Teknik mot krigets rester - NATURENS RÄTTIGHETER OCH
#23 Fredag 18 september 2015 Lösnummer 30 kr För dig som vill förändra världen tidningensyre.se ”Ett bidrag till hjälporganisationer gör ofta nytta, men pengar direkt till de behövande gör oftast mycket mer nytta.” Lennart Fernström Glöd – Ledare Kvarlämnad ammunition och vapen ett växande hot • Zoom 14-18 Teknik mot krigets rester GLÖD Under ytan: Pella Larsdotter Thiel om brottet ekocid • Anna Troberg gräver i rasismen RADAR Låst läge i flyktingkrisen • Tropiska växter flyr värmen • SD bryter med ungdomsförbund ENERGI Åre i täten för ny grön våg • Snott & blandat testar nya gurkdieten • Korsord 2 Glöd Å andra sidan Redaktör: Lennart Fernström, [email protected] Alla som på olika sätt verkar för att riva ner EUs murar och hjälper folk som behöver och vill komma hit. Transportörsansvaret, Dublinförordningen, EUs allt högre murar och alla hycklande politiker. Pengar i handen hjälper mest D agens Nyheter 11 september: ”Vi vill understryka att det finns alternativ till att ge till behövande i Sverige och istället stödja uppbyggnaden lokalt för utsatta människor i Rumänien och Bulgarien. En rad svenska organisationer, kyrkor och samfund bedriver verksamhet i ursprungsländerna. (....) De pengar som svenska folket vill avvara gör bäst nytta hos dessa organisationer.” Aftonbladet 13 september: ”Ett företag kan inte fungera från dag ett om det inte får en viss möjlighet att byggas upp. Det kommer att vara det som är grund för min försörjning framåt.” Det finns förstås massor att säga om de absurda ekonomiska skillnaderna. Men även om vi ett litet tag bortser från hur galet hög Reinfeldts ersättning är och hur lite andra har så finns det även en annan skillnad att fundera över. Reinfeldt, den främsta företrädaren för arbetslinjens alla piskor och villkorade ersättningar anses behöva en ovillkorad inkomst för att kunna bygga upp sitt postpolitikerliv. Men när de som har det sämre ställt ska få hjälp att bygga upp sina liv tror staten inte på ovillkorade bidrag. Vi ska inte ge pengar till tiggarna direkt utan till organisationer som tar hand om och hjälper dem. De arbetslösa kan bara få pengar om de söker jobb som inte finns eller deltar i meningslösa sysselsättningsprogram. Allt för att paternalistiska instanser ska kunna styra att de stödbehövande agerar ”moraliskt rätt”. Vad är det som gör att vi anser att de fatti- Foto: TT Det första var en debattartikel undertecknad av Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister med samordningsansvar i regeringen för frågan om utsatta EU-medborgare samt Martin Valfridsson, nationell samordnare för utsatta EU-medborgare. Det andra var Fredrik Reinfeldt som berättade varför han tar ut fullt avgångsvederlag på 156 000 kronor per månad trots att han håller föreläsningar för 100 000 kr per tillfälle. Det finns gott om belägg för att pengar är bästa hjälpen för den som har ont om just pengar. ga ständigt behöver förmyndare som styr deras liv? Varför har vi inte förtroendet för att de, precis som till exempel avgående politiker, styr sina liv bäst själva? I USA, Kanada, Brasilien, Namibia, Indien, Sydafrika, Mexiko och många fler länder där det testats har ovillkorade pengar direkt i fattigas händer (eller in på deras konton) visat sig vara den effektivaste fattigdomsbekämpningen. Det har minskat sjuktalen, fått fler barn att börja gå i skolan, minskat prostitutionen, minskat våldet, ökat jämstäldheten, minskat olika former av missbruk och så vidare. I början av 2000-talet fick ett antal amerikaner med psykiska funktionshinder 28 dollar i månaden att roa sig med. Det ingick i en studie som professor Larry Davidson utförde. De flesta i försöket mådde bättre, fick bättre självkänsla och högre livskvalitet – några av de viktigaste grunderna för ett bra liv. När den amerikanska biståndsorganisationen Give Directly startade sökte de efter den effektivaste metoden att ge bistånd till behövande. De samlade ihop data från hela världen och fann att pengar i handen till fattiga människor ger det bästa resultatet. I Sverige ledde docent Alain Topor ett forskningsprojekt 2013, där personer med långvarig psykisk ohälsa fick 500 kronor extra i månaden. De fick göra vad de ville med pengarna och de behövde inte redovisa vad de hade gjort. Det visade sig att de 500 kronorna gjorde stor skillnad i deras liv – andelen som behövde sluten vård minskade med 30 procent på ett halvår. Ett bidrag till hjälporganisationer gör ofta nytta, men pengar direkt till de behövande gör oftast mycket mer nytta. Det kan vara pengar i en tiggares mugg eller trygghetssystem utan krav på motprestation. Det är inget fel i att Fredrik Reinfeldt har en garanterad och villkorslös ersättning, även om en nolla mindre skulle lägga den på en lämpligare nivå. Problemet är att så många andra blir omyndigförklarade och utlämnas till statens, hjälporganisationernas och kyrkornas idéer om god omvårdnad bara för att de är ekonomiskt fattiga. Lennart Fernström [email protected] Foto: Försvarsmakten Syre, Högbergsgatan 18, 116 20 Stockholm • www.tidningensyre.se • [email protected] • Prenumerationsärenden: [email protected] och 08-845 033 Utgivare: Lennart Fernström • Redaktörer: Benita Eklund, Malin Bergendal • Bildredaktör: Jan-Åke Eriksson • Redigering: Sofia Härén • E-post: [email protected] Syre ges ut av Mediehuset Grönt och är på ledarplats frihetligt grön • ISSN: 2002-0570 Miljömärkt trycksak 3041 0673 Redaktör: Lennart Fernström, [email protected] Sara Granér Sidan tre Glöd 3 4 Glöd Redaktör: Lennart Fernström, [email protected] Under ytan Att ödelägga jorden är ett brott Utsläppen av koldioxid hotar vårt liv, ja kanske allt liv på jorden. För ett sådant brott borde Internationella brottmålsdomstolen i Haag kunna väcka åtal, anser Pella Larsdotter Thiel. Pella Larsdotter Thiel är ekolog och engagerad i det svenska nätverket End Ecocide Sweden samt sitter i Omställningsnätverkets kärngrupp. Foto: Supermiljöbloggen End Ecocide Sweden End Ecocide Sweden är ett svenskt nätverk som arbetar med att sprida idén om en internationell ekocidlagstiftning. De samarbetar med Polly Higgins (www.eradicatingecocide. com) och är en del av det globala nätverket End Ecocide on Earth (www.endecocide.org). De har haft samtal med bl a regering och departement och fokuserar nu på att Sverige ska vara värd för ett sidoevent då Romstadgans parter möts i Haag i november. Detta skulle vara en möjlighet att påkalla internationell uppmärksamhet till frågan om ekocid som brott och introducera en möjlig väg framåt, om COP 21 i Paris inte leder tillräckligt långt. L ördagen den 15 augusti i år tog sig 1 500 människor till Garzweilergruvan i sydvästra Tyskland, Europas största källa till koldioxidutsläpp, i en aktion kallad Ende Gelände – hit men inte längre. Deras mission: att hejda brytningen av brunkol och visa att det är dags att sluta ta upp fossila bränslen ur jordskorpan. De blev slagna med batonger och utsatta för pepparsprej, men lyckades hindra två av dagbrottets maskiner från att gräva kol den dagen. Och eftersom vi talar om världens största grävskopor, med en kapacitet att bryta 240 000 ton kol under en enda dag, så var det ju väl använd tid. Även om man kan anta att brytningen fortsatte i oförminskad styrka dagen efter. Så här fungerar det: trots att vi vet att utsläppen av koldioxid hotar den mänskliga civilisationen, ja till och med livet på jorden som vi känner det, så använder vi världens största maskiner för att gräva upp fossilt kol så fort som möjligt. De som med sina kroppar försöker påtala det orimliga i detta blir straffade. Företagen som gräver kolet som bidrar till klimatförändringarna agerar inom ramen för lagen. Människor som försöker hindra dem gör det inte. Frustrationen över bristen på fungerande globala regelverk på hållbarhetsområdet växer. Tidigare i år publicerades Osloprinciperna, där en expertgrupp bestående av jurister konstaterar att undvikandet av en allvarlig global katastrof är både ett moraliskt och ett juridiskt imperativ. Och det existerar faktiskt ett juridiskt förslag med potential att radikalt ändra spelreglerna. Förslaget gäller en internationell lagstiftning mot ekocid, livsmiljöförstörelse. Benämningen ekocid (eng. ecocide) kombinerar grekiskans oikos, hem, med latinets caedere som betyder att döda – att ödelägga det egna hemmet. Skogsavverkningen i