1. No category

2015-09-01
Utlysning 2015
av Handelns Utvecklingsråd
Utlysning hösten 2015
Handelns Utvecklingsråd är en kollektivavtalsstiftelse med syfte att främja handelns
utveckling genom forskningsfinansiering. Parterna bakom Handelns Utvecklingsråd är Svensk
Handel, Arbetsgivarföreningen KFO, Akademikerförbunden, Handelsanställdas förbund och
Unionen.
Syftet med de forskningsmedel som avsätts inom ramen för Handelns Utvecklingsråd är att
initiera och finansiera vetenskaplig forskning som är av allmännyttig karaktär. Vidare är syftet
att generera ny och branschrelevant handelsforskning som är till nytta för handelns
arbetsgivare och arbetstagare, genom att höja handelns status och kunskaperna om handeln i
samhället. Forskningen ska också ge konkret nytta för alla typer av handelsföretag, den ska
vara aktuell, framåtblickande och begriplig så att resultaten kan användas som
beslutsunderlag på alla nivåer i handelsföretagen. Forskningen ska bidra till att höja handelns
kompetens och attraktionskraft som arbetsmarknad.
Aktuell utlysning vill uppmuntra och inbjuda forskare att sända in projektansökningar inom
ramen för utlysningens intresseområden.
Bakgrund och syfte
Handeln som näring har under årens lopp fått en allt större samhällsekonomisk betydelse.
Idag sysselsätter handeln närmare 500 000 svenskar, och utgör samtidigt cirka tio procent av
Sveriges BNP, något som innebär att handeln idag är en central del i det svenska näringslivet.
Handeln har under en lång period befunnit sig i en strukturomvandling som har påverkat hela
näringen. Både företag och anställda i handeln lever idag i en föränderlig värld som innebär
att förutsättningarna för branschens aktörer kontinuerligt förändras. Ny teknik,
internationalisering och branschglidning är exempel på trender som påverkar och driver
utvecklingen i handeln idag, vilket också bidrar till utmaningar och möjligheter för både
företag och anställda. En större kunskap om hur dessa utmaningar påverkar handeln, både
beträffande utvecklingsmöjligheter, branschens attraktion, kundrelationer, arbetsmiljö,
kompetensbehov etcetera, är därför av stort intresse för branschen och samhället i stort.
Årets utlysning vill stimulera och skapa förutsättningar för större kunskap om den fysiska
butikens förändrade förutsättningar och dess möjligheter i en allt mera digitaliserad värld,
men vi vill även uppmuntra till ansökningar inom andra områden av intresse för företag och
anställda i handeln. Med utgångspunkt i detta är syftet att initiera forskning för att stärka
handelsnäringen och generera ny branschrelevant vetenskaplig forskning.
Utlysningens inriktning
I utlysningen vill vi uppmuntra till ansökningar inom ramen för ämnesområdet Butiken – en
marknadsplats i förändring, vi vill även uppmuntra till ansökningar inom ramen för en
Öppen kategori. Totalt avsätts upp till 12 miljoner kronor inom ramen för utlysningen.
I årets utlysning vill vi också speciellt uppmuntra ansökningar som är av tvärvetenskaplig
karaktär, detta då årets utlysningsområde med fördel kan studeras med ett tvärvetenskapligt
angreppssätt. Centralt är dock att den kunskap som genereras är till nytta för branschens
utveckling och välmående, både företag och anställda, men även för myndigheter,
samhällsrepresentanter med flera, som ett led i att stärka handelsnäringens konkurrenskraft.
2
Nedan följer en mer utförlig beskrivning av utlysningens två delar.
1. Butiken – en marknadsplats i förändring
Butiken som marknadsplats har förändrats mycket under senare år. Med en tilltagande
digitalisering har konsumenterna idag andra förutsättningar och nya möjligheter att välja var
och hur de vill handla. Digitaliseringen har medfört ett förändrat produktutbud där exempelvis
böcker, musik och film säljs via streamingtjänster. Den framväxande e-handeln har även
