1. No category

Fredag 17 juni 2016 - nr 34
Lösnummer 30 kr
För dig som vill förändra världen #73
tidningensyre.se
”Därför bör varje
riksdagsledamot
som inte valts in på
SDs program och
som har någon som
helst självaktning
och respekt för
mänskliga rättigheter rösta nej på
tisdag.”
Lennart Fernström
Glöd – Ledare
Konkurrensskäl bakom sämre djurskydd • Zoom 12-17
Betesrätten hotad
GLÖD Under ytan: Per Gahrton om partipiskan • Hannah Lemoine: Räkna rätt om basinkomst
RADAR Ökad Nato-närvaro efter Baltops • Aktion under partiledardebatt • Känslostyrt om Brexit
ENERGI Omöjliga intervjuer: Apan Ishmael • Mat med Jenny: Smörgåstårta till midsommar • Sudoku
2
Glöd
Redaktör: Lennart Fernström, [email protected]
Ledare
Vattenfall står trots
energiöverenskommelsen fast
vid stängningen av
Ringhals 1 och 2.
Borttagandet av
effektskatten och
öppnandet för ny
kärnkraft suger fett.
Ännu skamligare flyktingpolitik
Under den period som Sverige har haft id-kravet
har cirka 3 000 personer drunknat i Medelhavet. Personer som desperat försöker fly till ett
tryggare liv. De har flytt trots att EU försöker
stoppa dem med allt från Frontexs ökade samordning och gränsbevakning till att betala Erdoğans Turkiet 60 miljarder för att vara gränsvakt. En ”lösning” som svenska regeringen har
drivit fram och som Stefan Löfven motiverade
med att det är viktigt att ”knäcka affärsmodellen med dessa farliga resor”.
Men det är ingen ”affärsidé” som skapar flyktingströmmarna. Det är situationen i länder
som Syrien, Nigeria, Gambia, Senegal, Guinea, Syrien, Irak, Afghanistan, Pakistan och
Iran som skapar dem och det är EU och länder som Turkiet, Ryssland och USA som förvärrar dem.
Hittills i år har det kommit 220 000 flyktingar
till EU, nästan alltid sjövägen, oftast i undermåliga båtar. De vet att de tar enorma risker
när de försöker ta sig in fästning Europa. Men
så länge bombande, terror, krig, svält och
miljökatastrofer pågår kommer folk att ta den
risken. Vi i Europa och Sverige varken kan eller ska försöka stoppa det. De hinder vi sätter
upp minskar inte behovet och inte heller primärt antalet som försöker ta sig hit, de ökar
bara insatsen och antalet som förlorar sina liv
under den desperata flykten.
Regeringens beslut i slutet av förra året syftade till att nå Europas miniminivå i mottagande. Den radda av åtgärder som gjorts sedan
i höstas för att hindra människor på flykt från
att komma hit har också gjort att antal asylsökande som lyckas ta sig till Sverige har minskat med över 94 procent jämfört med oktober månad.
Trots det är regeringen inte nöjd. På tisdag
Foto: Petros Giannakouris/AP/TT
Vid årsskiftet infördes id-krav för att få åka till
Sverige. Det innebär att har du flytt utan att
ha giltiga id-papper med dig har du inte rätt
att ens söka asyl och få ditt ärende prövat i
Sverige. Redan när du ska gå på tåget i Danmark, färjan i Tyskland eller flyget i Nigeria
stoppas du av transportbolagets personal.
Bara i år har 3000 flyktingar drunknat i Medelhavet. På tisdag vill regeringen göra det än svårare för dem som försöker komma hit och framför allt för dem som trots allt lyckats ta sig hit.
ska riksdagen besluta om ännu hårdare regler som inte bara hindrar nödställda att komma hit utan också ska göra det jävligt för dem
som är här. Logiken är ungefär som när regering och riksdag jävlas med arbetslösa,
sjukskrivna eller narkotikabrukare. Genom
att göra deras situation så ohållbar som möjligt vill de avskräcka andra från att ”välja” att
hamna där och försöka röka ut dem som redan är där.
Regeringen föreslår nu införande av tillfälliga
uppe­
hålls­
tillstånd i stället för permanenta,
begränsad möjlighet till uppehållstillstånd
av humanitära skäl och inte minst begränsad möjlighet till familjeåterförening. Sveriges praxis att endast en mindre andel av
dem som beviljas asyl ges flyktingstatus är
redan innan hårt kritiserad av UNHCR. När
den praxisen nu kombineras med EUs miniminivå, som innebär att enbart de med flyktingstatus får ta hit sin familj, leder det till en
katastrof för alla familjer som har splittrats.
Barn som skilts från föräldrar, föräldrar och
älskande där bara en har haft möjlighet att
göra den dyra flykten, syskon som hamnat i
olika länder och så vidare.
Människor som flytt terror, krig och död ska
med regeringens förslag inte bara hindras
att återförenas med sina familjer, de ska också förhindras att börja bygga ett liv här. Med
de tillfälliga uppehållstillstånden vet de aldrig
hur länge de kommer att få stanna.
Hur tänker sig regeringen att integrationen
ska underlättas när de skapar lagar som motverkar flyktingars möjlighet att bli en del av
samhället? Hur ska en människa som efter en
flykt tvingas leva utan sina nära och kära, ofta
med vetskapen att de är kvar i terrorn, någonsin få ro och energi att bygga upp ett bra liv?
Hur ska en människa som kanske kastas ut
nästa år kunna satsa på att bli en del av det
svenska samhället?
Regeringens lagförslag kritiserades hårt
av samtliga remiss­
instanser för att varken
mänskliga, sociala, ekonomiska eller rättsliga konsekvenser har behandlats på ett acceptabelt sätt. Därför bör varje riksdagsledamot
som inte valts in på SDs program och som har
någon som helst självaktning och respekt för
mänskliga rättigheter rösta
nej på tisdag. Oavsett vilket
parti de tillhör och hur hårt
partipiskan viner.
Lennart Fernström
[email protected]
Omslagsfoto: Lars Pehrson/SvD/TT
Syre, Högbergsgatan 18, 116 20 Stockholm • www.tidningensyre.se • [email protected] • Prenumerationsärenden: [email protected] och 08-845 033
Utgivare: Lennart Fernström • Redaktionschef: Benita Eklund • Redaktör: Malin Bergendal • Bildredaktör: Jan-Åke Eriksson • Redigering och redaktör: Sofia Härén • E-post: [email protected]
Syre ges ut av Mediehuset Grönt och är på ledarplats frihetligt grön • ISSN: 2002-0570
Miljömärkt
trycksak
3041 0673
Redaktör: Lennart Fernström, [email protected]
Sara Granér
Sidan tre
Glöd
3
4
Glöd
Redaktör: Lennart Fernström, [email protected]
Under ytan
Partipiskan – till historiens
skräpkammare
I de flesta frågor bör en riksdagsledamot följa sin partigrupp, men det måste finnas utrymme att följa sin
övertygelse. Annars blir rigiditeten så hård att den blir
bräcklig, skriver Per Gahrton
på veckans Under ytan.
Per Gahrton är doktor i sociologi, före
detta riksdagsledamot för Folkpartiet
och Miljöpartiet de Gröna och ledamot
av Europaparlamentet för Miljöpartiet.
Han var initiativtagare till Miljöpartiet
och dess första manliga språkrör. Han
är före detta sekreterare för European
Greens, ordförande i EU-parlamentets
Kinadelegation, ordförande i den gröna
tankesmedjan Cogito och ordförande
för Palestinagrupperna i Sverige. Han
har skrivit ett 30-tal böcker.
Foto: Schyffel/Wikimedia Commons
O
m inte FP-riksdagsmannen
Ture Königsson 1959 lyssnat
mer på sitt samvete och sina
”arbetarliberala” väljare (sådana fanns på den tiden) än på
den så kallade partilojaliteten och lytt partipiskan, skulle vi inte ha fått något allmänt
tjänstepensionssystem i Sverige (ATP). Men
Königssonfallet är ganska unikt. Det vanliga
när enskilda riksdagsledamöter bryter mot
partilinjen är att det inte påverkar riksdagens
beslut – som till exempel när fyra miljöpartister nyligen röstade mot värdlandsavtalet med
Nato.
Eller när jag själv och Bonnie Bernström i
slutet av 70-talet röstade nej till svenskt medlemskap i den Interamerikanska Utvecklingsbanken IDB. Ändå är brotten mot partipiskans påbud viktiga för att de påminner om att
politik inte bara är maktspel och att riksdagsledamöter inte ska vara passiva knapptryckare som kan ersättas av en namnstämpel, utan
enligt grundlagen förutsätts ta samvetsbestämd ställning efter saklig prövning.
Politik är inte fotboll
I debatten efter MPs bestraffning av ”de fyras
gröna gäng” har det gjorts jämförelser med
en fotbollsmatch. Hur går det om en del spelare börjar skjuta mot det egna lagets mål?
Folk som resonerar så borde nog hålla sig
till fotboll och överlåta politiken till personer
som inser att politik är något helt annat än en
sporttävling. Fotboll är och måste vara endimensionell, det kan inte finnas minsta förståelse för motståndarens intressen.
Politik är och måste vara flerdimensionell
och bygga på respekt för motståndare och
kritiker och öppenhet för att till och med ge
konkurrenter visst inflytande – om väljarna i
valet har sagt att de inte tycker att ett enda
parti ska ha all makt. Samtidigt måste politik
besjälas av ideologiska övertygelser, annars
förtvinar den till ren maktkamp, till en sorts
fotbollsmatch.
Den klassiska partipiskan är i grund och
botten ett stalinistiskt verktyg. Jag glömmer
aldrig ett besök hos Högsta Sovjet bara några
år före Sovjetunionens sammanbrott. Gejdar
Alijev var talman (han blev senare president
i Azerbajdzjan) och frågade efter varje votering: Bifall? Samtliga händer upp. Avslag? Noll
händer upp. Avstår? Noll händer upp. Timme
efter timme. Ändå lyckades han varje gång
han frågade Avslag eller Avstår låta lite förvånad! Han var en god skådespelare. Sämre
som politiker – i varje fall demokratisk sådan.
Ett frö till splittring
I Sverige har särskilt socialdemokratin styrts
av samma principer. Ursprungstanken är att
parlamentarikerna saknar egen vilja, eget
värde, utan bara är verktyg för arbetarklassen = partiet. Systemet kallas ibland ”demokratisk centralism” och innebär en form av
hyckleri som ska dölja att det rör sig om klickvälde, det vill säga motsatsen till demokrati.
Dock anförs också av goda demokrater som
argument för tuff partipiska att det bidrar
till partisammanhållning – och ensam är inte
stark, bara tillsammans kan en politisk grupp
få makt och inflytande.
I detta finns en poäng. Men samtidigt bär
partipiskan i sig fröet till splittring, för om det
inte finns minsta utrymme för självständigt,
ideologiskt agerande inom partiramen blir till
slut den enda vägen för varje självständig tänkare att känna sig tvingad att bryta sig ut och
bilda sin egen sekt. Särskilt inom vänstern har
partisplittring och sekterism varit en farsot.
Gröna partier har på grund av sin flexibilitet och öppenhet för mångfald varit mer
skyddade. Gröna har inte behövt bilda nya
minipartier för att kunna få utlopp för sina
gröna övertygelser. Tyvärr tycks detta ändras
under trycket av regeringsutövning. Man kan
undra varför.
Vad är poängen med att bestraffa Carl
Schlyter och kompani? Är MP-ledningen rädd
för att den ideologiska enigheten, som traditionellt varit stark, nu blivit så urvattnad att
en rimlig grad av partisammanhållning inte
längre kommer av sig själv genom att man
står på samma grund?
Tror MP-ledningen att partiet ska sönderfalla i sina beståndsdelar om folk i viss mån
kan följa partiideologin när denna har kompromissats bort och offrats för maktens skull?
Redaktör: Lennart Fernström, [email protected]
Under ytan
Glöd
5
Foto: Henrik Montgomery/TT
Ulla Andersson från Vänsterpartiet, Isabella Lövin från Miljöpartiet och några andra riksdagsledamöter under omröstningen om vårbudgeten i april. Det måste vara möjligt att
tänka själv i politiken, skriver Per Gahrton.
Jag tror det är helt fel. Jag är övertygad om att
de flesta avvikare inser att avvikande röstning
måste vara en sällsynt undantagsföreteelse.
Men det måste finnas utrymme för undantag
som bekräftar regeln, annars blir rigiditeten
så hård att den blir bräcklig.
måttlig uppmärksamhet, inte påverkat riksdagsbeslutet och i stort sett glömts bort. Då
dras en uppslitande petningskampanj igång
som än en gång vänder all uppmärksamhet
bort från grön politik, till småsinta personkonflikter.
Jantelagen
”Samtidigt bär partipiskan i
sig fröet till splittring, för om
det inte finns minsta utrymme
för självständigt, ideologiskt
agerande inom partiramen
blir till slut den enda vägen för
varje självständig tänkare att
känna sig tvingad att bryta sig
ut och bilda sin egen sekt.”
Tyvärr tror jag att det inte alls handlar om
ärlig omsorg om partiets regeringsduglighet
utan om primitiv jantelag (vilket öppet erkänts av några av de 21 MP-riksdagsledamöter
som röstade för Nato-avtalet trots att de kanske tycker lika illa om det som Schlyter och
kompani).