Amazonas, tjärsandsutvinningen i Kanada, fracking, utsläppet vid Talvivaaragruvan i Finland och oljeutsläppen i Nigerdeltat har pekats ut som ekocid. Den mest tongivande talespersonen för en ekocidlagstiftning är den brittiska juristen Polly Higgins. Hennes definition av ekocid är ”omfattande skada på, förstörelse eller förlust av ekosystem inom ett avgränsat geografiskt område, antingen genom mänskligt handlande eller andra orsaker, i en sådan omfattning att invånarnas möjligheter till ett fredligt åtnjutande av området allvarligt inskränkts.” Ekocid skulle kunna vara ett av brotten som regleras av Romstadgan. Du kanske inte har hört talas om Romstadgan, men du känner nog till Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag. Där sker åtalen för de allvarligaste brotten som angår hela det internationella samfundet: folkmord, brott mot mänskligheten, krigsbrott och aggressionsbrott. De kallas ibland brotten mot freden. Romstadgan reglerar verksamheten för ICC och är därmed kanske världens viktigaste juridiska dokument. Det kanske låter utopiskt, eller orimligt – beroende på hur man är lagd – att förstörelse av naturen skulle kunna ta plats jämte folkmord som ett av världens allvarligaste brott. Men det är varken eller. För det första: hoten mot våra livsmiljöer är så stora att det inte i längden är möjligt att upprätthålla några mänskliga rättigheter utan att skydda dem. Klimatförändringarna beräknas redan i dag orsaka fem miljoner människors död varje år, och är därmed en av de största dödsorsakerna globalt. De är också en grundläggande orsak till många av världens kriser och konflikter. För det andra: detta är ingen ny idé. När Romstadgan utarbetades i början på 90-talet var intentionen – tro det eller ej! – att ekocid skulle vara en del av den. Brottet ströks i sista stund under mycket oklara omständigheter; de FN-rapportörer som var med drog slutsatsen att vissa stater blockerade beslutet som ett resultat av lobbying från stora företag. Att införa lagen nu, tjugo år senare, är förstås tjugo år för sent. Och inte en dag för tidigt. Läget är annorlunda nu; vi ser så mycket tydligare konsekvenserna av all livsmiljöförstörelse som pågår, och det finns en utbredd Redaktör: Lennart Fernström, [email protected] Glöd 5 Foto: Pella Larsdotter Thiel Under ytan Polly Higgins talar om planerade gruv- och gasexploateringar vid Vättern för Aktionsgruppen Rädda Vättern. medvetenhet om behovet av en annan utveckling. Vad skulle en internationell ekocidlagstiftning kunna åstadkomma som alla konventioner, avtal och protokoll hittills har misslyckats med? Till skillnad från andra överenskommelser finns i straffrättsliga sammanhang ett personligt ansvar. Den högst ansvariga för en verksamhet som orsakar, beslutar om eller finansierar ekocid riskerar straff. Det kan vara en minister, en företagsledare eller en styrelseordförande. Denna logik gör att många företag gärna är verksamma i länder med svag miljölagstiftning eller i områden utanför statlig jurisdiktion ... Många fall av livsmiljöförstörelse orsakas av företag. I företagsvärlden är drivkraften framför andra vinst. Det betyder att för projekt där det finns risk för ekosystem, men där potentialen för vinst är stor, bör en VD eller en styrelseordförande bortse från risken så länge företaget agerar inom lagens råmärken. Gör hen inte det och därmed minskar den potentiella vinsten är aktieägarna, så att säga, i sin fulla rätt att byta ut vederbörande. Samma sak gäller investeringsbeslut. De stora pengarna i världen går till projekt som förstör livsmiljöer. Denna logik gör att många företag gärna är verksamma i länder med svag miljölagstiftning eller i områden utanför statlig jurisdiktion, till exempel Arktis eller internationella vatten, där de inte behöver ta så mycket ansvar för sina verksamheter. En ekocidlagstiftning skulle kunna skifta samtalet i de rum där beslut fattas, och vara ett stöd för beslutsfattare att agera efter andra måttstockar än vinst. Ingen vill vara skyldig till internationella brott. Detta är en avgörande skillnad mot hur samhället ofta hanterar relationen till ekosystemen. Vi gör dem till resurser att köpa och sälja. Ska företag bry sig om naturen? Gör det lönsamt! Se till att konsumenter betalar för miljöanpassade produkter och gör vattnet, träden och luften till ekosystemtjänster! Med det sättet att se på naturen skapas avstånd. Vi relativiserar och instrumentaliserar dess värde. Naturen är värdefull så länge den levererar till oss. Den är värd att skydda så länge dess värde för oss är större än det alternativa värde som uppstår vid dess exploatering. Detta är en del av problemet – om vi inte gör upp med den natursynen kommer vi ingenstans. Jordens levande system är ovärderliga. Deras värde ligger i att de existerar – och de har samma rätt att göra det som människor har. Det ovärderliga, frågor om liv och död, hanteras inte särskilt framgångsrikt inom ramen för ekonomi. För det använder vi juridik. Rätt och fel. Detta är kanske den mest intressanta dimensionen i ekocidlagstiftning. Lagar och värderingar är kommunicerande kärl. Om livsmiljöförstörelse vore olagligt skulle det påverka våra värderingar – vad vi menar är viktigt, önskvärt och normalt. En gång i tiden var det lagligt att äga och sälja andra människor, och de flesta som hade något att säga till om i samhället tjänade på detta. Genom målmedvetet arbete av en liten grupp människor som påtalade det orimliga i situationen stiftades lagar som gjorde slavhandel till ett brott. Det innebär inte att allt slaveri har upphört, lika lite som mordlagstiftning innebär att inga mord sker. Men det innebär att våra kollektiva värderingar har skiftat: vi accepterar inte längre tanken på att köpa en annan människa. Det är inte längre normen. På samma sätt skulle en internationell ekocidlagstiftning bidra till att skifta värderingarna gentemot de levande systemen. Vi skulle inte längre kunna motivera förstörelse med att den ger vinster och arbetstillfällen. En ekocidlagstiftning skulle på det sättet stärka banden mellan människor och andra levande varelser. Vara ett steg bort från dominans och utnyttjande och mot samarbete och ömsesidighet. Åstadkomma en relation mellan människa och natur utan vilken vi har små möjligheter att skifta till en livsbejakande utveckling. Pella Larsdotter Thiel End Ecocide Sweden 6 Glöd Redaktör: Lennart Fernström, [email protected] Debatt Foto: Ng Han Guan/AP/TT EU bör slå fast att vatten är en mänsklig rättighet, skriver Linnéa Engström (MP). Linnéa Engström Gör inte vattnet till handelsvara DEBATT Europaparlamentet har röstat för ett krav som 1,8 miljoner medborgare i Europeiska Unionen har skrivit under. Detta trots försök från de kristdemokratiska och konservativa grupperna att urvattna parlamentets ståndpunkt. Glädjande nog handlar det första medborgarinitiativet om rätten till vatten. Initiativet Right2Water är ett upprop från unionens medborgare till stöd för att EU och medlemsländernas regeringar ska betrakta vatten som en samhällsnytta, inte som vilken produkt som helst. Tillgång till vatten och sanitet är en mänsklig rättighet, erkänd av FN. Därför bör det också avspeglas i EUs lagstiftning. Parlamentet uppmanar EU-kommissionen att se över vattendirektivet och ta fram lagstiftningsförslag där det tydligt framgår att tillgången på vatten är en mänsklig rättighet. Vi uppmanar också EU-kommissionen att undanta vatten från reglerna för den inre marknaden och slå fast att EU inte på något sätt ska främja privatisering av vatten. EU har fått skarp kritik för åtgärder som har tvingat fram privatiseringar för att få in pengar i kassan till de europeiska länder som drabbats av skuldkrisen. vatten och sanitetstjänster inte får ingå i förhandlingar om handelsavtal. Det betyder bland annat att vatten inte ska kunna ingå som en handelsvara i de pågående förhandlingarna om ett handelsavtal mellan EU och USA, de så kallade TTIP-förhandlingarna. Europaparlamentet uppmanar EU-kommissionen att agera, inte minst mot bakgrunden att mobiliseringen bakom initiativet visar att de europeiska medborgarna prioriterar och värderar rätten till vatten mycket högt. En av de viktigaste framgångarna är att Europaparlamentet nu tydligt tar ställning för att Linnéa Engström Europaparlamentariker för Miljöpartiet Redaktör: Lennart Fernström, [email protected] Debatt Debattrunda: Var finns de