1. No category

Alla dessa olika koster- vad är relevant?
Skillnader på önskekost och specialkost?
Utbildning för olika personalgrupper i skolan
som kommer i kontakt med det ätande barnet/ungdomen
Lena Ljungkrona-Falk
Leg. Dietist, Med.mag
Centrala Barnhälsovården, Skaraborg
[email protected]
Göteborg, 29 oktober 2015
Program och diskussionspunkter
• Vilka är de neuropsykiatriska diagnoserna och hur kan de påverka matval och matsituationer?
• Råder det särskilda behov och omständigheter för dessa barn och ungdomar?
• Vilken kunskap har vi idag vad gäller kosten och neuropsykiatriska diagnoser?
• Hur kan vi förhålla oss till specialkoster och önskekost? Var går gränsen? Hur lösa praktiskt?
• Behövs kanske specifika riktlinjer både nationellt och för respektive kommun?
Mat omfattar mycket……….
Universellt
Privat
Förutsättning för liv
Makt
Socialt privat sfär, vanor, samhörighet
Avstånd
Etik
Moral
vi ”supermammor” allihopa
Påverkar kroppen och själen Blir
när det kommer till maten??
Positivt
Negativt
Njutning
Rädsla
Lust
Belöning
Tröst
Tidsfördriv
Hur många har aldrig
tänkt på vad man äter?
Hur många har aldrig bantat
eller försökt äta nyttigare?
Giftigt
Tillsatser
Kontroll
Över/undervikt
....allt handlar inte bara om att
veta vad som är bra eller inte
Mat och hjärnan …..
Imorgon ska
jag börja!
Bara en liten bit…
Ät upp!
Bekvämlighet
Belöning
Jag är så trött…
Uttråkad
Jag borde inte..
Skam
Jag VILL ha!
Jag kan inte
hejda mig….!
Skuld
En bit till sen är
det bra…..
Källa: Perspektiv nr2/2010
Beroende eller ätstörning?
• Skilj på:
”Liking” = att tycka om Opioidsystemet
”Wanting” = starkt behov Dopaminsystemet 1
Forskning kring Binge eating visar att det inte bara är socker som överäts
utan kaffebröd, choklad, glass. Oftast en kombination av socker och fett.
1. Moore T. et al JAMA. Epub 20 okt 2014
Källa: Perspektiv nr2/2010 Inge Vindling, psykolog, klinisk dietist i Ry & Århus
Vi är programmerade att välja det som
ger mycket energi (kalorier) …...
Det finns i socker och fett och…..
• Är en bra affärsidé
• Är EN del av problematiken
Vi överäter av TRE skäl?
• TRÖST äter
• TRÖTT äter
• TRIST äter
Fler förslag?
….men VAD styr ATT barnet äter?
SMAK
Övriga sinnen
Kompetens
Förmågan att äta
Födan
Faktorer i omgivningen
APTIT
Motivation/
drift att äta
Sjukdom
Barnets egenskaper
Föräldrarna
Samspel
Referat från seminariet ”Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn” 10 okt 2010
Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm
Matkrångel eller ätstört beteende?
• Finns klara vetenskapliga belägg för att vissa barn har en ätstörning där det
inte är ”Matkrångel”.
• ”Matkrångel” är oftast mer en fråga om att stötta föräldrarna till
gränssättning, struktur, minska oro.
• Det är vanligare med ”matkrångel” i familjer med allergier*
*A. Mikkelsen: Children´s hypersensitivity to cow´s milk. 14-03-07
”Hon äter ingenting”
Kan betyda:
”Hon äter knappt någon frukost, lunch eller middag,
men är en norpare av rang:
06:10 En flaska välling
07:30 Slickar smöret av en smörgås
10:00 En miniflaska juice, några russin och smöret på ett kex
11:30 Två köttbullar och en flaska babydryck
15:00 Några ostkrokar från storasyster
17:30 Några pastaskruvar, ett par ärter
19:30 En flaska välling
Somnar därefter, mätt och belåten.
(Ex. lånat av dietist Sara Ask)
En ärftlig aspekt
• 5390 brittiska tvillingpar i åldern 8–11 år valdes ut och fick sina matvanor kartlagda.
• 78% av ”kinket” berodde enl studien på generna medan 22% förklaras av miljö och inlärning.
