1. No category

Fredag 10 juni 2016 - nr 33
Lösnummer 30 kr
För dig som vill förändra världen #71
tidningensyre.se
”Vi lever i den
rikaste av tider
i ett av de rikaste
länder och ändå är
alla inte garanterade en inkomst.”
Mattias Gönczi
Glöd – Ledare
Nu även
på tisdagar
tidningensyre.se/nummer
Sidorna 30-31
Syre följer med på tångvandring i Bohuslän • Zoom 12–18
Havets grönsaker
GLÖD Under ytan: Jerker Jansson om frihetlig marxism • Wetterstrand: Demokratin behöver inga piskor
RADAR MP-toppar petas • Färre vargar i år än i fjol • Historisk presidentkandidat i USA
ENERGI I blickfånget: Ulf Lundkvist • På trumresa med Nike • Korsord
2
Glöd
Redaktör: Lennart Fernström, [email protected]
Ledare
Amin, Lillemets,
Mutt och Schlyter står rakryggade när det blåser.
Starkt!
I MP tycks det vara
högt till topp men
lågt till tak.
Basinkomst gör
jobb i omsorgen hållbart
I
Medborgarlön är en så övergripande samhällsförändring att vi tvingas att diskutera – inte
bara om det går runt eller ej (det gör det om
vi vill det). Vi kan inte bara diskutera vad
som händer med skattetrycket, med försäkringarna eller med räntorna. Helt krasst kan
man inte bara räkna kronor och ören, vi måste också diskutera vad som händer i steg två.
Hur människor reagerar på att få en garanterad lägstainkomst. Det vill säga, vi tvingas
prata om de ”dynamiska effekterna” av medborgarlön.
Det går inte att diskutera medborgarlön utan att samtidigt prata om det samhälle vi vill se i framtiden, om de faror vi ser och
framför allt om våra visioner. Det är därför
synd att inget riksdagsparti nappat på frågan.
Med basinkomst finns det element som borde
tilltala såväl Vänsterpartiet som Liberalerna
och Centern. Miljöpartiet har haft skrivningar till förmån för, eller med direkt stöd för,
medborgarlön sedan sitt första partiprogram,
Foto: Stig-Åke Jönsson/TT
söndags röstade nära var fjärde väljare ja till basinkomst i Schweiz.
Även om det var den första folkomröstningen om medborgarlön är frågan långt ifrån ny. Redan på 60- och
70-talet genomfördes framgångsrika försök
med medborgarlön i Nordamerika och idén
har diskuterats mycket längre än så. Det är
inte heller en diskussion som kommer att gå
över eller försvinna. I takt med att produktionen ökar utan att arbetslösheten minskar, när
klyftorna ökar och färre ska arbeta åt allt fler,
då måste diskussionen om basinkomst följa.
Egentligen är det rätt absurt, när man tänker
på det, att vi lever i den rikaste av tider i ett
av de rikaste av länder och ändå är alla inte
garanterade en inkomst. Vi konsumerar kultur på ett sätt som aldrig förr, ändå har den
som vill skriva en bok ingen rätt till försörjning. Vi har ett skriande akut behov av lärare, socialsekreterare och sjuksköterskor men
ändå måste den som redan fullföljt en utbildning i sitt liv bekosta omskolningen själv.
Basinkomst ger Ann-Charlotte Marteus möjlighet att jobba i äldreomsorgen.
ändå har du näppeligen hört ett språkrör uttala stöd för tanken de senaste 15 åren, åtminstone. Det är synd, för vi skulle inte bara
få en samhällsdebatt om dynamiska effekter,
vi skulle också få en mer dynamisk samhällsdebatt.
Senast av dem som ändå anslutit till debatten om medborgarlön och därmed dess dynamiska effekter är Ann-Charlotte Marteus, som
i en ledare i Expressen oroar sig för vad som
skulle hända med äldreomsorgen om man införde medborgarlön. Marteus konstaterar att
om hon fick en basinkomst skulle hon jobba kvar i det yrke hon har nu, men inte i det
yrke hon hade förr. Inte inom äldreomsorgen. Hennes tanke är alltså att som det är i
dag är det så pass hemskt att arbeta med våra
äldre att ingen skulle kunna tänka sig att göra
det om de fick en medborgarlön som de kan
leva på.
Om vi vill ha anställda kvar inom äldreomsorgen ställs vi i princip inför två alternativ. Antingen måste vi begrava medborgarlön
som idé eller så måste vi göra något åt arbetsförhållandena. Det senare ägnar Marteus ty-
värr inte ett ord åt i sin ledare. Vi pratar alltså om det yrke som har flest sjukskrivna per
år, men också om ett arbete som inte kan ersättas. Den sista tiden man har i livet kan man
(såvitt jag erfarit) aldrig få tillbaka. Ironin i att
Marteus med dagens system utan medborgarlön ändå valde att lämna äldreomsorgen är
slående. Det är svårt att inte uppfatta en viss
cynism i att människor ska tvingas kvar inom
ett yrke som skadar dem, ett yrke de inte trivs
i, enbart för att de inte har råd att göra något annat.
Jag skulle istället önska att förhållandena
ändrades. Att en ännu större del av personalen inom äldreomsorgen kände att de ville gå
till jobbet. Medborgarlönen skulle kunna vara
en del i att tvinga fram den samhällsförändringen. Kanske är det så att med medborgarlön skulle också Ann-Charlotte Marteus ha velat vara kvar inom äldreomsorgen.
Mattias Gönczi
sommarvikarierande ledarskribent
Omslagsfoto: Mari Dahl
Syre, Högbergsgatan 18, 116 20 Stockholm • www.tidningensyre.se • [email protected] • Prenumerationsärenden: [email protected] och 08-845 033
Utgivare: Lennart Fernström • Redaktionschef: Benita Eklund • Redaktör: Malin Bergendal • Bildredaktör: Jan-Åke Eriksson • Redigering: Björn Danielsson och Lotta Silfverbrand • E-post: fornamn.efternamn@
tidningensyre.se Syre ges ut av Mediehuset Grönt och är på ledarplats frihetligt grön • ISSN: 2002-0570
Miljömärkt
trycksak
3041 0673
Redaktör: Lennart Fernström, [email protected]
Sidan tre
Glöd
Per Gahrton
Det är fint att Åsa Romson blir halvt rehabiliterad,
men varför genom en utrensningsaktion som nu skapar olust och tvivel i hela Miljöpartiet och åter ger
partiet negativa rubriker om bisaker när man just
lyckats ta sig ur ett delvis självförvållat moras (...)
Jag fattar inte hur de ansvariga MP-ledarna tänker. Jag kunde skriva mycket om negativa effekter av överdrivna partipiskor, om behovet av
mångfald i en riksdagsgrupp, om risken med
överdrivna anpassnings- och lojalitetskrav. Men
jag nöjer mig nu med en maktpolitisk-taktisk
fråga till MP-ledningen: Hur i hela h-e
ska man kunna återvinna förtroendet
för att regerandet ska handla om att
få igenom grön politik när man än
en gång drar igång ett destruktivt
persongräl som omgående får alla
fiender av grön politik att vrida sig
av hånskratt?
(...) En sak kan jag lova: Om man,
inte för att man tagit strid om gröna idéer utan för att man slafsat och
inbördesbråkat om personfrågor,
driver ut det parti ur riksdagen som
jag tog initiativ till 1981, så kommer jag
inte att rulla tummarna.
MPs grundare Per Gahrton om petandet av Carl Schlyter och Valter Mutt efter att de röstade mot värdlandsavtalet.
3
I
Sar
Kär
hot
Det
dig
Sve
säk
aldr
ens
pass
vårt
St
S
n
m
s
4
Glöd
Redaktör: Lennart Fernström, [email protected]
Under ytan
Frihetlig marxism
– funkar det?
It’s the economy, stupid! säger Marx på ett demonstrationsplakat utanför klimatmötet i Köpenhamn 2009.
Det är Marx sätt att tänka
som är relevant, inte allt han
råkade tänka, skriver Jerker
Jansson på Under ytan.
D
et var tidigt åttiotal. Vi trodde
att vi var marxister. Vi trodde
att de märkliga föreställningar om världen vi blivit itutade
hade formulerats av Marx. Jag
läste halva första bandet av Kapitalet och fattade ingenting. Fick skäll av äldre kamrater i
”rörelsen” för mina borgerliga tendenser när
jag sa att jag tänkte studera på universitetet,
så jag gick hem och kom aldrig mer tillbaka.
Men någonstans i det extremindividualistiska
mörkret sitter en upprorisk tonåring som är
trött på att bara vara språk och mumlar: ”Jag
är marxist. Det finns en verklighet och den
går att förändra.”
Marxister vill skapa en helhet
Jerker Jansson är beteendevetare, författare och mediemångsysslare. Hans
stora passion i livet är musik, framför
allt gör han egensinnig popmusik under
namnet Miljonmysteriet. För det mesta
kallar han sig frihetlig marxist.
Foto: Malin Bergendal
Frågan är bara vad det är att vara marxist
och vilken bäring det har på dagens samhälle? Och på vilket sätt kan Marx ligga till grund
för frihetligt tänkande? Det skrämmer livet ur
mig, som alltid när jag ska skriva om honom,
men jag tänkte försöka besvara de frågorna.
Marxister, i något slags allmän bemärkelse, gör allt för att skapa en helhet, en ideologi och världsåskådning som är fullkomlig.
Den stora teorin om allting. Men Marx var
själv ingen systematisk tänkare, han var inte
ute efter att förklara allt. Tvärtom, han var en
antisystematisk tänkare. Det är i princip bara
i Kommunistiska manifestet, som egentligen
inte var en marxsk text, utan ett beställningsjobb till Kommunisternas förbund, och Till
kritiken av den politiska ekonomin, som han
försöker skriva något ordnat, sammanhållet.
Det är det som är mest tydligt nu när jag läser
om en del av Marx texter. Det spretar åt alla
håll. Och det är det som är grejen. Den sammanhållna Marx. Den vetenskapliga socialismens skapare. Världsförklararen. Han finns
inte. Har aldrig funnits.
Få har läst Marx
Man behöver inte läsa särskilt mycket Marx
för att inse det. Det räcker att veta att när den
moderna socialismen skapades på slutet av
artonhundratalet så hade man tillgång till ungefär en tredjedel av Marx filosofiska texter.
Än i dag bygger socialistiskt och kommunis-
tiskt tänkande på det urvalet. Frågan är hur
man kan snacka om marxism utan att känna
till Marx?
Men så är det. Få marxister har läst Marx.
Jag skrev ett reportage för drygt tio år sen om
vänsterns relation till Marx. Ringde runt till
olika vänsterprofiler. Knappt någon ville prata om honom. Många erkände att de aldrig
hade läst något av honom. Typ Kommunistiska manifestet. För länge sen.
Vi har alltså en snubbe som ingen har läst, en
ideologi som skapades under en tid då man
inte hade tillgång till mer än ett urval av hans
texter och en rörelse som bygger på att man
gör tvärtemot vad snubben själv ville göra.
I själva verket skulle tanken att marxismen
skulle fungera som en heltäckande ideologi
för alla livets skeenden, likt en religion, antagligen vara en skräck för Marx. Frågan är
hur han skulle ha reagerat på att det överhuvudtaget finns marxister idag?
