Läs Friendsrapporten 2015

Friendsrapporten
2015
INNEHÅLL
Innehåll
3
FÖRORD & OM RAPPORTEN
18
TRYGGHET I SKOLAN
4
INLEDNING
22
VUXNAS KUNSKAP & AGERANDE
5
RESULTATEN I KORTHET
24
FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT
FÖREBYGGA MOBBNING
6
KRÄNKNINGAR & MOBBNING I SKOLAN
26
INTERVJUER
10
TRAKASSERIER
28
VANLIGA FRÅGOR & SVAR
12
KRÄNKT AV EN VUXEN
30
ORDLISTA
14
UNGA SOM UTSÄTTER
31
REFERENSER
16
VARFÖR UPPSTÅR KRÄNKNINGAR,
MOBBNING & TRAKASSERIER?
PRODUKTION Johanna Olofsson GRAFISK FORM Oskar Eklind ANSVARIG UTGIVARE Lars Arrhenius
OMSLAG Kenny Bengtsson TRYCK PrintR, Stockholm
www.friends.se • [email protected] • facebook.com/stiftelsenfriends
2
FÖRORD & OM RAPPORTEN
Förord
Barns rätt att känna sig trygga i skolan är något som
slås fast både i FN:s barnkonvention och skollagen.
Men för de barn som varje år blir utsatta för kränkningar,
mobbning eller trakasserier i skolan är verkligheten
en annan. De dagar, veckor, månader eller år som
du blir utsatt lämnar sår för livet. Psykisk ohälsa,
låg självkänsla, självmordsförsök, hemmasittande,
fallande prestation eller avhopp från skolan är bara
några av mobbningens förödande konsekvenser.
Därför är det viktigt att vi fortsätter att kämpa för alla
barns rätt till en trygg skola.
Årets Friendsrapport visar tydligt att det arbetet måste
fortsätta. Efter att ha sammanställt rösterna från
15 000 barn ser vi att i genomsnitt ett till två barn
i varje klass är utsatta för mobbning. Många unga
svarar att de har blivit utsatta för trakasserier utifrån
kön, etnicitet eller sexuell läggning. Det här är
mänskliga rättigheter som tyvärr kränks dagligen i
skolor runt om i landet. Vi har alla ett ansvar för dessa
barn. Inget barn ska behöva känna sig otrygg eller
utsatt för mobbning!
Att skapa förändring för dessa barn är något Friends
jobbar för varje dag genom att utbilda och stödja
skolor, förskolor och idrottsföreningar i hela landet.
Under 2014 träffade vi 29 792 barn och utbildade
9 991 vuxna i förebyggande insatser mot mobbning,
kränkningar och diskriminering.
En sak vi har lärt oss på Friends efter att ha jobbat
mot mobbning i över 18 år är att det inte finns
någon universalmetod mot mobbning. Men det finns
universella rättigheter för barn och unga och en av
dessa handlar om att vara trygg i skolan. För att
detta ska bli verklighet krävs det att hela samhället
engagerar sig, från skola till föräldrar, barn och
beslutsfattare.
Skollagen ställer höga krav på skolan men det yttersta
ansvaret riktas i skollagen mot de som äger skolorna
såväl privata som kommunala. Två av tre skolor brister
i sitt trygghetsarbete enligt Skolinspektionen och vi
anser att landets beslutsfattare har en skyldighet att
stödja de skolor som brister, genom ett nationellt
kunskapslyft kring trygghetsfrågor – ett trygghetslyft.
Vi vill ha en trygg kunskapsskola där alla barn har
absolut bäst förutsättningar att lära. Viljan att lära och
utvecklas finns inom varje barn, men det är upp till
oss vuxna att ge dem rätt förutsättningar.
Lars Arrhenius
Generalsekreterare, Friends
Om rapporten
Rapporten är baserad på data från Friends kartläggningstjänst där
15087 barn har svarat på frågor om mobbning och kränkningar.
7188 elever i årskurs 3-6 och 7899 i årskurs 6-9. Datainsamlingen
har gjorts mellan den 1 augusti 2014 och 1 juni 2015. Insamlingen
har genomförts via webbaserade, åldersanpassade enkäter i
skolor. Alla medverkande skolor har inte haft en utbildning med
Friends, men samtliga har valt att kartlägga situationen i sin skola
med hjälp av Friends. Skolorna är spridda över hela Sverige och
finns i såväl storstäder som på landsbygden.
Friends har inte valt ut vilka skolor som ska delta och de
medverkande respondenterna är helt anonyma. Personalenkäten
har besvarats av 2399 anställda. Av dessa är 1937 lärare, 96
skolledare och 366 annan skolpersonal. Friends kartläggningar
utgår från rådande lagstiftning och behandlar kränkningar,
trakasserier, diskriminering och mobbning samt trivsel, trygghet
och kännedom/delaktighet i likabehandlingsarbetet på skolan.
Citaten i rapporten är ett urval av respondenternas fritextsvar.
FRIENDSRAPPORTEN 2015
3
INLEDNING
”Inget barn ska behöva gå till skolan
och bli illa behandlat.”
V
arför gick jag inte bara ut därifrån? Varför
stod jag kvar i dörren till personalrummet och
lyssnade? Jag hörde en lärare skratta när hon
berättade till de andra om hur roligt det var att mina
familjeproblem följt med mig till skolan, om vilken skit
jag fick av de andra, hur jag gick runt med ständig
ångest och att jag tyckte så mycket synd om mig själv.
Trots att mitt elvaåriga jag ville explodera, välta alla
möbler och måla hela fikarummet med kanelbullar så
behöll jag mitt norrländska lugn. Jag gick in, ställde
mig mitt i rummet och ställde frågan som dödade
stämningen totalt. Frågan som fick allas leenden att
vändas upp och ned. Frågan som till och med fick
kanelbullarna att vissna. - Hej, vad pratade ni om?
Lärarna svarade att det var vuxenprat och beordrade
mig att gå tillbaka till klassrummet.
Jag stormade tillbaka till min lektion och min mentor
märkte direkt att något hade inträffat, så jag berättade
för henne om de där ljugande jävla kanelbullelärarna.
Jag sa att jag ville anmäla dem. Men vad jag menade
med att anmäla, visste jag väl egentligen inte, det
enda jag visste var att dumma människor, de ska man
anmäla. Där och då kände jag mig så arg, ledsen och
besviken. Inte bara på lärarna, utan även på rektorn
som bara ryckte på axlarna åt det. Jag kände mig
maktlös.
Redan då förstod jag att något var fel. Inget barn ska
behöva gå till skolan och bli illa behandlat. Särskilt
inte av en vuxen. Att prata bakom ryggen på en elev
4
som lärare kan få förödande konsekvenser. Men
trots kanelbullelärarna och en och annan motvind,
så sitter jag här idag och skriver denna inledning till
den Friendsrapport du nu är på väg att läsa. Jag vill
bidra till att andra barn ska få en bättre och tryggare
skola än vad jag haft. När jag behöver motivation och
inspiration, tar jag kontakt med andra människor.
