakteriedödande
diskmedel, och det sprejades både
det och det andra och till och med
kläderna försågs med antibakteriella
substanser av olika slag för att motverka dålig lukt.
Farligt rent
Ganska snart insåg man att
det inte bara var meningslöst
med
allt överdrivna fejande,
utan
också direkt kontraproduktivt
och till med farligt –
både för
folk, fä och miljön.
De allra
flesta bakterier vi har
i och på
våra kroppar liksom
de som finns
runt omkring oss
i vår miljö är
bra bakterier.
Bakterier som
vi behöver. Exempelvis är vår
tarmflora full
med bakterier som
är till för att
bryta ned maten vi
äter.
– Om vi omger
oss med
överdrivet mycket bakteriedödande medel så händer
flera
dåliga saker, inte minst tar
vi kål
på de bra bakterierna som
är
till för att skydda oss och få
våra kroppar att
fungera
normalt,
säger An-
12
ders Finnson på Svenskt Vatten och
tillägger att vi skapar stora problem
då bakterierna lär sig ganska snart att
skydda sig genom att utveckla tjockare membran och till slut blir de dåliga
bakterierna resistenta mot antibiotika.
Resistenta bakterier
Detta upptäcktes på Akademiska
Sjukhuset i Uppsala då man hos
en patient som behandlats för sina
brännskador med silverkompresser,
funnit en bakteriestam som var resistent mot silver.
Silver är en av de vanligaste bakteridödande ämnena. De kallas också biocider, det vill säga livsdödare, eftersom
de är dödligt giftiga för organiskt liv. Det
är när silver kommer i kontakt med vatten som det blir giftigt eftersom det då
frigörs silverjoner. Andra kända biocider
är kvicksilver. Många minns kanske att
kvicksilver användes som biocid på
utsäde till åkrarna fram till på 1970-talet
vilket fick stora konsekvenser för fågellivet. Förutom dessa är biociden triclosan vanlig i en hel del hushållsprodukter.
– Triclosan, som förr var en vanlig
ingrediens i tandkräm, har vi lyckats få
ner användningen av genom samarbeten med bland andra Livsmedelsföretagen och dagligvaruhandeln. Butikerna slutade
då att föra tandkräm
med triclosan och det
fungerade.
Nu är det silver det handlar om.
Och silver har funnits i allt möjligt
från dörrhandtag, skärbrädor, sportkläder och strumpor, och andra slag
av textilier, inte minst sådana som rör
städning. Och nu varnas extra för bruket av microfiberdukar med silver i.
– Vi börjar äntligen se en trend att
många sportklädesföretag överger
kvicksilver på grund av miljöskäl.
Tvättas bort
– Egentligen är det både dumt och
meningslöst att marknadsföra dem
som bakteriedödande för efter ett
par, tre tvättar är det mesta av silvret
borttvättat. Det värsta är att silver
inte är nedbrytbart eftersom det är
ett grundämne och därför kan vi inte
avskilja det i våra reningsverk.
I reningsverken inträffar två problem. Dels hamnar silvret i den den
del som avskiljs i reningsverket och
som består av organiskt material och
näringsämnen, som fosfor mm, som
bör föras tillbaka till jordbruken som
gödning. Men om det blir för mycket
silver i den gödningsprodukten går
den inte att använda. Silvret kan på
sikt försämra mikrobiologin i jorden så
att den blir mindre brukbar.
Dels hamnar silvret ut i våra sjöar
och hav. Silver är mycket giftigt för till
exempel fiskar och kräftdjur.
– Tillväxten och fortplantningen
Reportaget
antibakteriella produkter
Fakta | Miljöfarliga silverjoner
Anders Finnson
Svenskt Vatten
försämras även vid mycket silverjonkoncentrationer. För vattenlevande
organismer är faktiskt silverjoner mer
giftigt än vad kvicksilverjoner är.
Men hur allvarligt är läget egentligen?
– Gränsen är nådd för vad vår miljö
klarar av när det gäller silver. Vi har
inte råd med någon ökning av silver
utan belastningen från hushåll och
verksamheter måste minska. Och för
hälsans del så måste vi sluta använda
silver så inte fler bakteriestammar
riskerar att bli resistenta.
Vad ska vi göra då?
– Jag vill uppmana alla handlare att se
över vilka produkter de har i sitt sortiment samt själva använder när de hanterar mat, exempelvis i charkdisken, och
se efter om skärbrädor, microfiberdukar
och andra saker innehåller silver. Om de
gör det så bör de sluta sälja dem liksom
använda dem. Detta gäller dock inte
antibakteriell handtvätt och liknande
– det är bara nedbrytbar alkohol, inte
silver i dessa produkter.
Hur märker man om produkterna
innehåller silver?
