1. No category

Innehållsanalys och
diskursanalys
9.4.2015
Mikael Nygård, ÅA
Vad är det centrala i fråga om dessa
metoder?
 Följer en humanvetenskaplig, inte positivistisk eller
empiristisk, tradition (innehållsanalys) samt en mer
kritisk tradition i fallet med diskursanalys
 Bygger på texter – deras innehåll, mening och makt
 Bergström & Boréus (2000, s. 16): texter , och språket,
har två huvudfunktioner: en innebördsfunktion (den
uttrycker något) och en interpersonell funktion
(den används för att påverka någon eller något)
Innehållsanalys
 Metod för analys av innehållet i olika typer av texter, t.ex.
brev, protokoll, böcker etc.
 Handlar oftast om att kartlägga och tolka budskap, avsikter
eller meningsstrukturer skriftliga källor
 Kan i grovt indelas i två huvudtyper:
 Kvantitativ innehållsanalys
 Kvalitativ innehållsanalys
Kvantitativ innehållsanalys
 Man kvantifierar (”räknar”) förekomsten av olika enheter
eller teman i skriftliga källor, t.ex. att mäta omfattning
enligt vilken olika valprogram använder begrepp som
”frihet”, ”demokrati” eller ”rättvisa”
 Bygger på antagandet att mängden eller förekomsten av en
viss egenskap i texten säger något om ”styrkan” i budskapet
 Resultaten kan presenteras i frekvenstabeller, procenttal,
figurer eller med hjälp av olika icke-parametriska
karakteristikor (t.ex. Spearman’s Rs)
Kvalitativ innehållsanalys
 Tolkning av innehållet i texter eller andra verbala uttryck
genom systematisk kategorisering av teman och mönster
 Subjektiv och holistiskt tolkning av textens delar, helhet och
dess kontext
 Beaktar både det manifesta och det latenta innehållet
 Bygger på subjektiv tolkningen samtidigt som man
tillämpar strikta regler för hur kodningen av texten
Skillnaden mellan kvantitativ och
kvalitativ innehållsanalys?
 Krippendorff (2004, s. 87) gör ingen större åtskillnad
mellan kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. I bägge
fallen använder man ett (på förhand) bestämt system för
kodning och följer liknande regler för validitet och
reliabilitet.
 Tolkning och mätning går oftast hand i hand (”Ingen
mätning utan tolkning, ingen tolkning utan bedömning av
förekomst”)
 Den kvalitativa innehållsanalysen lutar dock mer åt
hermeneutiken, dvs. sätter större vikt vid den subjektiva
förståelsen av texten (del, helhet och kontext)
Närliggande metoder
 Innehållsanalys har mycket gemensamt med:
 diskursanalys (finns många olika varianter av denna)
 Idéanalys
 etnometodologi (samtalsanalys)
 lingvistisk analys (psykolingvistik, sociolingvistik)
 Grounded Theory
 argumentations- och retorikanalys
 Qualitative Comparative Analysis (utvecklad av C. Ragin)
 meta-analys (dvs. forskning om forskning)
Centrala begrepp
 Manifest innehåll: det synliga, explicita innehållet
 Latent innehåll: det underförstådda, implicita, innehållet
 Analysenhet (unit of analysis): den enhet man vill uttala sig
om, t.ex. personer, ett program, ett land, en artikel m.m.
 Meningsenhet (meaning unit, content unit, coding unit):
den del av text som man väljer att analysera/koda, t.ex. ord,
meningar, textstycken eller hela artiklar.
 Kod: den egenskap/etikett som ges en viss meningsenhet
 Kategori: ett kluster av koder som till sitt innehåll liknar
varandra. Kategorierna är ska vara internt sett homogena och
externt sett heterogena samt bör helst vara varandra
uteslutande och uttömmande (inte alltid möjligt)
Centrala begrepp, forts.
 Kondensering: den process varigenom meningsenheter
sammanfattas/komprimeras
 Abstrahering: den process varigenom den kondenserade
texten abstraheras, dvs. beskrivs och tolkas på en högre
abstraktionsnivå (t.ex. i förhållande till en teori)
 Tema: större meningshelheter som tillsammans bildar en
”röd tråd” genom texten och som kan bestå av flera kategorier
(samt subkategorier)
Olika ansatser inom den kvalitativa
innehållsanalysen
 Hsieh and Shannon (2005) skiljer mellan tre huvudsakliga
sätt på vilka man kan gå tillväga när man jobbar med QCA:
1. Konventionell (induktiv) ansats: texten tillåts ”tala
fritt” och generera teman och kategorier som beskriver
innehållet
2. Styrd (deduktiv) ansats: texten tolkas utifrån ett på
förhand bestämt (teoretiskt) kodningsschema
3. Summerande ansats : kartläggning av
ordanvändning för att få en överblick texten
1) Konventionell (induktiv) ansats
 Forskaren undviker att använda förbestämda (teoristyrda)




kategorier, istället låter hon teman och kategorier utkristallisera
sig från datamaterialet genom närläsning och analys
Först görs ett antal närläsningar för att få överblick, sedan ges de
delar av texten som uttrycker identifierbara tankar, idéer eller
ställningstaganden en viss kod.