Jag går in i gränsöverskridande vänrelationer, jag ser
andra människor.
Du som läser denna rapport kan också göra skillnad.
Som ung har du ansvar, rättigheter och skyldigheter,
precis som en vuxen. Du kan bidra till att skapa en
inkluderande skola och ett samhälle där alla känner
sig välkomna. Men det stora ansvaret och makten
ligger egentligen hos vuxna. Som vuxen har du makt
att ändra, förändra och påverka ungas liv. Vare sig
du vill eller inte. Med makt kommer ansvar. Som
lärare eller annan skolpersonal har du ett ansvar för
elevernas trygghet. Som förälder har du ansvar för
ditt barns trygghet.
Jag engagerar mig i barnrättsliga frågor, för att alla
barn har rätt till en trygg uppväxt. För allas lika värde
och för ett mer inkluderande Sverige. Oavsett om du
är ung eller vuxen kan du också vara med och göra
en skillnad. Till dig som vuxen; förvalta din makt rätt.
Arvid Nordvall
Friends Barn- & ungdomsråd
RESULTATEN I KORTHET
Resultaten i korthet
1/5
har blivit kränkt av en annan
elev det senaste året
Vanligaste typen av kränkningar
1. Taskiga
kommentarer
2. Elaka blickar
eller miner
3. Fysiska
kränkningar
Vanligaste formerna av trakasserier
ETNICITET KÖN
SEXUELLA TRAKASSERIER
Var femte ung som har blivit kränkt eller
utsatt för mobbning har inte berättat
det för någon.
1/12
har blivit utsatta för mobbning av en annan elev det
senaste året.
9/10
10%
Var tionde ung på högstadiet har blivit
kränkt av en vuxen i skolan.
vuxna i skolan tycker att skolpersonalen agerar vid
kränkningar men bara varannan elev tycker det.
FRIENDSRAPPORTEN 2015
5
KRÄNKNINGAR & MOBBNING I SKOLAN
Kränkningar & mobbning
i skolan
Var femte ung på mellan- och högstadiet har blivit kränkt av en annan elev det senaste året och 8 procent har blivit mobbade. I genomsnitt har ett barn i varje klass
varit mobbad under flera månader eller längre.
Hur vanligt är kränkningar
& mobbning?
Trots att de flesta barn känner sig trygga i skolan så
fortsätter kränkningar och mobbing att förekomma
i allt för hög utsträckning. Var femte ung på mellanoch högstadiet uppger att de har blivit kränkta av
en annan elev under det senaste året. Kränkande
behandling är det begrepp som används i skollagen
och definieras som ett uppträdande som kränker ett
barns värdighet.
Mobbning beskrivs i enkäten som när någon utsätts
för kränkningar av en eller flera personer vid flera
olika tillfällen. Den som är utsatt för mobbning kan
uppleva sig i underläge och ha svårt att försvara sig.
Bland unga har i genomsnitt 8 procent blivit utsatta
för mobbning under det senaste året. Det är vanligare
att tjejer utsätts för enskilda kränkningar medan
mobbning är lika vanligt bland både tjejer och killar.
Både mobbning och kränkningar är vanligare bland
de yngre eleverna på mellanstadiet än på högstadiet.
Den vanligaste formen av kränkningar är taskiga
kommentarer. Men även psykiska kränkningar* som
miner, blickar och utfrysning är vanligt, framför allt
bland tjejer. Fysiska kränkningar som knuffar, slag
och sparkar är vanligare på mellanstadiet medan
kränkningar på nätet förekommer oftare på högstadiet.
Långvarig utsatthet
I de flesta fall har kränkningarna upphört inom några
veckor, men 4 procent av barn och unga uppger att
de har blivit mobbade i flera månader eller längre.
Det motsvarar ett barn i varje klass. Att vara utsatt för
mobbning kan bland annat leda till låg självkänsla, oro,
ångest, depressioner och självmordstankar1. Barn
som är utsatta under en längre tid upplever dessutom
en lägre känsla av sammanhang och meningsfullhet
och löper större risk att hamna i utanförskap2. Det
är viktigt att dessa situationer uppmärksammas och
åtgärdas omedelbart och att de inblandade barnen
får hjälp och stöd.
Socialt stöd från vuxna är viktigt för att bryta en
situation där ett barn blir utsatt för kränkningar eller
mobbning. Det är även viktigt att utsatta får stöd efter
att situationen upphört för att skapa förtroende och
förebygga framtida utsatthet. För att en ung som
blivit utsatt, eller ser någon annan bli utsatt, ska välja
att vända sig till en vuxen så är det viktigt att vuxna
visar att de finns där för dem. Bland utsatta barn
på mellanstadiet är det vanligaste att berätta för en
vuxen hemma, medan unga på högstadiet i större
utsträckning vänder sig till en kompis eller ett syskon.
Var femte ung som har blivit kränkt eller mobbad har
inte berättat det för någon.
* Psykiska kränkningar kallas också för sociala eller tysta
kränkningar.
6
KRÄNKNINGAR & MOBBNING I SKOLAN
”Jag känner mig som någon som inte
är värd någonting.”
FRIENDSRAPPORTEN 2015
7
KRÄNKNINGAR & MOBBNING I SKOLAN
Har du blivit kränkt av en annan elev det senaste året?
Åk 3-6
Åk 6-9
28%
Tjej
25%
22%
Kille
18%
Ja
Ja
Totalt: 25%
Totalt: 22%
Upplever du att du har blivit mobbad av någon annan elev det senaste året?
Åk 3-6
Åk 6-9
Tjej
11%
9%
7%
Ja
Kille
6%
Ja
Under hur lång tid har du varit mobbad?
3%
En vecka ungefär
2%
3%
Flera veckor/en månad
1%
Flera månader eller längre
4%
Åk 3-6
Åk 6-9
4%
På vilket sätt har du blivit kränkt? (Bas: Har blivit kränkt/mobbad. Flervalsfråga)
Åk 3-6
Taskiga kommentarer
Elaka blickar eller miner
Fysiska kränkningar
78%
39%
28%
Åk 6-9
1. Verbalt 68% 2. Psykiskt 52% 3. Fysiskt 20%
8
KRÄNKNINGAR & MOBBNING I SKOLAN
Har du någon gång det senaste året varit med om att du fått ett taskigt sms
eller meddelande från en annan elev?
Åk 3-6
Tjej
Åk 6-9
Kille
20%
14%
11%
8%
Ja
Ja
Har du någon gång under det senaste året varit med om att en annan elev har
skrivit något taskigt om dig på nätet?
Åk 3-6
Tjej
Åk 6-9
Kille
15%
6%
8%
6%
Ja
Ja
Har du berättat för någon om att du har blivit kränkt/mobbad?