Plocka russin ur kakan
Traditionellt har marxismen ansetts bestå
av värdeteorin – Marx studier av hur ekonomiska värden kommer till, historiematerialismen, som säger att historien bäst förklaras utifrån folks materiella villkor och i värsta fall
anser sig kunna förutspå framtiden, den dialektiska materialismen, en naturfilosofisk teori och olika idéer om praktisk politik.
Det går att hävda, som till exempel Wayne Price gör i essän Libertarian Marxism’s Relation to Anarchism, att det inte går att plocka
russinen ur kakan, att marxism är summan
av dessa beståndsdelar och att den som ser
sig som frihetlig marxist lika gärna kan bli
anarkist. Men det är att bakvägen acceptera
den naiva, inskränkta marxism som dominerade nittonhundratalet och som egentligen
bäst beskrivs som bolsjevism. Leninism. En
medveten misstolkning av Marx som förvandlade en idé om hur framför allt arbetarklassen skulle befrias till en metod för att skapa
statskapitalistiska förtryckarsamhällen.
Poängen är att det är extremt lämpligt att
plocka russin som marxist. Eller. En levande marxism är ett hängivet ideologiskt russinplockande med utgångspunkt från några
mycket enkla, grundläggande insikter. Förut-
Redaktör: Lennart Fernström, [email protected]
Under ytan
Glöd
5
Bild: John William Waterhouse
bilder:
Heidelberg
heimer oc
skakar han
står Jürgen
handen ge
remy J Sha
mons 3.0
Medan Od
rad vid ma
sirenernas
darna vid
öron.
om dem finns inget beständigt, inget bestämt.
Teorier om värden
Marx var besatt av att teoretisera om värden.
Ekonomiska värden. Han försöker vetenskapliggöra den process som gör att arbetaren blir
fråntagen frukten av sitt arbete. Det blir som
tydligast i första bandet av Kapitalet, där han
till och med ställer upp ekvationer för denna
process. Han menar att den som arbetar under en arbetsdag först arbetar ihop till priset
för råvaror och maskinell utrustning och sen
arbetar gratis, producerar mervärde, pengar
som egentligen borde tillfalla dem som arbetar, men som kapitalisten snor.
Detta ägnar han massor av sidor åt. Ofta
i polemik med andra tänkare. Inte konstigt.
Det är en enormt viktig princip. Grunden för
mitt politiska tänkande. Vem skapar egentligen saker? Vem tillhör egentligen vinsterna?
Och i förlängningen, vad är egentligen pengar och hur ska de fördelas? Marx ger ett glasklart svar. Frukten av det som produceras tillhör dem som producerar det, som kollektiv,
och borde fördelas solidariskt.
Faktum är att min marxism tar slut ungefär där. Resten av mitt politiska tänkande är
så sammanflätat med och befruktat av andra
teorier och politiska idéer att det inte längre
går att se som marxism. Jag tror inte en sekund på historiematerialismens förmåga att
förutspå framtiden, den dialektiska materialismen intresserar mig överhuvudtaget inte
och Marx och Engels idéer om politiska strategier är knappast användbara i dag, om de
ens var det då.
Marx sätt att tänka
Eller. Någonstans där kvicknar min marxism
till. För om vi släpper det krampaktiga greppet om den auktoritära socialismens bild av
Marx och inser att det stora med honom är
sättet han tänker på och inte allt han råkade tänka, så kan vi inspireras, applicera hans
metod på andra områden och ideologiska
fält än det rent ekonomiska. Genus. Etnicitet.
Funktionsgrad. Sexualitet.
Bortom jiddret, det stalinistiska principtuggandet, den stelnade socialismen, finns
It’s the economy, stupid! säger Marx på ett demonstrationsplakat utanför klimatmötet i Köpenhamn 2009.
Det är Marx sätt att tänka som är relevant, inte allt han
råkade tänka, skriver Jerker Jansson.
en grundläggande insikt hos Marx. En insikt
som är själva grundvalen för allt mitt tänkande kring människor och samhällen.
Människan är en social varelse. Ett kollektivt djur. Allt vi är och blir är och blir vi i relation till andra människor. Lägg ett nyfött barn
i gräset och gå därifrån. Det dör.
Samhället finns före oss och kommer att finnas efter oss. När vi föds blir vi direkt inplacerade i en mängd strukturer som vi inte kan
påverka särskilt mycket som individer. Det är
som grupper, som rörelser eller varför inte
som klasser vi kan påverka.
Ifrågasätta all makt
Då blir marxism att ställa sig frågan om vilka
maktstrukturer det finns och om hur det vi
behöver uppstår och fördelas. En av de mest
intressanta radikala feministiska tänkare jag
vet är Anna Jónasdóttir.
Hon tar sin utgångspunkt i socialistisk feminism, men lägger till begreppet kärlekskraft till de faktorer som hon anser påver-
kar samhällsutvecklingen och människors liv.
Kvinnors liv, som individer och som grupp,
påverkas inte bara av deras roll i arbetslivet,
deras relation till produktionen och av deras
ekonomiska roll, utan också av kärlek, både
i omsorgen om andra och i den erotiska kärleken. Kärlekskraften är för Jónasdóttir något
som kan exploateras, precis som människors
lönearbete, och som fungerar som en drivkraft för historien tillsammans med klassiska
marxska faktorer.
Det är möjligt att applicera en modern
marxsk metod på mängd områden. Inse att
kapitalismen är en komplex struktur, sammanflätad och sammanlänkad med en massa
andra strukturer, och att det inte går att angripa en av dem utan att samtidigt angripa de
andra.
På så sätt blir tanken på en permanent revolution något annat än att skicka ut intellektuella på landet för att bli kassa lantarbetare. Det blir idén om att ständigt ifrågasätta all
makt som människor utövar över varandra.
Och där finns grunden för ett frihetligt marxistiskt tänkande och ett skäl till att anarkism,
hur charmig den än är, inte räcker till.
Ideologi och moral
Den moderna vänstern lider av ett enormt
problem. Den har förväxlat ideologi med moral och inbillar sig att personliga erfarenheter
är viktigare än en systematisk och intellektuell analys. Etnicitet, sexualitet, kön. Den som
har flest minoritetspoäng vet automatiskt
mest. Men de värderingar som vänstern håller fram är inte per definition vänsterståndpunkter. Många av dem är självklara, handlar
om ren mänsklighet, men de kan lika gärna
delas av stora delar av det ideologiska spektrumet.
Om vi fastnar i moraliska överväganden,
stirrar oss blinda på en struktur i taget och
tror att argument blir giltiga enbart om de
förs fram av någon som har en viss erfarenhet
har vi i själva verket lämnat en radikal samhällsförståelse i Marx anda bakom oss och blivit bara ytterligare en borgerlig rörelse, om
än med regnbågsfärgad flagga.
Jerker Jansson
Debatt
Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]
Syretältet i Almedalen 2016
6
Glöd
Debatt
Kom och häng i Syretältet – mötesplatsen för dig som vill
förändra världen. Vi har fem temadagar med seminarum
och panelsamtal. På kvällarna blir det konserter, dans
och brädspelskväll. Här är ett urval av programpunkter
och deltagare. Hela programmet kommer på:
www.tidningensyre.se/almedalen
Mattias Gardell, författare
Stina Oscarson,
teaterchef och
samhällsdebattör
Makt och rättigheter åt kvinnor i
fredsprocesser
USA – TTIP,
presidentval
och energipolitik
Rebecka Bolin,
författare
Heléne Lööw,
författare
Unni Drougge, författare
och arbetskritiker
Cykla – inte
bara bra
för miljön
Foto: Jan-Åke Eriksson
Knark – en
svensk historia
Hur långt sträcker sig
människans ansvar?
Magnus Linton, författare
Det rasistiska
våldet
Foto Alfonso Jaramillo
Ett lapptäcke av
åtgärder eller
basinkomst?
Flyktingpolitiken: Hur
kunde det bli så här?
Hur vänder vi det?
Syre-fest för klimatet
med DJs systrarna
Markelius
Charlotta von Zweigbergk
Antje Jackelen, ärkebiskop
Foto: Jan-Åke Eriksson
Med vilken rätt
äter vi djuren?
Systrarna
Markelius
Workshop:
Att arbeta för
vegonorm
Martin Smedjeback,
djurrättsaktivist
Lennart Fernström,
chefredaktör Syre
Göran Hådén, MP
Staffan Laestadius,
professor emeritus i
industriell omvandling vid KTH
Det finska
basinkomstförsöket
Klimatet och välfärden – Hur
Sverige kan gå före i en nödvändig omställning för att
skapa en uthållig välfärd
Peter Söderlund, X-Cons
Varför arbetar vi?
Behöver vi arbeta i
framtiden?
Därför granskar
vi svenska djurindustrier
Konsert med Nike
& Röda orkestern
Christian Engström,
Piratpartiet
Trygghetssystemen –
en madrass att falla
Malin Bergendal,
mjukt på eller en
Elin Bååth,
redaktör på Syre
Fi Gotland
madrasserad cell?
Kommer omställningen
uppifrån eller nerifrån?
Sofia Härén, redaktör på Syre
Karen Austin,
krönikör på Syre
Om ”klimatdilemman”
och hur vi kan bygga ett
hållbart och klimatsmart
samhälle för våra barn
SAQWERTY
Daniel Suhonen,
debattör
Nike Markelius,
musiker och skribent
Markus Kanerva, från finska
tankesmedjan Tänk.
Basinkomstförsöken
i Finland
Vad är en human
Brädspelskväll narkotikapolitik?
a
Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]
Debatt
Glöd
7
Panelen:
3.0
DEBATT Förra våren uppmärksammade
media i stora delar av världen att Ásatrúarfélagið, det isländska samfundet för asatro
och hedendom, inlett det länge väntade bygget av sitt tempel, det första statssponsrade
hednatemplet på 1 000 år. Nyheten väckte
inte bara glädje, utan även ilska bland dem
som ogillar att islänningarna är inkluderande och bland annat viger samkönade par.
Det gick så långt att olika former av hot uttalades mot templet och företrädare för Ásatrúarfélagið.
En lovskola bör i så
fall vara obligatorisk för alla, annars
stämplas redan utsatta
elevgrupper
på ett förödande sätt. Fördelarna
med ett längre skolår är flera, tror
jag. De flesta anställda har bara
fyra sammanhängande semesterveckor. Som egen företagare, studerande eller arbetslös har du kanske inte alls råd med ledighet. Ett
längre skolår ökar förutsättningarna att hitta arbetsro, korta skoldagarna och ge mer utrymme för
kontinuitet och repetition. Och
för vissa barn är skollunchen den
enda lagade maten de får.
Kortare sommarlov
är helt vansinnigt.
Sommarlovet är ju
allt ungarna har att
se fram emot under ett år i skolträsket. Lovskola för elever som inte
når målen kanske kan vara bra,
men obligatorisk vete fan. Det är
bättre att de får hjälp på annat sätt.
Jorunn C Houvenaghel
Ordförande i Samfundet Forn Sed Sverige
Olle Hilborn, 31 år, språkrör för MP Karlskrona,
Jämjö
Emma Hernejärvi
Vice ordförande i Samfundet Forn Sed Sverige
Räv Skogsberg
Gode i Samfundet Forn Sed Sverige
Per Lundberg
Gode i Samfundet Forn Sed Sverige
också rätten att korta texter som är längre. Skicka gärna
med en porträttbild (ansiktsbild framifrån) och en presentation av dig själv. Normalt publicerar vi inte texter
under pseudonym.