Varför ska några få sola sig i avvikelsens
glans och få ideologisk helgongloria medan
alla de andra plikttroget agerar stalinistiska
knapptryckare, med knutna händer i fickorna? För även om en liten minoritetsregering
kan överleva några avvikare kan den inte
överleva många. Större delen av ett regeringspartis ledamöter måste följa de kompromisser och förhandlingsuppgörelser man genom majoritetsbeslut ställt sig bakom, annars
blir det regeringskris. Större delen – men inte
alla. Det handlar alltså om gränsfall och en
skicklig partiledning brukar kunna hantera
detta så att efterhand alla enskilda ledamöter
både fått sin stund i rampljuset som ideologiska helgon och sina många timmar i skamvrån
som anpassliga maktspelare.
Grundfrågan är förstås: Ger regeringskompromissandet trots allt mer plus än minus? Eftersom politik med nödvändighet är
en blandning av administration och teater
kan det vara svårt att komma fram till enig utvärdering. Men att några avvikare hanterats
så oskickligt och självdestruktivt som skedde
med Schlyter och kompani har jag svårt att
komma på.
Avvikelsen hade skett, den hade väckt
Blicka söderut
Det kan finnas två tänkbara orsaker:
1. Allmän oerfarenhet och jantelag inom
riksdagsgruppen. Sådant kan man lära av och
genomföra förbättringar.
2. En genomtänkt plan för att genom utrensningar (delvis efter mönster från Die Grünen) bli av med genuint alternativa gröna och
förvandla hela partiet till ett administrationsparti som inte retar någon – men inte heller
entusiasmerar någon.
Faktum är att Die Grünen hejdade sig och
insåg att ytterligare ett traditionellt mittenparti inte behövs och inte efterfrågas av väljarna. Den store ledaren Joschka Fischer som
under ett årtionde blev synonym med Die
Grünen och Tysklands populäraste politiker
har sedan länge helt försvunnit från tysk politik. Dagens tyska gröna vill inte ta i hans minne med tång och ingen minns en enda viktig
grön åtgärd han fått igenom. Visst är dagens
Die Grünen annorlunda än 80-talets, men
också helt olikt Fischer-årens maktparti. Man
har lärt mycket om regerandets möjligheter –
men också om dess risker.
Så jag hoppas verkligen MP-ledningen
blickar söderut. Ett grönt regeringsparti kan
inte behärskas av fundisar. Men om det rensar ut alla fundisar och blir ett traditionellt
maktspelsparti i mitten mister det all mening
och förmodligen också alla maktpositioner.
Anpassliga maktpartier finns i överflöd, men
ideologistyrda alternativpartier som tar framtidsutmaningarna på allvar finns det bara
några få av.
Ett tecken på att ett parti är alternativt
är att det förpassar den traditionella partipiskan till historiens skräpkammare. Partisammanhållning när det gäller och är viktigt
– javisst. Jag har inte hört någon seriös miljöpartist ifrågasätta det. Men att systematiskt
rensa ut miljöpartister som tar det egna partiprogrammet på allvar kan bara leda till olust,
splittring och till slut utträde från den politiska scenen – också för maktspelarna. Om inte
”realos” i regeringen inser att de utan aktivt
stöd av ”fundisar” är förlorade har de sågat
av den gröna alternativgren de sitter på.
Per Gahrton
Rättelse:
I Under ytan, nr 69, om värdlandsavtalet skrev Martin Jordö att ”Svenska Freds bedömer att detta troligtvis
händer regelbundet” – att Nato-länder, främst USA, för in kärnvapen i
Sverige. Det är för starkt uttryckt och
skulle inte ha varit med.
Glöd
Debatt
Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]
Foto: Anders Wiklund/TT
6
Kärlek, respekt och att dela samma värld – det var farliga budskap under EU-toppmötet i Göteborg i juni 2001. Här är det fortfarande lugnt, men snart ska polisen slå till och göra
staden till ett inferno av tårgas och glaskross. Nu är det 15 år sedan och dags att samlas igen, skriver Tord Björk.
Dags att samla motståndet
DEBATT Det är dags att samla proteströrelser för lösningar på den multidimensionella
krisen där EU står i centrum. Flyktingpolitiken, TTIP, fredsfrågan, ökade klyftor mellan
centrum och periferi inom och mellan länderna i EU och än mer till grannländerna österut och söderut, jordbrukets framtid och
privatiseringspolitiken med nedmontering av
välfärdsstaten och brutalisering av arbetslivet
är frågor där EU är pådrivande.
I det läget väljer Miljöpartiet att beröva de
miljöpartipolitiker inflytande som mest bidragit med politisk substans som kan ena landsbygd och stad, periferi och centrum i Sverige
och EU och därtill står upp för den av miljöpartiet beslutade politiken att inte närma sig
Nato. Valter Mutt berövas sin roll som utrikespolitisk talesperson och Carl Schlyter sin roll
som EU-nämndens ordförande.
Från Ordfront Magasin till näringslivets tankesmedja Frivärld till Miljöpartiets riksdagsgrupp hånas nu fredskrafterna. Att motsätta
sig närmande till Nato och värdlandsavtalet
ses som pacifistiskt trams. Gamla betrodda
socialdemokrater utses i massmedia till ryska hybridkrigare när de företräder en utrikespolitisk linje som var självklar för alla partier
utom Moderaterna under många fredsår.
Det är lätt att hamna i försvarsställning.
Det märks inför 15-årsdagarna av EU-toppmötet i Göteborg. I en värdefull artikel i Göteborgs Fria uttalar sig Cecilia Verdinelli om inspärrningen av Hvidtfeldtska gymnasiet och
vad som sedan följde: ”det här var den största
kränkningen mot mötes- och demonstrationsfriheten som har gjorts i Sverige i modern tid.
Och det fanns inte argument för det”. Hon påtalar också skillnaden mellan Sverige och andra länder: ”det som var unikt, var den stora
välviljan som fanns på ytan. Kontrasten blev
stor till inspärrningen och brutaliteten”.
Det är som Miljöpartiets välvilliga yta, som
snabbt byts till motsatsen när samhällsförändrande folkrörelsers krav ska köras över
och de som företräder de krav som partiet nyss stod bakom spärras in i baksätet som
gisslan och hindras från att ha inflytande.
Det finns all anledning att se med oro på den
glättighet som härskar i svensk politik kombinerad med brutalitet mot avvikande röster, med närmande till Nato och ökad makt
för storföretagen som paradgrenar, en linje
som drevs igenom med kraft inte minst under EU-toppmötet i Göteborg 2001. På Syn-
Delta i debatten!
Skriv vad du tycker och skicka till [email protected]. Vi tar emot texter på max 3500 tecken (inklusive mellanslag) men håller du dig under 2500 tecken
har du större chans att få in texten. Vi förbehåller oss
också rätten att korta texter som är längre. Skicka gärna
med en porträttbild (ansiktsbild framifrån) och en presentation av dig själv. Normalt publicerar vi inte texter
under pseudonym.
dikalistiskt forum ordnas mötet Femton år
sedan EU-toppmötet där händelserna blir belysta av dem som var med och forskare talar
om repression av rörelser.
Bonde-, miljö- och solidaritetsrörelser har byggt
ett allt tätare samarbete för att återta makten över maten och naturbruket och blickar
även framåt. Detta samarbete har resulterat i
ett möte om EU-politiken och framtiden den
11 juni hos Studiefrämjandet Göteborg. Här
kommer inte bara jordbruks- och miljöfrågor
att tas upp utan alla de frågor som 87 nordiska folkrörelser drev tillsammans 2001 – Nej
till att göra offentlig sektor och miljö till handelsvara, nej till militarisering, nej till EU:s
flyktingpolitik och nej till nyliberal ekonomisk politik som euron. Inledare är folk från
folkrörelser som Folkkampanjen för asylrätt,
Kvinnor för fred, Folkrörelsen nej till EU, Jordens Vänner, Nordbruk, Folket i Bild Kulturfront men också politiker som Hans Linde från Vänsterpartiet, miljöpartisten Hans
Wåhlberg och socialisten Johannes Jensen.
Ett möte om EU-politikens framtid med stöd
av europaparlamentarikern Max Andersson
från Miljöpartiet.
För alla som söker en hållbar väg framåt som
enar landsbygd och stad och verkar för fred
med jorden och fred på jorden finns möjligheten att delta i Facebookgruppen Alternativ
till EU. Det är dags att ta strid mot den rådande världsordningen.
Tord Björk
Jordens vänners EU-utskott
Syretältet i Almedalen 2016
Kom och häng i Syretältet – mötesplatsen för dig som vill
förändra världen. Vi har fem temadagar med seminarum
och panelsamtal. På kvällarna blir det konserter, dans
och brädspelskväll. Här är ett urval av programpunkter
och deltagare. Hela programmet kommer på:
www.tidningensyre.se/almedalen
Mattias Gardell, författare
Stina Oscarson,
teaterchef och
samhällsdebattör
USA – TTIP,
presidentval
och energipolitik
Benita Eklund,
redaktionschef Syre
Makt och rättigheter åt kvinnor i
fredsprocesser
Heléne Lööw,
författare
Unni Drougge, författare
och arbetskritiker
Cykla – inte
bara bra
för miljön
Foto: Jan-Åke Eriksson
Hur långt sträcker sig
människans ansvar?
Knark – en
svensk historia
Antje Jackelén, ärkebiskop
Ett lapptäcke av
åtgärder eller
basinkomst?
Magnus Linton, författare
Foto: Alfonso Jaramillo
Flyktingpolitiken: Hur
kunde det bli så här?
Hur vänder vi det?
Det rasistiska
våldet
Syre-fest för klimatet
med DJs systrarna
Markelius
Charlotta von Zweigbergk
Workshop:
Att arbeta för
vegonorm
Foto: Jan-Åke Eriksson
Systrarna
Markelius
Med vilken rätt
äter vi djuren?
Amir Englund, cannabinoidforskare
Staffan Laestadius,
professor emeritus i
industriell omvandling vid KTH
Det finska
basinkomstförsöket
Klimatet och välfärden – Hur
Sverige kan gå före i en nödvändig omställning för att
skapa en uthållig välfärd ?
Peter Söderlund, X-Cons
Varför arbetar vi?
Behöver vi arbeta i
framtiden?
Lennart Fernström,
chefredaktör Syre
Konsert med Nike
& Röda orkestern
Christian Engström,
Piratpartiet
Trygghetssystemen –
en madrass att falla
Malin Bergendal,
mjukt på eller en
Elin Bååth,
redaktör på Syre
Fi Gotland
madrasserad cell?
Kommer omställningen
uppifrån eller nerifrån?
Sofia Härén, redaktör på Syre
Om ”klimatdilemman”
och hur vi kan bygga ett
hållbart och klimatsmart
samhälle för våra barn
Daniel Suhonen,
debattör
Nike Markelius,
musiker och skribent
Därför granskar
vi svenska djurindustrier
Martin Smedjeback,
djurrättsaktivist
SAQWERTY
Karen Austin,
krönikör på Syre
Markus Kanerva, från finska
tankesmedjan Tänk.
Basinkomstförsöken
i Finland
Vad är en human
Brädspelskväll narkotikapolitik?
8
Radar
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Nyheter
Observatoriet Cape Grim i Australien uppmätte nyligen koldioxidnivåer på över 400 ppm
(miljondelar). Observatoriet är
ett av tre som ingår i Global Atomsphere Watchs program under World Meteorological Organization och vars uppgift är att
samla in data och analysera utvecklingen i jordatmosfären.
Det är inte första gången
som nivåer på 400 ppm uppmätts – första gången var 2013
vid observatoriestationen Muana Loa på Hawaii – men till skillnad från de norra hemisfärerna
råder inte lika stora väderomställningar kring Cape Grim på
Tasmanien. Därför menar det
ansvariga forskarlaget att siffrorna vid Cape Grim bättre avspeglar de globala nivåerna.
”Jorden har passerat en olycklig
milstolpe”, konstaterar vetenskapstidskriften Science.
Forskare räknar med att tröskeln till en klimatförändring på
två grader passeras vid 450 ppm.
Klas Lundström
Riksdagen röstar
om ny flyktinglag
På tisdag säger riksdagen sannolikt ja till att tillfälligt införa tidsbegränsade uppehållstillstånd.
Med den nya lagen skärps också försörjningskravet samtidigt
som rätten till anhöriginvandring blir svagare.
En majoritet i socialförsäkringsutskottet vill att riksdagen
säger ja till regeringens förslag.
Den nya lagen föreslås gälla i tre år och är tänkt att träda i
kraft den 20 juli. De nya reglerna gäller för dem som har fått
sin ansökan om asyl registrerad
hos Migrationsverket efter den
24 november förra året.
Kritiken mot den nya lagen
har varit omfattande. Bland annat motsätter sig Amnesty tillfälliga uppehållstillstånd.
– Att tvinga människor som
flytt krig, våld och förföljelse till
att på nytt behöva leva i ovisshet
om vad som ska hända i deras
liv leder till ett stort mänskligt lidande, säger Madelaine Seidlitz,
jurist och ansvarig för flyktingfrågor på Amnesty.
Benita Eklund
I tisdags aviserade Nato att fyra nya bataljoner (totalt 4 000 personer) ska placeras i Baltikum och Polen.
Foto: U.S. Naval Forces Europe-Africa/U.S/Public Domain
Koldioxidnivåer
vid olycklig
milstolpe
Natos närvaro i Östersjön
utökas efter Baltops
I morgon tar Natoövningen Baltops slut. Sverige
har deltagit med förband och Jas-plan. Under övningen har Nato aviserat truppförstärkningar till
Baltikum och Polen.