(Bas: Har blivit kränkt/mobbad. Flervalsfråga)
Åk 3-6
Åk 6-9
57%
53%
41%
40%
43%
28%
24%
11% 11%
En vuxen hemma
En kompis/syskon
En vuxen i skolan
Någon annan
16%
Nej, jag har inte
berättat för någon
FRIENDSRAPPORTEN 2015
9
TRAKASSERIER
Trakasserier
Kränkningar kopplade till någon av diskrimineringsgrunderna kallas för trakasserier. Vanliga former av trakasserier i skolan är kopplade till kön, etnicitet eller
sexuella trakasserier*.
Trakasserier i skolan
När barn och unga berättar vad kränkningarna
handlade om så är det vanligaste att de svarar att det
handlar om saker som relationer, intressen, musiksmak,
klädstil eller utseende. Men både bland mellanstadieoch högstadieeleverna förekommer kränkningar
kopplade till någon av diskrimineringsgrunderna. I
diskrimineringslagen definieras detta som trakasserier
och beskrivs som ett uppträdande som kränker ett
barns värdighet och har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell
läggning eller ålder.
Många unga svarar att de blivit utsatta för trakasserier
utifrån kön, och i mötet med unga så berättar de att
det ofta handlar om att de brutit mot normen genom
att inte se ut eller göra som killar och tjejer förväntas
göra. Bland unga som blivit kränkta svarar var femte
att det handlade om etnisk tillhörighet/vilket land man
kommer ifrån. Det kan både handla om kränkningar
kopplade till nationellt eller etniskt ursprung, men
det kan också vara kopplat till exempelvis hudfärg,
utseende eller namn. Forskning visar att barn som
själva, eller vars föräldrar, är födda utanför Sverige
löper tre gånger så stor risk att bli utsatta för
mobbning jämfört med andra jämnåriga3. Att ha en
funktionsnedsättning ökar också risken för utsatthet.
Exempelvis visar en studie från Uppsala universitet
att adhd-diagnosticerade elever i årskurs fyra löper
tio gånger större risk att bli mobbade än elever utan
diagnosen4. Andra exempel på trakasserier i skolan
kan exempelvis vara att någon har blivit utsatt för elaka
rykten för att personen är homosexuell eller bisexuell,
får taskiga kommentarer för att personen är troende,
blir retad på grund av sin ålder eller illa behandlad för
att han eller hon har en annan könstillhörighet än vad
omgivningen uppfattar.
Sexuella trakasserier
Var tionde elev på mellan- och högstadiet uppger
att de blivit utsatta för sexuella trakasserier under
det senaste året. Vanligast är det bland tjejer på
högstadiet. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av
sexuell natur som kränker någons värdighet. Exempel
på sexuella trakasserier kan vara kommentarer,
visslingar, blickar, meddelanden, tafsningar eller
rykten som handlar om sex eller den utsattes kropp
och känns obehagliga för personen som är utsatt.
Trakasserier är allvarliga då de är kopplade till
maktstrukturer i samhället. I fritextsvaren förekommer
det också att barn blivit utsatta för andra brott
relaterade till diskrimineringsgrunderna, så som
hatbrott, misshandel och övergrepp.
* Frågan om vad kränkningarna handlat om har endast ställts
till de som blivit kränkta, medan alla deltagare fått frågan om
sexuella trakasserier. Detta gör att det inte går att göra en direkt
jämförelse mellan resultaten.
10
TRAKASSERIER
Vad handlade kränkningarna om? (Bas: Har blivit kränkta. Flervalsfråga)
Åk 3-6
21%
Åk 6-9
16%
Vilket land du
kommer ifrån
Vem du blir kär i
11%
11%
Att du är tjej
eller kille
Att du tror eller inte
tror på gud
Din
funktionsnedsättning
13%
12%
11%
Sexuell läggning
Religion eller annan
trosuppfattning
9%
32%
15%
Kön/
könsöverskridande
identitet*
Etnisk tillhörighet
Funktionsnedsättning
* Kön och könsöverskridande identitet har slagits ihop då vår tolkning av den höga andelen
på könsöverskridande identitet (17%) i många fall snarare har koppling till kön.
Har du blivit utsatt för sexuella trakasserier av någon elev på skolan under det
senaste året? (Ja) (Denna fråga har ställts till alla)
Åk 3-6
Åk 6-9
10% 8%
Tjej
Kille
13% 8%
Tjej
Kille
Vad är diskriminering? I ordlistan på s. 30 hittar du beskrivningar
av några av de begrepp som används i rapporten.
FRIENDSRAPPORTEN 2015
11
KRÄNKT AV EN VUXEN
Kränkt av en vuxen
Var tionde ung på högstadiet har blivit kränkt av en vuxen i skolan det senaste
året. Dessa fall måste ses som extra allvarliga, då vuxna är de som är ansvariga
för att skapa en trygg miljö i skolan och förebygga kränkningar.
Verbala kränkningar vanligast
Bland barnen på mellanstadiet berättar 6 procent att
de har blivit kränkta av en vuxen i skolan under det
senaste året. På högstadiet är andelen var tionde.
I de flesta fall handlar det om enstaka kränkningar,
men det förekommer också att unga blir utsatta för
upprepade kränkningar av skolpersonal.
De flesta som blivit utsatta säger att det handlar om
verbala kränkningar där någon ur skolpersonalen sagt
något elakt eller sårande. I fritextsvaren återkommer
berättelser där lärare gjort sig roliga på elevens
bekostnad eller dumförklarat dem inför resten av
klassen. Unga vi pratar med berättar att en allvarlig
konsekvens av att vuxna utsätter dem för kränkningar
inför andra är att det riskerar att legitimera andras
kränkningar och på så sätt öka utsattheten, något
som också konstateras i Barnombudsmannens
årsrapport 20155.
Psykiska kränkningar förekommer i nästan lika hög
utsträckning som verbala och kan exempelvis handla
om att eleverna blir ignorerade och inte får komma till
tals i klassrummet, att lärare skrattar när barnet inte
kan svaret på en fråga eller att barnet inte får hjälp och
stöd från vuxna i skolan när de ber om det. Ibland rör
det sig även om fysiska kränkningar. Allt från att unga
beskriver hur skolpersonal har släpat dem eller dragit
i deras kläder, till slag och allvarliga hot om våld.
Ungas upplevelser tas inte på allvar
Unga beskriver också att vuxna på skolan inte
alltid tar deras upplevelser på allvar. Till exempel att
vuxna inte agerar när de ser en elev bli kränkt av
någon i personalen och att de ger sig själva rätten
12
att avgöra vad som är en kränkning eller inte. Det
förekommer även att skolpersonal försvarar andra
vuxnas beteende genom att förklara att personen
inte menade något illa, eller att de lägger skulden
på eleven genom att hävda att barn och unga är
lättkränkta. Det kan vara ett stort steg att våga
berätta för någon om vad som hänt, därför är det
viktigt att skolan agerar och tar ungas berättelser på
allvar när de tagit steget att be om hjälp. Personalen
är inte de som ska värdera allvaret i en situation, utan
elevens berättelse och upplevelser är avgörande6.
