BRANDMANNEN Skadeplats
Säkrare djurlivräddning
med kunskap och insikt
Varje vecka transporteras uppemot 50 000 hästar på våra
vägar, såväl familjehästar som
tävlingshästar värda uppemot
en halv miljon kronor. Men finns
kunskapen att rädda dem på ett
säkert sätt?
Magnus Magnusson från IRSE*
delar med sig av såväl djurkunskap som taktik- och materieltips
för livräddning av stora djur.
Magnus Magnusson konstaterar att det
stora flertalet brandmän idag av naturliga skäl har liten kunskap och erfarenhet
av djurlivräddning av större djur. Mycket kunskap handlar om egna erfarenheter som djurägare. Men med relativt
enkel utrustning, basal djurkunskap och
högt säkerhetstänkande går det att genomföra säkra insatser med stora djur,
menar Magnus Magnusson.
Egna erfarenheter
De egna erfarenheterna på området har
Magnus från att ha haft egna hästar. En
oturlig ritt slutade i ett lerhål och tankarna kring metoder och säkerhet vid
djurlivräddning satte igång. Dåvarande
Räddningsverket hade en film i serien
90 sekunder, i övrigt var kunskapsutbudet skralt.
– En lyckad räddning är en häst som
kommer upp och kan ledas därifrån.
Men det händer att man senare upptäcker svåra skador som kan ha uppstått
före olyckan och under räddningsinsatsen och som gör att djuret ändå måste
avlivas, konstaterar Magnus och visar
ett filminslag med en häst som räddas
ur ett dike.
– Den hästen fick så svåra skador i
nacken av att dras upp ur diket att den
fick avlivas. Hästen var värderad till
250 000 kronor.
Flykt- och flockdjur
Metodiken LAR – Large Animal Res-
Magnus Magnusson från IRSE föreläste om säker djurlivräddning. Kunskap om stora djur är nödvändig för både den egna säkerheten och djurets.
Foto: Foto: Lars Ågerstrand
cue – bygger på metodik och taktik vid
räddning av stora djur ur till exempel
stall, diken och transporter.
Utgångspunkten är att riskerna och
kunskapen kring att arbeta säkert runt
ett stort djur som drivs av flykt- och
flockinstinkter. Raden av risker är lång
– personer i den omedelbara närheten
av djuret kan bli bitna, sparkade, trampade, klämda och i värsta fall dödade av
exempelvis 600 kilo häst i panik.
– Man måste tänka arbetszoner när
man arbetar runt djuret, säger Magnus
visar att zonen bakom ryggen är den
säkraste platsen. Kor och hästar når
långt med sina ben och ett 50 kilo tungt
hästhuvud är en potentiell risk. Möjligen kan någon sitta vid hästens huvud
med ett knä försiktigt bakom öronen,
men man ska vara medveten om risken,
förklarar Magnus Magnusson.
– Hästen är ett utpräglat flyktdjur och
den kommer att försvara sig genom att
sparka och bita. Ett råd är att använda
hästens flockbeteende; finns det andra,
oskadda hästar i närheten kan det vara
en idé att ta dem till platsen för att få en
lugnande inverkan.
Begränsat synfält hos hästen
Hästar har ett begränsat synfält, en viktig aspekt att ha med sig för den som
närmar sig en häst. Hästen ser inte bakåt och inte heller rakt framifrån. Däremot hör den väldigt bra.
– Närma dig från sidan, gärna från
vänster eftersom den mesta hanteringen
sker från vänster sida. Gör djuret medvetet om att du närmar dig och prata
lugnt. Tänk på att skrik kan oroa hästen, så uppmärksamma om djurägaren
är i närheten och kanske skriker eller är
orolig.
Skadeplats
BRANDMANNEN
– Ska man närma sig med fordon till
skadeplatsen, så slå av sirenerna innan
ni kör fram. Däremot uppfattar inte
djuren färger, så reflexkläder påverkar
dem inte.
Hästsvans ingen draghjälp
Det finns olika metoder för att få loss
en häst eller ko ur exempelvis ett dike
eller från andra lösa underlag. Drag, lyft
och förflyttningar ska ske med kunskap
om djuret så att det inte skadas allvarligt
av själva räddningsinsatsen.
– Det går till exempel inte att använda
svansen för att dra loss en stor häst, den
kan helt enkelt lossna från ryggen. Likaså går det inte att slå slingor runt hovar
för att dra – hornet runt hoven lossnar
och hästen måste sannolikt avlivas omedelbart efteråt.
Vid drag framåt nedför till exempel
en slänt, rekommenderar Magnus en
dragslinga med 100 mm bredd. Den ska
placeras över ryggen och bakom frambenen, så att känsliga delar nedanför
knäet inte skadas.
Med ett handtag på slingan är det lätt att
släppa efter om djuret sedan vill dra iväg.
Djur i diken eller liknande kräver ofta
ett sidodrag med dragslingor under djuret.
– Tänk på vilket underlag du drar upp
djuret på. Är det grus eller asfalt finns
stor risk att djuret får svåra sårskador.
Använd presenning eller rescue glide
som skydd.
Den senare går också att transportera
djuret på, till exempel med hjälp av en
fyrhjuling. Tänk bara på att skydda djurets huvud från stötar och slag under
transporten.
Säkert med snabbkoppling
Att lyfta ett större djur är förenat med
stora risker, särskilt i det kritiska moment när djuret är på väg att få fast
mark under hovar eller klövar. Då sätter
flyktinstinkten in och djuret vill omedelbart bort från faran.
– Någon form av snabbkoppling är
att rekommendera här, och självklart att
ni själva inte står i djurets flyktväg.
Insatser i och kring djurtransporter är
inte ovanliga – inte enbart hästtranspor-
ter utan också livdjurstransporter med
kor och grisar i större antal. Det kanske
allra viktigaste rådet är kort men enkelt:
Gå inte in i transporten.
– Här finns flera tänkbara metoder att
använda, men arbeta utifrån och lägg
runt slingorna med en förlängningsstång, så att du kan arbeta säkert från
utsidan. Har släpet vält kan det vara idé
att först resa det upp först.
* IRSE – Indistrial Rescue & Safety
Equipment
Camilla Westemar
Fakta/
Utrustning för livräddning
av stora djur
• Grimmor i olika storlekar
• Grimskaft
• Hörselproppar – tillverkade av strumpor med vadd/bomull
• Dragslinga
• Dragrep
• ”Slingförare” – krok
• Presenningar (2x3 meter)
• Matolja/glidmedel – tar bort friktion vid förflyttning
• Hopfällbar såg
• Kraftavbitare – till t ex stängsel och taggtråd
• Tigersåg