• Bilden är densamma för pojkar och flickor.
• Genernas roll olika stark beroende på livsmedelstyp:
Dessert: 20%
Grönsaker: 37%
Frukt: 51%
Proteinrik mat: 78%
(Ex. lånat av dietist Sara Ask)
”Till Matvägraren”
”Till Storätaren”
Smakutvecklingen
• De första 4 åren är de viktigaste för oss att lära sig olika smaker.
• Barn tycker om sånt det känner till.
• Den enda medfödda smaken är sött!
• Teorin kring detta är att söt smak sällan varit giftig medan de andra kan ha varit
potentiellt farliga/giftiga vilket varit viktigt för att kunna identifiera när vi själva
samlade in föda.
• De övriga måste vi lära oss. Smaker exponeras även under fosterstadiet. Foster
som exponerats för t ex vitlök uppskattade smaken av vitlök.
• Ny forsning visar också att tungan inte är så uppdelad längre i de olika
”smakdelarna” utan smakceller finns även bak i svalget och gommen.
Referat från seminariet ”Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn” 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm
De olika smakerna
SMAK
SÖTT
SURT
BESKT
Neutralt
Kan vara farligt
Kan vara giftigt
Proteiner och
aminosyror
Medfött
Inte medfödd
Inte medfödd
Inte medfödd
Inte medfödd
Behöver ej läras
Förhöjd
preferens från
4-6 mån till
övre tonåren
Lärs in under
förskoleåldern
Avsmak tidigt
men vissa lär
sig fortare
Studier mest
som djurförsök
Upplevelse Ofarligt
Ålder för
preferens
Förhöjd
preferens under
barndom - tonår
Övrigt
Kan lindra smärta
vid kolik
SALT
UMAMI
Preferens beror
troligtvis på
gener och miljö
Referat från seminariet ”Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn” 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm
Amning
• Smaker förs över via bröstmjölken och påverkar barnets preferens
för smaker.
• En råttstudie visade att ammande råttmammor som fick ”Junkfood” t ex hamburgare, chips, kakor, godis medförde att
råttungarna föredrog denna mat.
• Olika smaker verkar också finnas kvar olika länge i bröstmjölken.
• Troligtvis präglas vi mycket tidigt.
Referat från seminariet ”Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn” 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap,
Karolinska Institutet, Stockholm
Modersmjölksersättning
• Barn som får modersmjölksersättning exponeras inte för smaker
i samma utsträckning.
• Det kan ta längre tid för dessa barn att lära sig nya smaker, vilket kan vara bra för
föräldrarna att vara medvetna om.
• Vissa specialersättningar som har en väldigt besk smak pga de fria aminosyrorna
är lättare att introducera före 4 mån. ålder.
• Dessa barn föredrar inte beska smaker när smakportioner/prover ges men i
förskoleåldern äter de mer av beska livsmedel och kött (främst kyckling) än
andra barn.
Referat från seminariet ”Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn” 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent,
avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm
Utveckling och smakutveckling
• En del i smakutvecklingen är att utveckla mun- och oralmotoriken.
• Tuggrörelserna är viktiga för då frigörs mycket smaker.
• Kladd är viktigt och främjar grov- och finmotoriken.
• Barnets sociala utveckling börjar troligtvis redan i 4-5 mån. ålder men är svårt
att studera.
• Upplevelsen av det egna jaget sker med största sannolikhet runt 16 mån ålder
men en viss uppfattning om det verkar även finnas tidigare.
• Vid 2 års ålder är man mycket sin egen person.
Referat från seminariet ”Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn” 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent,
avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm
Neofobism
• Börjar oftast mellan 18 mån och 2 års ålder. Från att ha ätit allt möjligt vill barnet inte ha
någonting. Då är barnet självständigt och kan förse sig med saker, även ätbara.
• De förser sig då med sådant de känt till längst främst det söta. Ska vi få barn att prova något nytt i
denna ålder måste de pröva minst 5-10 gånger. ”Tittmat” räcker inte de måste erbjudas att
smaka. ”Smakbryggor” kan underlätta.
• Vid 3-4 års ålder behövs minst 10-15 gånger för att pröva ny smak och upp till 6 års ålder runt
20 gånger.
