1. No category

Idrott utan heder
En stor grupp unga tjejer i Sverige undviker skolans idrottslektioner och
vågar inte heller närma sig en idrottsförening. Organisationen Tris arbetar
för att tjejer som lever med hedersnormer ska bli mer fysiskt aktiva och
på sikt hitta en väg till idrotten.
TEXT Johan Pihlblad
bland män, även när hon i­drottar och blir
svettig. På gymnastiklektionerna i ­skolan
var allt tyg i vägen och ­situationen kändes
jobbig, obekväm och otrygg. ­Läraren var
alltid en man och ­klassen var sällan upp­
delad mellan tjejer och ­killar. Samira valde
ofta att inte vara med. S
­ imningen undvek
hon helt och hållet trots risken för ofull­
ständiga betyg.
– Jag stod ofta bredvid med läraren och
tittade på. Han sa att det är du som bestäm­
mer, men om du inte är med får du F-betyg.
FOTO Johan Pihlblad
Samira är 20 år. Snart är hon är färdig
undersköterska. Inom några år när hon
­
jobbat ett tag vill hon läsa vidare till sjuk­
sköterska på universitetet. Samira är klädd
i turkosblå sjal som täcker håret. När hon
kom till Sverige från Sudan för fem år s­ edan
hade hon till skillnad från sina ­bröder ald­
rig ägnat sig åt idrott och hon kunde inte
simma. Detsamma gällde ­hennes syster.
I Samiras familj följer de traditionerna
från hemlandet. Enligt dem måste hon bära
lång täckande klädsel och sjal när hon är
Kadidja Andersson, t.h., är elitspelare i Uppsalaklubben Sallén och sköter Tris basketträningar.
12
R EC E P T F Ö R R Ö R E L S E 10 BERÄT TEL SER MED HÖG PUL S
Jag märkte att det var många som var väldigt trötta, hungriga och
hade ont i huvudet.
UNDERNÄRDA OCH ÖVERVIKTIGA
Det här är en berättelse som Sevana Berg­
ström mycket väl känner igen i sitt arbete i
Tris – Tjejers rätt i samhället. Under de år
hon jobbade med tjejgrupper på ­olika sko­
lor i Uppsala träffade hon hundra­tals tjejer
med samma erfarenheter. Hon r­eagerade
över tjejernas dåliga fysiska form och tvek­
samma hälsa.
– Jag märkte att det var många som
var väldigt trötta, hungriga och hade ont i
huvudet. Det visade sig att många inte fick
delta på simningen, eller på idrotten över
huvud taget. Många åt inte lunch i skolan
eller ens frukost på morgonen och hade
allmänt dåliga matvanor. Det var många
som var undernärda men också många
som var överviktiga, säger hon.
En undersökning som Tris har gjort på
tio skolor i Uppsala bland tjejer ­mellan 13
och 20 år med utlandsfödda ­föräldrar ger
stöd för den bilden. I enkäten ­svarar 28
procent att de sällan eller aldrig ­motio­nerar
på fritiden. Undersökningen visar också att
hedersnormen är stark. Hela 86 procent
förväntas vara oskuld när de gifter sig och
60 procent uppger att de aldrig får ha kill­
kompisar hemma.
Sevana Bergström tog initiativ till och
sökte pengar för Ronjaprojektet, ett ­hälsooch idrottsprojekt som Tris driver sedan år
2008. I dag jobbar hon heltid som projekt­
ledare.
DET FÖRSTA DOPPET
Enligt Tris deltar cirka 100 tjejer regel­
bundet på Ronjas olika aktiviteter. Störst
är intresset för simskolan. Varje söndag
kommer närmare 70 tjejer från ett drygt
dussin olika grundskolor runt om i Uppsala
R EC E P T F Ö R R Ö R E L S E 10 BERÄT TEL SER MED HÖG PUL S
för att lära sig simma, men också för att ge
sig själva möjligheten till ett full­ständigt
grundskolebetyg. Idrott och hälsa är ett
kärnämne och ett F i betyg innebär att
man inte är behörig till gymnasiet.