Kenneth A
re, Äppelb
Annette C
Aspergerr
ra Smålan
Kenneth Andersson,
49 år, skogsarbetare,
Äppelbo
Tyvärr finns det fördomar om hur religion
ska vara, och fördomar om den forna seden i synnerhet. Det finns de som tror att
om man blotar till nordiska gudar, så måste
man vara macho, nationalist eller våldsam.
Men vi håller inte med. Vår sed är inkluderande och jämställd. Men för att förtydliga att vi som Sveriges största hedniska trossamfund står upp för allas lika värde och att
kärleken är värdefull, så väljer vi att än en
gång vandra i Prideparaden i Stockholm.
Delta i debatten!
Skriv vad du tycker och skicka till [email protected]. Vi tar emot texter på max 3500 tecken (inklusive mellanslag) men håller du dig under 2500 tecken
har du större chans att få in texten. Vi förbehåller oss
Judit Lázá
nenasrum
Moderata förslaget –
där ”lättare för föräldrarna att planera
sommaren” anges
som en anledning – tycker jag inte
håller. För det syftet är arbetstidsförkortning, utökad föräldraledighet eller kommunala aktiviteter
bättre alternativ. Jag är inte emot
att ha tre terminer men då ska syftet vara tydligt, välmotiverat och
gärna ett konkret förslag på pedagogiska vinster, från lärarna.
Foto: Pr
iva
t
Även Samfundet Forn Sed Sverige, det registrerade trossamfund som vi tillhör, skrev under manifestationen, och vi har sedan länge
tagit ställning för hbtq-rättigheter. Vi höll
bröllopsceremonier för samkönade par redan innan lagen erkände samkönade äktenskap, och vi gick i Stockholms Prideparad 2009. Nu är det dags igen att markera
att oavsett sexuell läggning, kön eller etnicitet så är du välkommen att blota med oss.
Ödet kan se olika ut för oss människor, och
vi har inte rätten att lägga oss i ditt sexliv eller ditt könsuttryck. Om du vill gifta dig med
någon av samma kön, så är det självklart att
Inte ens gudarna följer alltid köns- och heteronormer. Tor klär ut sig till kvinna inför
ett bröllop med en jätte för att få tillbaka sin
mäktiga hammare. Oden sysslar med den
kvinnliga sysslan sejd. Loke föder barn. Och
för Freja, den stora kärleksgudinnan, är det
en självklarhet att hon alltid väljer själv vem
hon gifter sig med.
Lena Carlberg, 47 år,
journalist, Östhammar
Foto: P
riv
a
I det läget slöt en samlad kår av europeiska hedniska och asatroende organisationer
upp bakom det isländska samfundet och i
en manifestation som till slut kom att samla tusentals människor från hela världen sa
vi: “Vi står med Ásatrúarfélagið!”. Hedendomen visade att man inte lät skrämma sig av
extremister och mobbare.
du också ska i Samfundet Forn Sed Sverige
få avlägga löften inför människor och makter. Om du inte känner igen dig i den könsetikett som står i folkbokföringen, så är det
upp till dig.
När bybo
förlorade
de de bys
tat hus oc
fånget, sid
Foto: P
riv
a
Därför går vi hedningar
i Prideparaden
Vad tycker du – ska
sommarlovet vara
kvar?
t
Asatroende på
Island håller
Sigurblót,
segeroffer.
När byborna
land förlora
vice startade
ett rivningsh
byn igen (se
20 och 21).
t
Foto: Haukurth/Creative Commons
I våras föreslog Moderaterna ett
kortat sommarlov och tre terminer i skolan. I sitt sommartal den
6 juni lanserade Anna Kinberg
Batra ett förslag om obligatorisk
lovskola för alla elever i årskurs
6–9 som inte når målen.
Här kund
stått. Om
så vill va
vår pane
ett mejl t
tidninge
Skicka m
porträttbi
in i kame
mation om
nen du är
Vad
Om
nel s
ensy
8
Radar
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Nyheter
KU-kritik mot
brutet avtal med
Saudiarabien
I sin årliga granskning av regeringen kommer Konstitutionsutskottet (KU) med kritik i en
rad frågor. Bland annat kritiserar KU nu S–MP-regeringen
för sin bristfälliga kommunikation med Migrationsverket under förra höstens stora våg av
människor på flykt och för att
inte ha upprättat gränskontroller i ett tidigare skede.
Ett annat ärende är Sveriges brutna samarbetsavtal med
Saudiarabien, vilket får kritik
från KU för att beslutet inte ordentligt hade förankrats i Utrikesnämnden innan det togs.
”Regeringen torde också ha haft
skäl att lämna information i Utrikesnämnden i nära anslutning
till utrikesministerns inställda
tal [i Arabförbundet] och Saudiarabiens hemkallande av sin
ambassadör”, skriver KU i sin
slutrapport.
Det brutna samarbetsavtalet med Saudiarabien hade sin
upprinnelse i Ekots avslöjande
2012 om planerna på en vapenfabrik, något som snabbt ledde till den förre försvarsministern Sten Tolgfors avgång och
ett opinionstryck emot ett fortsatt svenskt samarbete med diktaturen i Mellanöstern.
MP-toppar petas
I veckan beslutade Miljöpartiets riksdagsgrupp
om ny fördelning av uppdrag för ledamöterna eftersom ”sammansättningen i riksdagsgruppen
förändrats i och med regeringsombildningen”.
Det innebär bland annat att Carl Schlyter och Valter Mutt tvingas lämna sina poster.
Före detta språkröret Åsa Romson tar över som
ordförande i EU-nämnden efter Carl Schlyter och
Pernilla Stålhammar blir ny utrikespolitisk talesperson efter Valter Mutt. Jabar Amin och Annika
Lillemets har avsagt sig sina uppdrag i protest.
Avgörande för att Carl Schlyter och Valter Mutt
nu tvingats lämna är enligt dem själva att de vägrat följa partilinjen när det gäller värdlandsavtalet
med Nato. En slutsats som också dragits av medierna och många av Miljöpartiets medlemmar.
Miljöpartiets gruppledare i riksdagen Maria Ferm,
vill inte avslöja varför de får lämna sina poster.
– Vi har fattat ett beslut i riksdagsgruppen. Vi
har haft en gedigen process där valberedningen
lagt fram ett förslag som vi tagit ställning till. I övrigt kommenterar jag inte interna processer eller
diskussioner, säger hon till TT.
I en intervju med SVT säger Carl Schlyter att
Miljöpartiet nu lämnar sin demokratiska tradition och att regeringsduglighet tolkas som ”tystnad och lydnad”.
– Vi har alltid förespråkat att vi ska stå för bra
ideal, att vi ska visa människor hopp om vägen
framåt till en bättre framtid. Nu säger man: ”Nej,
det finns inte lojalitet med partiprogrammet, med
partikongressen, med valmanifestet. Det finns en
lojalitet som ska vara 100-procentig med vad regeringen beslutar och med vad riksdagsgruppen
beslutar. Andra lojaliteter får inte räknas”, säger
han till SVT.
Carl Schlyter menar att det inte finns någon koppling till kritik mot hur han har utfört sitt uppdrag
som ordförande i EU-nämnden. Valter Mutt menar att skälet till att han petas är att han röstade nej
till värdlandsavtalet med Nato.
– Ja, det var riksdagsgruppens interna valberedning väldigt tydlig med att det var den frågan.
De sade att jag var en mycket kompetent ledamot
av utrikesutskottet och en bra talesperson, men
det var den frågan, säger han till TT.
Miljöpartisterna lämnar sina uppdrag men sitter kvar i riksdagen, dessa platser är personliga.
Benita Eklund
Klas Lundström
Tillgången till bromsmediciner
mot aids ökar snabbt. Samtidigt släpar arbetet efter med att
nå hbtq-personer. Och vid ett
FN-möte om hiv och aids denna
vecka har Ryssland tillsammans
med Islamiska konferensorganisationen, IKO, stoppat elva
hbtq-organisationer från att delta.
– Detta är mycket upprörande och syftar till att fördöma
och tysta oss, säger Mauro Cabral, som företräder organisationen Global Action for Trans*
Equality, Gate, till IPS.
Ben Plumley vid hiv-organisationen Pangaea menar att det är
särskilt bekymmersamt att generalförsamlingen har tagit beslutet utan att ange något skäl.
Tharanga Yakupitiyage/IPS
Foto: IPS
Hbtq-grupper
utestängda från
FN-möte
Det som återstår av en gata i Aleppo. Nu diskuteras akuthjälp från luften men problemen är många.
Riskfylld hjälp i Syrien
FN har börjat planera för att släppa hjälpsändningar från luften till belägrade städer i Syrien
men uppger att det finns många hinder.
lingar kring nya rutter och säkerhetskontroller
innebär också fördröjningar och gör det svårare på
många håll, säger FN-rådgivaren Jan Egeland.
FNs matprogram, WFP, går vidare med sin plan
att släppa hjälppaket från luften men det finns ett
antal hinder i vägen.
– Markleveranser är att föredra. Varje gång en
helikopter eller ett plan med humanitär last lyfter är det mycket, mycket riskfyllt, säger Stephane
Dujarric, talesperson för FN-chefen Ban Ki-Moon.
Leveranser från luften betraktas som mer kostsamma och mindre effektiva än markleveranser.
– Jag tror att alla är överens om att det är bättre
att leverera 100 ton med lastbil än några ton med
helikopter, säger Jan Egeland.
Han påpekar att färre tillstånd än väntat har
utfärdats i maj vilket betyder att mycket mindre
akuthjälp har levererats under månaden jämfört
med mars och april. Vaccin, medicinsk hjälp och
nödhjälpsartiklar har dock nått fram.
Det finns för närvarande 592 000 människor i
belägrade områden i Syrien.
En av många svårigheter är att få de tillstånd som
krävs från den syriska regimen.
– Av 19 belägrade områden är 16 belägrade av
regeringsstyrkor eller regeringsallierade styrkor.
Avsaknad av tillstånd, strider längs vägen, förhand-
Lyndal Rowlands/IPS
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Nyheter
Radar
9
Unik seglats för
Världshavens dag
Foto: Anders Wiklund/TT
Vargstammen minskar i Sverige och det beror bland annat på licensjakten enligt Naturvårdsverket.
Färre vargar i år än i fjol
Vargstammen minskar i Sverige. Det visar Naturvårdsverkets inventeringsresultat från vintern
2015/2016. Nu finns det cirka 340 vargar i Sverige, att jämföras med 415 året innan.
Det kan finnas naturliga orsaker bakom minskningen, menar Naturvårdsverket. Hur många som
föds och dör per år kan till exempel ge stora effekter i små populationer. Men licensjakten, skyddsjakterna och den illegala jakten är också anledningar till att vargstammen minskar i år.
– I inventeringsarbetet ser vi att det finns
många revir men att antalet familjegrupper har
minskat som en följd av licensjakten. Nya par har
etablerat sig i de gamla reviren men hade inte reproducerat sig under inventeringsperioden, säger Maria Hörnell Willebrand, chef enheten för
vil ta nalys i ett pressmeddelande.
Inventering av varg pågår i huvudsak från 1 oktober till 31 mars och fokus ligger på familjegrupper
och revirhävdande par. Övervakningen sker med
hjälp av spårning på snö och från DNA-analyser
från främst urin och spillning.