• Hypotesen är att man blir mer och mer självständig och kan (ska) hitta maten själv.
Det är då bäst överlevnad att hålla sig till det som är känt och ej giftigt!
Referat från seminariet ”Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn” 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent,
avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm
Smakbryggor
• Smakbryggor innebär att servera ett nytt livsmedel eller smak tillsammans med något annat som barnet redan känner
igen.
• Bröstmjölk är den naturliga smakbryggan och ersättningen kan användas som smakbrygga för de barn som ej kan
ammas.
• Kunskapen om smakbryggor kan användas om barnet ätit företrädesvis barnmat på burk (som har en speciell smak och
konsistens).
• För att få barnet prova familjens mat kan den serveras tillsammans med lite grand burkmat om barnet vant sig vid det.
• Ketchup är också en väldigt vanlig smakbrygga!
Vi använder alla våra sinnen
– syn, lukt, smak, känsel, hörsel när vi äter.
Referat från seminariet ”Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn” 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent,
avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm
Sensitiva perioder – smakfönster
• Konsistens
Före 9 mån. ålder bör barnet få något mer än puréer. En del barn äter väldigt fort vilket
ofta bidrar till sämre mättnad. Alltför lättuggad mat och att äta för snabbt hänger ihop
(vanligare vid övervikt/fetma).
• Smak
Studier har visat att de som får pröva olika smaker vid 4- 6 mån har ett bredare
smakregister även vid 7 års ålder än de som fick smakprover efter 6 månaders ålder
(Coulthard, Harris, Emerett, 2010).
De vanligaste smakproverna i Sverige är potatis, palsternacka och majs men
smakintroduktionen ser olika ut i olika länder och utgår i princip från beprövad erfarenhet
och matkultur. Spädbarn behöver hjälp med att kunna reglera olika känslor såsom hunger,
sömn och vakenhet.
Bröstet skall vara ett övergångsobjekt ej huvudobjekt eller vara ”allt”.
Referat från seminariet ”Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn” 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm
SAPERE-metoden
• Från början gick Saperemetoden ut på att pedagogiskt lära skolbarn i 10–12-årsåldern att förstå
hur människans sinnen samverkar till upplevelsen av omgivningen, dels att vara nyfikna och pröva
olika smakupplevelser vid skolmåltiderna och inte vara rädda för något nytt.
• Samtidigt skulle detta vara en inspiration för dem som komponerar och tillagar skolmaten.
Metoden innebär praktiska övningar som syftar till att:
• Sensorisk träning i att uppleva mat
• Lära känna sina sinnen och sin smak
• Träna sig i att uttrycka en upplevelse verbalt
• Skapa en medveten konsument
• Våga pröva nya produkter
• Öka variationen av det som äts
(Jacques Puisais upphovsman, 1972) Livsmedelsverket:
”Ätstörningar” (ej samma som anorexi)
• Tidigt svåra ätstörningar verkar finnas i en överrepresentation hos de som har
anorexi.
• Svårt att avgöra om det är miljömässigt eller psykologisk strategi eller ärftlig.
• Sjukdom påverkar också smakutvecklingen.
• Att utveckla smaksinnet hos ett barn som fått sondmat tar t ex väldigt lång tid.
Referat från seminariet ”Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn” 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm
Barnets egenskaper
• Temperament är en av de biologiskt starkaste ärftligheterna (ca 60%).
• Intelligens är till 80% ärftligt men även miljön påverkar.
• Forskning kring temperament och barn är stor och enligt dessa är:
• 10% att betrakta som svårhanterliga (difficult)
• 10 % är lätthanterliga (easy), resten är en blandning.
• Barn med mer svårhanterligt temperamentet har svårare prova nya smaker. De vill oftare ha
något som påminner om bröstmjölk både till smak, konsistens och temperatur.
Bröstmjölk – välling – pasta (men ej för olika sorter!) är en vanlig smakutveckling hos dessa.
• De svårhanterliga har också lättare att fastna i det söta och därför är pasta med ketchup en
vanlig kombination.
Referat från seminariet ”Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn” 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm
Barnets egenskaper
• En del barn är mer hypersensitiva och det gäller både smak och temperament. Det tar ofta längre
tid att prova nytt. Målet med dem kan vara att äta andra former av pasta, t ex spagetti istället för
makaroner. De hypersensitiva kan påverkas av andra barn.
