Samverkan mot krisen
Fredag 13 maj 2016 - nr 25 Lösnummer 30 kr För dig som vill förändra världen #63 tidningensyre.se ”Att sträva efter att sitta i regering är en sak, men att sitta i regering till varje pris är något helt annat.” Nu även på tisdagar tidningensyre.se/nummer Lennart Fernström Glöd – Ledare Alternativa ekonomiska nätverk växer i Spanien • Zoom 12–18 Samverkan mot krisen GLÖD Under ytan: Birger Schlaug om Isabella Lövin • Maria Wetterstrand vill vitalisera demokratin RADAR Skydd för visselblåsare • 150 svenskar till Ende Gelände • Miljöpartiet har kongress ENERGI Nike om två unga fotografer • Angolansk poet och aktivist: José Luis Mendonça • Korsord 2 Glöd Redaktör: Lennart Fernström, [email protected] Ledare Grön Ungdom och flera stora mpavdelningar kräver, trots Fridolins och Lövins motstånd, att MP-kongressen tar beslut om flyktingamnesti. Miljöpartiets kongress Regerande till varje tänkbart pris S ommarvärmen hängde kvar en bra bit in i september 2005, men det var inte bara temperaturen som fick Göran Persson att svettas. Den tionde september ordnade nätverket Flyktingamnesti 2005 en demonstration med närmare 20 000 deltagare. Bakom kampanjen stod sjukvårdspersonal, ungdomsarbetare, religiösa församlingar, ungdomsförbund, politiska organisationer och invandrarföreningar. Deras förslag hade också stöd av de flesta riksdagspartierna, men röstades ner av Socialdemokraterna och Moderaterna. Socialdemokraterna hade dock ett budgetsamarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet och det var budgetförhandingstider. Eftersom MP med Gustav Fridolin i spetsen tyckte att frågan var så viktig krävde de flyktingamnesti för att stödja höstbudgeten. Det var ett vågspel eftersom det bröt mot hur partiet förväntades agera. Men den 19 september kunde Miljöpartiet fira en av sina största framgångar någonsin. Socialdemokraterna tvingades gå med på en tillfällig lag för barnfamiljer och personer med verkställighetshinder. En lag som gav drygt 17 000 personer uppehållstillstånd i Sverige. Bara några månader senare, den 3 januari 2006, påbörjades en annan av partiets största framgångar, ett fullskaligt försök med trängselskatt i Stockholm. Ett försök som efter en folkomröstning ledde till att trängselskatt infördes permanent. Miljöpartiet hade fått igenom det som finansborgarrådet i Stockholm, Annika Billström (S), hade lovat inte skulle ske. Gruppledare för Miljöpartiet i Stadshuset och i stora delar hjärnan bakom upplägget var Åsa Romson. Nio år senare, i januari 2015, återupptogs bygget av ”Förbifart” Stockholm. Sveriges dyraste vägprojekt någonsin, finansierat bland annat av de trängselavgifter som skulle gått till kollektivtrafiken. Ett beslut taget av en regering med Åsa Romson som miljö- och vice statsminister. 2015 fortsatte sedan likadant, sossarna körde över MP och en rad miljösvek blev resultatet. Men det värsta sveket kom i slutet av 2015 och handlade inte om miljön utan om människor, om dem som tvingats fly. På det område där Fridolin 10 år tidigare hade kämpat så hårt blev partiet nu totalt överkört och en flyktingpolitik på EUs bottennivå infördes. Hur kunde de två politiker som varit med och drivit fram Miljöpartiets största framgång i fråga om mänskliga rättigheter respektive miljö bli vara med och genomföra dessa historiskt stora svek mot flyktingarna och miljön? Det hela började redan 2002, när Peter Eriksson blev språkrör med Maria Wetterstrand. Peters och så småningom Marias projekt var att ta sig in i regeringen. Partiet hade alltid sett regeringsmedverkan som ett möjligt medel för att få igenom grön politik, men nu blev det den främsta strategin. Bara i regering kunde verklig grön förändring genomdrivas, hette det. Därför sågs de förhandlingar som ”bara” ledde till ett budgetsamarbete, några tjänstepersoner i regeringskansliet och ett antal gröna överenskommelser med S i sakfrågor som ett misslyckande. Trots att partiet aldrig fått igenom mer grön politik – friår, biltullar, flyktingamnesti och mycket annat. Att partiet fick igenom så mycket berodde på att dess stöd och deltagande i budgetsamarbetet inte var villkorslöst. Sossarna levde hela tiden med risken att MP skulle fälla budgeten. Men partiledningen var inte nöjd, efter nästa val skulle en S-regering endast få MPs stöd om MP fick sitta med. Bildandet av Alliansen och dess valsegrar kom dock i vägen och frustrationen hos det regeringstörstande partiet blev allt större. 2010 hade partiets regeringsprojekt misslyckats för tredje gången. Desperationen växte och till valet 2014 var det regeringsmedverkan till varje pris som gällde. Utan att någon politik hade förhandlats fram lovade MP att medverka i en S-regering. Isabella Lövin pratar om ”ett andrum som Sverige behöver” när flyktingar håller på att drunkna i Öresund. Och här någonstans brast det gröna partibygget helt. På vägen till att bli en möjlig regeringspartner hade visserligen en lång rad gröna grundfrågor övergivits. Vi pratar tillväxt- och arbetskritik, snabbavveckling av kärnkraften, EU-utträde, betygsmotstånd, icke-våld och mycket annat. Men fram till dess var regeringsmedverkan ett medel för att nå gröna mål, om än allt mer urvattnade gröna mål. Nu blev det målet i sig och politiken helt underordnad. Att sträva efter att sitta i regering är en sak, men att sitta i regering till varje pris är något helt annat. När du säger att du ska sitta i regeringen oavsett vad, så har du förlorat hela din förhandlingsstyrka. S vet i dag att MP går med på vad som helst. Det har partiet visat i både ord och handling. Det spelar ingen roll hur grå, omänsklig och auktoritär politiken blir, MP kommer att stödja politiken ändå. Därmed finns det ingen anledning för S att kompromissa utan de kan driva sin auktoritära betongpolitik med full kraft. Miljöpartiets kris ligger varken i drevet eller hanteringen av det. Partiet har tappat förankring i de gröna frågorna och blivit ett maktparti utan makt. Under 10 år hette det att endast i regering kan partet driva igenom gröna frågor. Nu heter det att regeringsmedverkan hindrar partiet från att driva de gröna frågorna. Det är inte helt lätt för gröna väljare att hänga med. Menar MP allvar med en nystart räcker det inte att rotera en av språkrörstitlarna bland ministrarna. Det behövs ett grönt parti som är så förankrat i de gröna idéerna att de kan sätta en tydlig gräns för hur grå och omänsklig politik de är beredda att legitimera. Partiet behöver fråga sig om det är en hållbar strategi att regera till varje tänkbart pris. Lennart Fernström [email protected] Omslagsfoto: Madeleine Johansson Syre, Högbergsgatan 18, 116 20 Stockholm • www.tidningensyre.se • [email protected] • Prenumerationsärenden: [email protected] och 08-845 033 Utgivare: Lennart Fernström • Redaktionschef: Benita Eklund • Redaktör: Malin Bergendal • Bildredaktör: Jan-Åke Eriksson • Redigering och redaktör: Sofia Härén • E-post: [email protected] Syre ges ut av Mediehuset Grönt och är på ledarplats frihetligt grön • ISSN: 2002-0570 Miljömärkt trycksak 3041 0673 Redaktör: Lennart Fernström, [email protected] Lars G Nordström I tidningarna läser man att regeringen ska granska affären, ungefär som att regeringen var någon slags tillsynsmyndighet, men så är det inte. Regeringen äger bolaget. Om den inte vill sälja kan den säga det. Lars G Nordström, ordförande i Vattenfall, till Dagens Industri, om påståendet att regeringen inte kan stoppa försäljningen av kolgruvorna. Foto: Henrik Montgomery/TT Sidan tre Glöd 3 4 Glöd Redaktör: Lennart Fernström, [email protected] Under ytan Håller Isabella Lövin fast vid tillväxtkritiken? Det är svårt för ett litet grönt parti att regera tillsammans med ett mycket större parti med helt andra värderingar. Kanske ännu svårare för en ärlig människa som Åsa Romson. Birger Schlaug skriver på veckans Under ytan att han imponerades av Isabella Lövins tillväxtkritik i radioprogrammet Sommar 2008, men undrar om hon som politiker står fast vid de gröna grundvärderingarna. Birger Schlaug är före detta språkrör för MP. Numera fristående krönikör, författare, föreläsare, debattör och samtalsledare. Foto: Leif R Jansson/TT D et är klart i luften, friskt. Hösten har anlänt. Det är den 19 september 1981. Jag kör upp bilen på skolgården, söker en parkeringsplats. Det finns två kvar. Bredvid varandra. Jag tar den ena. Innan jag stängt motorn blir den andra också upptagen. Jag stiger ur min bil. Samtidigt stiger en ung, rödhårig kvinna ut från passagerarplatsen i den andra bilen. Sedan dess har vi varit livskamrater. Efter två dagars stimmigt men vackert möte i aulan på Katedralskolan i Örebro bildades Miljöpartiet. Ett parti som inte skulle bli som alla andra. Var det sagt. Fler idealister – färre karriärister Miljöpartiet är nu, trettiofem år senare, inne i en kris. Kriserna har varit flera sedan den där dagen då partiet bildades. Den första överlevnadskrisen inträffade när partiet efter bara en mandatperiod åkte ur riksdagen. Det skedde 1991. Hade partiet då byggt lika mycket som i dag på välbetalda tjänstemän, snarare än på eldsjälar, hade det aldrig gått att komma tillbaka som riksdagsparti. Men partiet kom tillbaka. Det var inte karriärister med feta löner som gjorde det. Det var ett gäng eldsjälar. Kommunalt, regionalt och på riksnivå. Som trodde på politiken, på grön ideologi, på att förändra världen. Det är nog så det måste starta om den här gången också. Om man menar allvar med nystart. Fler eldsjälar, fler idealister, färre karriärister som samlar titlar till sina cv. Åsa Romson är dålig på retorik Åsa Romson får sparken. Det är intressant. Det var inte hon som handplockade en planeringschef som meddelade SVT att riksdagsledamoten Jabar Amin skulle tas under behandling innan han skulle uttala sig i Aktuellt. Det var inte hon som handplockade bostadsmi- nistern vars agerande blev startpunkt på det som sedan utvecklades till en alltmer självskapad kris, där det lät värre när man skulle dra ut fötterna ur klaveret än när man råkade trampa i det. Det var inte det kvinnliga språkröret som beskrev sig som liberal – med grön som prefix. Det är inte hon som meddelat att sänkt arbetstid är otidsenligt. Men hon trasslar in sig i bisatser och har svag retorik. Jag har både sagt det och skrivit det förr: skulle jag tvingas köpa en begagnad bil av någon partiledare eller något språkrör så skulle jag välja Åsa Romson. Ett skäl är just att hon är dålig på retorik. Ett annat: under min tid i partiet lärde jag känna henne som ärlig. Ingen av dessa egenskaper kanske passar sig inom politiken. Inte lätt att rädda partiet Om det räckte att byta ett eller annat språkrör för att såväl ta sig ur sjunkande opinionssiffror som skärpa politiken vore krisen lätt överkomlig. Ett större problem är att man gått in i regeringen som litet parti tillsammans med ett mycket större parti, vars grundläggande värderingar skiljer sig radikalt från de grönas. Man tvingas legitimera sådant som inget grönt parti borde kunna stå för. Den analys vi gjorde inför valet 1998, då reellt läge fanns att kräva regeringsmedverkan, var att partiet minst måste få 12 procent av rösterna – dels för att en tillräckligt grön massa skulle