Försvarsminister Peter Hultqvist gläds över det
svenska deltagandet i Baltops.
– Skulle det bli en kris eller konflikt i vår del
av Europa så kommer det på ett eller annat sätt
drabba oss alla, därför är det också väldigt viktigt
att öva hur vi kan samverka i ett givet läge om det
skulle behövas, säger han till Sveriges Radio.
I tisdags aviserade Nato att fyra nya bataljoner (totalt 4 000 personer) ska placeras i Baltikum och
Polen. Bataljonernas sammansättning och nationalitet avslöjas i juli.
– Det här sänder en klar signal att Nato är redo
att försvara alla allierade, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Stig Henriksson, Vänsterpartiets försvarspolitiske talesperson, tycker att både Nato och Sverige går i helt fel riktning.
– Militariseringsspiralen i Östersjön är farlig
både på kort och lång sikt, säger han till Syre. Förut talades det om ”ömsesidig säkerhet”, en säkerhet som båda sidor kan känna sig trygga med. Nu
talas det om ”gemensam säkerhet”, vilket är ett
ändrat tonläge, samtidigt som Sverige helt stänger dörren till Ryssland.
Upprustningen i Östersjön sker efter flera års vädjande från de baltiska staterna om permanenta
Natostyrkor. Hur Ryssland kommer att reagera
återstår att se. Henriksson instämmer i att ”Putins regim inte kommer gå till historien som världens änglar”, men att Sverige borde lära av Finland, som till skillnad från Sverige upprätthåller
relationer med Ryssland.
– Ryssland är ju ett av våra grannländer, säger han. Och kommer så alltid vara. De politiska
spänningarna går inte att lösa militärt.
Klas Lundström
Mer om militärövningen Baltops, som pågår den 3–18 juni, fanns
i tisdagens digitala utgåva av Syre:
http://tidningensyre.se/2016/nummer-72/baltops
Aktion under partiledardebatt
I onsdags möttes partiledarna i riksdagen för en
sista debatt innan sommaren. Medan ledamöterna diskuterade i kammaren pågick en klimataktion i närheten, vid Rosenbad där statsministern
har sitt tjänsterum.
Enligt polisen använde aktivisterna våld mot Rosenbads vakter i samband med att de klättrade
upp på entrétaket och höll upp en banderoll med
S och MP-loggor samt texten ”Vi låter kolet ligga”.
Enligt aktivisten Emma Öhrn, som intervjuades av
Expressen på plats, var dock förloppet fredligt. Något våld går heller inte att se i de filmer som spridits i sociala medier.
Fyra personer greps av polisen. De tio aktivisterna saknade kopplingar till någon organisation.
I riksdagshuset inledde statsminister Stefan Löfven (S) sitt anförande med skjutningarna i Orlan-
do. Han talade framför allt om terrorism och integration och det var teman som fick stort utrymme
under den tre timmar långa debatten. I övrigt lyftes bland annat jobben, skatterna och skolan.
Försäljningen av kolet dök också upp kort i partiledardebatten. Jonas Sjöstedt (V) frågade Gustav
Fridolin (MP) om det tjeckiska bolaget EPH verkligen kan anses vara en lämplig köpare av Vattenfalls kolgruvor i Tyskland.
– Det är en stor och viktig fråga och Miljöpartiet arbetar i varje beslut för att så mycket kol som
möjligt ska stanna i marken, svarade han.
Efter att Jonas Sjöstedt påpekat att han inte fått
svar på frågan tillade Gustav Fridolin att bedömningen av EPH som köpare finns med i processen.
Enligt SvD väntas inom kort ett beslut om försäljningen av Vattenfalls kolgruvor.
Benita Eklund
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Nyheter
Nya EU-regler för
konfliktmineraler
Kongo-Kinshasas mineraltillgångar har i flera sekel legat till grund för konflikter. Europa är den
största importören och en stor portion räknas
som så kallade konfliktmineraler. I slutet på juni
ska EU-parlamentet fatta beslut om nya regler på
området.
Bland Kongo-Kinshasas konfliktmineraler finns
guld, tantalit, tenn och volfram. De utvinns i gruvor som upprättats på mark som framför allt väpnade grupper konfiskerat från lokalbefolkningen.
Dessutom nyttjas barn eller slavar som arbetskraft. Mineralerna används till datorer, mobiltelefoner och hemelektronik.
EUs förhandlingar om tydligare riktlinjer kantas dock
av politiska stridigheter, bland annat finns en rädsla
– som delas av den globala elektronikindustrin – inför mer byråkrati och försvårande regelverk.
– Vi får inte glömma att när vissa EU-länder och
Radar
9
Stängningen av
Ringhals 1 och 2
står fast
Energiöverenskommelsen och
utfasningen av den omdiskuterade effektskatten kommer inte att
påverka besluten om stängning
av reaktorerna 1 och 2 på Ringhals. Det berättar Vattenfalls vd
Magnus Hall och berörda fackförbund i en artikel i Hallands
Nyheter från i tisdags. ”Oron
för att stänga ytterligare block
är dock borta” enligt Åke Wallin från fackförbundet Ledarna.
Om överenskommelsen funnits för två år sedan hade det
förmodligen inte varit aktuellt
att stänga reaktorerna, tror han.
Nu när energiskatten försvinner anser Vattenfall att det blir
lönsamt att investera i kylningsanläggningar vid de tre reaktorerna i Forsmark. Enligt TT fattade det statliga bolaget beslut om
detta under onsdagen.
EU-politiker oroar sig för möjlig ökad byråkrati, så
handlar frågan om möjligheterna att överhuvudtaget kunna bedriva laglig utvinning för företagen
i exempelvis Kongo-Kinshasa, säger Joakim Wohlfeil, policyrådgivare i konfliktfrågor på Diakonia.
Kongos utdragna inbördeskrig finansieras till stor
del av mineralhandeln, och regeringen – ledd av
president Joseph Kabila – anklagas för att själv sko
sig på konfliktmineraler. Diakonia hyser oro inför
en urvattnad lag och har tillsammans med 130 organisationer från Afrika och Europa uppmanat
EU att gå till botten med problemet. Bland annat
befarar de att EU-direktiven kommer att fokusera
på importreglerna i stället för på mänskliga rättigheter i och kring mineralgruvorna.
– För dem som drabbas av följderna av den illegala handeln är det en fråga om liv och död, säger
Joakim Wohlfeil.
Klas Lundström
Benita Eklund
Sveriges första
sjukhus med
hbtq-certifiering
Apostolis Fotiadis/IPS
Benita Eklund
Foto: Nikos Pilos/IPS
Kiki Petrakou arbetar för den statliga organisationen National Center for Social Solidarity som slussar minderåriga till särskilda boenden runt om i
landet. Hon menar att antalet unga som de ska ta
hand om har mångdubblats. Mellan januari och
mars handlade det om 1 210 minderåriga medan
det endast var 328 under samma period 2015.
Nu har hela sjukhuset i Enköping hbtq-certifierats och enligt RFSL är sjukhuset det första i världen med fullständig
hbtq-certifiering.
– Det är en viktig markering
som visar att i landstingets verksamheter är alla välkomna, oavsett vem du är, säger Vivianne
Macdisi (S), ordförande för sjukhusstyrelsen i ett pressmeddelande.
Hon menar att certifieringen
också bidragit till ett bättre arbetsklimat.
Sedan arbetet med certifieringen inleddes 2013 har samtliga
500 medarbetare genomgått en
utbildning där sju olika diskrimineringsgrunder gås igenom: kön,
etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsidentitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och
ålder.
– Vi har alla fördomar, utan
att vi tänker på det. Utbildningen hjälper oss att bli medvetna om normerna som styr och
att få ett vidgat synsätt, så att vi
inte slentrianmässigt beter oss
på ett exkluderande sätt, säger
förvaltningsdirektör Eva Telne.
Flyktingar i ett provisoriskt läger längs den grekisk-makedonska gränsen nära staden Idomeni. Sedan vägen via Balkan stängdes i mars har tusentals minderåriga blivit strandsatta.
Tusentals ensamma barn
strandsatta i Grekland
Sedan västra Balkanrutten stängdes sitter tusentals flyktingar på väg till centrala och norra Europa
fast vid gränsen mellan Grekland och Makedonien. Många av dem är ensamkommande barn som
löper stor risk att utsättas för trakasserier och att
bli utnyttjade.
Enligt en rapport som presenterades den 31 maj
av Rädda barnen har fler än 1,2 miljoner flyktingar gett sig av mot Europa sedan 2015. Flyktingströmmen har inte varit så stor sedan efter andra
världskriget.
De flesta människor kommer från konfliktdrabbade länder som Syrien, Sudan, Afghanistan, Somalia och Eritrea. Situationen har förvärrats sedan i
början av februari när flera länder i Europa införde begränsningar för flyktingar.
Vägen via Balkan stängdes i mars och därefter har antalet strandsatta flyktingar i Grekland
ökat till 57 000 enligt FNs flyktingorgan UNHCR.
FN-organet beräknar att över 30 procent av flyktingarna är minderåriga.
10
Radar
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Nyheter
Känslostyrt i debatten om
Brexit i Storbritannien
Nästa vecka avgörs Storbritanniens öde som
framtida EU-medlem. Valrörelsen kantas av
fräna attacker från båda sidor samtidigt som
den största dagstidningen uppmuntrar sina
läsare att rösta för utträde. OECD å andra sidan varnar för katastrofala konsekvenser ifall
Storbritannien väljer att hoppa av EU-tåget.
Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling, OECD, har återigen varnat för de
ekonomiska följderna ifall de brittiska väljarna skulle föredra utträde framför fortsatt
medlemskap. Vid en Brexit-utgång i valet
kommer Storbritanniens ekonomi att rasa,
menar OECD, och vid år 2030 vara mycket
mindre konkurrenskraftig än i dag.
– Om vi inte agerar för att få igång produktivitet och potentiell tillväxt, så kommer både
yngre och äldre generationer att vara illa ute,
säger Catherine L Mann, chefsekonom vid
OECD.
I samma veva som OECD gav sin senaste profetia uppmanades läsare till Storbritanniens
största dagstidning The Sun att rösta för ett
EU-utträde.
”Vi måste frigöra oss från det diktatoriska Bryssel”, skrev The Sun den 13 juni. ”Under vårt 43-åriga medlemskap i den europeiska unionen har den visat sig alltmer girig,
slösaktig, mobbande och hisnande inkompetent i kristider”.
The Sun kallar folkomröstningen för Storbritanniens ”sista chans”.
Domedagsretoriken präglar överlag den brittiska valdebatten. Båda sidor menar att mer står
på spel än ett ja eller nej till fortsatt EU-medlemskap. De etablerade partiernas trovärdighet och framtida plats i väljarnas hjärtan har
på allvar börjat utmanas av populistiska alternativ som påminner mycket om östra Europas motsvarigheter. Ukip har alltid haft
EU-kritiken som paradfråga, men i kölvattnet
Foto: Stefen Rosseau/AP/TT
Under pågående fotbolls-EM i Frankrike har
britter gjort bort sig genom bråk på läktaren
och skadegörelse på gator och torg. Tillsammans med Ryssland varnades England för att
de skulle kastas ut ur turneringen ifall huliganerna inte slutade upp med sitt beteende.
Mästerskapet äger rum samtidigt som USA
står för dörren till en närmast hatisk presidentvalshöst och terrordåd och hatbrott mot
hbtq-personer plågar västvärlden. Och mitt
i alltsammans ska Storbritannien folkomrösta inför fortsatt medlemskap i eller utträde ur
EU.
Den irländska artisten Bob Geldof deltog i onsdags i en båt-aktion för att Storbritannien ska stanna i EU. Det är jämnt
mellan ja- och nejsidan inför omröstningen nästa torsdag men opinionsundersökningarna pekar alltmer mot ett nej.
av terrordåd i Paris, hatbrott i Orlando och
Donald Trumps framgångar i USA har Brexit-sidan spelat ut islamkortet.
Efter hatbrottet i Orlando skrev Brexit-sidans officiella Twitterkonto ”Leave.EU”:
”Agera nu innan vi inom en snar framtid åser
en liknande Orlando-tragedi även här.”
Liknelsen har kritiserats, men klart är att
Brexit-sidan har på sig ledartröjan inför valdagen den 23 juni. Enligt BBC – som understryker att opinionsundersökningar inte gått
att förlita sig på de senaste åren – visar de senaste mätningarna på ”ett tydligt” försprång
för Brexit-sidan.
– Men innan [Brexit-sidans] förkämpar
börjar jubla borde de invänta ytterligare undersökningar, skriver BBC.
Chi Onwurah, parlamentsledamot för Labour
med rötterna i Newcastle, nordöstra England,
bär en blå knappnål med texten ”I’m in” (”Jag
är med”). Ett EU-utträde vore ett hårt slag för
hela Storbritannien, men den verkliga käftsmällen tror hon att regioner som nordöstra
England kommer att få smaka på.
– Ett EU-utträde riskerar väldigt mycket,
säger hon till Syre. Produktion, förmågan att
locka investerare och sociala fonder som förser oss med en röst i investeringsfrågor.
Nordöstra England lider av stor arbetslöshet och expanderande sociala klyftor. Chi
Onwurah är en av många i regionen som ser
EU – och inte London – som given politisk
knutpunkt. Och ett brittiskt EU-utträde skulle vara ett svårt slag för städer som Newcastle
Upon-Tyne, som i den nedlagda kolindustrins
spår har byggt en ekonomi kring universitetssatsningar och turism – två områden som är
omgärdade av stora frågetecken i Brexit-debatten.