• Slow to warm up är en annan egenskap på barnets temperament sk hyposensitiva. De behöver
ofta triggas med mycket smak för att de ska tycka det är intressant.
Referat från seminariet ”Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn” 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm
Samspel
• Amning är av naturliga skäl mycket mamma – barn.
• Smakprover medför att andra kommer in.
• Barn imiterar sina föräldrar eller andra barn. Ofta mindre matkrångel på dagis eller i skolan.
• Det är viktigt att ge smakprover i samband med familjens måltider. Vid matkrångel är en
viktig fråga om man äter tillsammans.
• Hälften av alla föräldrar äter inte med sina barn. Det medför att barnen tappar intresset och
lusten att äta.
Min egen reflektion:
• Vad blir efterverkningarna av alla dessa dieter som föräldrarna testar idag? 5:2, 16:8, LCHF,
Måltidsersättningar mm……..??
Referat från seminariet ”Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn” 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm
Kultur och ideal
• Vad som upplevs eller betraktas som ”trösmat” ser olika ut i olika kulturer.
• Att reglera hunger och mättnad är inte helt självklart idag när något ätbart exponeras hela tiden?
• Den vuxne behöver styra barnet mot en viss reglering men förhållningssättet; föräldrarna serverar och barnet
reglerar gäller än.
• Studie av Leann Birch fick föräldrar- och förskolepersonal fylla i vem som bestämde vad och när barnet skulle
äta. Barnen fick sedan äta.
• De barn som sa att de var mätta fick gå in i ett rum fyllt med godis, läsk etc. Två grupper föll ut; de barn som åt
mycket godis, läsk etc och de som sa att de inte ville ha.
• Dessa grupper jämfördes med BMI och med vilka barn som föräldrar och förskolepersonal hade uppgett
bestämde vad barnet skulle äta.
• De barn som andra bestämde åt hade också högre BMI och svårare att reglera sin egen hunger och mättnad.
Referat från seminariet ”Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn” 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm
Referenser
Coulthard H, Harris G, Emerett P. Long-term consequences of early
fruit and vegetable feeding practices in United Kingdom. Public Health Nutr 2010 Jun 8:1-8. [Epub ahead of print]
Cooke LJ, Wardle J, Gibson EL, Sapochnik M, Sheiham A, Lawson M.
Demographic, familial, and trait predictors of fruit and vegetable consumption by pre-school children. Public Health Nutr 2004 Apr;7(2):295-302.
Beauchamp GK, Cowart BJ, Mennella JA, Marsh RR. Infant salt taste:
developmental, methodological and contextual factors. Dev Psychobiol 1994, 27, 353-365.
Lindberg, L. (2007). The transition to solid feeding during infancy –
why bother? In L.V. Carter (ed.). Child Nutrition Research Advances. New York: Nova Publishers, pp. 203-217.
Schwartz C, Issanchou S, Nicklaus S. Developmental changes in the
acceptance of the five basic tastes in the first year of life. British J Nutr 2009, 102, 1375-1385.
(Den senare studien var delfinansierad av Nestlé).
Referat från seminariet ”Matkrångel, smak- och smakutveckling hos små barn” 10 okt 2010 Lene Lindberg, psykolog, docent, avd för folhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm
Selektivt ätande – ”matfobi”
• Inte ”vanligt matkrångel”
• Dessa personer har ofta andra svårigheter/fobier (ej alltid)
• Kan exempelvis ha ”vita/blåa/röda/gröna perioder
• Vissa specialistkliniker finns (L. Birch)
• Bästa tiden att förändra är i tidiga tonåren då de ofta vill bli ”normala”
http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/problem_med_mat_och_atande/
Mat som ofta fungerar vid selektivt ätande
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Rent kött (nöt, skinka, kyckling) gärna lite torr och hårdstekt
Hamburgare
Taco
Kebab
Pizza
Panerad frasig yta typ nuggets, sprödbakad fisk, snitsel
”Rena maträtter” inte kladdig/geggig mat eller grytor
Pasta
Ris
Grönsaker går oftast helt bort, både i grytor och enskilt serverade
Ensidigt??
Tänk Matcirkeln
Energi eller näring – Vad är viktigast?