Vargen har rödlistats av Artdatabanken allt sedan
den första listan togs fram 1990. Den har på senare år gått från kategorin ”Starkt hotad” till ”Sårbar”. Gränsen ligger vid 250 könsmogna individer. Legal jakt riskerar att låsa fast storleken på
vargstammen vid en nivå motsvarande ”Starkt
hotad” menar Artdatabanken och pekar ut två
stora hot: dålig genetisk status till följd av inavel
och illegal jakt.
När vargen fredades i Sverige 1966 fanns
det bara ett fåtal djur, troligen färre än 10, enligt Världsnaturfonden (WWF). Efter en trevande start under 1980-talet har vargen i Skandinavien börjat återta sina gamla jaktmarker. Det är
ett stort bakslag att regeringen godkänner licensjakt på arten, menar WWF.
Benita Eklund
Västsaharisk ledare död
Mohammed Abdelaziz, ledare för Västsaharas
befrielserörelse Polisario, avled förra veckan efter en lång tids sjukdom. Dödsfallet sker samtidigt som tonläget mellan Marocko och Västsahara trappats upp.
som autonom provins eller bli ett självständigt
land. Marocko har saboterat varje försök till folkomröstning, bland annat genom politisk förföljelse av självständighetsaktivister och inflyttning av
marockaner i det ockuperade Västsahara.
Abdelaziz föddes 1948 i staden Smara i dåvarande Spanska Sahara, en koloni som efter den spanska diktaturens fall utlovades självständighet men
istället har ockuperats av Marocko sedan 1975. Ett
krig mellan befrielserörelsen Polisario (uppbackad
av Algeriet, Kuba och Sovjetunionen) och Marocko
(med stöd av Frankrike och USA) gjorde Västsahara till en av Kalla krigets många väst–öst-konflikter.
Kampen för ett självständigt Västsahara bedrivs
främst från Algeriets huvudstad Alger. Abdelaziz avled i ett känsligt skede då Marocko upplever press från bland annat FNs generalsekreterare
Ban Ki-Moon som beskrivit landets närvaro i Västsahara som ”en ockupation”. Något som fick Marocko att utvisa 84 personer ur FNs fredsbevarande mission. Sedan flera år brottas även Polisario
med ett växande missnöje kring bristande politiska framsteg. Många förespråkar ett återupptaget
väpnat motstånd mot Marocko.
Khatri Abdouh väntas bli Polisarios nye generalsekreterare, efter 40 dagars landssorg.
1991 uppnådde FN ett eldupphör. Ett av villkoren var att sahrawierna (västsaharierna), splittrade i ockuperade och befriade zoner avskilda av
en 220 mil lång mur byggd av Marocko, skulle få
folkomrösta om sin framtid: att tillhöra Marocko
Klas Lundström
I onsdags inföll Världshavens
dag och i samband med detta
anlände en grupp polynesiska
seglare till New York för att överlämna en uppmaning om behovet av att skydda haven.
Sjöfararna hade seglat med
hjälp av uråldrig navigationsteknik för att delta vid firandet.
Med hjälp av sin båt, en stor kanot, har de åkt runt och inhämtat löften och utfästelser från
olika folkgrupper runt om i världen som lovat att göra sitt för
att skydda haven. Dessa löften
kommer nu att överlämnas till
FNs generalsekreterare Ban KiMoon.
I 37 månaders tid har båten
färdats flera tusen mil över Stilla havet.
Med tiden
fler männis
konsekven
-Jag tror att
skydda hav
skap, tekni
människor
och lärt kä
Nainoa Th
den lilla ön
-De har fa
stjärnorna
na och mol
larna, säge
Benita Eklund
Lyndal Rowlands/IPS
Allt sämre för
den personliga
integriteten
I tisdags presenterade en parlamentarisk kommitté sina slutsater om användningen av informationsteknologi
utifrån
frågan: ”Hur står det till med
den personliga integriteten?”
– Det korta svaret är att det
blir sämre och sämre, sade Göran
Gräslund, tidigare chef för Datainspektionen, när han presenterade ett delbetänkande från kommittén på en presskonferens.
Arbetet har pågått i två år
och bland annat har molntjänster, e-förvaltning, kameraö vervakning, sociala medier och
FRAs signalspaning kartlagts.
Några problem är att uppgifter används för en mångfald
syften, ofta till sådant de ursprungligen inte var tänkta för.
Ett annat att personuppgifter
numer uppstår som en konsekvens av att vi använder oss av
olika tjänster. Vi ser en ”eskalerande ökning av personuppgifter inom alla samhällsområden” påpekar Göran Gräslund.
– Sist men kanske allra viktigaste när det gäller att begripa
utvecklingen; personuppgifter
är en handelsvara.
Kommittén ska slutredovisa
sitt uppdrag om ett år. Då presenteras också förslag till åtgärder för att minska de risker som
nu identifierats.
Benita Eklund
Sne
Airbn
rensen
Mikae
svar o
verket
ningse
Turkiet ska
ännu oklar
den 17–18 m
eiz och kam.
Radar
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Nyheter
Hillary Clinton
En presidentkandidat
med många sidor
Hillary Clinton är Demokraternas presidentkandidat. Bedriften är historisk, aldrig tidigare har något av de dominerande partierna,
Republikanerna och Demokraterna, valt en
kvinna till sin presidentkandidat. Clintons cv
är redan stort, men kritiker glömmer inte hennes agerande under statskuppen i Honduras.
Hillary Clintons största kamp under 1990ta let ägde rum inom sjukvårdssektorn. Planerna med en allmän och nationell sjukvårdsreform föddes under 1992, då Bill Clinton
gjorde det till en av sina kärnfrågor inför presidentvalet samma höst. Redan här stod det
klart att den amerikanska sjukvårdsindustrin
– bestående av försäkringsbolag, läkarlobbyer
och storföretag – var en mäktig politisk aktör
och skoningslös motståndare. Och när makarna Clintons allmänna sjukvårdsförslag till
slut röstades ner var framför allt Hillarys rykte var naggat i kanten.
I mellanårsvalet 1994 handlade mycket försnack om paret Clintons ”storstatsvurm”, något som gav effekt på valdagen då Demokraterna led stora nederlag och för första gången
sedan 1950-talet lämnade såväl senaten som
representanthuset under republikansk majoritet. Men frågan är om president Barack Obamas sjukvårdsreform – ”Obamacare” – hade
lyft ifall inte Hillary Clinton hade gått i bräschen och utmanat den amerikanska hälsoindustrin på 1990-talet.
Det nära bandet till storkapitalet har plågat Clinton under primärvalet. Hennes motståndare Bernie Sanders har gjort stor sak av
hennes dyra talararvoden, bland annat 225
000 dollar för investmentbanken Goldman Sachs som hon talade för några veckor efter att ha
lämnat posten som USAs utrikesminister 2013.
Det talet etablerade bilden av Clinton som
”vän till Wall Street”, något hon varit tvungen att slå ifrån sig under valdebatter genom
att avisera sin vision om en stark medelklass
och god tillgång till välfärd för alla amerikaner. Men Clintons ovilja att offentliggöra tal
som hållits inför ekonomiska tungviktare har
blivit politisk ammunition hos Sanders-lägret
som ofta talat om känslan att under primärvalet ha kämpat mot fler motståndare än bara
Clinton och hennes stab. Clinton har tryggt
lagt beslag på merparten av partiets inflytelserika ”superdelegater”, men det har haft ett
pris; många ifrågasätter valsystemets demokratiska legitimitet.
Foto: John Locher/AP/TT
v”, i Schweiz
för en
h resulterade
10
Efter en lång kampanj är Hillary Clinton nu Demokraternas presidentkandidat. Hon lade beslag på merparten av partiets inflytelserika ”superdelegater”, men till ett pris: Många ifrågasätter nu valsystemets demokratiska legitimitet.
Desto mindre har det talats om Clintons
tid som utrikesminister. Hennes e-posthantering av hemliga dokument har uppbringat stor uppmärksamhet och kritik, men
hennes – och den amerikanska regeringens
– agerande i samband med statskuppen i
Honduras 2009 har inte avhandlats ordentligt, anser kritiker. Det blev särskilt tydligt
efter den honduranska människorättsaktivisten Berta Cáceres död tidigare i år. Ett
dödsfall som sätter fingret på det politiska
våld som har kopplat ett järngrepp om Honduras.
När den demokratiskt valde presidenten Manuel Zelaya avsattes i en kupp 2009 möttes det
av globala protester. USA, med Clinton i spetsen, var enligt läckta Wikileaks-dokument på
det klara med att det rörde sig om en militärkupp. Ändå hördes inga fördömanden om Zelayas avsättning.
”Hillary Clinton var antagligen den viktigaste aktören som stödde kuppen”, säger
Adrienne Pine, professor i antropologi som
arbetat i Honduras och författare till Working
Hard, Drinking Hard, till Huffington Post.
De mänskliga rättigheterna har kraftigt försämrats sedan kuppen 2009 och Honduras är
i dag ett av världens farligaste länder för journalister och MR-arbetare. Men Clinton försva-
rar sitt agerande, bland annat i en intervju
med Democracy Now:
”När jag ser tillbaka så tycker jag att vi hanterade en väldigt svår situation utan blodsspillan, utan inbördeskrig, så att den istället
ledde till nyval”, sa Clinton.
I sin biografi Hard Choices medger Clinton
att hon delade kuppmakarnas åsikt om den
avsatte Zelaya, som snabbt blev ett hot mot
amerikanska intressen genom prat om nationalisering av industrier.
”Ordning skulle återinföras i Honduras genom säkra och fria val, vilket skulle göra frågan om Zelayas obetydlig”, skriver hon.
Valet bojkottades av oppositionen och stora
delar av befolkningen, och ansågs mest rättfärdiga kuppen. Få latinamerikanska länder
erkände den nya regeringen. Karen Attiah,
krönikör för Washington Post, anser att frågan om Clintons agerande i samband med
kuppen i Honduras inte får falla i glömska,
särskilt inte nu när Hillary Clinton blir Demokraternas presidentkandidat:
”Hennes tvivelaktiga svar kring sin roll i
Honduras bör ljuda som varningsklockor för
alla som oroar sig för mänskliga rättigheter
och stabilitet i Honduras, Centralamerika och
runtom i världen”, skriver Attiah.
Klas Lundström
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Nyheter
Lördag 4 juni. Tvååriga Vicent gråter
medan han tillsammans med sina
föräldrar deltar i en protest mot föroreningarna av Marapendi-la gu nen i
Rio de Janeiro, Brasilien. En ledande
brasiliansk biolog som har kämpat
för sanering av Rio de Janeiros
förorenade vattendrag vädjar till
interim-presidenten Michael Temer
att skapa krisfonder för att rena
den giftiga lagunen som omgärdar
Olympic Park där Olympiska spelen
ska gå i sommar.
Foto: Leo Correa/TT
Radar
11
12
Zoom
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Tång är havets grönsak. Rena supermaten full med vitaminer, mineraler, proteiner och fettsyror. Dessutom är den klimatsmart och kan ersätta fossila råvaror.
Nu lär sig entusiaster att plocka och ta
tillvara tång för matlagning och forskare
testar odling i stor skala. Snart kanske vi
ser riktiga tångbönder utmed vår kust.
Text och foto: Mari Dahl
Klimatsmart tång
D
et är i slutet av april, regnet hänger i luften och
det är bara några få grader i vattnet. Några entusiastiska nybörjare i tångplockning vandrar runt
på klipporna utanför Grebbestad i norra Bohuslän. Utrustade med sax och påse lär de sig plocka
lite av den tång som växer vid klippornas kant.