– Det mest tragiska med folkomröstningen
är att känslostyrda budskap riskerar att sätta
hela vår framtid på spel, säger Onwurah. Det
är farligt.
Klas Lundström
Inför omröstningen har Syre haft två reportage från Storbritannien. Det första från en döende stålindustri Teesside
(Nr.61) och det andra från Newcastle efter kolruschen.
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Nyheter
Tisdag 14 juni. Protesterna mot den
nya arbetsmarknadslagen fortsätter
runt om i Frankrike. Fackförbundet
CGT riskerar nu att inte få tillstånd
till fler demonstrationer om inte
demonstranterna lugnar ner sig.
I tisdags blev det sammandrabbningar när maskerade ungdomar
kastade föremål mot poliser i Paris.
Demonstrationerna har pågått
sedan i mars och reformpaketet
behandlas just nu i senaten.
Foto: Francois Mori/AP/TT
Radar
11
12
Zoom
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Nya regler
försämrar
djurskyddet
Det svenska djurskyddet kan vara i fara när den inhemska livsmedelsproduktionen anpassas till konkurrensen från andra
EU-länder. De nya betesreglerna för kor gör det omöjligt att
kontrollera att djuren verkligen får vara ute tillräckligt mycket.
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
D
Zoom
Text: Andreas Jakobsson
ka in i ladugården igen direkt efter att åskådarna åkt från gården. De nya betesreglerna ger större flexibilitet för bönderna,
vilket innebär att kornas välmående kan komma i kläm. Betesregeländringarna är ett led i att det svenska djurskyddet får stå
tillbaka när livsmedelsproduktionen anpassas efter den internationella konkurrensen på marknaden.
Att svenska kor ska vara ute på bete på sommaren har varit lagstadgat sedan den svenska djurskyddslagen infördes 1988.
Kor skulle vara ute på bete i fyra månader i södra Sverige, tre
månader i mellersta Sverige och två månader i norra Sverige.
Och betet skulle vara i en sammanhållen period. Efter påtryckningar från branschen lättades reglerna upp för fyra år sedan.
Foto: Pixabay
e första korna tvekar lite, men när de första mularna väl kommit utanför ladugårdsöppningen
går det fort. Ett femtiotal kor rusar ut till det gröna vårgräset till några hundratal åskådares jubel.
Det spritter i benen på några av djuren som tar
glädjeskutt till publikens förtjusning. De många kosläppen har
de senaste åren ökat i popularitet och lockar tusentals besökare över hela landet. Kosläppen är utmärkt pr för landets bönder
och den inhemska mjölkproduktionen genom att förstärka bilden av välmående djur som en konsekvens av det starka svensText: Andreas Jakobsson
ka djurskyddet.
Men från och med 15 maj i år kan kosläppskorna fösas tillba-
13
14
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Zoom
Släpp kossorna loss det är vår. För att kunna hantera de runt 10 000 besökarna släppte Nils Holgerssongymnasiet i Skurup ut korna i två omgångar. Foto: Johan Nilsson/TT
”Det finns ju Korna behövde inte längre vara ute många områden på ett sådant sätt att
under en sammanhållen period utan man kan garantera att reglerna alltid
saker som kan betet kunde delas upp i flera kortare följs och det här gör ingen skillnad.
hända så att det perioder. Halva tiden skulle dock vara
inte är lämpligt sammanhängande.
”Omständligt”
att ha djuren
Gunnar Palmqvist förklarar också att
ute..” Svårt att kontrollera
man i samband med den här regel-
Gunnar Palmqvist,
djurskyddshandläggare,
Jordbruksverket.
Foto: Jordbruksverket
Palle Borgström.
Foto: Arla
Från och med 15 maj i år har reglerna blivit ännu mer flexibla. Nu behöver korna inte vara ute under någon
sammanhängande period alls. Samtidigt tas också kraven på en betesplan och journalföring av utevistelsen bort. Enligt kritiker kommer det
senare göra att det blir omöjligt att
kontrollera att reglerna följs. Gunnar
Palmqvist, som är djurskyddshandläggare på Jordbruksverket och arbetat med att genomföra regeländringarna, håller inte med.
– Det var svårt att kontrollera det
redan innan. Man kan ju se om djuren
är ute och att det finns förutsättningar
för att ha ett bra bete. Man kan också
se om djuren varit ute på klövavtryck
och om det betats på marken där de
ska ha varit.
Men om man har en journal och
den inte stämmer med iakttagelserna
så borde det väl vara lättare att avslöja fusk?
– Det är väldigt svårt att kontrollera
ändringen även tagit bort undantagen
för när man får låta djuren vara inne
på grund av särskilda omständigheter, som ju blir överflödiga när lantbrukaren själv helt bestämmer över när
djuren ska vara ute och inte.
– Det finns ju saker som kan hända
så att det inte är lämpligt att ha djuren
ute. Vid dåligt väder, om rovdjur härjar, om det är mycket knott och så vidare. Lantbrukarna har uttryckt osäkerhet på om man gör rätt och tyckt
att reglerna är omständiga och svåra.
Hur dåligt ska vädret till exempel vara
för att man ska kunna ha djuren inne?
Moa Richter Hagert på Djurens
rätt håller inte med om Gunnar Palmqvists analys utan hävdar att de nya
reglerna innebär en klar försämring
för djuren.
– Det allvarliga med de nya reglerna är att kraven på betesplan och
journalföring tagits bort, vilket gör
det omöjligt för kontrollanterna att
kontrollera att betesrätten efterlevs.
Men vi är glada över att antalet dagar bibehålls. Det fanns en oro för att
även det skulle ändras, säger hon.
Enligt henne kan man se tydliga
tendenser till att det svenska lantbrukets regler anpassas efter konkurrensen från andra EU-länder. Hon tar upp
Sveriges Grisföretagares försök och
deras ansökan om att få igenom ett
kontrollprogram, vilket skulle innebära att man fick göra undantag från
djurskyddslagen för att fixera suggor
med kultingar.
– Tidigare jobbade mer med att driva på en positiva utvecklingen för djuren. Nu får vi lägga mer energi på att
djurskyddet inte ska försämras. Istället för att vi försämrar borde man öka
djurskyddsnivån i alla länder och då
behöver ju någon gå före och visa vägen.
Tidigare gjorde Sverige det, men
den utvecklingen har stannat av, enligt Moa Richter Hagert.
– Snart kan vi inte skryta om vårt
goda djurskydd i Sverige längre. Andra länder går före Sverige på flera andra områden. Pälsdjursfarmning och
vilda djur på cirkus är exempel på saker som många andra länder avvecklat men som fortfarande finns kvar i
Sverige.
Hon anser också att det är ett pro-
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
15
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Zoom
I takt med att mer och mer mejeriprodukter importeras minskar antalet svenska mjölkbönder stadigt.
Ingen lätt uppgift
De svenska mjölkbönderna minskar
stadigt och mer och mer mejeriprodukter importeras från andra länder.
Enligt Palle Borgström, som är mjölkbonde och sitter i LRFs styrelse, står
de utländska mejeriprodukterna för
40 procent av den svenska marknaden.
– Ett av miljömålen som regeringen satt upp är att vi ska bevara ett öppet landskap för att bevara artmångfalden och det bästa sättet att göra det
på är att ha betande djur. Och har vi
för mycket detaljregler om hur vi ska
ta hand om djuren så blir det svårare
att hjälpa till med det målet eftersom
vi blir utkonkurrerade av mejeriprodukter från andra länder.
De nya reglerna innebär en förenkling men är inte nog, enligt Pal-
le Borgström. För att stå sig i konkurrensen behöver lantbrukarna ta ännu
mer ansvar för sina djur.
Vad skulle vara idealiskt för dig?
– Att man inte gick in och detaljstyrde hur vi sköter våra djur varje
dag utan lade energin på att fånga de
få undantagen som inte kan ta hand
om sina djur. Nästan alla sköter sina
djur bra och precis som inom alla
branscher finns det folk som inte klarar av det. Rena fall av vanvård ska
förstås stoppas. En märklig sak är att
till exempel elektriker har en massa
lagar och föreskrifter om hur de ska
göra, men det är ingen som går och
kontrollerar efter ett utfört uppdrag
om de har gjort sitt jobb korrekt. Varför ska man göra det med bönder?
Finns det andra saker som du skulle vilja ändra på?
– Kravet på att det ska finnas liggbås för varje ko är onödigt eftersom
det alltid är kor som är uppe och mjölkas med de nya mjölkningsrobotarna.
Att tvingas släppa ut kalvar på hösten
bara för att de har uppnått en viss ålder är inte bra.
Kristina Forslund, som är veterinär
och docent på idisslarnas ämnesomsättningssjukdomar på SLU, är av en
Foto: Patric Söderström/TT
blem att Jordbruksverket har hand
om djurskyddet och har samtidigt
som uppgift att se till att det svenska
lantbruket ska stå sig i konkurrensen.
– Sedan anser jag att bättre djurskydd kan vara bra för att stå sig i konkurrensen på många sätt, men nu har
det blivit tvärtom i ett par fall. Det är
ett problem att Jordbruksverket sitter
på dubbla stolar.
Till skillnad från i Sverige pågår avveckling
av pälsdjursfarmning i
flera andra länder.
– Sverige ligger efter,
säger Moa Richter Hagert på Djurens rätt.
16
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Zoom
Syftet med de nya betesreglerna
är att det ska bli enklare att hålla
djuren på bete och att beteshållningen sker när det passar bäst för
både djur och lantbrukare. Kritiska
röster menar dock att reglerna
kan innebära en försämring för
djuren eftersom kravet på betesplan och journalföring tagits bort.
Utan sådana krav blir det svårt att
kontrollera att bönderna verkligen
följer betesreglerna.
”Det finns skäl att vara orolig.
Utvecklingen de senaste åren
är skrämmande.”
Moa Richter Hagert,
Djurens rätt.
Foto: Djurens rätt
Stina Bergstrom, Miljöpartiets jordbrukspolitiska
talesperson
Foto: Henrik Montgomery
helt annan åsikt. Enligt henne kommer många kor aldrig ut på bete som
det såg ut redan innan regeländringarna och nu blir det ännu svårare att
kontrollera.
– Besättningar med över 100 kor
kan inte ha dem på bete annat än om
de har ladugården i mitten och stora
betesmarkerna runt om. Kor trampar
ner och det blir en total sörja när de
går ut och in. Nu har bönderna fått gehör för att slippa dokumentera betesdriften och vi som vet hur verkligheten ser ut tror inte en sekund på att
mjölkkorna kommer ut på bete.
Hon menar också att det genom
åren getts för många dispenser av olika slag och att korna i Sverige inte
alls har det så bra som branschen ger
sken av.
– Bönder som inte ändrat sin djurhållning sedan 80-talet skriker om
fördyrande djurskydd i Sverige fast de
inte behövt följa lagen för att myndigheterna sett mellan fingrarna och gett
dispens, säger hon.
”Djurhållningen ska ge djuren möjlighet att utföra sitt naturliga beteende och beteendestörningar ska förebyggas. Tillsynen över djurskyddet
förstärks” står det i regeringsförklaringen som den nuvarande regeringen skrev vid regeringsbildandet 2014.
Under de första två åren lyser åtgärderna med sin frånvaro, men en ny
djurskyddslag är på gång, lovar Stina
Bergström, som är Miljöpartiets jordbrukspolitiska talesperson.
– Just nu håller Näringsdepartementet på att ta fram en livsmedelsstrategi,
men när det är klart sätter arbetet med
en ny djurskyddslag igång, säger hon.
Och någon anpassning efter andra
länders mindre hårda djurskyddslagar är inte att vänta.
– Både vi i Miljöpartiet och regeringen är för ett bättre djurskydd. Dels
för djurens skull förstås, men också för oss människors skull. Genom
att låta djuren beta ute blir de friskare och man behöver använda mindre
antibiotika. Ska man kunna konkurrera med mjölk från andra länder är
inte inskränkningar på djurens hälsa
rätta vägen att gå. Om inte de svenska
korna har det bättre finns det ju ingen
mening med att köpa svensk mjölk.
Tvärtom verkar vi för att de andra
länderna i EU ska följa efter oss och
till exempel släppa ut korna på bete.
När det gäller de nya betesreglerna anser Stina Bergström att de i första hand handlar om förenklad administration för bönderna.
– Det är ett plus om det blir lättare
för bönderna, men jag förutsätter att
Jordbruksverket följer upp regeländringarna för att försäkra sig om att
inte djuren får det sämre.
Men sådana uppföljningar kan
komma att bli svåra att genomföra när kravet på journalföring tagits
bort. Om betesreglernas anpassning
efter resten av EU är en trend eller om
resten av EU kommer att gå mot ett
bättre djurskydd återstår att se. Klart
är i alla fall att det är en fråga som bör
följas med vaksamma ögon.
– Det finns skäl att vara orolig. Utvecklingen de senaste åren är skrämmande, säger Moa Richter Hagert.
Andreas Jakobsson
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Zoom
17
18
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
Zoom
Syretältet i Almedalen 2016
Kom och häng i Syretältet på Hästgatan 12 – platsen för
dig som vill förändra världen. Här kan du delta i intressanta diskussioner, spela spel, äta veganmat, ta en öl. På
kvällarna blir det konserter, DJ och brädspelskväll.
Sön 3 juli – Nolltolerans mot
droger – till vilket pris?