vänsterintellektuella? Genmäle Ibrahim Alkhaffaji i nr 22: Intellektualism kräver mer utrymme DEBATT Petra Östergren efterlyser i Syre den 4 september frihetliga vänsterintellektuella. I ett svar den 11 september skriver Ibrahim Alkhaffaji att vi ju har Åsa Linderborg, Kajsa Ekis Ekman och Judith Kiros bland ”några namn” redan. Jag menar att det inte är ett bra svar. Som sociolog är jag liksom mina kollegor övertygad om att sociala, materiella och ekonomiska resurser i mycket hög grad bestämmer hur det ser ut i ett land/”samhälle”. I detta fall kan vi då se den brist som Östergren hävdar finns som bestämd av klass/skikttillhörighet: Linderborg med flera tillhör de personer som är unga och har relativt säkra anställningsvillkor, en kulturell elit. Men det finns en stor grupp som tillhör ett akademikerprekariat, personer med intellektuell kapacitet och hög utbildningsnivå som saknar säkra anställningar eller helt saknar anställning. Detta, sammantaget med massmedias ständiga besparingar där journalister avskedas och frilansare blir allt färre, gör att medieintellektuella blir en mycket liten grupp som saknar insikt i akademikerprekariatets situation. Och denna senare växande grupp är lika vana vid ett ”nej” när Utan att vilja vara mästrande och magistral föreslår jag studier av Guy Standing, David Graeber, Pierre Bourdieu och Frankfurtskolan som genomskådat klassamhället (och motsättningar inom klasserna) och i sitt praktiska forskande och framställande författarskap är både kritiska och frihetliga vänsterintellektuella. Vad bör då göras? Kära läsare, bidra till en kamp för rättvisa på alla nivåer, utnyttja de fria medierna (Facebook, Twitter et cetera för att göra era röster hörda och därigenom, hoppas jag, bidra till en möjlig förändring. Bland annat till att jämlikhet införs även på det massmediala och kulturella fältet. Göran Dahl forskare i politik och historia Svar direkt till Göran Dahl: DEBATT Göran Dahls svar på mitt debattinlägg den 11 september är intressant. Dahl verkar enbart ha läst dom första 4–5 meningarna av mitt svar till Petra Östergren och baserat hela sitt svar/resonemang utifrån dessa meningar. Det är en felaktig utgångspunkt, som ger en felaktig bild av mitt resonemang. I min text skriver jag att det visst finns vänsterintellektuella med vänsteranalys, och allt vad det innefattar. Men dom kan man även hitta på lokala nivåer. Där intellektuell verksamhet och intellektuella personer med kunskap och engagemang finns. Inte nödvändigtvis endast dom som Dahl kallar för kulturell elit. Ett annat misstag som Dahl begår är att nämna akademiker och intellektuella i samma veva. Jag måste tydliggöra min ståndpunkt: 1. Det finns akademiker som inte är intellektuella. 2. Det finns intellektuella som inte är akademiker. 7 Svar direkt till Ibrahim Alkhaffaji: Krävs förmåga till kritisk reflektion det gäller publicering som när det gäller en trygg anställning. Detta är tragiskt eftersom gruppens situation ofGöran Dahl tast genererar dels en insiktsfull kritik mot det som råder och dels frihetliga idéer. Ja, om de nu inte lockas av de auktoritära ”lösningar” som erbjuds både från höger och vänster. Törst efter kunskap utmärker intellektuella Glöd Ibrahim Alkhaffaji Dahls resonemang tyder på att intellektuella är dom som har högskoleutbildning. Eller, så har det åtminstone låtit. Denna syn exkluderar dom som inte har högskoleutbildning. Vi lever i ett klassamhälle, vilket innebär att många i praktiken inte har möjligheten att studera på högskolan. Det finns en klass under dessa ”akademiker med osäkra anställningar”, nämligen arbetare och arbetslösa. Dom bör, och ska få möjligheten att ägna sig åt intellektuell verksamhet genom arbetarrörelsen, till exempel genom ABF och andra föreningar som befrämjar intellektuell verksamhet. Det kan givetvis alltid förbättras. Vad som utmärker en intellektuell är inte antalet högskolepoäng. Det är törsten efter kunskap, det är engagemang för att förändra, som utmärker en intellektuell. Ibrahim Alkhaffaji skribent, student och vänsterpartist DEBATT Min invändning mot Alkhaffajis första text grundar sig på den första delen. Resten är en annan diskussion, om folkbildning och politiskt arbete. Petra Östergren frågade som bekant varför det är ont om vänsterintellektuella som syns. Min kommentar var att det bara är ett fåtal som syns och läses i traditionella media. Den frågan har jag behandlat, bland annat utifrån Standings tes om prekariatet. Visst finns det akademiker som inte är intellektuella och vice versa. Det har jag aldrig förnekat. Tyvärr är alltför många med akademisk utbildning inte intellektuella. Tänk på den högutbildade skara som hjälpt till att som byråkrater, lobbyister med mera genomföra den nyliberala ordningen i flera länder. Med ”intellektuella” menar jag i Bourdieus anda tänkande individer med förmåga till kritisk reflektion utifrån det de läser, erfar, skriver och hör. I kritiska tider mobiliserar de ett engagemang i en sak, till exempel som Zola i Dreyfusaffären. ”Törst efter kunskap” och ”engagemang för att förändra” kan säkert vara steg på vägen mot intellektualitet. Men de egenskaperna har ett egenvärde som inte nödvändigtvis gör att man blir intellektuell. Att vi lever i ett klassamhälle är väl självklart? Det har jag påpekat flera gånger och gör dagligen vad jag kan, som bland annat intellektuell och folkbildare för att främja jämlikhet, solidaritet, frihet och hållbarhet. Göran Dahl Skriv vad du tycker! Skicka gärna in debattartiklar till glod@ tidningensyre.se. Vi tar emot texter på 3 000 tecken och 1 500 tecken (inklusive mellanslag). Vi förbehåller oss rätten att korta texter som är längre. Texter på 1 500 tecken har större chans att komma in. Skicka gärna med en bild och presentation av dig själv. 8 Radar Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Nyheter Grön succé i norskt val I Norge kan veckans lokalval få konsekvenser för landets högerregering. Båda regeringspartierna fick minskat stöd och inom Fremskrittspartiet väntas nu debatt om att partiet kanske ska lämna regeringen. Jämfört med förra lokalvalet tappade högerpopulistiska Fremskrittspartiet 1,7 procentenheter av sitt väljarstöd i Norge som helhet. Statsminister Erna Solbergs parti Høyre backade med hela 4,7 procentenheter. Det norska valets största vinnare blev Miljøpartiet De Grønne som nu för första gången är en maktfaktor i norsk politik. Partiet gick från inte ens en procent i förra lokalvalet till över 4 procent nu. Även de norska socialdemokraterna, Arbeiderpartiet, gick framåt i valet och lär nu ta makten i flera av Norges största kommuner, som Oslo och Bergen Källa: Sveriges Radio Fortsatt låst läge i flyktingkrisen Under veckan har flyktingar från Syrien fortsatt att strömma in i EU. I Tyskland, som nu sätter Dublinförordningen åt sidan och låter flyktingarna stanna, har läget blivit alltmer ansträngt. Medan politikerna söker en lösning fortsätter medborgare i EUs länder att samlas i massiva stödmanifestationer. Sedan i söndags bortser Tyskland tillfälligt från Schengenavtalet, vilket är möjligt enligt regelverket om säkerheten i ett land befaras inte kunna upprätthållas. Beskedet om att återinföra gränskontroller mot Österrike har tolkats som ett sätt att pressa EUs länder till att acceptera ett kvotsystem där alla länder i unionen tar emot de flyktingar som kommer. Men måndagens krismöte i Bryssel, med EUs justitie- och inrikesministrar, slutar med fortsatt låst läge. Majoriteten som stödjer ett kvotsystem har blivit större men Ungern, Polen, Tjeckien, Slovakien, Lettland och Rumänien säger nej. Den svenska regeringen representerades av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson och han tyckte att mötet var en ”besvikelse”. – Det finns en möjlighet att använda den kvalificerade majoriteten och få igenom ett beslut ändå men ska det bli ett bra mottagande är det bra om enskilda länder faktiskt är med på vad som händer, sa han till Expressen efter mötet. Efter det misslyckade ministermötet har Tysklands förbundskansler Angela Merkel och hennes österrikiske kollega Werner Faymann kallat in Europeiska rådet till ett krismöte, som kommer gå av stapeln nästa vecka. Parallellt med det politiska spelet fortsätter EUs medborgare att visa att flyktingar är välkomna. I måndags hölls flera manifestationer inför tisdagens ministermöte och i lördags anordnades mängder av evenemang