• ENERGI – alltid viktigast
• Både undervikt- och övervikt är vanligt
• Näring är också viktigt – men tänk …..?
• Tänk också……..hur har vi överlevt genom årtusendena!
• Vitamin- och mineralbrister kan ofta rättas till med tabletter
• Vi kan inte tvinga någon – vi måste individualisera!
Antioxidanter
är ju farligt!!
ENERGI = bränsle
Mäts i kalorier (eller kilojoule)
ENERGI får vi från maten
ENERGIBEHOVET
Viloomsättning
* Hjärta
* Andning
* Matsmältning
Muskelarbete
* Arbete
* Fysisk aktivitet
Viloomsättning/ Basalmetabolism=
Ca 2/3 av energiförbrukningen.
Andning, Jontransport över cellmembran,
Nervsystemets aktiviteter, Upprätthållande av
kroppstemperatur, Cirkulation mm
Det är lätt att gå upp i vikt idag…..
Cirka 350 kcal
Cirka 350 kcal
Hur uppstår övervikt ?
Lite fakta:
• 5-10 kg vikt på 1 år = 100-200 kcal/dag
(gäller vuxna)
• 1 smörgås m pålägg = 150 kcal
• 1 hekto godis (~7 kr) = 400 ”
•3 ”
” (~20”) = 1200 ”
• 3 dl läsk
= 120 ”
• 3 dl juice
= 170 ”
• 1 korv m bröd
= 250 ”
• ½ port extra
= 250
Gör vi skillnad på Matglada
barn och Matglada vuxna?
Malnutritionssjukdomar
Selektivt ätande
KAN ge
undernäring
(undernäring)
Marasm
Kwashiorkor
PEM = protein- och energi malnutrition är en kombination
av dessa och är den vanligaste formen av malnutrition.
Ses framförallt vid kronisk sjukdom.
Födoämnesreaktioner
Toxisk
Immunologisk
(allergi)
Icke immunologisk
(intolerans)
IgE
Icke IgE
Enzymatisk
Farmakologisk
Okänd
(ex anafylaxi
mot nötter)
(ex eksem
av nickel)
(ex
laktosintolerans)
(ex migrän av
histamin i ost)
(ex urtikaria
av tillsatser)
Specialkost vid ADHD?
• Forskning kring strikt eliminationskost och ADHD (främst ett Holländskt forskarlag)
LM Pelsser et al. Effects of a restricted elimination diet on the behaviour of children with attention-deficit hyperactivity disorder (INCA study): a
randomised controlled trial. Lancet. 2011 Feb 5;377(9764):494-503
De förespråkar en ”Ren kost/Lågallergen kost”:
Kött, ris, grönsaker, päron (?) vatten i 5 veckor.
Efter 5 veckor minskade ”trotssyndrom”. Därefter introduktion ett livsmedel i taget
• Ännu inget tydligt vetenskapligt belägg för att någon specifik specialkost
påverkar mer än fiskolja (m DHA) och färgämnen.
Nonpharmacological interventions for ADHD: systematic review and meta-analyses of randomized controlled trials of dietary and psychological
treatments. Am J Psychiatry. 2013 Mar 1;170(3):275-89
•
•
•
•
Olika grupperingar och föreningar finns kring detta område, Ex:
Bloggar
Olika familjeforum
KMR www.kmr.nu (grundad av scientologkyrkan)
http://www.adhdresearchcentre.nl/english/
http://www.barnmedautism.se/bocker/faktabocker/karnfrisk-bok/
Bra hemsidor där man även kan hitta tips kring maten
• www.sjalvhjalppavagen.se
• www.spsm.se
• www.attention-riks.se
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kopplat till mat
• ADHD:
http://www.sjalvhjalppavagen.se/template01.asp?level=4&sorting=3&sitekey={D8DB1884-C14B-4057-8721-D45BD3DAFD23}&pagekey={C87BC11F-B16B-4B57-AB27-C99A73F258A7}
• Autism:
http://www.sjalvhjalppavagen.se/template01.asp?level=4&sorting=3&sitekey={D8DB1884-C14B-4057-8721-D45BD3DAFD23}&pagekey={4910DAE5-7FF9-4174-A1E1-4F6D863B15C4}
• Tvångssyndrom:
• Asperger:
• Bipolär:
http://www.sjalvhjalppavagen.se/template01.asp?level=2&sorting=6&sitekey={D8DB1884-C14B-4057-8721-D45BD3DAFD23}&pagekey={79829260-D88E-4BB9-A180-7621D01CFA5E}
http://www.sjalvhjalppavagen.se/template01.asp?level=4&sorting=3&sitekey={D8DB1884-C14B-4057-8721-D45BD3DAFD23}&pagekey={F4EE0908-83C6-471B-8E2C-8DF61EBDA395}
http://www.sjalvhjalppavagen.se/template01.asp?level=4&sorting=3&sitekey={D8DB1884-C14B-4057-8721-D45BD3DAFD23}&pagekey={363A563A-0B35-452C-BEC8-46F4A988C64A}
Källa: www.sjalvhjalppavagen.se
Specialkost vid ADHD?
