1. No category

Strategi mot våld i nära relationer i Västernorrlands län 2014-2016.
2015-04-30
Checklista/Lathund - att tänka på vid våld i nära relation och djursutsatthet i
våldsrelationer
(kontaktuppgifter finns sist i dokumentet)
Länsstyrelsen:
Länsstyrelsens djurskydd är i hög grad beroende av att få uppgifter kring att djur far illa/riskerar att fara illa. De uppgifter
som länsstyrelsen behöver för att kunna skydda djur är:
•
Var djuret finns – vilken adress finns djuret på.
•
Ägandeskapet är viktigt att ha kunskap om - men skötselbrister kan läggas den till last för som tillsynes har djuret i
sin vård.
•
Vem som utövar våld mot djuren, vilket sort våld och om det far illa på något annat sätt. Viktigt att informera
länsstyrelsen om djuren är övergivna, inte får mat/vatten, missköts på annat sätt.
•
Finns det flera som sett djuret fara illa? Viktigt att polisanmälan görs!
När länsstyrelsen får kännedom, via allmänhet, djurskydd, polis, socialtjänst, om att ett djur far illa/riskerar att fara illa görs
en kontroll via hembesök för att undersöka hur djuret har det. Om brister upptäcks påpekas de och återbesök görs.
Allvarliga synligt påtagliga brister innebär att djuret kan omhändertas. Polisanmälan görs av länsstyrelsen när det finns
lagstöd för det t ex. djurplågeri, vanvård, inte fått veterinärvård, misshandel.

I samband med att länsstyrelsen får kännedom om att ett djur misshandlas undersöker länsstyrelsen om det finns
barn i familjen – om det gör det så görs en anmälan enligt 14:1 kap SoL. Om det framkommer under
länsstyrelsens besök i andra fall att barn kan misstänkas fara illa så görs en anmälan enligt 14:1 kap SoL. Om oron
kvarstår vid nästa besök måste ny anmälan till socialtjänsten göras.
Anmälan till länsstyrelsen om att djur far illa kan göras anonymt per telefon eller brev, under anonyma former, dvs inleda
med att säga att man vill vara anonym. (bäst att ringa så att det går att ställa följdfrågor vilket är viktigt vid anonyma
anmälningar. OBS skicka inte e-post eftersom det inte kan innebära anonymitet)
Polisen:
Syftet med denna checklista/lathund avser att säkerställa så att djur inte far illa.
Exempel: När en polispatrull kommer till ett lägenhetsbråk och under det pågående arbetet ser indikationer på att det bor
djur i lägenheten. Det kan vara en vattenskål, koppel med mera som påvisar att det kan finnas djur.
Det är då viktigt att ställa frågor till personerna som befinner sig på platsen var djuret/djuren befinner sig.
Där det finns barn och djur med i bilden är det viktigt att poliserna på plats tar till sig barnets och djurens beteenden
eftersom djuret inte själv kan prata kan barn vara de som för djurens talan.
Typ av djur
I de flesta fall är djuret en hund, katt, kanin, hamster, marsvin, fågel, fisk, sköldpadda. Det är även vanligt med djur som
ormar och spindlar. Tänk även på att det kan vara tamboskap som ko, häst, gris etc.
Information till Länsstyrelsen
I de fall djur inte blir omhändertaget enligt Djurskyddslagen 32§, men där polismyndighetens bedömning är att djurmiljön
ifråga inte är tillfredsställande ska dokumentation över situationen upprättas.
Dokumentationen skickas därefter till Länsstyrelsen som i sin tur har skyldighet att göra en uppföljning när det gäller djurs
hälsa och miljö.
Strategi mot våld i nära relationer i Västernorrlands län 2014-2016.
Polisen – Ingripande poliser vid våld i nära relation
•
•
•
•
•
•
•
Det är viktigt att man försöker skapa en kontakt med barn i den aktuella situationen. En kontakt som blir lättare
att få om man börjar prata med barnen genom djuren om vad djuren varit med om.
Genom att iaktta djur som finns i eller omkring den aktuella händelsen kan många svar bli självklara och viktiga i
det fortsatta utredningsarbetet.
För polis som är på plats där bråk förekommit gäller även det s.k. ”sunda förnuftet” när man försöker att avläsa
djurens fysiska och psykiska hälsa. Av den anledningen att det eventuella våld eller hot som utspelat sig i ett
förhållande mellan människor kan även gått ut över djuret i fråga.
Fråga vem som äger djuret. Viktigt att det framgår vem som är registrerad ägare.
Tänk på att djur ska jämställas med en person som inte kan försvara sig.
Om djur farit illa, ställ frågan hur djuret behandlas? Genom våld eller genom hot.
Om djuret far illa, ställ frågan vem/vilka som ligger bakom detta.
Polisen – Utredande poliser i första hand när det gäller kvinnofridsbrott
•
•
•
•
•
Tänk på att ett djur ska jämställas med en person som inte kan försvara sig.
Ställ frågan om det finns djur med i bilden i förhållandet.
Fråga vem som äger djuret. Viktigt att det framgår vem som är registrerad ägare.
Ställ frågan hur djuret behandlas? Genom våld eller genom hot. Har djur farit illa?
Om djuret far illa, ställ frågan om vem/vilka som är förövaren.
Bedömning – beslut
Gör en bedömning om vad som ska ske med djur om det far illa. Omhändertagande enligt Djurskyddslagen 32§ eller annan
förflyttning i samråd med djurägaren.
Dokumentation över händelsen och vilket/vilka beslut som är gjorda. Beslut enligt delegationsordning/arbetsordning
Polismyndigheten Region Nord.
Socialtjänsten
Kommunernas socialnämnder i länet har ansvar för att erbjuda våldsutsatta vuxna och barn skydd och stöd undan våldet.