bli statsråd, dels för att vi skulle ha viss fallhöjd eftersom vi var medvetna om att otåliga gröna väljare riskerade att bli besvikna över en del kompromisser. Att eventuella statsråd skulle vara djupt förankrade i grön ideologi var förstås en självklarhet. Skulle någon ha mage att kalla sig grön liberal hade hen aldrig kommit i fråga. Vare sig som statsråd eller som statssekreterare – än mindre som intern rådgivare. Vi insåg att inflytandet kan bli större utanför en regering om man bedriver opinionsbildning för sin sak istället Redaktör: Lennart Fernström, [email protected] för att tvingas legitimera en politik som går på tvärs mot vad man vill. Isabella Lövin är den som ska rädda partiet. Uppgiften blir inte lätt. Hon har aldrig haft ett uppdrag inom partiet och mest ägnat sig åt sakpolitiskt ganska snäva områden. Vad hon anser om värdlandsavtal, arbetslinje, vinster i välfärden och annat känns oklart. Har valberedningen koll? Eller har man mest sett till utanverket? Utan att riktigt ha klart för sig om Isabella redan nu klarar en tuff utfrågning om allmänpolitik? Gör man henne rätt som skjuter fram henne just nu? Har Lövin slipats av? Vi som längtar efter ett återvunnet grönt parti, byggt på gröna värderingar och modet att driva opinion för dessa kanske blir snuvade på konfekten bara för att Isabella Löven intar platsen som språkrör i den sämsta möjliga tiden. När partiet är uppbundet vid beslut som går helt på tvärs mot vad man rimligen borde driva. Just i den epok när partiet nått det mål som man, totalt stirrigt, satte upp som övergripande alla andra: sitta i regering hur litet och slitet man än är. Den strategin kan kosta partiets plats i riksdagen. Till glädje för de där som fnös när partiet bildades. Själv blev jag imponerad av Lövin då jag lyssnade på hennes sommarprogram för ett antal år sedan. Det var innan hon blev politiker, hon var journalist och författare till bok- en om hav och utfiskning. Hennes analys av tillväxtsamhället, jakten på ekonomisk tillväxt som övergripande medel och mål, var modig och tydlig på ett sätt som den tidens språkrör – Peter och Maria – lämnat bakom sig eftersom tillväxtkritik inte passar sig om man vill smita in i Rosenbad. ”Det är ungefär som om det bland gröna systemkritiker finns en plan B. Skiter det sig med MP så bildar vi nytt. Det är i sådana fall inte nytt.” Står Isabella Lövin fast vid de värderingar hon då berättade om? Jag undrar förresten om Stefan Löfven har hört det där Sommarprogrammet. I så fall hoppas han säkert att hon slipats av, blivit tillräckligt sossifierad för att inte stå upp för de gröna grundvärderingarna som hon då gav uttryck för. Urvattna eller urarta Samma dag som Miljöpartiets kongress startar arrangerar Cogito – den tankesmedja som Miljöpartiet en gång sjösatte för att driva ideologisk debatt och utveckling men numera tycks försöka ta död på – ett seminarium på temat att förändra det politiska landskapet. Föreläsare är det danska partiet Alternativets företrä- Under ytan Glöd 5 dare. Deras politik ligger i linje med den som MP en gång bildades på. När systemkritiken utgjorde själva motivet till partibildningen. Det är ungefär som om det bland gröna systemkritiker finns en plan B. Skiter det sig med MP så bildar vi nytt. Det är i sådana fall inte nytt. Partiets grundare, Per Gahrton, motsatte sig under flera år att partiet skulle ta tillnamnet De gröna. Skälet, berättade han senare, var att det skulle gå att bilda ett nytt parti med namnet De gröna. Om miljöpartiprojektet skulle urvattnas. Eller rent av urarta. Hoppas på skärpt politik Jag hoppas på den där skärpta politiken som Gustav Fridolin utlovat för att få sitta kvar. Jag hoppas att språkrör vägrar att se sig som liberaler. Eller socialister för den delen. Utan som gröna. Att man värnar grön ideologi. Att man inte reducerar begreppet grönt utan försvarar dess ideologiska existens. Kanske blir det den nya partisekreterarens främsta uppdrag. Hon lär efter kongressen heta Amanda Lind. Kommer från Härnösand. En bra bit från Södermalm. Jag tror att det är bra. Jag tror att hon hade gillat det där mötet på Katedralskolan i Örebro. Hade Isabella Lövin också gjort det? Om så är fallet finns möjlighet att partiet återvinns. Annars lär plan B ligga och lura på att förverkligas. För det behövs ett grönt parti. Där grönt inte reduceras till ett prefix. Birger Schlaug Foto: Jessica Gow/TT Miljöpartiets nya språkrör – om kongressen säger ja till valberedningens förslag. Men står Isabella Lövin fast vid sin tidigare tillväxtkritiska hållning? Glöd Debatt Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Foto: John Alexander Sahlin/TT 6 Vi bör öka andelen kvotflyktingar som, tillsammans med anhöriga, kan flygas in direkt från flyktingläger, skriver Harald Enoksson. Så kan vi bygga om ekonomin DEBATT Uppvärmningen tvingar människor norrut. Genom att omdana Sveriges ekonomi så att statsbudgeten sväller och inte gnäller när fler väljer vårt land så vinner vi politiskt och ekonomiskt utrymme för att erbjuda fristad åt fler. Precis som vi måste bygga om ekonomin till att gå runt på under 1 ton CO2/person, så måste den även leverera välfärd och jämlikhet trots en flyktingmottagning på över 1 procent av nuvarande befolkning. Här är några förslag: Inför basinkomst. Arbetslinjen har den paradoxala bieffekten att stödsystemen motverkar konstruktiv aktivitet för folk under en viss produktivitetsgräns, vilket i hög grad drabbar flyktingar. Basinkomst bör fasas in och passiviserande stödsystem fasas ut. Basinkomsten kan av budgetskäl inte bli alltför hög, men en höjning av den bör prioriteras i varje års budget. I tider av deflation och låg ränta kan höjningen med fördel utformas så att den blir inflationsdrivande, vilket kan sänka valutan och gynna exporten. Friare löner. I takt med att basinkomsten fasas in bör möjligheterna till stridsåtgärder mot företag som betalar låga löner kringskäras. Låga lägstalöner ger fler chansen att komma in i matchen, och med en basinkomst i botten så hålls jämlikheten uppe trots större lönespridning. Det är exakt samma princip som i trainee-, instegs-, nystartsoch liknande jobb, fast utan byråkratiska mellanhänder. Låga löner medger en mer arbetsintensiv och miljövänlig produktion, och kombinationen av stark infrastruktur och flexibla löner skärper vår konkurrenskraft gentemot en mer restriktiv och mindre dynamisk omvärld. Marknadshyror och markvärdesskatt. Reglerade hyror skapar en överefterfrågan, vilket skapar en kösituation, och nyanlända hamnar automatiskt sist i kön och får därför bära en oproportionerligt stor del av trångboddheten, med allt vad det innebär. Därför bör hyresmarknaden avregleras. Fastighetsägarnas ökade vinster fångas upp av en markvärdesskatt – en fastighetsskatt som utgår från markens värde men inte vad som byggs på den, vilket gör det ekonomiskt att bygga fler bostäder. Markvärdesskatten bekostar en del av basinkomsten, och hjälper till att omfördela vinsterna från invandringen (som annars riskerar att koncentreras till toppen). Kvotflyktingar istället för asylrätt. Principen att den som tar sig till Sverige hamnar först i kön innebär att en stor del av flyktingarna kommer ruinerade, traumatiserade och en- samma. Sen följer en lång dyr tid under vilken deras fall prövas. Istället bör vi öka andelen kvotflyktingar som, tillsammans med anhöriga, kan flygas in direkt från flyktingläger och få PUT med mera från dag ett. Fri bosättning. En majoritet av jobben förmedlas inom personliga nätverk. När nyanlända får bosätta sig fritt söker dom sig till just såna nätverk, vilket är bra för deras ekonomiska utveckling. För att enstaka kommuner inte ska tyngas så hårt så bör staten ta det ekonomiska ansvaret den första tiden och utöver basinkomsten även stå för skolpeng m.m. Internationaliserad arbetsmarknad. För att nyanlända snabbare ska komma igång i Sverige bör vi underlätta en internationalisering av arbetsmarknaden, så att fler och mer kvalificerade arbetsplatser får andra arbetsspråk än svenska. Den utvecklingen påskyndas av fri bosättning, och bör stärkas ytterligare av en”kompetensinvandring” – ett spår vid sidan om existerande vägar till Sverige, för resurs- och humankapitalstarka personer från våra vanligaste utvandrarländer. Detta gynnar också våra relationer inför framtida handel och diplomati. Harald Enoksson Ombud på MP-kongressen Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Debatt Visa på konflikterna i klimatfrågan Miljöpartiets valberedning föreslår Isabella Lövin som nytt språkrör efter Åsa Romson. Är byte av kvinnligt språkrör lösningen på MPs problem? bara i framtiden, utan i dag. Hamnar miljöoch klimatfrågorna i centrum av debatten måste alla partier ta tydligare positioner i dessa frågor och utvecklingen kan gå snabbare. Men hur når vi dit? Är det mer konflikt som krävs? Ja kanske, men i så fall konflikt med rätt motståndare. I dag känns det som att stora delar av konflikten finns mellan parter som vill åt samma håll, snarare än att konflikten tas av dem som faktiskt vill bromsa omställningen till ett hållbart samhälle. Debatten kan framstå som internt bråk bland miljöintresserade och ökar knappast allmänhetens intresse. Lena Carlberg, 47 år, journalist, Östhammar Vägen till att öka intresset för miljö- och klimatfrågorna ligger i min mening istället i att samla alla de krafter som står bakom en omställning till ett hållbart samhälle så att vi gemensamt kan arbeta för att lyfta frågorna på agendan. Politiska partier, civilsamhällets organisationer, företag och individer som prioriterar målet om ett hållbart samhälle måste samarbeta, släppa beröringsskräck och backa upp varandra. Vi ska prata om de värden som står på spel och knyta an till människors vardag. Konflikt ska tas med de krafter som faktiskt arbetar för att hålla tillbaka en offensiv miljö- och klimatpolitik till förmån för andra värden och med de som vill avfärda nytänkande idéer som flum eller verklighetsfrånvänd politik. Kan vi visa att en stor samhällsrörelse står bakom utvecklingen mot ett hållbart samhälle kan miljö- och klimatfrågorna klättra på listan över allmänhetens viktigaste frågor, inte bara vad gäller framtiden, utan även i dag. Om vi lyckas med det är det förhoppningsvis journalisterna som ringer Anders Wijkman först nästa gång och inte tvärtom. t Nej. Men en förändring var ett måste oavsett vad en tycker om Romsons insats. Och även om Fridolin bättre kan svara för sig, ska båda språkrören hållas ansvariga för MPs utveckling. Båda bör bytas och politiken återtas för att ”problemen” ska kunna åtgärdas. Iman Mirbloki, 36 år, operativ chef för Bitnation Space Agency, Stockholm t Det är ett spel för galIerierna. Miljöpartiet ville behålla Fridolin för att hans post som utbildningsminister inte skulle tillsättas med en socialdemokrat. Det är märkligt att de väljer Lövin som efterträdare, när hon i EU-parlamentet aktivt motarbetade MPs linje rörande exempelvis upphovsrätt. I september 2010 röstade hon ja till Gallo-rapporten som kräver hårdare tag mot fildelare. Att ersätta Romson med Lövin kan liknas vid att MP gräver sin egen grav. Ulf Schyldt, 45 år, aktiv i Humanisterna, Stockholm Ledarbyten