13.45–15.15 Cannabidiol – ett cannabisämne som gör cannabis mindre skadligt
Amir Englund pratar om ett icke-berusande cannabisämne som reducerar cannabis skadeverkningar och även
kan fungera som medicin för schizofreni och epilepsi.
Föredraget följs av frågor och en diskussion
som alla närvarande gärna får delta i.
Medverkande: Amir Englund, doktor i
psykofarmakologi, cannabinoidforskare vid Institute of Psychiatry, King’s
College i London.
15.30–16.30 Knark – en svensk historia
Magnus Linton pratar utifrån sin bok ”Knark – en svensk
historia” om Sverige och knarket, om missbrukets
dödliga dilemma och den svenska narkotikaideologins
politiska rötter.
16.45–18.45 Vad är en human
narkotikapolitik?
Med utgångspunkt från boken ”Knark – en svensk
historia” diskuteras hur en mer human narkotikapolitik
kan utformas utan att uppmuntra missbruk.
Medverkande: Magnus Linton (författare), Carolina Bruseman (Grön Ungdom), Christian Engström
(Piratpartiet), Gunnar Messa (X-CONS), Fred Nyberg
(Biologisk beroendeforskare), Anna-Lena Sörenson
(S, vice ordförande i socialutskottet). Moderator: Malin
Bergendal, redaktör och ledarskribent på Syre.
20.00 Uppstartsmingel & konsert med
Nike & Lotta – Rockduo
Vi startar veckan med häng, dryck, mat och konsert
med Nike Markelius & Lotta Partapuoli från Nike & Röda
Orkestern.
Mån 4 juli – Med vilken rätt äter
vi djuren?
8.00–12.30 Sveriges djurhållning – lyckliga
ute i naturen eller instängda i bur?
Med filmer och samtal visar Djurrättsalliansen och
Gotlands djurfristad upp hur Sveriges djurhållning ser ut
i dag, och hur den skulle kunna vara.
13.15–14.00 Vegonorm: så arbetar vi tillsammans för vego som standard i offentlig
måltidsverksamhet
Kött har väldigt stor negativ miljöpåverkan och utgör en
stor kostnad för skolor och andra offentliga måltidsanordnare. Genom att dra ner på eller helt ta bort köttet
kan man satsa på bättre råvaror, ekologiska ingredienser och vidareutbildning.
Föreläsare: Jonas Paulsson.
Arrangörer: Svensk mat- och miljöinformation och
Vegonormnätverket i samarbete med tidningen Syre.
14.00–15.00 Att arbeta för vegonorm
Kampanjen Vegonorm uppmuntrar kommuner, landsting, myndigheter, företag, ideella organisationer och
privatpersoner att vända på köttnormen och ha vego
som standard. Vi diskuterar vad vi gör och kan göra
inom ramarna för kampanjen.
Workshopledare: Petronella Wadle och Martin
Smedjeback. Arrangörer: Svensk mat- och
miljöinformation och Vegonormnätverket i
samarbete med tidningen Syre.
15.10–16.10 Därför granskar vi svenska
djurindustrier
Malin Gustafsson och Daniel Rolke från Djurrättsalliansen berättar om varför det är viktigt att visa hur djuren
verkligen har det och om organisationens arbete.
16.15–17.25 Reportage från Sveriges djurfabriker
Djurrättsalliansen har besökt djurfabriker och arbetat
på slakterier för att kunna dokumentera hur verkligheten
för de djur vi människor utnyttjar ser ut. Vi visar filmerna
och för samtal med representanter från Djurrättsalliansen, Malin Gustafsson och Daniel Rolke.
Arrangörer: Tidningen Syre i samarbete med Djurrättsalliansen. Moderator: Lennart Fernström.
17.30–19.00 Är det fortfarande
provocerande att inte äta djur?
Vi diskuterar köttnormen och inställningen till vegetarianer. Varför är det så provocerande för vissa att folk äter
vegetariskt?
12.30–13.15 Vegonorm och andra
köttminskningsåtgärder
Från 19.00 Brädspelskväll och mingel
Samtalsledare: Martin Smedjeback, ickevåldsutbildare,
Arrangör: Svensk mat- och miljöinformation och Vegonormnätverket i samarbeta med Syre
Länder världen över diskuterar nu frågan om basinkomst seriöst. Bland annat Finland och Nederländerna
utformar nu försök att implementera idén på allvar.
När hakar Sverige på? Detta är en workshop där
deltagarna interagerar i samtal om basinkomst. Olika
frågeställningar lyfts och diskuteras vid olika bord.
Arrangör: Nätverket Basinkomst Malmö i samarbete
med tidningen Syre.
9.30–10.55 Basinkomst i partipolitiken
Inför senaste riksdagsvalet genomförde basinkomst
nätverket en krysskampanj. 130 riksdagskandidater
ställde sig bakom basinkomst och 10 av dem kom in
riksdagen. Hur jobbar de med frågan i sina partier och
de politiska församlingarna?
Medverkande: Niclas Malmberg, riksdagsledamot MP, Magnus Ek, förbundsordförande i CUF, Maria Pettersson, Fi, Lena Stark i
Basinkomstpartiet m fl.
Moderator: Lennart Fernström, utgivare
på Syre.
11.00–12.20 Trygghetssystemen – en
madrass att falla mjukt på eller en
madrasserad cell?
En paneldiskussion mellan tre personer med egna
erfarenheter av dagens ”trygghetsystem”.
Medverkande: Nike Markelius (artist), Peter Söderlund
(X-Cons), Charlotta von Zweigbergk (författare). Moderator: Lennart Fernström, chefredaktör och utgivare
på Syre.
12.20–13.20 Är trygghetssystemet tryggt?
10.30–12.25 Vi visar filmen Cowspiracy
12.30: Axel Hallberg, miljöpolitisk talesperson, Grön
Ungdom. 12.45: Adam Hjort, miljöpolitisk talesperson,
FI. 13.00: Anna-Kajsa Lidell, VD, Food For Progress
8.00–9.25 Ett lapptäcke av åtgärder eller
basinkomst?
Arrangörer: Djurrättsalliansen i samarbete med Syre.
Medverkande: Malin Gustafsson från
Djurrättsalliansen, Petronella Wadle Svensk
mat- och miljöinformation, Magnus Linton.
Moderator Lennart Fernström.
Samtal om vegonorm och andra köttminskningsåtgärder.
Tis 5 juli – Hur vore det med basinkomst?
Utforska din girighet och planetens gränser i brädspel
såsom CO2, Green Deal och The Underground Railroad. Eller ta bara en öl eller ät en veganmiddag.
23.00–00.30 Nattbio: Vi visar filmen
Cowspiracy
Diskussion med Carina Ohlsson ( S, socialförsäkringsutskottet) om trygghetssystemen.
Medverkande: Lennart Fernström frågar ut med hjälp
av Nike Markelius (artist), Peter Söderlund (X-Cons),
Charlotta von Zweigbergk.
13.30–14.50 Är basinkomst genomförbart?
– Tre modeller av basinkomst
Olika modeller för basinkomst diskuteras.
Karin Jansson (Miljöpartiet), Christian Engström
(Piratpartiet) och Gustav Karreskog (Centerstudenter)
presenterar sina modeller. Markus Kanerva och Ohti
Kanninen (finska tankesmedjan Tänk) kommer med
synpunkter på dem och deltar i diskussionen.
Moderator: Harald Enoksson.
15.00-16.25 Varför arbetar vi? Behöver vi
arbeta i framtiden?
Alla riksdagspartier har de senaste 30-åren tävlat om
vem som kan skapa flest jobb. Men om det är så att
maskinerna stjäl våra jobb, ska vi hitta på
nya då eller bara slappa?
Medverkande: Adrian Adermon (nationalekonomisk forskare på IFAU), Stefan
Hyttfors (futurist och inspiratör), Unni
Drougge (författare och arbetskritiker) och
Göran Hådén (ledamot i Miljöpartiets partistyrelse).Moderator: Lennart Fernström, chefredaktör och utgivare
på Syre. Arrangör: Syre i samarbete med Basinkomst
Stockholm.
Redaktör: Benita Eklund, [email protected]
16.30–17.30 Det finska basinkomstförsöket
12.00–13.00 Cykla – inte bara bra för miljön
I regeringsförklaringen 2015 aviserade den tillträdande
finska regeringen en utredning om basinkomst som ett
alternativ till merparten av existerande trygghetssystem. Som en del i utredningen ska även ett storskaligt
empiriskt försök genomföras.
När stillasittande tar fler liv än rökning, jorden hotas av
klimatförändringar och städernas trängsel är akut blir cykeln en del av lösningen. Hör Maja Lagercrantz och
Lina E Johansson, författarna till boken ”Cykla!
Två hjul som förändrar världen”, berätta om
cykelns historia, psykologi och ekonomi.
Medverkande: Markus Kanerva och Ohto Kanninen från
den finska tankesmedjan Tänk och forskningsgruppen
för det finska basinkomstförsöket.
Arrangör: Syre i samarbete med Basinkomst Stockholm.
Moderator: Benita Eklund .
Arrangörer: Ordfront förlag i samarbete
med tidningen Syre.
17.30–19.00 Paneldiskussion om det
finländska basinkomstförsöket
13.15–14.45 USA – TTIP, presidentval och
energipolitik
En panel diskuterar försöket som presenterats i passet
innan. Svagheter och styrkor med försöken. Hur passar
basinkomst i/med den nordiska modellen? Hur kan vi i
Sverige ha nytta av försöken? Vad kan vi lära oss?
USA står inför ett vägskäl efter 8 år med Barack Obama.
Det blir samtal om TTIP, höstens val och Obamas politiska vinster/motgångar.
Medverkande: Markus Kanerva och Ohto Kanninen
från den finländska tankesmedjan Tänk och forskningsgruppen för det finländska basinkomstförsöket, Karin
Jansson (Som hållit i medborgarlönutredningar för Miljöpartiet), Martin Jordö (Fi och basinkomströrelsen).
Moderator: Lennart Fernström, utgivare på Syre.
Arrangör: Syre i samarbete med Basinkomst Stockholm.
19.00 Bar Basinkomst
20.30 SAQWERTY
Konsert med SAQWERTY, ett
konstpunkband och en glödande bit
kol i en kall samtid.
Ons 6 juli – Vad krävs för en
hållbar värld?
8.00–8.45 ”Klimatdilemmat” – hur vi kan
bygga ett hållbart och klimatsmart samhälle för våra barn
Föräldravrålets nya projekt Happy Sweden bygger på
internationell lycko- och hållbarhetsforskning och kommer att utforska samspelet mellan våra djupa värderingar och en hållbar och klimatsmart framtid.
Medverkande: Föräldravrålets lyckoaktivister Catarina Rolfsdotter-Jansson och Mia Vävare. Arrangörer:
Föräldravrålet i samarbete med Syre.
Pausyoga: Catarina Rolfsdotter-Jansson
8.45-9.30 Vegonorm och
andra köttminskningsåtgärder
Samtal om vegonorm och andra köttminskningsåtgärder.
08.45: Petronella Wadle, vegoinspiratör, Vegonormnätverket. 09.00: Johanna Sandahl, ordförande, Naturskyddsföreningen. 09.15: Cecilia Sjöholm, kommunikationschef Oatly
Samtalsledare:Martin Smedjeback, ickevåldsutbildare,
samtalsledare
Arrangör: Svensk mat- och miljöinformation och Vegonormnätverket i samarbeta med Syre
Medverkande: Henrik Nygren och Jakob Stenberg,
journalister och producenter till USA-podcasten
Kongressen. Beatrice Rindevall, redaktör för Supermiljöbloggen. Linnea Sandström Lange, USA-expert med
erfarenhet av politiskt arbete med bl.a aborträttigheter
i Chicago. Moderator: Klas Lundström, författare och
frilansjournalist knuten till Syre.
15.00–16.00 Klimatet och välfärden – Hur
Sverige kan gå före i en nödvändig omställning för att skapa en uthållig välfärd
Vårt klimatarbete har betydelse som inspirationskälla
för andra. Om inte vi kan, vilka kan då? Omställningen
till en förnybar ekonomi kan även bidra till den svenska
konkurrenskraften.
Medverkande: Staffan Laestadius, bland annat professor emeritus i industriell omvandling vid KTH och
författare till boken ”Klimatet och välfärden”. Arrangörer:
Klimataktion i samarbete med tidningen Syre.
16.15–17.15 Hur långt sträcker sig
människans ansvar?
Vi beter oss i dag som om vi ägde jorden. Som att naturen är en resurs vi fritt kan nyttja för vårt eget välstånd.
Men är det så? Hur långt sträcker sig vårt
ansvar? Ett samtal om klimatfrågan utifrån
en moralisk, filosofisk och existentiell
utgångspunkt.
Medverkande: Antje Jackelén ärkebiskop
och Lars Anders Johansson, kulturansvarig på Timbro. Moderator: Stina Oscarson.
Arrangörer: Steg 3 i samarbete med Syre.
17.30–18.30 Det skriande behovet av att
erkänna målkonflikter
Allt som oftast låter det som att vi kan få ett hållbart samhälle utan att offra något. En diskussion om målkonflikter
och vikten av att prioritera.
Deltagare: Sasja Beslik, head of responsible investment
Nordea. Gustaf Arrhenius, vd Institutet för Framtidsstudier och professor i praktisk filosofi. Eva Alfredsson, forskare, fil dr – KTH Avdelningen för Miljöstrategisk analys.
Moderator: Stina Oscarson.
9.30 Prisutdelning till årets vegonormerare
Arrangörer: Steg 3 i samarbete med tidningen Syre.