under aktionsdagen European day of action for refugees. I Sverige i bland annat Stockholm, Malmö, Luleå, Västerås, Göteborg och Gävle. Benita Eklund Allt fler vill gå med i Nato Källa: Svd Foto:Jeffrey Moyo/IPS Enligt en undersökning av Svd/ Sifo vill nu en majoritet av de svenskar som har bestämt sig, att Sverige går med i militäralliansen Nato. Siffrorna blev 41 procent ja, 39 procent nej och 20 procent vet ej. SvD/Sifos mätning visar att regeringen har ett fortsatt stöd bland de egna väljarna, och i Vänsterpartiet, för att driva den militärt alliansfria linjen vidare. Samlat för Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är 59 procent mot Nato och 26 procent för ett medlemskap i försvarsalliansen. På Allianssidan i sin helhet är motsvarande siffror 61 procent för Nato och 23 procent mot. – Det är noterbart att det i dag är tydliga majoriteter för en anslutning till Nato på hela allianssidan, går man tillbaka bara till valet ser det helt annorlunda ut, säger Toivo Sjörén. Så sent som 2011 var stödet för Nato 23 procent med 50 procent mot ett medlemskap. Stödet för Nato är större bland män – 49 procent av männen säger ja till Nato men bara 23 procent av kvinnorna. Stadsodlingar har blivit ett allt vanligare fenomen i många afrikanska städer där befolkningen har svårt att få mat på bordet. Allt fler blir stadsbönder Allt fler stadsbor i södra Afrika ägnar sig åt stadsodlingar för att kunna dryga ut sitt matförråd. FNs livsmedels- och jordbruksorganisation beräknar att det kommer att finnas 35 miljoner stadsbönder i Afrika om fem år. Förskoleläraren Agness Samwenje i Harare-förorten Mufakose tillhör den växande skaran som inte får lönen att räcka till. Hon har en egen odling på en outnyttjad bit mark i Harare. – Min lilla odling drygar ut maten till mig och mina tre barn, eftersom lönen inte räcker till sedan min man dog för fyra år sedan. Efter att jag började odla på mitt lilla fält här i staden behöver jag lägga mycket mindre pengar på mat, säger hon. I städer som Kampala i Uganda och Yaoundé i Kamerun har många stadsodlare gått ett steg längre och även skaffat sig egen boskap inne i städerna. Fenomenet med stadsodlingar har spridit sig snabbt i stora delar av Afrika, som en konsekvens av stigande matpriser och brist på mat. Många myndigheter är samtidigt fientligt inställda till stadsodlingarna, eftersom de menar att odlingarna anläggs på kommunalt ägd mark utan tillåtelse. Men det finns också städer där myndigheterna ser saken annorlunda. Ett exempel är Kapstaden i Sydafrika, där myndigheterna har slagit fast att stadsodlingarna är viktiga för att bekämpa fattigdomen och för att skapa arbetstillfällen. FNs livsmedels och jordbruksorganisation, FAO, stödjer program i vissa länder som syftar till att tillvarata fördelarna av stadsodlingar. Jeffrey Moyo/IPS Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Nyheter Foto: Patomena /Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Växten Chuquiraga är en av de växter som tydligast har migrerat uppåt på vulkanen som en följd av klimatförändringarna. Tropiska växter flyr uppåt från värmen På vulkanen Chimborazo har vegetationen förändras radikalt de senaste 200 åren. Ett tecken på att arter som anpassat sig till sin miljö flyttar mot svalare områden när klimatet blir varmare. Under de senaste åren har forskare sett hur växter och djur migrerar med det allt varmare klimatet. I en unik studie, som publiceras den här veckan i tidskriften PNAS, har en grupp forskare följt i forskaren Alexander von Humboldts historiska fotspår för att jämföra de noggranna iakttagelser han gjorde 1802 med situationen i dag. Studieobjektet är vulkanen Chimborazo (6 268 meter över havet) i Ecuador och forskarna ville se om det skett en förändring under de senaste 200 åren i växternas utbredning längs berget på grund av den globala uppvärmningen. Med ökande höjd över havet sänks temperaturen vilket gör att de klimatförhållanden som olika arter trivs i flyttas mot högre höjder, liksom mot de kallare polerna, när det blir varmare. I tropiska områden, där en stor del av världens växter och djur finns, är det osäkert om växterna hinner med. Resultatet för Chimborazo visar dock att de olika arterna av växter i genomsnitt redan har klättrat mer än 500 meter uppåt berget och samtidigt har den högsta nivån för fröväxter också ökat från 4600 meter på 1800-talet till nästan 5200 meter 2012. Detta var en större förändring än vad forskarna hade väntat och de tror att även förändrade regnförhållanden och ökat tryck från jordbruket på berget kan spela roll. Glaciären på Chimborazo har också krupit uppåt med mer än 400 meter, vilket går i linje med mätningar på glaciärer från andra delar av världen. Antalet prenumeranter har minskat de senaste två åren säger Marcella Simms, som varit verksamhetsledare på Fria tidningar sedan 2013. – Vi är verkligen ledsna över det här beslutet, men det finns helt enkelt inte ekonomiska resurser att driva tidningarna vidare, säger hon till Uppsalas Nya tidning. Fria Tidningar genomgick för ett år sedan en rekonstruktion där skribenter och leverantörer gick miste om ersättningar på fyra miljoner. Problemen för Fria tidningar löstes dock inte med re- 9 Stjärnfamiljer rasar mot PoP-samarbete Barnklädeskedjan Polarn & Pyret gick i dagarna ut med ett nytt samarbete med fyrabarnsmamman, bloggaren och journalisten Malin Wollin. Samarbetet har gett upphov till massivt raseri på Polarn O Pyrets Facebook-sida. Orsaken: Malin Wollin har flera gånger uttryckt sig kritiskt om möjligheten för kvinnor att skaffa barn på egen hand via insemination. Ett inlägg på Polarn O Pyrets Facebooksida har fått över 300 kommentarer. Där skrev till exempel Matti Ridenfeldt, som själv har fått barn med hjälp av donerad sperma i Danmark: ”Jag tycker det är väldigt synd och tråkigt att ni väljer att ta in Malin Wollin som gästinstagrammare. Hon har skrivit flera texter där hon på okunniga grunder avfärdar mitt sätt att bilda familj. Är frivilligt ensamstående föräldrar genom donerade könsceller inte inräknade i Polarn och Pyrets kundkrets?”. Enligt Anders Wiberg, vd för Polarn & Pyret, hade företaget missat Malin Wollins åsikter i frågan. De avbryter nu samarbetet. Källa: Dagens Media WWF: Hälften av havets liv borta Mediehuset Grönt, som ger ut Syre, är beredda att ta över och driva Skånes Fria Tidning och Östhammars Nyheter. Enligt Sydsvenska Dagbladet ska Fria Tidningars styrelse ha ett möte om förslaget under torsdagen. – Som vd för Fria Tidningar fram till 2013 vet jag att dessa tidningar har en stor potential om de sköts rätt. Och eftersom vi på mindre än fem månader fått närmare 9 000 prenumeranter på tidningen Syre så känner jag mig helt trygg i att det fortfarande går att nå ut med alternativa och nya tidningar, säger Lennart Fernström, vd för Mediehuset Grönt och ansvarig utgivare av Syre. Sedan 1970-talet har populationerna av marina däggdjur, fåglar, kräldjur och fisk i snitt halverats, och många viktiga livsmiljöer fortsätter att försvinna. Det visar en ny global kartläggning av havens marina arter som WWF släppte i onsdags. – Miljön i haven har försämrats dramatiskt. Om det som skedde under den glittrande blå ytan inträffade på land skulle det orsaka ramaskri, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF i ett pressmeddelande. WWFs rapport Living Blue Planet Report sammanfattar studier av drygt 5 800 populationer av 1 234 arter. Datamängden är nästan dubbelt så stor som i tidigare studier, och resultatet är alarmerande. Samtidigt fortsätter överfisket. Den globala fiskeflottan är två–tre gånger större än vad som är hållbart, visar rapporten. Benita Eklund Källa: WWF Sofia Härén Fria tidningar lägger ner tre av sina tidningar Fria Tidningar meddelade i måndags att de ser sig tvungna att lägga ner ytterligare tre tidningar. Mediehuset Grönt, som ger ut Syre, är beredda att ta över två av dessa. Radar konstruktionen utan upplagorna och ekonomin har fortsatt neråt. 