ger sällan den snabba effekt i opinionen som partier önskar. Problemen är mer komplexa, särskilt för ett parti som delar regeringsansvar. Ibland kan det vara nödvändigt, men sällan tillräckligt. Det här handlar nog mer om att MP gått med på en politik som är långt från vad partiet gick till val på, men inte heller uppfattas ”vuxet” nog att ta ansvar för den politik som förs. Delta i debatten! Skriv vad du tycker och skicka till glod@ tidningensyre.se. Vi tar emot texter på max 3500 tecken (inklusive mellanslag). Foto: Pr iva t Hugo Qvinth kandidat till posten som partisekreterare (MP) Foto: Vidar Ruud/TT Palmerna vid Campus del Rio i Spanien har torkat ut. Klimatproblemen är inte bara framtidsfrågor, de är reella här och nu, skriver Hugo Qvinth. Panelen: Foto: P riv a Att miljö- och klimatfrågorna inte får mer uppmärksamhet kan tyckas märkligt. SOM-institutet vid Göteborgs universitets mätningar visar att miljöförstöring toppar listan över vad svenskar ser som mest oroande inför framtiden. Förändringar i jordens klimat placerar sig strax därefter. Om vi är överens om att detta är det största framtida hotet, borde inte då media och medborgare aktivt debattera hur vi ska kunna rädda oss undan förödande konsekvenser? Nej, det verkar inte så. När SOM-institutet frågar vad som är mest oroande i dag kommer miljöfrågorna först på sjunde plats. Framtidens orosmoln har ännu inte ha drivit in i den dagsaktuella problembilden. Problemet är bara att vi inte kan vänta med att möta framtidens utmaningar, då kommer det att vara försent. Därför kräver klimatfrågan mer uppmärksamhet. För att en majoritet ska gå med på eller efterfråga en snabb omställning till ett hållbart samhälle måste problemen accepteras som de mest centrala, inte 7 Foto: P riv a DEBATT Anders Wijkman lutar sig fram över bordet mot publiken. Han har just berättat för åhörarna på ett klimatseminarium om Miljömålsberedningens resultat, där sju riksdagspartier ställt sig bakom att införa en klimatlag och ett utsläppsmål om minskade utsläpp med 85 procent jämfört med 1990 års nivåer senast 2045. Det är stort. Men Wijkman är inte helt nöjd. En fråga har kommit från publiken om varför så lite skrivs om framgångarna. Med en lätt uppgiven röst beskriver Wijkman hur han ringt upp journalister och frågat rakt ut: Varför har ni inte skrivit om Miljömålsberedningens resultat, inser ni inte att detta är viktigt? Svaret han fick var: Om partierna inte hade lyckats komma överens så kanske vi hade skrivit mer. Glöd 8 Radar Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Nyheter Skarpt läge för klausul om solidaritet Klas Lundström Båt kapsejsade med asylsökande i Öresund En person ligger i koma efter att tillsammans med tre andra ha försökt ta sig till Sverige med båt från Danmark, rapporterade Sveriges Radio på tisdagen. Enligt danska TV2 bekräftade Köpenhamnspolisen på tisdagen att det handlade om fyra personer som är asylsökande i Danmark. Sedan gränsen mellan Sverige och Danmark stängdes för asylsökande utan id-handlingar den fjärde januari har det enligt Sveriges Radio förekommit drygt fyrtio kända fall där asylsökande och migranter försökt gå genom motorvägstunneln och över Öresundsbron till Sverige. I april varnade även danska rederiföreningen för att människor försöker ta sig in i Sverige genom att gömma sig under lastbilar på färjor och över Öresundsbron. Flera obekräftade rykten om migranter och asylsökande som korsar Öresund i båt har florerat under våren. Benita Eklund Foto: Ryan Remiorz/AP/TT I spåren av Islamiska statens (IS) terrordåd i Paris den 13 november förra året begärde den franska regeringen stöd från andra EU-medlemmar i kampen mot terrororganisationen. Frankrike tog hjälp av artikel 42.7 i EU-fördraget, den så kallade solidaritetsförklaringen. Det är första gången denna hamnar i skarpt politiskt läge för svensk del. Solidaritetsförklaringen innebär att ett EU-land inte passivt kan låta en katastrof eller ett angrepp på ett annat EU-land passera utan att bistå landet i fråga. I det här fallet handlar det om ammunition, som Frankrike säger sig lida brist på, och som Försvarsutskottet nu uppmuntrar riksdagen att bistå landet med genom en snabb försäljning. Majoritet för förslaget tros vara säkrad då det bara är Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet som reserverat sig mot ammunitionsförsäljningen. Förslaget går till omröstning i riksdagen den 19 maj. Delar av staden Fort Mc Murray eldhärjades svårt innan branden kunde ringas in. På annat håll brinner det fortfarande. Hus, djur och natur i storbrand i Kanada Branden i centrala Kanada har hittills slukat 2 000 kvadratkilometer skog, vilket motsvarar två tredjedelar av Gotland. På bara en dryg vecka har branden blivit det nordamerikanska landets viktigaste politiska fråga. I kanadensisk press har branden döpts till ”besten”, som visat sig väldigt svår att tämja. Brandens källa är ännu oklar. Vad som däremot är klarlagt är att den brandhärjade provinsen Alberta agerar spelplats för Kanadas största naturkatastrof någonsin, och att släckningsarbetet väntas pågå i flera månader. – Om vi inte får ett betydande regn på hundra millimeter, säger Chad Morrison, räddningstjänstens talesperson, till Toronto Star. Pressen på de 500 brandmän att få bukt med skogsbranden är enorm och 100 000 människor har hittills evakuerats från sina hem, merparten från staden Fort McMurray. Familjers husdjur fick inte följa med i evakueringen, vilket fick enskilda djurägare att trotsa förbudet och återvända för att rädda dem. Efter upprop i sociala medier har husdjur och boskap börjat omhändertas och föras till djurhärbärgen. Lyndsey Black, koordinator vid Albertas djurräddningssällskap AARCS, berättar för Metro News att de omhändertagna djuren – framför allt hundar och katter – uppvisar tecken på stark stress. – Jag önskar de kunde prata, säger hon. De har gått igenom så mycket sedan branden bröt ut. Den förödande skogsbrandens slutnota är oklar, men bedömare tror att försäkringsbolagens samlade utgifter kommer att uppnå motsvarande 60 miljarder kronor. – Den här branden saknar motstycke, säger Mike Flannigan, vildmarksprofessor vid University of Alberta till CNN, och tillägger att skogsbranden är ett exempel på vad människan bör förvänta sig i klimatförändringarnas spår. Klas Lundström Övningar i klassrummen gav bättre skolmiljö Att aktivt arbeta hälsofrämjande i skolan ger resultat. Det visar ett projekt i Karlstad som nu utvärderats i en avhandling i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet. Under åren 2006 till 2012 genomfördes en rad aktiviteter i skolorna i Karlstad, inom ramen för folkhälsoprojektet ”Skolan förebygger”. Det handlade framför allt om utbildningsprogram för grundskollärare. Till klassrummen fick de sedan med sig övningar för att främja sociala relationer, välmående och positiva beteenden. Det övergripande syftet var att förbättra skolmiljön som sådan och avhandlingen beskriver hur triv- sel kan förbättras och barns perspektiv tas tillvara. Under projektet skedde också mätbara förbättringar och de var större än i andra Värmlandskommuner, visade en jämförelse. – Alla barn har rätt till en trygg skolmiljö och hälsofrämjande arbete i skolan kan bidra till att främja hälsa och skolprestationer, säger Louise Persson som skrivit avhandlingen. Hon menar att det är angeläget att skolan blir mer hälsostödjande. – Inte minst då forskning visar att det finns ett behov av det, både ur ett barn- och ett samhällsperspektiv. Benita Eklund Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Nyheter Skydd för visselblåsare Ett förslag till EU-direktiv för att skydda så kallade visselblåsare, personer som avslöjar oegentligheter, har lagts fram i EU-parlamentet. Det är den gröna gruppen som ligger bakom förslaget och förhoppningen är stöd i parlamentet och att EU-kommissionen tar fram ny lagstiftning. – Visselblåsare spelar en viktig roll för att säkra transparens och trovärdighet och det är en skandal att de så ofta lämnas åt sitt öde, utan skydd, efter att de avslöjat information som är i allmänhetens intresse, sa den gröne EU-parlamentarikern Benedick Javor, när han presenterade direktivet. Förslaget bygger på det EU-fördragen säger om Radar 9 Global veganism skulle gynna mänskligheten arbetsförhållanden och arbetsvillkor. Peter Eriksson, EU-parlamentariker för Miljöpartiet, menar att svårigheterna för visselblåsare nästan alltid börjar på arbetsplatsen. – De som har avslöjat de senaste skandalerna, olägenheterna och brotten – LuxLeaks, Panama och NSA-avlyssningen – har alla avskedats från tjänst, ställts inför rätta, hotats med fängelse och stora böter eller förvisats till en osäker tillvaro i främmande land, säger Peter Eriksson i ett pressmeddelande. Han tycker att lagen borde skydda dem som avslöjar brott snarare än dem som begår brotten. En världsomspännande veganism skulle minska de matrelaterade utsläppen med upp till 70 procent enligt en ny studie från universitetet i Oxford. Dessutom skulle förtida dödlighet och sjukvårdskostnaderna minska drastiskt. Studien, som publicerats i National Academy of sciences, är enligt forskarna den första som prövar vinsterna – för hälsan och klimatet – med en uteslutande vegansk kost. ”Tre fjärdedelar av fördelarna med kostförändringarna hamnar i utvecklingsländerna medan påverkan per capita skulle vara störst i de utvecklade”, skriver forskarna. Benita Eklund Benita Eklund Foto: Kristian Buuse Avgående miljöminister Åsa Romson avböjer att kommentera men riksdagsledamoten Carl Schlyter (MP) uppmanar partiledningen att ta strid mot affären. – Det krävs inga nya ägardirektiv. Tvärtom strider en kolförsäljning mot en rad fattade riksdagsbeslut, som klimatmål och generationsmål, säger han. Våra ohållbara konsumtionsmönster är ett av de största hindren för att nå miljömålen. Det visar en utvärdering från Naturvårdsverket. Nu ska forskare ta ett tvärvetenskapligt grepp om frågan för att undersöka hur styrmedel för en cirkulär ekonomi kan utformas. Det IVL-ledda projektet Policia, Policies for Life-Cycles, an Integrated Assessment, ska pågå i tre år och undersöka hur kombinationer av styrmedel ska utformas för att kunna korrigera för marknadsmisslyckanden från ”vagga till vagga” längs produkters hela livscykel. – Vi vill testa hypotesen om och när en holistisk livscykelansats inom styrmedelsutformning är nödvändig för att styra produktions- och konsumtionssektorn från en linjär till en cirkulär ekonomi, säger Magnus Hennlock, projektledare, i ett pressmeddelande. Forskningsresultaten kommer att demonstreras i två fallstudier – på mobiltelefonmarknaden och fritidsbåtsmarknaden i Sverige. Förutom IVL Svenska Miljöinstitutets forskare deltar forskare från Chalmers och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Olof Olsson Klugman Benita Eklund Just nu pågår en global aktionsvecka som drogs igång förra veckan när 300 personer ockuperade Storbritanniens största koldagbrott. Till helgen är det dags för huvudaktionen Ende Gelände i Tyskland, som riktar sig mot svenska Vattenfall. 