Många som får medicinsk
behandling tappar aptiten
= energiberikad kost
• Forskning pågår och det finns nog fog för ”något” men vad?
• Koppling finns mellan autoimmuna sjukdomar och psykisk sjukdom.
• ”Hygienhypotesen” = immunförsvaret har för lite att göra.
• Viktigt dock att komma ihåg att barn med ADHD kan ha överkänsligheter
precis som alla andra.
• Icke IgG-förmedlad allergi syns inte på prover.
• Låggradig histaminfrisättning påverkar??
”Tål inte mjölk”
• Laktosintolerans – sällan före 5 års ålder
• Debuterar ofta i 13-16 års ålder
• Reaktionerna på laktosintolerans kommer enbart från mag-tarmkanalen
•
•
•
•
•
Reaktion på komjölksprotein är vanligast före 5 år och bör beaktas även senare
50 % av denna överkänslighet är icke IgE
Många olika symtom
När barnet ammas måste mamman äta komjölksproteinfritt
Nödvändigt med dietistkontakt – personlig eller via Mjölkallergiskola (olika orter i VGR)
Förstoppning och/eller diarré
• Förekommer ibland samtidigt
• Kan ha olika grundorsaker
•
•
•
•
•
för lite eller för mkt fibrer eller vätska
IBS/Colon irritable
Komjölksallergi
Celiaki
Stress
• Koppling till enures
• Hormonella sjukdomar (ovanligt)
• Andra orsaker?
Exempel på två dagsmenyer med olika mycket fibrer
Enbart fullkornsprodukter:
Havregrynsgröt m mjölk, fullkornsbröd med
margarin och leverpastej
Inga fullkornsprodukter:
Mannagrynsgröt m mjölk,
tekaka med margarin och leverpastej
En bit banan
En bit banan
Fullkornspasta med korvgryta
sallad med tomat och gurka
Vit pasta med korvgryta
sallad med tomat och gurka
Filmjölk med flingor typ cornflakes
Filmjölk med fullkornsflingor
Potatis, fiskbullar, gröna ärter
Potatis, fiskbullar, gröna ärter
Tekaka med margarin och ost
Fullkornsbröd med margarin och ost
Sammanlagt för mycket fibrer !
Sammanlagt för lite fibrer!
Laktosintolerans = enzymbrist
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Laktos = mjölksocker
Glukos
Galaktos
Laktas är ett enzym
Ovanligt hos små barn
Mängdberoende, tål ofta små mängder
Livslångt ?
Skadar ej tarmen, ger enbart symtom
Är enormt överdiagnostiserat idag pga massiv reklam!!
Sverige är ett av de länder i världen som bäst tål mjölk i vuxen ålder.
Blandas ihop med mjölkallergi och IBS-besvär??
Hur kan vi förhålla oss till specialkoster och önskekost? Var går gränsen?
Jag tycker gränsen går
när den vuxne väljer
en kosthållning av
egna hälsoskäl och
kräver att barnet skall
äta den också.
Jag tycker man skall
utgå från barnets
behov.
Lena Ljungkrona-Falk
Vad ÄR specialkost – önskekost?
” SJUKDOM/MATPROBLEM”
Exempel:
SPECIALKOST
ÖNSKEKOST
Diabetes
Relativt lång tradition och kunskap
Alla personer med dessa
Celiaki
men ny kunskap kommer också……
sjukdomar kan ha speciella
Metabola sjukdomar
VI LÄR OSS!