medfört att handeln med fysiska varor har blivit allt mer internationell. Den lokala butiken
konkurrerar idag på en global marknad där konsumenterna rör sig blixtsnabbt mellan olika
butiker på nätet.
För de traditionella butikerna finns därför utmaningar där man lite provokativt kan ställa sig
frågan varför man som konsument ska besöka den fysiska butiken? Möjligheten att prova och
känna på varan innan köpbeslutet samt expertkompetens och behovet av interaktion med en
fysisk säljare ska inte underskattas, likaså ser vi ett växande utbud av tjänster kopplade till
försäljningen av de fysiska varorna. För handeln och specifikt de fysiska butikerna finns
anledning att fundera på vilken roll och funktion de ska ha i framtiden. Hur kan man
synliggöra och addera nya mervärden till det fysiska butiksbesöket? Kunskap om den fysiska
butiken roll och funktion är centralt ur flera olika perspektiv, både ur ett samhällsperspektiv,
ett företagsperspektiv samt för den enskilda individen.
För att utveckla handelsnäringen är det därför viktigt att mer kunskap byggs upp kring den
fysiska butikens roll och funktion. Nedan exemplifieras detta mer ingående.
Köpupplevelser i butik
Med en växande e-handel ställs den fysiska butiken inför utmaningar. Den fysiska butiken
måste anpassa sina erbjudanden för att tillmötesgå den förändrade efterfrågan som e-handeln
medför. Med en utveckling där konsumenter väljer att handla i olika marknadskanaler är det
därför viktigt att öka kunskapen om hur konsumenternas köpbeteende förändras i butiken
samt hur den fysiska butiken kan integrera e-handeln framgångsrikt och dra nytta av de
mervärden som de olika butikkoncepten har jämfört med varandra.
Den tekniska utvecklingen i butiken får även den inverkan på konsumenternas beteende och
deras köpupplevelser. Självskanning är en teknisk utveckling som implementerats i flertalet
butiker i dagligvaruhandeln och som har påverkat konsumenternas köpupplevelse och
agerande i butik. Med en utveckling där tidigare renodlade e-handlare har valt att även
etablera sig med fysiska butiker ser vi en utveckling där de erbjuder kunderna en annan
köpupplevelse än traditionella fysiska butiker. Det finns således innovationer och nya
affärsmodeller som driver utvecklingen av den fysiska butiken. Det finns därför all anledning
att försöka förstå och vidareutveckla köpupplevelsen i butiken, för att kunna konkurrera med
det allt större antalet marknadskanaler som framtidens konsumenter ges möjlighet att handla i.
Mer kunskap som kan bidra till en bättre köpupplevelse i butik är därför något vi vill
stimulera.
Exempel på frågor: Hur har köpbeteendet i den fysiska butiken förändrats i samband med den
ökade digitaliseringen? Hur kan butiken använda ny teknik och digitalisering för att utveckla
köpbeteendet i butiken? Vilka förväntningar har konsumenterna vid det fysiska butiksbesöket
och hur kan handeln utveckla köpupplevelsen i butiken? Hur kan e-handeln integreras i den
fysiska butiken? Hur påverkas handelsföretagens omsättning, produktivitet och lönsamhet i
3
samband med implementeringen av ny teknik och digitaliseringen för att utveckla
köpupplevelsen i butik?
Tjänste- och serviceinnehåll i butiken
Handeln har under senare år präglats av ett starkt lågprisfokus, där låga priser har varit en
viktig konkurrensfaktor för att attrahera konsumenter. Den starka lågpristrenden har drivits av
stordriftsfördelar, digitalisering och en ökad internationalisering. På motsvarande sätt har
informationstillgången via internet gjort att transparensen har ökat markant genom att
konsumenter idag kan jämföra priser och erbjudanden på ett sätt som tidigare inte varit
möjligt.
För att möta den allt mer tilltagande prisfokuseringen finns intresse från branschen att
vidareutveckla tjänste- och serviceutbudet i butiken. Vi ser idag att handeln i vissa avseenden