150 svenskar åker till massaktion i Tyskland Runt 150 svenskar är nu redo att ta till civil olydnad för att stoppa Vattenfalls försäljning av kolgruvor. I helgen ansluter de till massaktionen Ende Gelände som samlar tusentals aktivister från hela Europa. Målet är att genomföra en blockad mot Vattenfalls kolgruva i tyska Lausitz. Förberedelserna inför aktionen har pågått under hela våren. I fem svenska städer har aktivisterna tränat för att kunna ta sig in på gruvområdet på ett säkert sätt, utan att riskera att aktivister eller gruvarbetare kommer till skada. Vattenfall har tidigare uttalat sig starkt kritiskt mot planerna och menat att det är oacceptabelt att bryta mot lagen. Men aktivisten Andreas Jonsson menar att civil olydnad är nödvändig. – Vi har skrivit debattartiklar och ordnat demonstrationer, men inget har hänt. Företagen går fria från straff när de förstör klimatet. Då får vi gå före och visa vägen, säger han. Andreas Jonsson hoppas att aktionen ska leda till en mobilisering som stoppar Vattenfalls planerade försäljning av kolgruvorna till det tjeckiska Styrmedel för en cirkulär ekonomi ska tas fram riskkapitalbolaget EPH. Han pekar på att staten gett direktiv till Vattenfall om att kraftigt minska sina utsläpp. Om försäljningen stoppas kommer därför kolet fasas ut, menar han. – Vi har ett globalt avtal om att hålla oss under 1,5 graders uppvärmning. Då måste minst 80 procent av de fossila bränslena stanna i marken, säger Andreas Jonsson. Miljöpartiets ledning har hävdat att det inte går att stoppa en försäljning utan att ändra i Vattenfalls ägardirektiv. Det skulle i sin tur kräva en majoritet i riksdagen. – Det är ett svepskäl, menar Andreas Jonsson. Han påpekar att bland andra Daniel Stattin, professor i civilrätt vid Uppsala universitet, bestämt hävdar att regeringen själva kan besluta i frågan. 10 Radar Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Nyheter Carl Schlyter (MP): ”Vinande partipiskor skadar demokratin” Gustav Fridolin och Isabella Lövin ser ut att väljas till språkrör av MP-kongressen men vilket mandat de får från sitt parti är omstritt. Ungdomsförbundet kräver rättning i leden och ett starkt ledarskap, medan andra varnar för vinande partipiskor. Riksdagsledamoten Carl Schlyter är en av dem som öppet kritiserat regeringen, bland annat för hanteringen av Vattenfalls kolgruvor. Han vill att det ska finnas ett utrymme för att uttrycka åsikter och stå fast vid sin övertygelse, även om det strider mot gjorda överenskommelser. Vinande partipiskor skadar demokratin, menar han. – Om man alltid tvingas följa partilinjen kommer folk uppfatta politiker som hycklare. Det är farligt, säger Carl Schlyter. Carl Schlyter tillhör också dem som uttrycker frustration över vad partiet uppnått i regeringen. – Eftergifterna vi gjort har varit principella, det Socialdemokraterna offrat har handlat om pengar. Där finns en obalans. Nu måste vi sätta hårt mot hårt. S ska förstå att vi inte sitter kvar oavsett vad som händer, säger han. Hanna Lidström tycker partiet fått igenom viktig grön politik under tiden i regering, men hoppas att den nya språkrörsduon bättre kan nå ut i samhällsdebatten. – Vi har åstadkommit mycket, men jag tror inte våra väljare känt att de är med i ett grönt samhällsbygge, säger hon. Nu vill Hanna Lidström se ett större fokus på klimatfrågan. – Vi måste visa att ett klimatsmart samhälle är trevligt och modernt, säger hon och nämner satsningar på tåg som ett krav att driva i regeringen. Att Gustav Fridolin till sist fick valbered- Foto: Jessica Gow/TT Löpsedel efter löpsedel. Extrasändning efter extrasändning. Aldrig förr i Miljöpartiets historia har uppmärksamheten varit större än under de senaste veckorna. Kulmen nåddes med valberedningens besked om att byta Åsa Romson mot Isabella Lövin på språkrörsposten. Kritiken mot språkrören har varit motstridig. Samtidigt som röster höjts mot toppstyrning har andra efterlyst ett tydligt mandat för språkrören att leda partiet. Grön ungdoms språkrör Hanna Lidström hör till de senare. – Ledande företrädare måste få vara ansiktet utåt. När våra egna kritiserar regeringen hela tiden, då är det svårt för väljarna att uppfatta att Miljöpartiet gör skillnad, säger hon. Efter en tid av intensiv debatt om språkrören håller Miljöpartiet till helgen en ”temakongress” i Karlstad. Ledarskapet och organisationskulturen lär fortsätta att diskuteras men migrationsfrågorna ser ut att hamna i fokus på kongressen. ningens stöd att fortsätta som språkrör var långt ifrån självklart. Enligt uppgifter till Dagens industri fick Fridolin grönt ljus först när finansmarknadsminister Per Bolund sa blankt nej till att ta över. Flera miljöpartister Syre talat med menar att attackerna mot Fridolin och Romson kommit i högre utsträckning från dem som anses stå till höger i partiet. Bland dem som anses mer vänsterorienterade har det funnits en oro för att få två språkrör med högerstämpel. Till dem räknas Per Bolund, men också Isabella Lövin, enligt ledande miljöpartister Syre talat med. Sakpolitiskt står migration åter i centrum på kongressen. Flera motioner kräver en öppnare migrationspolitik. Bland annat har krav på flyktingamnesti vunnit stöd hos flera partidisktrikt. Tanken är att ge dem som uppehåller sig i Sverige nu rätt att stanna. – Efter omsvängningen i höstas är det viktigt att partiet visar att vi står för en human migrationspolitik, säger Niclas Persson, kommunalråd i Örebro och en av initiativtagarna. Partistyrelsen säger nej med motiveringen att en amnesti skulle öka trycket på Migrationsverket och göra redan långa handläggningstider ännu längre. Men det tror Niclas Persson är en felbedömning. Han menar att överklaganden, nya asylansökningar och begäran om verkställighetshinder skulle minska. Därmed skulle resurser frigöras för ett bättre mottagande. – Det är inte bara inhumant att jaga gömda och papperslösa och att stänga in människor i de flyktingfängelser som förvaren är. Det är också väldigt kostsamt, säger han. Maria Ferm, Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson, försvarar partistyrelsens linje. Hon ser inte att det skulle gå att få parlamentariskt stöd för en amnesti och att frågan därför inte är aktuell. – Det stora projektet nu är att öka kapaciteten i mottagandet. Då kan vi återigen bli ett internationellt föredöme som har mer humana regler än vad internationella konventioner kräver av oss, säger Maria Ferm. I kongressmotionerna finns också krav på att slopa id-kontroller, tillfälliga uppehållstilstånd och de andra åtgärder som regeringen genomfört för att hålla nere antalet asylsökande. Här har partistyrelsen valt att undvika strid och säger ja, även om partiledningen i nuläget inte kommer driva förslagen i regeringen. Olof Olsson Klugman Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Nyheter Tisdag 10 maj. En demonstrant sprayar Finansministeriet med färg bakom polisens avspärrning i Skopje, Makedonien. Protester har pågått nästan varje kväll i en månad, efter det att landets president benådade tiotals politiker som stod inför åtal för påstådd inblandning i en avlyssningsskandal. Foto: Boris Grdanoski/AP/TT Radar 11 12 Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Zoom La Reverde är ett konsumentkooperativ som odlar ekologiska grönsaker på en gård utanför Jerez. Gröna alternativ i spåren av Spaniens kris Text och foto: Madeleine Johansson Att kris också kan innebära möjligheter är ett gammalt ordspråk som återfinns i många kulturer. I Spanien syns det på den ökning av föreningar och nätverk som vill skapa något nytt. Lokala valutor, konsumentkooperativ och odlingskooperativ är alla tecken på ett samhälle som går mot andra värderingar. J erez de la frontera, en stad stor som Uppsala, ligger inte långt från turistmagneten Cadiz med sina vidsträckta stränder längs Costa de la luz. Men hit, en bit inåt landet, kommer betydligt färre besökare. Här märks kanske krisen i Spanien som allra tydligast. Med en arbetslöshet på drygt 38 procent och en ungdomsarbetslöshet på närmare 60 procent är staden – om än vacker och fylld av historia – en blek kopia av vad den en gång var. Den har kallats ”arbetslöshetsstaden” i spansk media, och på nästan varje gata hänger säljes-skyltar från balkonger – vissa vackra och välskötta, andra i förfall sedan länge. – De flesta vill ge sig av härifrån, berättar en medelålders man som står och läser annonserna i en mäklarfirmas skyltfönster. Själv skulle han också ge sig av om han kunde. Situationen i Jerez beror inte bara på krisen som utlöstes av Spaniens bostadsbubbla år 2008. Regionens specialitet och själ – sherryproduktionen – förlorade mycket prestige då ett antal företagare försökte sig på en storskalig industrialisering av Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Kooperativets skörd delas varje vecka upp i lådor till medlemmarna som kan köpa dem till ett förmånligt men hållbart pris. Det täcker omkostnader och lön till fyra anställda. Zoom 13 14 Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Zoom Föreningen anordnar också utbildningsdagar i exempelvis agroekologi, hälsa och landsbygdsutveckling. ”Det bygger på solidaritet. Du ger det du kan erbjuda och kan få det du behöver.” produktionen med början på 70-talet. Den odlade marken tredubblades, priserna sjönk, och likaså kvaliteten – och efterfrågan. Från 90-talet gick det utför. Industrin som tidigare även innefattade butelj-, etikett- och korktillverkning gick från att ge jobb åt 32 000 personer till dagens 5 000. Därtill kom krisen år 2008 som har förvärrat situationen avsevärt. I dag jobbar kyrkor och ideella föreningar för fullt med att försöka hjälpa de människor som befinner sig i en svår ekonomisk situation. Barnfattigdomen i Spanien är den näst högsta i Europa, rapporterade Rädda barnen om nyligen. Ett av tre barn riskerar fattigdom eller socialt utanförskap. I Andalusien är den siffran 44 procent. Ekologi och ideologi En lokal valuta är ett medel för att kunna utbyta tjänster och varor. Trots att de senaste siffrorna visar på en viss återhämtning i den spanska ekonomin så är krisen fortfarande närvarande. Den tidigare nobelpristagaren i ekonomi, Joseph Stiglitz, har kritiserat regeringen dels för de hårda åtstramningarna som snarast förvärrar situationen och dels för att överdriva betydelsen av återhämtningen. ”De ropar seger för att ha sänkt arbetslösheten från 25 till 22 procent. Jag menar att en ekonomi med såda- na siffror och en ungdomsarbetslöshet på 50 procent befinner sig i depression”, sa han vid ett möte i Davos i januari. Men situationen har också gjort att fler människor tagit steget till att börja skapa något nytt, baserat på andra värderingar. Det nya partiet Podemos som nådde dryga 20 procent i valet i december är ett exempel. Ett annat är de lokala valutorna. I hela Spanien finns i dag drygt 90 lokala valutor. Praktiskt kan de vara uppbyggda på olika sätt, men tanken är i stort densamma: att vara ett komplement till euron och ett alternativ utan vinstintresse. I området kring Cadiz och Jerez finns inte mindre än fem lokala valutor. El zoquito startade redan 2007 och är den första i sitt slag i Spanien. – Vi bildades innan krisen bröt ut. Så det handlar inte om att vi inte har euros. Det handlar snarare om ekologi och ideologi. Däremot