Samarbetet med skolorna gör det möj­
ligt för tjejerna att göra skolans simprov
via Ronja. Kravet för ett godkänt simprov
är 150 meter bröstsim och 50 meter rygg­
sim. Med ett par månader kvar på år 2014
har hittills 25 tjejer blivit godkända. Men
vägen dit är lång och handlar om mycket
mer än att bara hitta rätt teknik, berättar
Hanna Nilsson som ansvarar för simverk­
samheten. Steg ett är att våga kliva ner i
vattnet.
– Många som kommer till simskolan
har aldrig ens doppat sig. Då är det ­väldigt
läskigt att ta sig ner i en pool för första
gången och bara se hur kroppen beter sig i
vatten. När man inte längre är rädd är det
så befriande. Jag tycket att det är fantas­
tiskt hur mycket simning och vattenvana
gör för personer. Hur mycket lycka det ger.
Att man växer i sig själv och hittar sin egen
kompetens. Det som gör att man k
­ anske
vågar sig ut till en annan simhall, eller
­någon annanstans.
Hedersrelaterat förtryck och våld
Hedersrelaterat förtryck och våld är hot,
tvång, våld och mord som har sin grund i
kontrollen av kvinnors sexualitet. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket utövas för
att förhindra att hedern förloras, alternativt
för att återställa den förlorade hedern. Det är
främst flickor och unga kvinnor som blir utsatta
för heders­relaterat förtryck och våld, men det
drabbar även pojkar.
Källa: Länsstyrelsen i Östergötland
13
Många som kommer till simskolan har
aldrig ens doppat sig. Då är det väldigt
läskigt att ta sig ner i en pool för ­första
gången och bara se hur kroppen beter
sig i vatten. När man inte längre är
rädd är det så befriande.
IDROTT PÅ EGNA VILLKOR
– Bra fart tjejer! Tänk på att ha handen
bakom bollen och ta i med benen. Försök
sikta på plankan, då blir det lättare.
Basketbollar studsar tungt och frene­
tiskt mot det blå gymnastiksalsgolvet i
södra Uppsala. Ledaren och landslags­
spelaren Kadidja Andersson instruerar
med entusiasm det fåtal tjejer som har
kommit den här kvällen. Basketträningen
har bytt dag och det brukar ta lite tid innan
alla deltagarna har fått in nya rutiner.
Jag får veta att den här hallen passar
särskilt bra. De enda fönstren i ­
lokalen
finns på den bortre långsidan och ­sitter
minst fem meter ovanför marken, ­vilket
gör det omöjligt att kunna kika in utan
stege. Men trots att jag är en man tyck­
er ­tjejerna att det är okej att jag finns
med. Efter en stund kommer ytterligare
några eftersläntrare. De hejar glatt och
­försvinner iväg mot omklädningsrummet.
Kort där­efter får jag veta att de inte vill
träna om jag är kvar.
När Ronjaprojektet drog i gång år 2008
var idén att kombinera aktiviteter som
tjejerna själva fick bestämma – ofta dans
Cirka 70 000 ungdomar i åldern 16–25 år upplever att de inte fritt kan välja vem de ska gifta
sig med. Av dem är det 8 500 som ofta oroar sig
över att inte kunna välja partner.
Källa: Ungdomsstyrelsen (2009)
14
– med sådant som om de inte alls kände
sig bekväma med. Otryggheten kan många
gånger handla om att man inte vet hur
man ska göra i olika idrottsgrenar, för­
klarar Sevana Bergström. De testade även
på mer ovanliga träningsformer som själv­
försvar och klättring.
– Jag minns att nästan alla tjejer i
­gruppen var höjdrädda. De ville inte alls
klättra i sina fina långa dräkter. Jo, det
kan vi. Alla kan göra det, sa jag. Det räckte
med att det var en tjej som tog tag i det och
klättrade ända upp. Sedan kom alla andra
efter. Det kändes som man hade lyckats
då. Att få de här tjejerna att göra någon­
ting som de aldrig skulle göra annars, eller
ha möjlighet att kunna göra.
MEDVETEN SEGREGATION
Tris samarbetar med såväl skolor och
kommuner som länsstyrelser och idrotts­
föreningar. Men det finns också kritik mot
den modell som Tris och Ronjaprojektet
har valt. I Sverige är jämställdhet och jäm­
likhet centrala värden och att segregera
kön stämmer inte in i den bilden.