I Sverige är vi ännu inte så vana vid att äta tång, även om den
japanska maträtten sushi banat vägen för vårt intresse. I Asien
är det en helt annan sak. Där är tång en självklar ingrediens i
matlagningen och i bland annat Kina, Japan och Korea har man
ätit tång i århundraden.
Den tång vi kan köpa i svenska butiker är ofta importerad
just från Asien, trots att det finns i stort sett samma tångsorter
längs den svenska västkusten.
– Tången kan enkelt plockas och tas tillvara på olika sätt. Vi
har lika fin tång här som i Asien, så vi behöver egentligen inte
importera, berättar Linnéa Sjögren, som leder tångvandringen.
Hon och sambon Jonas Pettersson plockar tång sedan någ-
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Zoom
Maria Gröndal plockar rörhinna som
hon sedan ska torka. Passar bra att
strö över ris, grönsaker och fisk.
13
14
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Zoom
Jonas Pettersson visar
sockertång. Gott att steka
med grönsaker, torka
och mala och använda i
brödbaket eller torka till
chips i ugnen.
par är
rädde.
Karlien De Temmermen
upptäcker att färsk rörhinna inte smakar särskilt
mycket.
är den
ckas.
det är
kas.
makar
ptäcker
ycket.
avssall fisk.
ertång.
h mala
chips i
plock-
rhinna
tt strö
ckar5
åstång
ersson,
e Temdal.
knings-
ng vid
uslän.
”Vi är måna om
att plocka på ett
bra sätt och inte
ta för mycket
eller rycka upp
rötterna. Tång
tar lång tid på sig
att växa ...”
ra år tillbaka, både för eget bruk och
till försäljning. Och så håller de kurser
för mat- och miljöintresserade.
– Jag älskar havet och vår baktanke med de här vandringarna är att om
man lär sig att ta upp och använda det
som finns i havets skafferi, då tror vi
att man är mer benägen att bry sig om
havet och kanske inte skräpa ner så
mycket, säger Linnéa Sjögren.
– Vi är måna om att plocka på ett
bra sätt och inte ta för mycket eller rycka upp rötterna. Tång tar lång
tid på sig att växa så det är viktigt att
plocka varsamt, fortsätter hon.
Tångvandrarna börjar med att känna och smaka på några tångsorter.
Det är blåstång, knöltång, sockertång,
fingertång och rörhinna. Ett fint litet
skott från blåstången smakar som ett
friskt sommarbad. Annars smakar
tången inte så mycket, bara lite salt
och mineral.
När Linnéa och Jonas plockar själva gör de det antingen till fots eller
med kajak. De tar hem, rensar och
tar bort sådant som inte bör ätas. Sedan använder de tången färsk i mat-
lagningen eller torkar för att mala eller bryta i mindre bitar.
– Jag har ingen direkt favorittång,
det beror på vad jag ska göra, men jag
har alltid en skål torkad tång stående
vid spisen så det bara är att slänga ner
några bitar i maten. Tången gör maten både smakrik och snygg, menar
Linnéa Sjögren.
Dröm om tångodling
Drömmen för Linnéa Sjögren skulle
vara att få starta en egen tångodling.
Så som i till exempel Kina och Japan.
Där odlar man tången på rep i havet.
Repen blir som en klimatsmart trädgård som varken behöver bevattning
eller gödsling.
I Sverige räknas tångodling i dag
som ”vattenverksamhet” med en komplicerad och långsam tillståndsprocess jämfört med till exempel musseloch fiskodling. Sedan två och ett halvt
år tillbaka pågår dock forskningsprojektet Seafarm, utanför Kosterfjorden
i norra Bohuslän, och sannolikt kommer Jordbruksverket förenkla regler-
na för tångodling när forskningsprojektet är slutfört. Det ska pågå i fem år och
ska, förutom att titta på tång som mat,
även utveckla tekniker för att odla tång i
svenska vatten.
– För enskilt bruk kan man plocka
den vilda tången utmed vår västkust,
men om man ska satsa kommersiellt
och behöver tonvis med tång då blir
det för stora ingrepp i ekosystemet.
Framtiden ligger i odling, berättar
Fredrik Gröndahl, som är projektledare för Seafarm och docent på Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik på KTH.
Minskar övergödning
Enligt Fredrik Gröndahl finns det
många fördelar med tångodling.
Tången kräver ingen tillförsel av energi och ger inte ifrån sig några ämnen, men tar däremot upp näring ur
vattnet och minskar därför effekter
av övergödning. Dessutom kan den
locka till sig olika marina arter och bidra till en biologisk mångfald.
– Linornas fästpunkter blir som ett
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
15
Foto: Fredrik Gröndal
Zoom
Dags att skörda sockertång vid forskningsprojektet Seafarm i norra Bohuslän.
konstgjort rev och kan kanske locka
exempelvis hummer och andra skaldjur, säger han.
Men projektet går längre än så och
tittar även på hur man kan använda algerna för ett hållbart samhälle
och en biobaserad ekonomi. Forskarna undersöker helt enkelt alternativa
vägar för att minska vårt oljeberoende och ersätta fossila råvaror. I detta
ingår att forska kring vilka andra material man kan framställa av tång, till
exempel plaster, lim, förpackningsmaterial eller kosmetika och kring
möjligheten att utvinna biobränsle.
– Titta till exempel på USA där man
producerar majs för att tillverka etanol. Det är ett enormt slöseri med den
jordbruksmark som behövs för att
odla grödor till föda. Odlar man tång
konkurrerar man inte med jordbruksmarken. Det är ju inte nytt i världen,
men vi hoppas att det ska bli möjligt
att odla i Sverige också, säger Fredrik
Gröndahl.
Linnéa Sjögren och Jonas Pettersson, som ser ett ökande intresse av att
lära sig plocka, ta hand om och tilla-
ga tång, hoppas på att det ska bli trendigt att bli tångbonde också. Och Fredrik Gröndahl säger till och med att han
tror att det inom en snar framtid kommer att finnas ett antal tångbönder utmed den svenska västkusten.
– Jag tror att till exempel fiskare och musselodlare kommer att ha
tångodling som komplementnäring,
säger han.
Ingen farlig havstång
Men än så länge går tången bara att
plocka vilt, så som tångvandrarna lär
sig. De vadar i kanten av klipporna
och lyfter nyfiket på några tångruskor.
Är det kanske blåstång? Eller knöltång? Blåstången växer alldeles i vattenytan och knöltången någon decimeter längre ner. Den som vill skörda
sockertång får vada längre ut, ungefär
till brösthöjd. I dag är det alldeles för
kallt för det. Det småpratas lite och
någon frågar om det kan vara farligt
att äta tång. Linnéa Sjögren försäkrar att det inte finns någon farlig tång.
Däremot ska den som är jodkänslig
inte äta mer än åtta gram torkad tång
om dagen, eftersom tång innehåller
mycket jod. Och så är det förstås viktigt att plocka den i fint vatten. Men
hur är det med tungmetaller? Tar inte
tången upp dem?
– Jo, tången tar upp en del tungmetaller, men de är så hårt bundna till
cellväggarna att våra kroppar inte klarar av att dra ur dem, de följer med
ut, det finns det vetenskapliga undersökningar som visar, berättar hon.
Efter några timmars vandring på
klipporna börjar påsarna fyllas av
främst blåstång och rörhinna. Rörhinna smakar inte särskilt mycket i färskt
tillstånd, men om den torkas får den
en starkare och helt annan, förvånande smak. Då smakar den skaldjur.
Snart kommer dagens tångfångst
att torka hemma hos vandrarna och
användas som extra krydda eller tillbehör i matlagningen. Kanske blir det
färsk friterad blåstång som förrätt till
middagen eller den goda blåstångslöken som Linnéa Sjögren tipsar om.
Text och foto: Mari Dahl
”Framtiden
ligger i odling,
därför tittar vi
på om det är
möjligt att odla i
svenska vatten.”
Här odlas tång på linor i forskningsprojektet Seafarm i norra Bohuslän.
Foto: Fredrik Gröndal
16
Zoom
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Tång i andra länder
Kina: I Kina kan tångodlingarna producera
tolv miljoner ton föda om året, utan åkermark, sötvatten eller gödning. I kinesiska
böcker daterade 2700 f.Kr finns texter som
beskriver algernas funktion i folkmedicinen.
Japan: Japansk kelp är världens mest odlade
tångart, men de radioaktiva läckagen från
kärnkraftverket i Fukushima har gjort att
Japan tittar mot Europa när det gäller tångproduktion. På ön Okinawa utanför Japan
äter man mycket tång. Där är medellivslängden bland de längsta i världen.
Skottland: I Skottland regleras tångplockning hårt och kusten indelas i speciella rutor som man får komma tillbaka till efter
några år.
Island: Ari Jónsson, som studerar produktdesign, har tagit fram en experimentflaska
av tång som bryts ned snabbare än plast.
Den behåller sin form tills den är tom då
den börjar brytas ner.
Blåstångens spröda
knoppar är goda att äta
råa eller stekta med lök
och grädde.
Linnéa Sjögren berättar att
havssallad är god som pesto
eller stekt i smör till fisk.
Norge: För att inte störa ekosystemet har
Norge reglerat plockningen utmed kusten.
Svenskar besöker Lofoten för att plocka
tång. Här växer den finaste tången i det renaste vatten.
Danmark: Har tidigare i år startat ett litet
projekt med kolonilotter i havet där man för
några hundra danska kronor kan hyra en
kolonilott och odla tång eller musslor.
Knöltång växer uppifrån, så det
är bara den spröda övre delen
som ska plockas.
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Zoom
Tång eller alg –
vad heter det egentligen?
Kärt barn har många namn. Inte minst
tång. Rent vetenskapligt tillhör tång gruppen alger. Inom gruppen alger finns mikroalger och makroalger.
Mikroalger
är encelliga och blommar under sommaren. Växer i havet, men odlas på land,
även i Sverige. Kallas alger.
Makroalger
är stora alger som växer eller odlas i havet. De kallas alger eller tång. På västkusten kallas de även för tare eller klödder.
Ibland säger man kelp och syftar då speciellt på sockertången. Makroalgerna delar
man upp i grönalger, brunalger och
rödalger beroende på färg.
Goda blåstångslöken
Stek 1–2 dl blåstångsskott
med 2–3 hackade rödlökar
på låg värme i cirka 10 minuter.
Häll på lite havre- eller sojagrädde, soja och eventuellt några droppar sesamolja. Låt allt bli varmt. Tången
blir krispig och god.
Tångvandrarna hittar både blåstång och rörhinna. Från vänster: Jonas Pettersson, Johan Åslund, Elias Gröndal, Karlien De Temmermen, Linnéa Sjögren och Maria Gröndal.
17
18
Zoom
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Linnéa Sjögren visar att det är
den yttersta delen av knöltången som ska plockas.
i
e.
Plocka tång för matlagning
• På västkusten hittar du rörhinna, knöltång, sågtång, sockertång, blåstång, sargassosnärja, fingertång, havssallad, sudare, karragenalg och purpurtång.
• Plocka alltid i friskt och rörligt vatten.
Plocka inte mer än vad du orkar rensa och
behöver. Skölj och rensa helst i saltvatten,
så bevaras sältan i tången.
• Plocka inte tång som har kraftig påväxt
av djur.
• Undvik alger som är tunna som hårstrån.