har krisen hjälpt till att sprida detta och vi har inspirerat flera andra valutor, säger Javier Saborido, en av de medlemmar som varit med längst. Solidariskt nätverk Tanken med el zoquito är att vara ett komplement till euron, ett solidariskt och alternativt nätverk. Det du vill sälja eller köpa kan du lägga upp på hemsidan eller Facebookgruppen och betalningen sker med hjälp av små böcker där du har dina zoquitos uppskrivna. För att sedan betala med dem krävs din egen och säljarens underskrift för att reglera din totalsumma. – Det är ett nätverk av förtroende. Det finns ingen garanti för en produkt utan man måste lita på säljaren, säger Javier Saborido. Syftet är inte att ta över eurons roll, men det skapas ett extra värde utöver den traditionella ekonomin. Det du kan tillverka och de tjänster du kan utföra kan värderas, även om du är arbetslös. – Jag har vänner som varit i en knapp ekonomisk situation och som jag har rekommenderat att gå med, just för att det kan ge något utöver det du redan har, säger Javier. Utbyta tjänster Genom åren har medlemmarna också kunnat berikas med många nya kunskaper. Kurser i matlagning, trädgårdsskötsel och språkundervisning är bara några exempel. – Det finns de som kommer hit och inte vet vad de har att erbjuda. Men det finns alltid något. Till exempel Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Zoom 15 Javier Saborido och Marta Garcia Portela är aktiva i Zoquito som både är en lokal valuta och en förening för utbyte av varor och tjänster. kan du erbjuda en enkel grej som att hjälpa någon att flytta, säger Javier. Något vinstintresse finns inte med valutan och du kan också få befinna dig på minus på ditt zoquitokonto utan att något händer. Utbud och efterfrågan går ju inte alltid hand i hand. Själva idén är att tillgångarna stannar och cirkulerar i lokalsamhället, och inte som så ofta sker i det kapitalistiska systemet: att tillgångarna samlas någon helt annanstans. Valutan är istället ett medel för att kunna utbyta tjänster och varor sinsemellan. – Det bygger på solidaritet. Du ger det du kan erbjuda och kan få det du behöver. Jag som har bil till exempel brukar erbjuda skjuts till personer som inte har bil. Stora miljövinster Här kommer vi till en annan tanke med valutan: den stora miljövinsten i att kunna dela på saker och tillgångar. – Man kan hyra ut sina saker till någon som använder dem mer. Till exempel hade vi en medlem som hade en cykel som hon inte använde så ofta. Dessutom bodde hon trångt och hade inte riktigt plats för den. Hon löste det genom att en annan medlem fick ha den hemma hos sig och använ- da den, i utbyte mot fem zoquitos i månaden. Föreningen Zoquito är också medlem i det ekologiska konsumentkooperativet La Reverde, en typ av kooperativ som haft en rejäl boom de senaste åren. På en gård strax utanför Jerez odlas alla möjliga grödor, som varje vecka delas upp i lådor till medlemmarna som kan köpa dem till ett förmånligt men hållbart pris som ska täcka alla omkostnader, inklusive de fyra anställda. – Det främsta skälet att vara med är att man får hälsosamma produkter som man vet hur de har producerats, säger Marta Garcia Portela som är ansvarig. Själv köper hon det mesta av sin mat genom kooperativet och tycker att det är ett ekonomiskt sätt att få tillgång till ekologiska grödor. – Jag klarar mig på 150 euro i månaden och det tycker jag är superbilligt! Men då äter jag inte kött. Jag är en ganska extrem medlem. Alla våra medlemmar har sina olika anledningar att vara med och vissa köper mycket och andra mindre, säger hon. Till skillnad från många andra, liknande föreningar behöver medlemmarna inte hjälpa till med odlingen om de inte vill. Men man får gärna hugga i med plantering, skörd och ekologisk ogräsbekämpning om man är intresserad. Det anordnas också olika utbildningsdagar i exempelvis agroekologi, hälsa och landsbygdsutveckling. Intern certifiering Marta Garcia Portela är själv aktiv i flera liknande nätverk som jobbar för att underlätta landsbygdsutvecklingen i Cadizregionen. Den ekologiska odlingen ökar i Spanien men det finns mycket som fortfarande bromsar. – Politikerna hjälper inte till att ge den potential som det ekologiska jordbruket skulle kunna ha. Många producenter har inte tillräckliga kanaler för att sälja sina grödor, lagarna är komplicerade och det kostar mycket att bli certifierad, säger hon. Ett av de initiativ Marta deltar i är Sistema participativa de garantia, som går ut på att istället för att låta en tredje part certifiera dig som ekologisk – ofta ett företag – så ingår du i ett nätverk av liknande föreningar där ni ömsesidigt kontrollerar varandra. –Utöver kontrollen kan du också utbyta kunskap och ge och få tips på hur man kan göra saker bättre, säger hon. Hon är också ordförande i Red Agroecologica de Cadiz, ett nätverk ”Politikerna hjälper inte till att ge den potential som det ekologiska jordbruket skulle kunna ha. Många producenter har inte tillräckliga kanaler för att sälja sina grödor ...” 16 Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Zoom Med en arbetslöshet på 38 procent är också sociala sammankomster viktiga. Det främsta skälet att vara med i konsumentkooperativet är att man får hälsosamma produkter som man vet hur de har producerats, säger Marta Garcia Portela. Byteshandeln med varor och tjän Redaktör: Benita Eklund, [email protected] nster bygger på förtroende. Zoom 17 En massagekurs är en av många kurser som medlemmarna i Zoquito kunnat delta i. Till skillnad från många andra, liknande föreningar behöver medlemmarna i La Reverde inte hjälpa till med odlingen om de inte vill. 18 Redaktör: Benita Eklund, [email protected] Zoom Ekologisk insektsbekämpning med vitlök istället för gifter. ”Den ekologiska produktionen skapar 20 till 30 procent mer arbete, då det inte baseras på kemikalier utan fler moment måste utföras för hand.” som verkar för att regionen ska satsa på sina rika naturtillgångar och skapa hållbara jobb inom det ekologiska jordbruket. – Situationen med arbetslösheten är verkligen allvarlig i hela regionen, men samtidigt är det en priviligierad provins med mycket bördiga marker. Vi tror att det ekologiska – jordbruket, djurhållningen och industrin – är ett av de bästa sätten att skapa arbete och hållbar utveckling, tillsammans med landsbygdsturism och förnybara energikällor. Själv började hon engagera sig i dessa frågor mycket tack vare krisen. – Det var tack vare 15M-rörelsen. Jag tror att många har fått ompröva många saker. I dag skulle jag säga att det är fem gånger så många personer som engagerar sig i olika samhällsfrågor jämfört med för fem år sedan. ”Krävs en grön framtid” En som personifierar hur de sociala rörelserna i dag går åt det gröna hållet är Paco Casero, bokaktuell med Röd dåtid, grön framtid som beskriver både hans egen och Andalusiens historia de senaste 40 åren. Från att ha varit fackföreningsledare för dagavlönade arbetare i jordbrukssektorn på 70- och 80-talet jobbar han nu aktivt för landsbygdsutveckling och ekologisk odling genom sin ordförandepost i organisationen Savia. – Framtiden måste vara grön, annars finns det ingen framtid, säger han självsäkert och vänligt. Han har lätt för att le, men hans kamp är djupt seriös. Det visar om inte annat det trettiotal hungerstrejker han genomfört genom åren, liksom de fredliga protester som 40 gånger har lett till att han har blivit anhållen. – Klimatförändringarna håller på att ändra våra förutsättningar för odling och Andalusien kommer att drabbas mycket hårdare än många andra områden. Vi måste ändra vårt produktionssystem nu, säger han. Han ger ett exempel. Ett olivträd som från början ger 5 000 kilo oliver kan öka sin produktion till 7 000 kilo, men med dubbelt så mycket kemikalier. – Dessutom utarmas jorden. Och det är inte så att näringsmängden i varan ökar. Det de säljer är vatten! Ny syn på matkonsumtion Paco Casero är övertygad om att vi behöver förändra vårt sätt att se på matkonsumtion. – Den ekologiska produktionen skapar 20 till 30 procent mer arbete, då det inte baseras på kemikalier utan fler moment måste utföras för hand. Att den ekologiska produkten brukar vara dyrare ser han inte som ett hinder. – Hur mycket är hälsan värd? Den största delen av kostnaderna för spansk sjukvård är relaterat till en dålig kost. I dag lägger vi 15–18 procent av våra utgifter på mat och ändå försöker vi ständigt att reducera den andelen! Det är ett problem som handlar om inställning hos konsumenterna. När man köper mat i affären har man inte direktkontakt med producenten och känner inte till det arbete som ligger bakom. Då respekterar man inte värdet som finns i produkten. Text och foto: Madeleine Johansson Redaktör: Sofia [email protected] MalinHärén, Bergendal, [email protected] Kultur med Nike Mat med Jenny Energi 19 ”Jag vill visa förorten som den ser ut i dag. Inte utanförskapet utan gemenskapen.” Angelica Elliott Lu Kowski Angelica Elliott och Lu Kowski Ung spännande fotokonst B rinnande bilar, smutsiga husväggar, en diskbänk, en bakfull kompis i den obäddade sängen, en ensam cykel i morgondimman på balkongen, parkeringsplatserna, rader av höghus och människorna på ölhaket Oasen i Rågsved centrum, är några av de bilder som Angelica Elliott nu arbetar fram till den kommande boken och utställningen med arbetsnamnet Suburban Sanctuary. Elliotts nya fotoprojekt handlar om kärleken till människorna och estetiken i Rågsved, och om den personliga pånyttfödelsen efter en traumatisk förlust. Hennes bilder fångar utsattheten och misären - de andas den trista, lite halvdöda verkligheten i svenskt förortsliv och belyser den politiska kraften som finns i de fattigas kvarter. Men de andas också punk och svärta i ordens allra bästa bemärkelser. Det vardagsvanliga romantiserat på ett fantastiskt vackert sätt. Elliotts bildvärld är en viktig kontrast mot de tjusiga ytor vi ofta ser i den nyrika offentligheten på sociala medier. – Jag vill visa förorten som den ser ut i dag. Inte utanförskapet utan gemenskapen. Säger Angelica och visar mig tre generösa buntar med printar. – Det är ett personligt projekt men också en skildring av en älskad plats på jorden. Det började som en förvirrad flykt från smärtan till ett nytt liv på en ny plats och hur sorgearbetet blev till en blomstrande kärlekshistoria. Hon valde att göra något vackert av livet som måste gå vidare. Hon har överlevt och visar varför hon vill vara kvar. Bilderna ställer också en mängd existentiella frågor: Vad betyder tillhörighet? Vad är ett hem? – Jag älskar Rågsved! Jag tycker att allting där är vackert! Även skitiga husfasader kan göra mig glad. Jag gillar det ordinära, det som andra kanske inte ser. Något som plötsligt blänker till i solen. Det är skönhet för mig! Elliotts konstnärskap grundar sig i henne själv, hon assisterar och deltar i Atelier Smedsby, en ettårig fotografisk workshop, men har valt att inte gå någon fotoutbildning och det har hjälpt henne att behålla sin nyfikenhet, sitt driv och att inte bli formad av regler och ramar. För att få tillgång till själva livet krävs ingen behörighet i form av examen eller klass. Friheten från behörighet är också en form av tillhörighet i världen som