går i den riktningen, utvecklingen är dock bara i sin linda. Med utgångspunkt i detta är det
önskvärt att generera mer kunskap och förståelse för hur handeln kan utveckla tjänste- och
serviceutbudet. Att identifiera de ekonomiska incitamenten för butiken att utveckla ett större
tjänste- och serviceutbud är därför viktigt. Skillnader kan föreligga mellan både olika
delbranscher i handeln, liksom mellan olika geografiska upptagningsområden för handeln. Att
klarlägga förutsättningar, drivkrafter och möjligheter att utveckla tjänste- och serviceutbudet i
butiken är därför något som är av stort vikt för att utveckla butikens framtida roll i handeln.
Mer kunskap som kan bidra till ett ökat tjänste- och serviceutbud i butiken är därför något vi
vill stimulera.
Exempel på frågor: Hur kan ett ökat tjänstinnehåll bidra till en förbättrad ekonomisk
framgång för handelsföretagen – exempelvis högre omsättning, större lönsamhet, högre
produktivitet? Hur kan service- och tjänsteutbudet utvecklas i handeln och hur kan det
optimeras mellan olika delbranscher, storstad versus småstad med mera, beroende på
förutsättningar? Hur kan handeln utvidga serviceinnehållet i sitt erbjudande i kombination
med en större lågprisfokusering? Hur kan serviceutbud bidra till högre sysselsättning i
handeln?
Kompetensbehov i den framtida butiken
Handelns kompetensbehov styrs av handelsföretagens affärsmodeller och konsumenternas
efterfrågan. Handeln har under lång tid präglats av en utveckling där butikskedjor vuxit i
omfattning och där antalet fristående butiker reducerats. Butikskedjornas framgång kan i
flertalet fall tillskrivas den effektivitet och de stordriftsfördelar som kedjebildningen
möjliggjort. En konsekvens av detta är att hushållen kan lägga en allt större andel av sina
disponibla inkomster på tjänster och service, en utveckling som förväntas fortgå.
För att handeln ska fortsätta växa i samma takt som hushållens disponibla inkomster behöver
handeln utveckla tjänste- och serviceutbudet. Det kan ske på olika sätt men här antas butiken
och de anställda få en central roll. Det finns därför ett behov av att klarlägga handelns
framtida kompetensbehov med anledning av ett förväntat större tjänste- och serviceutbud i
butiken. För handeln är det viktigt att attrahera rätt kompetens och på sikt även att skapa goda
förutsättningar för fler karriärvägar, en utmaning och en möjlighet som ett ökat tjänste- och
serviceutbud medför. På motsvarande sätt är det av intresse att utveckla kunskap om hur
handeln kan finna synergier och dra lärdom av andra branscher kring det framtida
kompetensbehovet i butiken, kanske finns det här branschöverskridande samarbeten som kan
initieras. Mer kunskap om kompetensbehovet i den framtida butiken är därför något vi vill
stimulera.
4
Exempel på frågor: Hur kan ett ökat tjänste- och serviceutbud bidra till ett förändrat
kompetensbehov i handeln? Hur kan ett ökat tjänste- och serviceutbud i handeln bidra till
förbättrade karriärvägar i handeln? Hur kan handeln stimulera kompetens till branschen för att
tillmötesgå ett större tjänste- och serviceutbud i butiken? Hur kan branschöverskridande
samarbeten bidra till att tillmötesgå branschens framtida kompetensbehov?
Arbetsförhållanden i en framtida butiksmiljö
En utveckling där informationsteknologin och annan ny teknik, i kombination med ett ökande
tjänste- och serviceutbud i butiken, påverkar de anställdas vardag kan komma att förändra
arbetsförhållandena i butiken. För handeln är det viktigt att stödja en god arbetsmiljö under
dessa förhållanden. Det innefattar både hur de anställda ska använda ny teknik i butiken, det
vill säga i säljsituationer och i andra kundrelationer, men kan även innefatta butikens fysiska
utformning, det senare kan inkludera allt från tunga lyft i butik till utformning nya kassalinjer
i en framtida butik med mera.