Många gånger finns det ingen avsikt från vuxna
att kränka barn, men skolpersonal befinner sig i en
maktposition gentemot eleverna och därför är det
viktigt att öppet prata om det i personalgruppen och
vara uppmärksamma på hur elever uppfattar ens
agerande.
Skolpersonal har handlingsplikt
3 av 10 vet inte eller är osäkra på vad de ska göra om
en elev blir kränkt av någon i personalen. Skolpersonal
som bevittnar eller får veta att en elev blir utsatt av
en kollega har handlingsplikt. De är även skyldiga att
anmäla händelsen till rektor som i sin tur ska ta ärendet
vidare till huvudmannen. Det är viktigt att situationer
där en elev blivit utsatt av någon i personalen utreds av
rektor och inte trygghetsteam. Ett sätt att förebygga
att elever blir kränkta av någon vuxen i skolan är att
skapa utrymme för samtal, självreflektion och stöd
inom personalgruppen. Huvudmannen är ytterst
ansvarig för att personalen har den kunskap och det
stöd som behövs.
KRÄNKT AV EN VUXEN
Har du blivit kränkt av en vuxen på skolan det senaste året? (Ja)
6%
10%
Åk 3-6
Åk 6-9
På vilket sätt har du blivit utsatt? (Åk 6-9) (Bas: Har blivit kränkta av vuxen. Flervalsfråga)
61%
52%
17%
10%
Verbalt
Fysiskt
Psykiskt
Genom text och bild
Har du berättat för någon att du har blivit kränkt av en vuxen på skolan? (Åk 6-9)
(Bas: Har blivit kränkta av vuxen. Flervalsfråga)
46%
37%
26%
26%
11%
En kompis/syskon
En vuxen hemma
En vuxen i skolan
Fråga till skolpersonalen:
Vet du hur du ska agera om du bevittnar eller får veta
att en elev blivit kränkt av någon i personalen? (Ja)
Någon annan
Nej, jag har inte
berättat
71%
av skolpersonalen
FRIENDSRAPPORTEN 2015
13
UNGA SOM UTSÄTTER
Unga som utsätter
Var femte ung svarar att de har kränkt en annan elev under det senaste året. Många
av de som utsätter andra har själva blivit utsatta för kränkningar eller mobbning.
Att röra sig mellan olika roller
Var femte ung svarar att de har kränkt en annan
elev på skolan minst någon gång under det senaste
året. Att ha utsatt en annan person för kränkningar
eller mobbning kan vara svårt att erkänna, både för
sig själv och andra i sin omgivning. Det finns många
möjliga orsaker varför ett barn eller ung utsätter andra.
Bakgrunden och anledningarna går ofta att finna på
flera olika nivåer.
Människor rör sig mellan olika roller i sociala
sammanhang och ett barn eller ung kan både kränka
andra och samtidigt själv vara utsatt för kränkningar,
mobbning eller trakasserier. Bland de som svarat att
de under det senaste året utsatt en annan elev, har i
genomsnitt varannan själva blivit utsatt för kränkningar.
Unga som utsatt andra är också i högre utsträckning
än genomsnittet utsatta för mobbning. De som både
utsatt andra och själva är utsatta drabbas också i
högre utsträckning av psykisk ohälsa7.
Rätt stöd viktigt
Som vårdnadshavare eller vuxen i skolan kan det
ibland vara svårt att uppfatta de olika roller som ett
barn eller en elev har i klassen eller kompisgänget. Om
du som vuxen får kännedom om att ett barn kränkt
någon annan så är det viktigt att vara tydlig och visa
att det aldrig är okej att kränka andra, men samtidigt
komma ihåg att även unga som utsätter andra ofta är
i behov av stöd. Barn och unga som kränker andra
får oftare bära skulden för en situation där de själva
blivit utsatta. Ett exempel kan vara att ett barn betett
sig illa mot en klasskamrat och sedan blir utsatt själv,
men då nekas stöd och hjälp för barnet själv kränkt,
mobbat eller trakasserat andra.
För att se till att varje elev får rätt stöd är det därför
viktigt att kränkningsfall utreds separat. De fall där en
elev utsatt någon annan ska utredas separat från ett
fall där samma elev har blivit utsatt. Huvudmannen är
skyldig att se till att skolan har tydliga rutiner, kunskap
och resurser för att kunna erbjuda stöd både till elever
som blir utsatta och utsätter. Även i de fall där en elev
rör sig mellan de olika rollerna
Som elev är det viktigt att komma ihåg att det aldrig
är för sent att ändra sitt beteende. Att vända sig till en
vuxen man har förtroende för och få stöd och hjälp är
ett bra första steg.
Har du behandlat illa/kränkt en annan elev på skolan det senaste året? (Ja)
10%
Åk 3-6
14
30%
Åk 6-9
UNGA SOM UTSÄTTER
”Jag säger ibland dumma saker när jag blir väldigt arg.
Det är som en blackout av ilska.”
Har du blivit kränkt av en annan
elev det senaste året?
54%
Ja
Bas: Har behandlat illa/kränkt annan elev.
FRIENDSRAPPORTEN 2015
15
VARFÖR UPPSTÅR KRÄNKNINGAR, MOBBNING & TRAKASSERIER
Varför uppstår kränkningar,
mobbning & trakasserier?
För att främja likabehandling och förebygga olika former av kränkningar är
det viktigt att förstå hur och varför kränkningar, mobbning och trakasserier
uppstår.
Analys utifrån olika perspektiv
Varje fall där ett barn blir utsatt är unikt och ofta är det
flera olika faktorer som samverkar. För att förstå en
situation där ett barn har blivit utsatt så är det därför
viktigt att se till både individ-, grupp, -organisationsoch samhällsperspektiv.
Vår erfarenhet är att skolor ofta fokuserar på
individperspektivet och försöker att hitta förklaringen
till varför en situation uppstått hos den utsatta eller
den som utsätter. Att kränka andra kan vara ett sätt att
försöka höja sin egna status i en grupp eller att stärka
en befintlig maktposition. Men genom att lyfta blicken
och analysera situationen utifrån flera olika perspektiv
blir det möjligt att skapa en tydligare helhetsbild. Det
kan exempelvis handla om att analysera tryggheten
i gruppen, ledarskapet i organisationen samt vilka
normer som finns på skolan och i samhället.
Normkritiskt förhållningssätt
Normer kan beskrivas som en form av osynliga
regler och skapas utifrån föreställningar om vad som
är normalt och vad som är avvikande i skolan och i
samhället. Exempel på normer på samhällsnivå kan
exempelvis vara att killar och tjejer förväntas ha olika
16
intressen. Det finns också normer som är specifika
för en viss skola eller en klass. Det kan handla om
outtalade regler och förväntningar om vilken klädstil
som är inne eller vilken musik som man borde lyssna
på. Gemensamt för normer är att de kan begränsa
människors handlingsutrymme. Ju färre normer en
person passar in i, desto mer begränsat blir personens
handlingsutrymme. Att inte leva upp till normerna kan
leda till olika former av diskriminering, trakasserier och
kränkningar8.