• Undvik alger som växer i sötvatten, de är
oftast olämpliga som föda.
• Ät tången färsk. Stek eller låt koka med
i gryta. Torka och strö över maten eller
använd i brödbak. Tången går också att
frysa.
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Zoom
19
ANNO
20
Energi
Redaktör:Redaktör:
Malin Bergendal,
[email protected]
Sofia
[email protected]
Redaktör:
Sofia Härén,
Härén,
[email protected]
I blickfånget
I blickfånget: Ulf Lundkvist
"Det har blivit över
6 000 seriestrippar i DN"
Ulf Lundkvist har tecknat i hela sitt liv, tusentals seriestrippar till
olika tidningar. Mest kända har serierna om korven Assar som utspelar sig i Nollberga blivit. Nu har boken ”Äntligen” kommit ut vilken – en samling av det bästa han gjort. I sommar är han även aktuell med en utställning på Seriegalleriet i Stockholm.
U
lf Lundkvist föddes
i Norrköping 1952
och vid nio-års ålder flyttade han
med sina föräldrar till Trångsund utanför Stockholm.
– Trångsund var nästan den yttersta utposten av Stockholm på
den tiden. Det var stora flyttningar på grund av arbete och folk
från hela landet hamnade där,
berättar Ulf Lundkvist.
Ulfs pappa jobbade på SJ och
mamman på Posten. På gymnasiet gick han Humanistisk linje
med estetiskt tillval i Gubbängen
i södra Stockholm.
– Det var enklast att komma in
på den linjen. Jag har aldrig varit
en studiebegåvning, säger han.
Efter grundskolan började han
på Grundskolan för konstnärlig
utbildning som låg på Gamla Brogatan i centrala Stockholm. Utöver andra elever med liknande
intressen lärde han känna en lärare som blev som en mentor för
honom.
– Jag har fortfarande kontakt
med min grafiklärare därifrån,
han heter Hasse Lindroth och
är en väldigt duktig grafiker och
konstnär. Han har följt mig genom livet. Det Hasse sa angående bilder ”att det är bara att göra”
påverkade mig.
Efter Grundskolan för konstnärlig utbildning började Ulf Lundkvist på Grafisk formgivning (tidigare Reklam) på Konstfack.
– Jag insåg tidigt att reklam inte
var min grej. Det är bra att ta reda
på vad man inte vill, säger Ulf.
Han tyckte att det var kul att
gå på Konstfack. Möten med nya
människor i olika åldrar berikade och han kom in i nya sammanhang. Det hela gav någon slags
överblick. Samtidigt kände Ulf
att det var en konstig tid. I klassen över honom fanns inga lärare utan man kastade mest pil och
i de sista två klasserna gick det
fortfarande reklamnissar.
– Jag tillhörde inte toppeleverna, men det var kul att komma in
i en ny värld. Ibland är det kontakter med människor som påverkar, som en mening som någon säger som stärker en. Jag
föredrar att avdramatisera och
inte krångla till allt för mycket.
Det är tillräckligt krångligt ändå,
menar Ulf.
Första boken
När han gick sista året på konstfack började han jobba extra några dagar i veckan som fritidsledare i ett allaktivetshus på Gamla
Brogatan. Efter en tid omformades verksamheten och mindre
bete på Konstfack.
Författares Bokmaskin bildades 1972 som ett verktyg för att författare själva skulle kunna producera böcker utan förlag. Där kan
man göra små upplagor och för
att få ner tryckkostnaden får man
själv vara med och tillverka böckerna.
– Det var väldigt lärorikt, säger Ulf .
ETC blev en ingång
Ulf Lundkvist är aktuell med
boken “Äntligen”.
enheter skapades där folk kunde jobba med snickerier, keramik
och smide bland annat. Huset
var öppet för alla och Ulf började jobba som handledare på Bilverkstan.
– Det var väldigt lärorikt och
skojigt, jag jobbade där fram till
1983 någongång.
Det var under det sista året
på Konstfack som Ulf Lundkvists
första bok, Välkommen, kom ut.
Han gjorde den tillsamman med
Alf Tjällskog som var en kamrat
på Konstfack. De tryckte upp den
själva på FFörfattares Bokmaskin. Det blev deras examensar-
Efter Konstfack (1978) gick Ulf in
på tidningen ETCs redaktion i
Gamla stan och mötte grundaren
Johan Ehrenberg. Ulf frågade om
något behövdes illustreras.
– Johan tyckte att en tidning
ska ha en serie, så jag gjorde en
ful gubbe med hårig näsa. Det var
väldigt skojigt, och när jag började komma in i någon slags vardag
blev det ännu skojigare, och sedan rullade det på, berättar han.
Ulfs förebilder när det gällde
serier är Kalle Anka, Fantomen
och Seriemagasinet. Han växte
upp med seriekulturen men läste även böcker som barn, bland
annat Hjortfot, en indianbok som
han tyckte om. Bilder i böcker
har påverkat honom.
Ulf jobbade inte heltid för
ETC. Han ägnade också mycket
tid åt sina egna saker, främst må-
Redaktör:
Malin
Bergendal,
[email protected]
Redaktör:
[email protected]
Redaktör: Sofia
Sofia Härén,
Härén,
[email protected]
Redaktör:
Sofia
Härén,
[email protected]
I blickfånget
Energi
21
Om Ulf Lundkvist
Är serietecknare, konstnär och illustratör
Bor i Krokek utanför
Norrköping
Om Fjäll
Född 1952 i Norrköping
En ideell fö
mar som b
områdets ö
Aktuell med boken
“Äntligen”, en samlingsbok med utvalda
serier, samt med en utställning på Seriegalleriet i Stockholm senare
i sommar.
Byservicek
• uthyrning
konferens
• möjlighet
• språkcafé
Förebilder: Fantomen,
Kalle Anka och Hjortfot
• turistinfor
Om• utställning
Ulf Lun
• försäljning
YRKE
• kemtvätt
Serietecknare,
gravvård
och•illustratör
• byvaktmä
BOR skottning
med
mera
Krokek
utanfö
ping• uthyrning
Hemsida: b
FÖDD
Facebook: F
1952 i Norrköp
AKTUELL MED
Boken “Äntlige
Bild
en samlingsbo
byns ny
valda serier
ha
är Marg
Ulf Lundkvist är mest känd för serien Assar som utspelar sig i Nollberga, ställer ut bilder ur
sin samling på Seriegalleriet i Stockholm senare i sommar.
lande och grafik. I början målade
han i olja men så småningom gick
han över till akryl.
Det var tack vare ETC han
fick illustrationsuppdrag på Dagens Nyheter. Det började med
en gästserie på fem veckor. Men
det bara fortsatte, och blev mer.
Sedan 22 år tillbaka har han haft
en seriestripp publicerad varje
vardag samt en i söndagsbilagan.
Totalt har det blivit över 6 000
seriestrippar i DN. Alla är numrerade.
– Jag var tvungen att numrera
för att hålla ordning på dem. Det
finns inget register. Jag är en dålig
bokhållare, säger han.
Den serie Ulf blivit mest känd
hos allmänheten för är den om
korven Assar som bor i Nollberga.
– När jag började göra serier
var det ganska B. Det är kul att ha
Margareta Mårtensson (till vänster) hälsar en av byns nyfödda välkommen.
varit med om utvecklingen från
subkultur till finare salar. Sedan
har ju sådant där kommit och
gått i vågor.
Ulf berättar om en gång när
han ställde ut på en konstförening och blev intervjuad av en lokaltidning.
– Jag minns att reporten frågade "Vad menar du med din
konst?” Jag svarade “Ja det där
är en hund och det där en kanin."
Hon såg förvånad ut och jag förstod att hon hade ett annat referensmaterial på utställare.
Äntligen – en samling
Nya boken Äntligen innehåller ett
urval av vad Ulf gjort de senaste
40 åren. Det var Johan Ehrenberg
som gjorde urvalet.
– Det var bara några som jag
ville ta bort. Det kändes bättre att
Årets Fjällsjöbor blev Birgitta Segersten
och Maria Berggren, systrarna som engagerat sig för byns flyktingar och deras
familjer.
"Äntligen" kom ut 20 maj
på Bokförlaget ETC.
någon annan satte ihop innehållet, än att jag skulle gjort det själv,
säger Ulf.
Sommarutställning
Ulf Lundkvist vet ej om det kommer fler böcker. Han har visserligen mycket opublicerat material
och lite små idéer, men nu jobbar
han med etsningar och grafik.
Har haft en hel del utställningar
genom åren, nästa blir på Seriegalleriet på Södermalm senare i
sommar.
– Jag jobbar inte inför en utställning. Jag plockar ihop av det
som har blivit genom åren. För
mig är det ett sätt att avdramatisera. Dessutom blir det ju som
en liten inventering, så jag får en
överblick vad jag gör. Jag brukar
tänja på begreppen. En del ställer bara ut original, men jag tyck-
er det är så tråkigt.
– Själv brukar jag blanda. Det
är ju betraktaren som ska se något.
Ulf har alltid med sig en anteckningsbok och en penna för
att skriva ner det han ser och
upplever. Ibland handlar det
bara om att skriva ner ett ord.
Det mesta han gör utgår från någon slags verklighet, saker som
han har sett.
– Människor har olika drivkrafter. En del vill bli filmstjärnor
men om man inte har de ambitionerna blir det ju lättare att försöka bevara sig själv och någon
slags glädje i att man tycker det
är kul att göra grejer, säger han.
Text och foto: Frippe Nilsson
bytröjan
Utställning på
Bild 2
leriet i Stockho
Birgitta
re i sommar.
Berggre
gagerat
FÖREBILDER
och der
Fantomen, Kal
Bild
och Hjortfot
Michael
ICA-han
Årets se
sprungl
men de
livsstil.
Backe m
blev IC
tiebolag
Bilderna
är frå
Framtids
sen
Lindber
där olika
– prise
De
Bilderna är ta
Margare
Persson, Fjäl
servicelots.
Anna-Lena oc
byns ICA-hand
serviceperson
från Stockholm
miljö och livsst
till Backe med
blev ICA-hand
heter Livskvali
"Det säger väl
Mårtensson.
Foto: Ulla Andesong
22
Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]
Energi
Följ med Nike Markelius via
replokal under Näckrosens
tunnelbanestation till pukor
som galopperar fram.
st SheObama
rk area
Jan. 12,
of the
poster
e Giant
AP Pho-
n
På trumresa med Nike
J
ag satte mig vid ett
trumset för första
gången när jag var 16
år. I en replokal under
Näckrosens tunnelbanestation när vi startade punkbandet USCH 1978. Vi fick vara
förband till Ebba Grön redan efter ett par månader och jag blev
fast. Från trumpallen syntes mig
världen allra bäst. När jag sen
blev trummis i Tant Strul ett par
år senare växte jag rejält som instrumentalist och vi turnerade flitigt i några år fram till sista
spelningen på Roskildefestivalen
inför 25 000 personer i publiken.
Genom åren har jag spelat i olika
konstellationer och numera spelar jag vilda och fria trummor i
glamrockbandet Juka Soma & the
Future of Chemistry.
Att spela trummor är att vara motor, att sköta dynamiken, att styra musikens intensitet, in i och ut
ur olika partier. Det är lite som att
dansa, sy ihop alla instrumenten
till en helhet, att omfamna musiken och ge den ett rum att gnist-
ra i. Det är att ge de andra musikerna en stadig grund att stå på.