Vegonormnätverket delar ut Årets vegonormerare.
19.00–20.00 Ett hållbart klimat börjar
med rätten till mat
10.30–11.55 Kommer omställningen
uppifrån eller nerifrån?
Hur ser förhållandet folkrörelser och partipolitik ut när
det gäller omställningsarbetet? Hur kan vi mest
effektivt påverka samhällsutvecklingen?
Medverkande: Ahmed Al-Qassam, ordförande för PUSH Sverige och initiativtagare till Miljöpodden. Elin Bååth, ledamot
för Fi i kommunfullmäktige Gotland.
Göran Hådén, MPs partistyrelse och aktiv i
miljö- och klimatfrågor. Henrik Grape, klimatteolog och
präst i Svenska kyrkan, Isadora Wronski, Greenpeace.
Moderator: Sofia Härén, redaktör på tidningen Syre.
De som bidrar minst till klimatförändringarna drabbas hårdast. Klimatförändringarna hotar allvarligt rätten till lämplig
mat och försörjning. Människorättsorganisationen FIAN
berättar hur stärkande av små livsmedelsproducenters
mänskliga rättigheter kan bidra till lösning på klimatkrisen.
20.15 Syre-fest för klimatet med DJs
Systrarna Markelius
Efter en dag full av otaliga politiska seminarier o föreläsningar – unna dig att festa loss en kväll med Syre.
Välkomna in när Syres tält förvandlas till Almedalens
bästa klubb! Fyll och ta med picknikkorgen och dansa
loss till grym musik och möt andra likasinnade.
Zoom
Tor 7 juli – Vad händer med
människovärdet?
19
9.00–10.10 Samordning för framgång – hur
vi löser boendefrågan för flyktingar
Fredric Landqvist från Refugees Welcome berättar
om hur de jobbar för att ordna fler bostäder till nyanlända flyktingar.
10.15–11.25 Makt och rättigheter åt kvinnor
i fredsprocesser
Hur framgångsrikt är det svenska 1325-arbetet?
Medverkande: Eva Zetterberg, ordförande för Operation 1325, tidigare ambassadör i Latinamerika och
andra vice talman i riksdagen, samt gäster.
Arrangör: Operation 1325.
11.30–12.50 Det rasistiska våldet
Mattias Gardell, Heléne Lööw och Rebecka Bohlin har
alla tre skrivit böcker som utforskar våld med rasistiska
motiv på olika sätt. Möt dem i ett samtal om hur de rasistiska rörelserna förändrats över tid, hur hoten och hatet
yttrar sig idag och vad vi kan göra för att stoppa dem.
Moderator: Daniel Suhonen.
Arrangörer: Ordfront i samarbete med Syre.
13–13.55 Ögonvittnesskildring från Lesbos
Ön Lesbos har blivit lite av en symbol för Europas flyktingpolitik. Hit kommer majoriteten av alla de flyktingar
som tar sig över Medelhavet. Hit åker också mängder
av europeiska volontärer för att hjälpa till. Lyssna på hur
verkligheten bortom nyheternas skildring ser ut.
Medverkande: Johanna Norrbo och Teresia Karlsson,
WE ACT Sweden
14.00–15.10 Förtryck i dagens Sverige
Panelsamtal där fokus ligger på människan och
vardagen. Hur har samhällsklimatet förändrats sedan
Sverigedemokraterna kom in i riksdagen och flyktingpolitiken blivit alltmer inhuman?
Medverkande: Paula Dahlberg, debattör som
bloggar på ”vardagsrasismen”. Frida Sandegård, förbundsordförande RFSL, Frank
Berglund, förbundsordförande för RFSL
Ungdom. Fler deltagare tillkommer.
Moderator: Karen Austin, krönikör på Syre.
15.15-16.15 Andrum? En kritisk granskning
av de nya bestämmelserna om rätten till
asyl och familjeåterförening
Asylreglerna har ändrats kraftigt i år. Med grund i
flyktingrörelsens mångåriga erfarenhet presenteras
förändringarna.
Medverkande: Sanna Vestin, ordförande i FARR , Jenni
Stavare, offentligt biträde i asylärenden, Maria Strandberg från Folkkampanj för Asylrätt
Moderator: Elin Lindén från Folkkampanj för Asylrätt.
16.20–17.30 Flyktingpolitiken: Hur kunde
det bli så här? Hur vänder vi det?
Hur hamnade vi med en flyktingpolitik som syftar till ett
mottagande på EUs miniminivå? En politik som så sent
som för nio månader sedan bara förespråkades av SD.
Och hur kommer vi ur det? Samtal med politiker som
motsatt sig dagens politik.
Medverkande: Christina Höj Larsen från V, Anna Ardin,
Förbundsstyrelseledamot, Socialdemokrater för tro
och solidaritet, samt representanter för C, Fi, MP,
Moderator: Lennart Fernström, utgivare på Syre.
19.00 Fest och rock mot
rasism och för mänskliga
rättigheter med Nike &
Röda Orkestern – en
kraftfull rock-orkester
med politiska texter.
20
Energi
Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]
Omöjliga intervjuer
Omöjliga intervjuer –
Jerker Jansson möter gorillan Ishmael
Ishmael – apan som vill
göra oss fria
Under hela sitt liv i fångenskap har gorillan Ishmael studerat människorna. Han har sett att vi också lever fångna – i en
idévärld som får oss att fara ovarsamt fram med världen och varandra. I Daniel Quinns roman Ishmael försöker gorillan lära ut
sina insikter till människorna. Jerker Jansson har mött honom.
M
En lärare
Där sitter han. Den väldiga gorillan som var huvudperson i en
bok som förändrade mitt sätt att
se på världen, på mänskligheten
och vad det är att vara människa.
En ganska dålig bok, litterärt sett.
– Jag hörde det där.
– Sorry. Men det är ingen
kioskvältare.
– Kejrå.
Han blinkar. Ironiskt?
– Jag tänkte, öh, intervjua dig.
– Lycka till. Jag vet att du redan vet det mesta. Om skillnaden mellan dem som tar och dem
som lämnar efter sig.
Jag nickar. Det var en av de
viktigaste lärdomarna. Eller lärdomar? Ja, för i boken är gorillan
en lärare. Han har börjat sitt liv
i vildmarken men blivit infångad,
levt på ett zoo och i ett menageri, iakttagit människorna på andra sidan gallret och tänkt. Sedan
blir han befriad. Och då vill han
befria oss.
Han annonserar: ”Lärare söker elev. Måste ha en uppriktig
vilja att rädda världen”.
Det fantastiska med Ishmael
är att den, precis som till exempel Eckhart Tolles tänkande, inte
handlar om att lära sig något nytt,
utan om att påminna om det vi
redan vet. Den moderna historien handlar i mångt och mycket
om att förneka våra rötter, blunda för vilka vi egentligen är.
– Ja.
– Det skedde ett skifte för ungefär tiotusen år sedan. Människan gick över från att vara ett djur
som levde i samklang med naturen omkring sig till att bli människa, djuret som tar mer ifrån
världen än det ger tillbaka – ”ta-
Foto: Wellcome Library/Creative Commons 4.0
edan jag mödosamt
klättrar uppför den
branta
stigen
som leder upp
till templet funderar jag. Hur intervjuar man en gorilla? Teckenspråk? Jag kan ju inte apspråk.
Pratar olika apor olika språk? Gorilliska?
Såna där fåglar med lyrformad
stjärt struttar omkring i skogen
och låter som bilar, kameror och
mobilsignaler. Jag trodde att det
här var vildmark. Å andra sidan
skulle jag ha anat nåt när jag såg
högen med läskburkar nyss. Från
ett välkänt amerikanskt globalt
företag.
Jag svettas floder när jag väl
står utanför lövhyddan där vi ska
mötas. Funderar på att vända
hem. Orkar inte. I boken talar de
engelska. I huvudet. Jag lyfter på
ett par grenar.
Äh, han är imaginär och död,
tänker jag. Jag snackar svenska.
– Kom in! Hans röst låter lite
grumlig, men högre i ton än jag
hade trott. Svenska funkar!
– Okej.
Ishmael har en egen idé om den bibliska berättelsen om kunskapens träd. Frukterna
gav kunskap som gudarna behövde, men när människorna åt dem fick de bara en
illusion av att vara gudar.
kers”. Det började med jordbrukskulturerna.
Förvandlad kultur
Nu skulle jorden föda mycket fler
människor. En elit skulle skapas,
krig skulle föras för att behärska områden där man kunde odla
mat för att föda den armé som
skulle försvara området från an-
dra. Kulturen förvandlades. Från
att ha handlat om att reglera relationen mellan människor som
levde nära varandra, i små grupper eller byar skulle den förklara
varför ett fåtal skulle leva av vad
alla andra arbetade fram. Många
gudar blev en. En fader i en himmel som bara den som var lydig
skulle få komma till.
Ishmael tuggar på något grönt.
Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]
Omöjliga intervjuer
Energi
21
Gorillan Ishmael har haft mycket tid att studera mänskligheten.
Något slags växt. Jag har ingen
aning om vad det är. Vi lever i en
värld där vi äter produkter från
en handfull djur och ett mycket
begränsat antal växtarter. De flesta, om inte alla, hårt avlade för
att ge maximal avkastning och se
snygga ut.
De som lämnar efter sig, "leavers", har ofta kunskap om flera
hundra olika ätliga växter, dessutom kan de göra giftiga eller
oätliga växter till bra mat genom
enkla metoder som inte kräver
någon som helst modern teknologi.
– Vi tror att vi har kommit så
långt, säger jag, men egentligen
är det bara samma sak, bara ofta-
re, snabbare, för fler människor.
Ishmael tuggar vidare. Det
är lätt att romantisera dem som
man kan kalla primitiva. Göra
dem till sympatiska, gulliga hjältar som blir offer för den brutala civilisationen. Några av de värsta kulturer jag har hört talas om
har levt på stenåldersnivå. Kvinnohatande, krigande, barnamördande galningar. Men det är nog
inte poängen.
– Menar du att det viktiga är att
de lämnar jorden orörd efter sig.
Oavsett om de är gulliga eller för
jävliga?
Klart man vill att folk ska vara
snälla. Att alla ska vara kärleksfulla och goda. Men det är inte
poängen med det Ishmael vill få
sagt.
Fläder och honung
Jag är hungrig. Jättehungrig. Det
ligger några frukter i en hög. De
ser ut som päron. Ishmael ser
att jag sneglar åt dem och nickar långsamt. Jag lutar mig fram
och tar en av dem. Tuggar. Tänker. Nu tuggar vi båda. Det är bra.
– Ond eller god är inte frågan i
ditt tänkande, va? Du vill bara få
oss att förstå att allt det här som
vi har omkring oss, kulturen vi lever i, går ut på att få oss att tro att
allt det här är nödvändigt?
Det som ser ut som ett päron
smakar en blandning av fläder,
mango och honung. En idealisk
frukt. Inte konstigt. Jag befinner
ju mig i något slags idealvärld.
Ishmael nickar. Jag vet inte varför. Det spelar ingen roll. Självklart vill vi att folk ska vara goda.
Men om vi inte inser att det går
att leva ett liv som går ut på att
var och en av oss lämnar världen
orörd efter oss spelar alla fina ord
ingen roll. Då är godhet bara något som vi tutas i av makten.
Jag reser mig upp. Sväljer den
sista tuggan av frukten.
– Tack för intervjun.
Ishmael reagerar inte. Sover
han?
Jerker Jansson
22
Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]
Energi
Fira midsommarafton
med en smörgåstårta
Få maträtter imponerar på festgästerna som en smörgåstårta. Den är
vacker att titta på, ambitiös och riktigt god. De flesta ingredienser kan
väljas ekologiska. Variera påläggen efter tycke och smak! Vissa gillar vegokött och ost, medan andra föredrar bara frukt och grönsaker. Läs igenom receptet noggrant före tillagning. En matberedare eller stavmixer
är bra att ha.
10–15 bitar
Linsfyllning
aporna eller Plamil)
• 4 stora morötter
• 2 dl kokta linser
• 2 dl hackad gurka (s k Bostongurka)
• 1 dl kokta kikärtor
• 1 tsk örtsalt
• 1 gul lök
• peppar
• 1/2 dl olja
Riv morötterna fint och blanda
alla ingredienser i en skål. Peppra försiktigt.
• 1/2 dl chilisås
• 1 msk buljongpulver
• 1 knippe dill
1–2 krm rökarom (Liquid Smoke)
Linserna och kikärtorna kan köpas färdiga på burk eller tetra om
man önskar. Mixa alla ingredienser i en matberedare. Finhacka
gärna löken innan så att den
blir ordentligt mixad. Var försiktig med rökaromen! Några droppar räcker. Denna fyllning passar
också utmärkt som smörgåspastej.
Morotsfyllning
• 3 dl äggfri majonnäs (t ex Coop
X-tras Lätt Majonnäs, Astrid och
Skagenfyllning
• 400 g rökt tofu (eller naturell
som smaksätts med 1–2 krm rökarom)
• 2 dl äggfri majonnäs
• 2 dl Oatly iMat Fraiche
• 2 msk citronsaft
• 2 burkar röd eller svart tångkaviar
• 1 knippe hackad dill
• örtsalt
• peppar
Krama sönder tofun med en
hand. Rör ner övriga ingedienser
i en bunke och tillsätt tofun. Salta och peppra. Om tofun är naturell, tillsätt 1–2 krm rökarom. Var
försiktig med rökaromen! Några
droppar räcker. Fyllningen passar också utmärkt i en baguette.