Genom att anta ett normkritiskt förhållningssätt kan
skolor arbeta för att skapa en mer inkluderande miljö.
Det handlar om att uppmärksamma och synliggöra
normer, prata om vilka fördelar det ger den som är en
del av normen samt att våga ifrågasätta och utmana
normer istället för att försöka få enskilda individer att
passa in i mallen. Ett konkret exempel på hur lärare
kan jobba är att använda sig av dubbla strategier, det
vill säga att utmana de begränsande normerna på
skolan och inkludera det som inte ryms inom dem i
sin undervisning. Som skola är det viktigt att genom
kartläggning och analys ta reda på vilka normer
som finns på den egna skolan och tillsammans med
eleverna reflektera kring dessa.
VARFÖR UPPSTÅR KRÄNKNINGAR, MOBBNING & TRAKASSERIER
”Alla tjejer i klassen har lagt ut en privat bild som jag inte kunnat se
där dom hånar och skrattar åt mig, alltså om hur töntig jag är.”
Hur upplever du stämningen i din klass? (Åk 6-9)
28%
Mycket bra stämning
46% Ganska bra stämning
17% Varken bra eller dålig
6% Ganska dålig stämning
4% Mycket dålig stämning
FRIENDSRAPPORTEN 2015
17
TRYGGHET I SKOLAN
Trygghet i skolan
De flesta barn känner sig trygga i skolan och är inte oroliga för att bli illa behandlade
eller kränkta. En ökad elevdelaktighet i trygghetsarbetet och att fler känner att de
har en vuxen att prata med är något som skolorna kan förbättra för att antalet trygga
barn ska bli ännu fler.
En trygg arbetsmiljö
Elevdelaktighet
En bra och trygg arbetsmiljö, både fysisk och
psykosocial, är en förutsättning för att barn och unga
ska trivas och ha möjlighet att utvecklas i skolarbetet9.
De flesta barn känner sig trygga i skolan och är inte
oroliga för att bli illa behandlade eller kränkta. Men
trots att de flesta känner sig trygga innebär det inte att
alla gör det. Var fjärde elev på mellanstadiet svarar att
de ibland är oroliga för att bli illa behandlade i skolan
och var femte tjej på högstadiet uppger att de ibland
eller ofta känner sig ensamma.
Var fjärde ung svarar att eleverna inte får vara
delaktiga i skolans trygghetsarbete. Utgångspunkten
för elevdelaktighet är att eleverna ska vara med i
både problemformulering, åtgärder och utvärdering
av skolans arbete. Forskning visar också att skolor
som präglas av elevers delaktighet har större chans
till både bättre skolresultat och mindre mobbning10.
Många unga upplever toaletter och omklädningsrum
som otrygga platser. Det kan handla om osäkra lås på
toaletter eller att andra elever står utanför och rycker i
handtaget. Det kan också vara rädsla över att någon
ska komma in i omklädningsrummet när man byter
om eller att det känns otryggt att byta om i samma
rum som andra. Både tjejer och killar berättar att de
tycker att det är jobbigt med de utseendekrav som
finns och som får dem att jämföra sina kroppar med
andras i omklädningsrummet. Otrygga platser kan
också höra samman med låg vuxennärvaro. När vi
frågat barn vad vuxna i skolan kan göra för att skapa
trygghet, så återkommer önskemål om fler vuxna på
skolgården, i korridorer, uppehållsrum och matsal.
För att skapa en trygg miljö så är det också viktigt
att barn och unga har en vuxen att prata med om
något hänt. På mellanstadiet svarar två av tio, och på
högstadiet fyra av tio, att de inte har någon vuxen på
skolan att prata med om de skulle bli illa behandlade
eller kränkta. För att barn ska känna sig trygga och
ha förtroende för vuxna i skolan så är det viktigt att
personalen visar att de finns där för dem. Klasslärare
och mentorer är de vuxna i skolan som unga i första
hand svarar att de skulle prata med om de blev illa
behandlade.
66%
Ja
Har du fått veta vad du kan göra om
du själv eller någon annan elev blir illa
behandlad/kränkt? (Åk 3-6)
18
TRYGGHET I SKOLAN
Känner du dig orolig för att bli illa behandlad/kränkt i skolan? (Åk 3-6)
60% Nej, sällan/aldrig
26% Ibland
7% Ja oftast/alltid
7% Vet ej
FRIENDSRAPPORTEN 2015
19
TRYGGHET I SKOLAN
Känner du dig ensam i skolan? (Åk 6-9)
61%
46%
Tjej
34%
Kille
28%
16%
8%
Sällan
Nej, aldrig
4%
Ibland
Oftast/alltid
På vilka ställen känner du dig otrygg?
Åk 3-6
Åk 6-9
Toaletter
20%
20
16%
Omklädningsrum
15%
10%
3%
Internet
7%
7%
TRYGGHET I SKOLAN
Finns det personal på skolan som du känner att du kan prata med och få hjälp
av om du skulle bli illa behandlad/kränkt?
Åk 3-6
78%
Åk 6-9
61%
26%
13%
15%
7%
Ja
Nej
Vet ej
Vem eller vilka skulle du vilja prata med?
78%
72%
Åk 3-6
Åk 6-9
33%
23%
Min mentor/
klasslärare
Elevhälsan
28% 29%
25%
18%
Annan lärare
Annan personal
på skolan
14%
11%
Rektor
Får eleverna möjlighet att vara involverade/delaktiga i skolans trygghetsarbete?
Åk 6-9
39% Ja
36% Delvis
25% Nej
FRIENDSRAPPORTEN 2015
21
VUXNAS KUNSKAP & AGERANDE
Vuxnas kunskap
& agerande
De flesta vuxna i skolan anser att de har tillräckligt med kunskap i likabehandligsfrågor och svarar att de vet hur de ska agera om en elev blir utsatt för kränkningar.
Bland eleverna svarar varannan att de tycker att vuxna i skolan agerar när de får
veta att elever blir kränkta.
Kunskap & samarbete
Vuxnas agerande
En majoritet av skolpersonalen anser sig ha tillräckliga
kunskaper i trygghets- och likabehandlingfrågor, men
3 av 10 anser sig delvis eller helt sakna kunskaper.
Den kunskap som efterfrågas handlar både om
främjande och förebyggande arbete, konflikthantering
och akuta insatser samt mer djupgående kunskap i
områden som exempelvis normkritik, anti-rasism och
kränkningar på nätet.
9 av 10 i skolpersonalen tycker att personalen agerar
när de bevittnar eller får veta att en elev är utsatt
för kränkningar. Bland eleverna svarar varannan
ung att de tycker att vuxna i skolan oftast eller alltid
agerar när de märker eller får veta att elever blir
illa behandlade eller kränkta. När elever vi möter
får förklara vad de tror att denna skillnad beror på,
brukar de beskriva att vuxna inte alltid förstår allvaret
i de kränkningssituationer som unga blir utsatta för.