Utvecklandet av kunskap om hur arbetsförhållandena i butiken förändras av ett ökat tjänsteoch serviceutbud inbegriper också en större förståelse för hur öppettider och bemanning kan
komma att påverkas på sikt. Med ett större tjänste- och serviceutbud kan kundströmmar
förflyttas och ske vid andra tidpunkter än vad som är fallet i dagens butiksmiljö. Att utveckla
kunskap om de anställdas arbetsförhållanden i en framtida butiksmiljö är viktigt då det stödjer
arbetet med att göra handeln mer attraktiv som arbetsplats, något som är avgörande för att
handeln ska kunna utvecklas och konkurrera om framtidens medarbetare. Mer kunskap som
kan stödja och utveckla goda arbetsförhållanden i en framtida butiksmiljö är därför något vi
vill stimulera.
Exempel på frågor: Hur påverkas den anställdes arbetsförhållanden av en mer tjänste- och
servicebaserad butiksmiljö och hur kan en utveckling av en god arbetsmiljö stödjas? Hur kan
företag och anställda koordinera sina intressen i det framväxande 24/7 samhället med
avseende på arbetstider och bemanning i en mer tjänste- och serviceorienterad miljö? Hur kan
handeln ta lärdom från andra branscher i förebyggande syfte för att utveckla arbetsmiljön med
ett större tjänste- och serviceutbud? Hur ska informationsteknologin utformas för att bidra till
goda arbetsförhållanden och eliminera de ”skadliga arbetsuppgifterna” i en mer tjänste- och
serviceorienterad miljö? Hur central är de anställdas arbetsmiljö för företagets ekonomiska
framgång i en tjänste- och serviceorienterad miljö?
Avslutningsvis, de utmaningar som finns inom ramen för ämnet ”Butiken – en marknadsplats
i förändring” är mycket mångfacetterade och begränsas inte till de exemplifieringar som
gjorts ovan. Vi vill således stimulera sökande att utveckla och fördjupa forskningsfrågor inom
ramen för det aktuella området.
2. Öppen kategori
Inom ramen för den öppna delen av utlysningen vill vi stimulera till ansökningar i ett brett
perspektiv. Handelsämnet är mycket omfattande och det finns därför flera intressanta
ämnesområden och forskningsfrågor som kan vara av stort intresse för handelsnäringen.
Vi ser därför gärna att sökande kan identifiera och konkretisera andra ämnesområden och
aktuella forskningsfrågor. Centralt är dock att projektets inriktning och kunskapsbidrag är till
nytta för branschens utveckling och välmående, både för företag och anställda, men även för
myndigheter, samhällsrepresentanter med flera, som ett led i att stärka handelsnäringens
konkurrenskraft.
5
Tidsplan
Utlysningen är öppen för ansökningar vid ett ansökningstillfälle.
Öppningsdatum: 2015-09-01
Sista ansökningsdag: 2015-11-27
Beslut om projektfinansiering planeras att tas under februari 2016. Tidigaste datum för
projektstart beräknas till 2016-06-01. Ansökan skickas in elektroniskt via ansökningsformulär
på Handelns Utvecklingsråds hemsida, www.hur.nu.
Utlysningens budget
Budgeten för utlysningen är upp till 12 miljoner kronor totalt över maximalt två år.
Projektkrav
Vilka kan söka
Disputerade forskare vid svenska universitet, högskolor och forskningsinstitut kan söka medel
för projekt i samband med denna utlysning. Projekten ska uppfylla de kriterier som gör att
ansökan får anses bidra med relevans för handeln som bransch.
Projektstorlek
Inom ramen för utlysningen beräknas fem till sju projekt kunna erhålla finansiering.
Projektmedel kan sökas för en period mellan ett och två år.
Vad ska ansökan innehålla
Ansökan ska innehålla en projektbeskrivning på max 10 sidor (A4 med 12 punkters text,
enkelt radavstånd) inklusive referenser och exklusive projektbudget. Ansökan ska även
innehålla en sammanfattning på max 1 sida, samt en meritförteckning på max 3 sidor
(inklusive publikationer) för projektledaren. Sidor överskridande angivna maxantal kommer
att strykas och ej bedömas.
Projektbeskrivningen ska innehålla:

Projekttitel

Introduktion med beskrivning av frågeställningen och relevant bakgrundsinformation

Projektets syfte och mål

Projektets förväntade effekter och nytta för handelsnäringen (företag och anställda)
och övriga intressenter

Projektplan innefattande metodbeskrivning, aktivitets- och tidsplan med tydliga
delmål. Aktivitetsplanen ska även omfatta information om hur framtagen kunskap ska
6
nyttogöras och kommuniceras till exempelvis företag, anställda, konsumenter,
samhället och andra intressenter.

Projektbudget (bifogas separat)

Kort beskrivning av vilka kompetenser (inklusive eventuella samarbetspartner) som
kommer att användas i projektet.

Referenser och tilltänkt referensgrupp till projektet
Bedömningskriterier
Vid utvärdering av projektansökningarna kommer följande kriterier utan rangordning att
tillämpas:

Vetenskaplig kvalitet
Projektets syfte och frågeställning. Projektets nyhetsvärde och förväntade bidrag till
forskningsfronten och/eller dess tillämpningsvärde, liksom teorier, modeller och
metoder som projektet grundar sig på.

Metod och genomförbarhet
Det är viktigt med tydlighet och stringens i beskrivningen av projektet vad gäller
problemställning och syfte, metodval, aktivitetsplan, tidsplan, kunskapsspridning och
kommunikation samt budget. Tids- och kostnadsplanerna granskas med avseende på
ekonomisk realism i relation till syfte, omfattning och förväntade effekter.

Relevans
Det inlämnade projektförslaget ska ligga i linje med utlysningens syfte och kunna
bidra till att åstadkomma avsedda effekter. Vid bedömning av projektförslagen
kommer relevansen för handelsbranschen att ha stor betydelse, liksom projektets
konkreta nytta för företag, anställda och konsumenter i handeln. Samverkan med
företag och de anställda i handeln (samt parternas organisationer) är också viktigt och
ses som ett stort mervärde i bedömningen, likaså ytterligare medfinansiering från
branschen.

Nyttiggörande och kommunikation
Detta omfattar bland annat planer och åtaganden för att sprida och nyttiggöra projektresultaten till samhällelig eller kommersiell nytta.

Kompetens i projektet
Projektledarens ledarerfarenheter och vetenskapliga kompetens bedöms. Likaså
projektledarens internationella erfarenheter och akademiska kontaktnät, samt dennes
förmåga att kommuniceras forskningsresultat till intressenter. Likaså bedöms övriga
medverkandes vetenskapliga kompetens och för forskningsprogrammet relevanta
erfarenheter.
Kriterierna återkommer också i uppföljningar, utvärderingar och effektanalyser.
7
Projekthantering
Inkomna ansökningar granskas och bedöms av ett vetenskapligt råd. Beslut om finansiering
fattas därefter Handelns Utvecklingsråd.
Rapportering, uppföljning och avslutning av projekt ska redovisas enligt fastlagda
anvisningar.
Möjlighet till medfinansiering
Medfinansiering till forskningsprojekt inom ramen för utlysningen är möjligt, och något som
vi ser positivt på, men är inget krav.
Kontaktperson:
Ytterligare information om utlysningen och ansökningsförfarandet lämnas av Handelns
Utvecklingsråds kontaktpersoner.
Vd:
Andreas Hedlund; telefon 010-471 85 46, e-post [email protected].
Informatör:
Jenny Dahlerus; telefon 010-471 86 29, e-post [email protected].
OBS! Handelns Utvecklingsråd förbehåller sig rätten att när som helst under utlysningsperioden och utan särskild information justera denna utlysningstext. Inga ändringar kommer
dock att göras under de två sista veckorna innan sista ansökningsdag.
8