Detta gör man genom att utreda våldsutsattas behov av skydd och stöd samt åtgärda det och följa upp behoven.
Socialtjänsten behöver för att kunna fullfölja sitt ansvar för våldsutsatta få kunskap om att vuxna och barn utsätts för våld –
det förutsätter att andra myndigheter fullgör sin anmälningsskyldighet eller att andra verksamheter anmäler oro om att
barn utsätts för våld.
När det gäller samtal om utsatthet för våld i nära relationer bör handläggande socialsekreterare ställa frågor om det djur i
familjen, och om det finns det ställa frågor för att få klarhet i:
- vem är ägare?
- vem har ansvaret för djuret nu?
- hur blir djuret behandlat?
Vid misstanke om att djuret blir illa behandlat, fråga:
•
•
•
•
Är djuret kvar hos den som gör det illa?
Om det är det - be om lov att få kontakta djurskyddshandläggare på Länsstyrelsen.
Har det funnits fler djur i familjen? Vad har hänt med dem? Kan vara viktig information om våldsutövandet.
Vem brukar i normala fall ge djuret mat och vatten samt övrig skötsel? Om den våldsutsatta brukar göra det finns
risk att djuret far illa om den våldsutsatta lämnar hemmet.
Om situationen är akut och den våldsutsatta är i behov av omedelbart skydd kan Öbacka djurhem kontaktas för att erbjuda
djuret skydd. Se kontaktuppgifter sista sidan.
Om situationen inte är akut -fråga också om det finns någon i nätverket som kan ta hand om djuret.
Strategi mot våld i nära relationer i Västernorrlands län 2014-2016.
Kontakt kan också förmedlas till de ideella djurskyddsorganisationerna mot kostnad. Se kontaktlistan sista sidan.
Polisen kan omhänderta djur som utsätts för våld eller som riskerar att fara illa på annat sätt (inte får mat/vatten, rastas)
Om det pågår utredning kring barnens situation kan länsveterinär eller djurskyddshandläggare på länsstyrelsen kontaktas
dem för uppgifter kring exempelvis tidigare anmälningar kring djur och djurförbud.
Våldsutsatta bör ges ekonomiskt bistånd för kostnaden för ev. placerade djur – SOSFS 2013:1.
Djurskyddet – ideell förening
Hit kan man vända sig för att få veta vad man kan göra om man ser djur som lider. Djurskyddet hänvisar dem till
länsstyrelsen eller polisen med kontaktuppgifter beroende på vad det är som ska undersökas. Om någon utsatts för våld,
människa eller djur, kan det ideella djurskyddet erbjuda tillfälligt hem/inackordering för djur, stora som små, i väntan på
mer permanent lösning. Det kostar ca 150 kr per dygn. För kontakt se sista sidan.
Det finns särskilda bestämmelser kring flytt av nötkreatur/får/gris/get – kontakta länsstyrelsen för mer information kring
detta. (OBS kom ihåg att man kan vara anonym även kring detta)
•
Om personal inom djurskyddet har misstankar om att också barn i familjen kan fara illa bör man anmäla detta till
socialtjänsten i kommunen enligt 14:1 kap SoL. Om oron kvarstår vid nästa besök måste ny anmälan till
socialtjänsten göras.
Kvinnojouren – ideell förening
Hit kan våldsutsatta hänvisas vid behov av skydd eller stöd oavsett om man vill ha kontakt med socialtjänsten eller inte
samt under kvällar/helger i avvaktan på att socialtjänsten kan nås. Kvinnojourerna kan erbjuda skydd men också stöd
exempelvis per telefon vid behov. För kontakt se sista sidan.
•
Om personal vid kvinnojouren har misstankar om att också barn i familjen kan fara illa bör man anmäla detta till
socialtjänsten i kommunen enligt 14:1 kap SoL. Om oron kvarstår vid nästa besök måste ny anmälan till
socialtjänsten göras.
Att tänka på för veterinärer i länet:
Varningstecken – signaler om att djur eller personer kan utsättas för våld i familjen:
•
•
•
•
Att personer återkommande vill avliva friska djur - kan tyda på att man utsätter sin partner för våld genom att
avliva partnerns djur, eller att den våldsutövande utsatt djuret för våld och den våldsutsatta får tillåtelse att avliva
djuret.
Om djuret har skador som enligt djurägaren uppstått på ett sätt som är osannolikt
Djur som har tecken på skador i könsorganen - kan ha utsatts för sexuellt våld.
Vid misstankar om att också barn i familjen kan fara illa bör man anmäla detta till socialtjänsten i kommunen
enligt 14:1 kap SoL. Om oron kvarstår vid nästa besök måste ny anmälan till socialtjänsten göras.
Strategi mot våld i nära relationer i Västernorrlands län 2014-2016.
Kontaktuppgifter:
Länsstyrelsens djurskyddsenhet (kl. 9-12)
0611 34 91 78.
Annan tid får man söka via länsstyrelsen växel eller via länsveterinärernas mobiltelefonnummer som finns på hemsidan.
Polisen
114 14
Socialtjänsten
Härnösand
0611-34 83 29, 070-214 43 47
Kramfors
0612 - 800 00
Sollefteå
0620-68 23 91/0620-68 20 38
Sundsvall
060 192262/060 126182 (jour)
Timrå
0200 120980/060 126182 (jour)
Ånge
0690-250 243
Örnsköldsvik
0660-882 25
Öbacka djurhem(dygnet runt)
0612-42555/072 2107823
Kvinnojouren
Härnösand
0611 244 55
Kramfors
0612 10828
Sollefteå
073-032 75 43
Sundsvall
060 126990
Örnsköldsvik
070 270 00 66/ 0660 841 97