– Det brukar stå att de har antibakteriell
effekt, är bakteriedödande, luktfria,
odörfria, är hygieniskt skyddande eller
liknande. Då ska man titta på innehållsförteckningen lite nogrannare.
Användningen av silver har
ökat bland annat i konsumentprodukter som textilier, skor,
kylskåp, tandborstar, plastflaskor, dammsugarfilter, madrasser, skärbrädor med mera.
Användningen ökar även i
sjukvårdsmaterial, i vattenkylningssystem och för dricksvattendesinfektion.
loppsvatten och avloppsslam.
I vilken grad silver släpps ut
och sprids i miljön varierar
mellan olika användningar.
Det finns farhågor om att en
utbredd silveranvändning
kan bidra till utvecklingen av
resistenta bakterier. Därför
bör försiktighetsprincipen til�lämpas när det gäller användning av silver där det inte är
absolut nödvändigt.
Märkningen måste visa:
• att varan innehåller en biocidprodukt med silver
• ändamålet med behandlingen
• namnet på det ingående
silverämnet
• namnet på det nanomaterial
som ingår, om det är tillämpligt
• relevanta bruksanvisningar
och eventuella nödvändiga
försiktighetsåtgärder.
Miljöpåverkan från silverbehandlad textil som tvättas
regelbundet är säkerligen
större än från ett kylskåp med
silverbeläggning som torkas
av sällan och med mycket
Silver används eftersom
mindre mängder vatten. Det
ämnet i jonform har bakterie- är dock troligt att alla silverbedödande egenskaper. Markhandlade produkter påverkar
naden för den här typen av
miljön i någon mån.
”antibakteriella produkter”
tycks stadigt öka.
Märkning
Om ett påstående om bioEgenskaper och risker
cidegenskaper görs måste en
Men silver i jonform har miljö- produkt som innehåller silver
farliga egenskaper. Silverjoner som antibakteriellt ämne
är mycket giftiga för vattenvara märkt. Påstådda biocidlevande organismer och kan egenskaper är, till exempel:
orsaka skadliga långtidseffek- “antimicrobial”, “free of bacter i vattenmiljön.
teria”, “for lasting freshness”,
Silver är långlivat vilket inne- “hygieniskt skydd”, “keeps
bär att det silver som en gång the natural hygienic balance”,
släppts ut i miljön kommer att “behandlad mot lukt”, “skydfinnas kvar där.
dad mot missfärgning” etc.
Användningen av silverjoner
i olika typer av konsumentprodukter bidrar till en diffus
spridning till miljön via av-
Källa: Kemikalieinspektionen
Text: Marie Halldestam
13
Hallå Där!
Hallå
Där!
Johannes Cullberg
Grundare och VD, Paradiset
– Vi har fått ett väldigt positivt gensvar från kunderna. Det har varit över förväntan. Jätteroligt, säger Johannes Cullberg, köpman
på ekobutiken Paradiset, Stockholm.
Hallå Där Johannes Cullberg som
i somras öpnade butiken Paradiset på söder i Stockholm.
Berätta - vad är det för en butik
och hur går det för er?
på vår facebooksida 10 000 följare.
Paradisets kunder säger att de förvånats av att priserna varit så låga.
Många hade förväntat sig högre priser. 80 procent av Paradisets kunder
är kvinnor i åldern 35 till 45 år.
– Vi är en fullsortimentsbutik med
7 000 artiklar som till 80 procent är
ekologisk. Vi vill attrahera även icke
ekofantaster. Det som inte är ekologiskt är naturligt utan artificiella
tillsatser.
Restaurang under samma tak
Inga extrapriser
Paradiset har valt att inte marknadsföra sig med utskick eller med annonskampanjer. Inte heller förekommer extrapriser.
– Vi tror inte på systemet med
extrapriser. Istället har vi gått in för
att jobba med sociala medier. Vi har
14
– Nu har vi fått mycket höga genomsnittsköp, de ligger bland de högre
i Stockholm och det ser vi som ett
bevis på att vi ligger rätt i pris.Vi har
förvånats över att kunderna kommer
från hela Stockholm, från Täby i norr
till söder om söder.
– Ingenting behöver kasseras och gå
som svinn. Om det inte säljs kan varorna användas i restaurangen.
Brist på råvaror ingen ursäkt
Även Paradiset har upplevt att det kan
vara svårt att få tag på ekologiska varor
vissa tider. Men det behöver inte hindra någon att satsa på ekologiska varor.
– Det kan absolut vara brist på vissa
varor. Det gäller dock främst färskvaror vilket innebär att jag tycker man
använder begreppet ganska lättvindigt
och lite som en ursäkt för varför en
butik inte ökar sitt ekosortiment.