10 Radar Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Nyheter SD bryter med SDU men krisen är långt ifrån över Konflikterna mellan Sverigedemokraterna och deras ungdomsförbund SDU nådde sin kulmen i samband med ungdomsförbundets kongress. När förbundet valde Jessica Ohlson till ny ordförande, tvärtemot partiets rekommendationer, kapade SD omedelbart bandet till sin ungdomsorganisation. Foto: Christine Olsson/TT Den 11–13 september höll Sverigedemokratisk ungdom sin förbundsstämma i Bohuslän. Deras två frontfigurer, ordförande Gustav Kasselstrand och vice ordförande William Hahne, som under våren uteslutits ur Sverigedemokraterna, ställde sina poster till förfogande. När det blev klart att valberedningen lanserade deras följeslagare Jessica Ohlson som ny kandidat svarade Sverigedemokraterna med att föreslå en egen motkandidat, Tobias Andersson, till ordförandeposten. I ett mycket skarpt brev i partiets interntidning SDKu ri ren dagarna innan förbundskongressen varnade partisekreterare Richard Jomshof att ett stöd till den avgående SDU-ledningens förslag var att ”stödja den konfliktlinje som leder till att Sverigedemokraterna kommer att behöva omorganisera sin ungdomsverksamhet”. Gustav Kasselstrand och William Hahne (t h) har uteslutits ur partiet. När följeslagaren Jessica Ohlson valdes till ny ordförande för SDU gjorde moderpartiet verklighet av hotet om att ”omorganisera” ungdomsverksamheten. hela Sverige” och i stället samarbeta med högerextrema så kallade ”identitära” grupperingar (Fria tider, Nordisk ungdom och Motpol) som partiets nolltolerans förbjöd samröre med. – I grund och botten handlar konflikten inte om ideologiska skillnader, utan är en personkamp om makt och positioner. Upplösandet av ungdomsförbundet kommer innebära problem för SD, eftersom SDU sitter på många kommunala mandat runt om i landet, säger Mikael Ekman på Expo, som granskar extremhögern. Eftersom SD lanserade en motkandidat, Tobias Andersson, hade SDU en möjlighet att närma sig moderpartiet, menar partisekreteraren Richard Jomshof. Partisekreterare Jomshof förklarade att SD med sin egen ordförandekandidat gav organisationen möjlighet att välja väg, att närma sig moderpartiet eller fortsätta på konfliktlinjen. Ungdomsförbundet valde den senare vägen, Ohlsson vann med 44 röster av 85 ordförandeposten. Gustav Kasselstrand avtackades dessutom med titeln hedersordförande för sitt arbete att bygga upp organisationen med 5 000 medlemmar. Reaktionen från Sverigedemokraterna kom omedelbart. SD tog direkt ner ungdomsförbundets hemsida och lade upp ett uttalande att de formellt bröt med SDU, för att under hösten starta upp en ny ungdomsorganisation med samma namn. – Opinionsmässigt kommer inte Sve ri gede mokraterna att skadas av den här konflikten. Men det kommer att påverka återväxten Foto: Lars Persson/Svd/TT Konflikten mellan det mer nationalistiska ungdomsförbundet och moderpartiet har pågått i flera år, men eskalerade under våren till en öppen maktkamp då SDU började ta över flera sverigedemokratiska lokalavdelningar. Droppen blev när William Hahne tog över partiets Stockholmsavdelning i april. SD anklagade ungdomsförbundet för att driva en konfrontativ linje mot partiledningen, vägra följa partiets anslagna politiska linje om att bli ett ”demokratiskt, socialkonservativt parti för i partiet och långsiktigt skada organisationen, säger Mikael Ekman. SDU-ledningen hade med kongressen spelat ett högt spel och räknat med att moderpartiet inte skulle kunna utesluta dem förrän partiets vid landsdagar i november. De hänvisade till partiets stadgar där det står formulerat att SD har ett ungdomsförbund med namn SDU, och att en uteslutning därför skulle kräva en stadgeändring. Det skulle då krävas 75 procent majoritet, vilket SDU bedömde att partiledningen aldrig skulle uppnå. Detta kringgick SD genom att deklarera att ett nytt ungdomsförbund omedelbart skulle upprättas med samma namn för att ersätta det tidigare. Konflikten är däremot inte överspelad. Både SD och ungdomsförbundet har i september försökt patentregistrera namnet SDU och namnstriden kommer nu att avgöras i rätten. SDU har efter uteslutningen riktat hård kritik mot partiet för odemokratiskt toppstyre och att de på partidagarna i november kommer att verka för att tre personer från partiledningen; Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson och Richard Jomshof, avsätts. Åkesson, Karlsson och Jomshof var själva tidigare drivande i SDU, i det så kallade ”fyras gäng” med Björn Söder, som tog makten över partiorganisationen i en liknande maktstrid för tio år sedan. Mathias Wåg Redaktör: Benita Eklund, [email protected] I fredags gick nära två miljoner människor ut på gatorna i Barcelona för ett självständigt Katalonien. Demonstranterna viftar med Nyheter flaggor som symboliserar självständighetskampen. I fokus11 står det katalanska regionalvalet den 27 september där det konservativa regeringspartiet CDC och vänsterradikala ERC hoppas på en majoritet för att bryta sig ur Spanien. Den spanska centralregeringen i Madrid avfärdar alla initiativ till ett självständigt Katalonien. Radar Foto: Manu Fernandez/AP/TT 12 Radar Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Nyheter Nytt förslag ska möta brist på tillit för TTIP Ett helt nytt domstolssystem kan komma att bli lösningen på knäckfrågan om tvistlösningsmekanismen ISDS i handelsavtalet mellan EU och USA, TTIP. Men den gröna gruppen i Europaparlamentet är starkt kritisk till förslaget. delsavtal för att företag som känner sig orättvist behandlade ska kunna få sin sak prövad i en privat skiljedomstol. Kritikerna påpekar att till exempel miljölagstiftning, djurskyddsbestämmelser och regler för konsumentsäkerhet kan komma att ses som handelshinder. På onsdagen presenterade EU-kommissionär Cecilia Malmström kommissionens förslag på den nya domstolen, som syftar till att lösa problemet med den ”grundläggande bristen på tillit hos allmänheten” vad gäller ISDS-klausulen. – Vi vill etablera ett nytt system utifrån de delar som gör att medborgarna litar på inhemska eller internationella domstolar. Förslaget offentliggörs samtidigt som det skickas till Europaparlamentet och medlemsstaterna. Det är mycket viktigt att ha en öppen och transparent dialog kring denna omdebatterade fråga, säger hon i ett pressmeddelande. ISDS-klausulen finns i internationella han- EU-kommissionens förste vice ordförande, Frans Timmermans menar att den nya domstolen kommer att ”bryta ny mark”. – Systemet kommer att bestå av kvalificerade domare, processen ska vara transparent, och rättsfallen kommer att avgöras på grundval av tydliga regler. Dessutom kommer domstolen bli föremål för granskning. Med det nya systemet skyddas regeringarnas rätt att reglera och investeringstvister kommer att avgöras i överensstämmelse med lagar och regler. Den gröna gruppen i Europaparlamentet tycker inte att det räcker med en revidering av ISDS-mekanismen. Miljöpartiets EU-parla- mentariker Max Andersson är starkt kritisk till både TTIP och ISDS. – Det nya förslaget innehåller några steg framåt, men det är långtifrån tillräckligt. Risken är stor att det är mer av ett namnbyte än en reell förändring. ISDS borde skrotas i sin helhet, säger han i en kommentar. Max Andersson menar att de grundläggande problemen kvarstår och att systemet kan missbrukas. – Cecilia Malmström har inte lyckats förklara varför den här typen av investeringsskydd behövs mellan utvecklade rättstater. Bara för några dagar sedan erkände hon att det saknas belägg för att liknande investeringsskydd ökar mängden utländska investeringar. Enligt Europaportalen är den socialdemokratiska gruppen positiva till Cecilia Malmströms förslag. Liksom EU-parlamentets största grupp, kristdemokratiska och konservativa EEP. Benita Eklund Afrika laddar för klimatmötet I december hålls FNs nästa stora klimatkonferens i Paris. I Afrika förbereder sig politiker, experter och organisationer på att komma till mötet med ett antal jurister som kan lägga fram bevis för vad klimatförändringarna har inneburit för kontinentens länder. Målsättningen är att undvika misstag som gjordes i samband med att Kyotoprotokollet formulerades. – FNs ramkonvention om klimatförändringarna är ett juridiskt dokument, och därför behöver vi juridiska experter som kan föra Afrikas talan genom att lägga fram tillgängliga bevis. Detta är som ett rättsfall för Afrika, säger Oliver C. Ruppel, som är professor i juridik vid Stellenbosch-universitetet i Sydafrika. Han var en av deltagarna vid en konferens som nyligen hölls i Dar es Salaam, om behovet av en gemensam afrikansk hållning under mötet i Paris. Tidigare har de afrikanska länderna alltid byggt sina argument på geopolitik och med hänvisning till forskning. Men till mötet i Paris menar flera experter att det är