Dessa koder tolkas och organiseras därefter i kategorier
För att göra analysen transparent bör dessa kategorier och de
koder som användes beskrivas i efterhand
I resultatdelen analyseras och presenteras sedan dessa kategorier
tillsammans med textexempel (citat). Därtill görs koppling till
teori och tidigare forskning.
2) Styrd (deduktiv) ansats
 Teori och tidigare forskning ligger här till grund för de
förbestämda kategorier och koder varmed analysen görs
(kodningsschema och –anvisningar görs på förhand)
 Efter att ha testat kodningsinstrumentet görs en inläsning, sedan
kodas alla de passager där koderna/kategorierna förekommer.
Sådana passager som inte kan kodas utifrån schemat registreras
och analyseras sedan skilt
 Kategoriseringen analyseras och presenteras sedan tillsammans
med textutdrag (citat) för att stärka tillförlitligheten. Man kan
även presentera resultaten kvantitativ t.ex. i form av
frekvenstabeller (%)
3) Summerande ansats
 Identifiering och kvantifiering av ord/innehåll i syfte att förstå
hur den innehållsmässiga strukturen i en text ser ut (det
manifesta innehållet)
 Går till så att man mäter förekomsten av vissa ord för hand eller
med hjälp av dator för att kunna urskilja mönster i
datamaterialet . Det är dock svårt att göra några slutsatser om
textens mening på basis av detta.
 Dessa mönster kan dock tolkas närmare utifrån kontexten
(latenta innehållet) och utifrån andra faktorer, t.ex. vem som sagt
vad, hur olika textuella skillnader sammanhänger med faktorer i
omgivningen etc.
Exempel på meningsenhet, kondensering
och kod (Graneheim & Lundman, 2004)
Exempel på tema, kategorier och koder
(Graneheim & Lundman, 2004)
Hur bedöma kvaliteten i analysen?
 Trovärdighet (credibility): hur trovärdiga är resultaten
och hur bra beskriver de textens budskap?
 Transparens (transparency): hur genomskinliga och
replikerbara är sättet på vilket resultaten fötts?
 Pålitlighet/stabilitet (dependability): hur pålitliga är
resultaten?
 Överförbarhet (transferability): kan resultaten överföras
till/jämföras med andra sammanhang eller grupper?
Diskursanalys
 Utgör både en teori och en metod för textanalys
 Bygger på ett postmodernt förhållningssätt till både språk
och kunskap
 Tanken bakom vanlig innehållsanalys är att våra
föreställningar har en direkt kontakt till och avspeglar
verkligheten runt om oss
 Diskursanalysen utgår istället från att det är via språket
som våra föreställningar om verkligheten skapas, dvs.
språket återger inte bara verkligheten utan bidrar till att
forma den
Begreppet diskurs
 På ett vardagligt plan avser diskurs (lat. discursus) närmast
ett vardagligt tal eller samtal
 Inom diskursanalysen ges dock begreppet en djupare
innebörd. Enligt Jørgensen &Phillips (1999) avser diskurs
”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller en del
av världen) på”
 Diskursanalysen är mångvetenskaplig till sin karaktär,
vilket gör att diskursbegreppet ges lite olika betydelse inom
olika discipliner
Olika tolkningar av diskursbegreppet
 Foucault: ”hela den praktik som frambringar en viss typ av
yttranden”
 Van Dijk: ”diskurs är tal och text i kontext”
 Fairclough & Wodak: ”the use of language i speech and
writing – as a form of ’social practice’. Describing discourse
as a social practice implies a dialectical relationship
between a particular discursive event and the situation,
institution and social structure that frame it: the discursive
event is shaped by them, but it also shapes them”
Diskursanalysens utgångspunkter
 Diskurser förenar kommunikativa handlingar med sociala
verkligheten, dvs. vår förståelse av världen formas genom
språkliga handlingar
 Diskurser är inte självklara utan innehåller regelsystem för
vad som kan sägas och av vem (utestängningsmekanismer)
 Språk är makt, dvs. den som kan påverka språkets
betydelser, kan också påverka människornas världsbilder
 Det centrala i diskursanalysen blir därför att
”dekonstruera” dessa processer och att även avslöja
maktstrukturer som påverkar hur vi talar och tänker
Vad är diskursanalys?