Bland skolpersonalen upplever 75 procent att de får
stöd från sina kollegor i likabehandlingsarbetet och
6 av 10 tycker att personalgruppen är motiverade i
arbetet med trygghets- och likabehandlingsfrågor.
För att skapa en trygg skola är det viktigt att alla
vuxna på skolan känner sig delaktiga och tar ett
gemensamt ansvar för elevernas trygghet. Flera
forskningsrapporter visar på att en effektiv insats
för att reducera mobbning är en hela-skolan-ansats
där alla i skolan är delaktiga i arbetet11. Rektor och
skolledare har en viktig roll i att driva frågan om
trygghet i skolan och se till att alla i personalen
upplever att de har tillräckligt med kunskap och stöd.
22
Unga berättar också att vuxna inte alltid har tid att
hjälpa dem, vilket leder till att en situation av kränkningar
eller mobbning kan gå långt innan någon ingriper.
Det är viktigt att vuxna agerar direkt när de bevittnar
eller får kännedom om att en ung blivit kränkt. Om
barn och unga inte upplever att skolpersonal säger
till om någon behandlas illa riskerar förtroendet för
vuxna att skadas. Det blir ännu svårare att berätta om
kränkningar för en vuxen om man dessutom upplever
att de inte agerar vid de kränkningar som sker.
VUXNAS KUNSKAP & AGERANDE
Anser du att du har tillräckligt
med kunskaper i trygghets- och
likabehandlingsfrågor?
Upplever du att du får stöd från dina
kollegor i likabehandlingsarbetet?
69% Ja
69%
75%
25% Delvis
Ja
75% Ja
21% Delvis
Ja
6% Nej
Upplever du att personalgruppen är
motiverad i likabehandlingsarbetet?
4% Nej
Upplever du att personalen på skolan
agerar när de bevittnar eller får veta
att en elev är utsatt för kränkningar?
61% Ja
61%
87% Ja
87%
31% Delvis
Ja
11% Delvis
Ja
8% Nej
2% Nej
Fråga till eleverna:
Tycker du att vuxna agerar när de märker/får veta att
elever bli illa behandlade/kränkta?
57%
53%
Åk 3-6
Åk 6-9
27%
24%
23%
6%
Ja, oftast/alltid
Ibland
Nej, sällan/aldrig
FRIENDSRAPPORTEN 2015
23
FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT FÖREBYGGA MOBBNING
Framgångsfaktorer för att
förebygga mobbning
Det första steget för ett framgångsrikt trygghetsarbete
är att undersöka den egna skolans behov och
förutsättningar genom kartläggningar. Utan en
förståelse för situationen i den egna skolan är det
omöjligt att veta vilka åtgärder som behövs. Efter att
både elever och personalen delat med sig av sina
upplevelser kan man sedan analysera resultaten
och utifrån det ta fram förslag på åtgärder. Friends
rekommenderar att skolan arbetar med en ”hela-
1
Utgå ifrån skolans situation
Kartläggning och analys är grunden för allt trygghetsarbete. Kartläggning kan göras på flera
sätt, t.ex. genom enkäter där elever och personal svarar på frågor, samtal, observationer eller
analyser av dokument. Det är också viktigt att kartlägga kompetensen i personalgruppen.
2
Inkludera alla
Alla vuxna i skolan ska förmedla och stå upp för skolans värdegrund både på och utanför
lektionstid. Det är viktigt att arbetet inte enbart förläggs på temadagar, mentorstid eller vissa
lektioner utan det ska vara närvarande i det dagliga arbetet. Värdegrunden ska införlivas i
det systematiska kvalitetsarbetet med tydliga analyser, mål, planering och uppföljning.
3
4
5
24
skolan-ansats” där alla på skolan, från lärare till
administratörer och från yngsta till äldsta elev samt
deras vårdnadshavare, ska involveras och känna
sig delaktiga i arbetet mot mobbning. Genom att
involvera hela skolan skapas goda förutsättningar
för att förebygga att mobbing uppstår. Det handlar
om att skapa ett gemensamt förhållningssätt
kring vad en trygg skola innebär och hur man
når dit tillsammans. I det arbetet är alla viktiga.
Eleverna är experter
En förutsättning för att lyckas skapa en trygg skola är att eleverna inkluderas i skolans
trygghetsarbete. Utgångspunkten är att eleverna ska vara med i både problemformulering,
åtgärder och utvärdering av skolans arbete. På så sätt blir insatserna bättre förankrade i
skolan samt mer relevanta och effektivare eftersom det är elevernas vardag som är grunden.
Det är barn och unga som är experter på sin egen skola.
Skapa en samsyn
All personal ska veta var gränsen för en kränkning går och hur man ska agera om den
uppstår. Dessa frågor bör ständigt aktualiseras och även inkludera föräldrar. Både för elever
och personal är det viktigt att det finns en samsyn på när värdegrunden bryts och vad som
sker. Ett sätt att inkludera föräldrar är t.ex. att diskutera kränkande ord på föräldramöten och
skapa gemensamma riktlinjer för hur man samtalar om dessa hemma och i skolan.
Systematiskt kvalitetsarbete
Skolan ska systematiskt och kontinuerligt kartlägga, analysera, planera och utveckla sitt
arbete. För att veta att man är på rätt väg behöver insatserna dokumenteras, utvärderas och
följas upp löpande. Visar det sig att arbetet inte leder till att situationen förbättras behöver
nya åtgärder tas fram. Det är viktigt att det är tydligt vem som ansvarar för vad och att det
finns väl förankrade rutiner.
FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ATT FÖREBYGGA MOBBNING
Lagstiftning
I skollagen och diskrimineringslagen regleras vilka
rättigheter och skyldigheter barn, elever och deras
vårdnadshavare har. I skollagen framgår också de
krav som ställs på huvudmannen för verksamheten.
Lagen slår fast att om en anställd på skolan
får reda på att en elev känner sig kränkt eller
mobbad har den anställde så kallad handlingsplikt.
Handlingsplikten innebär att skolan måste utreda
och förhindra att kränkningarna fortsätter så snart
som möjligt.
Personal på skola eller förskola som får kännedom
om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för
kränkande behandling är skyldiga att anmäla detta
till rektorn eller förskolechefen. De måste i sin tur ta
detta vidare till huvudmannen.
Plan mot kränkande
behandling och diskriminering/
Likabehandlingsplan
Skolor ska varje år upprätta en plan mot kränkande
behandling och diskriminering. Denna plan kallas
ibland även för likabehandlingsplan. Planen ska
beskriva vilka åtgärder som planeras och hur dessa
ska genomföras och följas upp.
Dokumentet ska också innehålla beskrivningar av
hur skolans främjande och förebyggande arbete
ser ut samt vilka akuta rutiner skolan har om en
kränkning skulle uppstå. Detta ska utgå ifrån en
kartläggning av barnens situation.