fri skapande person. Att berätta sin egen visuella historia måste få ta tid. Tid är något även Lu Kowski värdesätter – hennes bilder är livful- la, detaljrika och nära inpå vad objektet uttrycker. Nakna hudar, bortvända ryggar, skylda ansikten, trasiga kroppar, blickar och kroppsspråk med mycket smärta – allt närgånget fångat, ofta med oskärpa och starka kontraster – När jag kom till Sverige från Grekland 2013 plåtade jag allt som hände runt mig. Ville inte missa något av mitt nya liv. Lu visade delar av sina upplevelser i projektet Melancholia på Fotografiska i Stockholm 2014 och skaffade sig ett respekterat namn i fotovärlden. Just nu arbetar Lu i ett tidigt skede med ett nytt projekt om kroppen som landskap. Hon längtar efter mer färger och experimenterar med närbilder på riktiga kroppar som i säregna vinklar och kompositioner liknar landskap. Stenar, stränder eller bara abstrakta former som ger associationer till naturen. Det blir stundtals måleriskt och mystiskt på ett fantasieggande och bländande vackert sätt. Till exempel bilden the air we breathe om hur vi andas genom naturen, hur människorna och naturen hänger ihop. Lu hoppas att projektet ska bli bok och utställning, och hon värnar om sin frihet som konstnär på vägen. – Det är lättare att hitta kroppar som ser ut som landskap än att hitta landskap som ser ut som kroppar. Men det finns en vit ö i Grekland som ser ut som månen. Många gestalter på bilderna är bortvända och Lu gillar det anonyma för att bättre kunna visa sig själv i andra. – Det är så mycket vi inte vet om oss själva, säger hon. Som kommer fram ur det undermedvetna och in i konsten. Det finns, och ska finnas, hemliga anledningar till vad vissa bilder vill visa. Lu behöver inte känna smärtan för att en bild uttrycker smärta. Intuitionen lever sitt eget liv. Det handlar om att visa sig själv i någon annan, men att den andra också ska visa sig själv genom dig. När jag frågar om hur fotokonst kan bli politisk och kanske samhällsomvandlande i dag, så svarar Lu att vi alltid måste börja med oss själva och sen samhället. Många av hennes bilder är från Aten och skildrar Greklands negativa förändring, allt som bara dör, blir fattigare och slitnare. – Jag var arg hela tiden på samhället när jag bodde där. Det är många som är där och plåtar. Atens själ är tacksam att fånga på bild. Stockholm däremot har inte lika mycket själ, tycker Lu. Människorna här däremot är själfulla! säger hon och det glittrar till i hennes ögon. Nike Markelius Lu Kowski 20 Energi Kultur med Nike Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Alla foton: Lu Kowski Redaktör: Sofia [email protected] MalinHärén, Bergendal, [email protected] Angelica Elliott Energi 21 Foto: Angelica Elliott Nike tipsar: För att se fler bilder, besök Angelica Elliotts och Lu Kowskis gallerier på nätet: Angelica Elliott Hemsida: angelicaelliott.com Instagram: @ angelicaelliott Lu Kowski Hemsida: fotografiska.eu/utstallningar/utstallning/melancholia/ Instagram: @ lukowskixxx Andra spännande unga fotografer Igor Pisuk: Hemsida: www.igorpisuk.com Instagram: @igorpisuk Julia Hetta: Hemsida: www.juliahetta.com Instagram: @juliahetta, #juliahetta Linda Nybom: Hemsida: www.lindanybom.se Katinka Goldberg: Hemsida: www. katinkagoldberg.com Alla foton: Angelica Elliott Henrik Edlund: Hemsida: www.henrikedlund.fi 22 Energi Redaktör: Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Redaktör: Sofia Härén, Härén, [email protected] Sofia [email protected] I blickfånget I blickfånget: José Luis Mendonça "Tänker fortsätta sticka ut hakan" Gunilla Winberg har under flera år bott i Angola och vid hennes senaste besök träffade hon den angolanske journalisten och författaren José Luis Mendonça för ett samtal om korruption, demokrati och engagemang. M edan jag befinner mig i Angola briserar den ena skandalen efter den andra. En av de allvarligaste är att pengar ”försvunnit” från Barnsjukhuset med följden att många barn dött på grund av brist på mediciner i en ovanligt svår malaria och i gula febern som härjar i landet. Många upprörs och en för angolanska förhållanden ovanlig aktion har satts igång. Privatpersoner samlar in pengar och utrustning till sjukhuset. Hur kommer det sig att sådana personer inte åker fast och sätts i fängelse? frågar jag José Luis Mendonça när vi träffas en varm eftermiddag i Luanda. Han är redaktör för tidningen Kultur och har tidigare bland annat arbetat för Unicef i många år. – Det saknas självständiga domstolar, tyvärr, och korruptionen är omfattande, svarar han. Den genomsyrar hela samhället. Den är som en medeltida farsot. Men det kan väl inte vara riktigt så illa, protesterar jag. Det måste finnas grupper som inte är korrumperade. – Det gör det, medger José Luis Mendonca. Det är den lilla gruppen som utgör intelligentian, en del av studenterna och ”folket”. Övriga låter sig lätt korrumperas. Det är lika naturligt som att andas. Rättigheter Jag frågar honom hur han anser att man bäst får en människa att förstå att man både har rättigheter och skyldigheter som medborgare. – Det måste börja redan i skolan, med bra lärare. Har man inte lärt sig vid arton års ålder till exempel vilka krav civilsamhället ställer på en, är man förlorad, menar José Luis Mendonça. Det naturliga här är att bli rik med hjälp av pengar som stulits från staten. Inte genom att skaffa sig en bra utbildning som så småningom kan ge en god inkomst. Men skrivs det inte om korruptionen i några av de mer självständiga tidningarna? frågar jag honom. – Jo, det förekommer, men ofta utan gensvar från de styrande, men nu finns det en ny privat tv-kanal, som skickligt balanserar på gränsen mellan vad som til�låts sägas och vad som förkastas av regimen. – Många i min ålder, fortsätter José Luis Mendonça, har med hjälp av stölder från staten skaffat sig lyxiga ägodelar, som båtar, sommarhus och fina bilar. Men när jag dör vill jag inte förknippas med dem som stulit från staten, säger han med eftertryck. Fick stort kulturpris José Luis Mendonça är en förkämpe för ett demokratiskt samhälle, men också en känd poet, författare och journalist som har fått många priser för sina verk. Senast förra året fick han Angolas stora kulturpris inom området skönlitteratur. I motiveringen säger juryn bland annat att "du får priset för din speciella stil och de kulturella värden i de olika teman som Du förtjänstfullt närmar dig i din diktning tex förhållandet mellan José Luis Mendonça är en förkämpe för ett demokratiskt samhälle. folket och den politiska makten”. Han säger att det känns bra med ett sådant erkännande av hans kulturella arbete. Barns läsande Men José Luis Mendonça kämpar även för att varje skolbarn ska få läsa ett antal böcker varje termin. Böckerna skulle kunna doneras av vänligt sinnade organisationer och cirkulera mellan barnen i vad han kallar klassbibliotek. – Det förekom ett sådant pilotprojekt 1998 i tre av våra provinser, som kallades att Läsa är att växa. Det riktade sig i huvudsak till barn mellan tio och fjorton år och blev en stor framgång. Målet var att väcka barnens läslust och på det sättet få dem öppna sig för världen, i stort och smått, både få tillgång till fantastiska berättelser och mer faktainriktad information. För att få stöd att sprida den idén till alla landets arton provinser har han skrivit till utbild- ningsministern och ministern för högre studier. – Vi publicerade det brevet i Jornal de Angola, den av våra dagstidningar som står regeringen närmast, men vi har inte fått någon som helst respons. Man tröttnar till sist, säger José Luis Mendonça lite uppgivet. Men jag är inte rädd, fortsätter han. Jag tänker fortsätta att sticka ut hakan både som förespråkare för mer demokrati, i betydelsen mer makt åt folket, och för att våra barn ska få tillgång till god skönlitteratur under uppväxtåren. Rädsla och mod Jag funderar över rädslan och varför José Luis Mendonça avslutningsvis nämner den. Hotet om olika övergrepp från regimens sida, inte bara mot yttrandefriheten, finns naturligtvis där hela tiden, även för en kulturredaktör som förmodligen tvingas tillämpa självcensur. Några dagar senare faller domarna mot 17 aktivister som anklagats för att planlägga ett attentat mot presidenten sedan de träffats och läst en bok om hur man med fredliga medel går från diktatur till demokrati. De får mellan två och åtta års fängelse. Ryktet menar att regimen med de hårda straffen vill statuera exempel inför parlamentsvalet 2017. Den ”arabiska våren” känns långt borta. I det ljuset tornar José Luis Mendonças oräddhet upp sig som ett modigt ställningstagande, en fyrbåk i ett mörkt oroligt hav. Gunilla Winberg Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Energi 23 Jose Luis Mendonças litterära produktion: innefattar ett femtontal diktsamlingar, en roman o Reino das Casuarinas 2013 (Leya, Lisboa, och Texto Editores, Luanda) och en samling korta historier Luanda fica longe e outras estorias austrais 2016 (Leya, Lisboa och Texto Editores Luanda). Kort om läget i Angola Politisk situation Om José Luis Mendonça Född 1955 i Golungo Alto i Angola Är journalist och författare med en juristutbildning från Katolska Universitetet i Luanda 2007–2008. Sedan 2012 är han verksam som redaktör för kulturtidskriften ”Cultura”, som kommer ut varannan vecka. Han undervisar också i portugisiska på Socialhögskolan vid Agostinho Neto universitetet i Luanda. Var pressansvarig på Unesco i Paris 2008–2011. Arbetade hos Unicef i Luanda, bland annat som kontaktperson mellan inhemska och utländska medier, 1990–2007. Utbildade sig till journalist 1982–1989. Gjorde militärtjänst 1975–1981. Efter 37 år som president i Angola meddelade José Eduardo dos Santos i mars att han ska lämna presidentposten 2018. Under större delen av den tid som han varit president har landet befunnit sig i ett blodigt inbördeskrig, som inte tog slut förrän ledaren för den största motståndsrörelsen Unita, Jonas Savimbi, dödades i februari 2002. Luften gick då helt ur rörelsen och fred slöts med MPLA, det sedan självständigheten regeringsbärande partiet. Vid allmänna val 2012 fick Unita och övriga oppositionspartier mindre än 20 procent och regerar sedan dess tillsammans med MPLA. Den enda politiska skiljelinjen man kan se är att oppositionen i teorin mer betonar landsbygdsutveckling på bekostnad av den urbana miljön. Olja och industri Angola är ett oljeproducerande land, det största i Afrika efter Nigeria. Med drastiskt sjunkande oljepriser har det sedan länge hörda ropet på diversifiering av ekonomin ökat. Vid en sådan diversifiering, något som negligerats sedan kolonialtiden, har man åter satsat på kaffeproduktion i stor skala. (Angola var en stor kaffeexportör före självständigheten 1975.) Med hjälp av japanskt bistånd renoveras tre stora textilfabriker, som kommer att ge flera tusen arbetstillfällen och en efterlängtad tillgång till egna textilier. Internationella partners Den stora biståndsgivaren och kommersiella handelspartnern är annars Kina, som gått förbi Portugal som största handelspartner, den största köparen av Angolas olja och huvudexportör av livsmedel och andra produkter. Sedan ett tiotal år tillbaka ser man kineser på många håll i landet, i huvudsak engagerade i reparationer av broar, vägar och annan infrastruktur. Man ska också bygga Angolas största damm för hydroelektrisk energi och har fått köpa in sig till 30 procent i ett par av oljefälten. Gunilla Winberg 24 Energi Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Syre tipsar Rödvinsfläckar på en vit duk kan du få bort med salt. Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT Bina gillar hallon Vill du locka bin till din trädgård eller din balkong? Sätt fram vatten till dem och odla kryddväxter, som lockar bina med sin doft. Bin gillar hallonbuskar också – och hallonbuskar gillar bin. Hallonen blir både fler och större om det finns bin i trädgården. Fläckfritt i garderoben Att veta hur man ska få bort fläckar är också bra – för även om byxorna håller i flera år vill man kanske inte gå omkring med synliga fläckar. Här är några tips om hur du kan få bort jobbiga fläckar. Blod: Lägg plagget i kallt saltvatten över natten. Tvätta sedan med tvål eller såpa om det behövs. Bär: Tvätta i tvålvatten, röd etanol eller citronsyralösning (se frukt). Choklad: Gnid in fläcken med såpa och tvätta i kallt vatten. Fett: Häll varmt potatismjöl på fläcken och låt potatismjölet dra ur fettet över natten. Sedan borstar du bort det eller tvättar i varmt vatten med tvål eller diskmedel. Frukt: Citronsyralösning – en halv tesked citronsyra till 1 dl vatten. Gräs: Tvätta vita plagg med sprit eller röd etanol, eller gnid in med glycerol innan du tvättar. Klister: Gnid in plagget med matolja innan du tvättar det. Kulspetspenna: Ta bort med röd etanol. Kåda: Ta bort med ren sprit. Rost: Koncentrerad vinsyra eller citronsyralösning. Foto: Audrun Braastad/TT Att ha kläder som håller länge är ett bra sätt att undvika att belasta miljön. Ett annat bra sätt är att vara försiktig med kläderna och till exempel inte tvätta så ofta. Om du hänger ut kläderna på vädring över natten kan du ofta vänta med att slänga dem i tvättkorgen. Hallonbuskar gillar bin också. Återvinn värmeljusen Att tända värmeljus är mysigt men på flera sätt inte bra för miljön. Syre har tipsat om miljövänligare värmeljus förut. Men om du inte kan få tag på sådana kan du i alla fall skademinimera de vanliga. Du kan smälta ner stearinet eller paraffinet och återanvända det med nya vekar i samma aluminiumkoppar eller i glaskoppar. Eller så kan du återanvända kopparna på annat sätt – här finns tips: svenska.yle.fi/artikel/2014/12/18/virka-lampskarm-av-ateranvanda-varmeljuskoppar Spritpenna: Röd etanol. Aluminiumkopparna kan också återvinnas, men ta bort vekeshållaren först. Annars åker koppen till förbränning i alla fall. Stearin: Stryk plagget med ett tjockt, poröst papper mellan strykjärnet och fläcken. Eller lägg plagget i frysen och bryt bort stearinet när det har stelnat. Fettfläckarna som blir kvar tar du bort med potatismjöl. Har du ett tips till ”Syre tipsar”? Svett: Gnid in en blandning av citronsyrapulver och diskmedel på de gula fläckarna under armarna och låt verka innan tvätt. Har du ett bra tips som du vill sprida till Syres läsare? Mejla till: [email protected]. Rödvin: Strö salt på fläcken och låt det dra ur vinet. Redaktör: Lennart Malin Bergendal, [email protected] Redaktör: Fernström, [email protected] Snott och blandat Energi 25 Snott från Bassem Nasr. Snott från Distractify. Snott från Banksy. Snott från Facebook. Snott från Jackass. Snott från Jens Lindell. Snott från Facebook. Snott från Facebook. Snott från Svensk Damtidning 1932. 26 Energi Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Allvarligt talat Villfarelser Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Syre engagerar! Puh! Krysset i nr 9 var svårt!!! Och roligt! Sofia och Nils Den kapitalistiska vetenskapen är konservativ, djurfientlig, rakt emot socialismen. Syre vill förändra världen. Kapitalismen, nationalismen, religionen vill det inte. De vinner allt fler anhängare. Vad håller dem samman? Att de är baksluga, smarta, bäst. Öppna, klantiga, flummiga clowner; lata, naiva, barnsliga drömmare behövs kanske inte? Jag sitter och läser alldeles för mycket, borde satsa merpå fysisk träning. Men tidningen Syre vill jag inte avstå ifrån. Nå´t som retar mig: nu vill några läkemedelsindustrins företrädare, trots katastrofala erfarenheter, pracka på vårt folk en ny omgång Pandemrix. Vid förra epidemin kunde läkare som varnade för detta vaccin bli mobbade av kolleger. Jag är för yttrandefrihet och tryckfrihet – och ni får gärna ha hur mycket vänsterperspektiv som helst, kalla andra redaktioner för nazistiska, och ägna er åt tendentiös nyhetsrapportering under falsk flagg. Men det är inget jag vill betala för. Jag tycker att det är viktigt med bredd i nyhetsrapporteringen och när jag vill ha ett vänsterperspektiv läser jag t.ex. ETC eller Dagens Arena från och med nu. Anne Dominik Jag är ledsen men jag vill avsluta min prenumeration omedelbart. Ledaren i gårdagens Syre som försvarade Kaplan och miljöpartiet var droppen. Hans Jag har fått ett nummer av en välfylld, genomarbetad och intressant tidskrift, tydligen från någon bekant. Men varsågod-kortet var inte så miljövänligt – jag fick idag tre stycken! I tre olika kuvert! Undrar just vad som gick snett där ... Välmatat nummer framför mig, nr 21, initierat och bra om MP-saken. Tyvärr - jag tycker ni bitvis lyckats med att lyfta fram nyheter som inte syns i Dagens Nyheter men tyvärr har jag känt en ökad politisering av tidningen och vill därför avsluta. Och basinkomst, mkt intressant! JA det är en bra idé. Den lanserades förresten i vårt avlånga gång av tv kommunalrådi i Växjö, den ene vpk, den andre moderat (!) Märta Nå, om Finland, tumregel: alla som lever i F är finländare, de som talar finska, är finnar. Flaggan, landet o s v. Syre är en jättebra tidning, det är rakt på och man känner att den har patos rakt igenom! Hans Det sliras nästan alltid där, i er artikel t ex ”finska” om experimentet. Per Håkan Fler behöver Syre – ge bort en provprenumeration! Välj mellan en månad (8 nr) för 44 kr, två månader (16 nr) för 85 kr eller tre månader (25 nr) för 125 kr. OBS: ge bort-erbjudandet gäller endast er som är prenumeranter. Är du inte det kan du teckna en egen prenumeration på tidningensyre.se. Skickas till (inget porto behövs) Syre c/o Mediehuset Grönt Svarspost 20664138 110 04 Stockholm Mottagare av prenumerationen (glöm inte att informera mottagaren): Om du vill ge bort till fler skicka med ett separat papper. Namn: Mejl: Telefon: Gatuadress: Postnummer: Ort: 1 månad (8 nr) för 44 kr Energi 27 2 månader (16 nr) för 85 kr 3 månader (25 nr) för 125 kr Mina uppgifter (hit skickas fakturan): Namn: Mejl: Telefon: Gatuadress: Postnummer: Ort: 28 Energi Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] 17-årige Vadim Papura dog när han hoppade ut från den omringade, övertända fackföreningsbyggnaden i Odessa den 2 maj 2014. SVT ger efter för ukrainska påtryckningar Ukrainska högerextremister har påverkat SVT att flytta sändningen av en dokumentär om massakern i Odessa i maj 2014, skriver Tord Björk på läsarnas sida. Vill du också ge Syres läsare del av dina tankar? Vill du dela med dig av upplevelser, dikter, noveller, bilder eller annat på läsarnas sida? Välkommen att skicka det till [email protected]! Ö stgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter och ukrainska organisationer har sökt påverka det fria ordet i Sverige och önskat att deras bild ska kommentera en dokumentär om Odessamassakern och högerextremism i Ukraina när den sänds i SVT. Påtryckningarna ledde till att SVT inte sände dokumentären Ukraina – revolutionens mörka ansikte av den välrenommerade franske filmaren Paul Moreira som planerat 1 maj, dagen före tvåårsminnet av Odessamassakern. Östgruppens agerande är att skända de mänskliga rättigheterna och offer för ett massmord. De hänvisar i sina påtryckningar på SVT till norske journalisten Johan Færseth som i norska tidningen Dagbladet kritiserat dokumentären för att belysa Odessahändelserna på ett felaktigt sätt. Hans argument är att ”de flesta i fackföreningsbyggnaden ser ut att ha dött av gasförgiftning från provisoriska barrikader efter att bägge sidor kastat molotovcocktails”. Det är att ge bägge parter skulden för den massaker som skedde och förnekelse av massmord. Færseth uttunnar och fördunklar ansvarsfrågan som om huvudansvaret för det som skett ligger på annat håll. Att det tog en halvtimme för brandkåren att komma fram menar han visar att ”mycket tyder på att huvudansvaret ligger hos brandväsendet”. Sedan när har brandkåren huvudansvar för att en folkmassa sätter eld på en byggnad som de omringat? Östgruppen vill att denna typ av förnekelse av massmord ska ges företräde i public service-media och att röster som avviker mot den svenska statens officiella syn på Ukrainakonflikten ska stigmatiseras som byggande av ”konspirationsteorier”. De tillbakavisar också kritiken mot bilden av de högerextrema i dokumentären. De påstår att dokumentären säger att högerextrema grupper dominerar Ukraina, när den i själva verket bara säger att de utgör ett våldsbenäget hot som växte till sig under majdanupproret. Medan Östgruppen och andra selektiva försvarare av mänskliga rättigheter söker förminska hotet från högerextremismen i Ukraina gick högern och regeringen till attack mot de som sökte fira första maj och segern mot nazismen i Ukraina. På uppmaning av fascistpartiet Svoboda grep säkerhetspolisen anarkister som förberedde en förstamajmanifestation i Lviv i Västra Ukraina. Deras brott var ”försök att med våld störta den konstitutionella ordningen” med parollen ”Arbetare, res er upp för friheten”. Kommunister som förberedde segern över Nazityskland 9 maj greps för brottet medlemskap i terroristisk organisation. Istället för förstamajfirande och firande av seger mot nazismen höll den civila grenen av Azovska regementet i nationella gardet, som leds av nynazister, fackeltåg 29 april på årsdagen för bildandet av SS divisionen Galicien. I Odessa gick högerextremister till attack mot dem som sökte uppmärksamma stadens befrielse från nazismen den 10 april och förstörde de sörjandes minnessymboler vid fackföreningshuset inför tvåårsdagen av massakern. På årsdagen greps 14 personer som sökte protestera mot massakern vid det avspärrade fackföreningshuset. Andra genomförde en manifestation mot talmannen i ukrainska parlamentet, Andre Parubiy, som grundade det fascistiska socialnationalistiska partiet i Ukraina och är anhängare av antisemiten och fascisten Stepan Bandera. Han var ordförande för nationella säkerhetsrådet och på plats inför Odessamassakern för att samtala och utrusta högerextremister med skyddsvästar inför andra maj, och ses av många som pådrivande från regeringshåll för den situation som ledde till massmordet i fackföreningshuset. Medan högerextremismen fortsätter verka i Ukraina i samarbete med staten, och åminnelsen av Odessamassakern tystas ner, fortsätter de journalister och organisationer som anpassat sig till den svenska statens hållning i Ukrainakonflikten att kräva särbehandling av alla avvikande röster. Låt dem inte komma undan, skriv på namninsamlingen och fortsätt arbetet mot de som vill stigmatisera andra röster