Det är att lyssna intensivt och förenas med en basgång, och bilda
en stabil svängig rytmsektion. Att
spela trummor är också fantastiskt förlösande fysiskt, att känna
mjölksyran svida som eld i musklerna, att svettas floder, slå sönder knogarna och få blåsor i händerna. Bakom trumsetet är jag
fri. Här kan jag njuta av trästockarnas tyngd i händerna och kraften bakom slagen, att kunna piska musiken framför mig, driva på
de andra och få det att svänga.
Att spela trummor kräver god simultanförmåga. Om en sjunger
samtidigt är det fem saker att hålla reda på och hålla i gång samtidigt. Då är det bra att kunna sätta
svänget – trumspelet – på autopilot.
Trummorna har en egen ljudbild, från den skarpaste diskanten i toppen till den djupaste basen i golvet.
Jag håller grundpulsen i högerbenet, med den stora bastrum-
man som öppnar sig med ena
skinnsidan ut mot publiken och
in mot mig med den andra. En
pedal mellan min fot och skinnet. Den har en hårt spänd fjäder mellan fotplattan och pedalarmen som klubban sitter fast i.
Jag spelar på tå. Trycker till klubban så den träffar skinnet med
en snärt. Ett fett slag med ett litet
klick träffar publiken och bandet
rätt i bröstet.
Vänsterfoten håller ihop hi-hatlocken. Med foten på fotplattan
är precisionen viktig i samarbete
med högerhandens stock. Trycker jag locken tätt ihop blir taktslagen korthuggna, lite späda och
ljusa. Lossar jag lite på kraften
släpper hi-hatcymbalerna greppet om varandra, rasslar och glider mot varandras kanter tills ljudet löses upp och blir större och
skramligare. Öppnar jag helt står
de och slår mot varandra, och slagen blir stora med vid efterklang.
Snabba koncisa öppningar i kompet med regelbundenhet får
svänget stuffigare. Det är av stor
betydelse vilken kraft jag lägger bakom varje slag, om jag är
stel eller mjuk i handleden, hur
jag väljer att låta stockens yttersta droppe träffa stålet och var på
cymbalen jag väljer att slå, långt
ut mot kanten eller nära klockan
på mitten. Om jag väljer att träffa med raksidan på stocken är det
svårare att spela nyanserat. Men
det blir å andra sidan råare och
skramligare vilket kan vara att föredra om jag spelar punk.
Mellan knäna har jag virveltrumman som vänsterhanden sköter
för det mesta. Denna snärtiga
trumma piskar musiken framför sig. Djupa (tjocka) virvlar har
ett fett tungt sound, med mycket
botten och mellanregister. Tunnare och uppstämda virvlar får
ett vasst och tunt ljud. På underskinnet sitter en sejamatta. Den
består av små korviga ståltrådar
som bildar en långsmal »matta«
som är spänd från sarg till sarg.
Om underskinnet är väl spänt
brukar sejamattan vibrera lagom mot det och sjunga med fint.
Redaktör: Sofia
[email protected]
MalinHärén,
Bergendal,
[email protected]
Kultur
med
Nike
Mat med
Jenny
Energi 23
Nike tipsar:
Slagverk mot
patriarkatet
Den feministiska musikföreningen Rrriotsamba
består av tre sanslöst svängiga slagverksgrupper
som spelar på fester, demonstrationer, manifestationer, bröllop och annat. Musikerna är
kvinnor och transpersoner som organiserar sig
genom slagverkandet för att krossa patriarkatet,
störta kapitalismen och riva gränser. Se var de
spelar och boka på rrriotsamba.se Kv
ga
Foto: Anders Wiklund/TT
Foto: Jerker Nilsson
Med Tant Strul på Liseberg 2012.
Överskinnet brukar jag ha lågt
stämt för att få ett varmt mjukt
ljud.
Pukorna stämmer jag i en fallande treklang. Från höger till vänster om du står i publiken. Jag
brukar ha två hängpukor fästade
ovanpå bastrumman och en golvpuka som står på egna ben. Även
pukorna håller jag lågt stämda
med dämp. De ska låta trä och
djup med ett piggt anslag och
ett stort reverb som efterklang.
Många trummisar gör rundpallar på pukorna. Fill-ins på virvel och pukor som styr musiken
åt olika håll och kan varieras i
oändlighet. En kan också skapa
pukarrangemang i kompet som
alternativ till vanliga hi-hat-komp.
Pukor som galopperar fram eller
rinner som vatten. Det kan få musiken att rulla fram med ett stuffigare sväng.
Cymbalerna brukar delas upp i
crash och ride. Mindre och tunnare crashar ger ett ljusare ljud.
Större och tjockare och ger ett
mäktigare ljud. Ett slag på en av
crasharna avslutar ofta rundpallar och fills. Enstaka slag markerar och tydliggör övergångar till
olika partier i låtarna. Crasharna används också till crescendon
men även till stämningsljud eller
lugn puls. Riden har ett öppnare ljud och används ungefär som
hi-haten, för att markera sextoneller åttondelar.
När David Bowie spelar Starman
i Top of the Pops 1972 (finns på
YouTube) sitter trummisen Mick
Woodmansey längst fram och
Bowie själv samt de andra musikerna står bakom och runt honom och på så sätt syns hela bandet lika mycket. Det är en gammal
ohejdad vana och dålig uppställningsnorm på rockscenerna att
trycka in trummisen i bakgrunden. Fram för mer ljus på instrumentalisterna och att sätta kraftpaketet och energikällan där alla
kan njuta av den; längst framme
vid scenkanten.
Nike Markelius
Monica Zetterlund.
Nike tycker:
Skamligt att regeringen stoppar systemet med
livslånga konstnärslöner som fungerat som en
trygghet för utvalda konstnärer sen 70-talet.
Många konstnärer lever långa liv med låga inkomster, utan pensionsförsäkringar och annat som många andra tar för givet.
Ett sånt här system med riktad inkomstgaranti är alldeles nödvändigt för att ha ett
blomstrande kulturliv bortom kommersiella
krafter. Systemet borde tvärtom byggas ut, för att kunna omfatta fler. Bland
tidigare innehavare
finns till exmepel.
Birgit Nilsson, Käbi
Laretei,
Monica
Zetterlund och
Sara Lidman. 24
Energi
Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]
Syre tipsar
Foto: Jerry Wennström
Foppatofflor?
Foppatofflor av
gammstövlar
mycken
t,
Var
vel
igen
eller
ciellt
den.
as/AP/TT
Foto: Petros Karadji-
t
och
nna
m är
ch
I Facebookgruppen Återbruka mera! hittade
jag det här tipset, inlagt av Jerry Wennström.
”I Norrland så köp vi int’ nå kinatofflen, vi
skär till nå gammstövlen vä kniven”, skriver
han. Någon mer beskrivning behövs inte, det
är bara att vara lite säker med kniven.
Foto: Moe Rubenzahl/Creative Commons 3.0
Från en manifestation på Cypern 2013 för fred i Syrien.
Vägen mot
fred i Syrien
Muscovadosocker.
”Har vi inte fått nog av våld på den här planeten redan? Det är dags att lägga ner vapnen, sluta peka finger och göra vad vi kan för att arbeta för freden. Den 12 juni börjar vi
en fredsmarsch från Sverige, genom Europa, mot Syrien. Syftet är världsfred. Målet är
världsfred. Och vi behöver hjälp av varenda människa på hela jorden för att det ska bli
så. Snälla du, sprid det här. Gör vad du kan för att skapa fred i ditt liv, i din familj, bland
dina vänner, på ditt jobb, i din regering. Vi kan inte passivt stå bredvid när människor
dödar andra människor, när människor förstör skogar, floder, hela ekosystem. Det är därför vi marscherar för fred. Och vi bjuder in dig att vara med. Läs mer på www.walk2peace.eu.”
Så – fast på engelska – skriver Walk2peace
på sitt Facebook-event. Marschen för fred
börjar i Varberg den 12 juni och alla är
välkomna att vara med. Man kan ansluta
var som helst längs vägen och gå med så
långt man vill. På Walk2peaces hemsida
– walk2peace.eu – finns mer information
och en blogg där man kommer att kunna
se hur långt marschen har kommit. Organisatörerna rekommenderar deltagarna
att ha med sig dricksvatten, campingutrustning, vegomat, musikinstrument och
vänner, men inte alkohol eller tobak och
ingenting olagligt.
En socka på sockret
Muscovadosocker är en sorts saftigt och
smakrikt råsocker från Mauritius. Det smakar mer än vanligt råsocker och finns att köpa
Krav- och Fairtrade-märkt. Men man ska helst
hålla sockret fuktigt, för annars torkar de saftiga sockerkristallerna ihop till en ohanterlig,
hård klump.
Ett praktiskt sätt att hålla sockret fuktigt är
att hälla det i en glasburk, blöta ner en strumpa – förslagsvis en udda sådan – och trä den
över öppningen. Strumpan behöver fuktas
igen med ett par dagars mellanrum, men det
gör inget om du glömmer det. Även om sockret hinner torka ihop blir det mjukt och saftigt igen efter några timmar i fuktig atmosfär.
Syre tipsar
Redaktör: Lennart Fernström, [email protected]
Snott och blandat
Energi 25
Snott från
Åke Brilioth.
Snott från Lekstrand.
Snott från skyltat.
Snott från Lekstrand
Snott från Sie Marion.
Snott från Martin Arnsten.
Snott från omni.
Snott från Daniel Spiik.
26
Energi
Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]
Allvarligt talat
Villfarelser
Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]
Ny startar vi
Syre Göteborg
- Var med från starten
Energi 27
Fredagen den 2 september startar vi i samarbete med
Camino Magasin Syre Göteborg. Syre Göteborg kommer
ha samma frihetligt gröna inriktning och bred som Syre
men med ett lokalt fokus. Syre Göteborg kommer vara
ett väl fungerande och fullvärdigt lokalt nyhetsmagasin
i sig själv men också fungera utmärkt tillsammans med
Syre om du väljer att ha båda tidningarna. Väljer du att
prenumerera på båda tidningarna kommer du få tidningarna ihop i brevlådan på fredagarna.
Teckna en prenumeration redan nu så är du med från starten.
Som vanligt väljer du själv pris.
Skickas till (inget porto behövs)
Syre c/o Mediehuset Grönt
Svarspost
20664138
110 04 Stockholm
Om du inte får plats här, fyll i på hemsidan tidningensyre.se/gift eller skicka med ett separat papper.
Namn:
Mejl:
Telefon:
Gatuadress:
Postnummer:
Ort:
Per månad autogiro:
Introduktion/prova på 44 kr
Ordinarie 58 kr
Stöd 88 kr
Ett år (50 nr):
Introduktion/prova på 518 kr
Ordinarie 690 kr
Stöd 1036 kr
Ge bort provprenumerationer till vänner
Namn:
Mejl:
Telefon:
Gatuadress:
Postnummer:
Ort:
1 månad 30 kr
2 månader 59 kr
3 månader 88 kr
Namn:
Mejl:
Telefon:
Gatuadress:
Postnummer:
Ort:
1 månad 30 kr
2 månader 59 kr
3 månader 88 kr
Namn:
Mejl:
Telefon:
Gatuadress:
Postnummer:
Ort:
1 månad 30 kr
2 månader 59 kr
3 månader 88 kr
Underskrift:
28
Energi
Läsarnas
Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]
Foto: /TT
Klockan 21.23 den 28 februari 1986 blev statsminister Olof Palme mördad i korsningen Sveavägen–Tunnelgatan.