– Det finns alltid de som är kritiska,
­säger Sevana Bergtröm med en suck. Ja, vi
segregerar. Men för att de här tjejerna ska
få en möjlighet att träna och må bra och
få en sund livsstil så måste vi göra det, till
dess att det känner sig trygga i sig själva
och kan ta egna initiativ att gå vidare.
För henne handlar det om att ge grund­
läggande förutsättningar för tjejerna att
idrotta. Tillåter man inte inledningsvis en
könsuppdelning leder det till passivitet för
allt för många tjejer.
– Från att de var små har våra tjejer fått
veta att det här ska en flicka göra och så
här ska inte en flicka bete sig. Vi måste få
dem att börja röra på sig och då måste man
tänka långsiktigt. Målet är att få tjejerna
att vara med i den gemensamma idrotten,
men det kommer att ta tid.
R EC E P T F Ö R R Ö R E L S E 10 BERÄT TEL SER MED HÖG PUL S
Flickor med utländsk bakgrund idrottar i
­betydligt lägre grad än andra barn och ung­
domar. Studier visar att en av tio högstadieflickor som är födda utomlands är med i en
idrottsförening. Samtidigt har antalet deltagartillfällen inom föreningsidrotten i sin helhet
minskat med över 10 procent mellan år 2004
och 2013. Nedgången är störst bland äldre
ungdomar, 17–20 år, och bland flickor.
Källa: Centrum för idrottsforskning och Stockholms universitet (2014)
R EC E P T F Ö R R Ö R E L S E 10 BERÄT TEL SER MED HÖG PUL S
FOTO Johan Pihlblad
Färre flickor föreningsidrottar
15
FOTO Johan Pihlblad
”Samira”, Sevana Bergström och Hanna Nilsson.
De deltagare som var med i Ronja­
projektet hösten 2011 till hösten 2012 fick
fylla enkätundersökning i början och slutet
av projekttiden. Resultaten visade bland
annat att andelen som motionerade en till
flera gånger i veckan ökade från 52 procent
till drygt 68 procent. Andelen som svarade
att de inte får ha ett heterosexuellt förhål­
lande minskade från 68 till 35 procent.
Fler deltog också på den gemensamma
simningen och idrotten i skolan. Och när
Ronjaprojektet frågade simskolans del­
tagare svarade 57 procent att de fått bättre
självförtroende.
En enkätundersökning bland alla högstadie­
elever i Stockholms stad visar att:
23 procent av flickorna har krav på sig att
vara oskuld när de gifter sig och de får inte ha
pojkvän.
16 procent får inte själva välja livspartner eller
umgås socialt med pojkar.
11 procent begränsas i skolan och på fritiden.
7 procent av pojkarna får inte umgås socialt med
jämnåriga flickor, inte själva bestämma flickvän
eller själva välja vem de ska gifta sig med.
Källa: Stockholms universitet (2009)
16
– Det står inte i någon religion att
man inte får utöva en idrottsgren. Det är
­traditioner som begränsar våra tjejer. Det
handlar om okunskap hos föräldrarna,
att de inte vet vad som händer. De har
inte koll. De har själva inte kommit ut i
sam­hället. De vet inte vad som sker i en
idrottsförening eller en idrottshall eller
simhall, säger Sevana Bergström.
FRIZON UTAN FÖRÄLDRAR
Samira är ofta med på Tris aktiviteter. Hon
känner sig hemma där. Den här ­kvällen
uppstår det en krock mellan basket­
träningen och Tris läxhjälp inne i stan, och
hon behöver plugga. I Gottsunda där hon
bor har hon nära till simhallen där hon nu
har lärt sig simma. Det gäller även hennes
syster, deklarerar hon stolt. Men trots den
varma sommaren badade de inte utomhus.
Det gjorde bara hennes manliga familje­
medlemmar.
Trots att Samira otaliga gånger varit på
både läxhjälp, dans, basket, fotboll och till
och med thaiboxning hos Ronja uppstår
det ofta diskussioner hemma. Föräldrar­
na har svårt att förstå vad läxhjälp är för
R EC E P T F Ö R R Ö R E L S E 10 BERÄT TEL SER MED HÖG PUL S
­något och varför hon tränar.