än den egna som ”konspirationsteorier”. SVT kommer nu att visa dokumentären 23 maj och menar att det är en normal rutin att att göra en genomgång av fakta och relevans av de filmer som sänds. Därefter gör de olika former av, ibland större ibland mindre, bearbetningar. Dokumentären har sänts i andra länder utan dessa ändringar. SVT ger efter för påtryckningarna med en extraordinär genomgång. Tord Björk Ukrainabulletinen Foto: Vadim Ghirda/AP/TT Läsarnas: Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Energi 29 30 Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Energi Du missade väl inte tisdagstidningen? F ör den fördjupade diskussionen och rapporteringen är ett pappersmagasin till helgen utmärkt. Men för de snabba nyheterna och de snabba kommentarerna är en gång i veckan för glest. Därför startade vi i början av april med digital tisdagsutgivning av Syre. Det innebär att du nu får Syre på papper på fredagar och den digitala utgåvan på tisdagar. Du hittar tisdagens tidning på: tidningensyre.se/nummer Glöd – Ledare Sitt vackert och låt dig kontrolleras ”Det handlar om att ändra ramarna för hur mycket man får inkräkta på människors frihet. tidningensyre.se/nummer Glöd – Under ytan László Gönczi: MPs partistyrelse ansar gräsrötterna Radar – Nyheter Vart är V på väg? Kärnkraft, tendensfrihet och fackliga rättigheter präglade Vänsterpartiets kongress i Örebro. Både från talarstolen och i korridorerna. Opinionsläget har tillfälligt ljusnat, men vart är partiet på väg? Zimbabwes boskap dukar under av torkan Vattenfall fortsätter köpa kol från Colombia Evans Sinyoros få kvarvarande kor är så magra att de bara består av skinn och ben där de ligger och blickar ut över ett snustorrt landskap och en uttorkad damm. Mängder av boskap har dött i torkan som drabbat Zimbabwe och för många människor är situationen desperat. Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland har genererat mycket uppmärksamhet på sistone. Desto mindre har hörts om det statliga bolagets investeringar i colombianskt stenkol. En verksamhet som bekostat förföljelse, mord och kidnappningar. Politiskt kaos i Brasilien Isabella Lövin och Gustav Fridolin föreslås som MP-språkrör Den här veckan tros bli Dilma Rousseffs sista som Brasiliens president. Samtidigt som invigningen av de olympiska spelen närmar sig ställs Brasilien öga mot öga med sin mest turbulenta tid sedan militärdiktaturen. Foto: Andre Penner/AP/TT Till helgen har Miljöpartiet kongress och nu står det klart att valberedningens förslag till språkrör blir Gustav Fridolin och biståndsminister Isabella Lövin. Valberedningen uppger att de ”arbetat intensivt för att lyssna in vilka personer som har starkast stöd”. Sportcenter vill riva barriärer för personer med funktionshinder. Organisationer och enskilda aktivister på Västbanken arbetar för att öka medvetenheten om funktionshindrades behov. Fem öar har försvunnit i Salomonöarna, i västra Stilla havet, till följd av stigande havsnivåer och kusterosion, visar en ny studie som publicerats i Environmental Research Letters. Även sex rev har lidit stor ekologisk skada till följd av erosion och ett tiotal hus har mellan 2011 och 2014 dragits ner i havet. Nyligen dödades 32 människor i samband med en stor explosion vid en petrokemisk anläggning i sydöstra Mexiko. Olyckan var inte den första som inträffat i landet och nu kräver experter att det ställs hårdare krav på hur farliga ämnen ska hanteras – och att miljöeffekterna av den senaste katastrofen utreds ordentligt. ”Vi ser en klantig så kallad krishantering, där Miljöpartiets olika delar har låtit ett hejdlöst medialt drev skapa en politisk virvel utan kontroll. Nästan allt fokus har hamnat på ett tveksamt språkrörsbyte, möjligen med undantag för kolbiten.” Sportcenter river barriärer för personer med funktionshinder Öar försvinner i Salomonöarna Krav på hårdare kontroller efter explosion vid mexikansk fabrik Foto: Pavel Koubek/TT Malin Bergendal Musikframträdande på Vänsterpartiets kongress. Svårbedömt valresultat i Storbritannien Olika besked ljöd från olika håll i Storbritannien efter valdagen den 5 maj. Lokalvalen som skulle erbjuda ledtrådar inför Storbritanniens ödesval om ett eventuellt utträde ur EU i juni blev snarare ett kvitto på att de brittiska öarna står inför en mycket oviss framtid, med eller utan EU-val. Radar – Veckan i bild Dilma Rousseff omgiven av fackföreningsledare på en 1-majdemonstration i Sao Paolo, Brasilien. Syre ger dig veckans nyhetshändelser i bilder. Redaktör: Malin Bergendal, [email protected] Zoom EU begränsar miljögift – inget hinder för export UPPDATERAD – Användningen av det giftiga ämnet nonylfenoletoxilat minskar alltmer i EU. Förra året togs ytterligare ett beslut om begränsningar i kläder. Men fortfarande tillverkas ämnet i Sverige och exporteras. ”... det är en generellt problematisk grupp eftersom de är hormonstörande och det är väldigt problematiskt att öka på mängden.” Energi 31 Energi – Recension Spretigt men inspirerande om kvinnor och klimat Europaparlamentarikern Linnéa Engströms bok Klimatfeminism kom ut den 4 maj på Vulkan förlag. Den handlar inte, som man skulle kunna tro, om någon speciell typ av feminism. Istället sammanfattas tanken bakom boken i undertiteln: Om vi inte satsar på jämställdhet kan vi glömma klimatet. Energi – Kultur med Nike Olle Ljungström – en vibrerande konstnärssjäl Alldeles på tok för tidigt har Olle Ljungströms nerviga, ljusa och uttrycksfulla stämma tystnat. Endast 54 år gammal förlorade han kampen mot ohälsan som följt honom en längre tid. Glöd – Jerker Jansson Min autism är inget påhitt ”Folk som aldrig skulle operera en hjärna på köksbordet blir plötsligt experter när det kommer till neuropsykiatri.” Energi – En syl i vädret När orden faller isär Vad är det för skum tomte man kan köpa i affären? Är det sant att fryst kyckling lever? Lägger du dina värdesaker i kassa skåp? Och varför sär skriver folk egentligen – har de gått i en grund skola? Jerker Jansson författare och socialantropolog gästkrönikör för Syre Energi – Syre tipsar Foto: AP/TT Gör egen hårsprej med salt och socker De utsläpp av nonylfenoletoxilat som fortfarande sker kan till stor del härledas till importen av kläder som innehåller ämnet. Stylingprodukterna som säljs i de flesta affärer innehåller en mängd kemikalier som varken är nyttiga för dig eller miljön. Ett sätt att undvika de långa innehållsförteckningarna är att göra eget. Så här läser du tisdagstidningen Du läser alla artiklar som puffas för på detta uppslag på tidningensyre.se/nummer. Som prenumerant ska du ha fått ett mejl av oss i tisdags kväll. Om du inte fick ett mejl med länk för att skapa logg-in trots att du är prenumerant kan det bero på någon av följande saker: • Det har filtrerats till din skräpkorg. Kolla om det ligger där och markera att liknande framtida mejl inte ska hanteras som spam. • Vi har inte din mejladress eller den mejladress vi har är fel. Mejla dina uppgifter till [email protected] så fixar vi det. Du skapar som prenumerant ett konto genom att gå in på http://tidningensyre.se/ lostpassword. Fyll i din e-postadress så får du, om adressen finns i vårt register, ett mejl där du bekräftar det nya kontot. tidningensyre.se/nummer De nummer vi ger ut nu på tisdagar är en betaversion. Allt är inte klart och både vi och webbyrån sitter fortfarande och jobbar med utvecklingen. Vi tror dock att vi i grunden har hittat en fin mix av gammal hederlig nummerbaserad tidning och en modern lättläst webbsida. Vi hoppas därför att ni alla vill gå in och ge oss feedback på denna testversion. Vad är bra? Vad skulle ni vilja ha annorlunda? Är det något som inte funkar? Mejla dina synpunkter till [email protected]. Returadress: Syre, C/O Telont, Kvarnstensgatan 6, 252 27 Helsingborg Glöd - Maria Wetterstrand Gör det bättre själv J ag har varit med i Miljöpartiet sedan 1988. I med- och motgång har jag varit kvar. Jag vet inte ens riktigt varför. En del påstår att jag strävat efter makt. Kanske. Men när jag tittar tillbaka tycker jag inte att det ser ut så. Snarare som en till idioti gränsande envishet. Jag blev språkrör 2002 när partiet låg mellan 3 och 4 procent i opinionsmätningarna, fyra månader före valet. På den kongressen hade journalisterna kommit dit för att beskåda MPs undergång. Det var snarare ett kamikazeuppdrag än någon säker väg till makt och status. Det är väl ingen underdrift att säga att det gnälls en hel del på politiker. De är tacksamt byte om du vill vinna sympati. Så tacksamt att folk som ägnat det senaste året åt att ösa ur sig hat mot Åsa Romson nu ägnar sig åt att ösa ur sig lika mycket hat över att MPs valberedning föreslår att hon ersätts. Det kan liksom aldrig bli rätt hur man än gör i vissas ögon. Om vi bortser från MP-krisen ett ögonblick, vad beror det på att det gnälls så mycket på politiker? Det är folket själva som valt politikerna. Ändå tycks så många missnöjda med resultatet. Jag har haft oändligt många konversationer under mina år i politiken med människor som anser att politiker överlag är korrupta, maktkåta, bara ute efter egen vinning och befinner sig miltals från ”verkligheten”. ”Om du tycker att det är fel personer vid makten, rösta på någon annan nästa gång då, och försök övertyga dina vänner att göra detsamma” brukar jag säga. Svaret på detta blir oftast en fnysning. Trots att vi de facto har fått in både nya partier och nya personer i beslutande församlingar på det sättet. Men det verkar inte räcka. Jag börjar luta alltmer åt att säga åt folk: ”gör det själv då, om du tror att du kan göra det så mycket bättre”. För även om jag inte tror att just gnällspikarna vore de bästa representanterna så skulle jag faktiskt önska att urvalet var bredare. Det är starkt begränsande att demokratin är så hårt knuten till partierna. Endast 3–4 procent av befolkningen är med i något parti överhuvudtaget och i praktiken är det endast dessa som kan komma i fråga för förtroendeuppdrag. Trots att det säkerligen finns många andra lämpade. Lägg därtill att det anses vara fult inom många akademiska läger att lägga sig i och engagera sig i politik. Partidemokratin börjar förlora fotfästet, är jag rädd. Och värre kan det bli. Det sätt som varje felsteg i dag skandaliseras lockar knappast till politiskt engagemang. Samtidigt får alla de som strävsamt sköter sina uppdrag sällan uppmärksamhet. Men det är alltför lätt att skylla på media. Deras nyheter går ju uppenbarligen hem hos folk. Så. Är det partiernas fel, fel med hur vår demokrati är utformad, vårt valsystem, våra traditioner eller vad?! Och vad kan vi göra åt det? Ska vi möta dessa ständigt återkommande kriser för politikers och partiers förtroende så tror jag att vi måste höja blicken och börja prata mer om hur vi kan vitalisera demokratin. Eurovision och språkrörsval samma helg. Nästan som när det var konståknings-VM och China Open i snooker samma helg. Maria Wetterstrand grön samhällsdebattör före detta språkrör för MP fristående krönikör för Syre www.tidningensyre.se Vissa journalisters så ofta usla förmåga att återge vad som egentligen sägs och deras sällan sviktande förmåga att återge vad de tycker borde ha sagts.
© Copyright 2024