Läsarnas:
Bönfaller dig kära fru Demokrati
José Romero, vandrande poet i Hammarkullen, har skrivit en
dikt till fru Demokrati, där han ber henne att ta bättre hand
om folket. Har du någon dikt, någon tanke, någon bild eller annat som du vill dela med Syres läsare? Välkommen att skicka
den till [email protected]!
Damen min, jag bönfaller dig
att lämna din arbetsplats
Damen min, jag ber!
Sluta tillverka mördande kulor
de som gjorde slut
på kroppen klockan 23.21 en mörk februarinatt
mellan Sveavägen och Tunnelgatan.
Damen min, fru Demokrati,
jag vet att avsked är omedelbart
ett jobb mindre
vad mer ges, när man lämnar sin anställning?
Din familj får sluta att äta idag!
Och med samma kula
får en annan familj gå på begravning av sin
älskade. Damen min, jag bönfaller dig
i mödrars namn, som då bör anse
de blev brända levande, därför att
de strejkade för att återvinna demokratin.
Mödrar då, de svängde om torget
för att återvinna och åter omfamna sina
barn och barnbarn.
José H Romero
Vandrande poet i Hammarkullen
Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]
Energi 29
30
Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]
Energi
Du missade väl inte
tisdagstidningen?
F
ör den fördjupade diskussionen och rapporteringen
är ett pappersmagasin till helgen utmärkt. Men för de
snabba nyheterna och de snabba kommentarerna är
en gång i veckan för glest. Därför startade vi i början av
april med digital tisdagsutgivning av Syre. Det innebär
att du nu får Syre på papper på fredagar och den digitala utgåvan på
tisdagar. Du hittar tisdagens tidning på: tidningensyre.se/nummer
a
Glöd – Ledare
Malin Bergendal
Barn behöver få vara
något annat än elever
tidningensyre.se/nummer
Radar – Nyheter
Lundin Petroleum utökar sin
oljeproduktion i Norge
Nej till basinkomst i Schweiz
kju-
Antikorruptionsminister avgår
efter korruptionsanklagelser
Nato
Men
t
pp.
mokulle
la-
Översvämningar
sätter press på EU
Dödsoffer, tusentals evakuerade och stängda nationalmuseer – Frankrike drabbas
återigen av ett trauma, men den här gången
är det inte terrorism, utan en veckas ihållande nederbörd som återigen försatt landet in i katastroftillstånd. Samtidigt pekar
ny forskning på behovet av bättre samarbete inom EU.
Radar – Veckan i bild
Foto: Andre Penner/AP/TT
Syre ger dig veckans
nyhetshändelser i bilder.
Dilma Rousseff omgiven av fackföreningsledare på
Hillary Clinton firar segern.
Clinton har delegaterna
som krävs
Presidentaspiranten Hillary Clinton har de
delegater som krävs för att bli Demokraternas presidentkandidat.
– Det här är början på slutet på den demokratiska nomineringsprocessen, säger
statsvetaren Chris Galdieri.
Foto: TT
Förstörda tågnät, översvämmade odlingar och stängda museer. Priset för översvämningarna i Frankrike
kommer att bli högt.
Foto: Ingvar Karmhed / TT
Foto: Jerome Delay/TT
Brasiliens nytillträdde antikorruptionsminister Fabiano Silveira blev inte långvarig
i Michel Temers nya regering, som endast
består av vita, välbeställda män. Detta var
den andra ministern på kort tid som lämnar på grund av korruptionsanklagelser.
Foto: John Locher/TT
Norska staten gav i slutet av förra veckan
klartecken för svenska oljebolaget att lägga
beslag på 15 procent av oljefältet Edward
Grieg i Nordsjön.
I söndags blev Schweiz det första landet att
rösta om en basinkomst för alla invånare.
En majoritet röstade nej men ja-förespråkarna ser ändå resultatet som en seger.
– Sverige är ett registersamhälle, men det bygger på
att vi litar på dessa register. Det här skulle kunna rubba hela det systemet, säger Mats Johansson, docent i
medicinsk etik vid Lunds universitet.
DNA-register kan
öppnas för polisen
Regeringen vill se över möjligheterna att
använda det så kallade PKU-registret för att
lösa grova brott. Miljontals svenskar finns
i registret, som innehåller blodprover från
alla som är födda 1975 eller senare.
I slutet av maj grep säkerhetspolisen i Ukraina,
SBU, grep en 25-årig fransman i Jagodin nära den
polsk-ukrainska gränsen.
Fransman rustade sig i Ukraina
En fransk medborgare har gripits av
ukrainsk säkerhetstjänst som misstänker
att han planerat att utföra terrorattacker
under fotbolls-EM i Frankrike. Forskaren
Hans Brun ser allvarligt på mängden vapen
och sprängämnen som den misstänkte
hade skaffat.
Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]
Energi
31
Zoom
Det är honom alla
kommer att minnas
Syres granskning av de allmänna pensionsfonderna visar att Andra AP-fonden
samarbetar med gruvbolag i Brasilien som
fördrivit ursprungsfolk och använt sig av
slavarbetskraft. Andra AP-fonden hänvisar
till ”en dialog med bolaget sedan ett bra
tag tillbaka”.
Foto: Fairphone/Flickr
”2013 avslöjade Latinamerikagrupperna att
Vales kolindustri och
dammprojekt lett till
sjukdomar, tvångsförflyttningar och miljöförstöring i delstaten
Maranhão i Amazonas.
I planetens största regnskog finns även världens
största järnmalmsgruva.”
Muhammad Ali var precis som Zlatan, om
Zlatan vunnit Champions Leauge tre gånger och sedan blivit politisk aktivist. På sextiotalet vägrade Ali att åka till Vietnamkriget eftersom ”ingen vietnames någonsin
kallat mig nigger”. För sin vapenvägran
blev han fråntagen sin världsmästartitel i
boxning.
Fairphone 2 med hållare.
Energi – Recension
Glöd – Unni Drougge
De nya
statarlängorna
”Utmärkande för denna medelklasstrop är
ett trängande behov
av att kompensera
den tur de haft i livets
lotteri med att inför
varandra bekräfta diverse behjärtansvärda
bedrifter gentemot de
oturligt lottade.”
Foto: Filippo Piva/wired.it
Energi – I blickfånget
Pensionspengar till
modernt slaveri i Brasilien
Kombuc
avh
Unni Drougge
fristående krönikör i Syre
Köp en jobbig dyrgrip
I maj meddelades att Fairphone 2, nästa
generation av denna (låt vara småskaliga)
revolution i branschen, har sålt 100 000
telefoner och lagerförs i Europa. Ett sjysst
alternativ på marknaden, med en socialt,
miljömässigt och till och med tekniskt sett
hållbar lur.
Energi – Syre tipsar
Foto: Leo Correa/TT
Ryskt Ivan chai på mjölkört
Demonstranter kräver att Vale tar ansvar för de skador som uppkom när Bento Rodrigues-dammen brast.
En
Mjölkört är en rödlila blomma som växer
vid vägkanter, på banvallar och hyggen i
hela Sverige. Förr gav man den till kor för
att de skulle ge mer mjölk, och därav har
den fått sitt namn. Än i dag är mjölkörten
en matnyttig växt.
Nä
Vad
Så här läser du
tisdagstidningen
Du läser alla artiklar som puffas för på detta uppslag på tidningensyre.se/
nummer.
Du skapar som prenumerant ett konto genom att gå in på www.tidningensyre.se/lostpassword. Fyll i din e-postadress så får du, om adressen finns i vårt
register, ett mejl där du bekräftar det nya kontot.
Får du inget mejl kan det bero på två saker:
• Det har filtrerats till din skräpkorg. Kolla om det ligger där och markera att
liknande framtida mejl inte ska hanteras som spam. • Vi har inte din mejladress eller den mejladress vi har är fel. Mejla dina uppgifter till [email protected] så fixar vi det.
tidningensyre.se/nummer
Returadress: Syre, C/O Telont, Kvarnstensgatan 6, 252 27 Helsingborg
Glöd - Maria Wetterstrand
Demokratin
behöver inga piskor
J
ag har ingen lust att diskutera den aktuella situationen i Miljöpartiets riksdagsgrupp med anledning av omröstningen
om värdlandsavtalet med Nato. Jag har
en alldeles för nära koppling till både
parti och personer, och låter gärna de nu aktiva företrädarna för partiet reda ut hur det ska hanteras.
Men jag har desto större lust att diskutera partipiskan som råder i Sveriges riksdag. Låt oss tänka att
vi börjar från scratch. Vi tänker oss att folket ska
välja företrädare för att å deras vägnar fatta beslut
i riksdagen. Representativ demokrati. De flesta har
varken lust eller tid att sätta sig in i alla frågor som
behöver hanteras utan väljer hellre en representant som gör det åt dem (jag gillar mer direktdemokrati, men låt oss bortse från detta för ögonblicket).
Skulle vi, för det första, ha valt att basera vårt
system på partier, om vi skapat det i dagens individualistiska samhälle? Tveksamt. Å andra sidan
var inte heller partierna förr ”partier” i samma bemärkelse som i dag. De var fria sammanslutningar
av människor med gemensamma mål och grundläggande idéer. Inom partierna fanns profilerade
personer med sinsemellan olika åsikter. I dagens
partier är det utrymmet relativt litet.
Så, vi beslutar oss för att ha ett representativt demokratiskt system som baserar sig på politiska
partier. Skulle vi då välja att låta partierna rangordna kandidater på listor åt oss? Till skillnad från
exempelvis i Finland där partiet nominerar kandidater men väljarna får välja fritt dem emellan? I
det senare systemet måste väljaren ha koll på, inte
bara vilket parti, utan vilken person hen väljer.
Som tidigare ledamot av riksdagen kan jag garantera att det har betydelse vilken person du väljer.
Som tidigare aktiv i ett parti kan jag också garantera att processerna när partiet bestämmer listor
lämnar en del övrigt att önska.
Men om vi nu ändå tänker oss att partierna sätter listorna, att vi bara får chans att påverka valet av person med ett kryss, skulle vi då välja ett
system där alla i partiet i varenda fråga i riksdagen måste rösta exakt likadant som partimajoriteten bestämmer?
Jag är fullständigt övertygad om att ifall det,
trots det likriktande system vi nu valt, finns olika
åsikter bland ledamöterna i riksdagsgruppen för
ett parti – då finns det olika åsikter bland partiets
väljare. Vad är problemet ifall dessa olika ståndpunkter också får ges uttryck i den beslutande församling som är vald att representera väljarna?
Visst, i ett system som vårt, där vi är vana vid partipiska, så ställer det till problem. Ett parti som inte
får sina ledamöter på samma linje får svårare att
göra uppgörelser. Men om det inte fanns partipiska så skulle man ju vara tvungen att ta det i beaktande redan från början. Och då skulle rimligen de
demokratiska processerna bli mer levande.
Och dessutom, vad gör det egentligen om regeringen blir nedröstad av folkets företrädare i riksdagen
i några frågor? Inte särskilt mycket. Utom att riksdagens vilja fick genomslag. Som sig bör.
Försöker se trädgården som ett
gratis sommargym.
Maria Wetterstrand
grön samhällsdebattör
före detta språkrör för MP
fristående krönikör för Syre
www.tidningensyre.se
Trängseln på Gröna
lund.