 Egentligen är diskursanalys ingen ny analysteknik i sig,
utan snarare ett nytt perspektiv
 Rent allmänt är syftet att analysera hur texter eller samtal
formar synen på verkligheten och medverkar till att
skapa/upprätthålla en viss social ordning, t.ex. hur skapas
normativa föreställningar om arbetslösa i olika politiska
diskurser?
 Liknar på många sätt innehållsanalys, men sätter större vikt
vid kommunikationens handlingsaspekt (dvs. vad gör man
när man säger något?)
Diskursanalytiska huvudriktningar

Enligt Bergström och Boréus (2000) kan man
urskilja fyra huvudtyper av diskursanalys:
a)
b)
c)
d)
Diskurspsykologi (t.ex. Potter & Wetherell)
Kontextuell diskursanalys (Foucault)
Antagonistisk diskursanalys (Laclau & Mouffe)
Kritisk diskursanalys (Fairclough & Wodak)
Diskurspsykologisk analys
 Fokuserar främst på vardagliga samtal (kommunikation)
och den effekt dessa har på skapandet av olika identiteter,
roller, betydelser och maktförhållanden (t.ex. Potter &
Wetherell, Goffman, Shotter, Sacks m.fl.)
 Vanligen studeras dessa kommunikativa processer inom ett
visst institutionellt perspektiv, t.ex. de diskurser som förs
inom ämbetsverk, skolor, arbetskraftsbyråer m.m.
 Den grundläggande teorin kommer främst från psykologi,
socialpsykologi och etnometodologi
Kontextuell diskursanalys
 Bygger i huvudsak på Michel Foucaults idéer
 En bred ansats som fokuserar på de gemensamma
regelsystem (diskurser) som legitimerar vissa kunskaper
och vissa aktörers anspråk
 Diskurser innehåller olika ”försanthållanden” som styr
synen på världen och som samtidigt kontrollerar
människor
 Centrala begrepp:
 Utestängningsmekanismer (vad styr diskursen, vad utelämnas?)
 Subjektspositioner (hur styrs enskilda aktörer av diskurserna?)
 Intradiskursivitet och interdiskursivitet (hur förändras diskurser?)
 Externt bestämda beroendeförhållanden (kontexten påverkar diskursens
ramar, t.ex. ekonomiska förhållanden)
Antagonistisk diskursanalys
 Anglosaxisk tradition (Laclau & Mouffe) med inslag av
språkfilosofi, pragmatism och marxism
 Ser diskurser som ”krig” som handlar om
meningsskapande på en språklig nivå
 Studerar de associationskedjor (system av distinktioner och
identitetskonstruktioner) och de språkliga element (noder)
dessa bygger på
 Centrala begrepp:
 Antagonism (olika tolkningar i konflikt med varandra)
 Ekvivalenskedjor och noder (system av distinktioner och identiteter)
 Artikulering (diskurser kopplade till sociala strukturen)
 Subjektspositioner och identitet
 Hegemonisk diskurs (diskurser som inte ifrågasätts)
Kritisk diskursanalys
 Diskursanalytisk metod som utvecklats av Norman




Fairclough och Ruth Wodak
Förening av textanalys och social analys
CDA är kritisk forskning – strävar efter att avslöja dolda
maktstrukturer och att emancipera de som undertrycks
Använder sig av ett tredimensionellt diskursbegrepp (text,
diskursiv praktik och social praktik)
Intresserar sig speciellt för diskursiv förändring
(interdiskursivitet) samt diskursernas ideologiska funktion
(dvs. vilka maktförhållanden de försöker upprätthålla och
legitimera)
Förhållandet mellan olika diskursanalytiska
inriktningar
Vardagsdiskurser
Diskurspsykologi
Kritisk
diskursanalys
Verkligheten
är konsensus
Verkligheten
är konflikt
Kontextuell
diskursanalys
Antagonistisk
diskursanalys
Abstrakta diskurser
Sammanfattning
 Innehållsanalyser och diskursanalyser är vanliga och
användbara metoder inom samhällsvetenskapen
 Bägge baserar sig på texter, men innehållsanalysen
fokuserar mer på innebördsaspekten medan
diskursanalysen fokuserar mer på den interpersonella
aspekten