viktigt att länderna kommer med flera jurister som kan lägga fram bevis för klimatförändringarnas effekter, och vad som kan åstadkommas om kontinentens länder får de resurser och den tekniska hjälp som behövs. Kraftstation i Kenya för så kallad geotermisk energi som utvinns ur jordskorpan. Vissa afrikanska länder har satsat stort på förnybar energi. Inför klimatmötet vill man visa vad som kan åstadkommas med ökade resurser. Tanzanias vicepresident Mohammed Gharib Bilal påpekade att Afrika drabbades negativt av de brister som fanns i Kyotoprotokollet. – Ingen i Afrika kommer att tjäna på att vi begår samma misstag igen när vi ska förhandla fram ett nytt avtal, sade Mohammed Gharib Bilal vid konferensen. Experter menar att Kyotoprotokollet bland annat saknade formuleringar om hur drabbade länder ska kunna hantera klimatförändringarnas effekter. Mithika Mwenda, generalsekreterare för klimatnätverket Pan African Climate Justice Alliance, menar att detta blev särskilt tydligt i länder som själva står för små utsläpp av växthusgaser. Vissa afrikanska länder har gjort stora investeringar i förnybar energi eller klimatsmarta jordbrukstekniker, medan andra länder satsat på skogsodlingar. – Det finns en stor kapacitet i Afrika, men förutsättningarna skiftar. Vi måste utnyttja de möjligheter som finns, och förhandla för att förbättra det vi saknar, sade John Kioli, ordförande för Kenya Climate Change Working Group. Text och foto: Isaiah Esipisu/IPS Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Zoom 13 Zoom Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Foto: AP Photo/Lutfallah Daher/TT 14 En svensk militär avlägsnar en mina 29 juli 2000 i den före detta Israelockuperade byn Taibeh i södra Libanon. Nystartat nätverk lyfter svensk fredsteknik Den internationella fredsdagen infaller 21 september. Sverige har unik kompetens när det kommer till uppsökning, kontroll och destruktion av ammunition och vapen, menar flera svenska experter. Men trots stort behov i världen är Sverige dåliga på att utnyttja kompetensen. Text: Sebastian van Baalen K rig lämnar länder sönderbombade och lemlästade. Att återuppbygga krigsdrabbade länder är ett komplicerat projekt, såväl för landets egen befolkning som för utomstående aktörer. Ett vanligt hinder är det som blir kvar i krigets kölvatten – illegala handeldvapen, sprängämnen, landminor och icke-explo- derad ammunition utgör bokstavligt talat en tickande bomb. Nu vill det nystartade svenska nätverket Initiativ Fredsteknik uppmärksamma Sveriges unika kompetens vad gäller uppsökning, kontroll och destruktion av vapen och ammunition. Hans Wallin, en internationellt erkänd expert på området, är en av initiativtagarna till nätverket. Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Zoom 15 ”Folk kommer att bli skadade och lemlästade i många år efter kriget.” Svensk fredsteknik Möjligheter • Efterfrågad kompetens • Kan skapa arbeten • Kan bidra till säkrare samhällen Utmaningar • Bevara kunskap och kompetens Foto: Monica Sandsvik Svensson • Konkretisera vad nätverket Initiativ Fredsteknik eftersträvar • Tydliggöra näringslivets roll och intressen • Säkra finansiering Initiativtagarna bakom nätverket Initiativ Fredsteknik. Från vänster, Hans Wallin, Lars Ingelstam, Stig Johansson och Fredrik Johnsson. – Mycket av kunskaperna kan härledas till Alfred Nobels tekniska snille och industriella gärning, menar Hans Wallin. Svenskt kunnande står högt i kurs! ”Ett akut problem” Hanteringen av överblivna vapen och sprängmedel är en akut fråga. Mellan 2007 och 2012 dödades omkring 508 000 människor i världen i krig eller våldsdåd enligt organisationen Small Arms Survey. I nästan hälften av fallen användes handeldvapen. FN-sekretariatets avdelning för nedrustning beskriver den illegala handeln med handeldvapen som destabiliserande för säkerhet och utveckling i alla världens regioner. Detsamma gäller ammunitionsdepåer, landminor och icke-exploderad ammunition. Och brist på säker lagring av vapen beskrivs som ”ett akut problem”. – Det är en viktig fråga det här, säger Hans Wallin. När jag ser Syrien och Irak så tänker jag att det kommer att ta 100 år att städa upp där. Folk kommer att bli skadade och lemlästade i många år efter kriget. Problematiken kring övergivna vapen och sprängämnen är ett exempel på hur fredsbyggande är mer än en politisk process – ofta krävs tekniska lösningar för att implementera politiska överenskommelser. Åtgärder som minröjning och nedrustning kräver specialutbildad personal. Att de tekniska aspekterna av fredsbyggande är viktiga illustreras av att samarbetsorganisationen OPCW 2013 fick Nobels fredspris för sitt arbete med att förstöra kemiska vapen. Svensk profilering Sverige har tidigare varit aktiv med att säkra ammunitionsdepåer i Bosnien-Hercegovina och Moldavien och minröjning är en del av Sveriges insats i Mali. Men enligt experterna bakom Initiativ Fredsteknik kan Sverige bidra med mer än så. Under initiativets konferens i Eksjö i början av september lyfte företrädare från näringslivet fram svenskt kunnande inom bland annat skyddsrumsteknik, ammunitionsdestruktion, minröjning, säker vapen- och sprängämneslagring och bombsäkra fordon. Tydligare svensk profilering inom fredsteknik skulle kunna bidra till FNs nedrustningsarbete samtidigt som det kan skapa jobb i Sverige, menar näringslivsrepresentanterna. Men något statligt stöd för fredsteknik finns ännu inte, samtidigt som Sverige fortsätter att vara en stor vapenexportör. Och än så länge utgör fredstekniken inte något alternativ till den svenska vapenexporten. – Det är inget alternativ till försvarsindustrin, men det är en naturlig fortsättning, menar Hans Wallin. Jag har jobbat inom försvarsindustrin, då var mitt motiv att värna Sverige. Och sen vände vi på det här och började plocka isär vapen. Det här är en helt ny syn, det gäller inte att vinna kriget, utan att vinna freden. Nätverkets företrädare anser också att det skulle ha positiva konsekvenser för säkerheten i Sverige. – Merparten av de vapen som används vid skjutningar och handgra- ”Det är inget alternativ till försvarsindustrin, men det är en naturlig fortsättning.” 16 Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Zoom Två kvinnor röjer minor i Jordanien nära den syriska gränsen i norr 2011. Projektet stöddes ekonomiskt av bland annat en norsk biståndsorganisation och omfattade 93 minfält längs en sträcka på över 10 mil. natsattacker i Sverige kommer från Balkan, förklarar Fredrik Johnsson, överstelöjtnant vid Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum i Eksjö. Om vi hjälper till att säkra överblivna vapen på Balkan kan vi minska vapensmugglingen till Sverige. av ett förnyat svenskt FN-engagemang. Initiativtagarna tror att ointresset delvis beror på att ansvarsfördelningen är otydlig – fredsteknik berör många olika myndigheter, inklusive Försvarsmakten, Försvarsdepartementet, Sida och Utrikesdepartementet. Kunskap riskerar förloras Politisk påverkan Grundandet av nätverket ska samla det politiska påverkansarbetet, något som är lättare sagt än gjort då näringslivsrepresentanter, tjänstemän och forskare ska samsas. Exakt vad nätverket vill uppnå är fortfarande inte tydligt. Samtidigt handlar det också om att värna den svenska expertisen som främst finns hos en äldre generation varav många har gått i pension. Särskilda utbildningar pekas ut av initiativtagarna som ett viktigt verktyg. – Vi vill värna de yrkeskunskaper som finns i Sverige, säger Hans Wallin. Det krävs erfarenhet och det tar många år att få. Hittills har det dock varit svårt för initiativet att få gehör från politiker och tjänstemän, detta trots att utrikesminister Margot Wallström har pekat ut nedrustningsfrågor som en del Erik Wirkensjö, pressekreterare åt utrikesminister Margot Wallström, menar att det inom UD i första hand är enheten för nedrustning och icke-spridning som är ansvarig för frågan. “När det gäller att specifikt använda svensk teknik för att driva angelägna frågor framåt i det internationella samarbetet har enheten löpande kontakter och samarbete med bland annat Försvarsmakten och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)”, skriver han i ett mail. Enheten har även vid flera tillfällen träffat och samtalat med företrädare för Initiativ Fredsteknik. Erik påpekar att Sverige stödjer säker vapen- och ammunitionshantering. “På detta område har inte minst