Tillredning
• 3–4 dl äggfri majonnäs
• 3–4 dl Oatly iMat Fraiche
• 24 skivor formfranska
• mandariner på burk, inkl spadet
• 1 burk svart tångkaviar
• 1 burk röd tångkaviar
• körsbärstomater
• röda vindruvor
• rädisor
• citronskivor i bitar
• vegoskinka eller dylikt
• vegansk ost
• 1 knippe dill
• 1 stor gurka
• eller andra favoritpålägg
Rör ihop majonnäs och fraiche i
en bunke. Skär bort kanterna på
brödskivorna och lägg ut 3x2 rader av formfranska intill varandra på ett serveringsfat. Pensla
bröden med spadet från mandarinerna.
Fördela linsfyllningen över
bröden, lägg på ett nytt lager
bröd och pensla med mandarinspad. Gör om samma procedur
med morotsfyllningen och Skagenfyllningen. Täck översta fyllningen med det sista lagret bröd
och täck hela tårtan med majonnäs- och fraicheblandningen, inklusive sidorna. Blanda till mer
majoröra vid behov.
Garnera ovansidan med mandariner, små klickar av kaviar, halva körsbärstomater, halva
vindruvor, rädisskivor, citronbitar, rullar/bitar av vegoskinka,
ost och dillkvistar i fina mönster. Täck kanterna med tunna skivor av gurka. Tårtan blir saftigast
om den tillreds ett dygn före servering. Garnera kan du dock göra
samma dag.
MalinHärén,
Bergendal,
[email protected]
Redaktör: Sofia
[email protected]
Mat
Matmed
medJenny
Jenny
Energi 23
Jenny tipsar:
Hampan på väg in på
svenska marknaden
Foto: Dominika Ström.
Veganska Malmöföretaget Ekko Gourmet lanserar nu en ny produkt:
Hampabiffar.
Biffarna
är baserade på ekologiska råvaror som gröna ärtor, hampafrön
och pumpafrön och är
smaksatta med bland
annat chili, mynta och
lime. Hampan är en gröda som allt mer börjar synas på den
svenska marknaden.
– Intresset för hampa har verkligen ökat den senaste tiden
då växten kan användas till så många olika områden. Den är
perfekt till mat men också till textilier, papper, bränsle och
plastsubstitut. Dessutom är den en vegetabilisk källa till fullvärdigt protein som är lätt för magen att smälta, säger Jared
Christensen, grundare av Ekko Gourmet.
Ekko Gourmets produkter saluförs i samtliga stora matbutikskedjor.
Veganskt och ekologiskt
kafé har öppnat på Söder
Har man vägarna förbi Stockholm, är Hornsgatan på Söder en given
destination. Här kryllar det av veganska och veganvänliga restauranger och nytt på gatan är delin och kaféet Delivore, som drivs av den veganska matbutiken Goodstore. Snaskigt framför nyttigt, är ledorden.
På menyn finns smörgåsar, bagels och sallader med både grönsaker
och vegoköttiga pålägg. I fikadisken serveras godsaker som milkshakes med glass, grädde, karamellsås och marshmallows. Hornsgatan
149 är adressen.
Ny app hjälper
dig i matbutiken
Pulled Vego – ny
veteprodukt från Garant
Garant lanserar nu en produkt som heter Pulled Vego.
Den är ett alternativ till pulled pork och är baserad på
tuggigt veteprotein, vetemjöl, rapsolja, kornmalt och
kryddor. Garants produkter
saluförs på Hemköp, Willys
och Tempo. Pulled Vego hittas i kyldisken.
Nya vegotillskott
i poddvärlden
Foto: Djurens Rätt
Djurens rätt har släppt en ny
mobilapp som är behjälplig för
den som vill välja veganskt i
matbutiken. Appen heter Vegokoll och går ut på att man scannar in en varukod och får upp
information i mobilen om varan är vegansk eller inte. Är varan inte redan inlagd, kan man
själv lägga in den. Alla produkter måste godkännas av Djurens rätt innan de registreras. Appen är en betaversion, vilket innebär att användarna gärna får
testa, rapportera buggar och fylla på med fler varor. Vegokoll
finns tillgänglig för både iPhone och Android.
Veganska poddar, det vill säga radioprogram på nätet, finns det en
uppsjö av. Ett av de senaste tillskotten är Vegopodden med radioprofilen Kitty Störby Jutbring
och kokboksförfattaren Mattias Kristiansson. Och det allra senaste bidraget är Dödsskönt i kistan med komikerna Kristoffer
Appelquist och Isabelle Ahonen
Johansson. I podden diskuterar
programledarna veganism och
djurrätt, gör reportage, träffar
människor och lagar djurvänlig
mat. Dödsskönt i kistan är sponsrad av Djurens Rätt och hittas på
Soundcloud och iTunes. Vegopodden hittas på Soundcloud.
Kristoffer Appelquist och Isabelle Ahonen Johansson
24
Energi
Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]
Syre tipsar
Foto: Rick Stevens/AP/TT
Så här gör
du egen solkräm
Sololja
Äntligen är solen här. Ja, inte här, utan 150 miljoner kilometer bort, men värmen och ljuset når hit och väcker
oss till liv efter vintern. Vi behöver det, men vi behöver
också skydda huden mot alltför mycket solljus.
Det mest effektiva skyddet ger kläder eller skugga, men ibland smörjer man hellre in sig med något. Och det går bra att
göra solkrämen själv. Några garantier för
hur länge du sedan klarar dig oskadd i
solen kan man inte ge, men det kan inte
solkrämsfabrikanterna heller. Stark sol
är stark sol och man får prova sig fram.
Gamla tiders solskydd skulle mest skydda mot solbränna och bleka huden om
Tennispublik i Australien kör med
halmhatt på huvudet och solkräm på
benen. Kanske hemgjord?
• hälften olivolja
• hälften jordnötsolja
• lite parfym, till exempel eterisk
olja, om du vill.
man ändå hade råkat bli brun. Till exempel ett gammalt recept där ingredienserna är ett skålpund oxgalla, ett uns kandisocker, alun, salt, borax och kamfer.
Modernare recept bygger ofta på vegetabiliska oljor, som i sig själva ger ett visst
skydd. Hallonfröolja ska vara speciellt
bra, säger vissa, men det är omstritt. De
här recepten innehåller andra oljor.
Malin Bergendal
Solkräm
• 75 cl sesamolja
• 30 ml vatten
• 30 ml aloegelé
• 30 mil lecitin
• 25 gram kakaosmör
• en knivsudd natriumbensoat
som konserveringsmedel.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Värm oljan och lecitinet tillsammans i ett vattenbad i cirka 70
grader. Om några korn lecitin
inte smälter kan du plocka bort
dem. Tillsätt kakaosmöret och
rör om tills det har smält. Lös
natriumbensoatet i vattnet och
värm upp utan att koka. Häll vattenlösningen i oljeblandningen
en sked i taget och vispa under
tiden, gärna med elvisp. Tillsätt
aloegelé efter en stund. Vispa sedan tills blandningen blir tjock
och slät.
Källa: Shenet.se
Redaktör: Lennart
Malin Bergendal,
[email protected]
Redaktör:
Fernström,
[email protected]
Snott från Jens Olander.
Snott och blandat
Energi 25
Snott från Dagens tabbe.
Snott från Dagens tabbe.
Snott från Ingångsvärden.
Snott från Jens Olander.
Snott från Ingangsvarden.
Snott från Mika Gaunitz Renard.
Snott från
Dagens tabbe.
26
Energi
Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]
Allvarligt talat
Lotta Sjöberg
Det kan alltid bli värre
Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]
Syre engagerar!
Härmed säger jag upp min prenumeration. Det har varit intressant att läsa tidningen. Den innehåller en hel
del som man inte kan läsa i andra tidskrifter eller tidningar. Bilderna är fantastiskt bra. Men jag är less på
den ensidiga veganska inriktningen. Jag är lika mycket
motståndare till industriella djuruppfödning som veganer och aktiva i Djurens Rätt, men jag anser att det
finns en god djurhållning som det gäller att värna om.
Jag har besökt grisfabriker, äggfabriker och slakterier i
flera länder. Jag har sett förfärliga saker. I hela mitt vuxna liv har jag varit noga med att köpa kött bara direkt
från bönder och jägare, som jag vet behandlat djuren
väl. Det finns bra gårdsslakterier.
Ylva
tack för en
innehållsrik
tidning
Intressanta funderingar
av Maria Wetterstrand, fd
språkrör för mp.
Gunni
Owen om Marias krönika i
nr 71 av Syre
Energi 27
Hej och tack
för en ny bra
tidning!
Historiskt korrumperad lögnare!!!!
Ulla om artikeln som berättar att Hillary
Clinton blir Demokraternas representant.
När min prenumeration går ut är jag
klar med denna
tidning, det räcker nu. Fernströms
”korståg ” mot Miljöpartiet får nån
annan betala för,
inte jag.
Kenta
Anna
Tack, för en tidning som tar
upp mycket av det som är
viktigt för oss här på jorden.
Jag har följt tidningen sedan
starten. Sedan innan starten
har jag varit medlem i Partiet Enhet. Därför har jag alltsedan dess eftersökt reportage, länkar mm till Enhet.
Ni skriver om basinkomst i
nästan varje nummer, Enhet
är det parti som mig veterligen längst har förespråkat
basinkomst.
Pernilla
FÖRSÄLJNINGSMONTER/BOKBORD
VID SYRETÄLTET I ALMEDALEN!
Att ha en plats på Almedalsveckan är i vanliga
fall oerhört dyrt. Men nu kan vi erbjuda frihetliga, gröna och solidariska verksamheter
en unik möjlighet att synas och/eller sälja
justa produkter för en relativt billig peng söndag-torsdag under Almedalsveckan.
Syre kommer under Almedalsveckan hålla
till på en av områdets bästa platser. En gård
med stor direktingång från Hästgatan 12.
Utöver föreläsningar, diskussioner, konserter,
DJs, vegansk mat, pub, mingel har vi plats för
ca åtta utställnings- och försäljningsplatser.
Har ni en verksamhet ni vill visa upp eller något ni vill sälja hör av er så snart som möjligt till
[email protected].
28
Energi
Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]
Läsarnas
Sveaskog säger att de kan skydda 99 procent av naturvärdena i
skogen även när de slutavverkar.
Men det stämmer inte, enligt
Björn Mildh.
”Sveaskog – er naturvård
fungerar inte!”
S
veaskog behöver mer av David Attenboroughs budskap om hänsyn
för naturen. Det menar Björn Mildh,
hedersmedlem i Naturskyddsföreningen och utnämnd till ”Furornas
hjälte”. I ett brev till Sveaskog visar han upp
ett av många exempel på att Sveaskog inte har
en fungerande naturvård.
Under flera års tid har Björn Mildh varit ute i
skog och mark och dokumenterat hur Sveaskog och andra FSC-certifierade skogsbolag
sköter sina skogsavverkningar. Han har sett
många exempel på sönderkörd mark, avverkning av gammal skyddsvärd skog och naturvärdesträd och avverkning av nyckelbiotoper.
FSC har ett regelverk som innebär att medlemmar inte får hugga ned nyckelbiotoper eller naturvärdesträd.
Björn Mildh skriver i sitt senaste brev till Sveaskog att Sveriges skogsbruk med Sveaskog i
spetsen prisar ”den svenska modellen”. Det
är trakthyggesbruk med kalhyggen, markberedning och plantager. Ett exempel på ett sådant kalhygge kan ses intill Bredträskvägen,
en skogsbilväg som går till Slavokgraven i Arvidsjaurs kommun. Här ligger en blockrik
moränås där skogen någon gång för länge sedan har brunnit. Nu är åsen helt kalhuggen
och klar för markberedning.
Hänsyn till naturen ska tas när ett skogsbolag
är FSC-certifierat, vilket Sveaskog är. Men det
har inte Sveaskog brytt sig om i det här fallet:
– Nedanför åsen ligger ett bäckdråg
[sumpskog vid bäck]. Här har skogsmaskinerna kört kors och tvärs över det lilla vattendraget. Dessutom har vartenda träd längs dråget
avverkats. Ingenting som ens kunde ha markerat en kantzon har sparats. Dråget är fullständigt kalt, berättar Björn Mildh.
Om ett skogsbolag är FSC-certifierat ska naturvärdesträd alltid sparas, eftersom de är viktiga för den biologiska mångfalden. Det skriver
även Sveaskog i sina egna tumregler om FSC.
Ändå har bolaget huggit ner just dessa.
– På moränåsens sluttning växte en del sälgar. Alla har avverkats. En enda står kvar på
det kala hygget. Även den har Sveaskogs maskinförare försökt såga ner – spåren kan ses
– men den var för grov. Gamlingen står kvar.
Det fanns även rödlistade arter i den avverkade skogen. Sådana ska FSC-certifierade bolag
värna om, men det har inte skett i det här fallet.
– Vid en snabb titt på några av de gamla,
brunna tall-lågorna på sluttningen noterades
dvärgbägarlav samt en raritet, troligen kritporing, som är klassad som akut hotad. En
noggrann inventering skulle säkerligen ge
betydligt flera arter, såsom gräddporing och
fläckporing.