önskemål också ……….
Allergier
Ifrågasätts sällan men okunskap finns.
Kan vara allt från måttliga till svåra.
” SJUKDOM/MATPROBLEM”
Exempel som inte används:
Gallkost
Ej äpple, lök, fett, ägg mm
Röntgenkost
Flytande kost utan fibrer
”Ulcus-kost” (Magsår)
Kokt mat, inga/lite kryddor mm
Vad ÄR specialkost – önskekost?
” SJUKDOM/MATPROBLEM”
Exempel:
SPECIALKOST
ÖNSKEKOST
Diabetes
Relativt lång tradition och kunskap
Alla personer med dessa
men ny kunskap kommer också……
sjukdomar kan ha speciella
VI LÄR OSS!
önskemål också ……….
Celiaki
Metabola sjukdomar
Allergier
Ifrågasätts sällan men okunskap finns.
Kan vara allt från måttliga till svår.
Religion/kultur
Lång tradition. Vi respekterar och vill
själva bli respekterade i vad som är OK.
Selektivt ätande
Ny kunskap att det inte är ”bara
matkrångel”. Mycket är individbaserat.
Uppfattas fortfarande mycket som
önskekost?
Neuropsykiatriska diagnoser
Ny kunskap och forskning. Specialkost är
på gång som behandling?
Uppfattas fortfarande mycket som
önskekost?
Föräldrars önskemål
?
Kan vara en önskekost
Vilka hänsyn/kriterier skall tas?
Vad står i råden?
Sid 22-23
Vilken process kring
specialkost finns på
min skola?
Mjölkfri kost – hur förenkla?
• Kom ihåg: Mjölkproteinfritt är ALLTID laktosfritt!!
• Är det möjligt att slå ihop komjölksproteinfri och laktosfri kost i större utsträckning?
• Var finns farhågorna?
• Var kan det uppstå problem?
• Göra upp nya riktlinjer inom Kostenheten och Elevhälsan?
• Andra förslag eller lösningar?
Specialkost vid ADHD?
• Visst underlag finns för att mjölk- och gluten/vetefri kost kan lindra
symtomen.
• Är det möjligt att slå ihop dessa?
• Var ligger de största farhågorna och problemen:
• För Kostenheterna?
• För Elevhälsan?
Gluten- och eller spannmålsfritt?
• Är det möjligt att genomföra rent praktiskt?
• En idé är att när specialkost beställs via läkarintyg,
skolhälsovård eller föräldrar och de beställer:
• Glutenfritt
• Spannmålsfritt
• Mjölkproteinfritt
• Laktosfritt
Så blir det:
• Gluten- och vetefri
specialkost?
• Mjölkproteinfri- och
laktosfri specialkost?
Specialkoster – vad erbjuda?
• INTYG? ……..men finns kunskapen hos den som skriver intyget?
• Sammanställa en ”meny” med specialkoster?
• Mjölkfri kost (= mjölkproteinfritt och laktosfritt)
• Spannmålsfri kost (= gluten- och spannmålsfri)
• Selektivt ätande (= kostenhetens egen ”grundmatsedel”)
• Vilka andra specialkoster finns idag?
• Kan andra specialkoster slås ihop?
• Det kommer alltid finnas personer med väldigt särskilda behov där
ovanstående inte hjälper = Önskekost
Så vad är relevant av alla dessa olika koster?
Det finns underlag för att kosten påverkar neuropsykiatriska sjukdomar:
•
•
•
•
Selektivt ätande ÄR vanligt
Ökat intag av fettsyror (EPA och DHA) KAN minska symtomen
Socker påverkar belöningscentrum (dopaminsignalerna)
Överkänslighet mot mjölkprotein, vete/sädesslag eller gluten och andra livsmedel
KAN finnas hos dessa barn precis som hos andra (histaminfrisättning)
• UTREDNING är A och O – men bristande kunskap och resurser finns
• Kostenheterna och Elevhälsan bör samarbeta lokalt kring riktlinjer och
skapa enhetliga specialkoster med SLV:s ”Bra mat i skolan” som grund.
TACK för mig!
……..Ni gör ett
fantastiskt jobb!
Lena
[email protected]
Tel: 070-226 57 26
……..och Lycka till i ert
viktiga arbete!