Försvarsmakten och industrin en värdefull kompetens”, framhåller han. Linnea Krantz Foto: Sebastian van Baalen ”Som en vapenexportör har Sverige ett ansvar att också hjälpa till att städa upp!” Foto: Nader Daoud/ AP Photo/TT För att förbättra det politiska påverkansarbetet har initiativtagarna bestämt sig för att bilda en branschorganisation. Linnea Krantz, som studerat nätverket i sin kandidatuppsats, hoppas bli en viktig del av påverkansarbetet. – Jag gillar tanken på att vara en motpol mot Säkerhets- och försvarsföretagens branschorganisation, säger hon. Men konkretiseringen av nätverket är svår, just nu letar vi nya ingångar till politiken och jobbar med att ta fram ett pilotprojekt. Även om hon är medveten om att näringsliv och fredsarbete inte nödvändigtvis går hand i hand så tror hon ändå att företag som tillverkar fredsteknik har något viktigt att bidra med. – Som vapenexportör har Sverige ett ansvar att också hjälpa till att städa upp! Hans Wallin är inne på samma spår. – Vi får inte ge upp. För jag tycker det är angeläget och viktigt. Eftersom vi har stöd från FN så kommer det igenom förr eller senare. Text: Sebastian van Baalen [email protected] Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Zoom 17 Fredsteknik avser tekniska apparater och åtgärder som kan bidra till att förebygga våld och förstörelse och undanröja hinder för återgång till ett normalt, fredligt samhälle. Handeldvapen Mellan 2007 och 2012 dödades omkring 508 000 människor i världen i krig eller våldsdåd. I nästan hälften av fallen användes handeldvapen. Källa: Small Arms Survey Ett exempel: Överblivna sprängämnen och ammunition i Hamburg Tyskland är ett exempel på hur mycket bomber och andra sprängmedel som blir kvar i krigsområden: • Under 2014 upptäcktes 21 bomber över 50 kg i Hamburg. • Därtill hittades även 19 brandbomber, 421 granater, 20 stridsvagns- och truppminor, 10 pansarskott, 4 handgranater och 55 kg löst sprängämne. • Totalt rörde det sig om en explosivvikt på 1900 ton. Källa: Presentation av Robert Engström, SWEDEC, 1 september 2015 Bild från ett beslag den 21 september 2014 i Slovenien. Vapnen hade kommit från Bosnien och var på väg till Stockholm. Foto: TT/bosnisk polis 106 På minst platser i Sverige genomfördes dumpning av ammunition mellan 1940-1968. I Sverige finns ett unikt kunnande vad gäller bland annat minröjning och hantering av sprängmedel och ammunition. Foto: Försvarsmakten 18 Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Zoom Dumpad ammunition tickande miljöbomb Även i Sverige finns stora mängder övergiven ammunition till följd av Försvarsmaktens övningar. Dumpad ammunition i svenska sjöar och hav leder till utsläpp av miljögifter och kan i värsta fall leda till att människor skadas av övergivna sprängämnen. Text: Sebastian van Baalen ”... där jorden i ett fall var så kontaminerad med TNT att vi var tvungna att förvara den i ett särskilt utrymme för miljöprover med explosivämnen ...” E fter andra världskriget skedde en omfattande dumpning av omodern, överbliven och opålitlig ammunition i framför allt svenska sjöar och hav. Kartläggningar har visat att det finns minst 106 platser i Sverige där dumpning genomfördes mellan 1940 och 1968. Därtill kommer andra områden som inte registrerats, till exempel övningsområden och industriområden. – Jag har tagit prover vid sprängämnesindustrier där jorden i ett fall var så kontaminerad med TNT att vi var tvungna att förvara den i ett särskilt utrymme för miljöprover med explosivämnen, så explosiv var den, säger Rune Berglind, laborator i miljötoxikologi vid D-TOX AB. Dumpningarna av ammunition kan innebära en miljörisk i och med risken för läckage av tungmetaller och trinitrotoluen (TNT). Främst handlar det om gammal luftvärnsammunition; Rune Berglind menar att cirka 2 000 ton organisk substans (det vill Stranden vid Ravlunda skjutfält. Foto: Jelzin/Wikimedia commons säga ammunition med höljena borträknade) finns i svenska sjöar och hav. Till detta kommer omkring 50–100 kilo kvicksilver. Enligt Naturvårdsverket innehåller svenska hav dessutom dumpningar av kemiska stridsmedel, däribland senapsgas. Men trots den potentiellt skadliga påverkan på miljön är intresset för problemet lågt och sprängämnenas påverkan på miljön understuderad. – Under 1990-talet och början av 2000-talet var FOI och Försvarsmakten engagerade i kopplingen mellan explosivämnen och miljöskador, säger Rune Berglind. Först gick det bra men därefter har intresset avtagit. Vilket är synd, för Sverige var på väg att bli världsledande inom detta ämne. Fredrik Johnsson förklarar att problematiken är kopplad till omstruktureringar inom försvaret och otydlig ansvarsfördelning. – De senaste åren har Försvarsmakten lämnat över 300 geografiska områden i Sverige. Problemet är att Försvarsmakten inte har registrerat var man har använt skarp ammunition. Det gör röjning av kontaminerade områden tidskrävande och väldigt kostsamt. Han förklarar vidare att det är oklart vem som är ansvarig för de kontaminerade områdena då röjning i dag sker med hjälp av privata entreprenörer. För att komma tillrätta med problemet skulle Sverige kunna lära av länder som faktiskt genomfört omfattande röjning, till exempel Bosnien-Hercegovina. Där har man erfarenhet av att etablera ansvariga myndigheter och ta fram en nationell strategi för hanteringen av kontaminerade områden. – Minröjningsexperter i Genève har uttryckt att Sverige skulle kunna bli ett intressant pilotfall, främst utifrån att vi är ett välutvecklat land med en fungerande samhällsstruktur och där de socioekonomiska konsekvenserna av våra explosiva lämningar inte är av akut karaktär, menar Fredrik Johansson. Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Fler behöver Syre och Syre behöver fler Här kan du som redan är prenumerant ge bort Zoom 19 en provprenumeration till lägsta möjliga kostnad (täcker tryck och distribution). Du väljer mellan en månad för 30 kr, två för 59 kr eller tre för 88 kr. OBS: ge bort-erbjudandet gäller endast er som är prenumeranter. Är du inte det kan du teckna en egen prenumeration på tidningensyre.se. Skickas till (inget porto behövs) Syre c/o Mediehuset Grönt Svarspost 20664138 110 04 Stockholm Mottagare av prenumerationen (glöm inte att informera dem): Om du inte får plats här, fyll i på hemsidan tidningensyre.se/gift eller skicka med ett separat papper. Namn: Mejl: Telefon: Gatuadress: Postnummer: Ort: 1 månad för 30 kr 2 månader för 59 kr 3 månader för 88 kr Namn: Mejl: Telefon: Gatuadress: Postnummer: Ort: 1 månad för 30 kr 2 månader för 59 kr 3 månader för 88 kr Namn: Mejl: Telefon: Gatuadress: Postnummer: Ort: 1 månad för 30 kr 2 månader för 59 kr 3 månader för 88 kr Namn: Mejl: Telefon: Gatuadress: Postnummer: Ort: 1 månad för 30 kr 2 månader för 59 kr 3 månader för 88 kr Mina uppgifter (hit skickas fakturan): Namn: Mejl: Telefon: Gatuadress: Postnummer: Ort: 20 Energi Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Camino Nyromantisk grön våg Text: Johanna Stål D et ekonomiska systemet har krävt att människor flyttar in till städerna. Status förflyttar sig dit samhället behöver personer. Nu behövs folk på landet och då börjar det få status igen. Den nygröna vågen består till stor del av människor som är intresserade av att producera sin egen mat, som tröttnat på den industrialiserade maten och dess konsekvenser, säger Sofia Ulver, forskare i sociala trender och ideologiska skiftningar i konsumtionssamhället vid Lunds universitet. Hon menar att nygröna rörelser, matturism, äventyrsturism, önskan att bli självförsörjande och deltagarkulturtrender bidragit till att små samhällen fått en tillströmning av nya personer. – Vågen kommer fortsätta och bli större även framöver därför att den måste bli det. Vi behöver fler som producerar mat lokalt med tanke på klimatförändringarna, säger hon. Hittills mest hipsters ”Nyromantisk” våg Sofia menar att det har funnits en drömbild av staden i många år därför att det är därifrån alla berättelser kommer. Människor har flyttat till staden för att det är där ”allt händer”. Förr var det förknippat med låg status att vara den som “stannat kvar” på landsbygden. Och vi har målat upp något som Sofia kallar för ”glesbygd noir”, en bild av att medelklassen har flytt landet och kvar blir de misslyckade, de ljusskygga: kriminella, fattiga, arbetslösa och sjuka. Men nu börjar en sorts ”nyromantisk