Skolans elever ska engageras i arbetet med att ta
fram, följa upp och utvärdera planen och det är
viktigt att det framgår hur det har gått till.
§
Skollagen säger även att skolan ska arbeta med
barnets bästa som utgångspunkt och skapa en
miljö i skolan som präglas av trygghet och studiero.
”Hur ska jag som vuxen i skolan agera
om kränkningar inträffar?”
1
2
Ingrip & rapportera
Som vuxen är det viktigt att alltid agera
när du bevittnar eller får kännedom om att
en elev känner sig kränkt. Rapportera till
ansvarig lärare, trygghetsteam samt rektor.
Utred & planera insatser
Utred händelsen omedelbart, ta kontakt
med vårdnadshavare, bedöm insatser och
upprätta åtgärdsprogram vid behov.
3
4
Dokumentera
Dokumentera arbetet och alla åtgärder
som gjorts från den tidpunkt då skolan fick
kännedom om händelsen.
Följ upp & utvärdera
Har kränkningarna upphört eller finns det
behov av nya insatser?
FRIENDSRAPPORTEN 2015
25
INTERVJUER
”Eleverna kommer alltid
i första hand.”
Hej Beatrice, rektor på Nya Munken i Linköping!
Hur har ni arbetat med kartläggning på er skola?
För oss har det varit viktigt att hitta en kontinuitet i
arbetet med att kartlägga situationen på skolan. Vi
använder Friends kartläggningar där eleverna får svara
på frågor om trygghet och trivsel. Via dem genomför
vi också en kartläggning bland personalen för att ta
reda på hur de upplever situationen på skolan och för
att se om det finns behov av kompetensutveckling.
Utöver det har vi bland annat möten med elevrådet
där vi samtalar om tryggheten på skolan, genomför
läsårsutvärderingar och kartlägger otrygga platser, så
kallade ”röda zoner”, under våra temadagar.
Hur har ni arbetat vidare med resultaten från
kartläggningen?
Vi har fått hjälp av Friends att genomföra
kartläggningen och att analysera resultaten. Det som
är bra med att någon utifrån tittar på våra resultat
är att de kan se saker som är svåra att se själv. Det
blir ett ”utifrånperspektiv” som kan ge nya insikter.
Resultat och analys har presenterats för skolledning,
elever och personalgrupp. Elevrådets delaktighet ser
jag som något extra positivt.
26
Har ni fått några resultat som förvånat dig?
Ett resultat från kartläggningen som vi reagerade på
var att det fanns elever som upplevde att de blivit
kränkta av någon i personalen. Det var inget roligt
resultat att få, men samtidigt oerhört viktigt att det
kom upp och det ledde till bra och konstruktiva
samtal i personalgruppen. Att en elev känner sig
kränkt måste alltid tas på allvar och får aldrig avfärdas
eller bortförklaras.
Genom kartläggningen fick vi också veta att det fanns
elever som var osäkra på var man kunde vända sig
om något hänt. Det gjorde att vi nu har öppnat ett
mailkonto till trygghetsteamet för att göra det enklare
för eleverna.
Vad har kartläggningen lett till?
Framför allt har vi fått siffror som visar på hur det
verkligen ser ut. Utifrån resultaten har vi arbetat med
att ta fram mål och strategier som vi för in i vår årliga
plan. Just nu arbetar vi med att följa upp målen från
förra året.
INTERVJUER
Har du några praktiska tips till andra skolor?
Jag tror att det är viktigt att skapa en öppenhet
i personalgruppen och bland eleverna. Eleverna
ska alltid känna att de kommer i första hand och
att de är viktiga. De utbildningstillfällen vi haft med
personalgruppen har också lett till att det har blivit
ett mer öppet klimat bland personalen där man vågar
prata mer om jobbiga saker.
Ett annat tips är att fördela arbetet på många. Vi
har ett trygghetsteam på åtta personer dit övriga på
skolan kan vända sig till för råd och stöd. Men det är
viktigt att alla i personalen känner sig delaktiga och
tar gemensamt ansvar för elevernas trygghet. Allt från
skolledning och pedagoger till vaktmästare och kock.
”Alla skolor har olika
förutsättningar.”
Hej Christian,
Utbildare & Regionsansvarig på Friends!
Varför är det viktigt att skolor arbetar med kartläggning och analys?
För att trygghetsarbetet ska få bäst effekt så är det viktigt att insatserna
bygger på hur skolans situation faktiskt ser ut. Alla skolor har olika
förutsättningar och genom kartläggning och analys kan en skola ta reda
på vilka utmaningar som finns på just deras skola. Att låta både personal
och elever svara på frågor om trygghet på skolan gör det också möjligt
att jämföra eleverna och personalens verklighet. Exempelvis kanske det
framkommer att psykiska kränkningar är vanligt bland eleverna, men att
skolpersonal främst känner till att elever blivit utsatta för fysiska eller verbala
kränkningar.
Både vår erfarenhet och forskning visar att skolor som erkänner att det
finns utmaningar i verksamheten i större utsträckning har trygga elever. Att
vara ärlig och lyfta de utmaningar som finns signalerar att de vuxna har
koll, tar eleverna på allvar och faktiskt vill arbeta för att förändra läget till det
bättre.
Har du några tips till skolor som vill förbättra sitt trygghetsarbete?
Många skolor är bra på att hantera akuta situationer, men har inte kommit lika långt i det främjande och
förebyggande arbetet. Ett exempel på förebyggande arbete kan vara att ta reda på vilka platser som elever
upplever som otrygga och sedan i en dialog med dem ta fram förslag på hur dessa platser kan bli tryggare. Det
främjande arbetet handlar om att förankra respekten för alla människors lika värde och är något som ska pågå
hela tiden. Det är ofta en större utmaning för skolorna och kräver att det finns en samsyn i personalgruppen
och att alla är delaktiga i att upprätthålla skolans värdegrund.
FRIENDSRAPPORTEN 2015
27
VANLIGA FRÅGOR & SVAR
Vanliga frågor & svar
Vad är det för skillnad på mobbning
och kränkningar?
Kränkande behandling är det begrepp som används
i skollagen och definieras som ett uppträdande som
kränker ett barns värdighet. Mobbning är när någon
utsätts för kränkningar av en eller flera personer vid
flera olika tillfällen. Den som är utsatt för mobbning
kan uppleva sig i underläge och ha svårt att försvara
sig.
Hur vanligt är det med
nätkränkningar?
Enligt Friends Nätrapport 2015 har var tredje ung
blivit kränkt via mobil, dator eller surfplatta under det
senaste året. Den vanligaste formen av kräkningar
är elaka kommentarer eller meddelanden. Mer info
om kränkningar på nätet finns på: www.friends.se/
natrapporten
Vad kan man som elev göra om
någon blir utsatt för mobbning?