Inget behöver kasseras
En bidragande faktor att hålla priserna nere är att Paradiset också har
en restaurang under samma tak. Och
alla kallas för gäster såväl kunder i
butiken som restauranggäster.
Text: Claes Hallencreutz
Gästkrönikan
Höjda arbetsgivaravgifter
stoppar nya jobb i handeln
Den första augusti höjdes priset på att anställa ungdomar när regeringens höjning av arbetsgivaravgiften
för unga infördes. Nästa år planerar regeringen för en
ytterligare höjning av avgiften. Det finns stor anledning
att vara oroad för att handelns fart som jobbskapare
för Sveriges unga nu kommer att bromsa in.
Handeln ger flest jobb åt unga
Handeln är den bransch som genererar flest jobb åt
unga, var femte ungdom som har ett jobb att gå till gör
det i handeln. Enligt SCB har cirka 16 000 nya ungdomsjobb skapats i handeln sedan arbetsgivaravgifterna för unga sänktes år 2007. Det handlar om massor av
ungdomar som fått chansen att ta det så viktiga första
steget in på arbetsmarknaden. Efter det att de lägre
arbetsgivaravgifterna infördes har handeln dessutom
haft en positiv sysselsättningsutveckling, trots den
internationella lågkonjunktur som varit.
När regeringen höjer arbetsgivaravgiften för unga,
höjer de också drastiskt prislappen på att anställa ung
och oerfaren personal.
Måste minska personalstyrkan
Det kommer att innebära ett hårt slag mot både
företag och ungdomar. I handeln har företagen varit
väldigt tydliga – höjda arbetsgivaravgifter leder till
färre jobb.
I Svensk Handels
Handelsbarometer
fyra av tio
... kostnadsökningar för svarar
dagligvaruhandlare att
för handelns företag
de kommer att tvingas
med 3,5 miljarder, vilket minska sin personalsom en direkt
motsvarar kostnaden för styrka
konsekvens av de
11500 jobb.
höjda arbetsgivaravgifterna för unga. Det är
ett besked som måste
oroa varje politiker som på allvar vill skapa fler jobb åt
landets unga.
I en rapport varnar HUI Research för att höjningen
av arbetsgivaravgiften kommer att få större negativa
konsekvenser än de positiva effekter som den tidigare
sänkningen har haft. Lönerna är rörliga uppåt men
stela nedåt.
”
Stenhård konkurrens
När avgiften på ungas arbete höjs finns ingen möjlighet att sänka lönerna. För de många företag i handeln
som brottas med pressad lönsamhet är den enda utvägen att motvilligt minska personalstyrkan, eller rent av
stänga igen butiken.
När vi på Svensk Handel framhåller detta svarar
Karin johanssonvd Svensk Handel
Ålder: 59 år
Bor: Stockholm
Familj: Gift, två
vuxna barn
Brinner för: att
tydliggöra handelns
centrala roll för
samhällsekonomin
våra kritiker snabbt att vi enbart vill
öka vinsterna för handelns företag.
De missar att digitalisering och
internationalisering utsätter handelns företag för stenhård konkurrens. Det gör att vinsten för många
handlare är låg.
Stora kostnadsökningar
Om regeringen ytterligare höjer arbetsgivaravgiften för unga nästa år kommer det totalt att
innebära kostnadsökningar för handelns företag med 3,5
miljarder, vilket motsvarar kostnaden för 11 500 jobb.
Det vore förödande för ungdomsjobben och regeringens mål om Europas lägsta arbetslöshet till år 2020.
Menar regeringen allvar med sitt mål borde den
åtminstone dra tillbaka den andra höjningen och
återkomma med åtgärder för att fler, inte färre, unga
ska få jobb. Regeringen måste tänka om – inte minst för
ungdomarnas skull.
Karin Johansson,
vd Svensk Handel
15
posttidning B
Avsändare:
Regeringsgatan 60 + 103 29 Stockholm
Och 2015 års hederspris gick till...
... Fredrik Reinfeldt
” Sigmund Freud sa att för att bli en hel
människa behöver man få älska och
arbeta. Att tjäna egna pengar och bidra
till att skapa ett fungerande samhälle
är för de allra flesta livsnödvändigt.
Tyvärr har många svårt att komma in
på arbetsmarknaden, lösningar från
1970-talet fungerar inte i dagens komplexa värld.
Genom att rabattera arbetsgivargiften
för unga gjorde förra regeringen något
genialt. De sänkte trösklarna för unga
att få ett första jobb, många i en matbutik, och de överlät på företag och medborgare att lösa detaljerna.
Årets hederpris från Livsmedelshandlarna går till förre statsministern i spetsen
för alliansen: Fredrik Reinfeldt.”