våg” där vi kommer att Karolina Nätterlund och Johan Åkerström är tidigare göteborgare som nästan samtidigt men oberoende av varandra flyttat till Åre. börja romantisera naturen igen och längta efter att flytta ut. – Det har handlat mycket om den så kallade ”foodie-kulturen” och människor som vurmar för bra mat, men alla som flyttar ut kommer inte ägna sig åt matproduktion, bara bra många fler än i dag. Vi har ju haft hundra år av utveckling där ingen ville bli bonde – det håller på att ändras. Åre attraherar fler En ort som lyckats extra bra med att locka folk från storstäderna är Åre. Det, menar Sofia, beror på att de har två saker som attraherar och ligger i tiden; friluftsliv och en spännande matscen. – Landets mest spännande restaurang, Fäviken, ligger strax utanför Åre och även inne i Åre finns ett rikt utbud av restauranger, barer och ställen att hänga på. Det är spännande och lockande. Samtidigt har de ansvariga varit duktiga på att trycka på trenderna och locka bra personer som arbetar med att attrahera människor till regionen. Men ortens läge med fina skidbackar är den största anledningen till populariteten. Det lockar massturismen som är en förutsättning för alla jobben. – Det är klart att man som ung vill åka till Åre och jobba på någon restaurang och åka skidor när man är ledig. Det låter ju superkul. Brist på kreativitet bidrar till slit och släng ”Vi har blivit så vana att allt är så billigt så behöver vi något går vi ut och köper det, vi har inte tränat på kreativiteten. När jag växte upp fick vi leka typ med kottar och pinnar och fick på så sätt öva upp vår kreativitet. Ju mer man gör det, desto bättre blir man.” Karin Adelsköld, komiker och programledare för Plus berättar i en intervju i Camino nr 38, om hur hon påverkats av sin gröna-vågenuppväxt. Foto: Fredrik Karlsson Men det är ännu ingen enorm våg av människor som flyttar ut på landet och odlar sin mat. Än så länge är det mest storstadshipsters som flyttar ut för att skaffa egna grisar, starta bryggerier, odla örter eller de som haft en längtan till landet och som fått möjlighet att flytta ut via de ökade möjlig- heterna som nätet ger oss. Det går att arbeta ”varsomhelstifrån” med allt fler tjänstemanna-yrken. Sofia berättar om en artikel i tidskriften Monocle som visade upp människor från hela världen som gett upp storstaden och flyttat ut på landet. – Det Sofia Ulver var några som startat en snigelfarm, en snapstillverkare och naturapotekare. Flera hade varit högt uppsatta chefer, jobbat inom marknadsföring och reklambranschen. Trenden är densamma över hela världen. Foto: Tobias Jansson Börjar vi närma oss peak city? Trenden att flytta in till storstäderna möts nu av en motreaktion genom dem som väljer att istället flytta till mindre samhällen. Statusforskaren Sofia Ulver spår en framtid där människor i allt större utsträckning behövs på landet. Karin Adelsköld. Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Camino Energi 21 Så lagrar du skörden Den som odlar vet att det är nu det mesta av skörden mognar. Lika viktigt som det är att sköta vattning och ompyssling under tillväxtfasen är det att ta hand om det som mognat. D Text: Johanna Stål Du som inte hinner eller orkar ta hand om din fruktskörd kan ge bort den. et är många som inte hinner och kan äta allt som mognar direkt när det är skördesäsong, oavsett om det gäller morötter, potatis eller äpplen. Här kommer några hederliga husmorstips på hur du bäst lagrar dina godingar: Potatis Potatis ska förvaras mörkt. Lägg ren och torr halm i botten av en trälåda. Lägg därefter på potatis och sedan mer halm ovanpå. Det är bra att täcka över med ett lock så att inte skadedjur når in, men lämna ett litet lufthål. Ställ lådan svalt, gärna i en källare om det finns. John Seymour tipsar i boken Självhushållning om att det även fungerar bra att förvara potatis i en gammal avstängd frysbox. Förvara rödbetor och morötter i tunnor varvat med sand så att de inte nuddar varandra. De får inte frysa eller torka ut. Blasten ska plockas av innan. Utöver att lagra kan du givetvis mjölksyra, torka eller frysa en hel del grönsaker. Du som inte hinner eller orkar ta hand om din fruktskörd – ge bort dem via ditt lokala Facebook-forum eller på pallafrukt.se. Frukt som ruttnar på marken lämnas med fördel till återvinningscentralen i en behållare för fallfrukt (rötas till biogas i många kommuner). Lycka till! Foto: Hidden Harvest Ottawa Rödbetor och morötter Det här uppslaget produceras i samarbete med Camino magasin. 4nr/år – så du hinner läsa! www.caminomagasin.se Snott & blandat 22 Energi testar den nya gurkdieten Björn Hammarskjöld, politisk sekreterare i Dalarnas sjukvårdsparti och före detta barnläkare, skrev en insändare i Dagens Nyheter. Han ville tala om att både människan och naturen mår bättre om vi äter kött, men utgick från en alldeles egen definition av vegetarisk kost. Och vegovärlden exploderade ... Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Energi 23 Returadress: Syre, C/O Telont, Kvarnstensgatan 6, 252 27 Helsingborg Glöd - Anna Troberg ”Det där du sa om muslimer” S hakespeare hade rätt. Något är ruttet i staten Danmark. Det är skamligt att ett av världens rikaste länder aktivt motarbetar möjligheten att hjälpa människor på flykt. Shakespeare sa inget om Sverige, men något är ruttet här med. Allt fler tyr sig till ett parti som vill att Sverige ska gå ännu längre i sin främlingsfientlighet än vad Danmark redan gör. Jag har tillbringat sommaren med handlingsförlamning inför världens brist på empati. Jag vill göra skillnad, men hur? Var börjar man? Svaren på dessa frågor kom oväntat direkt hem till mig i form av en gammal släkting. Min släkting är fantastisk på många sätt och vis och det finns tusen skäl att tycka om henne. Dessvärre finns det en aspekt av henne som gör det väldigt svårt att helhjärtat omfamna henne, alla goda egenskaper till trots. Hon är nämligen även rasist. För husfridens skull har vi tidigare välvilligt tolkat smygrasistiska kommentarer som den olyckliga konsekvensen av att hög ålder och brist på daglig kontakt med människor med olika bakgrund kan ge upphov till irrationella rädslor. Den här gången gick det inte längre. Hon skulle själv aldrig gå med på att hon är rasist. I hennes värld är man immun mot sådana anklagelser så länge man avslutar alla gräsligt rasistiska resonemang med att påpeka att Muhammed Ali minsann var stilig och att indianer i spaghettivästern-filmer från 60-talet var hot stuff. Det finns gränser för vad folk kan sitta och säga om andra människor vid mitt köksbord utan att stöta på patrull, så jag tvingades ur min handlingsförlamning. Jag protesterade – vänligt men bestämt – varje gång hon ondgjorde sig över människor som inte är precis som hon. Den tredje kvällen var jag så trött och uppgiven att jag började gråta när jag hade gått och lagt mig. Mitt hopp om mänskligheten höll på att sina. över en miljard av dem, så vore det ju märkligt om varenda en ville spränga oss i luften. De flesta vill nog helst ha lugn och ro precis som du och jag.” Sedan bredde hon en syltmacka och sa inte ett rasistiskt pip under resten av sin vistelse. Hennes uttalande må vara ett litet steg för mänskligheten, men för henne var det ett gigantiskt språng ut i det okända. Ett språng hon bara vågade ta för att någon hon tycker om och litar på utmanade henne. Hon har många steg kvar, men hon har börjat tänka själv istället för att bara svälja färdigförpackade fördomar. Rasister är sällan de hemska troll vi föreställer oss. De är på många sätt som du och jag och finns mitt ibland oss. De är våra arbetskamrater, vår släkt och våra vänner. Det är månne en otrevlig tanke, men det är också en fantastisk möjlighet att göra skillnad. Det är dem vi redan har en god relation till på andra plan som är mest benägna att lyssna på oss och ta till sig av det vi säger. Ge inte upp när världens brist på empati känns övermäktig. Gräv där du står. Jag ska gå på möte hos RFSL Newcomers och se vad just jag kan göra för att hjälpa hbtq-flyktingar. Döm om min förvåning när hon nästa morgon oväntat inledde frukosten med att säga: ”Jag har tänkt på det där du sa om muslimer. Om det nu finns Anna Troberg författare och debattör före detta partiledare för Piratpartiet fristående krönikör för Syre www.tidningensyre.se Folk som vägrar uppdatera sitt ordförråd med ordet ”chokladboll”.
© Copyright 2024