– Det är jobbigt. Varje tisdag måste jag
förklara varför jag kommer hem sent efter
läxhjälpen.
Det händer ibland att föräldrar, oftast
pappor, besöker läxhjälpen eller sim­
hallen. Men det är strängt förbjudet för
dem att komma in. Tris vill vara en frizon
och tar aldrig kontakt med föräldrarna
om inte tjejen själv vill. Verksamheten
har ­
aldrig varit utsatt för direkta hot.
Men ­
vissa föräldrar är misstänksamma
och ­väljer att markera sin närvaro, trots
att det vet om att de inte får komma. När
Tris haft öppna föreläsningar har det hänt
att ­personal ­blivit förföljda på vägen från
­lokalen, berättar Sevana Bergström. Det
gör att de följer vissa säkerhetsrutiner.
– Det kan också hända att vi har en tjej
med skyddad identitet och att någon då
känner igen henne. Det är inte bra. Vi gör
det även för personalens trygghet. Vi jobbar
ändå med en ganska svår fråga, säger hon.
FRUKOST, LUNCH OCH MIDDAG
sommarens Camp Ronja. Hon och ­hennes
kompisar fick sova över i en stuga och
bada i en sjö. De fick också lära sig om vad
­maten innehåller och hur viktigt det är att
äta rätt för att må bra och orka med en hel
skoldag. Nu har hon även mamma på sin
sida.
– I vår tradition äter vi inte på ­morgonen.
Nu äter jag frukost, lunch och middag varje
dag. Och inte så mycket socker. Mamma
brukar säga att det är bra att ni har lärt
er det. Hon brukar säga på morgonen: Ät
något. Det är jättelångt till lunch, säger
­
­Samira och skrattar.
I patriarkala kulturer har familjen en
central roll och som barn kan det vara svårt
att säga emot sina föräldrar. Men om hon
inte behövde ta hänsyn till sina ­föräldrar,
om hon fick bestämma helt själv, vore det
då inte roligt att ha killar med ibland?
– Kanske, säger hon försiktigt. Men
även om det inte skulle stå i religionen så
tycker jag att det är jätteroligt om det bara
är tjejer. Jag vet inte riktigt varför.
Samira ler när hon tänker tillbaka på förra
Fakta Tris
Tjejers rätt i samhället är en organisation med
säte i Uppsala som arbetar mot hedersrelaterat
våld och förtryck. Tris driver ett antal före­
byggande projekt för tjejer, till exempel idrott,
läxhjälp, arbetsmarknadshjälp och ett projekt
för unga med intellektuell funktionsnedsättning.
TRIS grundades år 2002 av två systrar som under
uppväxten hade tjejkompisar som aldrig fick
vara med på skolfester och klassresor.
Organisationen finansieras genom stöd av bland
andra Uppsala kommun, flera länsstyrelser och
företag.
Ronjaprojektet
Ett hälso- och idrottsinriktat projekt för tjejer
mellan 13 och 20 år. Målet är att alla tjejer
ska ha möjlighet till idrott och till en bra hälsa.
­Simning, fotboll, basket, thaiboxning, dans,
­cykling, styrketräning och klättring är exempel
R EC E P T F Ö R R Ö R E L S E 10 BERÄT TEL SER MED HÖG PUL S
på idrotter inom projektet. Ronja har ett sam­
arbete med bland andra IK Sirius fotboll och
Sallén basket.
Ronjabollen 2.0
Våren 2015 startar ett nytt projekt som riktar
sig mot lite yngre tjejer, 10–15 år. Tanken är att
ge dem en möjlighet att komma till en idrottsförening. Ronjabollen har träningar två gånger i
veckan i samarbete med IK Sirius fotboll i Uppsala. Totalt 100 tjejer beräknas delta under året.
Ledarna är spelare i IK Sirius damlag. Projektet
bjuder även in föräldrar till en dialog. Sommaren
2015 genomförs dessutom en fotbollsskola.
Ronjabollen är avgiftsfri och finansieras av
­Arvsfonden i tre år.
Källa: Tris
17