Om du som elev blivit kränkt eller ser någon annan
bli illa behandlad bör du prata med en vuxen som du
har förtroende för. Det kan till exempel vara en vuxen
i skolan, hemma, en tränare eller kompis förälder. Det
är inte barns ansvar att stoppa mobbning – det är
vuxnas.
Går det att stoppa mobbning?
Ja. Genom långsiktigt kontinuerligt förebyggande
arbete så minskar mobbningen. Forskning visar att
ett effektivt sätt att jobba för att minska mobbning
är något som kallas för en ”hela skolan-ansats”.
Det innebär att både lärare, elever och föräldrar ska
involveras i arbetet för att tillsammans skapa en trygg
miljö. Friends kartlägg¬ning visar även att hos de
skolor som samarbetat med Friends i ett år minskar
mobbningen i snitt med 24 procent.
28
Hur vet jag som vårdnadshavare om
mitt barn är utsatt för mobbning och
vad kan jag göra?
Du känner ditt barn bäst. Fundera om det skett en
förändring i barnets beteende, exempelvis att ditt
barn inte tar med sig kompisar hem och inte heller vill
gå hem till någon kompis. Ett annat tecken kan vara
en ovilja att prata om skolan eller att barnet drar sig
undan och inte vill gå till skolan.
Det kan vara svårt att berätta för sina föräldrar att
man är utsatt, så därför är det viktigt att prata med
sitt barn och visa att man finns där. Visa intresse
för skolan och ställ frågor om kompisar och hur
stämningen är. Om det framkommer att ditt barn
är utsatt så tala om för ditt barn att det är de som
kränker eller mobbar som uppträder felaktigt. Betona
att det inte är barnets fel – vem som helst kan råka
ut för kränkningar eller mobbning. Var tydlig med att
situationen kan förändras. Kom överens med ditt barn
om hur ni ska ta kontakt med skolan och vem ni ska
prata med.
Vad kan jag göra om mitt barn
utsätter andra?
Prata med ditt barn om det som hänt och var tydlig
med att kränkningar aldrig är okej. Var tydlig med
att det är det negativa beteendet du inte accepterar
istället för att anklaga barnet som person. Prata om
situationen och försök att få ditt barn att sätta sig in
i hur den utsatta kan tänkas uppleva det. Låt barnet
veta att du finns där för att lyssna, stötta och hjälpa.
Kom överens med ditt barn om en gemensam plan
för att skapa förändring och hur hon/han kan gottgöra
den drabbade. Skapa en positiv kontakt med skolan
och bestäm hur ni ska hålla kontakten framöver
för att de ska kunna informera dig om hur det gått.
Fråga dig själv vad du som förälder kan göra för att
stärka ditt barns empatiska förmåga och självkänsla.
Slutligen är det också viktigt att du uppmuntrar barnet
när mobbningen har upphört. Uppskattande ord
motiverar barnet för samarbete. Positivt stöd stärker
barnets självkänsla.
VANLIGA FRÅGOR & SVAR
”Mitt barn är utsatt för mobbning,
vad kan jag göra?”
1
Prata med barnet om det
som händer.
2
Prata med ansvarig
klasslärare eller mentor.
3
Kontakta rektorn
på skolan.
4
Om du inte får hjälp av
skolan, gå vidare till kommun
eller annan huvudman.
5
Om du inte tycker att skolan
gör tillräckligt - kontakta BEO
eller DO.
”Mitt barn utsätter andra,
vad kan jag göra?”
1
Prata med barnet om det
som händer.
2
Skapa en handlingsplan
tillsammans med ditt barn
för att skapa förändring.
3
Skapa en positiv kontakt
med skolan.
4
Fråga dig själv vad
du kan göra för att
stärka ditt barn.
5
Uppmuntra barnet när
mobbningen har upphört.
FRIENDSRAPPORTEN 2015
29
ORDLISTA
Ordlista
KRÄNKNING är ett paraplybegrepp där mobbning, trakasserier
och övrig kränkande behandling ingår. I undersökningen beskrivs
kränkning som en handling som gör att personen som blir utsatt
känner sig ledsen, sårad eller mindre värd.
KRÄNKANDE BEHANDLING är det ord som används i lag för
att förbjuda kräkningar som inte har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling definieras som
ett uppträdande som kränker en elevs värdighet.
MOBBNING är när någon blivit utsatt för kränkningar av en
eller flera personer vid flera olika tillfällen. Den som är utsatt för
mobbning kan uppleva sig i underläge och ha svårt att försvara
sig.
DISKRIMINERING är när en vuxen i skolan missgynnar eller
behandlar en elev sämre än andra och det har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
TRAKASSERIER är när någon blir kränkt utifrån någon av
diskrimineringsgrunderna. Det räcker med en händelse för att
någon ska göra sig skyldig för trakasserier.
SEXUELLA TRAKASSERIER är ett uppträdande av sexuell
natur som kränker någons värdighet. Exempel på sexuella
trakasserier kan vara kommentarer, visslingar, blickar,
meddelanden, tafsningar eller rykten som handlar om sex eller
den utsattes kropp och känns obehagliga för personen som är
utsatt.
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING/ LIKABEHANDLINGSPLAN är en plan som skolor
ska upprätta varje år. Planen innehåller information om skolans
arbete mot kränkningar och diskriminering.
30
REFERENSER
Referenser
1 & 2. Flygare, E. & Johansson, B., 2013, Långvarig utsatthet drabbar hårt, Kränkningar i skolan -analyser av
problem och lösningar. Skolverket.
3. Bjereld, Y., Daneback, K., Petzold, M., 2014, Differences in prevalence of bullying victimization between
native and immigrant children in the Nordic countries: a parent-reported serial cross-sectional study, Child:
care, health and development. John Wiley & Sons Ltd.
4. Holmberg, K., 2009, Health Complaints, Bullying and Predictors of Attention-deficit/Hyperactivity Disorder
(ADHD) in 10-year-olds in a Swedish Community. Uppsala universitet.
5 & 6. Barnombudsmannen, 2015, Välkommen till verkligheten – barn och unga om samhällets stöd vid
kränkningar och trakasserier i skolan. Stockholm
7. Beckman, L., 2013, Traditional Bullying and Cyberbullying among Swedish Adolescents. Karlstads
Universitet.
8 & 9. Skolverket, 2009, Diskriminerad, trakasserad, kränkt. Rapport 326. Skolverket.
10. Ahlström, B., 2009, Bullying and social objectives: A study of prerequisites for success in Swedish schools.
Umeå universitet.
11. Ttofi, M., Farrington, D, 2009, Effectiveness of school-based programs to reduce bullying: a systematic and
meta-analytic review & Rigby, K., 2002, A meta-evaluation of methods and approaches to reducing bullying in
pre-schools and early primary schools in Australia & Skolverket, 2011, Utvärdering av metoder mot mobbning.
FRIENDSRAPPORTEN 2015
31
Kontakta Friends
[email protected]
08-545 519 90
www.friends.se • [email protected] • facebook.com/stiftelsenfriends