Björn Mildh är mycket kritisk:
– Detta är den svenska modellen tillämpad
av Sveaskog i Norrbottens skogar. Vi ser den
gång på gång, år efter år, trots Sveaskogs försäkran och trots bolagets naturvårdsspecialister, avverkningsplanerare och utbildade maskinförare. Det är en hänsynslös och brutal
modell, särskilt när den drabbar gamla naturskogar. Samtidigt har Sveaskog sagt att 99
procent av naturvärdena kan klaras vid slutavverkning, markberedning och plantager. Men
återigen Sveaskog, er naturvård fungerar inte!
Kristina Bäck
Natur- och miljöskribent
FSC
Forest Stewardship Council, FSC, betyder ungefär Skogsförvaltningsrådet.
Det är en organisation som certifierar
skogen om den brukas ”miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt
livskraftigt”.
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Skogsbolaget Sveaskog sköter inte sitt miljöarbete,
säger skogsexperten Björn Mildh, intervjuad av Kristina Bäck. Vill du delge Syres läsare artiklar, brev,
dikter eller bilder? Välkommen att skicka dem till
[email protected]!
Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]
Sudoku
Lätt
1 8
9 8 5
4 6
1
6
1
2
Medel
4
1
7
7
Facit sudoku
1
9 3 8
9 8 5
2
1
7
2
1
6
8
3
7
9
5
4
5
6 4
3 6
8 4
2
5
1
7
9
7
2
4 6 3
1
2
7
Lätt
8 4
3 9
5 6
8
1
7
4 5 6
7
5
2
1
3 8
9 6 4
4 8 6
9 6 3
7
1
2
6 4 5
1
2
9
7
3 8
9 3
1
7
4 2
2
6
5
3 8 9
8 9 3
2 6 4
7 5
1
Medel
K A T A K R E S
G R A V L I K
K A S T A R E
V A R L I G
K R E T S A
V I R A L
S K A R E
L A R V
R E S A
A V
V A L
R A S
2
5
1
7
2
7
4 9
1
5 3 8
5
2
7
1
8 5 9
8
4 9 5
7
3
9
6 3 8
1
2
4
3
9 6 4
1
4 9 8
6
8
4 9 2
7
8
3
2
6 1
7
3 4 6
2
7
1
5
Svår
Facit ordtrianglar
1
5
2
5 6
6 3
6
8 5 4
7
2
2
5
5
6
7
3
1
3
3 9
2
5
9
1
1
4
8
3
6
8 9
8
I Syre nr 69 fanns en
felaktig ordtriangel.
Den nya bokstaven
på rad 2 i triangel 2
skulle vara ett A på
sista plats, inte ett R
på första. Vi ber om
ursäkt!
2
4
9
7
8
2
5
7
9
7
Rättelse
9
1
4
8
7
2 5
3 8 6
1
1
6 2
7 6
1
5
9 8 3
8
7
5
8
4
5
1
7
3
5 4
4
6
1
1
Svår
9
6
7
7
5 4
2
2
1
7
3
3
5
5
6
K
4 3
6
K
2
5
A
6 8 9
7
4
G
8
3
2
3
7
8
3
T
8
1
I
1
7
9
K
2
4
4
6
6
R
9
1
E
1
4 5
L
7 5
3 8
R A S
4 9 3
5
A V
3
3
2
1
4
1
9
5
4 5
7
2
3
5 4 6
6
6 3
8
2
7
6
9
5
2
4
3
Gör så här:
Använd bokstäverna från
raden över för att
bilda ett nytt ord på
nästa rad. Där finns
också en ny bokstav
som ska vara med i det
nya ordet.
5
9
7
3
3 6
7
1
2
6 3
2
7
4
8 4
6 1
Ordtrianglar
8
9
3
Energi 29
30
Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]
Energi
Tisdag 14 juni 2016 - nr 34
Lösnummer 30 kr
För dig som vill förändra världen #72
tidningensyre.se
Du missade väl inte
tisdagstidningen?
F
ör den fördjupade diskussionen och rapporteringen
är ett pappersmagasin till helgen utmärkt. Men för de
snabba nyheterna och de snabba kommentarerna är
en gång i veckan för glest. Därför startade vi i början av
april med digital tisdagsutgivning av Syre. Det innebär
att du nu får Syre på papper på fredagar och den digitala utgåvan på
tisdagar. Du hittar tisdagens tidning på: tidningensyre.se/nummer
Glöd – Ledare
Malin Bergendal
Låt sjukvårdens
prover stanna
hos sjukvården
”Vi ska inte behöva
fundera över vem
mer som får tillgång till vårt DNA,
eller våra barns.”
Syre om alternativa sätt att odla • Zoom
Ekologi och gemenskap
tidningensyre.se/nummer
Politiskt kaos i Peru
Foto: Henrik Montgomery/TT
Pedro Pablo Kuczynski segrade i förra helgens presidentval i Peru, med minsta möjliga marginal: 43 000 röster – eller 0,2 procentenheter. Och nu är det han och inte
hans motkandidat Keiko Fujimori som kan
innebära en öppning ut ur husarresten för
Perus ex-diktator Alberto Fujimori.
Hatsajter tappar i sociala medier
Olika tolkningar av
energiöverenskommelsen
Intresset för att sprida främlingsfientligt
innehåll har minskat drastiskt – jämfört
med förra året. En förklaring är att invandringsfrågan har flyttat till traditionella medier, menar Daniel Poohl, vd för Expo.
Lång kamp för rättvisa
Foto: Maja Suslin/TT
Det blev en känslosam stund för Fred Taikon när tingsrättens dom lästes upp. I
tre år har han kämpat för att ställa någon
till svars för
att han, som
aldrig begått
något brott,
skulle vara registrerad hos
polisen.
Radar – Veckan i bild
Syre ger dig veckans
nyhetshändelser i bilder.
I Guatemala har fyra journalister fått sätta livet till bara under första halvan av 2016.
Foto: Claudio Bresciani/TT
I fredags presenterades till sist energiöverenskommelsen och den omdiskuterade effektskatten slopas. Energiminister Ibrahim
Baylan hade lovat kärnkraftsägarna besked
innan slutet av maj men de blocköverskridande samtalen har kantats av problem,
bland annat avhopp av Liberalerna.
I Centralamerika har journalister återigen hamnat i skottlinjen. I kalla krigets
USA-stödda militärdiktaturer tystades det
fria ordet av myndigheterna, i dag kommer
hotet främst från organiserad brottslighet,
menar Reportrar utan gränser.
Foto: Moises Castillo/AP/TT
Radar – Nyheter
Ännu en journalist
mördad i Guatemala
”Dödens fåglar” övar
minfällning i svenskt vatten
Ökad migration
i klimatförändringarnas spår
Internationella organisationen för migration, IOM, bedömer att det 2050 kommer att finnas 200 miljoner miljöflyktingar i världen som har tvingats bort från sina
hem. Det är ett av skälen till att befolkningarna i många länder i framtiden blir mer
multikulturella, multietniska och multireligiösa enligt IOMs generaldirektör William
Lack Swing.
Under årets upplaga av Natoövningen
Baltops i Östersjön har det bland annat simulerats minfällning, en kontroversiell
krigsmetod som tagit många liv under
åren. Storskaliga militärövningar innebär
ett skyltfönster för den globala vapenindustrin att visa upp sina nya produkter i.
2016 är tredje året som amerikanska B5-2or deltar
under en Baltopsövning. Foto: Ahn Young-joon/AP/TT
Redaktör: Malin Bergendal, [email protected]
Energi
31
Zoom
Odling som ingång
till hållbarheten
De nya initiativen för att odla tillsammans
är ofta kopplade till en bredare analys och
problembild av samhället. I Hjulsta utanför
Stockholm finns exempelvis Rafael Altez
och hans förening med en vision om rättvisa och ekomat till alla.
Energi – Syre tipsar
Så återvinner du elskrotet
Vi slänger mer elektronik än någonsin.
Syre tipsar om hur du kan göra för att minimera mängden elskrot och dess inverkan
på miljön.
Foto: Henrik Montgomery/TT
”Gemensamma odlingar i
en stadsdel är ett tydligt exempel som illustrerar hur
det sociala och ekologiska är
sammankopplat.”
Krönika – László Gönczi
Foto: Marie Hedman
Förbrukad elektronik som inte återvinns på rätt sätt
utgör ett stort socialt problem i världen.
Innan Frederik Strömberg gick med i föreningen hade han bara odlat på balkongen.
Lägg ner kärnkraften – men
inte för pengarnas skull
”... glöm inte att kärnkraften bör stoppas
snarast möjligt, inte
av ekonomiska realiteter utan av modiga politiker, helt enkelt för
att den är livsfarlig.
László Gönczi
avhoppad kärnfysiker,
lokalpolitiker för MP,
gästkrönikör för Syre.
Energi – I blickfånget
Kraftupproret från Katrineholm
En kulle i Sörmland spelar en av rollerna i energins maktskifte från megaproducenter till
gräsrotsgeneratorer. Det enda socialistentreprenören Johan Ehrenberg ångrar är att
han varit för försiktig.
Så här läser du tisdagstidningen
Du läser alla artiklar som puffas för på detta uppslag
på tidningensyre.se/nummer. Som prenumerant ska
du ha fått ett mejl av oss i tisdags kväll. Om du inte
fick ett mejl med länk för att skapa logg-in trots att du
är prenumerant kan det bero på någon av följande saker:
• Det har filtrerats till din skräpkorg. Kolla om det ligger där och markera att liknande framtida mejl inte
ska hanteras som spam. • Vi har inte din mejladress eller den mejladress vi
har är fel. Mejla dina uppgifter till prenumeration@
tidningensyre.se så fixar vi det.
Du skapar som prenumerant ett konto genom att gå
in på http://tidningensyre.se/lostpassword. Fyll i din
e-postadress så får du, om adressen finns i vårt register, ett mejl där du bekräftar det nya kontot.
tidningensyre.se/nummer
Returadress: Syre, C/O Telont, Kvarnstensgatan 6, 252 27 Helsingborg
Glöd – Hannah Lemoine
Räkna rätt i debatten
om basinkomst
P
å senare tid, ofta med utgångspunkt
i omröstningen om basinkomst i
Schweiz, har det publicerats allt fler
texter i såväl svensk som internationell media med det gemensamma temat att basinkomst är en dålig idé. Hur mycket
jag än välkomnar den uppblossande debatten och
med glädje läser motståndartexternas argumentation, är det ändå oerhört frustrerande att se hur
dåligt och oseriöst ämnet hanteras. Opinionsjournalistik må vara sin egen genre som varken kräver
egentliga sanningsanspråk eller verklighetsförankring, men en viss standard bör man ändå kunna
förvänta sig av seriösa skribenter.
Den senaste, mest frekvent använda ingången till
ämnet är den summa schweizarna föreslog inför omröstningen, det vill säga en månatlig basinkomst på 2 500 franc. Om man nu vill utföra ett
stycke riktigt dåligt journalistiskt arbete så tar man
helt enkelt den summan, lägger in den i en valutaomräknare som översätter till cirka 21 000 svenska kronor, och sedan bygger man hela sin argumentation kring att förfasa sig över dessa skyhöga
siffror och att ingen människa skulle förvärvsarbeta (i alla fall inte med slitiga och lågbetalda arbeten, de med glassiga jobb på stora medieföretag är
visst inte lika sugna på att sluta) om de fick 21 000
kronor rakt in på bankkontot varje månad.
Så kan man ju göra. Om man däremot vill bli tagen seriöst i debatten kontrollerar man vad medianinkomsten och den relativa fattigdomsgränsen
ligger på i Schweiz kontra Sverige, och gör sedan
en korrekt valutaomräkning baserat på den nationella ekonomiska kontexten och skillnaderna i inkomstnivåer, marknadspriser och levnadskostnader mellan de båda länderna.
Gränsen för fattigdom i Schweiz ligger på 2 200
franc, alltså cirka 18 500 SEK. Basinkomstnivån i
förslaget från Schweiz ligger alltså på fattigdomsgränsen + 13 procent. I Sverige ligger fattigdomsgränsen på 11 500 kronor, vilket med 13 procent
påslag ger ca 13 000 kronor. Det är den summan
de har röstat om, inte 21 000. Sätt dessutom det
i perspektivet att en enrumslägenhet i en stad i
Schweiz kostar i genomsnitt cirka 13 000 svenska kronor per månad, i Sverige 7 000 kronor. Ett
kilo potatis kostar 32 kronor i Schweiz, i Sverige
10 kronor. Det kan väl inte anses för mycket begärt att någon som vill argumentera emot basinkomst åtminstone anstränger sig så pass mycket
att de tar dessa basala skillnader med i beräkningen och inte utgår ifrån förenklade och helt oseriösa valutaomräkningar för att underbygga sin magkänsla av att basinkomst skulle vara en dålig idé?
13 000 per månad och person är i sig en summa
som är värd att diskutera, det finns ingen anledning
att gå till överdrifter. Är det för mycket? Försvinner
alla incitament för att arbeta mot lön eller arvode
om man får 13 000 bara för att existera i samhället?
Frågorna rörande olika modeller för grundtrygghet
är många och komplexa, och diskussionerna viktiga. Men oavsett om man är för eller emot så förtjänar debatten faktiskt bättre än att baseras på nonchalant framkastade falska premisser.
Internetaktivisterna på
wwwayward.
com/ som sålde Trump-planscher med Voldemort-citat och
donerade inkomsterna till
hbtq-immigranter.
Hannah Lemoine
frilansskribent, genusvetare,
jämställdhetskonsult och
fristående krönikör för Syre
www.tidningensyre.se
Tumme ner: Att
det överhuvudtaget finns en presidentkandidat i
USA vars uttalanden inte går att
skilja från Voldemorts.